ssab-2024-12-31-sv

SSAB ÅRSREDOVISNING 20244

OM SSAB RAPPORTER

INTRODUKTION MARKNAD OCH STRATEGI RÖRELSESEGMENT

Detta är SSAB

SSAB är organiserat i fem rörelsesegment: de tre divisionerna SSAB

Special Steels, SSAB Europe och SSAB Americas samt de helägda

dotterbolagen Tibnor och Ruukki Construction.

SSAB är ett Norden- och USA-baserat stålföretag som bygger en starkare,

SSAB Special Steels

ansvarar globalt för försäljning av SSABs

seghärdade stål (Quenched & Tempered, Q&T)

och avancerade höghållfasta stål (AHSS), samt

produktionsanläggningarna i Oxelösund, Sverige,

och Mobile, USA.

SSAB Europe

ansvarar för försäljning av produkter inom

tunnplåt, grovplåt och rör i Europa, den globala

affären för kundsegmentet Automotive (AHSS)

samt produktionsanläggningarna i Brahestad

och Tavastehus, Finland, samt i Luleå och

Borlänge, Sverige.

SSAB Americas

ansvarar för försäljningen av grovplåt i

Nordamerika samt för produktionsanläggningen

i Montpelier, USA.

Tibnor

är koncernens fullsortimentsdistributör av stål

och metaller i Norden och Baltikum. Tibnor köper

och säljer material, producerat av både SSAB och

andra leverantörer.

Ruukki Construction

tillverkar och säljer energieffektiva byggnads-

lösningar, med fokus på norra och östra Europa.

lättare och mer hållbar värld genom förädlade stålprodukter och tjänster.

SSAB har anställda i över 50 länder och produktionsanläggningar i Sverige,

Finland och USA. SSAB är börsnoterat på Nasdaq Stockholm och

Nasdaq Helsinki.

SSAB ÅRSREDOVISNING 20245

OM SSAB RAPPORTER

INTRODUKTION MARKNAD OCH STRATEGI RÖRELSESEGMENT

SSABs produktionsorter och marknader

SSABs hemmamarknader är

Norden (grovplåt, tunnplåt och

rör) och Nordamerika (grovplåt).

Höghållfasta och seghärdade

stål säljs över hela världen.

Produktionsanläggningarna ligger

i Sverige, Finland och USA och har

en årlig produktionskapacitet på

8,8 miljoner ton råstål.

Norden

• Grovplåt, tunnplåt och rör

Nordamerika

• Grovplåt

Globalt

• Avancerade höghållfasta

stål (AHSS)

• Seghärdade stål (Quenched

& Tempered, Q&T)

SSAB ÅRSREDOVISNING 20246

OM SSAB RAPPORTER

INTRODUKTION MARKNAD OCH STRATEGI RÖRELSESEGMENT

SSAB accelererar förbättringen av

produktmixen

Marknaden var utmanande under 2024, men trots detta

rapporterade SSAB ett rörelseresultat om 7,9 (16,5) Mdkr och den

finansiella positionen är stark. Styrelsen föreslår en utdelning om

2,60 (5,00) kr per aktie, i linje med SSABs utdelningspolicy. Vi drar

nytta av vår höga andel av specialprodukter och premiumstål, och

vi har en bra geografisk diversifiering med närvaro i Europa,

Nordamerika och på andra marknader. Investeringarna i Oxelösund

och Luleå kommer att öka våra möjligheter att växa våra mest

lönsamma produkter.

Under året tog vi fortsatta steg framåt i

omställningsprojektet i Oxelösund och vi

fortsätter att investera för att bygga ett starkare

SSAB. Vi fattade också det största

investeringsbeslutet i SSABs historia – att bygga

ett integrerat elektrostålverk i Luleå som stödjer

den fortsatta mixförändringen till mer

premiumprodukter, vilket även omfattar

produkter med lägre CO2-utsläpp.

En säkrare arbetsplats

Sett till vår egen insats under året så utvecklades

verksamheten väl med en relativt god

produktionsstabilitet och jag vill särskilt lyfta

fram att SSAB blev en säkrare arbetsplats, med

en förbättring av olycksfallsfrekvensen till 0,75

(0,87). Vi arbetar vidare mot vår vision att vara

världens säkraste stålbolag.

En svagare marknad, framförallt i USA och

Europa, gjorde att vinsten försämrades jämfört

med 2023. Men vi klarade oss bra jämfört med

stålindustrin i övrigt tack vare att vi under lång

tid konsekvent byggt upp vår affär inom SSAB

Special Steels med unika produkter och en

global försäljningsorganisation, vilket ingen av

våra konkurrenter kan matcha. Vi har även dragit

nytta av våra insatser för mer flexibla arbetstider

och andra kostnadsbesparingar.

Minskade utsläpp och förbättring av

produktmixen

De senaste åren har det varit stort fokus på

möjligheterna att parera klimatförändringarna

genom att minska utsläppen. Pendeln har nu

svängt och på vissa håll ifrågasätter man

alltmer den så kallade gröna omställningen. För

SSAB ÅRSREDOVISNING 20247

OM SSAB RAPPORTER

INTRODUKTION MARKNAD OCH STRATEGI RÖRELSESEGMENT

oss är klimatförändringarna är ett verkligt

problem och vi måste göra vad vi kan för minska

utsläppen.

Stålindustrin står för cirka 7 % av de globala

utsläppen av koldioxid. När den fria tilldelningen

av utsläppsrätter inom EU ETS successivt

upphör, kommer det att bli kostsamt att fortsätta

med ståltillverkning i masugn. Besluten att

ersätta masugnarna i Oxelösund och i Luleå

kommer inte enbart ge oss bättre förutsättningar

att konkurrera, men även möjligheten att minska

utsläppen med motsvarande 10% av Sveriges

totala koldioxidutsläpp. För att denna

omställning skall genomföras så behöver vi

effektiva tillståndsprocesser samt fungerande

infrastruktur.

Vi tar vårt ansvar och investerar i ny teknik och

har möjlighet att finansiera omställningen av våra

egna anläggningar utan större direkta

subventioner från samhället. Våra investeringar

kommer att öka produktionskapaciteten av

specialprodukter samt att produktionen kommer

att bli mer effektiv och flexibel. Vi kan utnyttja vår

mångåriga erfarenhet i USA från produktion

baserad på ljusbågsugnar (EAF) i våra

omställningsprojekt i Oxelösund och Luleå.

Ompositionering av SSAB Europe

Vår största investering sker vid vår anläggning i

Luleå. Drivkraften bakom projektet är att minska

kostnaderna, förbättra produktmixen och i stort

sett ta bort koldioxidutsläppen. Jag vill särskilt

lyfta fram det vi gör med produktmixen genom

vår investering i Luleå. Våra kunder driver på för

mer avancerade produkter, man efterfrågar

lättare konstruktioner och behöver därför

starkare stål. SSAB har sedan länge drivit

utvecklingen inom en rad produktkategorier. För

att fortsätta att leverera unikt kundvärde och för

att växa inom unika stålsorter krävs mer

avancerad utrustning, då dessa produkter inte

kan produceras i traditionella stålverk. I Luleå

bygger vi en mer avancerad metallurgi, ett nytt

varmvalsverk som breddar vårt produktprogram

med nya dimensioner. Vi kan samtidigt erbjuda

mervärdet av stål med låga CO2-utsläpp i våra

samtliga produktkategorier.

Det som kommer att göra skillnad och lägga

grunden för att SSAB Europe huvudsakligen ska

bli en tillverkare av höghållfasta stål och andra

premiumprodukter är den nya

kallvalsanläggningen. Denna anläggning

omfattar kallvalsverk och produktionslinjer för

både avancerad galvanisering och kontinuerlig

glödgning för stål med mycket hög hållfasthet. Vi

ompositionerar SSAB Europe från en tillverkare

av standardstål till att majoriteten av affären

utgörs av höghållfasta stål och andra

premiumprodukter. Vi sänker dessutom de fasta

kostnaderna med 50 % och minskar behovet av

underhållsstopp.

Mer effektiv produktion

Omställningen kommer även innebära kortare

ledtider, det vill säga den tid som åtgår från att

råvarorna smälter fram till färdig plåt. Idag tar det

cirka fyra veckor i vårt svenska system för

tunnplåt, vilket bland annat inkluderar transport

av stålämnen på över 900 kilometer från Luleå till

Borlänge.

En annan fördel är förmågan att anpassa

produktionsvolymen. Om vi idag beslutar om att

stänga en masugn tillfälligt så blir stoppet minst

två till fyra veckor, vilket bland annat resulterar i

kostnader för utebliven produktion. Stoppet

måste planeras i förväg och dessutom är det

alltid utmanande att återstarta masugnen till

stabil produktion efter att den har kallnat. Det nya

systemet kan med några timmars varsel

anpassas till en ny produktionsnivå med betydligt

lägre kostnader.

Omställning av Oxelösund

Oxelösund som är navet för våra höghållfasta

stål, blir först ut av anläggningarna i Norden att

ställas om. Under året har byggandet av den nya

ljusbågsugnen gått enligt plan. En infrastruktur

för skrothantering är på plats som innebär att vi

tar in skrotet per båt till hamnen, sorterar och

sedan använder ett containerbaserat system för

att få rätt kvalitet och sammansättning i varje

smälta. Vi kommer dessutom kunna använda en

viss volym av fossilfri järnsvamp.

Pilotprojektet för den fossilfria järnsvampen har

nu pågått i sex år och vi har tillsammans med

våra partners, Vattenfall och LKAB, nått flera

milstolpar. LKAB planerar att bygga en

anläggning i Gällivare med en kapacitet om 1,3

miljoner ton fossilfri järnsvamp, som blir den

första i sitt slag. SSAB kommer ha möjligheten

att använda andra järnprodukter, som till

exempel naturgasbaserad HBI, återvunnet skrot

samt tackjärn. Det blir en stor skillnad i

flexibilitet, då vi idag är helt beroende av

järnmalmspellets för vår nordiska produktion.

Ambitiösare klimatmål

SSABs klimatmål är sedan länge godkända av

Science Based Target Initiative och under 2024

uppdaterade vi målen för att möta kraven för 1,5-

gradersscenariot. Vårt hållbarhetsarbete syftar

inte bara till att minska vår miljöpåverkan och att

förbättra säkerhetskulturen, utan omfattar även

affärsetik, ansvarsfulla inköp och jämställdhet på

arbetsplatserna. Arbetet baseras på FN:s Global

compacts principer för ansvarsfullt företagande

och SSAB är sedan många år medlem. Vi har

också åtagit oss att bidra till en långsiktig hållbar

utveckling i linje med FN:s globala mål för hållbar

utveckling och Parisavtalet.

Strategi för lönsam tillväxt

SSABs strategi är att växa inom specialprodukter

och premiumstål, områden där vi kan göra

skillnad mot konkurrenterna och leverera unikt

värde till kunden. Vi ska stärka den inriktningen

och det ska genomsyra alla våra affärsområden

när vi utvecklar nya produkter och tjänster.

Inriktningen är nyckeln till att nå vårt finansiella

mål – att vara det mest lönsamma stålbolaget.

Med de planerade investeringarna tillsammans

med alla våra engagerade medarbetare har vi de

verktyg som behövs. Jag vill tacka er aktieägare

som visar förtroende och stödjer oss i de

utmaningar som väntar. Avslutningsvis vill jag

tacka våra anställda som varje dag bidrar till att

bygga ett starkare SSAB.

Johnny Sjöström,

Vd och koncernchef

SSAB ÅRSREDOVISNING 20248

OM SSAB RAPPORTER

INTRODUKTION MARKNAD OCH STRATEGI RÖRELSESEGMENT

Klimatmål i linje med Parisavtalet

Under 2024 fick SSAB nya klimatmål godkända av Science

Based Targets initiative. Målen omfattar Scope 1, Scope 2 och

delar av Scope 3 och är i linje med Parisavtalets ambition om att

begränsa den globala uppvärmningen till 1,5°C.

Stålproduktion som uppfyller EU:s

taxonomikriterier

Nära 30 % av SSABs omsättning kommer från

stålproduktion som redan idag uppfyller gränsvärdena

i EU:s taxonomi för hållbara verksamheter. Även de

planerade nya anläggningarna i Sverige beräknas

uppfylla gränsvärdena.

Stål med låga CO2-utsläpp

Under 2024 levererade SSAB cirka 50 000 ton av stålet SSAB

Zero, tillverkat av återvunnet stål och fossilfri energi och

producerat vid SSABs anläggning i Montpelier, USA. Samtidigt

fortsatte pilotleveranserna av SSABs stål som baseras på fossilfri

järnsvamp, framställd med den banbrytande HYBRIT-tekniken.

Netto-noll

senast 2045

”Genom SSABs omställning kan Sveriges totala

koldioxidutsläpp minska med 10 %”

SSAB levererar inom hållbarhet

Säkrare arbetsplats

Säkerheten för SSABs anställda

och entreprenörer fortsatte att

förbättras. Koncernens

olycksfallsfrekvens (LTIF)

minskade till 0,75 (0,87). Sedan

2020 har olycksfallsfrekvensen

per miljon arbetade timmar

minskat med nära 80 % tack

vare ett systematiskt arbete

med fokus på bland annat

säkerhetskultur och

utbildningar.

Rapportering enligt CSRD

SSAB rapporterar hållbarhet enligt CSRD,

vilket är ett frivilligt åtagande eftersom

den nya standarden blir obligatorisk först

2025 för svenska företag. Miljödata

rapporteras enligt GRI även under 2024.

Bra betyg för SSAB som leverantör

SSAB fick under 2024 hållbarhetsbetyget

guldnivå på hållbarhetsportalen EcoVadis. Det

innebär att SSAB är bland de 5 % bästa av totalt

cirka 130 000 företag globalt, vad gäller

hållbarhet och transparens.

SSAB ÅRSREDOVISNING 20249

OM SSAB RAPPORTER

INTRODUKTION MARKNAD OCH STRATEGI RÖRELSESEGMENT

2024 i korthet

Johnny Sjöström,

vd och koncernchef.

SSABs planerade stålverk i Luleå.

Beslut om nytt effektivt stålverk i Luleå

I april 2024 fattade SSABs styrelse beslut om att investera i ett toppmodernt stålverk i Luleå. Det nya

stålverket kommer att ha en kapacitet på 2,5 miljoner ton per år och bestå av två ljusbågsugnar och

avancerad skänkmetallurgi med integrerat valsverk för tillverkning av SSABs specialstål. Investeringen

omfattar även en anläggning med kallvalsning och galvanisering för att förse fordonsindustrin med ett

bredare utbud av premiumprodukter. Det moderna stålverket kommer att använda en mix av fossilfri

järnsvamp och återvunnet stålskrot som råvara. Stålverket kommer att ha en bättre kostnadsposition

med lägre fasta kostnader, högre effektivitet, kortare ledtider och eliminerade kostnader för

koldioxidutsläpp. När det är klart kommer SSAB att avveckla det nuvarande masugnsbaserade

produktionssystemet i Luleå, vilket innebär en minskning av SSABs koldioxidutsläpp (Scope 1) med

upp till 3 miljoner ton.

Förändringar i SSABs

koncernledning

I oktober 2024 tillträdde Johnny

Sjöström som ny vd och koncernchef

för SSAB. Han kom närmast från rollen

som divisionschef för SSAB Special

Steels och efterträdde Martin Lindqvist

som lämnade SSAB för en

styrelsekarriär. Per Elfgren efterträdde

Johnny Sjöström som divisionschef för

SSAB Special Steels och tillträdde i

november. Han ingår även i SSABs

koncernledning. I december utsågs

Tony Harris till ny divisionschef för

SSAB Europe och medlem i SSABs

koncernledning. Han tillträdde i februari

2025.

Omställningen i Oxelösund

fortsätter

Under året fortsatte arbetet med

byggnationen av ljusbågsugnen i

Oxelösund, som väntas tas i drift under

slutet av 2026. Den nya ljusbågsugnen,

som kommer att använda återvunnet

stålskrot och fossilfri järnsvamp som

råvara, möjliggör en stängning av

masugnarna och koksverket, och därmed

en minskning av SSABs koldioxidutsläpp

(Scope 1) med upp till 1,5 miljoner ton.

SSABs anläggning i Oxelösund.

SSAB ÅRSREDOVISNING 202410

OM SSAB RAPPORTER

INTRODUKTION MARKNAD OCH STRATEGI RÖRELSESEGMENT

Världens första stålpulver utan fossila utsläpp

SSAB lanserade världens första stålpulver utan fossila koldioxidutsläpp för kommersiella leveranser.

Att 3D-printa produkter med stålpulver tillverkat med enbart fossilfria energikällor skapar stora fördelar

i många branscher. Stålpulvret kombinerar egenskaperna hos SSABs höghållfasta stål, med de lätta

strukturer som är möjliga med 3D-printing. Det är idealiskt exempelvis för begränsade serier av

skräddarsydda komponenter eller reservdelar med extremt höga krav på funktionalitet. Det är särskilt

intressant exempelvis för tillverkare av fordon och tunga maskiner där man vill få ner vikten, öka

prestandan och minska sitt koldioxidavtryck.

Epirocs Scooptram ST18 SG

underjordslastare använder en

skopa tillverkad av SSAB Zero.

Styrning av 3D-printern.

Nya produkter med SSAB Zero

Under året annonserade flera av SSABs kunder nya produkter där stålet SSAB Zero, som tillverkas av

återvunnet stål och fossilfri energi, används. Exempelvis använder Epiroc SSAB Zero i skopan på sin

största batterielektriska lastare, medan Sandvik blev först i gruvbranschen med att lansera ett flak

tillverkat av SSAB Zero, vilket minskar CO2-utsläppen med minst 70 % jämfört med traditionellt stål.

Volvo Lastvagnar meddelade också att man kommer att använda SSAB Zero för produktion av

rambalkar i 12 000 lastbilar, vilket motsvarar en minskning av CO2-utsläppen med 6 600 ton.

Nytt kombinerat finansiellt

ramverk för finansiering av

omställningen

SSAB lanserade ett nytt kombinerat ramverk

för gröna och hållbarhetslänkade finansiella

instrument. Ramverket ska stödja SSABs

omställning till fossilfri ståltillverkning och

investeringar i ett effektivare och mer flexibelt

produktionssystem, och inkluderar SSABs

klimatmål som validerats av Science Based

Targets initiative (SBTi). Ramverket ger SSAB

möjligheten att emittera både gröna och

hållbarhetslänkade obligationer och andra

finansiella instrument.

SSABs kombinerade ramverk finns tillgängligt

på SSABs hemsida.

SSAB ÅRSREDOVISNING 202411

OM SSAB RAPPORTER

INTRODUKTION MARKNAD OCH STRATEGI RÖRELSESEGMENT

Nyckeltal 2024


Anställda per region 2024	Intäkter per geografisk marknad 2024


Nyckeltal
	2024	2023
Intäkter, Mkr	103 418	119 489
Rörelseresultat före avskrivningar, EBITDA, Mkr	12 069	20 141
Rörelseresultat, Mkr	7 860	16 467
Resultat före skatt, Mkr	8 313	16 716
Årets resultat, Mkr	6 527	13 038
Resultat per aktie, kr	6,54	12,67
Operativt kassaflöde, Mkr	10 692	21 524
Nettoskuld (+) / Nettokassa (-), Mkr	-17 777	-18 206
Utdelning per aktie, kr (förslag för 2024)	2,60	5,00
Plåtleveranser, kton	6 134	6 460
CO2e-utsläpp från produktionen (Scope 1), kton	9 483	9 947
Anställda1)	14 618	14 565
Olycksfallsfrekvens (LTIF)2)	0,75	0,87

1) Tillsvidareanställda vid årets slut.

2) Antal olyckor som resulterat i frånvaro i mer än en dag per miljon arbetade timmar (LTIF), inklusive underleverantörer.


Justerat rörelseresultat	Intäkter	Operativt kassaflöde	CO2e-utsläpp (Scope 1)

SSAB ÅRSREDOVISNING 202412

OM SSAB RAPPORTER

INTRODUKTION MARKNAD OCH STRATEGI RÖRELSESEGMENT

SSABs övergripande

mål

SSABs strategi syftar till att skapa en

långsiktig värdeutveckling för aktieägare

och andra intressenter, vilket återspeglas

i koncernens finansiella och

hållbarhetsrelaterade mål.

Finansiella mål


Lönsamhet	Mål	Utfall	Justerat EBITDA-marginal, % och SSABs position i jämförelsegruppen.2)
	Branschledande lönsamhet: Högst EBITDA-marginal jämfört med jämförbara konkurrenter.1)	SSABs justerade EBITDA-marginal uppgick till 13,2 % (9 mån) vilket var näst högst i jämförelsegruppen.
Kapitalstruktur	Mål	Utfall	Nettoskuldsättningsgrad, %
	Nettoskuldsättningsgraden (nettoskuld/eget kapital) ska vara mellan -20 % och 20 %.	SSAB hade vid årets slut en nettokassa om 17,8 (18,2) miljarder kronor, vilket motsvarar en nettoskuldsättningsgrad på -25 (-27) %.
Utdelning3)	Mål	Utfall	Utdelning3)
	Utdelningen ska utgöra 40 % av vinsten efter skatt.	Styrelsen föreslår en utdelning om 2,60 (5,00) kronor per aktie för verksamhetsåret 2024, vilket motsvarar 40 % av årets resultat.

Position i jämförelsegruppen

EBITDA-marginal, %

1) ArcelorMittal, Nucor, Salzgitter, Tata Steel Europe, ThyssenKrupp och U.S. Steel.

2) Positionen 2024 baseras på de nio första månaderna.

3) 2024 styrelsens förslag.

SSAB ÅRSREDOVISNING 202413

OM SSAB RAPPORTER

INTRODUKTION MARKNAD OCH STRATEGI RÖRELSESEGMENT

Hållbarhetsmål


CO2-utsläpp, Scope 1, 2 och 3 (vissa kategorier)	Mål	Utfall	Minskning av CO2-utsläpp
	Minskning med 47,9 % till 2033 jämfört med 2018. Det motsvarar en minskning av 10,1 miljoner ton CO2.	Under 2024 minskade CO2-utsläppen med 7,1 % (motsvarande 1,5 miljoner ton) jämfört med 2018 års nivå.
Säkerhet	Mål	Utfall	Olycksfallsfrekvens
	Olycksfallsfrekvens (LTIF) under 1,0 och total registrerbar skadefrekvens under 5,5 för 2024.	Olycksfallsfrekvensen uppgick till 0,75 (0,87) och total registrerbar skadefrekvens till 6,7 (6,2) per en miljon arbetade timmar.
Leveranser av stål med låga koldioxidutsläpp	Mål	Utfall	Leveranser av stål med låga koldioxidutsläpp
	Leveranser av 100 000 ton av stålet SSAB Zero 2025.	Under året levererades över 50 000 ton.

7,1 %

>50 000

ton

SSAB ÅRSREDOVISNING 202414

OM SSAB RAPPORTER

INTRODUKTION MARKNAD OCH STRATEGI RÖRELSESEGMENT

Aktier och aktieägare

SSABs aktier är noterade på Nasdaq Stockholm och på Nasdaq Helsinki.

Stängningskurserna 2024 på Nasdaq

Stockholm var:

SSABs A-aktie: 44,97 kr

SSABs B-aktie: 43,91 kr

Det samlade börsvärdet vid årets slut

var 44,1 Mdkr.

Kursutveckling under 2024:

SSABs A-aktie: -41,3 %

SSABs B-aktie: -43,0 %

OMX Stockholm 30 index: 3,6 %

Högsta betalkurs var:

SSABs A-aktie: 85,54 kr

SSABs B-aktie: 85,16 kr

Lägsta betalkurs var:

SSABs A-aktie: 43,61 kr

SSABs B-aktie: 42,58 kr

Under året handlades SSAB-aktier på Nasdaq

Stockholm för totalt 70 Mdkr. Handel med

aktierna förekom under alla handelsdagar och

uppgick i genomsnitt till 277 Mkr per dag. Antalet

A-aktier som handlades under året motsvarade

90 % av det genomsnittliga antalet utestående

aktier. Antalet B-aktier som handlades under året

motsvarade 123 % av det genomsnittliga antalet

utestående aktier. Den genomsnittliga handeln

med aktien på Nasdaq Helsinki (A- och B-aktien)

var 0,5 miljoner aktier per dag. SSAB-aktien

handlas också på multilaterala handels-

plattformar (MTF) på marknadsplatser som

exempelvis CBOE och LSE Group. Av den totala

volymen omsatta aktier handlades 30 % av A-

aktierna och 38 % av B-aktierna på Nasdaq

Nordic (Källa: Modular Finance).

Aktiekapital

Per den 31 december 2024 fanns det

sammanlagt 996 617 667 aktier i SSAB, varav

295 966 330 A-aktier, motsvarande 295 966 330

röster, och 700 651 337 B-aktier, motsvarande

70 065 133,7 röster, totalt motsvarande

366 031 463,7 röster. Varje A-aktie ger en röst

och varje B-aktie en tiondels röst. SSABs

aktiekapital är 9 063 miljoner kronor.

Ägarstruktur

I slutet av 2024 hade SSAB 268 527 aktieägare.

SSABs tre största ägare enligt antal röster:

• LKAB 16,5 %

• Finska staten 8,3 %

• Folksam 5,8 %

De tio största identifierade ägarna avseende

röster ägde sammanlagt 41,9 % av rösterna och

32,6 % av aktiekapitalet i slutet av december

2024. Ägare registrerade utanför Sverige och

Finland kontrollerade 36,5 % av rösterna och

30,3 % av aktiekapitalet.

Utdelning och utdelningspolicy

Utdelningen ska utgöra 40 % av vinsten efter

skatt. Styrelsen har beslutat att föreslå för

årsstämman den 29 april 2025 en utdelning på

2,60 kr (5,00) per aktie.

Indragning av egna aktier

Årsstämman beslutade den 24 april 2024 om

indragningen av 33 217 659 aktier, varav

8 216 940 aktier av serie A och 25 000 719 aktier

av serie B. Efter indragningen uppgår det totala

antalet aktier i SSAB till 996 617 667 aktier, varav

295 966 330 aktier av serie A och 700 651 337

aktier av serie B. Aktiekapitalet om 9 063 Mkr

förblev oförändrat eftersom det samtidigt med

beslutet om indragning av återköpta aktier,

beslutades att öka aktiekapitalet genom en

överföring från fritt eget kapital till aktiekapitalet

(fondemission). Detta skedde utan att några nya

aktier emitterats.

Investor Relations

Under 2024 har ett stort antal möten hållits med

ägare, investerare och analytiker, både i Sverige

och utanför, till största delen i Europa och USA. I

samband med publicering av delårsrapporter och

bokslutskommunikéer arrangeras regelbundet

presentationer och investerarmöten.

Ticker

Nasdaq Stockholm: SSABA och SSABB

Nasdaq Helsinki: SSABAH och SSABBH

(A-respektive B-aktier)

Årsstämma

SSABs årsstämma kommer att hållas tisdag den

29 april 2025 i Stockholm. För mer information,

se SSABs hemsida.

SSAB ÅRSREDOVISNING 202415

OM SSAB RAPPORTER

INTRODUKTION MARKNAD OCH STRATEGI RÖRELSESEGMENT


Aktiefördelning
Aktieinnehav	Antal aktier	% av rösterna	% av kapitalet
1–500	25 152 170	1,9	2,5
501–1000	25 983 583	2,0	2,6
1001–5000	99 316 037	7,9	10,0
5001–10000	47 912 540	3,3	4,8
10001–20000	41 359 036	2,7	4,2
20001–	667 584 637	64,8	66,9
Anonymt aktieinnehav	89 309 664	17,4	9,1
Summa	996 617 667	100,0	100,0


Ägare den 31 december 2024
	% av rösterna	% av kapitalet
LKAB	16,5	10,9
Finska staten	8,3	6,5
Folksam	5,8	2,1
Vanguard	3,3	3,3
Norges Bank	2,3	2,8
BlackRock	1,6	2,1
Goldman Sachs Asset management	1,2	1,6
Allianz Global Investors	1,2	0,7
Avanza Pension	0,9	1,6
Dimensional Fund Advisors	0,8	1,0
Övriga aktieägare	58,1	67,4
Summa	100,0	100,0
Varav utlandsregistrerade aktieägare1)	36,5	30,3

1) Inkluderar aktieägare utanför Sverige och Finland.

Källa: Modular Finance


Data per aktie
		2024	2023	2022	2021	2020
Börskurs, 31 december, A-aktien	Kr	44,97	76,68	56,94	52,44	29,30
Resultat per aktie	Kr	6,54	12,67	-10,57	14,24	-0,50
Kassaflöde före utdelning och finansiering per aktie	Kr	5,30	15,71	13,75	12,24	2,13
Eget kapital per aktie	Kr	71,21	65,91	65,18	71,35	52,42
Utdelning per aktie1)	Kr	2,60	5,00	8,70	5,25	0,00
Genomsnittligt antal aktier utstående	miljoner	997,7	1 028,0	1 029,8	1 029,8	1 029,8
Antal aktier vid årets slut	miljoner	996,6	1 029,8	1 029,8	1 029,8	1 029,8
Börsvärde vid årets slut	Mkr	44 084	79 221	56 651	49 048	27 910

Värdering
Direktavkastning, %1), 2)		5,78	6,52	15,28	10,01	–
P/E tal2)		6,88	6,05	–	3,68	–
Kurs/eget kapital, %2)		63	116	87	73	56

1)2024 enligt styrelsens förslag.

2) Baserad på slutkurs i A-aktien. Justerat resultat per aktie 2022 var 22,38 kr.

SSAB ÅRSREDOVISNING 202416

OM SSAB RAPPORTER

INTRODUKTION MARKNAD OCH STRATEGI RÖRELSESEGMENT

Marknad och strategi

SSAB är en liten aktör på den globala stålmarknaden

men är marknadsledande inom exempelvis seghärdat stål

och avancerade höghållfasta stål,

samt ledande i industrins gröna omställning.

SSAB ÅRSREDOVISNING 202417

OM SSAB RAPPORTER

INTRODUKTION MARKNAD OCH STRATEGI RÖRELSESEGMENT

Marknad

Globala trender som påverkar stålindustrin

Stålmarknadens dynamik


Klimatförändringar och knappa resurser	Digitalisering	Förändrade globala marknads- förutsättningar	Befolkningstillväxt och urbanisering	Marknadsdynamik	Efterfrågan och kapacitet	Konkurrens	Handel
• Efterfrågan på stål med lågt klimatavtryck ökar • Ökade kostnader för koldioxidutsläpp men också högre kostnader för att minska utsläppen • Utveckling av mer resurs- och koldioxideffektiva produkter och processer • Ett förändrat klimat kan påverka produktion och leverantörskedjor	• Digitala tjänster ger ökad tillgång till effektiva styrsystem och ökad transparens i värdekedjan • Marknadsdynamiken påverkas av e-handel och digitala plattformar	• Regionala marknader får större vikt till följd av ökad protektionism och handelspolitiska restriktioner • Förstärkt trend av ökad regionalisering, bland annat hänförligt till Rysslands invasion av Ukraina och Covid- pandemin • Ökad efterfrågan på stål i utvecklings- ekonomier	• Ökad efterfrågan på stål inom byggnation, infrastruktur och energi • Ökad efterfrågan på hållbara och energieffektiva byggnader och trafiklösningar	• Efterfrågan på applikationer med högre produktivitet och lägre vikt • Leveranskedjorna blir mer regionala • Fortsatt intresse för stål med låga CO2- utsläpp • Ökat intresse för stål producerat av återvunnet stålskrot • Hög volatilitet på efterfrågan och priser för standard- produkter	• Globalt kapacitetsutnyttjande på förhållandevis god nivå • Osäkerhet kring den ekonomiska utvecklingen • Fortsatt volatila stålpriser	• Olika omställningsprojekt i Europa, även nystartade bolag • Kapacitetsökning i USA • Kapaciteten för skrotbaserad stålproduktion ökar	• Exporten av stål från Asien ökar • Olika protektionistiska åtgärder fortsätter • EU:s gränsjusterings- mekanism för koldioxidavtryck (CBAM) väntas påverka den europeiska stålindustrin

SSAB ÅRSREDOVISNING 202418

OM SSAB RAPPORTER

INTRODUKTION MARKNAD OCH STRATEGI RÖRELSESEGMENT

SSABs position

Marknaden under 2024

Svagare efterfrågan

Efterfrågan på SSABs huvudmarknader, Europa

och Nordamerika, försvagades kontinuerligt under

året och stålpriserna hade en negativ trend. Bland

annat var aktiviteten inom byggsektorn i Europa

fortsatt låg. Samtidigt var importvolymerna till

Europa på en hög nivå och importvolymerna till

USA ökade. Marknaden för höghållfasta stål var

mer stabil än den för standardprodukter, men

påverkades av den svaga Europamarknaden.

Efterfrågan på tillväxtmarknaderna var mer stabil i

flera segment.

Enligt World Steel Association uppgick den globala

råstålsproduktionen under 2024 till 1 839 miljoner

ton, 3 % lägre jämfört med 2023. Stålproduktionen

i Kina minskade med 2 % och i Nordamerika med

4 %, medan den ökade med 3 % i EU.

Stålrullar från SSABs anläggning

i Tavastehus.

Marknadssegment

SSAB verkar inom så kallade platta kolstål (stål

med en viss kolhalt) som valsas till plåt av

varierande tjocklek. Med en årlig

produktionskapacitet på cirka 8,8 miljoner ton

råstål är SSAB en mindre aktör på den globala

marknaden, men har ledande positioner inom

fyra segment: Specialstål (Advanced High-

Strength Steel, AHSS, och seghärdat stål),

premiumstål för fordon (AHSS), platta stål och

rör i Norden samt grovplåt i Nordamerika. SSAB

är även återförsäljare av stål och andra metaller

via dotterbolaget Tibnor, samt erbjuder

stålbaserade byggprodukter via dotterbolaget

Ruukki Construction.

Kundsegment

Kundsegmenten omfattar tunga transporter,

bygg och infrastruktur, fordonsindustri,

industriapplikationer, bygg- och

anläggningsmaskiner (inklusive lyftkranar) samt

energi- och materialhantering (inklusive

gruvdrift). På hemmamarknaderna Norden och

Nordamerika säljs standardstål i viss

utsträckning via servicecenter och distributörer.

SSAB har egna säljkanaler i 50 länder.

SSABs kundsegment

Andel av totala leveranser under 2024

SSAB ÅRSREDOVISNING 202419

OM SSAB RAPPORTER

INTRODUKTION MARKNAD OCH STRATEGI RÖRELSESEGMENT

Vi bygger ett ännu starkare stålföretag

SSABs strategi innebär att leverera en hållbar och branschledande

lönsamhet genom att stärka och utveckla produkter som ökar

mervärdet för kunderna.

Ledande position på våra hemmamarknader

SSAB är marknadsledande på

hemmamarknaderna – platta produkter samt rör

i Norden och grovplåt i Nordamerika. Närheten till

kunderna har genom åren byggt upp partnerskap

som hela tiden fortsätter att utvecklas. Det är

centralt för kunden att få god leveranssäkerhet

av stål med hög kvalitet samt korta ledtider.

SSAB har en konkurrensfördel genom att

produktionen sker relativt nära kunderna, vilket

också underlättar produktutveckling. Den

ledande positionen på hemmamarknaderna

skapar en stabil bas för att fortsätta utveckla

SSABs erbjudande.

Globalt ledarskap inom special- och

premiumstål

SSAB har ett brett erbjudande inom premiumstål

och är globalt marknadsledande inom seghärdat

stål (Q&T) och avancerade höghållfasta stål.

Dessa stål skapar stora värden för SSABs kunder,

exempelvis genom ökad livslängd av

produkterna, lättare produkter som förbrukar

mindre energi i användningen och ökad

produktivitet. De unika specialprodukterna har

högre marginaler och en mer stabil intjäning över

konjunkturcykeln jämfört med standardstål.

Strategin är att fortsätta öka försäljningen av

special- och premiumstål genom att uppgradera

kunder från standardstål till höghållfasta

premiumalternativ, samt genom etablering på

nya marknader och segment. Genom att

kombinera tillväxten för dessa produkter och

samtidigt ha en mer stabil utveckling för

standardprodukter förbättras SSABs produktmix.

Leder stålindustrins gröna omställning

Flera av SSABs kunder och andra aktörer på

Globalt ledarskap inom special- och premiumstål

Marknadsledare i Norden

Marknadsledare grovplåt i USA

marknaden har satt ambitiösa mål för att minska

sitt klimatavtryck från material, inte minst inom

fordons-, bygg och maskinindustrin. Stål utgör i

många fall en ansenlig del av CO2-utsläppen

relaterat till material och tillverkning av dessa

produkter. Genom att erbjuda stål med låga CO2-

utsläpp möjliggör SSAB för dessa företag att nå

sina klimatmål, och i sin tur sälja produkter och

applikationer med lägre CO2-utsläpp.

Utvecklingen av stål med lägre klimatavtryck

skapar därför stora värden hos kunderna och

adderar ytterligare en dimension till SSABs

erbjudande inom premiumprodukter. Redan

under 2023 introducerade SSAB ett unikt stål,

SSAB Zero, baserat på återvunnet stålskrot och

fossilfri energi. Genom det flexibla

produktionssystemet kan SSAB erbjuda SSAB

Zero inom flertalet produktkategorier och på flera

marknader i Europa och Nordamerika.

SSAB ÅRSREDOVISNING 202420

OM SSAB RAPPORTER

INTRODUKTION MARKNAD OCH STRATEGI RÖRELSESEGMENT

SSABs omställning möjliggör utökat

sortiment av premiumprodukter

SSAB har beslutat om en ambitiös omställnings-

Utveckling av stål som används i krockskydd.

agenda för att stärka ledarskapet inom de

strategiska områdena. SSAB planerar investeringar

i modern, kostnadseffektiv och nästan utsläppsfri

produktionsteknik på flera av anläggningarna.

Genom dessa investeringar breddar SSAB utbudet

av premiumprodukter och möjliggör en ökad

försäljning av stål med lågt klimatavtryck.

Omställningen stärker också SSABs konkurrens-

kraft genom att sänka kostnader, omvandla fasta

kostnader till rörliga, samt inte minst genom att

undvika framtida kostnader för CO2-utsläpp till följd

av utfasningen av den fria tilldelningen till bland

annat stålindustrin inom EU:s

utsläppshandelssystem (EU ETS).

Oxelösund först ut

Först ut att ställas om är SSABs anläggning i

SSABs stål med låga CO2-utsläpp

I takt med att SSAB ställer om

ståltillverkningen har två unika stål med

låga CO2-utsläpp lanserats. SSAB Zero,

tillverkat av återvunnet stål och fossilfri

energi, finns på marknaden i kommersiell

skala redan idag. Under 2024 levererade

SSAB över 50 000 ton till kunder. Under

året fortsatte SSAB också att leverera

små mängder stål producerat med

fossilfri järnsvamp som framställts

genom HYBRIT-tekniken. Det fossilfria

stålet är ett koncepttest och

pilotleveranser görs för att partners ska

kunna testa de strikta

kvalitetsstandarderna.

SSABs anläggning i Oxelösund.

Oxelösund som drivs av SSAB Special Steels. Här

ska de två masugnarna samt koksverket stängas

och en ny ljusbågsugn håller på att byggas.

Valsverket och de olika processerna för

vidareförädling, inklusive fyra härdningslinjer, är

mycket konkurrenskraftiga och kommer således

inte att beröras. Projektet har påbörjats och

merparten av investeringarna förväntas

genomföras under 2024–2026. 2023 fattade

SSABs styrelse beslut om att investera

6,2 miljarder kronor i den nya ljusbågsugnen med

tillhörande råvaruhantering. Därutöver tillkommer

investering i den framtida kraftledningen. När den

nya ljusbågsugnen är i drift kommer fossilfri

järnsvamp framställd med HYBRIT-tekniken att

användas som råvara. Produkter från SSAB

Oxelösund kommer fortsatt vara höghållfasta

specialstål där SSAB är marknadsledande, men

med ett ytterligare värde för kunderna i form av ett

unikt lågt koldioxidavtryck. SSABs flexibilitet gör

det också möjligt för SSAB Europes anläggning i

Borlänge att producera volymer av stål med lägre

klimat-påverkan av de stålämnen som kommer att

levereras från Oxelösund.

SSAB ÅRSREDOVISNING 202421

OM SSAB RAPPORTER

INTRODUKTION MARKNAD OCH STRATEGI RÖRELSESEGMENT

Nytt stålverk i Luleå

Vid SSABs anläggning i Luleå, som drivs av SSAB

SSABs anläggning i Luleå.

Europe, kommer masugnen, koksverket och

stålverket att stängas och ersättas med en så

kallad mini-mill (integrerat elektrostålverk). Det

nya stålverket medför högre effektivitet, lägre

andel fasta kostnader och drastiskt minskade

CO2-utsläpp. Som exempel transporteras för

närvarande alla stålämnen via tåg till SSABs

anläggning i Borlänge för valsning och förädling,

medan det nya stålverket med integrerad

valsning möjliggör vidareförädling av stålet direkt

på plats i Luleå. Genom investeringen utökar

SSAB kapaciteten för avancerade höghållfasta

stål och förbättrar produktmixen.

Från Luleå kommer en del av den producerade

volymen levereras direkt till kunder, och en del

transporteras till Borlänge och de avancerade

anläggningarna för kallvalsning och anlöpning

som finns idag. Det nya stålverket i Luleå

kommer att bestå av två ljusbågsugnar, ett

varmvalsverk och en kallvalsanläggning med

kapacitet inom galvanisering och höghållfasta

stål. Anläggningen kommer att använda en

flexibel mix av råvara bestående av återvunnet

stål och fossilfri järnsvamp tillverkad med

HYBRIT-tekniken. Investeringen beräknas ha en

positiv effekt på SSABs EBITDA om över 5 Mdkr

årligen, jämfört med alternativet att återinvestera

i och driva dagens system vidare.

Investeringsramen för Luleå är 4,5 miljarder euro

och merparten av investeringarna förväntas

genomföras 2025–2028.

SSABs anläggning i Montpelier.

Effektiviseringar och förbättringar på samtliga

anläggningar

På anläggningarna i Montpelier och Mobile i USA

producerar SSAB stål i elektrostålverk redan idag.

Här är återvunnet stål den huvudsakliga råvaran,

och i Montpelier har produktionen av SSAB Zero

pågått sedan 2023. Vad gäller anläggningen i

Brahestad planeras att konvertera den till

elektrostålverk, men inget investeringsbeslut är

fattat än.

SSAB arbetar kontinuerligt med att effektivisera

och förbättra samtliga anläggningar för att

fortsatt leverera på strategin. Underhålls-

investeringar genomförs årligen för att bibehålla

och stärka konkurrenskraften, samt även andra

strategiska investeringar för att möta kunders

behov och stärka vår position på marknaden.

HYBRIT

Patenterad teknik som utvecklats i

samriskbolaget Hybrit Development AB.

Tekniken innebär att vätgas, som

framställts med fossilfri elektricitet,

används för att reducera järnmalm till

fossilfri järnsvamp. Istället för CO2 som

restprodukt, som vid konventionell

reduktion av järnmalm, bildas vatten.

HYBRIT-tekniken utvecklas vid

pilotanläggninen i Luleå och en

demonstrationsanläggning i LKAB:s regi

med kapacitet för 1,2 miljoner ton fossilfri

järnsvamp planeras i Gällivare.

SSAB ÅRSREDOVISNING 202422

OM SSAB RAPPORTER

INTRODUKTION MARKNAD OCH STRATEGI RÖRELSESEGMENT

SSABs värdekedja

Illustration över hur de olika komponenterna i SSABs nordiska produktionssystem kommer att förändras.

SSAB ÅRSREDOVISNING 202423

OM SSAB RAPPORTER

INTRODUKTION MARKNAD OCH STRATEGI RÖRELSESEGMENT

Rörelsesegment

SSAB är indelat i tre divisioner: SSAB Special Steels,

SSAB Europe och SSAB Americas, samt två dotterbolag:

Tibnor och Ruukki Construction.

SSAB ÅRSREDOVISNING 202424

OM SSAB RAPPORTER

INTRODUKTION MARKNAD OCH STRATEGI RÖRELSESEGMENT

SSAB Special Steels

Medarbetare vid valsverket på SSABs

anläggning i Oxelösund.

SSAB Special Steels är en global stålleverantör och servicepartner

för seghärdade och avancerade höghållfasta stål.

SSAB Special Steels har två huvudsakliga

produktionsanläggningar, i Oxelösund, Sverige,

och Mobile, USA. Dessutom tillverkas en del av

produkterna vid SSAB Europes anläggningar.

SSAB Special Steels är den största tillverkaren av

höghållfasta stål globalt med en uppskattad

marknadsandel på 25 %. Några av de främsta

konkurrenterna är ArcelorMittal, Dillinger,

Voestalpine, Nucor, Nippon Steel, JFE och NLMK

Clabeq.

SSAB Special Steels har en bred portfölj av unika

höghållfasta stål som används i flera olika

segment, industrier och applikationer, till

exempel Hardox (hög slitstyrka), Strenx

(avancerat konstruktionsstål), Armox (skyddstål)

och Toolox (teknik- och verktygsstål). SSAB

Special Steels unika produkter tillför betydande

kundvärde i form av ökad produktivitet och

hållbarhetsprestanda. Detta skapar

förutsättningar för stabila priser över

konjunkturcykeln.

SSAB Special Steels har under lång tid byggt upp

ett unikt försäljnings- och supportnätverk som

kan serva kunder i hela världen, även mindre

bolag i små kundsegment. Detta gör SSAB

Special Steels mindre beroende av ett fåtal större

kunder, vilket ger en mer stabil försäljning över

konjunkturcykeln. Dotterbolagen i Abraservice

Group och Hardox Wearparts nätverk är

fristående aktörer som erbjuder slitdelar och

reparationstjänster som stärker SSAB Special

Steels position på marknaden genom att leverera

vidareförädlade produkter som baseras på

framförallt Hardox.

Marknaden för höghållfast stål växer strukturellt

och strategin är att driva tillväxten genom att

kontinuerligt uppgradera produktportföljen för att

hålla avstånd till konkurrenter och tillsammans

med kunderna utveckla applikationer för att

uppgradera från standardstål till höghållfasta

stål.

SSAB Special Steels bidrar till SSABs strategi

genom att:

• Öka andelen av höghållfasta stål i koncernen

• Bidra med stabila intäkter över

konjunkturcykeln

• Utveckla fler kanaler till marknaden inklusive

nedströmsaktiviteter

• Leda omställningen mot fossilfri

stålproduktion genom byggnation av

ljusbågsugn i Oxelösund

SSAB ÅRSREDOVISNING 202425

OM SSAB RAPPORTER

INTRODUKTION MARKNAD OCH STRATEGI RÖRELSESEGMENT


SSAB Special Steels nyckeltal
	2024	2023
Intäkter (Mkr)	28 788	32 145
Rörelseresultat före avskrivningar, EBITDA (Mkr)	6 765	8 010
Rörelseresultat (Mkr)	5 297	6 752
Operativt kassaflöde (Mkr)	6 214	7 755
Råstålsproduktion (kton)	2 130	2 252
Plåtproduktion (kton)	1 603	1 620
Plåtleveranser (kton)	1 227	1 304
Antal anställda vid periodens slut	4 043	4 056

Under 2024 var efterfrågan i Europa svag. I

Nordamerika blev marknaden mer avvaktande

mot slutet av året, medan övriga marknader var

mer stabila.

Råstålsproduktionen var 5 % lägre och

plåtproduktionen var 1 % lägre jämfört med 2023.

De externa plåtleveranserna för 2024 var 6 %

lägre jämfört med 2023.

Intäkterna var 10 % lägre jämfört med 2023 och

uppgick till 28 788 (32 145) Mkr. Lägre

leveranser påverkade negativt med 6

procentenheter och lägre priser med 4

procentenheter. Rörelseresultatet för 2024

uppgick till 5 297 (6 752) Mkr, vilket var 1 455

Mkr lägre jämfört med 2023. Minskningen var

främst relaterad till lägre leveranser och något

lägre priser.

Det operativa kassaflödet för 2024 uppgick till

Aurubis AD Bulgarien använder

järnvägsvagnar tillverkade av Transwagon

AD för att transportera kopparkoncentrat

från Burgas hamn vid Svarta havet till

fabriken i Pirdop, Bulgarien.

Slitaget på vagnarna uppstår i form av både

nötning och korrosion. SSAB fick i uppdrag

att undersöka möjligheterna att öka

vagnarnas livslängd och därmed

produktiviteten. Tester visade att SSABs

produkt Hardox HiAce skulle åstadkomma

en sex gånger längre livslängd jämfört med

den ursprungliga lösningen.

Uppgradering ger ökad livslängd och lägre miljöpåverkan

För kunden har uppgraderingen till Hardox

HiAce flera fördelar:

• Den minskade tjockleken på de nya

järnvägsvagnarna medför en lättare

stålkonstruktion. Detta resulterar i stora

energi- och CO2-besparingar och således

lägre kostnad per transporterat ton.

• Vagnarna förväntas även hålla längre,

trots den minskade vikten, vilket ger lägre

drift- och underhållskostnader.

SSAB kunde även erbjuda en lösning för att

böja stålkomponenterna med hög

precision. Detta innebar en möjlighet att

bygga en mer avancerad sidovägg, vilket

minskade behovet av svetsning och därmed

resulterade i en mer tillförlitlig konstruktion.

De första vagnarna tillverkade av Hardox

HiAce är redan i drift hos kunden.

Högre nyttolast och längre livslängd leder

till lägre kostnader och CO2-utsläpp.

6 214 (7 755) Mkr. Minskningen var främst

hänförlig till det lägre resultatet. Investeringarna

under 2024 uppgick till 2 846 (2 033) Mkr varav

1 933 (1 259) Mkr avsåg strategiska

investeringar.

SSAB ÅRSREDOVISNING 202426

OM SSAB RAPPORTER

INTRODUKTION MARKNAD OCH STRATEGI RÖRELSESEGMENT

SSAB Europe

Lisette Mikaelsson, plats-

och produktionschef på

SSABs anläggning i Luleå.

SSAB Europe är en ledande nordisk producent av premiumprodukter

som högkvalitativa tunnplåts-, grovplåts- och rörprodukter.

SSAB Europe ansvarar för försäljning av

produkter inom tunnplåt, grovplåt och rör i

Europa, samt den globala affären för

höghållfasta stål till kunder inom Automotive.

SSAB Europes produktionsanläggningar för

tunnplåt och grovplåt ligger i Brahestad och

Tavastehus, Finland, och i Luleå och Borlänge,

Sverige. Rörtillverkning bedrivs i bland annat

Tavastehus.

SSAB Europe fokuserar på att förbättra

produktmixen och att ha den bästa kvaliteten och

leveranssäkerheten. En högre andel

premiumprodukter ger bättre och mer stabil

lönsamhet över konjunkturcykeln.

Premiumprodukterna består av avancerade

höghållfasta stål (AHSS) till fordonssegmentet

och övriga specialiserade produkter.

SSAB Europe har en stark position inom flera

fordonstillämpningar med de mest avancerade

produkterna på marknaden för ultrahöghållfasta

stål. Efterfrågan växer snabbare än standardstål

och drivs av biltillverkarnas behov av lägre vikt

och ökad säkerhetsprestanda. Produkterna säljs

framförallt under varumärket Docol. SSABs

ledande position i stålindustrins gröna

omställning och etablerade partnerskap öppnar

möjligheter att nå nya kunder inom

fordonssegmentet. Inom övriga

premiumprodukter finns färgbelagda produkter,

stål för effektiv laserskärning samt

korrosionsbeständigt stål med varumärken som

Greencoat, Laser och Weathering. De främsta

konkurrenterna är ArcelorMittal, Dillinger,

Salzgitter, ThyssenKrupp, Tata Steel Europe, U.S.

Steel och Voestalpine.

Strategin är att kontinuerligt öka volymerna av

premiumprodukter och Automotive AHSS-

produkter. Samtidigt kommer leveranserna av

standardprodukter att minska, särskilt utanför

hemmamarknaden.

SSAB Europe bidrar till SSABs strategi

genom att:

• Bygga nytt integrerat elektrostålverk,

så kallade mini mill, med elektriska

ljusbågsugnar, integrerad valsning

och vidareförädling i Luleå, vilket ökar

koncernens kapacitet av

premiumprodukter

• Stärka positionen på SSABs

hemmamarknad (Norden)

SSAB ÅRSREDOVISNING 202427

OM SSAB RAPPORTER

INTRODUKTION MARKNAD OCH STRATEGI RÖRELSESEGMENT


SSAB Europe nyckeltal
	2024	2023
Intäkter (Mkr)	41 791	46 227
Rörelseresultat före avskrivningar, EBITDA (Mkr)	2 696	2 906
Rörelseresultat (Mkr)	714	1 183
Operativt kassaflöde (Mkr)	2 058	3 906
Råstålsproduktion (kton)	4 165	4 367
Plåtproduktion (kton)	4 057	4 402
Plåtleveranser (kton)	3 194	3 354
Antal anställda vid periodens slut	6 854	6 802

Efterfrågan var svag under 2023, bland annat

inom kundsegmentet Construction. Tack vare en

stark marknadsposition nådde leveranserna av

höghållfasta stål (AHSS) till Automotive-

segmentet rekordnivå.

Råstålsproduktionen under 2024 minskade med

5 % och plåtproduktionen minskade med 8 %

jämfört med 2023. Under 2024 var de externa

leveranserna av plåt 5 % lägre jämfört med 2023.

Intäkterna minskade med 10 % jämfört med 2023

och uppgick till 41 791 (46 227) Mkr. Lägre priser

påverkade med en negativ effekt på 4 procent-

enheter och lägre leveranser svarade för en

negativ effekt på 5 procentenheter.

Rörelseresultatet för 2024 minskade till 714

(1 183) Mkr, en minskning med 469 Mkr jämfört

med 2023. Minskningen var främst relaterad till

lägre priser och lägre leveranser.

Det operativa kassaflödet för 2024 uppgick till

2 058 (3 906) Mkr. Minskningen var främst

hänförlig till frigörande av rörelsekapital jämfört

med föregående år. Investeringarna under 2024

uppgick till 1 800 (1 706) Mkr varav

403 (349) Mkr avsåg strategiska investeringar.

SSAB Europe och Kuljettava Oy har ett

gemensamt projekt för att elektrifiera tunga

industritransporter. SSAB Tavastehus har

installerat laddstationer för tunga fordon

och Kuljettava Oy har investerat i två

helelektriska trailerkombinationer, som i

början av 2025 började leverera

stålprodukter till SSABs kunder inom en

radie på upp till 100 kilometer från SSAB

Tavastehus.

Lokala leveranser med eldrivna lastbilar

SSAB ingår i First Movers Coalition, som

grundades av World Economic Forum 2021.

SSAB har åtagit sig att använda

utsläppsfria transporttjänster senast 2030.

Det finska Trafikverket har beviljat stöd till

projektet och insamlade data kommer att

användas i ett forskningsprojekt som syftar

till att främja elektrifiering av tung trafik.

Laddstationer för

tunga fordon vid

SSABs anläggning

i Tavastehus.

SSAB ÅRSREDOVISNING 202428

OM SSAB RAPPORTER

INTRODUKTION MARKNAD OCH STRATEGI RÖRELSESEGMENT

SSAB Americas

Anställda vid SSAB Americas

fyller ljusbågsugnens gjutform.

SSAB Americas är den största producenten av

grovplåt i Nordamerika och har en stark position

genom hög kostnadseffektivitet och kvalitet.

Under 2024 fortsatte produktionen av

SSAB Zero, samtidigt som tester med att

producera stål baserat på fossilfri järnsvamp

inleddes.

SSAB Americas ansvarar för försäljningen av

grovplåt i Nordamerika samt ansvarar för den

skrotbaserade stål- och plåtproduktionen i

Montpelier, USA. SSAB Americas fokuserar på en

hög nivå av kundservice och kvalitet samt att

behålla den ledande kostnadspositionen. Vidare

är målet att ha den mest flexibla

produktionsstrukturen på marknaden.

SSAB Americas har en balans mellan försäljning

via distributörer och slutanvändare. Fokus ligger

också på att öka tillväxten av premiumprodukter

för energi-. och infrastruktursegmenten samt

tunga transporter, vilket bland annat innefattar

järnvägsvagnar och skeppsbyggande.

De främsta konkurrenterna är amerikanska

SSAB Americas bidrar till SSABs

strategi genom att:

• Öka andelen premiumprodukter

• Bibehålla en ledande position på

SSABs hemmamarknad Nordamerika

stålproducenter som Nucor, Cleveland-Cliffs,

EVRAZ, Algoma Steel samt importerade

produkter.

SSAB ÅRSREDOVISNING 202429

OM SSAB RAPPORTER

INTRODUKTION MARKNAD OCH STRATEGI RÖRELSESEGMENT


SSAB Americas nyckeltal
	2024	2023
Intäkter (Mkr)	22 708	29 775
Rörelseresultat före avskrivningar, EBITDA (Mkr)	3 150	9 874
Rörelseresultat (Mkr)	2 883	9 651
Operativt kassaflöde (Mkr)	3 284	9 509
Råstålsproduktion (kton)	1 054	1 159
Plåtproduktion (kton)	998	1 100
Plåtleveranser (kton)	1 713	1 803
Antal anställda vid periodens slut	713	691

Efterfrågan och priserna på den

nordamerikanska grovplåtsmarknaden

försvagades under 2024. Kunderna inom

ståldistributörer var avvaktande och efterfrågan

inom bygg- och anläggningsmaskiner

försvagades.

Såväl råstålsproduktionen som plåtproduktionen

minskade med 9 % jämfört med 2023. De externa

leveranserna av plåt ökade med 3 % jämfört med

2023.

Intäkterna minskade med 24 % jämfört med 2023

och uppgick till 22 708 (29 775) Mkr. Lägre priser

påverkade negativt med 19 procentenheter och

lägre leveranser med 5 procentenheter.

Rörelseresultatet uppgick till 2 883 (9 651) Mkr,

en minskning med 6 768 Mkr jämfört med 2023.

Det lägre resultatet var i huvudsak relaterat till

lägre priser.

Vindkraftverk tillverkade av GE Vernova.

Det operativa kassaflödet för 2024 uppgick till

3 284 (9 509) Mkr. Kassaflödet påverkades

negativt av det lägre resultatet. Investeringarna

under 2024 uppgick till 260 (320) Mkr varav 13

(36) Mkr avsåg strategiska investeringar.

SSAB Americas utökade samarbetet med

GE Vernova Onshore Wind med leveranser

av SSAB Zero stål för landbaserade

vindkraftverk i Nordamerika. Genom att

använda SSAB Zero kommer GE Vernova

kunna tillverka vindkraftverk med det lägsta

koldioxidavtrycket i industrin, samtidigt

som man behåller den höga stålkvaliteten

som krävs för att uppfylla alla krav.

SSAB Zero sänker koldioxidavtryck i vindkraftverk

Genom partnerskapet fick SSAB

utmärkelsen ”Sustainability Breakthrough

Award” av GE Vernova. Precis som SSAB är

GE Vernova med i First Movers Coalition

och har åtagit sig att köpa in minst 10 %

stål med lågt CO2-avtryck till 2030.

SSAB ÅRSREDOVISNING 202430

OM SSAB RAPPORTER

INTRODUKTION MARKNAD OCH STRATEGI RÖRELSESEGMENT

Tibnor

Kylsystem för flygplan vid gate, tillverkat

av komponenter gjorda av SSAB Zero.

Tibnor är Nordens ledande distributör av stål, metaller

och bearbetningstjänster.

Tibnor bidrar till SSABs strategi

genom att:

• Stärka positionen på den nordiska

hemmamarknaden genom fokus på

små och medelstora kunder

• Nära samarbete med SSABs divisioner

främjar stabilitet över konjunkturcykeln

• Marknadsföra SSABs premium- och

serviceerbjudanden, inklusive fossilfritt

stål

• Ökat värdeskapandet genom att

utveckla komponenttillverkning och

annan bearbetning

Tibnor är koncernens fullsortimentsdistributör av

stål och metaller i Norden och Baltikum. Tibnor

köper och säljer material, producerat både av

SSAB och andra leverantörer, och spelar en viktig

roll när det gäller att säkra SSABs ledarskap på

den nordiska hemmamarknaden. Fokus ligger på

ökad tillväxt inom utvalda områden, exempelvis

komponenter, genom ökad onlineförsäljning och

en stark lokal närvaro. Tibnor har ett nära

samarbete med många leverantörer och partners

för att skapa bättre lösningar för kunderna som

verkar i den nordiska industrin.

Tibnors främsta konkurrenter är BE Group, Stena

Stål, Norsk Stål, Lemvigh Muller och Kontino

samt ett antal nationella, lokala företag och

nischaktörer.


Nyckeltal
	2024	2023
Intäkter (Mkr)	12 065	13 691
Rörelseresultat före avskrivningar, EBITDA (Mkr)	293	-13
Rörelseresultat (Mkr)	81	-220
Operativt kassaflöde (Mkr)	360	1 025
Plåtleveranser (kton)	794	820
Antal anställda vid periodens slut	1 046	1 059

Marknaden under 2024 var relativt svag.

Intäkterna för 2024 minskade med 12 % jämfört

med 2023 och uppgick till 12 065 (13 691) Mkr.

Minskningen var hänförlig lägre priser och lägre

leveranser. Rörelseresultatet för 2024 uppgick till

81 (-220) Mkr, en ökning med 301 Mkr jämfört

med 2023. Det högre resultatet var främst

hänförligt till minskade lagerförluster och

åtgärder för att sänka kostnaderna.

Det operativa kassaflödet för 2024 uppgick till

JPBC och Tibnors

samarbete för minskat

klimatavtryck

Det danska företaget JPBC, specialist på

plåt- och rörbearbetning, samarbetade

med Tibnor i ett projekt för att ta fram

komponenter till flygindustrin.Genom att

använda SSAB Zero, ett stål tillverkat av

återvunnet stål och fossilfri energi, kunde

JPBC leverera komponenter till sin kund,

ITW GSE, som i sin tur bidrar till att

minska klimatavtrycket på de flygplatser

där utrustningen används. Detta

partnerskap är ett exempel på den

växande efterfrågan på stålprodukter med

låga utsläpp.

360 (1 025) Mkr. Minskningen var hänförlig till

mindre frigörande av rörelsekapital.

Investeringarna under 2024 uppgick till 133 (141)

Mkr varav 52 (69) Mkr avsåg strategiska

investeringar.

SSAB ÅRSREDOVISNING 202431

OM SSAB RAPPORTER

INTRODUKTION MARKNAD OCH STRATEGI RÖRELSESEGMENT

Ruukki Construction

Den nya produktionslinjen kommer

bland annat att producera Ruukki

Classic LowCarbon-tak.

Ruukki Construction tillverkar och säljer energieffektiva

byggnadslösningar, med fokus på norra och östra Europa.

Ruukki Construction bidrar till SSABs

strategi genom att:

• Stärka positionen på den nordiska

hemmamarknaden genom fokus på

byggsegmentet

• Ha stark kompetens inom

stålbaserade byggprodukter, som

grund för fortsatt produktutveckling

inom SSAB

• Utveckla ett erbjudande med låga CO2-

utsläpp inom byggsegmentet

Ruukki Construction erbjuder kompletta

stålbaserade tak- och vägglösningar för

byggnader. Detta inkluderar produkter, design

och teknisk support med SSAB som huvudsaklig

stålleverantör. Under de senaste åren har Ruukki

Construction genom en rad omstruktureringar

skapat en solid grund för att uppnå hållbar

tillväxt. De viktigaste affärsområdena innefattar

tak och byggnadsskal i Norden, Baltikum samt

centrala Östeuropa.

Ruukki Constructions främsta konkurrenter är

andra leverantörer av stålbaserade byggvaror

som Kingspan, Lindab och Areco.


Nyckeltal
	2024	2023
Intäkter (Mkr)	5 508	5 810
Rörelseresultat före avskrivningar, EBITDA (Mkr)	279	201
Rörelseresultat (Mkr)	50	-6
Operativt kassaflöde (Mkr)	108	412
Antal anställda vid periodens slut	1 349	1 410

Efterfrågan var fortsatt svag under 2024,

framförallt nybyggandet av bostäder i Norden.

Intäkterna för 2024 minskade med 5 % jämfört

med 2023 och uppgick till 5 508 (5 810) Mkr.

Rörelseresultatet för 2024 uppgick till 50 (-6) Mkr,

en ökning med 56 Mkr jämfört med 2023.

Förbättringen jämfört med 2023 berodde främst

på åtgärder för att sänka kostnaderna.

Det operativa kassaflödet för 2024 uppgick till

Ny, effektiv produktionslinje

för hållbara takprofiler

Som en del av sitt fleråriga

investeringsprogram invigde Ruukki en ny

produktionslinje för takprofiler i Vimpeli,

Finland. Den nya linjen innebär bättre och

mer hållbara takprodukter samt en

effektivare produktion. Den nästan 100

meter långa profileringslinjen är bland de

mest avancerade i världen och fördubblar

produktionskapaciteten för anläggningens

klickprofiler. Kunderna kommer att få

både nya och uppgraderade produkter

snabbare, och mängden avfall kommer att

minskas. Produktens hållbarhetsprofil

kommer också att förbättras tack vare

energieffektiviseringar vid anläggningen,

såsom övergången till fossilfri el och

användning av återvunnet

förpackningsmaterial i produktionen.

108 (412) Mkr. Kassaflödet påverkades främst

av en ökning av rörelsekapital. Investeringarna

under 2024 uppgick till 307 (248) Mkr varav 201

(175) Mkr avsåg strategiska investeringar.

SSAB ÅRSREDOVISNING 202432

OM SSAB RAPPORTER

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT ERSÄTTNINGSRAPPORT FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER

Rapporter

Den här delen av SSABs

Årsredovisning innehåller

Bolagsstyrningsrapporten,

Ersättningsrapporten,

Förvaltningsberättelsen

Hållbarhetsrapporten samt

Finansiella rapporter.

SSAB ÅRSREDOVISNING 202433

OM SSAB RAPPORTER

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT ERSÄTTNINGSRAPPORT FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER

Bolagsstyrningsrapport 2024

SSAB är noterat på Nasdaq Stockholm och lyder under dess

regelverk samt tillämpar Svensk kod för bolagsstyrning

(bolagskoden). SSAB är även noterat på Nasdaq Helsinki.

Denna bolagsstyrningsrapport har upprättats i enlighet med

årsredovisningslagen och bolagskoden som en separat rapport

som är skild från förvaltningsberättelsen.

SSAB ÅRSREDOVISNING 202434

OM SSAB RAPPORTER

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT ERSÄTTNINGSRAPPORT FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER

Bolagsstyrningsrapport

Viktiga externa och interna regelverk och

policyer som påverkar bolagsstyrningen:

Väsentliga interna regelverk och policyer

• Bolagsordning

• Styrelsens arbetsordning inkl. vd-instruktion

och instruktioner till styrelseutskotten

• Uppförandekod

Väsentliga externa regelverk

• Svensk aktiebolagslag

• Svensk bokföringslag

• Svensk årsredovisningslag

• Regelverk för Nasdaq Stockholm och

Nasdaq Helsinki

• Svensk kod för bolagsstyrning

Organisation per 31 december 2024

SSABs organisation utmärks av ett

decentraliserat arbetssätt

där en stor del av ansvar och befogenheter

delegerats till respektive division och

dotterbolag. SSAB har tre divisioner: SSAB

Special Steels, SSAB Europe och SSAB Americas

samt två större helägda dotterbolag: Tibnor och

Ruukki Construction. De två sistnämnda styrs

som självständiga dotterbolag.

Avvikelser från bolagskoden

Det finns inga avvikelser från Svensk kod för

bolagsstyrning att rapportera om för 2024.

Aktieägare


Ägare den 31 december 2024
	% av rösterna	% av kapitalet
LKAB	16,5	10,9
Finska staten	8,3	6,5
Folksam	5,8	2,1
Vanguard	3,3	3,3
Norges Bank	2,3	2,8
BlackRock	1,6	2,1
Goldman Sachs Asset management	1,2	1,6
Allianz Global Investors	1,2	0,7
Avanza Pension	0,9	1,6
Dimensional Fund Advisors	0,8	1,0
Övriga aktieägare	58,1	67,4
Summa	100,0	100,0
Varav utlandsregistrerade aktieägare 1)	36,5	30,3

1) Inkluderar aktieägare utanför Sverige och Finland.

Källa: Modular Finance

Aktiekapitalet i SSAB består av A- och B-aktier,

där A-aktien ger en röst medan B-aktien ger en

tiondels röst. Båda aktieslagen ger samma rätt

till andel av bolagets tillgångar och resultat.

Per den 31 december 2024 uppgick antalet

aktieägare till 268 527. Ovanstående tabell

presenterar de tio röstmässigt största ägarna

vilka sammanlagt ägde 41,9 % av rösterna och

32,6 % av aktiekapitalet. Ägare utanför Sverige

och Finland kontrollerade 36,5 % av rösterna och

30,3 % av kapitalet. För ytterligare information

kring ägarstrukturen, se avsnittet Aktier och

aktieägare.

Bolagsstämma

Bolagets högsta beslutande organ är

bolagsstämman, där aktieägarnas inflytande i

bolaget utövas. På årsstämman (ordinarie

bolagsstämma) beslutar aktieägarna bland annat

om följande:

• Fastställelse av årsredovisning och

koncernredovisning

• Disposition av bolagets resultat

• Ansvarsfrihet för styrelsen och verkställande

direktören

• Val av och ersättning till styrelsen, dess

ordförande och revisorer

• Hur valberedningen ska utses

(i förekommande fall)

• Riktlinjer för ersättning till verkställande

direktören och övriga ledande

befattningshavare (i förekommande fall)

• Beslut om godkännande av ersättningsrapport

I enlighet med SSABs bolagsordning sker kallelse

till bolagsstämma genom annonsering i Post-

och Inrikes Tidningar och genom att kallelsen

hålls tillgänglig på SSABs webbplats. Att kallelse

har skett ska samtidigt annonseras i Dagens

Nyheter och Svenska Dagbladet.

Årsstämma 2024

Årsstämman 2024 genomfördes i Stockholm.

Aktieägare kunde även utöva sin rösträtt på

stämman genom poströstning i enlighet med

föreskrifterna i SSABs bolagsordning.

SSAB ÅRSREDOVISNING 202435

OM SSAB RAPPORTER

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT ERSÄTTNINGSRAPPORT FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER

Årsstämman fastställde den av styrelsen och vd

avlämnade årsredovisningen och

koncernredovisningen för 2023, beslutade om

disposition av bolagets resultat samt beviljade

styrelsens ledamöter och vd ansvarsfrihet.

Stämman beslutade om ersättningar till styrelse

och revisor i enlighet med valberedningens

förslag. Det beslutades vidare att styrelsen ska

bestå av nio ledamöter. Till styrelseledamöter

omvaldes Petra Einarsson, Lennart Evrell

(omvald ordförande i styrelsen), Bernard Fontana,

Marie Grönborg, Martin Lindqvist (dåvarande vd

och koncernchef), Mikael Mäkinen och Maija

Strandberg samt nyvaldes Kerstin Enochsson

och Pierre Heeroma.

Det beslutades på förslag av valberedningen

bolagets revisorer skulle vara ett registrerat

revisionsbolag och att Ernst & Young AB skulle

omväljas som revisor i bolaget till och med

årsstämman 2025.

Stämman beslutade i enlighet med styrelsens, av

revisorn tillstyrkta, förslag att vinstutdelning för

räkenskapsåret 2023 ska uppgå till 5,00 kr per

aktie och att återstoden av vinstmedlen

balanseras i ny räkning.

Stämman beslutade i enlighet med styrelsens

förslag att godkänna det långfristiga

incitamentsprogrammet för 2024, dra in egna

aktier som förvärvats med stöd av

bemyndigande från årsstämman 2023 samt

bemyndiga styrelsen att besluta om förvärv av

egna aktier. Förslagen hade funnits tillgängliga

hos SSAB och på bolagets webbplats sedan den

15 mars 2024.

Stämman beslutade att godkänna styrelsens

ersättningsrapport, som funnits tillgänglig hos

SSAB och på bolagets webbplats sedan den 18

mars 2024.

Se årsstämmoprotokoll på www.ssab.com.

Valberedning

Valberedningens uppdrag

Valberedningens uppdrag är bland annat att inför

årsstämman föreslå styrelseordförande,

styrelseledamöter, revisor, ordförande vid

årsstämman, arvode till styrelsen och arvode till

revisorn.

Procedur för tillsättning av valberedningen

Det sammanlagda antalet ledamöter ska inte

uppgå till mer än sex. Ordförande i

valberedningen ska vara den ledamot som

utsetts av den röstmässigt största aktieägaren.

Valberedningens sammansättning tillkännagavs

på bolagets hemsida, www.ssab.com, den 16

september 2024.

Aktieägare kunde fram till den 31 december 2024

lämna förslag till valberedningen.

Valberedningens förslag offentliggörs senast i

samband med kallelsen till årsstämman. I

anslutning till att kallelsen till årsstämman

utfärdas kommer valberedningen på

www.ssab.com att lämna ett motiverat yttrande

beträffande sitt förslag till styrelse.

Valberedningens mångfaldspolicy

SSAB arbetar aktivt med att söka främja

mångfald i bolaget. Som ett led i det arbetet

tillämpar valberedningen regel 4.1 i Svensk kod

för bolagsstyrning (bolagskoden) som

mångfaldspolicy. I enlighet med denna regel ska

styrelsen ha en med hänsyn till bolagets

verksamhet, utvecklingsskede och förhållanden i

övrigt ändamålsenlig sammansättning, präglad

av mångsidighet och bredd avseende de

bolagsstämmovalda ledamöternas kompetens,

erfarenhet och bakgrund. En jämn könsfördelning

i styrelsen ska också eftersträvas.

Målsättningen med mångfaldspolicyn är att

tillgodose vikten av tillräcklig mångfald i

styrelsen i syfte att främja oberoende åsikter och

ett kritiskt förhållningssätt för att bidra till ett

effektivt styrelsearbete i bolaget.

Under 2024 har valberedningens

mångfaldspolicy beaktats i samband med

valberedningens arbete inför årsstämmorna

2024 och 2025. Det har resulterat i en mångsidig

och ändamålsenlig styrelsesammansättning med

ledamöter som besitter erforderlig kompetens

och erfarenhet inom för styrelsen viktiga

ansvarsområden, som till exempel internationell

industri, global försäljning, energi, omställning

och genomförande av stora investeringsprojekt.

Valberedningens arbete inför årsstämman 2025

Valberedningen utsågs i september 2024 och har

under hösten sammanträtt 4 gånger. Ytterligare

sammanträden är planerade under första

kvartalet 2025, före årsstämman. Vid ett möte i

oktober fick valberedningen ta del av styrelsens

utvärderingsprocess och dess utfall.

Valberedningen har diskuterat styrelsens

sammansättning och enats om de huvudsakliga

krav som bör ställas på styrelseledamöterna

inbegripet kravet på oberoende ledamöter.

Valberedningen har i sitt styrelseförslag särskilt

beaktat mångsidighet och bredd avseende

ledamöternas kompetens, erfarenhet och

bakgrund samt strävan efter en jämn

könsfördelning och kompetens och erfarenhet

inom de för bolaget viktigaste områdena.

Valberedningen arbetar kontinuerligt med att

identifiera och utvärdera potentiella nya

styrelseledamöter. Valberedningen har vid

framtagandet av förslag till arvoden för styrelsen

och dess utskott bland annat gjort en översyn av

nivåerna för styrelsearvoden i liknande bolag.

Inför valet av revisor vid årsstämman 2025

presenterades revisionsutskottets utvärdering av

revisorsinsatsen för valberedningen vid dess

möte i december tillsammans med utskottets

rekommendation vad gäller både val av revisor

och arvodering. Valberedningen följde

revisionsutskottets rekommendation i dess

förslag till årsstämman 2025.


Valberedningen inför årsstämman 2025
Namn, utsedd av	Andel i procent av rösterna, per 31 december 2024
Niklas Johansson, LKAB (ordförande i valberedningen)1)	16,5
Jukka Ohtola, finska staten	8,3
Emilie Westholm, Folksam	5,8
Lennart Evrell (styrelseordförande)	–

1) Niklas Johansson ersatte Stefan Loréhn som LKAB:s

representant i valberedningen och var tillika valberedningens

ordförande från och med den 4 oktober 2024.

SSAB ÅRSREDOVISNING 202436

OM SSAB RAPPORTER

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT ERSÄTTNINGSRAPPORT FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER

Styrelse

Styrelsens ansvar

Styrelsen har som övergripande uppgift att

förvalta bolagets angelägenheter i bolagets och

samtliga aktieägares gemensamma intresse.

Styrelsen ska fortlöpande bedöma koncernens

ekonomiska situation samt utvärdera den

operativa ledningen. I styrelsen avgörs bland

annat frågor avseende koncernens strategiska

inriktning och organisation samt beslutas om

väsentliga investeringar (överstigande 100 Mkr).

Styrelsen är också ytterst ansvarig för koncernens

hållbarhetsarbete (för mer information se avsnittet

Styrelsens ansvar för hållbarhetsarbetet).

Styrelsen ska i förekommande fall upprätta

förslag till riktlinjer för bestämmande av lön och

annan ersättning till verkställande direktören och

andra personer i bolagets ledning för beslut vid

årsstämman.

Styrelsens ansvar för hållbarhetsarbetet

(GOV-1 § 22 c & d, GOV-2 § 26 a)

SSABs styrelse är ytterst ansvarig för bolagets

hållbarhetsarbete vilket bland annat inkluderar att

bedriva verksamheten ansvarsfullt och på

strategisk nivå hantera risker och möjligheter

relaterade till hållbarhet (för mer information om

identifierade konsekvenser, risker och

möjligheter på hållbarhetsområdet, se

Hållbarhetsrapporten, avsnitt Processen för

bedömning av väsentlig påverkan, risker och

möjligheter (IRO-1). Exempelvis godkänner

styrelsen uppförandekoden, hållbarhetsstrategin

samt strategi och investeringar kopplade till

omställningen till fossilfri stålproduktion.

På koncernledningsmötena rapporteras

utvecklingen av SSABs hållbarhetsarbete

regelbundet till vd av medlemmarna i

koncernledningen i enlighet med deras respektive

ansvarsområde (för mer information se avsnittet

Koncernledningens ansvar för

hållbarhetsarbetet), vilket konsolideras och

rapporteras till styrelsen. Styrelsen informeras,

om det bedöms nödvändigt vid förändringar av

koncerndirektiv och -instruktioner till följd av

exempelvis regelverksförändring eller utifrån

intern utvärdering.

Styrelsen uppdateras minst kvartalsvis om

utvecklingen av SSABs hållbarhetsarbete inom

bolagets väsentliga områden. Styrelsen

uppdateras genom information i interna

rapporter eller andra underlag och presentationer

som tillhandahålls inför och presenteras vid

styrelsemöten. För de områden som har

fastställda mål tar styrelsen del av aktuellt utfall i

relation till dessa. Information om koncernens

säkerhetsarbete och SSABs omställning till

fossilfri ståltillverkning ges vid varje ordinarie

möte. Eftersom hållbarhets- och klimatfrågor,

framförallt omställningen mot en fossilfri

verksamhet, är en integrerad del av SSABs

affärsstrategi så har inte styrelsen något särskilt

hållbarhetsutskott. Hållbarhetsredovisningen

behandlas i revisionsutskottet som en del av

Årsredovisningen.

Styrelsen följer de viktigaste intressenternas

synpunkter avseende SSABs hållbarhetsarbete,

exempelvis ingår arbetstagarrepresentanter i

styrelsen vilket ger de anställda möjlighet till

inflytande i de frågor som avhandlas i styrelsen.

Vidare har styrelsen även kontakt med

exempelvis aktieägare, framför allt i samband

med årsstämman, samt myndigheter och

politiker. I övrigt har styrelsen delegerat

intressentdialogerna till koncernledningens

medlemmar, inom respektive ansvarsområde (för

mer information kring koncernledningens

ansvarsområden, se avsnittet Koncernledningens

ansvar för hållbarhetsarbetet). Vid behov eller

större förändringar informeras styrelsen.

Styrelsens arbetsordning

(GOV-1 § 22b)

Styrelsen fastställer årligen en arbetsordning

inkluderande en vd-instruktion som bland annat

reglerar arbetsfördelningen mellan styrelsen och

verkställande direktören.

Arbetsordningen reglerar vidare hur ofta

styrelsen ska sammanträda och hur arbetet ska

fördelas på styrelseutskotten. Arbetsordningen

anger att det ska finnas ett ersättningsutskott

och ett revisionsutskott. Inför varje styrelsemöte

erhåller styrelseledamöterna en skriftlig

dagordning och ett fullödigt beslutsunderlag. Vid

varje styrelsemöte sker en genomgång av

olycksfallsstatistiken, hållbarhetsmål inklusive

väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter

kopplade till hållbarhetsfrågor, aktuellt

affärsläge, koncernens resultat och finansiella

ställning samt verksamheten (för mer

information om styrelsens och

koncernledningens ansvar inom

hållbarhetsarbetet se avsnitten Styrelsens ansvar

för hållbarhetsarbetet samt Koncernledningens

ansvar för hållbarhetsarbetet). Övriga frågor som

behandlas är bland annat konkurrens- och

marknadssituationen.

Styrelsens ordförande

Styrelseordföranden leder styrelsens arbete,

företräder bolaget i ägarfrågor samt ansvarar för

utvärderingen av styrelsens arbete. Dessutom

ansvarar ordföranden för den löpande kontakten

med vd samt för att styrelsen fullgör sina plikter.

Styrelsens sammansättning

Enligt bolagsordningen ska styrelsen bestå av

minst fem och högst tio bolagsstämmovalda

ledamöter. Styrelsen är beslutför om mer än

hälften av alla styrelseledamöterna är

närvarande. Styrelsen ska ha en med hänsyn till

bolagets verksamhet, utvecklingsskede och

förhållanden i övrigt ändamålsenlig

sammansättning, präglad av mångsidighet och

bredd avseende ledamöternas kompetens,

erfarenhet och bakgrund. Nya styrelseledamöter

genomgår en introduktionsutbildning för att

snabbt erhålla den kunskap som förväntas för att

på bästa sätt tillvarata bolagets och aktieägarnas

intressen.

Styrelsens arbete 2024

(GOV-1 § 21, GOV-2 § 26 b & c)

Under 2024 hölls 12 protokollförda

sammanträden och styrelsen var alltid beslutför.

Sekreterare i styrelsen var SSABs chefsjurist,

som inte är ledamot i styrelsen. Styrelsen har

under räkenskapsåret 2024 bestått av sju

bolagsstämmovalda ledamöter under perioden

1 januari 2024–24 april 2024, nio

bolagsstämmovalda ledamöter under perioden

24 april 2024–28 oktober 2024 och åtta

bolagsstämmovalda ledamöter under perioden

28 oktober 2024–31 december 2024. Styrelsen

per den 31 december 2024 bestod av fyra kvinnor

och fyra män (motsvarande en kvot avseende

kvinnliga/manliga ledamöter om 50 %/50 %).

SSAB ÅRSREDOVISNING 202437

OM SSAB RAPPORTER

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT ERSÄTTNINGSRAPPORT FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER

Därutöver har styrelsen under räkenskapsåret

2024 bestått av tre arbetstagarrepresentanter

jämte tre suppleanter. Samtliga av de

bolagsstämmovalda ledamöterna under

räkenskapsåret 2024 har varit icke-verkställande

ledamöter med undantag för Martin Lindqvist

som utgjort verkställande ledamot i egenskap av

vd och koncernchef under perioden 1 januari

2024–28 oktober 2024. Samtliga (100 %) av de

icke-verkställande ledamöterna i styrelsen

bedöms vara oberoende både i förhållande till

både bolaget och bolagsledningen samt bolagets

större aktieägare.

Styrelsen har under året bevakat

omvärldsutvecklingen och hur bolaget hanterat

dess effekter. På bolagets huvudmarknader,

Europa och Nordamerika, försämrades

efterfrågan och priser kontinuerligt under året.

För att möta en svagare marknad vidtogs

åtgärder för att anpassa produktionen, kostnader

och bemanning. Efterfrågan på höghållfasta

stålprodukter var fortsatt relativt god på

marknader utanför Europa.

Styrelsen har ägnat mycket tid åt frågor kopplade

till omställningen till fossilfri ståltillverkning och

har under året besökt SSABs anläggningar i Luleå

och Brahestad, Finland.

Bolagets väsentliga konsekvenser, risker och

möjligheter på hållbarhetsområdet delges

styrelsen i samband med den årliga strategi- och

risköversynen och är en central del av det

underlag som styrelsen beaktat vid strategiska

beslut och överväganden under räkenskapsåret,

som exempelvis styrelsens beslut att gå vidare

med nästa steg i SSABs omställning genom att

bygga ett toppmodernt stålverk i Luleå för

produktion av premiumprodukter med låga CO2-

utsläpp.

Styrelsen har under året särskilt behandlat

följande hållbarhetsfrågor:

• Omställning av verksamheten till fossilfri

ståltillverkning,

• Säkerhetsarbetet i koncernen.

Styrelsens erfarenhet och kompetens inom

bolagets sektorer, produkter, geografiska

platser samt hållbarhet

(GOV-1 § 23)

Styrelsen utvärderas årligen för att säkerställa att

styrelsen har en erforderlig samlad erfarenhet

och kompetens för SSABs verksamhet, vilket

inkluderar bolagets produkter, de sektorer och

geografiska platser där SSAB bedriver sin

verksamhet samt väsentliga hållbarhetsområden.

Utvärderingen för 2024 administrerades av en

extern part, och utgjordes av ett omfattande

frågeformulär som besvarades enskilt av

ledamöterna samt enskilda intervjuer med

ledamöterna. Frågorna rörde huvudsakligen

styrelsens effektivitet och samlade kompetens

att hantera styrelseansvaret i förhållande till de

för bolaget viktigaste områdena. Svaren

sammanställdes och redovisades anonymt till

styrelsen samt till valberedningen inför deras

framtagande av förslag till val av

styrelseledamöter (för mer information om

valberedningens arbete se avsnittet

Valberedning). Slutsatsen från

styrelseutvärderingen som utfördes under 2024

var att styrelsens ledamöter bedömdes inneha

lämplig erfarenhet och kompetens för bolagets

verksamhet.

Ett särskilt hållbarhetsfokus för

styrelseutvärderingen var att säkerställa att

styrelsen har erforderlig kompetens för

genomförandet av bolagets omställning till

fossilfri ståltillverkning, vilket bland annat

omfattat kompetens och erfarenhet inom tung

processindustri, internationell marknadsföring

och försäljning, större investeringsprojekt, finans,

IT och digitalisering samt ansvarsfullt

företagande.

Utöver den kompetens som styrelsen besitter

inom hållbarhetsområdet har styrelsen även

tillgång till ytterligare kompetens vid behov,

framförallt genom specialiserade medarbetare

inom koncernen.

SSAB ÅRSREDOVISNING 202438

OM SSAB RAPPORTER

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT ERSÄTTNINGSRAPPORT FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER

Styrelse – utsedda av årsstämman


Lennart Evrell	Petra Einarsson	Kerstin Enochsson	Bernard Fontana	Marie Grönborg	Pierre Heeroma
Svensk. Född 1954. Styrelseordförande. Invald 2021.	Svensk. Född 1967. Styrelseledamot. Invald 2014.	Tysk och svensk. Född 1975. Styrelseledamot. Invald 2024.	Fransk. Född 1961. Styrelseledamot. Invald 2022.	Svensk. Född 1970. Styrelseledamot. Invald 2019.	Nederländsk. Född 1957. Styrelseledamot. Invald 2024.
Utbildning	Utbildning	Utbildning	Utbildning	Utbildning	Utbildning
Civilingenjör Maskinteknik, Kungliga Tekniska Högskolan; Civilekonom, Uppsala Universitet.	Civilekonom, Uppsala Universitet.	Master of Laws, Freie Universität Berlin; MBA, ESCP Business School Paris	Civilingenjör, Ecole Polytechnique och Ecole Nationale Supérieure des Techniques Avancée Paris.	Civilingenjör Kemiteknik, Chalmers tekniska högskola och Imperial Collage London.	B. Sc. geologi mineralogi och tektonik, Uppsala Universitet.
Övriga nuvarande uppdrag	Övriga nuvarande uppdrag	Övriga nuvarande uppdrag	Övriga nuvarande uppdrag	Övriga nuvarande uppdrag	Övriga nuvarande uppdrag
Styrelseledamot: Svenska Cellulosa Aktiebolaget SCA och Epiroc AB.	Styrelseledamot: Alimak Group.	Chef: affärsområdet Automotive i SKF AB.	Vd och koncernchef: Framatome. Styrelseordförande och vd: Arabelle Solutions. Styrelseordförande: Jeumont Electric. Styrelseledamot: Thales Group och GIFEN Services.	Styrelseledamot: Lantmännen, Bioextrax AB (publ), Eolus Vind AB (publ) och Aduro Clean Technologies Inc.	Vd: Scandinavian Ferrous and Non- Ferrous Metal Discovery AB. Styrelseledamot: Vanadis Battery Metals AB och Nordic Iron Ore AB.
Tidigare befattningar	Tidigare befattningar	Tidigare befattningar	Tidigare befattningar	Tidigare befattningar	Tidigare befattningar
Vd och koncernchef: Boliden AB, Sapa och Munters. Styrelseledamot: ICA Gruppen AB, Svenskt Näringsliv och Industriarbetsgivarna.	Vd och koncernchef: BillerudKorsnäs AB. EVP: Sandvik AB. Seniora poster: Sandvik AB. Styrelseledamot: Biokraft AB, Norsk Hydro, Svenska Aerogel AB, Svenskt Näringsliv, Industri- arbetsgivarna och Jernkontoret.	Inköpschef och VP Strategy & Project office: Volvo Car Group. Global Director Parts: Volvo Construction Equipment.	Vd och koncernchef: Holcim Group. Seniora positioner inom Aperam och ArcelorMittal.	Vd och koncernchef: TreeToTextile AB, Purac AB, EVP Perstorp Group, Business Area Specialities & Solutions. Seniora positioner: Perstorp Group och Formox AB.	SVP Business Development, Exploration and Strategic Projects: LKAB AB. SVP Strategy and Business Development: Boliden AB.
Aktieinnehav (inkl. närståendes aktier)1)	Aktieinnehav (inkl. närståendes aktier) 1)	Aktieinnehav (inkl. närståendes aktier) 1)	Aktieinnehav (inkl. närståendes aktier) 1)	Aktieinnehav (inkl. närståendes aktier) 1)	Aktieinnehav (inkl. närståendes aktier) 1)
50 000 B-aktier	21 000 B-aktier	2 000 B-aktier	3 914 B-aktier	13 250 B-aktier	1 000 B-aktier
Oberoende i förhållande till bolaget och ledningen	Oberoende i förhållande till bolaget och ledningen	Oberoende i förhållande till bolaget och ledningen	Oberoende i förhållande till bolaget och ledningen	Oberoende i förhållande till bolaget och ledningen	Oberoende i förhållande till bolaget och ledningen
Ja	Ja	Ja	Ja	Ja	Ja
Oberoende i förhållande till större aktieägare	Oberoende i förhållande till större aktieägare	Oberoende i förhållande till större aktieägare	Oberoende i förhållande till större aktieägare	Oberoende i förhållande till större aktieägare	Oberoende i förhållande till större aktieägare
Ja	Ja	Ja	Ja	Ja	Ja

1) Aktieinnehav för styrelsen redovisas per 28 februari 2025.

SSAB ÅRSREDOVISNING 202439

OM SSAB RAPPORTER

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT ERSÄTTNINGSRAPPORT FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER

Styrelse – utsedda av årsstämman

Styrelse – utsedda av anställda


Mikael Mäkinen	Maija Strandberg
Finsk. Född 1956. Styrelseledamot. Invald 2022.	Finsk. Född 1969. Styrelseledamot. Invald 2021.
Utbildning	Utbildning
Civilingenjör Marinarkitektur, Helsingfors Tekiniska Universitet.	Masterexamen ekonomi, Åbo University.
Övriga nuvarande uppdrag	Övriga nuvarande uppdrag
Styrelseordförande: Valmet, Aker Arctic Oyj och Corvus Energy Holdings AS. Styrelseledamot i Finnlines	Generaldirektör: ägarstyrningsenheten, finska statsministerns kansli. Ordförande i nomineringskommittén: Neste Oyi, Finnair Oyj och Fortum Oyj. Medlem i nominerings- kommittén: Municipality Finance Plc och Neova Oyj.
Tidigare befattningar	Tidigare befattningar
Vd och koncernchef: Cargotec. Vd: MacGregor och Rolls-Royce Marine. Styrelseledamot: Stora Enso Oyj.	Senior finansrådgivare ägarstyrningsenheten, finska statsministerns kansli. CFO: Uponor Oyj, VP Finance Valmet. Styrelseledamot: Neova Oy, Nordic Morning Group, Dustin Group, Danske Bank Oyj, Finnair Oyj, Fortum Oyj. Seniora positioner: ALSO, John Deere, Timberjack, Huhtamäki.
Aktieinnehav (inkl. närståendes aktier) 1)	Aktieinnehav (inkl. närståendes aktier) 1)
10 000 B-aktier	10 000 B-aktier
Oberoende i förhållande till bolaget och ledningen	Oberoende i förhållande till bolaget och ledningen
Ja	Ja
Oberoende i förhållande till större aktieägare	Oberoende i förhållande till större aktieägare
Ja	Ja (anställd av finska staten som representerar 8 % av rösterna)

1) Aktieinnehav för styrelsen redovisas per 28 februari 2025.

Robert Holmström

Född 1962.

Assistent, SSAB Europe.

Suppleant (arbetstagar-

representant) sedan 2023.

Tomas Jansson

Född 1966.

Säljkoordinator, SSAB Europe.

Arbetstagarrepresentant

sedan 2014.

Patrick Sjöholm

Född 1965.

Systemkonstruktör,

SSAB Special Steels.

Suppleant (arbetstagar-

representant) sedan 2011.

Mikael Henriksson

Född 1961.

Masugnsoperatör,

SSAB Special Steels.

Arbetstagarrepresentant

sedan 2017.

Sven-Erik Rosén

Född 1965.

Truckförare, SSAB Europe.

Suppleant (arbetstagar-

representant) sedan 2021.

Tomas Karlsson

Född 1962

.Underhållsmekaniker,

SSAB Europe.

Arbetstagarrepresentant

sedan 2015.

Suppleanter

SSAB ÅRSREDOVISNING 202440

OM SSAB RAPPORTER

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT ERSÄTTNINGSRAPPORT FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER

Revisionsutskott

Arbetsuppgifter

(GOV-1 § 22 b)

Bland revisionsutskottets ledamöter ska en

ordförande utses. Revisionsutskottets ledamöter

ska utses bland styrelseledamöter som inte är

anställda av bolaget. Minst en av utskottets

ledamöter ska ha redovisnings- eller

revisionskompetens.

Revisionsutskottets arbetsuppgifter anges i

styrelsens arbetsordning. Ordföranden i

revisionsutskottet ansvarar för att styrelsen i sin

helhet fortlöpande hålls informerad om

utskottets arbete samt, vid behov, förelägger

styrelsen ärenden för beslut.

Revisionsutskottets huvuduppgift är att stödja

styrelsen i arbetet med att kvalitetssäkra den

finansiella rapporteringen samt

hållbarhetsrapporteringen.

Revisionsutskottet övervakar bolagets interna

kontroll och riskhantering avseende både den

finansiella rapporteringen och

hållbarhetsrapporteringen. Revisionsutskottet

biträder även valberedningen vid upprättande av

förslag till bolagsstämmans beslut om

revisorsval.

Revisionsutskottet träffar fortlöpande bolagets

revisorer, utvärderar revisionsinsatserna samt

fastställer riktlinjer för vilka tilläggstjänster

bolaget får upphandla från bolagets revisor.

Sådana tilläggstjänster upp till maximalt 100 Tkr

per uppdrag ska förhandsgodkännas av bolagets

ekonomi- och finansdirektör. Uppdrag som

överstiger 100 Tkr ska förhandsgodkännas av

revisionsutskottets ordförande. Alla

tilläggstjänster ska redovisas för

revisionsutskottet varje kvartal.

Det finns en etablerad riskhanteringsprocess

inom SSAB. Revisionsutskottet tar del av och

beaktar de riskområden som identifierats i

processen (både affärsrisker och risker för fel i

den finansiella rapporteringen samt

hållbarhetsrapporteringen). Baserat på utfallet i

den interna och externa riskbedömningen

analyserar utskottet löpande revisionens

inriktning och omfattning med bolagets externa

och interna revisorer.

Revisionsutskottet fastställer årligen en

internrevisionsplan som bland annat är baserad

på de risker som framkommit i

riskhanteringsprocessen. Revisionsplanen

diskuteras med de externa revisorerna för att

effektivisera och kvalitetsförbättra det löpande

revisionsarbetet. Chefen för internrevision

presenterar genomförda revisioner och ärenden

som rapporterats via visselblåsarfunktionen.

Utskottet analyserar och belyser dessutom

väsentliga redovisningsfrågor som koncernen

påverkas av.

Arbetet 2024

Under 2024 har fokus för revisionsutskottets

arbete varit bland annat stymodellen för de olika

omställningsinvesteringsprojekten.

Revisionsutskottet tog del av, och analyserade

tillsammans med de externa revisorerna, den

riskanalys och revisionsplan som revisorerna

upprättat som underlag för den lagstadgade

revisionen. Utskottet har även följt

förberedelserna för finansiering av

omställningsprojekten. Revisionsutskottet har

arbetat med IT-säkerhet och revidering av planer

för förnyelse av IT-systemlandskapet.

Revisionsutskottet har även följt

implementeringen av EU:s Corporate

Sustainability Reporting Directive (CSRD) och

bolagets arbete med att sammanställa och

kvalitetssäkra de uppgifter som krävs för de

utökade rapporteringskraven enligt CSRD som

SSAB valt att i vissa delar frivilligt tillämpa redan

för hållbarhetsrapporten 2024.

Revisionsutskottets ledamöter utgjordes sedan

det konstituerande styrelsemötet den 24 april

2024 av Petra Einarsson (ordförande), Lennart

Evrell och Maija Strandberg.

Under 2024 hade revisionsutskottet sex


Närvarostatistik 2024
Namn på styrelseledamot	Invald i styrelsen	Styrelsemöten	Ersättnings- utskott	Revisions- utskott
Bolagsstämmovalda1)
Lennart Evrell, ordförande	2021	12	10	6
Petra Einarsson	2014	12	10	6
Kerstin Enochsson	2024	6
Bernard Fontana	2022	12	9
Marie Grönborg	2019	12
Pierre Heeroma	2024	7
Mikael Mäkinen	2022	11
Maija Strandberg	2021	12		6
Martin Lindqvist2)	2011	11
Arbetstagarrepresentanter
Mikael Henriksson	2017	12
Tomas Jansson	2014	11
Tomas Karlsson	2015	12
Suppleanter
Robert Holmström	2023	12
Sven-Erik Rosén	2021	12
Patrick Sjöholm	2011	12

1) Information om arvoden finns i not B.4 i Finansiella rapporter.

2) Martin Lindqvist utträdde ur styrelsen den 28 oktober 2024.

protokollförda sammanträden.

Ersättningsutskott

Arbetsuppgifter

(GOV-1 § 22 b)

Jämte styrelsens ordförande ska

ersättningsutskottet bestå av en eller flera av

bolagsstämman valda styrelseledamöter, vilka

ska vara oberoende i förhållande till bolaget och

bolagsledningen. Bland ersättningsutskottets

ledamöter ska erforderlig kunskap och erfarenhet

i frågor om ersättningar till ledande

befattningshavare finnas. Ersättningsutskottets

arbetsuppgifter anges i styrelsens arbetsordning.

Verkställande direktören ska i egenskap av

föredragande närvara vid utskottets

sammanträden.

SSAB ÅRSREDOVISNING 202441

OM SSAB RAPPORTER

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT ERSÄTTNINGSRAPPORT FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER

Ersättningsutskottet lämnar förslag till styrelsen

om verkställande direktörens lön och övriga

anställningsvillkor, fastställer löner och

anställningsvillkor för övriga koncernledningen

samt ger ramar för löner och anställningsvillkor

för övriga högre befattningshavare. Bland

ersättningsutskottets uppgifter ingår i övrigt att

bereda styrelsens beslut i frågor om

ersättningsprinciper, att bereda styrelsens

förslag till riktlinjer för bestämmande av lön och

annan ersättning till verkställande direktören och

övriga bolagsledningen, vilket inkluderar

utvärdering om i vilken utsträckning ersättning

ska baseras på hållbarhetsrelaterade mål, samt

att följa och utvärderatillämpningen av dessa.

Ersättningsutskottet ska också följa och

utvärdera program för rörliga ersättningar till

bolagsledningen.

Arbetet 2024

Under 2024 hade ersättningsutskottet tio

protokollförda sammanträden och arbetet bestod

bland annat i att bistå i rekryteringsprocessen av

ny vd och koncernchef. Ersättnings-utskottet

utgjordes av Lennart Evrell (ordförande), Bernard

Fontana och Petra Einarsson. Vd är adjungerad

till utskottet men deltar inte vid behandlingen av

egen lön och egna anställningsvillkor.

Koncernledning

Koncernledningens arbete och ansvar

(GOV-1 § 21)

Koncernledningen ansvarar för att utforma och

genomföra koncernens övergripande strategier

samt behandlar frågor som till exempel förvärv

och avyttringar. Sådana frågor samt större

investeringar (överstigande 100 Mkr) bereds av

koncernledningen för beslut av

moderbolagsstyrelsen.

Vd ansvarar för den löpande förvaltningen av

bolaget enligt styrelsens anvisningar och

riktlinjer. Koncernledningen bestod per den 31

december 2024 utöver vd av divisionscheferna

för SSAB Europe, SSAB Americas och SSAB

Special Steels, ekonomi- och finansdirektören,

chefen för juridik och företagstransaktioner,

tekniska direktören, chefen för organisation,

kultur och kommunikation, chefen för forskning

och innovation, chefen för strategi och

digitalisering samt chefen för hållbarhet.

Koncernledningen har möten månadsvis för att

följa upp koncernens samt divisionernas resultat,

finansiella ställning och hållbarhetsarbete.

Koncernledningen ansvarar för den strategiska

inriktningen för hållbarhetsarbetet och följer

regelbundet upp koncernens hållbarhetsarbete

(för mer information se avsnittet

Koncernledningens ansvar för

hållbarhetsarbetet). Övriga frågor som behandlas

på koncernledningsmöten är bland annat

strategifrågor.

Respektive divisionschef ansvarar för respektive

divisions resultat och balansräkning. Den

övergripande operativa styrningen av

divisionerna sker via kvartalsvisa

uppföljningsmöten. Moderbolagets vd är också i

de flesta fall ordförande i de större direktägda

dotterbolagens styrelser, till exempel Tibnor och

Ruukki Construction, där det även ingår andra

ledamöter från koncernledningen samt

arbetstagarrepresentanter. Parallellt med de

kvartalsvisa uppföljningsmötena övervakar

dotterbolagsstyrelserna den löpande

verksamheten samt fastställer respektive

strategier och budgetar. Arbetet har under året

bland annat bestått i en kostnadsöversyn,

förbättringar i produktmixen samt planering av

investeringar.

Koncernledningen har under året särskilt

behandlat följande hållbarhetsfrågor:

Omställning av verksamheten till fossilfri

ståltillverkning samt säkerhetsarbetet i

koncernen.

Koncernledningens ansvar för

hållbarhetsarbetet

(GOV-1 § 22 c & d, GOV-2 § 26 a-c)

SSABs koncernledning ansvarar för den

strategiska inriktningen för hållbarhetsarbetet, att

fastställa den dubbla väsentlighetsanalysen

samt bedöma risker och möjligheter kopplade till

klimatförändringarna. Koncernledningen följer

regelbundet utvecklingen av hållbarhetsarbetet

samt ansvarar för att processer finns på plats för

att förhindra, identifiera och åtgärda negativ

påverkan som SSABs verksamhet kan orsaka

eller bidra till inom hållbarhetsområdet.

Ansvaret för hållbarhetsarbetet omfattar

samtliga medlemmar av koncernledningen, där

vd har det yttersta ansvaret gentemot styrelsen.

Varje medlem ansvarar för olika delar av

hållbarhetsarbetet och informerar vd och

koncernledningen om utvecklingen inom

respektive väsentligt område vid behov i

samband med ordinarie möten. Information om

koncernens säkerhetsarbete och SSABs

omställning till fossilfri ståltillverkning

presenteras vanligtvis vid varje ordinarie möte.

Ansvarsområdena är fördelade enligt nedan:

• Hållbarhetschefen ansvarar för framtagning av

den dubbla väsentlighetsanalysen,

hållbarhetsstrategin, samordning av

hållbarhetsfrågor på koncernnivå, SSABs

hållbara erbjudande, koncernens hälso- och

säkerhetsarbete samt affärsetik inklusive

mänskliga rättigheter.

• Den tekniska direktören ansvarar för

miljöfrågor och sitter i styrelsen för

samriskbolaget Hybrit Development AB.

• Ekonomi- och finansdirektören har

övergripande ansvar för Årsredovisningen,

finansiella frågor och investeringar med

koppling till SSABs omställning mot fossilfri

stålproduktion, samt även koordinering av

SSABs riskhanteringsprocess där klimat- och

hållbarhetsrisker ingår.

• Chefen för organisation, kultur och

kommunikation ansvarar för

kompetensförsörjning och -utveckling i

samband med omställningen, SSABs arbete

inom inkludering och mångfald samt för SSABs

kommunikation och marknadsföring med

koppling till hållbarhet.

• Divisionscheferna ansvarar för att driva

hållbarhets- och klimatarbete i linje med den

övergripande affärs- och hållbarhetsstrategin

samt att följa de direktiv och instruktioner som

koncernledningen utfärdar för olika

hållbarhetsområden.

• SSABs omställning mot fossilfri stålproduktion

leds av ett särskilt Transformation office.

Chefen för Transformation Office rapporterar

direkt till vd.

SSAB ÅRSREDOVISNING 202442

OM SSAB RAPPORTER

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT ERSÄTTNINGSRAPPORT FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER

Koncernledning


Johnny Sjöström	Per Elfgren	Olavi Huhtala1)	Charles Schmitt	Leena Craelius	Christina Friborg	Maria Långberg
Svensk. Född 1974. Vd och koncernchef. Medlem i koncernledningen sedan 2019. Anställd i SSAB 2012–2014 samt sedan 2019.	Svensk. Född 1971. Divisionschef SSAB Special Steels. Medlem i koncernledningen sedan 2024. Anställd i SSAB 1996-2009 samt sedan 2012.	Finsk. Född 1962. Divisionschef SSAB Europe. Medlem i koncernledningen sedan 2014. Anställd i Rautarukki/SSAB sedan 1987.	Amerikansk. Född 1959. Divisionschef SSAB Americas. Medlem i koncernledningen sedan 2011. Anställd i IPSCO/ SSAB sedan 1990.	Finsk. Född 1971. Ekonomi- och finansdirektör. Medlem i koncernledningen sedan 2021. Anställd i Rautaruukki/SSAB sedan 2005.	Svensk. Född 1969. EVP Hållbarhet, etik och regelefterlevnad, hälsa och säkerhet. Medlem i koncernledningen sedan 2018. Anställd i SSAB sedan 2018.	Svensk. Född 1970. EVP Organisation, kultur och kommunikation. Medlem i koncernledningen sedan 2016. Anställd i SSAB sedan 2013.
Utbildning	Utbildning	Utbildning	Utbildning	Utbildning	Utbildning	Utbildning
Magisterexamen i Fysik och doktorsexamen i Materialteknik, Karlstads Universitet; docent Luleå Tekniska Universitet samt EMBA, Handelshögskolan i Stockholm	Civilingenjör Materialfysik, Uppsala Universitet.	Civilingenjör	Civilekonom, University of Texas. Tvåårigt stålstipendium på American Iron and Steel Institute.	MBA, Handelshögskolan Helsingfors.	Juristexamen, Uppsala universitet.	Civilekonom, Uppsala Universitet. MBA, Handelshögskolan Stockholm.
Övriga nuvarande uppdrag	Övriga nuvarande uppdrag	Övriga nuvarande uppdrag	Övriga nuvarande uppdrag	Övriga nuvarande uppdrag	Övriga nuvarande uppdrag	Övriga nuvarande uppdrag
				Styrelseledamot och medlem i revisionsutskottet: Metsä Board Corporation.
Tidigare befattningar	Tidigare befattningar	Tidigare befattningar	Tidigare befattningar	Tidigare befattningar	Tidigare befattningar	Tidigare befattningar
Vd: Uddeholms AB, Scana Leshan (Kina), Teknik- och marknadsutvecklingsansvarig: SSAB APAC. Produktchef: Outokumpu. Teknik- och kvalitetschef: Outokumpu.	Marknadsutvecklingschef och chef: Abraservice (helägt dotterbolag). Ledande befattningar inom SSAB Special Steels. Försäljningschef: Lapp Miltronic AB.	EVP: Ruukki Metals. Chef Ruukki Fabrication. Ledande befattningar inom försäljning och produktion: Rautaruukki Metform.	Befattningar inom US Steel Corporation. Ansvarig för verksamheten i Latinamerika inom SSAB Americas.	Ekonomichef: SSAB Europe. Controllerchef för försäljning: SSAB Special Steels, Chef för operations controlling: Ruukki Metals Division.	Head of Sustainable Business: Sandvik. Grundare och partner: Ethos International. Olika befattningar på Sida, UNHCR och OSCE	Vd: Merox. Hållbarhetsdirektör: SSAB. Kommunikationsdirektör: SSAB och Gambro. Seniorkonsult: JKL.
Aktieinnehav (inkl. närståendes aktier)	Aktieinnehav (inkl. närståendes aktier)	Aktieinnehav (inkl. närståendes aktier)	Aktieinnehav (inkl. närståendes aktier)	Aktieinnehav (inkl. närståendes aktier)	Aktieinnehav (inkl. närståendes aktier)	Aktieinnehav (inkl. närståendes aktier)
35 966 A-aktier	2 034 B-aktier	17 578 A-aktier 77 873 B-aktier	0	9 955 B-aktier	12 010 B-aktier	32 713 B-aktier

1) Olavi Huhtala lämnade rollen som divisionschef för SSAB Europe och medlem av SSABs koncernledning den 31 januari 2025, och efterträddes från och med den 1 februari 2025 av Tony Harris.

SSAB ÅRSREDOVISNING 202443

OM SSAB RAPPORTER

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT ERSÄTTNINGSRAPPORT FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER

Koncernledning


Martin Pei	Eva Petursson	Lars Sjöbring	Viktor Strömberg
Svensk. Född 1963. EVP och teknisk direktör. Medlem i koncernledningen sedan 2007. Anställd i SSAB sedan 2001.	Svensk. Född 1968. EVP Forskning och innovation. Medlem i koncernledningen sedan 2018. Anställd i SSAB sedan 2005.	Svensk och amerikansk. Född 1967. EVP Juridik och M&A. Medlem i koncernledningen sedan 2023. Anställd i SSAB sedan 2023.	Svensk. Född 1973. EVP Strategi och digitalisering. Medlem i koncernledningen sedan 2018. Anställd i SSAB sedan 2011.
Utbildning	Utbildning	Utbildning	Utbildning
Tekn. dr. Metallurgi och Materialvetenskap, Kungliga Tekniska Högskolan	Civilingenjör och Tekn. Dr. Luleå Tekniska Universitet	Juristexamen Lunds universitet, Amsterdam universitet, Fordham University	M. Sc Industrial Engineering & management, MBA, INSEAD
Övriga nuvarande uppdrag	Övriga nuvarande uppdrag	Övriga nuvarande uppdrag	Övriga nuvarande uppdrag
Styrelseordförande: HYBRIT Development AB och SWERIM AB. Styrelseledamot: Metallurgiska Forskningsbolaget i Luleå AB.	Styrelseledamot SWERIM AB. Styrelsesuppleant HYBRIT Development AB.
Tidigare befattningar	Tidigare befattningar	Tidigare befattningar	Tidigare befattningar
Affärsområdeschef: SSAB APAC. Teknisk direktör: SSAB. Chef för forskning och utveckling: SSAB Plate. Chef för stålämnesproduktionen: SSAB Plate.	Designspecialist och forskningsledare: SSAB Knowledge Service Center. Strategisk forskningschef: SSAB. Lektor i Stålbyggnad: Luleå Tekniska Universitet.	Chefsjurist: Veoneer, Autoliv och Transocean. Jurist på advokatbyrån: Skadden Arps.	Strategichef: SSAB AB. Associate Partner: McKinsey & Company. Produktchef: SAP. Konsult: IBM.
Aktieinnehav (inkl. närståendes aktier)	Aktieinnehav (inkl. närståendes aktier)	Aktieinnehav (inkl. närståendes aktier)	Aktieinnehav (inkl. närståendes aktier)
1 000 A-aktier 9 000 B-aktier	165 A-aktier 6 500 B-aktier	20 000 A-aktier	8 000 B-aktier

Koncernledningens erfarenhet och kompetens

inom bolagets sektorer, produkter, geografiska

platser samt hållbarhet

(GOV-1 § 23, G1-GOV-1)

Koncernledningen utvärderas årligen för att

säkerställa att den har en erforderlig samlad

erfarenhet och kompetens för SSABs

verksamhet.

Koncernledningen bedöms inneha en lämplig

erfarenhet och kompetens för bolagets

verksamhet, vilket inkluderar bolagets produkter,

de sektorer och geografiska områden där SSAB

bedriver sin verksamhet samt väsentliga

hållbarhetsområden. Denna kompetens omfattar

bland annat tung processindustri, internationell

marknadsföring och försäljning, större

investeringsprojekt, finans, IT och digitalisering

samt ansvarsfullt företagande, vilket bolaget

identifierat som sina mest väsentliga områden i

ljuset av bolagets pågående omställning till

fossilfri ståltillverkning.

Koncernledningen innehar även ytterligare

kompetens inom hållbarhet, vilket bland annat

omfattar arbetsmiljö, affärsetik och miljöfrågor,

vilket bedöms omfatta de områden där bolaget

identifierat väsentliga konsekvenser, risker och

möjligheter på hållbarhetsområdet.

Vad gäller affärsetik ingår vd, finansdirektör,

chefsjurist, hållbarhetschef samt

divisionscheferna i rådet för ansvarsfullt

företagande, som sammankallas vid behov för

att diskutera aktuella affärsetiska

frågeställningar. Samtliga i koncernledningen har

SSAB ÅRSREDOVISNING 202444

OM SSAB RAPPORTER

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT ERSÄTTNINGSRAPPORT FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER

genomgått utbildning i uppförandekoden, anti-

korruption och konkurrensrätt.

Utöver den kompetens som koncernledningen

besitter inom hållbarhetsområdet har de även

tillgång till ytterligare kompetens vid behov,

framförallt genom specialiserade medarbetare

inom koncernen.

Koncernens operativa ledningsstruktur

1) Medlem av koncernledningen

Incitamentsprogram för ledande

befattningshavare

Ett långfristigt incitamentsprogram omfattar

maximalt 160 nyckelpersoner, däribland bolagets

vd och övriga ledande befattningshavare, och

löper i rullande treårsperioder. Syftet med

programmet är att driva bolagets långsiktiga

utveckling samt att främja bolagets förmåga att

rekrytera och behålla särskilt viktiga

medarbetare. Årsstämman 2024 godkände

programmet för innevarande räkenskapsår,

kopplat till totalavkastningen på SSAB-aktien i

förhållande till en referensportfölj samt total

försäljning av stål utan fossila CO2-utsläpp. För

närmare information se not B.4 i Finansiella

rapporter.

Intern kontroll

Syftet med intern kontroll är att i rimlig grad

säkerställa att bolagets operativa strategier och

mål följs upp och att ägarnas investering

skyddas. Den interna kontrollen ska tillse att den

interna och externa rapporteringen, med rimlig

säkerhet, är tillförlitlig. Den ska även tillse att

verksamheten bedrivs i enlighet med tillämpliga

lagar och förordningar, samt att kraven på

noterade bolag efterlevs. Intern kontroll är det

samlade begreppet för den organisation och de

system, processer och rutiner som bidrar till att

upprätthålla kontrollen i dessa avseenden.

Riskhantering

Koncernen förebygger att risker förverkligas

samt minimerar följderna av inträffade

skadehändelser genom olika åtgärder. Som en

integrerad del av den årliga strategiprocessen

genomförs en riskkartläggning av koncernens

interna och externa risker. Resultatet av arbetet

rapporteras till revisionsutskottet och styrelsen.

Både arbetet med att aktivt förebygga att skada

överhuvudtaget uppstår och arbetet med att

minimera effekter av skada som trots allt

uppstår, övervakas och följs upp av koncernens

ansvariga Grupp funktioner. Det är ytterst

divisionernas och dotterbolagens ansvar att

aktivt bedriva skadeförebyggande arbete.

Styrelsens beskrivning av intern kontroll och

riskhantering avseende den finansiella

rapporteringen

Styrelsen för SSAB ansvarar, enligt den svenska

aktiebolagslagen och Svensk kod för

bolagsstyrning, för den interna kontrollen.

Beskrivningen av intern kontroll och riskhantering

avseende den finansiella rapporteringen har

upprättats i enlighet med årsredovisningslagen.

Ramverk för intern kontroll avseende den

finansiella rapporteringen

SSABs interna kontroll tar sin utgångspunkt i

COSO-ramverket, som är utgivet av The

Committee of Sponsoring Organizations of the

Treadway Commission (COSO). Ramverket

baseras på fem komponenter: kontrollmiljö,

riskbedömning, kontrollaktiviteter, information

och kommunikation samt uppföljning.

Kontrollmiljö

Kontrollmiljön präglas av

organisationsstrukturen, ledningens arbetssätt

och värderingar samt övriga roller och ansvar

inom organisationen. Revisionsutskottet bistår

styrelsen i redovisningsfrågor som är väsentliga

för koncernen samt följer upp den interna

kontrollen av den finansiella rapporteringen. För

att upprätthålla en effektiv kontrollmiljö och en

god intern kontroll har styrelsen delegerat det

praktiska ansvaret till verkställande direktören,

som i sin tur fördelat ansvaret till övriga i

koncernledningen samt till dotterbolagschefer.

Kontrollmiljön för den finansiella rapporteringen

säkerställs via olika styrande dokument, t.ex.

direktiv och instruktioner. Det finns bland annat

ett koncerngemensamt direktiv för redovisning,

direktiv för finansiella risker och investeringar,

attestinstruktioner samt uppförandekoden. De

styrande dokumenten uppdateras regelbundet

vid ändringar i lagstiftning och standarder.

Arbetet med att informera om koncernens

uppförandekod fortsatte under året och i slutet

av 2024 hade 85 (76) % av alla nyanställda

påbörjat introduktionsprocessen som bland

annat omfattar att genomgå utbildningen om

uppförandekoden.

SSAB ÅRSREDOVISNING 202445

OM SSAB RAPPORTER

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT ERSÄTTNINGSRAPPORT FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER

Riskbedömning

Risker i samband med den finansiella

rapporteringen rör framförallt fel i redovisningen

vid värderingar av tillgångar och skulder, intäkter

och kostnader samt avvikelser från

upplysningskrav. Vidare är bedrägeri, förlust/

förskingring av tillgångar samt brister i affärsetik

risker som utvärderas och hanteras för att i

rimligaste mån säkra god intern kontroll över den

finansiella rapporteringen. SSABs verksamhet

karaktäriseras av väl inarbetade processer,

rutiner och system.

De övergripande riskbedömningarna på

koncernnivå utgör en integrerad del i den löpande

rapporteringen till koncernledningen och

styrelsen samt utgör grunden för bedömningen

av risker för fel i den finansiella rapporteringen.

Finansiella risker såsom valuta-, refinansierings-

och motpartsrisker samt ränte- och kreditrisker

hanteras huvudsakligen av moderbolagets

ekonomi- och finansfunktion i enlighet med

koncernens direktiv för finansiella risker (se not

D.1 och D.3).

Kontrollaktiviteter

Det främsta syftet med kontrollaktiviteter är att

förebygga och på ett tidigt stadium upptäcka

väsentliga fel i den finansiella rapporteringen så

att de kan hanteras och åtgärdas.

Kontrollaktiviteter finns på olika nivåer inom

koncernen och är av både manuell och

automatiserad karaktär. Detta innefattar även

rutiner och aktiviteter för att hantera och åtgärda

väsentliga risker som är relaterade till den

finansiella rapporteringen och som identifierats i

riskanalysen. Beroende på kontrollaktivitetens

karaktär och tillhörighet sker korrigerande

åtgärder, implementering, dokumentation samt

kvalitetssäkring på koncern-, dotterbolags- eller

processnivå. Liksom för övriga processer

ansvarar respektive chef för

kontrollaktiviteternas fullständighet och riktighet.

Därutöver existerar ett systematiskt arbetssätt

för att identifiera finansiella risker men även

risker av annan karaktär samt för att

dokumentera kontroller för att förebygga sådana

risker. Identifierade kontroller utgör koncernens

ramverk för intern kontroll och finns

dokumenterade i ett koncerngemensamt system.

Kontrollerna bedöms av verksamheten genom

självutvärdering, kompletterat med uppföljning

och utvalda granskningar.

Kontrollaktiviteter utförs på samtliga nivåer i

koncernen där det är lämpligt. Ett exempel på

detta är analys och uppföljning av finansiella

rapporter där den initiala uppföljningen görs på

bolags- och divisionsnivå. Koncernledningens

uppföljning sker bland annat genom regelbundna

möten med divisions- och dotterbolagscheferna

beträffande verksamheten, dess ekonomiska

ställning och resultat samt finansiella och

operativa nyckeltal. Styrelsen i sin tur analyserar

löpande bland annat koncernledningens

verksamhetsrapporter om affärsutveckling samt

koncernens ekonomiska ställning och resultat.

Väsentliga fluktuationer och avvikelser följs

därmed upp på flera nivåer, vilket minimerar

riskerna för fel i den finansiella rapporteringen.

Information och kommunikation

SSAB har väl inarbetade informations- och

kommunikationsrutiner för att säkerställa

fullständighet och riktighet i den finansiella

rapporteringen. Uppdateringar om finansiella

direktiv och instruktioner kommuniceras

kontinuerligt av moderbolaget till berörd

personal. Därutöver sker regelbundna

koncerngemensamma ekonomimöten där

centrala finansfunktioner tillsammans med

divisionernas finansfunktioner bland annat

behandlar information om nyheter och

förändringar av redovisningsprinciper och

upplysningskrav samt uppdateringar inom intern

kontroll. Företagets intranät är ytterligare en

viktig informationskanal där information

uppdateras kontinuerligt för att säkerställa att

senaste direktiv och instruktioner alltid finns

tillgängliga.

Företagets visselblåsarfunktion (Ethics line) kan

bland annat användas för att rapportera

överträdelser rörande redovisning och intern

kontroll.

Finansiell information om koncernen får endast

lämnas av följande: styrelsens ordförande,

koncernchefen, koncernens ekonomi- och

finansdirektör, kommunikationsdirektören samt

chefen för Investor Relations. Divisionerna får

endast sprida ekonomisk information om sin

verksamhet först efter det att koncernen

publicerat motsvarande information.

SSAB ÅRSREDOVISNING 202446

OM SSAB RAPPORTER

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT ERSÄTTNINGSRAPPORT FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER

Uppföljning

Styrelsens uppföljning av den interna kontrollen

avseende den finansiella rapporteringen sker

främst genom revisionsutskottet. Företagets

process för intern kontroll innefattar regelbundna

självutvärderingar och systematisk uppföljning

av riskanalyser och kontrollaktiviteter. Därutöver

genomför företagets internrevision utvalda

granskningar av intern kontroll. Uppföljningen av

intern kontroll sker även inom ramen för den

lagstadgade externa revisionen.

Revisionsutskottet följer upp den ekonomiska

redovisningen och tar del av rapporteringar från

de interna och externa revisorerna.

Hållbarhetsredovisningen

(GOV-5)

Som en del av förberedelserna för CSRD har

koncernen påbörjat ett arbete där identifiering av

risker samt implementering och dokumentation

av mitigerande kontroller kopplade till

hållbarhetsredovisningen också innefattas av

samma processer som de som gäller för den

finansiella rapporteringen.

Identifiering av risker kopplade till hållbarhet är

numera del av den årliga riskkartläggningen på

koncern- och divisionsnivå. Resultatet av arbetet

rapporteras till revisionsutskottet och styrelsen.

Därutöver finns ett systematiskt arbetssätt för att

identifiera risker kopplade till

hållbarhetsredovisningen. Det sker bland annat

en riskbedömning av rapportering av

hållbarhetsinformation av respektive

koncernfunktion vars ansvarsområde omfattas

av CSRD. Funktionen för intern kontroll stöttar

med denna riskidentifiering samt dokumentation

av identifierade risker och mitigerande kontroller.

Identifierade risker och kontroller utgör del av

koncernens ramverk för intern kontroll som är

dokumenterat i ett koncerngemensamt system.

Exempel på identifierade risker är risk för att

kraven i CSRD-ramverket inte efterlevs samt att

informationen som utgör del av

hållbarhetsredovisningen inte är fullständig och/

eller tillförlitlig. I syfte att säkerställa efterlevnad

har koncernen tagit fram ett direktiv för

hållbarhetsrapportering med tillhörande

instruktion. För att säkerställa tillförlitlighet och/

eller fullständighet ligger fokus på identifierade

kontroller initialt på avstämning, analys och

rimlighetsbedömning av både kvantitativ och

kvalitativ data. Kontrollerna utförs av koncernens

gruppfunktioner. Nästa steg i detta arbete är att

identifiera och dokumentera motsvarande

kontrollaktiviteter på divisions- och bolagsnivå.

Uppdateringar i hållbarhetsrapporterings-

direktivet samt berörda instruktioner sker enligt

samma rutin som för den finansiella

rapporteringen. Uppdateringar kommuniceras av

koncernansvarig för hållbarhetsredovisningen

genom regelbundna möten eller vid behov.

Direktivet och instruktionen finns även tillgänglig

på koncernens intranät.

Styrelsens uppföljning av intern kontroll

avseende hållbarhetsredovisningen sker främst

genom revisionsutskottet. I övrigt omfattas

kontrollerna av samma utvärderingsrutiner som

kontroller för den finansiella rapporteringen, det

vill säga regelbundna självutvärderingar samt

systematisk uppföljning av riskanalyser och

kontrollaktiviteter. Kontrollerna är även föremål

för revision av både externa och interna revisorer.

Hållbarhetsredovisningen avser SSAB-koncernen

enligt den konsoliderade finansiella

redovisningen. Intressebolag, samriskbolag eller

underleverantörer ingår inte, om inte annat

anges.

Internrevision

SSABs funktion för internrevision rapporterar

direkt till revisionsutskottet och är funktionellt

underställd ekonomi- och finansdirektören.

Internrevisionens verksamhet är att stödja

värdeskapandet i koncernen genom att

identifiera riskområden, utföra interna revisioner

och därefter rekommendera förbättringar inom

dessa områden. Internrevisorn deltar vid möten

i revisionsutskottet.

Internrevisionen är organiserad

koncernövergripande med en revisionsplan

utarbetad för hela koncernen.

Revisionsaktiviteterna planeras av chefen för

internrevision och beslutas av revisionsutskottet.

Arbetet utgörs av revisioner enligt revisionsplan

samt specifika revisioner och uppföljning av

självutvärderingar av intern kontroll. Funktionen

genomför även granskningar på uppdrag av

ledning eller av andra uppkomna anledningar.

Revisionerna utförs enligt en framtagen och

beslutad revisionsprocess som kontinuerligt

utvecklas för att optimera arbetssätt och

mervärdesskapande rapportering. Observationer,

rekommendationer och förbättringsområden

som följer av revisionerna syftar till att stärka och

effektivisera riskhanteringen och den interna

kontrollen.

Internrevisionen genomförde under 2024

löpande, oberoende och objektiva granskningar

av koncernens bolagsstyrning, internkontroll och

riskhantering enligt revisionsplanen.

Granskningarna har utförts enligt beslutad

revisionsprocess som avslutas formellt med en

rapport och en planerad uppföljning av vidtagna

åtgärder och status på genomförandet.

Resultatet har löpande presenterats till

divisionschefer och revisionsutskottet.

Under året genomförde internrevisionen även ett

antal revisioner av dotterbolag där revision av

risker för bedrägeri och korruption var en del i

revisionsarbetets omfattning. Revisionerna

påvisade inte några konkreta oegentligheter, men

möjligheter att reducera risker identifierades.

Dessa förbättringsmöjligheterna implementeras i

enlighet med framtagna handlingsplaner.

Chefen för internrevision informerar även

kvartalsvis revisionsutskott om samtliga Ethics

Line-rapporter, inklusive sammanfattningar av

pågående utredningar.

Revisorer

Enligt bolagsordningen ska SSAB ha en eller två

revisorer eller ett eller två registrerade

revisionsbolag. Det beslutades på årsstämman

2024 att Ernst & Young AB skulle omväljas som

revisor i bolaget till och med årsstämman 2025.

Det upplystes om att Rickard Andersson kommer

att vara huvudansvarig revisor.

Den externa revisionen av moderbolagets och

koncernens räkenskaper samt av styrelsens och

verkställande direktörens förvaltning utförs enligt

International Standards on Auditing och god

revisionssed i Sverige. Bolagets huvudansvariga

revisor deltar vid samtliga möten i

revisionsutskottet. Vid åtminstone ett

SSAB ÅRSREDOVISNING 202447

OM SSAB RAPPORTER

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT ERSÄTTNINGSRAPPORT FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER

styrelsemöte per år deltar revisorn och går

igenom årets revision samt för en diskussion

med styrelseledamöterna utan närvaro av den

verkställande direktören och övriga personer i

bolagets ledning.

Arvode till revisorerna redogörs för i not B.3. i

Finansiella rapporter.

Övriga obligatoriska upplysningar

enligt 6 kap 6 § Årsredovisningslagen

Med anledning av kraven i 6 kap 6 §

Årsredovisningslagen beträffande vissa särskilda

upplysningar som ska lämnas i

bolagsstyrningsrapporten upplyses om följande:

• Av bolagets aktieägare har LKAB, direkt eller

indirekt ett aktieinnehav, som representerar

minst en tiondel av röstetalet för samtliga

aktier i bolaget. LKAB:s innehav uppgick per

31 december 2024 till 16,5 % av det totala

röstetalet och 10,9 % av det totala antalet

aktier.

• Det finns inga begränsningar i fråga om hur

många röster varje aktieägare kan avge vid en

bolagsstämma.

• Bolagsordningen innehåller inte några

bestämmelser om entledigande av

styrelseledamöter eller om ändring av

bolagsordningen.

• Bolagsstämman har lämnat bemyndigande till

styrelsen att besluta att bolaget ska förvärva

egna aktier.

Ytterligare information

Revisors yttrande om

bolagsstyrningsrapporten

Till bolagsstämman i SSAB AB (publ), org. nr 556016-3429

Ytterligare information om bolagsstyrningen i

SSAB återfinns på www.ssab.com med bland

annat följande information:

• Rutiner för årsstämman:

– när och var årsstämman ska hållas

– hur aktieägare kallas och anmäler sig

– vilka beslut som ska fattas på årsstämman

• Information från SSABs tidigare årsstämmor,

Uppdrag och ansvarsfördelning

Det är styrelsen som har ansvaret för

bolagsstyrningsrapporten för år 2024 på sidorna

33–47 och för att den är upprättad i enlighet med

årsredovisningslagen.

Granskningens inriktning och omfattning

Vår granskning har skett enligt FARs

rekommendation RevR 16 Revisorns granskning

av bolagsstyrningsrapporten. Detta innebär att

vår granskning av bolagsstyrningsrapporten har

en annan inriktning och en väsentligt mindre

omfattning jämfört med den inriktning och

omfattning som en revision enligt International

Standards on Auditing och god revisionssed i

Sverige har. Vi anser att denna granskning ger

oss tillräcklig grund för våra uttalanden.

Uttalande

En bolagsstyrningsrapport har upprättats.

Upplysningar i enlighet med 6 kap. 6 § andra

stycket punkterna 2–6 årsredovisningslagen

samt 7 kap. 31 § andra stycket samma lag är

förenliga med årsredovisningen och

koncernredovisningen samt är i överens

stämmelse med årsredovisningslagen.

Stockholm 11 mars 2025

Ernst & Young AB

Rickard Andersson

Auktoriserad revisor

Uppdrag och ansvarsfördelning

Det är styrelsen som har ansvaret för

bolagsstyrningsrapporten för år 2024 på sidorna

33–47 och för att den är upprättad i enlighet med

årsredovisningslagen.

Granskningens inriktning och omfattning

Vår granskning har skett enligt FARs

rekommendation RevR 16 Revisorns granskning

av bolagsstyrningsrapporten. Detta innebär att

vår granskning av bolagsstyrningsrapporten har

en annan inriktning och en väsentligt mindre

omfattning jämfört med den inriktning och

omfattning som en revision enligt International

Standards on Auditing och god revisionssed i

Sverige har. Vi anser att denna granskning ger

oss tillräcklig grund för våra uttalanden.

Uttalande

En bolagsstyrningsrapport har upprättats.

Upplysningar i enlighet med 6 kap. 6 § andra

stycket punkterna 2–6 årsredovisningslagen

samt 7 kap. 31 § andra stycket samma lag är

förenliga med årsredovisningen och

koncernredovisningen samt är i överens

stämmelse med årsredovisningslagen.

Stockholm 11 mars 2025

Ernst & Young AB

Rickard Andersson

Auktoriserad revisor

vilket generellt inkluderar kallelser, protokoll,

verkställande direktörens anföranden och

kommunikéer

• Bolagsordning

• Tidigare års bolagsstyrningsrapporter

• Information om valberedningen

SSAB ÅRSREDOVISNING 202448

OM SSAB RAPPORTER

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT ERSÄTTNINGSRAPPORT FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER

Ersättningsrapport 2024

SSAB ÅRSREDOVISNING 202449

OM SSAB RAPPORTER

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT ERSÄTTNINGSRAPPORT FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER

Ersättningsrapport 2024

Denna rapport beskriver hur riktlinjerna för ersättning till ledande

befattningshavare för SSAB AB, antagna av årsstämman 2022,

tillämpades under år 2024. Rapporten innehåller även information

om ersättning till verkställande direktören. Rapporten har

upprättats i enlighet med aktiebolagslagen och Kollegiets för

svensk bolagsstyrning Regler om ersättningar till ledande

befattningshavare.

Ytterligare information om ersättningar till

ledande befattningshavare finns i not B.4 till

koncernredovisningen i årsredovisningen för

2024. Information om ersättningsutskottets

arbete under 2024 finns i bolagsstyrnings-

rapporten i avsnittet Ersättningsutskott i

årsredovisningen för 2024.

Styrelsearvode omfattas inte av denna rapport.

Sådant arvode beslutas årligen av årsstämman

och redovisas i not B.4 i årsredovisningen för

2024.

Utveckling under 2024

Verkställande direktören sammanfattar bolagets

övergripande resultat i sin redogörelse på

sidorna 6–7 i årsredovisningen 2024.

Bolagets ersättningsriktlinjer:

tillämpningsområde, ändamål och avvikelser

SSABs strategi innebär att leverera en hållbar och

branschledande lönsamhet genom att stärka och

utveckla produkter som ökar mervärdet för

kunderna. SSAB har som uttalad målsättning att

bli det säkraste stålbolaget i världen att arbeta i,

och ska därutöver följa höga miljöstandarder

samt vara en ansvarsfull partner gentemot alla

intressenter. En mer utförlig beskrivning av

affärsstrategin finns i Årsredovisningen för 2024

i avsnittet Marknad och strategi.

En framgångsrik implementering av bolagets

affärsstrategi och tillvaratagandet av bolagets

långsiktiga intressen, förutsätter att bolaget kan

rekrytera och behålla kvalificerade medarbetare.

För detta krävs att bolaget kan erbjuda

konkurrenskraftig ersättning. Bolagets

ersättningsriktlinjer syftar till att erbjuda ledande

befattningshavare en konkurrenskraftig

totalersättning vilket i sin tur främjar bolagets

affärsstrategi, långsiktiga intressen och

hållbarhet. Enligt ersättningsriktlinjerna ska

ersättningen vara marknadsmässig och får bestå

av följande komponenter: fast kontantlön, rörlig

kontantersättning bestående av en kortfristig

rörlig del (“STI”) och en långfristig rörlig del

(“LTI”), pensionsförmåner och andra förmåner.

Riktlinjerna finns i förvaltningsberättelsen i

årsredovisningen för 2024. Bolaget har under

2024 följt de tillämpliga ersättningsriktlinjerna

som antagits av bolagsstämman. Inga avsteg

från riktlinjerna har beslutats och inga undantag

har gjorts från den beslutsprocess som enligt

riktlinjerna ska tillämpas för att fastställa

ersättningen.

Revisorns yttrande över bolagets efterlevnad av

riktlinjerna finns tillgänglig på https://

www.ssab.com/company/investors/corporate-

governance/remuneration-policy.

Ingen ersättning har krävts tillbaka.


Tabell 1 Totalersättning till verkställande direktören under 20241)
Tkr	Fast lön 2)	Andra förmåner 3)	Kortfristig rörlig lön (STI) 4)	Långfristig rörlig lön (LTI) 4)	Kostnad pensionsförmån 5)	Total ersättning	Relation mellan fast och rörlig ersättning
Johnny Sjöström (vd)	1 954	25	1 449	99	579	4 106	62 % / 38 %
Martin Lindqvist (vd)	11 830	154	8 551	4 281	5 409	30 225	58 % / 42 %

1) Johnny Sjöström från 28 oktober till 31 december 2024 och Martin Lindqvist från 1 Januari till 27 Oktober 2024.

2) Inklusive semesterersättning om 270 Tkr och kostnadsersättning för tjänstebostad om 44 Tkr för Martin Lindqvist.

3) Avser huvudsakligen bostads- och bilförmån.

4) STI redogör för prestationsperioden 2024 (för utbetalning 2025). LTI redogör för prestationsperioden 2022–2024 (för utbetalning 2025).

5) Pensionskostnaden baseras i sin helhet på den fasta lönen och är premiebaserad. Pensionskostnaden ingår därför i beräkning av fast ersättning i tabellens redogörelse för relationen mellan fast och rörlig ersättning.

SSAB ÅRSREDOVISNING 202450

OM SSAB RAPPORTER

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT ERSÄTTNINGSRAPPORT FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER

STI-ersättning för verkställande direktören 2024

STI mäts under en period om ett år och avser

helåret 2024. STI får uppgå till högst 75 % av den

fasta lönen för 2024. Prestations-kriterierna för

vd:s STI består av 100 % koncernmål.

Det finns tre koncernmål vilka samtliga mäts i

förhållande till förutbestämda målnivåer; 1)

EBITDA-marginal i förhållande till en

jämförelsegrupp1), 2) Operativt kassaflöde i

förhållande till justerat rörelseresultat före

avskrivningar, och 3) Ett hållbarhetsmål som

mäter olycksfallsfrekvensen med frånvaro mer

än en dag (LTIF).

STI-målen har utformats för att bidra till

företagets affärsstrategi och långsiktiga

intressen, inklusive dess hållbarhetsarbete,

genom att vara tydligt kopplade till

affärsstrategin och ökat värdeskapande för

företaget.

En förutsättning för STI-utbetalning är att

koncernen uppvisar ett positivt justerat

rörelseresultat (exklusive jämförelsestörande

poster). Detta tröskelvärde uppnåddes för 2024

och STI-utfallet fördelar sig enligt följande. 1)

SSABs EBITDA-marginal översteg

jämförelsegruppens genomsnittliga EBITDA

marginal med 5,7 procentenheter, vilket innebär

maximalt utfall. 2) Det operativa kassaflödet i

förhållande till justerat rörelseresultat uppgick till

89 % vilket innebär 95 % utfall. 3)

Olycksfallsfrekvensen (LTIF) mättes till 0,75, och

innebär därmed maximalt utfall.

För ytterligare information om STI-ersättning för

verkställande direktören, se tabell 2(a).

LTI-ersättning för verkställande direktören 2024

LTI är kontantbaserat och har mätts under en

period av tre år (2022–2024). Utfallet är

begränsat till högst 35 % av årslön per den 31

december 2021. Vd:s LTI är till 100 % kopplad till

den relativa totalavkastningen på Bolagets aktier

(TSR) under räkenskapsåren 2022, 2023 samt

2024 i förhållande till ett referensvärde som till

70 % består av genomsnittlig totalavkastning för

en jämförelsegrupp bestående av andra bolag2)

och till 30 % av index OMX30.

Målen för LTI syftar till att skapa ett för

bolagsledningen och aktieägarna gemensamt

intresse att driva verksamheten mot långsiktigt

god aktieavkastning samt främja bolagets

förmåga att rekrytera och behålla viktiga

medarbetare.

SSAB överträffade referensvärdet med 70,4

procentenheter vilket innebär maximalt utfall

som betalas under 2025.

För ytterligare information om LTI-ersättning för

verkställande direktören, se tabell 2(b).

1) Arcelor Mittal Europe, BE Group, JFE , Kingspan, Klöckner,

Lindab, Nucor, Salzgitter, Tata Steel Europe, US Steel and

Voestalpine

2) Arcelor Mittal, JFE, Nucor, Salzgitter, ThyssenKrupp, US Steel,

Voestalpine

Tillämpning av prestationskriterier

Prestationskriterierna för den verkställande

direktörens rörliga ersättning har valts för att

förverkliga bolagets strategi och för att främja

agerande som ligger i bolagets långsiktiga

intresse. Vid valet av prestationskriterier har de

strategiska målen samt kort- och långsiktiga

affärsprioriteringar beaktats. De icke-finansiella

prestationskriterierna bidrar vidare till

hållbarhetsinriktningen samt bolagets

värderingar.

SSAB ÅRSREDOVISNING 202451

OM SSAB RAPPORTER

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT ERSÄTTNINGSRAPPORT FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER


Tabell 2(a) Verkställande direktörens mål och utfall under det rapporterade räkenskapsåret: STI-ersättning 1)
	Beskrivning av prestationsmål	Viktning avseende prestationsmål	Uppmätt resultat	Måluppfyllnad 2)	Utbetalning
Johnny Sjöström (vd)	EBITDA-marginal i förhållande till jämförelsegrupp 2024	70 %	5,7 %-enheter	100 %	1 024 597 kr
	Operativt kassaflöde i förhållande till justerat rörelseresultat före avskrivningar 2024	20 %	89 %	95 %	278 105 kr
	Olycksfallsfrekvens (LTIF) 2024	10 %	0,75	100 %	146 371 kr
Martin Lindqvist (vd)	EBITDA-marginal i förhållande till jämförelsegrupp 2024	70 %	5,7 %-enheter	100 %	6 045 968 kr
	Operativt kassaflöde i förhållande till justerat rörelseresultat före avskrivningar 2024	20 %	89 %	95 %	1 641 048 kr
	Olycksfallsfrekvens (LTIF) 2024	10 %	0,75	100 %	863 710 kr

1) Johnny Sjöström från 28 oktober till 31 december 2024 och Martin Lindqvist från 1 Januari till 27 Oktober 2024.

2) Procent av maximalt utfall per prestationsmål.


Tabell 2(b) Verkställande direktörens mål och utfall under det rapporterade räkenskapsåret: LTI-ersättning 1)
	Beskrivning av prestationsmål	Viktning avseende prestationsmål	Uppmätt resultat	Måluppfyllnad 2)	Utbetalning
Johnny Sjöström (vd)	Totalavkastningen på SSAB-aktien i förhållande till en referensportfölj 2022–2024	100 %	+70,4 %-enheter	100 %	99 355 kr
Martin Lindqvist (vd)		100 %	+70,4 %-enheter	100 %	4 280 914 kr

1) Proraterad beräkning för Johnny Sjöström från 28 oktober till 31 december 2024 och Martin Lindqvist från 1 Januari 2022 till 27 Oktober 2024.

2) Procent av maximalt utfall per prestationsmål.

Aktiebaserad ersättning

SSAB hade inga aktiebaserade ersättningsprogram för utbetalning under 2024.

Information om ersättning och bolagets resultat


Tabell 3 – Ersättning och bolagets resultat under det rapporterade räkenskapsåret
Tkr	2024	2023	2022	2021	2020
Vd total ersättning 1)	34 331	33 566	29 818	26 116	18 358
Justerat rörelseresultat	7 860 000	16 467 000	29 283 000	18 837 000	-325 000
Genomsnittlig total ersättning avseende heltidsekvivalenter för anställda i moderbolaget 2)	1 252	1 238	1 180	1 080	1 008

1) Johnny Sjöström från 28 oktober till 31 december 2024 och Martin Lindqvist från 1 Januari till 27 Oktober 2024.

2) Exkluderat medlemmar i koncernledningen.

SSAB ÅRSREDOVISNING 202452

OM SSAB RAPPORTER

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT ERSÄTTNINGSRAPPORT FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER

Förvaltningsberättelse 2024

SSAB ÅRSREDOVISNING 202453

OM SSAB RAPPORTER

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT ERSÄTTNINGSRAPPORT FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER

Förvaltningsberättelse

SSAB AB (publ), organisationsnummer 556016-3429, är ett Norden-

och USA-baserat stålföretag som bygger en starkare, lättare och

mer hållbar värld genom förädlade stålprodukter och tjänster. SSAB

har anställda i över 50 länder och produktionsanläggningar i Sverige,

Finland och USA. SSAB är börsnoterat på Nasdaq Stockholm och

Nasdaq Helsinki.


Nyckeltal
Mkr	2024	2023
Intäkter	103 418	119 489
Rörelseresultat före avskrivningar, EBITDA	12 069	20 141
Rörelseresultat	7 860	16 467
Resultat före skatt	8 313	16 716
Periodens resultat	6 527	13 038
Resultat per aktie (kr)	6,54	12,67
Operativt kassaflöde	10 692	21 524
Nettoskuld (+) / Nettokassa (-)	-17 777	-18 206
Nettoskuldsättningsgrad (%)	-25	-27

Affärsöversikt 2024

Marknaden

Enligt World Steel Association uppgick den globala råstålsproduktionen under 2024 till 1 839 (1 888)

miljoner ton, 3 % lägre jämfört med 2023. Stålproduktionen i Kina minskade med 2 %. I Nordamerika

minskade produktionen med 4 %, medan den ökade med 3 % i EU.

Efterfrågan på SSABs huvudmarknader, Europa och Nordamerika, försvagades under året och

stålpriserna hade en negativ trend. Bland annat aktiviteten inom byggsektorn i Europa fortsatt låg.

Samtidigt var importvolymerna till Europa på en hög nivå. Importvolymerna till USA ökade.

Marknaden för höghållfasta stål var mer stabil än den för standardprodukter, men påverkades av den

svaga efterfrågan i Europa. Efterfrågan på tillväxtmarknaderna var mer stabil i flera segment.

Intäkter och rörelseresultat

Intäkterna för 2024 uppgick till 103 418 (119 489) Mkr, en minskning med -16 071 Mkr eller 13 %

jämfört med 2023. Minskningen var främst hänförlig till lägre priser i SSAB Europe och SSAB

Americas.

Rörelseresultatet för 2024 uppgick till 7 860 (16 467) Mkr, en minskning med 8 607 Mkr jämfört med

2023. Nedgången var främst relaterad till att priserna för SSAB Americas produkter minskade.


Externa intäkter på de största marknaderna
Mkr	2024	Andel, %	2023	Andel, %
Sverige	14 129	14	15 634	13
Finland	8 206	8	9 773	8
Övriga Europa	38 452	37	42 698	36
USA	30 026	29	37 080	31
Övriga världen	12 604	12	14 304	12
Summa	103 418	100	119 489	100

SSAB ÅRSREDOVISNING 202454

OM SSAB RAPPORTER

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT ERSÄTTNINGSRAPPORT FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER

Andel av externa intäkter 2024

Andel av EBITDA 2024


Intäkter och rörelseresultat per rörelsesegment
	Intäkter			Rörelseresultat
Mkr	2024	2023	Förändring	2024	2023	Förändring
SSAB Special Steels	28 788	32 145	-3 357	5 297	6 752	-1 455
SSAB Europe	41 791	46 227	-4 437	714	1 183	-469
SSAB Americas	22 708	29 775	-7 066	2 883	9 651	-6 768
Tibnor	12 065	13 691	-1 625	81	-220	301
Ruukki Construction	5 508	5 810	-301	50	-6	57
Övrigt	–	–	–	-1 164	-891	-273
Koncernjusteringar	-7 442	-8 158	716	–	–	–
Summa	103 418	119 489	-16 071	7 860	16 467	-8 607


Analys av total förändring i intäkter och rörelseresultat1)
Intäkter		Rörelseresultat
	Förändring jmf med 2023, %		Förändring jmf med 2023, Mkr
Volymer	-5	Volymer	-1 710
Pris	-7	Pris och produktmix	-9 480
Produktmix	0	Rörliga kostnader	3 270
Valutaeffekter	-1	Fasta kostnader	-40
Övrig intäkter	0	Kapacitetsutnyttjande	-610
		Valutaeffekter	182
		Övrigt	-220
Summa	-13	Summa	-8 607

1) Beräknad förändring, siffrorna i tabellen är avrundade.

SSAB ÅRSREDOVISNING 202455

OM SSAB RAPPORTER

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT ERSÄTTNINGSRAPPORT FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER

Resultat före skatt

Finansnettot för 2024 uppgick till 452 (248) Mkr. Resultatet före skatt uppgick till 8 313 (16 716) Mkr.

Årets resultat och resultat per aktie

Årets resultat hänförligt till moderbolagets aktieägare för 2024 uppgick till 6 522 (13 029) Mkr,

motsvarande 6,54 (12,67) kronor per aktie. Kostnaden för inkomstskatt uppgick till 1 786 (3 677) Mkr.

Råmaterial

SSAB köper i huvudsak järnmalm från LKAB, Sverige, och priserna är länkade till marknadsindex. Inköp

av kokskol görs från Australien, USA och Kanada, normalt med årliga leveranskontrakt och månatliga

priser. Den amerikanska verksamheten använder återvunnet stålmaterial och köper skrot på

spotmarknaden. Kombinationen av ledtider och kontraktsvillkor för järnmalm gör att resultatet

påverkas med ungefär ett kvartals eftersläpning medan kokskol har en ledtid på cirka ett och ett halvt

kvartal. Skrotpriserna har en ledtid på cirka en månad. Tabellen nedan visar SSABs inköpspriser.


Förändring i SSABs genomsnittliga inköpspriser 2024
	Jämfört med 2023
%-förändring	USD	SEK
Järnmalm	-11%	-11%
Kokskol	-11%	-11%
Skrot	-7%	-8%

EBITDA

Resultat före skatt

Koncernens kostnadsstruktur

Insatsvaror

SSAB ÅRSREDOVISNING 202456

OM SSAB RAPPORTER

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT ERSÄTTNINGSRAPPORT FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER

Större underhållsstopp

Tabellen nedan visar samtliga större genomförda underhållsstopp under 2024 och 2023. Siffrorna

avser summan av den direkta underhållskostnaden och kostnaden för sämre kapacitetsutnyttjande

(underabsorption), dock inkluderas inte utebliven marginal.


Större underhållsstopp 2024 och 2023
	2024	2023	2024	2023	2024	2023	2024	2023	2024	2023
Mkr	Kv 1	Kv 1	Kv 2	Kv 2	Kv 3	Kv 3	Kv 4	Kv 4	Helår	Helår
SSAB Special Steels	0	0	0	0	110	75	420	550	530	625
SSAB Europe	0	0	0	0	390	325	270	210	660	535
SSAB Americas	0	0	0	0	450	0	0	320	450	320
Summa	0	0	0	0	950	400	690	1 080	1 640	1 480

Produktion och leveranser

Råstålsproduktionen var 6 % lägre och plåtproduktionen var 7 % lägre under 2024 jämfört med 2023.

SSABs plåtleveranser uppgick till 6 134 (6 460) kton, en minskning med 5 % jämfört med 2023.


Produktion och leveranser
kton	2024	2023
Råstålsproduktion	7 349	7 778
Plåtproduktion	6 658	7 122
Plåtleveranser	6 134	6 460

Omställning till fossilfritt stål

Konverteringen av stålverket i Oxelösund som möjliggör fossilfri produktion med byggnationen av den

nya ljusbågsugnen löper enligt plan.

Under 2024 fattade SSAB beslut om att bygga ett högeffektivt stålverk i Luleå, en så kallad mini-mill.

Kapaciteten uppgår till 2,5 miljoner ton per år med två ljusbågsugnar, avancerad skänkmetallurgi med

integrerat valsverk. Investeringen omfattar även en anläggning för att öka utbudet av

premiumprodukter.

Transformationsprojektet i Luleå är i startfasen och investeringen väntas uppgå till EUR 4,5 miljarder.

Projektet syftar till att sänka kostnaderna, korta ledtiderna, förbättra produktmixen och i stort sett ta

bort koldioxidutsläppen. De nya stålverken kan använda en flexibel mix av råmaterial, bland annat

fossilfri järnsvamp, tackjärn och återvunnet skrot.

Jämfört med alternativet att fortsätta investera i det nuvarande systemet, väntas investeringsplanen

förbättra EBITDA-resultatet med mer än 5 Mdkr på årsbasis och SSAB undviker runt EUR 2 miljarder i

underhållsinvesteringar.

Omställningen av Luleå, tillsammans med projektet i Oxelösund, möjliggör för SSAB att minska direkta

koldioxidutsläpp med runt 50 %. SSAB tilldelades 1,45 miljarder kronor inom ramen för Fonden för en

rättvis omställning, en EU-fond som bland annat ger stöd till stålindustrins omställning i Norrbotten.

Under det fjärde kvartalet 2024 erhöll SSAB miljötillståndet för projektet i Luleå. Tillståndsbeslutet har

överklagats men SSAB bedömer att projektet kan fortsätta enligt plan.

Under 2024 godkändes SSABs mål för att reducera utsläppen av växthusgaser av organisationen

Science Based Targets initiative (SBTi). Godkännandet innebär att målen är vetenskapligt förankrade

och i linje med SBTi:s skärpta krav på företag om att sätta mål som är förenliga med en begränsning

av den globala uppvärmningen till 1,5°C. I samband med detta lanserade SSAB ett nytt kombinerat

ramverk för gröna och hållbarhetslänkade finansiella instrument.

SSAB ÅRSREDOVISNING 202457

OM SSAB RAPPORTER

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT ERSÄTTNINGSRAPPORT FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER

Kassaflöde, finansiering och likviditet

Det operativa kassaflödet för 2024 minskade till 10 692 (21 524) Mkr, framförallt hänförligt till det

lägre resultatet. Nettokassaflödet uppgick, efter utdelning om 4 983 (8 960) Mkr och återköp av egna

aktier om 1 215 (1 292) Mkr, till -964 (5 922) Mkr. Nettokassan uppgick per den 31 december 2024 till

17 777 (18 206) Mkr. Likvida medel uppgick till 27 810 (28 916) Mkr och outnyttjade kreditlöften till

8 500 (8 239) Mkr, vilket sammantaget motsvarar 35 (31) % av helårets intäkter. Den genomsnittliga

löptiden på den totala låneportföljen uppgick per den 31 december till 6,5 (6,2) år med en

genomsnittlig räntebindningstid på 1,1 (1,4) år.

Investeringar

Investeringsutbetalningarna under 2024 uppgick till 5 375 (4 474) Mkr, varav 2 601 (1 889) Mkr avsåg

strategiska investeringar. Av de totala strategiska investeringarna avsåg 1 648 Mkr projektet i

Oxelösund för att ställa om till fossilfri stålproduktion, medan 186 Mkr var relaterat till investeringen i

det nya stålverket i Luleå, som var i en tidig fas. För 2025 bedöms investeringarna att uppgå till cirka

10 Mdkr, ökningen under 2025 är främst hänförlig till investeringen i Luleå.

Förvärv och avyttringar

Under 2024 förvärvade Ruukki Construction 100 % av aktierna i ett svenskt fastighetsbolag, Buskåker

Industrifastigheter AB. Koncernens likvida medel påverkades med -38 Mkr. Under 2024 förvärvades

även minoritetens andelar av aktierna i Dala-profil AB för 39 Mkr samt i Vimpelin Listapalvelu Oy för 8

Mkr.

Tillgångar som innehas för försäljning

SSAB Special Steels planerar att avyttra bergsbultenheten i Virsbo, som har 66 anställda.

Tillverkningen av bergsbultar är inte en del av SSABs kärnverksamhet då det i dagsläget inte finns

någon marknad för bergsbultar med höghållfasta stål, som SSAB Special Steels fokuserar på.

I de finansiella rapporterna 2024, redovisas tillgångar samt relaterade skulder i Virsbo som tillgångar

som innehas för försäljning. Tillgångarna som innehas för försäljning uppgick till 120 Mkr och består

av materiella anläggningstillgångar om 57 Mkr samt varulager om 62 Mkr. Skulderna hänförliga till

tillgångar som innehas för försäljning uppgick till 8 Mkr och består av upplupna personalkostnader.


Operativt kassaflöde och nettoskuld
Mkr	2024	2023
Rörelseresultat före avskrivningar	12 069	20 141
Förändring rörelsekapital	2 470	4 836
Underhållsinvesteringar	-2 773	-2 585
Övrigt 1)	-1 074	-867
Operativt kassaflöde	10 692	21 524
Finansiella poster	461	437
Inkomstskatter	-3 230	-3 879
Rörelsens kassaflöde	7 923	18 082
Strategiska investeringar i anläggningar	-2 601	-1 889
Förvärv rörelser och andelar	-38	-52
Förvärv/tillskott intressebolag och joint venture	–	-20
Avyttringar rörelser och andelar	–	61
Kassaflöde före utdelning	5 284	16 182
Utdelning till moderbolagets aktieägare	-4 983	-8 960
Utdelning till innehav utan bestämmande inflytande	-4	-8
Förvärv egna aktier	-1 215	-1 292
Förvärv andelar av innehav utan bestämmande inflytande	-47	–
Nettokassaflöde	-964	5 922

Nettokassa (+)/Nettoskuld (-) vid periodens början	18 206	14 287
Nettokassaflöde	-964	5 922
Övrigt 2)	535	-2 003
Nettokassa (+)/Nettoskuld (-) vid periodens slut	17 777	18 206

1) Under 2024 uppgick nettoinköp av utsläppsrätter till -1 207 (-842) Mkr.

2) I huvudsak värdeförändringar på derivat och omvärderingar av övriga finansiella tillgångar och skulder i utländsk valuta.

SSAB ÅRSREDOVISNING 202458

OM SSAB RAPPORTER

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT ERSÄTTNINGSRAPPORT FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER

Räntabilitet på sysselsatt kapital och eget kapital

Räntabiliteten på sysselsatt kapital för 2024 uppgick till 13 (22) % och räntabilitet på eget kapital

uppgick till 9 (19) %.

Eget kapital

Med ett resultat på 6 522 (13 029) Mkr och ett övrigt totalresultat (i huvudsak bestående av

omräkningsdifferenser) på 2 734 (-1 977) Mkr hänförligt till moderbolagets aktieägare uppgick det

egna kapitalet för moderbolagets aktieägare till 70 966 (67 872) Mkr, vilket motsvarade 71,21 (65,91)

kronor per aktie.

Återköp och indragning av egna aktier

Årsstämman 2023 bemyndigade styrelsen att vid ett eller flera tillfällen före nästa årsstämma 2024

besluta om förvärv av egna aktier av serie A och/eller B på Nasdaq Stockholm och/eller Nasdaq

Helsinki. I oktober 2023 beslutade SSABs styrelse att genomföra ett återköpsprogram till ett värde om

sammanlagt högst 2,5 Mdkr. Syftet med återköpsprogrammet var att justera bolagets kapitalstruktur

för att skapa ökat värde för aktieägare.

Återköpsprogrammet avslutades under mars 2024. Antalet aktier som återköpts under programmet

uppgick 33 217 659 aktier, varav 8 216 940 serie A-aktier och 25 000 719 serie B-aktier. Värdet på egna

aktier uppgick till 2 507 Mkr. Transaktionskostnader relaterade till återköpsprogrammet uppgick 7 Mkr,

varav 1 Mkr redovisades under 2023 och 6 Mkr under 2024. Årsstämman beslutade den 24 april 2024

om indragningen av de aktier som återköpts under programmet.

Bemyndigandet från årsstämman 2024 att besluta om förvärv av egna aktier utnyttjades inte.

Efter indragningen innehar SSAB inga egna aktier. Det totala antalet aktier i SSAB uppgår till

996 617 667 aktier, varav 295 966 330 aktier av serie A och 700 651 337 aktier av serie B. Det totala

antalet röster uppgår till 366 031 463,7, varav A-aktierna motsvarar 295 966 330 röster och B-aktierna

motsvarar 70 065 133,7 röster.

Aktiekapitalet om 9 063 Mkr förblev oförändrat eftersom det samtidigt med beslutet om indragning av

återköpta aktier, beslutades att öka aktiekapitalet genom en överföring från fritt eget kapital till

aktiekapitalet (fondemission). Detta skedde utan att några nya aktier emitterats.

Utdelning och vinstdisposition

Utdelningen föreslås uppgå till 2,60 (5,00) kronor per aktie för verksamhetsåret 2024. Avsnittet

Överväganden vid förslag till vinstdisposition i not D.6 och Förslag till vinstdisposition på sida 189 är

en del av förvaltningsberättelsen.

Rörelsesegment

Koncernen är organiserad i fem rapporterbara rörelsesegment vilka har ett tydligt resultatansvar.

Rörelsesegmenten består av de tre divisionerna SSAB Special Steels, SSAB Europe och SSAB

Americas samt de helägda dotterbolagen Tibnor och Ruukki Construction. Tibnor och Ruukki

Construction styrs som självständiga dotterbolag genom respektive styrelse. För övrig information om

rörelsesegmenten, se avsnittet Rörelsesegment i denna årsredovisning och not B.1 i Finansiella

rapporter.

SSAB ÅRSREDOVISNING 202459

OM SSAB RAPPORTER

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT ERSÄTTNINGSRAPPORT FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER

Forskning och utveckling

Arbetet inom forskning och utveckling syftar till att stärka SSABs lönsamhet. Nära samarbeten med

strategiska kunder och kundsegment ger förutsättningar för en marknadsdriven produktutveckling

som skapar ökat värde även för slutanvändarna. Detta är speciellt tydligt för SSABs höghållfasta stål

där också det tekniska kundstödet är en viktig del av forskning och utvecklingsarbete. Kontinuerligt

arbete bedrivs även med utveckling av de egna processerna för en ökad kostnadseffektivitet, hållbara

processer och energihushållning. Under 2024 uppgick forsknings- och utvecklingssatsningarna till 488

(387) Mkr. Under 2024 har SSAB beställt forskning från Hybrit Development AB, kostnaderna har

redovisats som forsknings- och utvecklingskostnader. Fram till och med 2023 rapporterades dessa

kostnader direkt i Hybrit Development AB, vilka finansierades via bland annat aktieägartillskott.

Miljö

Ståltillverkning är en energiintensiv process som påverkar miljön, bland annat genom koldioxidutsläpp.

SSABs masugnar är bland de mest koldioxideffektiva i världen men i Sverige och Finland tillhör SSABs

masugnar ändå respektive lands största utsläppskällor för koldioxid. Den lokala miljöpåverkan runt

SSABs anläggningar har minskat väsentligt under de senaste decennierna. Teknisk utveckling och

skärpta krav styr verksamheten mot kontinuerliga förbättringar.

De viktigaste miljöaspekterna för SSAB är:

• Minskade utsläpp av koldioxid, kväveoxider, svaveloxider och stoft till luften

• Minskade utsläpp av kväve och suspenderade ämnen till vatten

• Effektiv råvaru- och energianvändning

• Minskat processavfall till deponi

SSABs verksamhet omfattas av miljötillstånd med hundratals miljövillkor som bland annat reglerar

produktionsnivåer, utsläpp till luft och vatten, bullernivåer och regler för deponier.


Tillåten produktion vid de svenska verksamhetsorterna1)
kton	Ort	Tillåten produktion	Produktion 2024	Produktion 2023
Koks	Luleå	800	665	647
	Oxelösund	530	328	333
Råjärn	Luleå2)	0	1 823	1 989
	Oxelösund	2 000	848	929
Stålämnen	Luleå	2 500	1 715	1 866
	Oxelösund	1 900	852	968
Varmvalsad plåt	Borlänge	3 200	1 834	2 047
	Oxelösund3)	1 000	517	513
Betad plåt	Borlänge	2 500	1 220	1 319
Kallvalsad plåt	Borlänge	1 400	723	700
Glödgad plåt	Borlänge	900	601	603
Målade produkter	Köping	30	15	20
	Finspång4)	40	23	22
Stålrör	Virsbo	125	11	11

1) I Nordamerika bestäms de tillåtna produktionsnivåerna genom begränsningar av maximal tillåten produktionsvolym per timme, medan

det i Finland inte finns begränsningar i produktionsvolymer.

2)Ej reglerat.

3)Levererad plåt.

4) Produktionen mäts i miljoner m².

Hållbarhetsrapport

I enlighet med ÅRL har SSAB upprättat en lagstadgade hållbarhetsrapport. Hållbarhetsrapporten är

upprättad av SSAB AB (publ) och omfattar koncernen som helhet. För hållbarhetsupplysningar om

affärsmodell, miljöfrågor, sociala förhållanden och personal samt respekt för mänskliga rättigheter

och motverkande av korruption, se sidhänvisningar nedan. För SSABs redovisning enligt EU:s

taxonomiförordning, se sida 98–102.


Affärsmodell	Miljöfrågor	Sociala förhållanden och personal	Respekt för mänskliga rättigheter	Motverkande av korruption
74–75	85–102	103–113	103–113	114–118

SSAB ÅRSREDOVISNING 202460

OM SSAB RAPPORTER

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT ERSÄTTNINGSRAPPORT FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER

Personal

Antalet anställda (exklusive visstidsanställda) uppgick per den 31 december 2024 till 14 618 (14 565).

Årets ersättningar till anställda, inklusive sociala kostnader och pensioner, uppgick till 12 887 (12 974)

Mkr. För ytterligare information om ersättningar till anställda, se not B.4.


Antal anställda vid årets slut, per rörelsesegment
	2024	2023
SSAB Special Steels	4 043	4 056
SSAB Europe	6 854	6 802
SSAB Americas	713	691
Tibnor	1 046	1 059
Ruukki Construction	1 349	1 410
Övrigt	613	547
Summa	14 618	14 565

Aktien, aktiekapital och egna aktier

SSABs aktier är noterade på Nasdaq Stockholm och på Nasdaq Helsinki. Per den 31 december 2024

fanns det sammanlagt 996 617 667 aktier i SSAB, varav 295 966 330 A-aktier, motsvarande

295 966 330 röster, och 700 651 337 B-aktier, motsvarande 70 065 133,7 röster, totalt motsvarande

366 031 463,7 röster. Varje A-aktie ger en röst och varje B-aktie en tiondels röst. SSABs aktiekapital

uppgår till 9 063 Mkr och det nominella värdet per aktie uppgår till 9,09 kr. SSAB innehar inga egna

aktier per den 31 december 2024 (18 276 773 aktier, varav 4 489 777 serie A-aktier och 13 786 996

serie B-aktier).

Ägarstruktur

I slutet av 2024 hade SSAB 268 527 aktieägare. SSABs tre största ägare enligt antal röster var i slutet

av 2024 LKAB (16,5 %), Finska staten (8,3 %) och Folksam (5,8 %).

De tio största identifierade aktieägarna avseende röster ägde sammanlagt cirka 41,9 % av rösterna

och 32,6 % av aktiekapitalet i slutet av 2024. Ägare registrerade utanför Sverige och Finland

kontrollerade 36,5 % (21,9 % i slutet av 2023) av rösterna. Mer information i avsnittet Aktie och

aktieägare i denna årsredovisning.

Bolagsstyrningsrapport

Bolagsstyrningsrapporten har upprättats som en separat rapport som är skild från förvaltnings-

berättelsen. Bolagsstyrningsrapporten tillsammans med revisorernas yttrande om denna finns

separat i denna årsredovisning.

Utsikter för första kvartalet 2025

Efterfrågan på SSABs hemmamarknader, Europa och Nordamerika bedöms bli fortsatt svag under

första kvartalet 2025, men med säsongsmässigt bättre leveranser.

Jämfört med fjärde kvartalet 2024 bedöms SSAB Special Steels leveranser bli väsentligt högre under

första kvartalet 2025, medan priserna bedöms bli något lägre. SSAB Europes leveranser bedöms bli

väsentligt högre, medan priserna väntas bli lägre under det första kvartalet 2025, jämfört med fjärde

kvartalet 2024. Leveranserna för SSAB Americas bedöms bli något högre, medan priserna väntas bli

något lägre.

Kostnaderna för råmaterial för SSAB Special Steels och SSAB Europe väntas vara stabila jämfört med

det föregående kvartalet, medan de väntas bli något högre för SSAB Americas.

Större planerade underhållsstopp 2025

Totalt väntas koncernens underhållskostnader uppgå till 1 520 (1 640) Mkr under 2025. Tabellen

nedan visar de förväntade kostnaderna för de större planerade underhållsstoppen för 2025 samt den

faktiska kostnaden under 2024 och 2023. Siffrorna avser summan av den direkta underhållskostnaden

och kostnaden för sämre kapacitetsutnyttjande, men utebliven marginal inkluderas inte.


Större planerade underhållsstopp 2025
	2025	2025	2025	2025	2025	2024	2023
Mkr	Kv 1	Kv 2	Kv 3	Kv 4	Helår	Helår	Helår
SSAB Special Steels	–	–	90	580	670	530	625
SSAB Europe	–	–	290	230	520	660	535
SSAB Americas	–	–	–	330	330	450	320
Summa	–	–	380	1 140	1 520	1 640	1 480

SSAB ÅRSREDOVISNING 202461

OM SSAB RAPPORTER

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT ERSÄTTNINGSRAPPORT FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER

Riskhantering

SSABs resultat och finansiella ställning påverkas av många faktorer som kan påverka företaget

positivt eller negativt. Många av faktorerna ligger utanför SSABs kontroll. Klok riskhantering stöder

uppnåendet av SSABs strategiska mål, och säkerställer verksamhetens kontinuitet även under

förändrade omständigheter.

Riskstyrning och riskhanteringsprocess

Ansvaret för den långsiktiga och övergripande hanteringen av strategiska risker följer koncernens

delegeringsordning, från styrelse, till vd och vidare till divisions- och dotterbolagschefer. Divisioner och

dotterbolag har det huvudsakliga ansvaret för hanteringen av de operativa riskerna i koncernen.

SSABs Enterprise Risk Management (ERM)-process är integrerad i den årliga strategiprocessen och

koordineras av ekonomi- och finansdirektören. Syftet med processen är att säkerställa att SSAB kan

uppfylla strategi och mål, samt säkerställa affärskontinuitet även vid stora fluktuationer på den globala

stålmarknaden. Den inkluderar en årlig riskbedömning som utförs av divisions- och

dotterbolagscheferna som en del av deras strategiprocess. Resultatet av koncernens riskbedömning

rapporteras till revisionsutskottet och styrelsen.

SSABs försäkringsfunktion har till uppgift att upphandla koncerngemensamt skydd för de

försäkringsbara riskerna. Koncernens finansavdelning hanterar finansiella risker centralt. SSABs

internkontrollfunktion stöder divisionerna i identifieringen av riskområden och etableringen av

kontrollprocesser för att minska identifierade risker. SSABs internrevision genomför revisioner av

SSABs verksamhet, inklusive interna kontroller och processer, och rekommenderar förbättringar. För

mer information om koncernens interna kontroll och internrevision, se Bolagsstyrningsrapporten.

Finansiell påverkan och/eller påverkan på SSABs varumärke (ryktesrisk) från hållbarhetsfaktorer är

integrerad i ERM-processen sedan flera år och bedöms av alla divisioner, medan bedömning av

hållbarhetsrisker (risk för negativ påverkan på människor och miljö) är ny för 2024. Se avsnitt IRO-1 i

Hållbarhetsrapporten för beskrivning av processen samt avsnitt SBM-3 för en sammanställning.

Riskbedömning

Risknivån för en viss risk bedöms utifrån den uppskattade effekten (finansiell påverkan/ryktesskada)

och sannolikheten att risken inträffar.

SSAB ÅRSREDOVISNING 202462

OM SSAB RAPPORTER

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT ERSÄTTNINGSRAPPORT FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER

Operativa risker

SSABs största operativa risker återfinns nedan. För riskbedömning, se illustration på föregående sida.


ID	Risk	Beskrivning	Åtgärd

	Variation i efterfrågan och stålpriser	Stålindustrin påverkas av konjunkturutvecklingen. Förändringar i efterfrågan i kombination med relativt fast produktionskapacitet kan leda till snabba förändringar av marknadspriset.	SSABs strategi är att fokusera på hemmamarknaderna, samt segmenten för höghållfasta stål globalt, där efterfrågan är mer stabil. Genom att fokusera på att utveckla specialprodukter och högklassiga nischprodukter kan SSAB behålla och stärka marknadspositionen i förhållande till våra konkurrenter. En stark finansiell ställning gör SSAB även mer motståndskraftig mot eventuella konjunkturnedgångar.

	Försening i omställningen till fossilfri ståltillverkning	SSAB har påbörjat arbetet med att ställa om till fossilfri ståltillverkning, att ersätta masugnar med elektriska ljusbågsugnar. På grund av långa och oförutsägbara tillståndsprocesser finns det risk för att omställningen fördröjs om miljötillstånd inte kan erhållas i tid och stabil tillgång till fossilfri el inte kan garanteras.	SSABs tillståndsansökningar bygger på omfattande analyser, ofta i samarbete med externa experter. SSAB har ett nära samarbete med viktiga leverantörer och andra intressenter samt för en aktiv dialog med representanter för de lokala samhällena för att få en god förståelse av förutsättningarna.

	Olika inställningar till statsstöd	Det har förekommit stora statliga stöd i exempelvis Tyskland och Frankrike, för att stödja omställningen inom den nationella stålindustrin.	SSAB har en aktiv dialog med den svenska regeringen och EU med syfte att få till stånd konkurrens på lika villkor.

	Utvecklingen av priset på CO2	Inom EU sätts priset för CO2 -utsläpp genom ETS-systemet och kostnaden för stålindustrin beräknas öka i takt med att den fria tilldelningen av utsläppsrätter gradvis minskar. Andra regioner har generellt lägre kostnader för CO2-utsläpp, vilket kan leda till sämre konkurrenskraft för europeiska ståltillverkare.	SSAB har en av de mest CO2-effektiva masugnarna i Europa. Dessutom har SSAB regelbundet köpt utsläppsrätter på marknaden sedan 2018. SSAB arbetar aktivt med att främja ett globalt pris för CO2-utsläpp.

	Ökad konkurrens	Stålmarknaden präglas av hög konkurrens. SSAB kan påverkas av att konkurrenter utvecklar nya produktionstekniker, produkter, tjänster och kunderbjudanden.	För att behålla konkurrenskraften investerar SSAB i ny produktionsteknik och FoU för att stimulera utvecklingen av nya produkter. Dessutom fortsätter SSAB driva strategin med fokus på hemmamarknaderna och höghållfasta stål men arbetar även med intressebolag och företagsförvärv nedströms.

	Ökad påverkan och förekomst av extrema väderhändelser	Extrema väderhändelser, till exempel orkaner och översvämningar, kan ha negativ påverkan på SSABs verksamhet och på efterfrågan på SSABs produkter.	SSAB tar hänsyn till fysiska klimatrisker vid till exempel nya investeringsbeslut, processutveckling och produktionsplanering. SSAB arbetar även med att öka flexibiliteten inom transport- och logistiklösningar för att minska väderberoendet.

	Större produktionsavbrott	Stålproduktion är beroende av kontinuerlig drift av viktig produktionsutrustning. Driftstopp i produktionen kan inträffa på grund av oförutsedda maskinella fel eller andra händelser. Störningar i produktionsprocessen kan ha en väsentlig negativ effekt på SSABs verksamhet och kundservice.	SSAB arbetar med förebyggande riskbedömningar av utrustning och system, samt lagerhåller reservdelar för att minska driftstopp. SSAB lagerhåller även nödvändiga råvaror, varor under tillverkning och färdiga varor samt analyserar leverantörer och inkommande flöden. SSAB har även kontinuitetsplaner, egendomsskadeförsäkring och avbrottsförsäkring. Kontinuitetsplanerna omfattar åtgärder för att skydda personal inom kritiska funktioner, till exempel under en pandemi.

SSAB ÅRSREDOVISNING 202463

OM SSAB RAPPORTER

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT ERSÄTTNINGSRAPPORT FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER

Operativa risker forts.


ID	Risk	Beskrivning	Åtgärd

	IT-säkerhetsintrång och/eller driftstopp	SSAB är beroende av en effektiv IT-infrastruktur för att undvika skador relaterade till cyberbrott såsom dataintrång, datastöld, obehörig åtkomst eller hacking.	SSAB har ett cybersäkerhetsprogram på plats, inklusive riskbedömningar för äldre system, utbildning och aktiviteter för att öka medvetenheten om IT-säkerhetsrisker.

	Förlust av viktiga kund- och marknadsandelar	SSABs kunder kan uppleva problem, till exempel på grund av en konjunkturnedgång, vilket kan leda till färre affärer för SSAB eller att kunden väljer en konkurrent.	SSABs försäljningsorganisation arbetar med kundmix och segment samt upprätthåller ett nära samarbete med kunder för att förstå utvecklingen av efterfrågan.

	Genomförande av omställningsprogram och investeringar misslyckas	Om SSABs omställning till fossilfri stålproduktion inte genomförs eller blir försenad så finns det en risk att SSAB förlorar marknadsandelar och/eller att produktionskostnaderna ökar.	SSAB har en ledande position i stålindustrins omställning och har redan levererat fossilfritt stål till kunder samt lanserat ett nytt stål utan fossila koldioxidutsläpp under 2023.

	Svårigheter att attrahera och behålla erforderlig kompetens	SSABs förmåga att fortsätta upprätthålla och utöka sin verksamhet samt erbjuda produkter av hög kvalitet är beroende av motiverade och kvalificerade medarbetare i hela koncernen.	SSAB genomför flera program för att stärka attraktionskraften som arbetsgivare, till exempel samarbeten med universitet, värna om talanger genom långsiktig karriärplanering, aktiv successionsplanering samt långfristiga incitamentsprogram för nyckelpersoner.

	Allvarliga säkerhetsrisker och personalolyckor	Som tillverkningsföretag föreligger för SSAB risker kopplade till industriolyckor som kan leda till produktionsstopp, förlust av viktiga tillgångar och anställda, leverantörer och underleverantörer eller skador på personer som bor i närheten av berörda platser.	SSABs direktiv och instruktioner för hälsa och säkerhet implementeras i hela koncernen, liksom det personliga säkerhetslöftet från alla anställda. Grundläggande säkerhetsåtgärder vidtas kontinuerligt, till exempel riskbedömningar och förebyggande utbildning av anställda och entreprenörer och utvecklingen av säkerhetsarbetet följs noga av styrelsen och koncernledningen.

	Globala leveranskedja och tillgänglighet av råmaterial	Stålproduktion kräver betydande mängder råmaterial, inklusive järnmalm, metallskrot, metallurgiskt kol, injektionskol, koks och legeringar. Om inte tillgången till råmaterial är säkrad kan det ha en negativ effekt på SSABs resultat.	SSABs inköpsfunktion arbetar för att diversifiera råvaruinköpen samt för att säkra råmaterialen som kommer att behövas för de framtida elektriska stålverken i Norden.

	Otillräcklig leveransförmåga	Ledtiden till kunderna är i hög grad beroende av att ståltillverkningsprocessen går smidigt. Produktionsstörningar kan påverka leveransförmågan till kunder.	SSAB har vidtagit flera åtgärder, som att förbättra produktionsstabiliteten och prognostiseringen, förbättra orderhanteringen, öka flexibiliteten mellan stålverken samt logistikplanering.

	Ökade etiska krav och andra regelverk	Att inte leva upp till krav för att motverka korruption, mutor och andra affärsetiska förväntningar kan få negativa konsekvenser för SSAB både vad gäller både resultat och varumärke.	SSABs uppförandekod omfattar affärsetiska frågor och arbete mot korruption. SSAB har implementerat styrdokument, kontinuerlig utbildning, intern styrning och pågående arbete för att säkerställa att överträdelser av uppförandekoden och andra styrdokument rapporteras och utreds ordentligt.

SSAB ÅRSREDOVISNING 202464

OM SSAB RAPPORTER

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT ERSÄTTNINGSRAPPORT FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER

Finansiella risker och känslighetsanalys

SSABs finansiella risker presenteras närmare i noter D.1 och D.3 till de finansiella rapporterna.


ID	Risk	Beskrivning	Åtgärd

	Refinansieringsrisk /likviditetsrisk	Risken att SSAB inte kan betala sina förpliktelser på grund av otillräcklig likviditet eller svårigheter att få ny finansiering.	Lånestrategin fokuserar på säkring av koncernens behov av lånefinansiering avseende långfristiga lån och SSABs dagliga betalningsförpliktelser till sina långivare och leverantörer. Upplåning sker främst genom moderbolaget med beaktande av koncernens finansiella mål. För att minska likviditets-/refinansieringsrisker har SSAB tillräckligt med likvida medel och garanterade kreditlöften på plats. Refinansieringsrisken minimeras genom att diversifiera finansieringskällorna med målet att långfristiga lån ska ha en jämn löptid och en genomsnittlig löptid överstigande tre år. Likviditetsbufferten (dvs. icke utnyttjade bindande kreditfaciliteter samt likvida medel) ska, beroende på nettoskuldsättningsgrad, överstiga 5–10 % av koncernens intäkter.

	Kreditrisk	Risken för förluster på grund av att koncernens kunder eller motparter i finansiella kontrakt inte kan fullgöra sina betalningsförpliktelser.	Finansiella motparter väljs baserat på Standard & Poor’s och Moody’s aktuella kreditbetyg för långfristig upplåning och med beaktande av koncernens ömsesidiga affärsrelationer med relevant motpart. Lägsta godtagbara kreditbetyg för finansiella instrument är A– från Standard & Poor’s eller A3 från Moody’s. Kreditrisker i kundfordringar och andra fordringar hanteras inom respektive division och dotterbolag med beaktande av koncernens kreditdirektiv. Kreditförsäkring täcker merparten av kreditrisken. Om en kreditförsäkring ej är tillgänglig kan SSAB kräva en remburs, en bankgaranti eller en förskottsbetalning för att säkra kreditrisken.

	Marknadsrisk	Risk för att koncernens resultat eller finansiella ställning påverkas av förändringar i marknadspriser, såsom råvaru- och energipriser, räntor och valutakurser.	Råvaru- och energiprisrisker: Råvaror och energi prissätts på marknaden och priserna varierar i allmänhet beroende på tillgången på råvaror och energi samt efterfrågan på stål. För att begränsa dessa risker har SSAB som mål att utveckla råvaruförsörjningen, inklusive olika skrotkvaliteter, och att säkerställa dubbla försörjningskällor där så är möjligt. Inköp av järnmalm prissäkras i begränsad omfattning. Merparten av prisrisken för el säkras genom derivat och fysisk leverans.
			Ränterisker: Koncernens ränterisker hänför sig till förändringar i marknadsräntor och deras påverkan på skuldportföljen. Den genomsnittliga räntebindningstiden i den totala skuldportföljen bör vara cirka 1 år men tillåts variera mellan 0,5 och 2,5 år.
	Valutaflöden 2024		Valutarisker: SSABs valutaexponering, relaterad till omräkningsexponering, avser till stor del omräkningsrisken avseende utländska dotterbolags nettotillgångar. Denna exponering valutasäkras delvis genom upplåning i utländsk valuta. Målet är att minimera valutapåverkan på nettoskuldsättningsgraden. Som en konsekvens av det starka kassaflödet som resulterar i den positiva nettokassapositionen, finns det för närvarande inga nettoskuldsäkringar. I händelse av en förändring i nettoskuldpositionen kommer säkringarna att återinföras, i enlighet med de finansiella instruktionerna. För att hantera transaktionsrisken valutasäkras kontrakterade kommersiella valutaflöden. Större investeringar och projekt som beslutas i utländsk valuta kan säkras baserat på ledningens beslut. Koncernens viktigaste valutaflöden framgår av vidstående diagram.

Känslighetsanalys

Den beräknade helårseffekten på resultatet före skatt och resultat per aktie av förändringar av väsentliga faktorer framgår av nedanstående känslighetsanalys.


	Förändring, %	Effekt på resultat före skatt, Mkr	Effekt på resultat per aktie, kr2)	Effekt på eget kapital, Mkr2)
Plåtpris – stålrörelsen	+/-10	+/-8 520	+/-6,75	+/-6 731
Volym – stålrörelsen1)	+/-10	+/-1 840	+/-1,46	+/-1 454
Malmpriser	+/-10	+/-990	+/-0,78	+/-782
Kolpriser	+/-10	+/-720	+/-0,57	+/-569
Skrotpriser	+/-10	+/-1 080	+/-0,86	+/-853
Räntesats	+/-1%-enhet	+/-190	+/-0,15	+/-150
Svensk krona3)	+/-5	+/-970	+/-0,77	+/-766

1) Exklusive påverkan av lägre kapacitetsutnyttjande (underabsorption).

2) Räknat på 21 % skatt.

3) Beräknat på SSABs exponering utan valutasäkringar. Om kronan försvagas innebär detta en positiv effekt.

SSAB ÅRSREDOVISNING 202465

OM SSAB RAPPORTER

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT ERSÄTTNINGSRAPPORT FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER

Riktlinjer för ersättning till ledande

befattningshavare

Dessa riktlinjer omfattar verkställande direktören och övriga personer i bolagsledningen. Riktlinjerna

ska tillämpas på ersättningar som avtalas, och förändringar som görs i redan avtalade ersättningar,

efter det att riktlinjerna antagits av årsstämman 2022. Riktlinjerna omfattar inte ersättningar som

beslutas av bolagsstämman.

Riktlinjernas främjande av bolagets affärsstrategi, långsiktiga intressen och hållbarhet

SSABs affärsstrategi syftar till att etablera bolaget som branschledande både vad gäller lönsamhet

och hållbarhet bland jämförbara företag. SSAB har som uttalad målsättning att bli det säkraste

stålbolaget i världen att arbeta i och ska därutöver följa höga miljöstandarder samt vara en ansvarsfull

partner gentemot alla intressenter. En mer utförlig beskrivning av affärsstrategin finns beskriven på

bolagets hemsida.

En framgångsrik implementering av bolagets affärsstrategi och tillvaratagandet av bolagets

långsiktiga intressen, förutsätter att bolaget kan rekrytera och behålla kvalificerade medarbetare. För

detta krävs att bolaget kan erbjuda konkurrenskraftig ersättning på den arbetsmarknad

befattningshavaren verkar. Dessa riktlinjer syftar till att kunna erbjuda ledande befattningshavare en

konkurrenskraftig totalersättning vilket i sin tur främjar bolagets affärsstrategi, långsiktiga intressen

och hållbarhet.

Formerna av ersättning m.m.

Ersättningen ska vara marknadsmässig och får bestå av följande komponenter: fast kontantlön, rörlig

kontantersättning bestående av en kortfristig rörlig del (”STI”) och en långfristig rörlig del (”LTI”),

pensionsförmåner och andra förmåner.

Bolagsstämman kan därutöver – och oberoende av dessa riktlinjer – besluta om andra ersättningar

eller incitamentsprogram, såsom aktie- eller aktiekursrelaterade ersättningar.

STI-ersättning ska vara kopplad till förutbestämda och mätbara mål med ettårig mätperiod. Målen ska

vara utformade så att de främjar bolagets affärsstrategi och långsiktiga intressen, inklusive hållbarhet.

STI-ersättning får uppgå till högst 75 % av den fasta årliga kontantlönen för verkställande direktören

och högst 50 % för övriga ledande befattningshavare.

LTI-ersättning ska vara aktie- eller aktiekursrelaterad och således godkännas av bolagsstämman.

Målen för LTI ska syfta till att skapa ett för bolagsledningen och aktieägarna gemensamt intresse att

driva verksamheten mot långsiktigt god aktieavkastning samt främja bolagets förmåga att rekrytera

och behålla viktiga medarbetare.

Pensionsförmåner ska för verkställande direktören och övriga ledande befattningshavare vara

premiebestämda med undantag för de fall där det följer av reglerna i en generell pensionsplan (till

exempel den svenska ITP2-planen).

Pensionsålder ska sättas individuellt, dock aldrig lägre än 62 år. Vid avgång före pensionsåldern ska

befattningshavaren erhålla fribrev på intjänad pension. Rörlig kontantersättning ska inte vara

pensionsgrundande med undantag för de fall där det följer av reglerna i en generell pensionsplan.

Pensionspremierna ska uppgå till högst 50 % av den årliga pensionsgrundande lönen.

Andra förmåner får innefatta bland annat sjukförsäkring, sjukvårdsförsäkring och bilförmån. Premier

och andra kostnader i anledning av sådana förmåner får sammanlagt uppgå till högst 10 % av den

fasta årliga kontantlönen.

Beträffande anställningsförhållanden som lyder under andra regler än svenska får vederbörliga

anpassningar ske för att följa tvingande sådana regler eller lokal marknadspraxis, varvid dessa

riktlinjers övergripande ändamål så långt möjligt ska tillgodoses.

Upphörande av anställning

Vid anställningens upphörande får uppsägningstiden vara högst tolv månader. Fast lön under

uppsägningstiden och avgångsvederlag får sammantaget inte överstiga ett belopp motsvarande den

fasta lönen under 24 månader för verkställande direktören och 18 månader för övriga ledande

befattningshavare. Vid uppsägning från befattningshavarens sida får uppsägningstiden vara högst sex

månader, utan rätt till avgångsvederlag.

För ledande befattningshavare utanför Sverige kan uppsägningstid och avgångsvederlag avvika från

det ovanstående på grund av lagstiftning eller lokal marknadspraxis.

SSAB ÅRSREDOVISNING 202466

OM SSAB RAPPORTER

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT ERSÄTTNINGSRAPPORT FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER

Kriterier för rörlig kontantersättning m.m.

Kriterierna för STI sätts årligen och ska bestå av koncernmål, enhetsmål (dvs. mål relaterade till viss

division, visst dotterbolag eller viss funktion) och/eller individuella mål, med fördelning enligt nedan.

Koncernmålen kan vara finansiella och icke finansiella. De finansiella målen ska utgöra minst 60 % av

koncernmålen och ska vara kopplade till EBITDA-marginaler i förhållande till en jämförelsegrupp av

bolagets konkurrenter, egen EBITDA-nivå eller marginal, avkastning på sysselsatt kapital, bolagets

kassaflöde eller bolagets lageromsättning. De icke-finansiella koncernmålen ska vara kopplade till

hållbarhet.

Enhetsmålen kan vara olika för olika enheter. För enheter med tydligt resultatansvar ska enhetsmålen

till minst 50 % utgöras av finansiella mål som ska vara kopplade till omsättning, volym, rörelseresultat,

rörelsemarginaler, kostnadsbesparingar, avkastning på sysselsatt kapital eller kassaflöden.

Resterande del av enhetsmålen ska utgöras av operationella mål som ska vara kopplade till hållbarhet

och uppfyllande av enhetens strategiska plan. För övriga enheter ska enhetsmålen vara utformade så

att de på ett tydligt sätt bidrar till uppfyllelsen av respektive enhets strategi inklusive hållbarhet.

STI ska för verkställande direktören bestå till minst 85 % av koncernmål och till resterande del av

kvantitativa eller kvalitativa individuella mål syftande till ökat värdeskapande för bolaget. För ledande

befattningshavare med eget tydligt resultatansvar ska STI bestå till minst 45 % av enhetsmål och till

resterande del av koncernmål. För övriga ledande befattningshavare ska STI bestå till minst 70 % av

koncernmål och till resterande del av enhetsmål.

Program för rörlig kontantersättning ska utformas så att styrelsen, om exceptionella förhållanden

råder, har möjlighet att begränsa eller underlåta utbetalning av rörlig kontantersättning om en sådan

åtgärd bedöms som rimlig och förenlig med bolagets ansvar gentemot aktieägare, anställda och

övriga intressenter.

När mätperioden för rörlig kontantersättning avslutats ska bedömas i vilken utsträckning målen

uppfyllts. Styrelsen ansvarar för sådan bedömning såvitt avser rörlig kontantersättning till

verkställande direktören efter förslag av ersättningsutskottet. Såvitt avser rörlig kontantersättning till

övriga ledande befattningshavare ansvarar ersättningsutskottet för bedömningen efter samråd med

verkställande direktören. När styrelsen bedömer hur de finansiella målen har uppfyllts ska detta göras

mot den senaste offentliggjorda finansiella informationen med de eventuella justeringar som styrelsen

anser nödvändiga eller lämpliga.

Innan utbetalning av rörlig kontantersättning verkställs ska styrelsen verifiera att målen kopplade till

ersättningen har uppfyllts och att ersättningen har beräknats på korrekt sätt.

Lön och anställningsvillkor för anställda

Vid beredningen av styrelsens förslag till dessa ersättningsriktlinjer har lön och anställningsvillkor för

bolagets anställda beaktats genom att uppgifter om anställdas totalersättning, ersättningens

komponenter samt ersättningens ökning och ökningstakt över tid utgjort en del av styrelsens och

ersättningsutskottets beslutsunderlag vid utvärderingen av skäligheten av riktlinjerna och de

begränsningar som följer av dessa.

Beslutsprocessen för att fastställa, se över och genomföra riktlinjerna

Styrelsen har inrättat ett ersättningsutskott. I utskottets uppgifter ingår att bereda styrelsens beslut

om förslag till riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare. Ersättningsutskottet ska även följa

och utvärdera program för rörliga ersättningar för bolagsledningen, tillämpningen av riktlinjer för

ersättning till ledande befattningshavare samt gällande ersättningsstrukturer och ersättningsnivåer i

bolaget. Vid styrelsens och ersättningsutskottets behandling av och beslut i ersättningsrelaterade

frågor närvarar inte verkställande direktören eller andra personer i bolagsledningen, i den mån de

berörs av frågorna.

Styrelsen ska upprätta förslag till nya riktlinjer åtminstone vart fjärde år och lägga fram förslaget för

beslut vid årsstämman. Riktlinjerna ska gälla till dess att nya riktlinjer antagits av bolagsstämman.

Frångående av riktlinjerna

Styrelsen får besluta att tillfälligt frångå riktlinjerna helt eller delvis, om det i ett enskilt fall finns

särskilda skäl för det och ett avsteg är motiverat för att tillgodose bolagets långsiktiga intressen,

inklusive dess hållbarhet, eller för att säkerställa bolagets ekonomiska bärkraft. Som angivits ovan

ingår det i ersättningsutskottets uppgifter att bereda styrelsens beslut i ersättningsfrågor, vilket även

innefattar beredning av beslut om avsteg från riktlinjerna.

SSAB ÅRSREDOVISNING 202467

OM SSAB RAPPORTER

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT ERSÄTTNINGSRAPPORT FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER

Fem år i sammandrag

Nyckeltal


	2024	2023	2022	2021	2020
Intäkter, Mkr	103 418	119 489	128 745	95 891	65 396
Rörelseresultat, Mkr	7 860	16 467	-4 355	18 837	-325
Rörelsemarginal, % *	8	14	-3	20	0
Justerat rörelseresultat, Mkr *	7 860	16 467	29 283	18 837	-325
Rörelseresultat före avskrivningar, Mkr *	12 069	20 141	32 340	22 094	3 364
Resultat före skatt, Mkr	8 313	16 716	-4 641	18 416	-802
Årets resultat hänförligt till moderbolagets aktieägare, Mkr	6 522	13 029	-10 886	14 662	-510
Investeringar, Mkr *1)	5 375	4 474	4 148	2 888	2 910
Operativt kassaflöde, Mkr *	10 692	21 524	22 693	15 296	3 460
Nettokassaflöde, Mkr *	-964	5 922	8 748	12 434	2 180
Nettoskuld (+) / Nettokassa (-), Mkr *	-17 777	-18 206	-14 287	-2 346	10 278
Balansomslutning, Mkr	110 728	107 839	109 711	112 019	88 601
Räntabilitet på sysselsatt kapital, % *	13	22	-1	27	2
Räntabilitet på eget kapital, % *	9	19	-12	23	-1
Soliditet, % *	64	63	61	66	61
Nettoskuldsättningsgrad, % *	-25	-27	-21	-3	19
Utdelning per aktie, kr; 2024 – förslag	2,60	5,00	8,70	5,25	0,00
Resultat per aktie, kr	6,54	12,67	-10,57	14,24	-0,50
Medelantalet anställda	15 626	15 754	15 799	15 255	15 121
Råstålsproduktion, kton	7 349	7 778	7 293	8 179	7 535
Plåtproduktion, kton	6 658	7 122	6 727	7 568	6 937
Plåtleveranser, kton	6 134	6 460	6 341	6 921	6 560
Olycksfallsfrekvens (LTIF) 2)	0,75	0,87	1,06	1,80	3,70
Total registrerbar skadefrekvens (TRIF) 3)	6,7	6,2	7,8	9,2	9,7
CO2e-utsläpp från produktionen (Scope 1), kton	9 483	9 947	9 844	10 641	9 471
Indirekta CO2e-utsläpp (Scope 2), kton	1 260	1 157	1 179	1 029	1 339

1)Från och med 2023 rapporteras som underhållsinvesteringar och strategiska investeringar. Jämförande information har uppdaterats.

2) Antal olyckor som resulterat i frånvaro i mer än en dag per miljon arbetade timmar (LTIF, Lost Time Injury Frequency), egna anställda och underleverantörer.

3) Antal skador som resulterat i frånvaro, medicinsk behandling och alternativa arbetsuppgifter, per miljon arbetade timmar (TRIF, Total Recordable Injury Frequency), egna anställda och underleverantörer, exklusive skador med medicinsk behandling och fall med alternativa

arbetsuppgifter för underleverantörer i USA.

* Alternativt nyckeltal, se not A.3 för mer information.

SSAB ÅRSREDOVISNING 202468

OM SSAB RAPPORTER

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT ERSÄTTNINGSRAPPORT FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER

Hållbarhetsrapport 2024

Allt vi gör syftar till att skapa en starkare, lättare och mer

hållbar värld. Hållbarhet är en central drivkraft både för

oss och våra kunder. Vi leder stålindustrins gröna omställning

och planerar att i stort sett ta bort koldioxidutsläppen från

vår egen verksamhet.

SSAB ÅRSREDOVISNING 202469

OM SSAB RAPPORTER

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT ERSÄTTNINGSRAPPORT FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER

Allmän

information

• Grund för upprättande

• Hållbarhetsstyrning

• Påverkan från SSABs

verksamhet, nu och i

framtiden

• Strategi, affärsmodell

och värdekedja

• Väsentlig påverkan,

risker och möjligheter

Hållbarhetsupplysningar presenteras i ovan avsnitt med tillhörande noter. I respektive not finns,

om relevant, upplysningar om policy och styrdokument, mål och utfall, redovisningsprinciper samt

viktiga uppskattningar och bedömningar för respektive område.

Miljö-

information

• Klimatförändringar (E1)

• Miljöföroreningar (E2)

• Resursanvändning och

cirkulär ekonomi (E5)

• Upplysningar enligt

EU:s taxonomi

Samhälls-

ansvars-

information

• Egen arbetskraft (S1)

• Arbetstagare i

värdekedjan (S2)

Bolags-

styrnings-

information

• Ansvarsfullt

företagande (G1)

Övrig

hållbarhets-

information

• Resurseffektivitet

• Vatten

• Biologisk mångfald

• Kollektivavtal

• Klimatpolitiskt

engagemang

SSAB ÅRSREDOVISNING 202470

OM SSAB RAPPORTER

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT ERSÄTTNINGSRAPPORT FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER

Allmän information

SSABs hållbarhetsarbete utgår

från bolagets hållbarhets-

åtaganden, dialoger med

intressenter och den strategiska

ambitionen att vara först på

marknaden med fossilfritt stål.

SSABs hållbarhetsarbete

fokuserar främst på åtta av FN:s

mål för hållbar utveckling.

Allmän

information

• Grund för upprättande

• Hållbarhetsstyrning

• Påverkan från SSABs verksamhet, nu och i

framtiden

• Strategi, affärsmodell och värdekedja

• Väsentlig påverkan, risker och möjligheter

Mål 3 God hälsa och välbefinnande

Vårt mål är att bli världens säkraste

stålföretag och att förebygga alla

arbetsrelaterade olyckor och sjukdomar.

Mål 5 Jämställdhet

Vi har nolltolerans mot all form av

diskriminering och arbetar aktivt för

att skapa en inkluderande arbetsmiljö där alla

känner sig uppskattade.

Mål 9 Hållbar industri, innovationer

och infrastruktur

Vi utvecklar en fossilfri värdekedja för

stål tillsammans med våra samarbetspartners

och kunder.

Mål 12 Hållbar konsumtion och

produktion

Vi arbetar med att förbättra

resurseffektiviteten och minska användningen

av råmaterial och naturresurser.

Mål 13 Bekämpa

klimatförändringarna

Vår ambition är att i stort sett ta bort

koldioxidutsläppen i vår egen verksamhet till

omkring 2030, vilket kan minska Sveriges

koldioxidutsläpp med cirka 10 % och Finlands

med cirka 7 %.

Mål 16 Fredliga och inkluderande

samhällen

Vi har nolltolerans mot mutbrott och

korruption, höga krav inom affärsetik och arbetar

aktivt för att stärka mänskliga rättigheter i vår

verksamhet och hos våra leverantörer.

Mål 17 Genomförande och globalt

partnerskap

Samarbete är en viktig del av att

förändra samhället i mer hållbar riktning. Vi

samarbetar med andra aktörer, till exempel inom

First Movers’ Coalition, och arbetar nära våra

kunder vad gäller utveckling av det fossilfria

erbjudandet.

SSAB ÅRSREDOVISNING 202471

OM SSAB RAPPORTER

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT ERSÄTTNINGSRAPPORT FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER

Grund för upprättande

SSABs hållbarhetsrapport har, utöver obligatorisk

revision av taxonomin, frivilligt granskats av

valda revisorer. För utfall av granskning se

revisorsrapport på sida 122.

Grunder för upprättande av

Hållbarhetsrapporten (BP-1)

SSABs hållbarhetsförklaring har upprättats på

konsoliderad grund. Omfattningen av hållbarhets-

rapporten är densamma som för de finansiella

rapporterna. Om inte annat anges inkluderas inte

intressebolag, joint ventures eller

underleverantörer.

Rapportering av miljödata omfattar följande

produktionsorter:

• SSAB Special Steels: Oxelösund och Virsbo,

Sverige; Mobile, Alabama, USA.

• SSAB Europe: Luleå, Borlänge och Finspång,

Sverige; Brahestad, Tavastehus, Kankaanpää,

Oulainen, Pulkkila och Toijala, Finland.

• SSAB Americas: Montpelier, USA.

• Ruukki Construction: Järnforsen, Sverige,

Oborniki, Polen.

• Tibnor: Köping, Sverige.

Dessa produktionsorter omfattar tillsammans

följande verksamheter: alla stålverk, alla valsverk,

all ytbeläggning och alla rörverk. Klipplinjer är

inkluderade om de är lokaliserade på dessa

anläggningar.

Inget av SSABs dotterbolag som ingår i

konsolideringen är skyldigt att utarbeta

hållbarhetsförklaring på individuell eller

konsoliderad grund och därför har inget av dem

använt sig av undantaget i artiklarna 19a(9) eller

29a(8) i EU:s direktiv 2013/34.

SSABs hållbarhetsförklaring inkluderar

information om värdekedjan i tidigare och senare

led. Informationen om värdekedjans tidigare led

avser SSABs leverantörer och ingår i alla SSABs

väsentliga hållbarhetsområden förutom cirkulär

ekonomi. Informationen om det senare ledet av

värdekedjan avser SSABs kunder och de

slutprodukter där SSABs stål används.

Värdekedjans senare led betraktas som

väsentligt vad gäller klimatförändringar och

ansvarsfullt företagande.

För närvarande klassificeras biologisk mångfald

och vatten och marina resurser som områden

under väsentlighetströskeln i SSABs verksamhet

och värdekedja och ligger därför utanför den

formella hållbarhetsförklaringen (i avsnittet Övrig

hållbarhetsinformation).

SSAB har inte använt sig av alternativet att

utelämna viss information som gäller

immateriella rättigheter, know-how eller resultat

av innovation. SSAB har inte heller utnyttjat

undantaget från upplysning av förestående

utveckling eller frågor som är under förhandling.

Upplysningar med avseende på

särskilda omständigheter (BP-2)

Särskilda omständigheter (tidshorisonter,

uppskattning av värdekedjan, källor till osäkerhet

i uppskattning och utfall, ändringar av hur

hållbarhetsinformation utarbetas eller

presenteras, fel i rapportering under tidigare

perioder) presenteras i samband med det avsnitt

där det är relevant under rubrikerna

Redovisningsprinciper eller Uppskattningar och

bedömningar i noter till respektive standard.

SSAB har tillämpat de tidshorisonter som

definieras av ESRS 1. Om andra tidshorisonter

används beskrivs detta i respektive noter. Scope

3-utsläppen inkluderar uppgifter om värdekedjan

som uppskattas med hjälp av indirekta källor.

Grunden för utarbetandet av måttet,

resulterandegraden av noggrannhet samt de

planerade åtgärderna för att förbättra

noggrannheten i framtiden beskrivs i not E1.

Scope 3-utsläppen är även ett mått med en hög

grad av mätosäkerhet. Källorna till mätosäkerhet

samt de antaganden och bedömningar som

använts vid värderingen beskrivs i not E1.

Upplysningskrav enligt MDR-P, MDR-A, MDR-M och MDR-T för SSABs väsentliga hållbarhetsfrågor

återfinns under respektive standard.


Översikt över referenser till upplysningar om policyer, åtgärder, mål och mått
ESRS standard	Policy	Åtgärder	Mål	Mått
Klimatförändringar (E1)	E1-2	E1-3	E1-4	Noter om klimatförändringar
Miljöföroreningar (E2)	E2-1	E2-2	E2-3	Noter om föroreningar
Resursanvändning och cirkulär ekonomi (E5)	E5-1	E5-2	E5-3	Noter om resurseffektivitet och cirkulär ekonomi
Egen arbetskraft (S1)	S1-1	S1-4	S1-5	Noter om egen arbetskraft
Arbetstagare i värdekedjan (S2)	S2-1	S2-4	S2-5	Noter om personal i värdekedjan
Ansvarsfullt företagande (G1)	G1-1, G1-2, G1-3	G1-1, G1-2, G1-3	Noter om ansvarsfullt företagande	Noter om ansvarsfullt företagande

SSAB har delvis tillämpat Global Reporting

Initiative (GRI) Standards i sin

hållbarhetsrapportering. Miljöinformationen i

SSABs hållbarhetsförklaring har upprättats i

enlighet med följande GRI-standarder: GRI 301:

Material, GRI 302: Energi, GRI 305 Utsläpp och

GRI 306: Avlopp och avfall. SSABs

hållbarhetsförklaring inkluderar även

hållbarhetsrapportering i enlighet med

Årsredovisningslagen enligt lydelsen före

1 juli 2024.

SSAB ÅRSREDOVISNING 202472

OM SSAB RAPPORTER

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT ERSÄTTNINGSRAPPORT FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER

Hållbarhetsstyrning

Upplysningar om SSABs hållbarhetsstyrning finns

till största delen i Bolagsstyrningsrapporten men

även i not B.4 vad gäller integration av hållbarhet

i incitamentssystemen.

Due diligence avseende hållbarhet

(GOV-4)

SSABs due diligence-process avseende

hållbarhet består av ett antal delprocesser och

börjar med policyer och åtaganden, där

exempelvis uppförandekoden och

uppförandekoden för leverantörer är centrala.

Utbildning ges för både uppförandekoder och

övriga relevanta direktiv och instruktioner.

Hållbarhetsområden kartläggs, bedöms och

prioriteras i den dubbla väsentlighetsanalysen.

Väsentlighetsanalysen görs genom en serie

interna workshops, inklusive riskbedömningar

och hantering, samt externa intressentdialoger.

Detta utgör grunden för hållbarhetsstrategin

inklusive mål och delmål. Koncernens

hållbarhetsfunktion övervakar och samordnar

genomförande som utförs av divisioner och

dotterbolag. Mål, delmål och KPI:er rapporteras

till SSAB-koncernen på månads-, kvartals- och

årsbasis. Internkontroller är upprättade inom

vissa områden men ännu inte alla. Resultaten

kommuniceras genom kvartals- och

årsredovisningar samt på SSABs hemsida.


Delprocess	Exempel på innehåll (sidhänvisning)
Policyer och åtaganden	• Uppförandekod (G1-1) • Uppförandekod för leverantörer (G1-2) • Övriga direktiv och instruktioner (MDR-P för respektive standard)
Identifiering av hållbarhetsrisker	• Väsentlighetsanalysen (SBM-3, IRO-1) • Intressentdialoger (SBM-2) • Hållbarhetsstrategi (SBM-1)
Implementering av strategi, aktiviteter och åtgärder	• Genomförande (MDR-A för respektive standard)
Uppföljning	• Uppföljning på månads-, kvartals- och årsbasis (GOV-2) • Internkontroller (GOV-5)
Kommunicera och rapportera	• Års- och delårsrapporter • Hemsida

SSAB ÅRSREDOVISNING 202473

OM SSAB RAPPORTER

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT ERSÄTTNINGSRAPPORT FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER

Påverkan från SSABs verksamhet nu och i framtiden

SSABs värdekedja har idag olika grad av påverkan på omvärlden. SSAB arbetar för att hantera

och minimera påverkan på ett ansvarsfullt sätt. Genom ny teknik och omställning av verksamheten

kommer SSABs påverkan, främst inom miljö, minska avsevärt under den närmaste tioårsperioden.

SSAB ÅRSREDOVISNING 202474

OM SSAB RAPPORTER

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT ERSÄTTNINGSRAPPORT FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER

Strategi, affärsmodell och värdekedja

(SBM-1)

Affärsmodell

SSAB är en nischad aktör på stålmarknaden med

verksamhet i främst Norden och USA.

Affärsmodellen bygger på SSABs unika

kunnande, särskilt inom så kallade specialstål.

Centralt i affärsmodellen är att öka andelen

premiumprodukter och höghållfasta stål, vilket

även omfattar stålsorter med låga

koldioxidutsläpp.

SSAB levererar kundvärde genom produkter med

hög kvalitet och leveranssäkerhet, höghållfasta

stål som förbättrar prestandan i maskiner och

annan utrustning samt stål med låga

koldioxidutsläpp som sänker klimatavtrycket i

kundernas produkter och applikationer. SSABs

affärsmodell, med fokus på premiumprodukter,

bidrar till en mer stabil intjäning, vilket skapar

värde för investerare och andra intressenter.

SSAB har anställda i över 50 länder och

produktionsanläggningar i Sverige, Finland och

USA och är en betydande arbetsgivare på flera

orter. Antalet anställda per land redovisas i not

B.4.

SSAB är organiserat i fem rörelsesegment: de tre

divisionerna SSAB Special Steels, SSAB Europe

och SSAB Americas samt de helägda

dotterbolagen Tibnor och Ruukki Construction.

För finansiella upplysningar per segment se not

B.1. SSAB har inga intäkter relaterade till

verksamheter som nämns i SBM-1 40 d.

Uppströms värdekedja

SSABs inköp sker främst från Sverige, Finland

samt andra europeiska länder (59 % av inköpen

sker från Europa), men även USA (31 %). Endast

en mindre andel kommer från övriga länder, och

då främst Australien. Under 2024 köpte SSAB in

produkter, material och tjänster till ett värde av

cirka 77 (76) miljarder kronor. Järnmalm är den

största inköpskategorin, följt av kol och koks och

skrot. Dessa tre kategorier uppgick till omkring

34 % av koncernens totala kostnader. Skrot köps

på spotmarknaden. Järnmalm köps i huvudsak

från LKAB, Sverige, och priserna är länkade till

marknadsindex. Inköp av kokskol görs från

Australien, USA och Kanada, normalt med årliga

leveranskontrakt och månatliga priser.

Utvecklingen av fossilfri järnsvamp, som

tillsammans med skrot och fossilfri el kommer

att vara insatsvaror för de planerade elektriska

stålverken i Norden, sker i Hybrit Development

AB:s pilotanläggning i Luleå. Hybrit Development

AB är ett intressebolag som ägs till lika delar av

SSAB, LKAB och Vattenfall. Den planerade

demonstrationsanläggningen i Gällivare, som blir

den första i industriell skala, kommer att ägas

och drivas av LKAB.

Nedströms värdekedja

SSABs kunder omfattar bland annat företag inom

tunga transporter, byggindustrin,

fordonsindustrin och bygg- och

anläggningsmaskiner. På hemmamarknaderna

Norden och Nordamerika säljs standardstål i viss

utsträckning via servicecenter och distributörer.

SSAB är även återförsäljare av stål och

andra metaller via Tibnor samt erbjuder

stålbaserade byggprodukter via Ruukki

Construction. Tibnor och

Ruukki Construction köper stål från SSAB men

även från andra stålleverantörer.

Hållbarhetsstrategi

SSAB är medlem i FN:s Global Compact och

står bakom de tio principerna inom

mänskliga rättigheter, arbetsrätt, miljö och

antikorruption. SSAB har också åtagit sig att

bedriva verksamheten i linje med FN:s

globala mål för hållbar utveckling och

Parisavtalet.

SSAB stödjer även International Bill of

Human Rights, Internationella

Arbetsorganisationens (ILO:s)

kärnkonventioner, OECD:s riktlinjer för

multinationella företag samt FN:s

vägledande principer för företag och

mänskliga rättigheter. SSAB har regelbunden

kontakt med intressenter (se SBM-2).

SSABs hållbarhetsarbete är integrerat i

affärsstrategin och omfattar alla divisioner och

dotterbolag. Hållbarhetsstrategin utgår från

väsentlighetsanalysen (se SBM-3) och inkluderar

även det fossilfria kunderbjudandet. SSAB vill

vara ledande inom hållbarhet, vilket omfattar

ambitionen att bli världens säkraste stålföretag

och att i stort sett ta bort koldioxidutsläppen från

den egna verksamheten till omkring 2030. Detta

innebär att SSAB avser att ställa om hela

produktportföljen till produkter med lågt

koldioxidavtryck.

SSABs övergripande hållbarhetsmål:

• Utsläpp av växthusgaser: Minskning med 48 %

till 2033 jämfört med 2018.

• Säkerhet: Olycksfallsfrekvens (LTIF) under 1,0

och total registrerbar skadefrekvens under 5,5

(avseende 2024).

• Leveranser av utsläppsfritt stål (SSAB Zero):

Leveranser av 100 000 ton av stålet SSAB Zero

2025.

Hållbart erbjudande

SSABs erbjudande till kund omfattar

hållbarhetsaspekter. Några exempel är:

• SSABs masugnsbaserade produktion är redan

idag bland den mest CO2-effektiva i världen och

minskar därmed koldioxidavtrycket från SSABs

egna produkter såväl som i kunders produkter.

• SSAB är världsledande inom höghållfast stål

vilket hjälper kunder att uppgradera sina

produkter och använda starkare stål för att

spara vikt och material.

• SSAB Zero, ett stål producerat av återvunnet

stål och fossilfri energi, lanserades under 2023.

SSABs kunder från till exempel gruv- och

transportindustrin använder redan SSAB Zero i

sina produkter.

• SSAB har lanserat världens första stålpulver

utan fossila koldioxidutsläpp för kommersiella

leveranser. Pulvret kombinerar egenskaperna

hos SSABs höghållfasta stål med de lätta

strukturer som är möjliga med 3D-printing.

• Pilotleveranser av stål producerat med fossilfri

järnsvamp som råvara fortsätter. Den fossilfria

järnsvampen är utvecklad med HYBRIT-tekniken

som för närvarande produceras i pilotskala i

Hybrit Development AB:s anläggning i Luleå.

SSAB ÅRSREDOVISNING 202475

OM SSAB RAPPORTER

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT ERSÄTTNINGSRAPPORT FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER

• SSABs partnerskap med kunder samt


Nyckelintressenter	Typ av engagemang	Syfte med engagemang	Inställning till SSABs affärsmodell och strategi
Aktieägare, investerare och finansiärer	Möten, konferenser	Få insikt i finansmarknadens perspektiv på olika aspekter av SSAB	Stödjande
Befintliga och nya leverantörer	Möten, konferenser, mässor	Ta del av leverantörers erbjudanden och få insikt i deras hållbarhetsinsatser, inklusive deras arbete för att motverka klimatförändringar.	Stödjande
Befintliga och nya kunder	Möten, konferenser, mässor	Förstå kunders behov och deras mål för hållbarhet	Stödjande
Lokalsamhällen nära SSABs produktionsanläggningar	Offentliga samråd, möten med lokala aktörer som exempelvis kommuner, företag eller representanter för ursprungsbefolkning	Lyssna på perspektiv från samhällsaktörer och invånare nära SSAB	Till största del stödjande
Myndigheter och andra offentliga organisationer	Offentliga eller enskilda möten	För att uppnå bättre ömsesidig förståelse i frågor som rör SSABs verksamhet och omställning, såsom tillgång till fossilfri el och olika tillståndsprocesser	Stödjande
Befintliga och nya anställda	Interna och externa möten	Förstå anställdas syn på olika frågor bättre och identifiera framtida rekryteringsmöjligheter	Stödjande


Nyckelintressenter	Typ av engagemang	Syfte med engagemang	Inställning till SSABs affärsmodell och strategi
Aktieägare, investerare och finansiärer	Möten, konferenser	Få insikt i finansmarknadens perspektiv på olika aspekter av SSAB	Stödjande
Befintliga och nya leverantörer	Möten, konferenser, mässor	Ta del av leverantörers erbjudanden och få insikt i deras hållbarhetsinsatser, inklusive deras arbete för att motverka klimatförändringar.	Stödjande
Befintliga och nya kunder	Möten, konferenser, mässor	Förstå kunders behov och deras mål för hållbarhet	Stödjande
Lokalsamhällen nära SSABs produktionsanläggningar	Offentliga samråd, möten med lokala aktörer som exempelvis kommuner, företag eller representanter för ursprungsbefolkning	Lyssna på perspektiv från samhällsaktörer och invånare nära SSAB	Till största del stödjande
Myndigheter och andra offentliga organisationer	Offentliga eller enskilda möten	För att uppnå bättre ömsesidig förståelse i frågor som rör SSABs verksamhet och omställning, såsom tillgång till fossilfri el och olika tillståndsprocesser	Stödjande
Befintliga och nya anställda	Interna och externa möten	Förstå anställdas syn på olika frågor bättre och identifiera framtida rekryteringsmöjligheter	Stödjande

leveranser av utsläppsfritt stål sker främst till

industriella kunder på hemmamarknaderna

Norden och USA.

Intressentdialoger (SBM-2)

SSAB har regelbunden kontakt med intressenter

och arbetar för en öppen dialog för att öka

förståelsen för deras perspektiv.

Intressentdialogerna anpassas för att tillgodose

intressenternas behov, och kan ske exempelvis

genom enskilda eller offentliga möten.

Intressentdialoger sker i stor utsträckning på

lokal nivå i anslutning till

produktionsanläggningar, exempelvis med

boende i närområdet och övriga lokalsamhället,

men beroende på frågeställningar även på

koncernnivå. Styrelse och koncernledning

informeras årligen om viktiga intressenters

synpunkter och intressen med avseende på

SSABs hållbarhetspåverkan. Övriga

beslutsfattare inom SSAB informeras om

resultatet av relevanta intressentdialoger och

dessa tas i beaktande för både dagliga och

strategiska frågor.

Intressenternas synpunkter kan påverka den

strategiska inriktningen, som till exempelvis 2022

när SSABs styrelse beslutade att tidigarelägga

omställningen av det nordiska

produktionssystemet till följd av en hög

efterfrågan från kunder på utsläppsfritt stål.

Intressentdialoger hölls som en integrerad del av

bedömningen av SSABs väsentliga områden.

SSAB bedömer att intressenterna stödjer både

analysen av de viktiga områdena och företagets

strategi och omställning.

Väsentlig påverkan, risker och

möjligheter i förhållande till strategi

och affärsmodell (SBM-3)

Hållbarhet är integrerat i SSABs affärsmodell och

strategi (se SBM-1).

Hållbarhetspåverkan

Vad gäller klimat vill SSAB angripa grunden till

problemet med de höga CO2-utsläppen inom

stålindustrin, nämligen reduktion av råvaran

järnmalm med hjälp av koks. Övriga väsentliga

hållbarhetsområden följer till stor del av att SSAB

är ett bolag inom tung industri (till exempel

säkerhetsfrågor och jämställdhet), och har en

global värdekedja (till exempel arbete med

affärsetik, anti-korruption samt hållbarhet i

leverantörsledet). SSAB har idag genom sin

verksamhet negativ påverkan på människor och

miljö, men genom den av styrelsen beslutade

inriktningen mot fossilfri ståltillverkning kan

miljöpåverkan minska väsentligt och även driva

resten av stålbranschen i en mer miljövänlig

riktning. Det kontinuerliga arbetet med övriga

hållbarhetsområden kan också ge positiva

långsiktiga effekter inom exempelvis arbetsmiljö

och jämställdhet.

Finansiell påverkan

Klimat är det område som sammantaget har

störst finansiell påverkan på SSAB, genom att

den fria tilldelningen av utsläppsrätter minskas

stegvis och planeras att upphöra i mitten av

nästa årtionde. Läs mer om SSABs förbrukning

av samt kostnad för utsläppsrätter i not C.1.

Samtidigt investerar SSAB för att ställa om till

fossilfri stålproduktion. Läs mer under avsnitt E1

samt om kapitalutgiftsplan i avsnittet

Upplysningar enligt EU:s taxonomi. SSAB avser

att finansiera omställningen med egen

balansräkning och publicerade exempelvis under

2024 ett nytt ramverk för gröna och

hållbarhetslänkade obligationer. Under 2023

lanserade SSAB det unika stålet SSAB Zero, som

har under 0,05 kg koldioxidekvivalenter per kg

stål. Produkten säljs till ett högre marknadspris

jämfört med konventionellt tillverkat stål, då den

tillför värde genom att stödja kundernas arbete

att minska koldioxidavtrycket i sina produkter.

Övriga hållbarhetsområden bedöms i nuläget inte

ha signifikant påverkan på SSABs finansiella

ställning, investeringar eller driftskostnader.

Väsentliga hållbarhetsområden

SSABs väsentliga hållbarhetsområden, villken del

av värdekedja som omfattas samt enligt vilken

ESRS standard de redovisas finns i översikten på

nästa sida. Här sammanfattas även SSABs

åtgärder inom respektive område samt om

påverkan främst är av hållbarhetsrelaterad eller

finansiell karaktär.

SSAB ÅRSREDOVISNING 202476

OM SSAB RAPPORTER

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT ERSÄTTNINGSRAPPORT FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER

Tidshorisont

SSABs omställning till fossilfri ståltillverkning

planeras för de närmaste tio åren, och kommer

väsentligt att minska SSABs CO2-utsläpp och

övriga utsläpp. I samband med omställningen

genomförs relevant kompetensutveckling och

utbildning för SSABs medarbetare.

Bedömning av övriga hållbarhetsområden är att

de kommer behöva hanteras löpande som en

konsekvens av verksamheten inom en

överskådlig framtid.


Väsentliga hållbarhetsområden
Hållbarhetsområde	Omfattning	Område och delområde enligt ESRS	SSABs åtgärder i korthet	Väsentlig hållbarhetspåverkan/finansiell påverkan
CO2-utsläpp	Leverantörer, ståltillverkning, kunder	Klimatförändringar (E1): Anpassning till klimatförändringar, begränsning av klimatförändringar, energi	• Strategi att ställa om till fossilfri ståltillverkning • Utveckling av en fossilfri värdekedja	Hållbarhetspåverkan samt finansiell påverkan
Föroreningar	Leverantörer, ståltillverkning	Föroreningar (E2): Miljöförorening av luft och vatten	• Strategi att ställa om till fossilfri ståltillverkning	Hållbarhetspåverkan
Cirkularitet	Egen verksamhet	Resursanvändning och cirkulär ekonomi (E5): Resursinflöden, inklusive resursanvändning; resursutflöden relaterade till produkter och tjänster; avfall	• Användning av stålskrot som råmaterial • Återanvändning av restprodukter	Hållbarhetspåverkan
Säkerhet	Leverantörer, egen verksamhet	Egen arbetskraft (S1): Arbetsvillkor	• Säkerhetslöfte • Säkerhetskultur • Utbildning • Riskbedömningar	Hållbarhetspåverkan
Inkludering och mångfald	Egen verksamhet	Egen arbetskraft (S1): Likabehandling och lika möjligheter för alla	• Jämställd rekrytering • Utbildning • Stötta olika initiativ i samhället för inkludering och mångfald	Hållbarhetspåverkan
Kompetensutveckling	Egen verksamhet	Egen arbetskraft (S1): Likabehandling och lika möjligheter för alla	• Utbildning • Initiativ för att vara en attraktiv arbetsplats	Hållbarhetspåverkan
Ansvarsfulla inköp	Leverantörer	Klimatförändringar (E1): Begränsning av klimatförändringar; Egen arbetskraft (S1): Arbetsvillkor, Arbetstagare i värdekedjan (S2): Arbetsvillkor, lika behandling och lika möjligheter för alla, övriga arbetsrelaterade rättigheter	• Leverantörskod • Bedömning av hållbarhetsrisker	Hållbarhetspåverkan
Affärsetik och anti-korruption	Leverantörer, egen verksamhet, kunder	Affärsetik (G1): Företagskultur, förbindelser med leverantörer, korruption och mutor	• Uppförandekod • Utbildningar • Riskbedömningar	Hållbarhetspåverkan samt möjlig finansiell påverkan vid eventuellt brott mot regelverk

Resiliensanalys av strategi och affärsmodell

SSAB anser att företagets strategi och

affärsmodell inte bara hanterar de olika

väsentliga riskerna relaterade till hållbarhet utan

även direkt adresserar kärnan i

klimatproblematiken, särskilt de höga utsläppen

från masugnsbaserad ståltillverkning.

Därför menar SSAB att strategin och

affärsmodellen på ett adekvat och resilient sätt

behandlar de kritiska frågorna inom hållbarhet.

SSABs hållbarhetsstrategi och rapportering

bygger på områden där bolaget har stor inverkan

på människor, miljö och/eller områden med stor

finansiell påverkan på SSAB, antingen där denna

påverkan redan sker eller är mycket sannolik att

den kan komma att ske. Se även kompletterande

upplysningar till SBM-3 avseende

klimatförändringar under E1.

SSAB ÅRSREDOVISNING 202477

OM SSAB RAPPORTER

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT ERSÄTTNINGSRAPPORT FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER

Väsentlig påverkan, risker och möjligheter

Processen för bedömning av väsentlig

påverkan, risker och möjligheter

(IRO-1)

Det här avsnittet innehåller en beskrivning av

processen för att komma fram till de områden

som har väsentlig påverkan, risker och

möjligheter och som presenteras i SBM-3.

Processen för bedömning av finansiella risker är

etablerad sedan flera år, medan bedömning av

påverkansrisker är ny för 2024.

Metodbeskrivning

SSABs bedömning av påverkan, risker och

möjligheter avseende människor och miljö

grundar sig främst på uppskattningar av SSABs

interna hållbarhetsexperter. Uppskattningarna

bygger i sin tur på olika antaganden, exempelvis

att det är möjligt att rangordna olika typer av

hållbarhetspåverkan på samma skala.

Ambitionen har varit att resultatet som helhet ska

vara överensstämmande med SSABs och

intressenternas uppfattning. Resultatet har

stämts av med olika intressentgrupper,

exempelvis aktieägare, kunder och fackliga

företrädare, som har haft möjlighet att i olika

möten lämna synpunkter. SSAB bedömer att

intressenterna delar SSABs analys av de

väsentliga områdena och inga synpunkter på

förändring av väsentlighetsanalysen framfördes.

Bedömningarna har gjorts både för SSABs egen

verksamhet men även för koncernens påverkan

genom affärsrelationer med leverantörer och

kunder. Bedömningarna har inte fokuserat på

några särskilda verksamheter eller geografiska

områden. Störst vikt har lagts på att bedöma

nuvarande och framtida negativa konsekvenser av

verksamheten. I många fall är SSABs hantering av

en negativ konsekvens samtidigt en möjlighet

såväl för SSAB, SSABs intressenter, och samhället

i stort liksom för miljön. Till exempel har SSAB en

hög miljöpåverkan idag, men har samtidigt en

tydlig strategi för att minska CO2-utsläppen vilket

motsvarar ungefär 10 % av Sveriges totala utsläpp

och 7 % av Finlands.

Bedömning av risker och möjligheter

Bedömning av påverkan, risker och möjligheter

avseende människor och miljö har gjorts med

utgångspunkt i metodiken enligt ESRS 1 3-5.

SSAB har utvecklat ett internt index för

hållbarhetspåverkan där påverkan bedöms

utifrån omfattning (både allvarlighetsgrad och

hur omfattande påverkan är), möjlighet till

återställande samt sannolikhet.

Bedömning av finansiella effekter från

hållbarhetsrelaterad påverkan, risker och

möjligheter har gjorts enligt en intern skala där

den finansiella effekten mäts i kronor. Skalan för

sannolikhet är densamma som i bedömningen av

hållbarhetsrelaterade risker. I processen har

SSAB särskilt beaktat den koppling som finns

mellan SSABs påverkan på människor och miljö

och den finansiella påverkan på SSAB av dessa

områden, vilket tydligt framgår av området

klimatförändringar

Båda bedömningarna görs i samband med den

årliga strategi- och riskprocessen. Alla divisioner

samt dotterbolagen Tibnor och Ruukki

Construction gör egna bedömningar vilka sedan

ingår i en helhetsbedömning för koncernen.

Denna valideras av EVP Hållbarhet, Ekonomi- och

finansdirektören och EVP Strategi samt interna

experter på koncernnivå. Bedömningen har

rapporterats till styrelsen i samband med den

årliga strategi- och risköversynen. Avsikten med

processen är att identifiera risker på koncernnivå

samt ge underlag till SSABs strategiska

prioriteringar och hållbarhetsrapportering.

SSAB har ingen särskild process för att

identifiera hållbarhetsrelaterade möjligheter utan

bedömningen av dessa ingår som en del av både

den ordinarie strategiprocessen och den löpande

verksamheten. SSABs hållbarhetsrelaterade

affärsmässiga möjligheter ligger främst inom

klimatområdet, exempelvis minskat

koldioxidavtryck i kundernas produkter samt

partnerskap inom fossilfritt stål.

Kompletterande upplysningar

avseende klimatförändringar

Som framgår av upplysningarna i SBM-3 är

klimatförändringar ett av de områden där SSAB

har störst påverkan och även störst framtida

risker. Bedömningen baseras på SSABs utsläpp

av koldioxid och den påverkan på människor och

miljö som uppstår som en konsekvens, samt

även den potentiella finansiella påverkan men

också affärsmöjligheten genom att ställa om till

fossilfri stålproduktion.

SSAB har ingen specifik process för att bedöma

påverkan på människor och miljö som en

konsekvens av utsläpp av växthusgaser från

stålproduktionen.

Processen för klimatrelaterade fysiska risker

Bedömning av klimatrelaterade fysiska risker för

de närmaste tre åren ingår i den årliga

koncernövergripande riskprocessen för

finansiella risker. Andra bedömningar, som kan

vara på längre sikt, sker för närvarande genom

att inhämta olika typer av expertbedömningar vid

behov. Exempelvis lät SSAB under 2022 SMHI

analysera potentiella fysiska klimatrisker vid

SSABs produktionsanläggningar utifrån två olika

klimatscenarier. På lokal nivå ses eventuella

fysiska klimatrisker över kontinuerligt,

exempelvis genom skyfallskartläggningar.

Hänsyn tas till dessa vid såväl

underhållsplanering som genomförande av

nybyggnation, exempelvis i samband med

uppförandet den nya ljusbågsugnen i Oxelösund.

På lokal nivå har även mer ingående analys av

specifika klimatfaktorer gjorts.

Bedömning av klimatrelaterade fysiska risker i

värdekedjan görs vid behov av ansvarig division

(SSAB har ingen formaliserad

koncernövergripande process).

Oavsett klimatscenario förväntas ett varmare

klimat med ökad nederbörd för SSABs

anläggningar, främst i Norden. Se

sammanställning i E1. För de närmaste tre åren

så bedöms den sammantagna risken av ett

förändrat klimat vara låg för koncernen som

helhet.

SSAB ÅRSREDOVISNING 202478

OM SSAB RAPPORTER

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT ERSÄTTNINGSRAPPORT FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER

Processen för omställningsrisker och

-möjligheter

Bedömning av omställningsrisker och

möjligheter för de närmaste tre åren görs

framförallt i den årliga strategi- och

riskprocessen men även löpande i divisioner och

dotterbolag. SSAB inledde redan 2016 arbetet

med att utveckla fossilfri stålproduktion, till följd

av en bedömning av ökade omställningsrisker

genom exempelvis ökad reglering och kostnader

rörande koldioxidutsläpp, men också en ökad

efterfrågan på fossilfria produkter. SSABs

strategi att ställa om till fossilfri stålproduktion

utvecklas kontinuerligt, exempelvis i början av

2022 när styrelsen tog ett policybeslut att

tidigarelägga omställningen av det nordiska

produktionssystemet med cirka 15 år, tack vare

en ökad kundefterfrågan på produkter med lågt

koldioxidavtryck.

Bedömning av klimatrelaterade

omställningsrisker i värdekedjan görs vid behov

av ansvarig division (SSAB har ingen

formaliserad koncernövergripande process).

Eftersom beslutet att ställa om verksamheten

redan är fattat (avser inriktningsbeslut samt

separata investeringsbeslut för Oxelösund och

Luleå) bedömer SSAB det som mer relevant att

fokusera på bolagets förmåga att leverera på

strategin enligt den uppsatta tidsplanen, och

risker förknippade med utförandet.

Vid behov görs också bedömningar av SSABs

omställningsstrategi utifrån olika

klimatscenarier. En sådan genomfördes 2022 där

två klimatscenarier med låga respektive höga

framtida nivåer av globala koldioxidutsläpp

användes, med en tidshorisont på ungefär 20–25

år. Slutsatsen blev att SSABs strategi att ställa

om till fossilfri ståltillverkning och stänga ner

masugnarna i Sverige och Finland och som

första stålbolag lansera fossilfritt stål på

marknaden är väl positionerad i dessa två

klimatscenarier. Oavsett scenario bedöms det

finnas en marknad för stål med lågt

koldioxidavtryck, även om marginalerna kommer

att variera. Se översikt i E1.

Resultat av bedömningen på medellång sikt

(1–5 år)

Följande är exempel på klimatrelaterade risker

och möjligheter som SSAB identifierat utifrån

processen som beskrivs ovan. Se Riskavsnittet

för en fullständig rapportering om SSABs risker

och riskhantering.

Överensstämmelse med den finansiella

rapporteringen

Klimatrelaterade överväganden ingår i den

löpande översynen av exempelvis

avskrivningstakt samt tillgångsvärde. Se not A.2

för allmänna upplysningar och not C.1 för

nyttjandeperioder för materiella

anläggningstillgångar och

nedskrivningsprövning. Not C.1 innehåller

upplysningar om hur SSABs omställning och

tillhörande investeringsbeslut påverkar

uppskattningar av återstående nyttjandeperioder

för de tillgångar som kommer att ersättas.


Exempel på klimatrelaterade risker och möjligheter
	Produkter och tjänster	Politik och reglering	Politik och reglering	Teknik
Risk / möjlighet	Att bli först på marknaden med fossilfritt stål	Utvecklingen av priset för CO2	Försening i omställningen till fossilfri ståltillverkning	Genomförande av omställningsprogram och investeringar misslyckas
Beskrivning	SSABs mål är att bli det första stålföretaget som lanserar fossilfritt stål på marknaden.	Inom EU sätts priset för CO 2-utsläpp genom ETS-systemet och kostnaden för stålindustrin beräknas öka i takt med att den fria tilldelningen av utsläppsrätter minskar. Andra regioner har generellt lägre kostnader för CO2-utsläpp, vilket kan leda till sämre konkurrenskraft för europeiska tillverkare.	SSAB har påbörjat arbetet med att ställa om till fossilfri ståltillverkning. På grund av långa och oförutsägbara tillståndsprocesser finns det risk för att omställningen fördröjs om tillstånd inte kan erhållas i tid och stabil tillgång till fossilfri el inte kan garanteras.	Om SSABs omställning till fossilfri stålproduktion inte genomförs eller blir försenad så finns det en risk att SSAB förlorar marknadsandelar och/ eller produktions- kostnaderna ökar.
Möjlig finansiell påverkan	Att genomföra omställningen kommer att innebära ökade investeringskostnader. Fossilfritt stål kommer vara en premiumprodukt och efterfrågan beräknas vara god.	I takt med att den fria tilldelningen upphör kommer SSABs kostnader för utsläppsrätter att öka. Ett CO2 -pris på 100 EUR/ton skulle innebära omkring 10 miljarder kronor i ökade kostnader. Samtidigt medför ett högt CO2-pris ett högre värde på fossilfritt stål.	En försening av SSABs omställning skulle innebära att SSABs försprång i industrins omställning skulle minska samtidigt som kostnader för utsläppsrätter inte kan undvikas i samma utsträckning, eftersom den traditionella järnmalmsbaserade stålproduktionen behöver fortsätta längre än planerat.	Beroende på när tillräckliga mängder av fossilfri järnsvamp från demonstrations- anläggningen finns tillgängliga, kan SSAB behöva använda den planerade ljusbågsugnen i Oxelösund med enbart återvunnet stål som råmaterial under en viss tid, vilket skulle öka SSABs beroende av skrotmarknaden. Merkostnaden för detta bedöms inte bli väsentlig för koncernen som helhet.

SSAB ÅRSREDOVISNING 202479

OM SSAB RAPPORTER

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT ERSÄTTNINGSRAPPORT FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER

Kompletterande upplysningar

avseende föroreningar

På koncernnivå anser SSAB att miljöföroreningar

till luft och vatten är väsentliga områden där

SSAB har en påverkan idag.

SSAB har de miljötillstånd som krävs för

verksamheten i respektive land och uppfyller

kraven vad gäller miljöföroreningar. Respektive

miljötillstånd för verksamheten hanterar även

övriga frågor relaterade till miljöföroreningar och

användningen av olika ämnen. Inom ramen för

respektive miljötillståndsprocess har det

genomförts samråd med bland andra allmänhet,

kommun, myndigheter, närliggande verksamheter

och särskilt berörda, exempelvis boende i

närområdet. SSAB har inte genomfört någon

ytterligare miljöriskanalys eller granskning som

går utanför kraven i miljötillstånden.

SSAB arbetar med att sätta upp en process för

riskbedömning av olika hållbarhetsområden, i

värdekedjan. Eftersom arbetet pågår avser

upplysningarna enligt E2 enbart SSABs

verksamhet.

Kompletterande upplysningar

avseende resursanvändning och

cirkulär ekonomi

SSAB har de miljötillstånd som krävs för

verksamheten i respektive land och uppfyller

kraven vad gäller material- och avfallshantering.

Inom ramen för respektive miljötillståndsprocess

har det genomförts samråd med bland andra

allmänhet, kommun, myndigheter, närliggande

verksamheter och särskilt berörda, exempelvis

boende i närområdet. SSAB har inte genomfört

någon ytterligare riskanalys eller granskning som

går utanför kraven i aktuell lagstiftning eller

gällande miljötillstånd.

Upplysningarna enligt E5 avser enbart SSABs

verksamhet.

Kompletterande upplysningar

avseende ansvarsfullt företagande

Affärsetiska risker identifieras genom den årliga

självutvärdering som Internkontroll genomför och

som omfattar majoriteten av de legala enheter

där SSAB äger minst 50 %. Frågorna avser

kännedom om SSABs uppförandekod samt

styrdokument för affärsetik och anti-korruption

samt upprättade visselblåsarsystem och

därutöver information om att inte enheten eller

personer i ledande ställning åtalats eller dömts

för korruptions- eller mutbrott.

SSAB ÅRSREDOVISNING 202480

OM SSAB RAPPORTER

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT ERSÄTTNINGSRAPPORT FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER

Upplysningskrav som omfattas av Hållbarhetsrapporten (IRO-2)

Följande tabell avser index enligt IRO-2 som syftar till att redogöra för vilka upplysningskrav enligt ESRS (European Sustainability Reporting Standards) som är inkluderade i SSABs hållbarhetsförklaring 2024.

Om upplysningskrav ej är inkluderade, finns en motivering till varför (ej väsentligt, ej tillämpligt, infasningsmöjlighet eller att SSAB rapporterar området enligt GRI). Vidare innehåller tabellen även hänvisning till

annan EU-lagstiftning för berörda paragrafer inom upplysningskraven.


Upplysningskrav enligt ESRS	Referens i förordningen om hållbarhetsupplysningar	Referens i tredje pelaren	Referens i referensvärdes- förordningen	EU:s klimatlag	Inkluderad i hållbarhetsrapporten	Sida
ESRS 2 BP-1					Inkluderad	71
ESRS 2 BP-2					Inkluderad	71
ESRS 2 GOV-1					Bolagsstyrningsrapporten	36, 37, 40, 41, 43
ESRS 2 GOV-2					Bolagsstyrningsrapporten	36, 41
ESRS 2 GOV-1 21d	●		●		Bolagsstyrningsrapporten	36
ESRS 2 GOV-1 21e			●		Bolagsstyrningsrapporten	36
ESRS 2 GOV-3					Inkluderad	139
ESRS 2 GOV-4					Inkluderad	72
ESRS 2 GOV-4 30	●				Inkluderad	72
ESRS 2 GOV-5					Inkluderad	46
ESRS 2 SBM-1					Inkluderad	74
ESRS 2 SBM-1 40d i	●	●	●		Inkluderad	74
ESRS 2 SBM-1 40d ii och iii	●		●		Inkluderad	74
ESRS 2 SBM-1 40d iv			●		Inkluderad	74
ESRS 2 SBM-2					Inkluderad	75
ESRS 2 SBM-3					Inkluderad	75
ESRS 2 IRO-1					Inkluderad	77
ESRS 2 IRO-2					Inkluderad	80
ESRS 2 MDR-P					Inkluderad	71 (förteckning)
ESRS 2 MDR-A					Inkluderad	71 (förteckning)
ESRS 2 MDR-M					Inkluderad	71 (förteckning)
ESRS 2 MDR-T					Inkluderad	71 (förteckning)
ESRS E1 GOV-3					Inkluderad	139
ESRS E1-1					Inkluderad	86
ESRS E1-1 14				●	Inkluderad	86
ESRS E1-1 16g		●	●		Inkluderad	86
ESRS E1 SBM-3					Inkluderad	88
ESRS E1 IRO-1					Inkluderad	77
ESRS E1-2					Inkluderad	86
ESRS E1-3					Inkluderad	87
ESRS E1-4					Inkluderad	88

SSAB ÅRSREDOVISNING 202481

OM SSAB RAPPORTER

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT ERSÄTTNINGSRAPPORT FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER


Upplysningskrav enligt ESRS	Referens i förordningen om hållbarhetsupplysningar	Referens i tredje pelaren	Referens i referensvärdes- förordningen	EU:s klimatlag	Inkluderad i hållbarhetsrapporten	Sida
ESRS E1-4 34	●	●	●		Inkluderad	88, 93
ESRS E1-5					Ej inkluderad (GRI 302-1)	—
ESRS E1-5 37	●				Ej inkluderad (se GRI referens E1-5)	—
ESRS E1-5 38	●				Ej inkluderad (se GRI referens E1-5)	—
ESRS E1-5 40-43	●				Ej inkluderad (se GRI referens E1-5)	—
ESRS E1-6					Ej inkluderad (GRI 305-1, 305-2, 305-3, 305-4)	—
ESRS E1-6 44	●	●	●		Ej inkluderad (se GRI referens E1-6)	—
ESRS E1-6 53-55	●	●	●		Ej inkluderad (se GRI referens E1-6)	—
ESRS E1-7					Ej inkluderad (ej tillämplig)	—
ESRS E1-7 56				●	Ej inkluderad (ej tillämplig)	—
ESRS E1-8					Ej inkluderad (ej tillämplig)	—
ESRS E1-9					Ej inkluderad (infasningsmöjlighet)	—
ESRS E1-9 66			●		Ej inkluderad (infasningsmöjlighet)	—
ESRS E1-9 66a		●			Ej inkluderad (infasningsmöjlighet)	—
ESRS E1-9 66c					Ej inkluderad (infasningsmöjlighet)	—
ESRS E1-9 67c		●			Ej inkluderad (infasningsmöjlighet)	—
ESRS E1-9 69			●		Ej inkluderad (infasningsmöjlighet)	—
ESRS E2 IRO-1					Inkluderad	79
ESRS E2-1					Inkluderad	84
ESRS E2-2					Inkluderad	94
ESRS E2-3					Inkluderad	95
ESRS E2-4					Ej inkluderad (GRI 305-7)	—
ESRS E2-4 28	●				Ej inkluderad (se GRI referens E2-4)	—
ESRS E2-5					Ej inkluderad (ej väsentlig)	—
ESRS E2-6					Ej inkluderad (infasningsmöjlighet)	—
ESRS E3 IRO-1					Ej inkluderad (ej väsentlig)	—
ESRS E3-1					Ej inkluderad (ej väsentlig)	—
ESRS E3-1 9	●				Ej inkluderad (ej väsentlig)	—
ESRS E3-1 13	●				Ej inkluderad (ej väsentlig)	—
ESRS E3-1 14	●				Ej inkluderad (ej väsentlig)	—
ESRS E3-3					Ej inkluderad (ej väsentlig)	—
ESRS E3-4					Ej inkluderad (ej väsentlig)	—
ESRS E3-4 28c	●				Ej inkluderad (ej väsentlig)	—
ESRS E3-4 29	●				Ej inkluderad (ej väsentlig)	—
ESRS E3-5					Ej inkluderad (ej väsentlig)	—
ESRS E4-1					Ej inkluderad (ej väsentlig)	—

SSAB ÅRSREDOVISNING 202482

OM SSAB RAPPORTER

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT ERSÄTTNINGSRAPPORT FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER


Upplysningskrav enligt ESRS	Referens i förordningen om hållbarhetsupplysningar	Referens i tredje pelaren	Referens i referensvärdes- förordningen	EU:s klimatlag	Inkluderad i hållbarhetsrapporten	Sida
ESRS E4 SBM-3					Ej inkluderad (ej väsentlig)	—
ESRS E4 SBM-3 16a i	●				Ej inkluderad (ej väsentlig)	—
ESRS E4 SBM-3 16b	●				Ej inkluderad (ej väsentlig)	—
ESRS E4 SBM-3 16c	●				Ej inkluderad (ej väsentlig)	—
ESRS E4 IRO-1					Ej inkluderad (ej väsentlig)	—
ESRS E4-2					Ej inkluderad (ej väsentlig)	—
ESRS E4-2 24b	●				Ej inkluderad (ej väsentlig)	—
ESRS E4-2 24c	●				Ej inkluderad (ej väsentlig)	—
ESRS E4-2 24d	●				Ej inkluderad (ej väsentlig)	—
ESRS E4-3					Ej inkluderad (ej väsentlig)	—
ESRS E4-4					Ej inkluderad (ej väsentlig)	—
ESRS E4-5					Ej inkluderad (ej väsentlig)	—
ESRS E4-6					Ej inkluderad (ej väsentlig)	—
ESRS E5 IRO-1					Inkluderad	79
ESRS E5-1					Inkluderad	96
ESRS E5-2					Inkluderad	96
ESRS E5-3					Inkluderad	96
ESRS E5-4					Ej inkluderad (GRI 301-1)	—
ESRS E5-5					Ej inkluderad (306-3)	—
ESRS E5-5 37d	●				Ej inkluderad (se GRI referens E5-5)	—
ESRS E5-5 39	●				Ej inkluderad (se GRI referens E5-5)	—
ESRS E5-6					Ej inkluderad (infasningsmöjlighet)	—
ESRS S1 SBM-2					Inkluderad	107
ESRS S1 SBM-3					Inkluderad	107
ESRS S1 SBM-3 14f	●				Inkluderad	107
ESRS S1 SBM-3 14g	●				Inkluderad	107
ESRS S1-1					Inkluderad	104
ESRS S1-1 20	●				Inkluderad	104
ESRS S1-1 21			●		Inkluderad	104
ESRS S1-1 22	●				Inkluderad	104
ESRS S1-1 23	●				Inkluderad	104
ESRS S1-2					Inkluderad	105
ESRS S1-3					Inkluderad	105, 115
ESRS S1-3 32c	●				Inkluderad	104
ESRS S1-4					Inkluderad	105
ESRS S1-5					Inkluderad	106

SSAB ÅRSREDOVISNING 202483

OM SSAB RAPPORTER

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT ERSÄTTNINGSRAPPORT FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER


Upplysningskrav enligt ESRS	Referens i förordningen om hållbarhetsupplysningar	Referens i tredje pelaren	Referens i referensvärdes- förordningen	EU:s klimatlag	Inkluderad i hållbarhetsrapporten	Sida
ESRS S1-6					Inkluderad	106
ESRS S1-7					Inkluderad	106
ESRS S1-8					Ej inkluderad (ej väsentlig)	—
ESRS S1-9					Inkluderad	106
ESRS S1-10					Ej inkluderad (ej väsentlig)	—
ESRS S1-11					Ej inkluderad (ej väsentlig)	—
ESRS S1-12					Ej inkluderad (ej väsentlig)	—
ESRS S1-13					Inkluderad	107
ESRS S1-14					Inkluderad	107
ESRS S1-14 88b och c	●		●		Inkluderad	107
ESRS S1-14 88e	●				Inkluderad	107
ESRS S1-15					Ej inkluderad (ej väsentlig)	—
ESRS S1-16					Inkluderad	107
ESRS S1-16 97a	●		●		Inkluderad	107
ESRS S1-16 97b	●				Inkluderad	51
ESRS S1-17					Inkluderad	107
ESRS S1-17 103a	●				Inkluderad	107
ESRS S1-17 104a	●		●		Inkluderad	107
ESRS S2 SBM-2					Inkluderad	113
ESRS S2 SBM-3					Inkluderad	113
ESRS S2 SBM-3 11b	●				Inkluderad	113
ESRS S2-1					Inkluderad	112
ESRS S2-1 17	●				Inkluderad	112
ESRS S2-1 18	●				Inkluderad	112
ESRS S2-1 19	●		●		Inkluderad	112
ESRS S2-2					Inkluderad	112
ESRS S2-3					Inkluderad	112
ESRS S2-4					Inkluderad	—
ESRS S2-4 36	●				Ej inkluderad (ej tillämplig)	113
ESRS S2-5					Inkluderad	—
ESRS S3 SBM-2					Ej inkluderad (ej väsentlig)	—
ESRS S3 SBM-3					Ej inkluderad (ej väsentlig)	—
ESRS S3-1					Ej inkluderad (ej väsentlig)	—
ESRS S3-1 16	●				Ej inkluderad (ej väsentlig)	—
ESRS S3-1 17	●		●		Ej inkluderad (ej väsentlig)	—
ESRS S3-2					Ej inkluderad (ej väsentlig)	—

SSAB ÅRSREDOVISNING 202484

OM SSAB RAPPORTER

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT ERSÄTTNINGSRAPPORT FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER


Upplysningskrav enligt ESRS	Referens i förordningen om hållbarhetsupplysningar	Referens i tredje pelaren	Referens i referensvärdes- förordningen	EU:s klimatlag	Inkluderad i hållbarhetsrapporten	Sida
ESRS S3-3					Ej inkluderad (ej väsentlig)	—
ESRS S3-4					Ej inkluderad (ej väsentlig)	—
ESRS S3-4 36	●				Ej inkluderad (ej väsentlig)	—
ESRS S3-5					Ej inkluderad (ej väsentlig)	—
ESRS S4 SBM-2					Ej inkluderad (ej väsentlig)	—
ESRS S4 SBM-3					Ej inkluderad (ej väsentlig)	—
ESRS S4-1					Ej inkluderad (ej väsentlig)	—
ESRS S4-1 16	●				Ej inkluderad (ej väsentlig)	—
ESRS S4-1 17	●		●		Ej inkluderad (ej väsentlig)	—
ESRS S4-2					Ej inkluderad (ej väsentlig)	—
ESRS S4-3					Ej inkluderad (ej väsentlig)	—
ESRS S4-4					Ej inkluderad (ej väsentlig)	—
ESRS S4-4 35	●				Ej inkluderad (ej väsentlig)	—
ESRS S4-5					Ej inkluderad (ej väsentlig)	—
ESRS G1 GOV-1					Inkluderad	43
ESRS G1 IRO-1					Inkluderad	79
ESRS G1-1					Inkluderad	115
ESRS G1-1 10b	●				Ej inkluderad (ej tillämplig)	—
ESRS G1-1 10d	●				Ej inkluderad (ej tillämplig)	—
ESRS G1-2					Inkluderad	115
ESRS G1-3					Inkluderad	115
ESRS G1-4					Inkluderad	115
ESRS G1-4 24a	●		●		Inkluderad	115
ESRS G1-4 24b	●				Ej inkluderad (ej tillämplig)	—
ESRS G1-5					Ej inkluderad (ej väsentlig)	—
ESRS G1-6					Ej inkluderad (ej väsentlig)	—

SSAB ÅRSREDOVISNING 202485

OM SSAB RAPPORTER

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT ERSÄTTNINGSRAPPORT FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER

Miljöinformation

SSAB har åtagit sig att minimera

verksamhetens negativa

miljöpåverkan och i stort sett ta

bort koldioxidutsläppen från den

egna verksamheten.

Växthusgasintensitet

Scope 1 och 2 utsläpp per land (kton)

Miljö-

information

• Klimatförändringar (E1)

• Miljöföroreningar (E2)

• Resursanvändning och cirkulär ekonomi (E5)

• Upplysningar enligt EU:s taxonomi

Inköpt elkraft

Minskning av CO2-utsläpp

(Scope 1, 2 och Scope 3,

2024 jämfört med 2018)

7,1 %

SSAB ÅRSREDOVISNING 202486

OM SSAB RAPPORTER

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT ERSÄTTNINGSRAPPORT FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER

Klimatförändringar (E1)

Merparten av SSABs direkta utsläpp av

växthusgaser (Scope 1) kommer från den

nordiska järnmalmsbaserade stålproduktionen

och härrör från användningen av koks och kol

som reduktionsmedel vid ståltillverkningen.

SSABs nordiska anläggningar hör till de mest

CO2-effektiva i världen, framför allt beroende på

användningen av högvärdiga järnmalmspellets

och högkvalitativ koks. Det finns dock

begränsade möjligheter att ytterligare minska

utsläppen från nuvarande processer och innan

den planerade omställningen är genomförd

kommer de direkta utsläppen i hög grad att följa

variationen i producerad mängd stål.

De indirekta koldioxidutsläppen av växthusgaser

från inköpt energi (Scope 2) kommer främst från

den elektricitet som används för ljusbågsugnarna

vid anläggningarna i USA, men också från

användningen av el för valsning av stål i både

USA och Norden. SSAB köper främst in el och

värme utifrån den energimix som finns tillgänglig

på respektive lokal marknad, men till

anläggningen i Montpelier, USA, ger

elleverantören lokal industri förtur till förnybar el,

till största delen vindkraft. I Sverige och Finland

köper SSAB även en del fossilfri el genom så

kallade ursprungsgarantier.

De övriga indirekta utsläppen av växthusgaser

(Scope 3) omfattar främst utsläpp från inköpta

råmaterial och produkter, transporter och frakt

från leverantörer och/eller till kunder samt

bearbetning av sålda produkter.

SSABs produktionsprocesser är energiintensiva.

El är den största energikällan och står för cirka

50 % av den totala energianvändningen. El

används främst till att driva de elektriska

ljusbågsugnarna vid de amerikanska

anläggningarna. Naturgas, propan och

eldningsolja används främst för olika värmnings-

och värmebehandlingsprocesser.

Omställningsplan (E1-1)

SSAB inledde redan 2016 arbetet med att

Linjering med Parisavtalet

SSABs klimatmål (se E1-4) är validerade

av Science Based Targets initative, som

har klassificerat målen för Scope 1 och

2 att vara i linje med ambitionsnivån för

en 1,5°C-bana enligt Parisavtalet. Målen

bygger på SSABs strategi att ställa om

det nordiska masugnsbaserade

produktionssystemet till fossilfria

elektrostålverk och därmed till stor del

eliminera koldioxidutsläppen från den

egna verksamheten.

utveckla fossilfri stålproduktion och har under

de senaste åren noga följt olika risker till följd av

den globala uppvärmningen, exempelvis ökad

reglering rörande klimatfrågor och

koldioxidutsläpp, men även möjligheter genom

en ökad efterfrågan på stål med låga

klimatavtryck. SSABs omställning till fossilfri

stålproduktion utgör en central del i både

affärsmodellen och strategin. De främsta

drivkrafterna för omställningen kommer från

kundernas efterfrågan på produkter med låga

fossila utsläpp samt ökade kostnader för

utsläpp genom exempelvis EU ETS. De största

åtgärderna som SSAB planerar att genomföra

de kommande åren beskrivs nedan under

rubriken Åtgärder. SSABs planer för omställning

till fossilfri stålproduktion, inklusive

investeringsram, är beslutade av styrelsen.

Styrelsen följer upp planerna vid varje möte.

Omställningen till fossilfri stålproduktion pågår

enligt plan.

Finansiering

SSAB avser finansiera omställningen av det

nordiska produktionssystemet med egen

balansräkning. Under 2024 publicerade SSAB ett

nytt ramverk för både gröna och

hållbarhetslänkade obligationer. Styrelsen har

godkänt investeringen av en ny ljusbågsugn och

tillhörande råvaruhantering i Oxelösund (6,2

miljarder kronor, exklusive kraftledning) samt

investering av omställningen i Luleå (4,5 miljarder

euro).

Undvikande av inlåsningseffekter

Genomförandet av SSABs omställning är

nödvändigt för att klimatmålen ska uppnås och

för att undvika så kallad inlåsning av utsläpp av

växthusgaser. Om inte SSABs omställning

genomförs medför det att det masugnsbaserade

produktionssystemet skulle fortsätta vara i drift,

vilket skulle innebära ökade kostnader i form av

utsläppsrätter, fortsatta utsläpp av växthusgaser

motsvarande dagens nivåer samt på sikt även

behov av kostsamma underhållsinvesteringar i

masugnar och koksverk.

Övrig information

SSAB har inga verksamhetsmål kopplade till EU:s

taxonomi för miljömässigt hållbara

verksamheter, men SSAB bedömer att

ståltillverkningen i de nya, planerade

produktionsanläggningarna kommer att vara i

överensstämmelse med taxonomins kriterier

(aligned). För information om kapitalutgiftsplan,

se Upplysningar om EU:s taxonomi. SSAB hade

under året inga signifikanta investeringar i kol-,

olja- eller gasrelaterade verksamheter. Vad SSAB

kunnat bedöma, är bolaget inte principiellt

uteslutet från något aktieindex som följer EU:s

benchmarkförordning gällande Parisavtalet.

Policy och styrande dokument (E1-2)

Arbetet med att hantera klimatfrågor styrs av

SSABs koncerndirektiv och -instruktion för miljö.

Dessa styrdokument inkluderar SSABs åtagande

att arbeta med kontinuerliga förbättringar inom

miljöområdet samt minskning av koncernens

miljöpåverkan, exempelvis vad gäller utsläpp av

växthusgaser, men även på andra sätt motverka

och begränsa effekterna av klimatförändringar.

I instruktionen för miljöarbetet framgår att SSABs

miljöarbete ska drivas i enlighet med ISO 14001.

SSAB ÅRSREDOVISNING 202487

OM SSAB RAPPORTER

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT ERSÄTTNINGSRAPPORT FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER

Energifrågor styrs av SSABs koncerndirektiv och

-instruktion för energi, som inkluderar SSABs

åtagande att arbeta med kontinuerliga

förbättringar inom energiområdet och därigenom

förbättra koncernens energieffektivitet och stödja

arbetet med att minska utsläppen av växthusgaser

genom användande av fossilfri energi.

Instruktionen specificerar särskilt att elektrifiering

av processer ska prioriteras. Om elektrifiering ej är

genomförbar så ska SSAB sträva efter att använda

förnybara eller fossilfria bränslen.

Både koncerndirektivet för miljö och

koncerndirektivet för energi beslutas av SSABs

koncernledning och ses över minst årligen.

Styrdokumenten omfattar SSABs verksamhet

samt arbetet med dessa frågor tillsammans med

leverantörer och kunder. Styrdokumenten

innehåller inga målformuleringar utan mål för

respektive område tas fram i separat process.

Intressenternas synpunkter har beaktats inom

ramen för väsentlighetsanalysen men de har inte

varit direkt involverade i framtagande av

styrdokumenten. Dokumenten finns tillgängliga

på SSABs hemsida.

Arbetet med klimatfrågan i leverantörsledet

omfattas av SSABs leverantörskod, som beskrivs

närmare under Ansvarsfullt företagande, avsnitt

G1-2.

Åtgärder (E1-3)

De främsta nyckelåtgärderna som SSAB planerar

omfattar att upphöra med traditionell

masugnsbaserad stålproduktion, där kol och koks

används som reduktionsmedel för järnmalmen vid

framställning av råjärn. Ungefär 90 % av SSABs

direkta koldioxidutsläpp kan härledas till den

nordiska ståltillverkningen i sammanlagt fem

masugnar. Masugnarna planeras att bytas ut mot

elektriska ljusbågsugnar. Omställningen till fossilfri

stålproduktion med avveckling av såväl masugnar

som koksverk utgör därmed de huvudsakliga

aktiviteterna för att nå klimatmålen (se E1-4).

Resterande 10 % av de direkta utsläppen härrör

från fossila bränslen och de kommer att minskas

genom elektrifiering av processer samt

användning av fossilfria bränslen som till exempel

biogas.

De indirekta utsläppen från inköpt energi (Scope 2),

främst elektricitet, kommer att vara relativt

neutrala i förhållande till uppsatta utsläppsmål.

Övergång till fossilfri elektricitet kommer att

minska utsläppsintensiteten för den elektricitet

som används men samtidigt kommer utfasningen

av fossila bränslen genom elektrifiering att öka

användningen av elektricitet. Sammantaget

bedöms dessa i stort sett ta ut varandra för den

aktuella målperioden. SSABs bedömning är att

minskningen av Scope 1-utsläppen kommer att

uppfylla den målsatta utsläppsreduktionen för

både Scope 1 och Scope 2 sammantaget. För

SSAB ÅRSREDOVISNING 202488

OM SSAB RAPPORTER

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT ERSÄTTNINGSRAPPORT FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER

Scope 3 pågår fortfarande ett arbete för att

identifiera potentialen i olika typer av åtgärder.

Vad gäller energieffektivisering och -återvinning

sker ett systematiskt arbete på alla anläggningar,

liksom med elproduktion från processgaser i

stålverken, för att säkerställa en hög

systemverkningsgrad och begränsa de totala

utsläppen. Genom att återta processgaser och

värmeenergi vid koksverk, masugnar och stålverk

kan SSAB dels använda energin för eget bruk,

dels producera el och fjärrvärme som säljs

externt.

Mål (E1-4)

Genom att införa ambitiösa mål för Scope 1, 2

och 3 i SSABs verksamhetsstyrning drivs

verksamheten mot minskade CO2-utsläpp på ett

effektivt sätt.

Linjering med Parisavtalet

Klimatmålen är godkända av Science Based

Targets initiative (SBTi) vilket säkerställer att

målen följer Parisavtalets ambition samt minskar

omställningsriskerna. SSAB blev under 2024 ett

av de första stålbolagen i världen att få

validerade vetenskapliga mål för

utsläppsminskning av växthusgaser enligt SBTi:s

specifika riktlinjer för stålindustrin. SSAB har valt

att applicera den metodik som medför mål för

absoluta utsläppsnivåer.

SSABs klimatmål är i överensstämmelse med

Parisavtalets ambition om 1,5°C både för netto-

nollmålet (Scope 1, 2 och 3) och målet på kort

sikt (Scope 1 och 2). Målet för andra indirekta

utsläpp (Scope 3) är i linje med ambitionsnivån

”well below 2°C” för målåret 2033. Detta är i linje

med SBTi:s standard för stålindustrin.

Bland intressenter har framförallt aktie- och

kreditanalytiker samt kunder, men även anställda,

varit stödjande till SSABs beslut att ta fram

vetenskapligt baserade klimatmål. Ur ett

samhällsperspektiv kommer uppfyllande av

SSABs klimatmål att ge ett betydande bidrag till

de nationella klimatmålen i Sverige och Finland

och det leder även till en teknikutveckling som

kan påskynda den globala omställningen inom

hela stålindustrin.

Teknologiskt fokuserar SSAB på vätgasbaserad

Målöversikt:

Mål på kort sikt:

• SSAB åtar sig att minska de absoluta

utsläppen av växthusgaser i Scope 1, 2

samt Scope 3 med 47,9 % till 2033.

Mål på lång sikt:

• SSAB åtar sig att minska utsläppen av

absoluta växthusgaser i Scope 1, 2 och

3 med 93 % till 2045 från basåret 2018.

Netto-nollmål:

• SSAB åtar sig att nå netto-nollutsläpp

av växthusgaser genom hela

värdekedjan till 2045.

Fler detaljer om SSABs klimatmål samt

utfall finns i noter.

direktreduktion (DRI) för järnframställning. Den

utvecklas i samriskbolaget Hybrit Development

AB, och vätgasen framställs med hjälp av fossilfri

elektricitet. SSAB fokuserar även på att stänga

ner masugnarna och ersätta dessa med

elektriska ljusbågsugnar för ståltillverkningen.

Därutöver sker även ett skifte till fossilfria

energikällor i hela SSABs verksamhet. Med

denna omställning av verksamheten bedömer

SSAB att bolaget även möter de politiska

ambitioner som kommunicerats såväl globalt

som i de länder där SSAB har ståltillverkning.

Basår och metod

Basåret för de nya, uppdaterade klimatmålen

(2018) är detsamma som för det tidigare

klimatmålet för att underlätta jämförelse.

Processen för SBTi-godkännandet omfattade

även en bedömning av att basåret är relevant och

representativt för hela SSABs verksamhet och för

de indirekta utsläpp som genereras uppströms

och nedströms i värdekedjan. Processen

inkluderade också att säkerställa att gränserna

för inventering av utsläppen av växthusgaser

enligt GHG-protokollet följs.

Vägen mot att nå klimatmålen kommer att följa

en stegvis reduktionskurva, där de största

bidragen till måluppfyllnad kommer från

omställningen av den masugnsbaserade

ståltillverkningen i Sverige och Finland. Se ovan

under Åtgärder för tidplanen för de olika

nyckelåtgärderna.

Väsentlig påverkan, risker och

möjligheter och hur de förhåller sig till

strategi och affärsmodell

(Kompletterande upplysningar relaterat till ESRS

2 SBM-3)

Exempel på identifierade klimatrelaterade risker

och möjligheter finns under IRO-1, där tabellen på

kommande sida visar klimatrelaterade

omställningsrisker och möjligheter.

Som redovisas under SBM-3 anser SSAB att

nuvarande strategi och affärsmodell direkt

adresserar kärnan i klimatproblematiken för

ståltillverkning, särskilt de höga

koldioxidutsläppen från masugnsbaserad

ståltillverkning. Upplysningar om hur

resiliensanalysen har utförts finns under IRO-1

och tabellen Analys av klimatscenarier nedan

innehåller information om analysen. SSAB anser

att strategin är väl positionerad i de två

klimatscenarierna. Det förväntas finnas en

marknad för stål med lågt koldioxidavtryck

oavsett scenario, men med varierande

marginaler. Scenarioanalysen kan även användas

som stöd i uppföljning och utvärdering av

omställningsstrategin för att säkerställa framtida

beslut och identifiera eventuella justeringsbehov.

Klimatförändringar tas även i beaktande på lokal

nivå, till exempelvis genom flexibla

inköpsstrategier och förmågan att ställa om

leveransrutter vid behov. Klimatförändringar tas

även hänsyn till vid utvärdering av befintliga

tillgångar. Ett exempel på beslut som tagits som

resultat av sådan utvärdering är de förändrade

nyttjandeperioderna på de tillgångar som

kommer att ersättas i det nya

produktionssystemet i samband med

omställningen.

Förväntade finansiella effekter (E1-9)

SSAB har valt att inte rapportera på E1-9 för 2024

men finansiella upplysningar kopplade till klimat

finns beskrivna i not A.2 samt C.1. Prissäkring av

elförbrukningen genom fysisk leverans och

finansiella instrument finns beskrivet i not D.1.

Elpriserna i USA är reglerade i respektive delstat.

SSAB ÅRSREDOVISNING 202489

OM SSAB RAPPORTER

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT ERSÄTTNINGSRAPPORT FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER

Analys av klimatscenarier

De två scenarierna utgår från IPCC:s

klimatscenarier RCP 2.6 och RCP 8.5, samt

beskrivningar i SSP1 och SSP5. Tidshorisonten

motiveras av en uppskattning av

anläggningarnas livslängd. SSAB gav också i

uppdrag till SMHI att analysera potentiella

fysiska effekter av framtida klimatförändringar

vid SSABs största produktionsanläggningar.

Även denna analys utgick från RCP 2.6 och RCP

8.5. I den fysiska klimatanalysen ingick de

klimatfaktorer som SSAB ansåg vara mest

väsentliga: temperatur, nederbörd, vindstyrka och

tillförsel av vatten. Totalt sett analyserades 10

olika indikatorer. I analysen användes tre olika

tidsperioder: kort sikt (fram till 2040), medellång

sikt (2040–2070) och lång sikt (2070–2100).

Tidshorisonterna skiljer sig jämfört med vad som

anges i ESRS 1 på grund av att det krävs långa

tidshorisonter för att modellera förändringar av

klimatet (för att undvika att dessa inte bara

återspeglar naturligt fluktuerande

väderförhållanden). Tidshorisonterna, även den

korta, är längre än vad som normalt ingår i SSABs

strategiska och finansiella planering. I tabellen

nedan har det medellånga perspektivet använts.


Möjliga framtidsscenarier för omkring år 2050	Samhället i stort	Stålindustrin	SSABs marknadsposition	Klimat vid SSABs anläggningar
Scenario 1: Låga framtida utsläpp	Den globala temperaturhöjningen har begränsats till under 2 grader och koldioxidutsläppen är negativa vid århundradets slut. Globala överenskommelser har resulterat i en strikt internationell klimatpolitik och höga kostnader förknippat med CO2 -utsläpp. Hög efterfrågan på hållbara produkter och högt regulatoriskt tryck har bidragit till att samtliga industrier har ställt om till lågt klimatavtryck.	Stora stålbolag har ställt om till fossilfri stålproduktion eller produktion med låga CO2- utsläpp, bland annat på grund av en stark efterfrågan. Stål med lågt CO2-avtryck har utvecklats över tid och blivit en standardprodukt. Förmågan att snabbt ställa om och anpassa verksamheten har varit en konkurrensfördel.	Stål med lågt CO2-avtryck är på väg att bli det nya normala. Under en övergångsperiod kan fossilfritt stål sannolikt motivera ett högre mervärde för kunden jämfört med standardstål. Denna prispremie bedöms dock vara mindre sannolik när hela industrin ställt om.	Medeltemperaturen har ökat vid de flesta av SSABs produktionsanläggningar. Lokalt har även nederbördsmängderna ökat, exempelvis vid anläggningen i Luleå. Medeltemperaturen i Östersjön har stigit något.
Scenario 2: Höga framtida utsläpp	Den globala temperaturhöjningen har ökat till 4 grader vid århundradets slut och koldioxidutsläppen är 3 gånger så höga som idag. Globala överenskommelser om klimatpolitik och bindande åtaganden om utsläppsminskningar har inte kommit till stånd. Befolkningens resursintensiva livsstil fortsätter och även om vissa industrier ställer om mot lägre klimatavtryck, fortsätter andra oförändrat med höga utsläpp.	Många stålproducenter har fortsatt använda koldioxidintensiva produktionsmetoder men ett mindre antal har valt att ställa om och ta en nischad position med stål med låga utsläpp av CO2.	Det finns en efterfrågan på fossilfritt stål, men sannolikt i mindre omfattning än i scenariot ovan. Den möjliga prispremien för fossilfritt stål bedöms inte vara lika uttalad, men kan troligen realiseras över en längre tidsperiod.	Medeltemperaturen har ökat vid alla SSABs produktionsanläggningar. Även nederbördsmängderna har ökat, både sommar och vintertid, särskilt vid anläggningarna i Norden. Medeltemperaturen i Östersjön har stigit något och mängden vatten i vattendrag har ökat.

SSAB ÅRSREDOVISNING 202490

OM SSAB RAPPORTER

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT ERSÄTTNINGSRAPPORT FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER

Noter om klimatförändringar (E1)

Rapportering av data om miljöföroreningar görs i enlighet med GRI (se Upplysningar om särskilda

omständigheter, BP-2).


Utsläpp av växthusgaser
kton	2024	2023	2022	2021	2020
Scope 1-utsläpp av växthusgaser
Scope 1-utsläpp av växthusgaser, brutto	9 483	9 947	9 844	10 641	9 471
Andel av scope 1 som regleras av utsläppshandelssystem för växthusgaser, %	92	94	94	93	92
Scope 2-utsläpp av växthusgaser
Scope 2 utsläpp av växthusgaser, marknadsbaserade, brutto	1 260	1 157	1 179	1 029	1 339
Scope 3-utsläpp av växthusgaser
Kategori 1: Köpta varor och tjänster	5 966	6 277	6 741	n/a	n/a
Kategori 2: Kapitalvaror	78	103	116	n/a	n/a
Kategori 3: Bränsle- och energirelaterade verksamheter	381	367	496	n/a	n/a
Kategori 4: Uppströms transporter och distribution	2 557	2 420	2 255	n/a	n/a
Kategori 5: Avfall från verksamheten	195	182	189	n/a	n/a
Kategori 6: Tjänsteresor	11	5	4	n/a	n/a
Kategori 7: Anställdas resor till/från arbetet	12	12	11	n/a	n/a
Kategori 8: Uppströms tillgångar som leasas	23	25	41	n/a	n/a
Kategori 10: Bearbetning av sålda produkter	981	1 053	1 499	n/a	n/a
Summa Scope 3-utsläpp av växthusgaser	10 204	10 444	11 352	n/a	n/a
Summa utsläpp av växthusgaser	20 947	21 547	22 375

Uppskattningar & bedömningar

U&B

Scope 1: Scope 1-utsläppen för Norden för år 2024 är preliminära. Pågående verifieringsprocess

inom EU ETS för utsläppsrapporter för växthusgaser kan medföra mindre justeringar. Värden för

2023 har uppdaterats jämfört med tidigare rapportering av samma anledning.

Scope 3: Scope 3-utsläppen är beräknade av en extern part: Metodiken för beräkningen bygger på

en hybridmetod, där både generella emissionsfaktorer och aktivitetsdata har använts. Metodiken

bygger på riktlinjer i Science Based Targets initiative Steel sector guidance. Där det är möjligt har

beräkningar baserade på vikt eller tonkilometer använts. I övriga fall har utgifter för inköp använts.

Beräkningarna är baserade på antaganden och schablonvärden som kan komma att uppdateras,

även för historiska värden. SSAB arbetar aktivt med datakvalitet för att minska beroendet av

schablondata. Under året har arbetet resulterat i en högre andel viktbaserad data. Förbättringen

av kvaliteten av data anses dock inte medföra problem avseende jämförbarhet gentemot tidigare

rapporteringsår då metoden för beräkning är densamma.

Policy och styrande dokument

• Koncerndirektiv och -instruktion för miljö

• Koncerndirektiv och -instruktion för energi

Redovisningsprinciper

Koldioxidekvivalenter, CO2e: SSABs utsläpp av växthusgaser består främst av koldioxid men även

andra växthusgaser som till exempel metan. Koldioxidekvivalenter innebär att man anger hur

mycket koldioxidutsläpp som motsvaras av en specifik växthusgas för att ge samma påverkan på

klimatet. När koldioxid eller CO2 omnämns i löptext i redovisningen avses koldioxidekvivalenter.

Scope 1: Direkta utsläpp av växthusgaser (CO2e) från SSABs verksamhet. Beräknas i enlighet med

instruktionerna i WBSCD GHG Protocol samt ytterligare riktlinjer från EU och nationella

myndigheter. Biogena CO2-utsläpp har inte bedömts relevanta och ingår inte i rapporteringen.

Scope 2: Indirekta utsläpp av växthusgaser (CO2e) från produktion av inköpt el och värme som

förbrukas av SSAB. För el är indirekta CO2e-utsläpp beräknade med hjälp av marknadsbaserade

emissionsfaktorer för den totala elkonsumtionen utan avdrag för egenproducerad elektricitet.

Generiska emissionsfaktorer används för beräkningen av indirekta utsläpp från inköpt värme.

Scope 3: Övriga indirekta utsläpp av växthusgaser (CO2e), ej inkluderade i Scope 2, som sker i

SSABs värdekedja, uppströms och nedströms. Scope 3 är beräknat i enlighet med Greenhouse

Gas Protocol Corporate Value chain (Scope 3) Accounting and Reporting standard (WRI & WBCSD

2011). Följande Scope 3-kategorier rapporteras ej: 9, 11, 12, 13, 14 och 15.

Växthusgasintensitet per ton stål motsvarar CO2e Scope 1 och 2 dividerat med total volym råstål

(ton). Total volym råstål återfinns i Förvaltningsberättelsen under rubriken Produktion.

Växthusgasintensitet per omsättningskrona motsvarar CO2e Scope 1 och 2 dividerat med

koncernens nettoomsättning (not B.2 Intäkter).

SSAB ÅRSREDOVISNING 202491

OM SSAB RAPPORTER

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT ERSÄTTNINGSRAPPORT FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER

Energiredovisningen omfattar användningen av elektricitet, inköpta bränslen och inköpt värme.

Användningen av elektricitet inkluderar externa bolag inom industriområdena.

Energiintensitet motsvarar total energianvändning (elektricitet, inköpta bränslen och inköpt

värme) i kWh dividerat med total volym råstål.


Utsläpp av växthusgaser (GRI 305-1)
kton	2024	2023	2022	2021	2020
Utsläpp från produktionen, Scope 1
Malmbaserad stålproduktion i Norden	8 757	9 328	9 226	9 916	8 697
Sverige	4 805	5 302	5 331	5 335	5 076
Finland	3 952	4 026	3 895	4 581	3 621
Skrotbaserad stålproduktion i USA	713	604	602	706	757
Övriga rapporterade anläggningar	14	14	16	19	17
Summa	9 483	9 947	9 844	10 641	9 471


Utsläpp av växthusgaser (GRI 305-2)
kton	2024	2023	2022	2021	2020
Indirekta utsläpp från framställningen av inköpt elkraft och värme, Scope 2
Malmbaserad stålproduktion i Norden	624	539	442	380	332
Sverige	99	58	113	34	32
Finland	524	480	329	346	300
Skrotbaserad stålproduktion i USA	622	605	725	636	990
Övriga rapporterade anläggningar	14	13	13	13	17
Summa	1 260	1 157	1 179	1 029	1 339


Växthusgasintensitet (GRI 305-4)
Ton CO2e-utsläpp/ton råstål (genomsnitt)	2024	2023	2022	2021	2020
Malmbaserad stålproduktion i Norden	1,85	1,83	1,95	1,80	1,79
Skrotbaserad stålproduktion i USA	0,59	0,51	0,57	0,55	0,70
Genomsnitt	1,46	1,42	1,51	1,42	1,43
Ton CO2e-utsläpp/omsättningskrona, Mkr	103,88	92,92	85,62	121,70	165,30


Direkta utsläpp av växthusgaser, Scope 1, per produktionsort
kton	2024	2023
SSAB Brahestad	3 884	3 963
SSAB Luleå	3 027	3 384
SSAB Oxelösund	1 558	1 683
SSAB Montpelier	292	291
SSAB Mobile	421	313
SSAB Borlänge	220	235
SSAB Tavastehus	68	63
SSAB Finspång	8	9
SSAB Kankaanpää	4	4


Indirekta utsläpp från framställningen av inköpt elkraft och värme, Scope 2, per produktionsort
kton	2024	2023
SSAB Brahestad	425	389
SSAB Luleå	36	21
SSAB Oxelösund	36	21
SSAB Montpelier	202	204
SSAB Mobile	420	401
SSAB Borlänge	27	16
SSAB Tavastehus	100	91
SSAB Finspång	1	1
SSAB Kankaanpää	4	3


Klimatrelaterade förkortningar
SBTi	Science Based Targets initiative	Organisation som tillhandahåller standarder för företags klimatmål som verifierar att planerna för att minska koldioxidutsläppen motsvarar samma ambitionsnivå som Parisavtalet. Organisationen är ett partnerskap mellan CDP, Global compact, World Resources Institute och Världsnaturfonden.
IPCC	Interngovernmental Panel of Climate Change	FN:s klimatpanel som sammanfattar och bedömer vetenskapen relaterat till den globala uppvärmningen.
RCP	Representative Concentration Pathway	Scenario för framtida utsläpp av växthusgaser framtaget av IPCC. Det finns fyra scenarier som är lika möjliga och beror på mängden växthusgaser som kommer att släppas ut.
SSP	Shared Socioeconomic Pathway	Scenario för framtida socioekonomiska utvecklingar som används i klimatmodeller.
SMHI	Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut	Statlig myndighet med uppdrag att vara ett expertorgan inom meteorologi, hydrologi, oceanografi och klimatologi.
NACE- koder	Europeiska gemenskapens statistiska nomenklatur över ekonomiska aktiviteter	Klassificiering av branscher inom EU som används vid rapportering av upplysningar enligt EU:s taxonomi.

SSAB ÅRSREDOVISNING 202492

OM SSAB RAPPORTER

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT ERSÄTTNINGSRAPPORT FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER

Den totala energianvändningen (inklusive elektricitet, inköpta bränslen och inköpt värme) var 8 927

(9 142) GWh och energiintensiteten uppgick till 1 215 (1 175) kWh/ton råstål.


Energianvändning och mix (GRI 302-1)
GWh	2024	2023	2022	2021	2020
Användning av fossil energi
Naturgas	3 112	3 206	3 255	3 680	3 708
Gasol	1 055	1 053	932	815	684
Olja	164	200	187	163	214
Summa användning av fossil energi	4 331	4 459	4 374	4 658	4 606
Andel fossil energi av total energianvändning, %	49	49	49	50	51
Användning av förnybar energi
Biogas	11	8	—	—	—
Biodiesel	40	40	—	—	—
Summa användning av förnybar energi	51	48	—	—	—
Andel förnybar energi av total energianvändning, %	1	1	—	—	—
Användning av el och värme
Inköpt elkraft	3 640	3 495	3 532	3 357	3 271
Elkraft som producerats från processgaser	884	1 121	1 037	1 342	1 184
Inköpt värme	20	19	18	18	21
Summa användning av el och värme	4 545	4 635	4 587	4 717	4 476
Andel el och värme av total energianvändning, %	51	51	51	50	49
Såld elkraft och värme
Såld värme	981	1 161	1 095	1 193	1 098
Summa såld elkraft och värme	981	1 161	1 095	1 193	1 098
Summa energianvändning, brutto	8 927	9 142	8 961	9 375	9 082
Summa energianvändning, netto (avdrag för såld värme)	7 946	7 981	7 866	8 182	7 984

Elkonsumtion per energikälla, 2024


Energianvändning och mix, per region 2024
GWh	Norden	USA	Övrigt
Användning av fossil energi
Naturgas	1 061	2 049	2
Gasol	1 000	—	55
Olja	164	—	1
Summa användning av fossil energi	2 225	2 049	57
Andel fossil energi av total energianvändning, %	45	53	49
Användning av förnybar energi
Biogas	9	1	—
Biodiesel	38	2	1
Summa användning av förnybar energi	47	4	1
Andel förnybar energi av total energianvändning, %	1	0	0
Användning av el och värme
Inköpt elkraft	1 778	1 823	39
Elkraft som producerats från processgaser	884	—	—
Inköpt värme	—	—	20
Summa användning av el och värme	2 662	1 823	60
Andel el och värme av total energianvändning, %	54	47	51
Såld elkraft och värme
Såld värme	969	—	13
Summa såld elkraft och värme	969	—	13
Summa energianvändning, brutto	4 934	3 876	118
Summa energianvändning, netto (avdrag för såld värme)	3 965	3 876	105

SSAB ÅRSREDOVISNING 202493

OM SSAB RAPPORTER

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT ERSÄTTNINGSRAPPORT FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER

Mål och utfall

Science Based Targets initative har validerat att reduktionsmålen för växthusgasutsläpp som

lämnats in av SSAB överensstämmer med SBTi Critieria and Recommendations (Criteria version

5.1) samt SBTi Corporate Net Zero Standard.

SSAB åtar sig att minska utsläppen av absoluta växthusgaser i Scope 1, 2 och 3 (kategorierna

inköpta varor och tjänster, bränsle- och energirelaterade aktiviteter samt uppströms transport och

distribution) med 47,9 % till 2033 jämfört med basåret 2018. SSAB tillämpar en sektorspecifik

avkarboniseringsväg för de utsläpp som ligger inom systemgränsen för kärnverksamheten enligt

SBTi:s vägledning för stålindustrin. För utsläpp utanför denna systemgräns tillämpas absolut

kontraktionsmetod.

Det övergripande absoluta målet är ett vägt genomsnitt av följande tre delmål: SSAB åtar sig att

minska sina absoluta utsläpp i Scope 1, 2 och 3 för kärnverksamheten med 55,1 % till 2033

jämfört med basåret 2018. SSAB åtar sig också att minska alla andra absoluta utsläpp av

växthusgaser i Scope 1 och 2 med 63,0 % inom samma tidsram. SSAB åtar sig vidare att minska

alla andra absoluta utsläpp av växthusgaser i Scope 3 från inköpta varor och tjänster, bränsle- och

energirelaterade aktiviteter och uppströms transport och distribution med 37,5 % inom samma

tidsram. Det finns också ett intensitetsmål att minska utsläppen med 56,8 % per ton varmvalsat

stål omfattande Scope 1, 2 och 3 för kärnverksamheten, samt en gräns för den maximala tillåtna

skrotandelen (63 %). 2024 uppgick minskningen av utsläppen per ton varmvalsat stål till 1,1 % och

skrotandelen för koncernen till 39 %. För det övergripande målet på kort sikt ger SSAB även en

årlig prognos, se nedan. Prognosen ingår i SSABs ramverk för grön och hållbar upplåning (Green

and Sustainability-linked Finance Framework).


Mål på kort sikt (minskning av Scope 1, 2 och 3)	Basår	Utfall		Mål prognos								Mål år
	2018	2024	2024	2025	2026	2027	2028	2029	2030	2031	2032	2033
Absolut nivå, miljoner ton	21,1	19,6	20,1	20,1	20,1	19,8	18,8	17,9	15,6	15,6	14,4	11,0
Förändring jämfört med basåret, miljoner ton	—	-1,5	-1,0	-1,0	-1,0	-1,3	-2,3	-3,2	-5,5	-5,5	-6,7	-10,1
Minskning jämfört med basåret, %	—	7,1	5,0	5,0	5,0	6,0	11,0	15,0	26,0	26,0	32,0	47,9


	Basår	Utfall	Mål
	2018	2024	2033
	kton	%	%
Mål på kort sikt (minskning av Scope 1, 2 och 3 jämfört med basåret)	21 130	7,1	47,9
Delmål: Absolut mål, minskning av Scope 1, 2 och 3, för kärnverksamheten, dvs varmvalsning och uppströms	12 201	10,9	55,1
Delmål: Absolut mål, minskning av Scope 1 och 2, utanför kärnverksamheten, dvs nedströms efter från varmvalsning	222	-7,2	63,0
Delmål: Absolut mål, minskning av Scope 3, utanför kärnverksamheten, dvs uppströms och nedströms i värdekedjan	8 707	2,0	37,5
Summa	21 130

SSAB har även åtagit sig att minska utsläppen av absoluta växthusgaser i Scope 1, 2 och 3 med

93 % till 2045 jämfört med basåret 2018 (mål på lång sikt), samt att uppnå netto-nollutsläpp av

växthusgaser i hela värdekedjan senast 2045. Värdet för basåret är 22 821 kton för båda målen.

Jämfört med det övergripande målet på kort sikt inkluderar målen på lång sikt och netto-nollmålet

även Scope 3, kategori 10 (bearbetning av sålda produkter). Eftersom metodutveckling pågår för

beräkning av denna kategori, rapporterar SSAB för närvarande inte utfallet för dessa långsiktiga

mål.

SSABs reduktionsmål är likställda med kravnivån för 1,5°C och därför skulle ett referensmålvärde

för 1,5°C bli det samma som SSABs målvärden.

SSAB ÅRSREDOVISNING 202494

OM SSAB RAPPORTER

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT ERSÄTTNINGSRAPPORT FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER

Miljöföroreningar (E2)

Stålproduktion och vidareförädling av stålämnen

genererar förutom utsläpp av koldioxid också

andra betydande utsläpp till luft från olika

förbränningsprocesser samt utsläpp till vatten

via kylvatten och förorenat processvatten.

Sammantaget sker utsläpp till både luft, vatten

och mark från SSABs verksamhet, varav utsläpp

till luft (förutom koldioxid även till exempel

kväveoxider, svaveloxider och stoft) och vatten

(till exempel utsläpp av kväve och suspenderade

ämnen) anses vara väsentliga för samtliga

produktionsorter inom SSAB Special Steels,

SSAB Europe och SSAB Americas (se lista under

BP-1).

Policy och styrande dokument (E2-1)

Arbetet med att hantera frågor om föroreningar

från verksamheten styrs ytterst av SSABs

koncerndirektiv och -instruktion för miljö. Dessa

styrdokument inkluderar SSABs åtagande att

arbeta systematiskt med kontinuerliga

förbättringar inom miljöområdet samt minskning

av koncernens miljöpåverkan, exempelvis vad

gäller föroreningar till luft och vatten.

Instruktionen för miljöarbetet inkluderar att

SSABs miljöarbete ska drivas i enlighet med ISO

14001. Koncerndirektivet och -instruktionen för

miljö beslutas av SSABs koncernledning och ses

över minst årligen. De omfattar SSABs

verksamhet och finns tillgängliga på SSABs

hemsida. Intressenternas synpunkter har

beaktats inom ramen för väsentlighetsanalysen

men de har inte varit direkt involverade i

framtagande av styrdokumenten.

Samtliga divisioner och dotterbolag är ansvariga

för att bedriva verksamheten i linje med

koncerndirektiv och -instruktioner samt

säkerställa att utsläppen hålls inom ramen för

utsläppsvillkor och andra krav från

miljömyndigheterna. Inom varje division och

dotterbolag finns särskilda miljöfunktioner med

ansvar för att bevaka lagar och krav, handlägga

tillståndsansökningar samt genomföra

mätningar av utsläpp och rapportering av dessa.

Koncernens styrdokument för miljöarbetet

innehåller inga explicita krav eller styrmedel för

begränsning av föroreningar till luft, vatten eller

mark, utan dessa hanteras av varje division eller

dotterbolag och deras lokala anläggningar.

Styrdokumenten på koncernnivå innehåller inte

heller några krav på utfasning eller minimering av

särskilt utpekade ämnen i till exempel kemikalier,

utan även dessa frågor hanteras lokalt (se nedan

under Åtgärder).

På lokal nivå finns styrdokument och

instruktioner för hur incidenter och

nödsituationer kopplade till miljöföroreningar kan

undvikas (del av respektive

miljöledningssystem). Sammantaget gäller att i

händelse av en miljöolycka ska alltid en

omedelbar korrigerande åtgärd göras samt

rapportering i enlighet med tillämpliga interna

rutiner. Beroende på platsen och händelsens

allvarlighetsgrad kan ytterligare rapportering till

lokala myndigheter vara nödvändig.

De lokala styrdokumenten och instruktionerna är

inte publika men anläggningarnas miljötillstånd

och miljörapporter till myndigheterna är

offentliga handlingar (dock kan vissa delar vara

sekretessbelagda för att skydda känslig

affärsinformation). De lokala styrdokumenten

beslutas av orts- eller divisionsledningen.

Leverantörskod

Genom SSABs leverantörskod uppmanas

leverantörer att vidta åtgärder för att minska

miljöpåverkan samt arbeta för att exempelvis

förbättra kvaliteten på luft, vatten och mark.

Positiva effekter av SSABs omställning

SSABs omställning, som omfattar

stängning av masugnar i Sverige och

Finland, kommer inte bara innebära att

koldioxidutsläppen minskar, utan även

att utsläpp av stoft, som exempel

koldamm, och svaveldioxid kommer att

minska kraftigt. Även utsläpp av

kväveoxider beräknas minska.

Åtgärder (E2-2)

SSAB prioriterar att minska miljöpåverkan från

verksamheten och att förbättra kvaliteten på luft,

vatten och mark. SSAB tillämpar en

begränsningshierarki för föroreningar som kan

exemplifieras enligt följande:

Förebyggande av miljöförorening vid källan

• SSAB strävar efter att eliminera potentiella

miljöföroreningar vid källan, exempelvis genom

kriterier vid inköp av kemikalier för att undvika

skadliga ämnen och därmed minimera negativ

inverkan på miljön och människors hälsa.

• Detta arbetssätt omfattar hela SSABs

verksamhet och alla inköp av råvaror,

insatsvaror och kemikalier.

• SSAB arbetar utifrån det övergripande

åtagandet om ständiga förbättringar. Vid

förändringar i lagstiftning eller krav från

myndigheter anpassas både handlingsplaner

och tidplaner för att möta dessa krav som

miniminivå.

• Genom omställningen till fossilfri

stålproduktion minskar inte bara utsläppen av

koldioxid utan även många andra föroreningar.

Minska utsläppen av miljöföroreningar

• SSAB strävar efter att ersätta betänkliga

kemikalier med alternativ som har mindre

negativ påverkan.

• Dessa åtgärder genomförs ofta som en del av

större investeringar som till exempel val av

produktionsteknisk utrustning. Därutöver sker

ett löpande förbättringsarbete genom

förebyggande underhållsinsatser, egenkontroll,

avvikelserapportering och tillhörande

korrigerande åtgärder och förbättringar.

• Inom gällande miljötillstånd tas hänsyn till valet

av bästa möjliga teknik och efterlevnaden av de

föreskrivna miljökraven, såsom

utsläppsgränser.

• Även här arbetar SSAB utifrån åtagande om

ständiga förbättringar enligt

miljöledningssystemet (ISO 14001), med

policyer, rutiner och arbetssätt som omfattar

hela verksamheten för att uppfylla eller

överträffa lagar och krav.

SSAB ÅRSREDOVISNING 202495

OM SSAB RAPPORTER

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT ERSÄTTNINGSRAPPORT FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER

Återställa miljöförorening

• SSAB arbetar både med löpande

förbättringsarbete och akuta insatser om

miljöolyckor skulle inträffa.

• I händelse av en miljöolycka görs alltid en

omedelbar korrigerande åtgärd och

avvikelserapportering. Inga allvarliga

miljöolyckor har inträffat under året.

• Behovet av sanering undersöks även för

tidigare verksamheter som äldre

industriområden, gruvor och deponier när det

finns misstanke om betydande miljö- eller

hälsorisker.

SSABs bedömning är att REACH Annex XVII

(Begränsningslistan) är uppfylld. SSABs

kemikalieanvändning omfattar dock vissa ämnen

på Begränsningslistan men användningen av

dessa strider inte mot de aktuella kraven.

Ämnen enligt REACH Artikel 59

(Kandidatförteckningen) eller andra ämnen som

uppfyller kriterierna enligt REACH Artikel 57 kan

finnas i de kemikalier som SSAB använder.

Mål (E2-3)

SSAB arbetar brett med miljörelaterade frågor på

divisions- och anläggningsnivå. Miljöarbetet sker

i första hand inom ramen för ISO 14001-

standarden och alla produktionsanläggningar är

certifierade enligt denna standard.

Miljöledningssystemet omfattar arbete med

policy, rutiner och arbetssätt i syfte att möta eller

överträffa lagar och andra krav. Inom ramen för

miljöledningssystemet identifieras den lokala

verksamhetens miljöaspekter med hänsyn till den

lokala och regionala miljön.

Utifrån de miljöaspekter som bedöms vara

betydande sätts lokala miljömål. Detta är ett

frivilligt arbete som sker utöver det arbete som

sker för att möta miljölagstiftning och andra krav

som ålagts verksamheterna från respektive

miljömyndighet (exempelvis att utsläpp till luft

och vatten håller sig inom de gränsvärden som

satts upp i respektive miljötillstånd). SSAB har

givet detta omfattande arbete på lokal nivå inget

mål för föroreningar på koncernnivå.

Förväntade finansiella effekter (E2-6)

SSAB har valt att inte redovisa E2-6 för 2024,

men upplysningar om finansiella effekter av

framtida återställning av miljö finns i not C.5.

Noter om miljöförorening (E2)

Rapportering av data om miljöföroreningar görs i enlighet med GRI (se Upplysningar om särskilda

omständigheter, BP-2).


Andra betydande utsläpp till luft (GRI 305-7)
Ton	2024	2023	2022	2021	2020
Utsläpp av stoft (PM)	628	576	531	595	510
Utsläpp av svaveldioxid (SOx)	2 695	3 578	2 393	3 492	2 549
Utsläpp av kväveoxider (NOx)	3 643	3 426	3 484	3 135	3 274


Utsläpp till vatten
Ton	2024	2023	2022	2021	2020
Suspenderade ämnen	269	353	302	164	76
Mineralolja	1	2	2	1	2

Policy

• Koncerndirektiv och -instruktion för miljö.

Mål och utfall

SSAB har inga övergripande koncernmål avseende miljöföroreningar.

SSAB ÅRSREDOVISNING 202496

OM SSAB RAPPORTER

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT ERSÄTTNINGSRAPPORT FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER

Resursanvändning och cirkulär ekonomi (E5)

I stålproduktionen används flera olika material

som insatsvaror, exempelvis järnmalmspellets,

reduktionsmedel som kol och koks samt skrot.

Material som inte kan återcirkuleras internt

vidareförädlas till biprodukter och säljs vidare

externt. Biprodukter som slagg används i olika

industrier, till exempel inom vägkonstruktion och

som ersättning för cement.

Policy och styrande dokument (E5-1)

SSAB har ingen koncernövergripande policy för

resursanvändning, vare sig vad gäller

materialanvändning eller hantering av avfall och

restprodukter men ser över behovet av en sådan

under kommande år. Relevanta

arbetsinstruktioner finns på lokal nivå.

Samtliga SSABs anläggningar har egna

övervaknings- och datainsamlingssystem som

uppfyller myndigheternas krav. SSAB arbetar

löpande med att minska avfallsmängderna och

öka användningen av restprodukter.

Åtgärder (E5-2)

Användning av material och insatsvaror

SSABs omställning till fossilfri stålproduktion

kommer att innebära en förändring av vilka

råmaterial som används för ståltillverkningen,

framförallt i de nordiska anläggningarna, där

användningen av kol och koks kommer att

upphöra och användningen av skrot och fossilfria

järnmalmspellets kommer att öka. Detta beskrivs

översiktligt i illustrationen av SSABs påverkan

under Allmän information. Redan idag arbetar

SSAB med att minska behovet av material och

insatsvaror, exempelvis genom värmeåtervinning

och användning av processgaser, vilket minskar

behovet av inköpta bränslen och el. När det är

möjligt återvinner SSAB restmaterial i

ståltillverkningsprocesserna för att utvinna mer

värde, minska förbrukningen av jungfruliga

råvaror och minimera mängden avfall som

deponeras. Exempelvis kan användningen av

skrot optimeras i ståltillverkningen, för att minska

behovet av järnmalm som insatsvara.

I de amerikanska anläggningarna används nära

100 % stålskrot som råvara, och även de

nordiska, järnmalmsbaserade anläggningarna

använder ungefär 20 % skrot som råvara. För

2024 var utfallet 97,5 % respektive 18,5 %.Totalt

inom SSAB uppgick skrotanvändningen under

året till 3,5 (3,7) miljoner ton.

Användning av restprodukter

Ståltillverkning ger upphov till olika restprodukter

och SSAB eftersträvar en effektiv och ökad

användning av egna restprodukter som

insatsmaterial i den egna produktionen. Till

exempel kan järnhaltigt material återföras till

ståltillverkningen vilket minskar behovet av

jungfruliga råvaror. Detta minskar i sin tur även

uppkomsten av avfall. Material som inte kan

återanvändas internt kan vidareförädlas till

biprodukter och säljas externt för att ersätta

naturresurser i andra branscher. Resultatet av

arbetet med användning av restprodukter visas i

tabellen Restprodukter i noterna.

I den nordiska verksamheten arbetar SSAB med

återcirkulering av material till den egna

produktionen, bearbetning och försäljning av

biprodukter som slagg samt hantering av avfall

som inte har någon miljömässigt eller

ekonomiskt försvarbar avsättning. Ett av SSABs

fokusområden för den egna verksamheten

kopplat till cirkulär ekonomi är nyttjandet av

slagg. Den totala efterfrågan på slaggbaserade

produkter har ökat och nya tillämpningar för

slagg skapar också nya intäktsströmmar för

SSAB.

Där det inte finns något miljömässigt eller

ekonomiskt försvarbart alternativ för användning

uppstår ett avfall som antingen måste skickas till

egna deponier eller till godkända externa

avfallsmottagare. På de stora anläggningarna i

Norden har SSAB egna deponier, för exempelvis

stoft och slam från järn- och stålproduktionen.

Dessa deponier drivs i enlighet med erforderliga

tillstånd och efterlevnaden övervakas av

tillsynsmyndigheter. I USA har SSAB inga egna

deponianläggningar eller transporter för avfall.

Materialet som skickas till deponi provtas av en

tredjepartsleverantör och klassificeras före

leverans.

Mål (E5-3)

Målet för resursanvändning omfattar den

nordiska verksamheten och innebär att hela den

årliga slaggproduktionen ska komma till

användning internt eller externt. Målet mäts

genom att sätta årets slagganvändning i relation

till slaggproduktionen (basår saknas). Utfallet för

2024 var 88 (120) %. Intressenter har inte varit

involverade i beslutsprocessen rörande målet.

Målet relaterar till resursutflöde och mer specifikt

ökning av cirkulär materialanvändning och

minimering av primära råvaror. Vad gäller

avfallshierarkin och dess olika nivåer avser målet

materialåtervinning. Målet är satt på frivillig basis

av SSAB och driver förbättringsarbetet längre än

de legala kraven. Målet är inte kopplat till de

lokala arbetsinstruktionerna.

Förväntade finansiella effekter (E5-6)

SSAB har valt att inte redovisa E5-6 för 2024.

Användning av restprodukter i SSABs

verksamhet

• Restprodukter som innehåller järn

återförs i produktionsprocesserna för

att ersätta järnmalm

• Stålslagg används i masugnarna för att

ersätta kalksten

• Masugnsslagg används i

cementindustrin för att ersätta kalksten

• Slagg säljs till vägbyggen för att minska

användningen av jungfrulig ballast

• Vissa sorters slagg används som

jordförbättringsmedel inom jordbruket

• Bensen, svavel och stenkolstjära

används inom kemisk industri som

råvara

SSAB ÅRSREDOVISNING 202497

OM SSAB RAPPORTER

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT ERSÄTTNINGSRAPPORT FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER

Noter om resursanvändning och cirkulär ekonomi (E5)

Rapportering av data om resursanvändning görs i enlighet med GRI (se Upplysningar om särskilda

omständigheter, BP-2).

Policy

SSAB har ingen koncernövergripande policy för resursanvändning.


Materialanvändning (GRI 301-1)
kton	2024	2023	2022	2021	2020
Järnmalmspellets	6 551	6 980	6 483	7 601	6 417
Reduktionsmedel1)	2 330	2 427	2 299	2 594	2 309
Skrot (externt + internt)	3 513	3 658	3 705	3 828	3 689
Återvunnet material	795	776	717	973	823
Slaggbildare2)	637	666	717	789	661
Legeringar	100	107	110	122	101
Metall- och färgbeläggningar	46	45	46	61	57
Summa icke förnybara material	13 972	14 660	14 077	15 968	14 057

1) Koks, kol och andra reduktionsmedel såsom olja.

2) Kalksten, bänd kalk, dolomit, karbid, etc.


Restprodukter (306-3)
kton	2024	2023	2022	2021	2020
Restprodukter från malmbaserad stålproduktion	3 664	3 284	2 932	3 888	3 897
Använts internt eller externt	3 217	3 364	2 440	3 294	3 578
Restprodukter från skrotbaserat stålproduktion	835	819	754	713	762
Använts internt eller externt	758	751	685	642	685
Summa restprodukter	4 498	4 103	3 686	4 601	4 659
Använts internt eller externt	3 975	4 116	3 125	3 936	4 263


Avfall, total mängd
kton	2024	2023	2022	2021	2020
Industriavfall till deponi	300	274	333	369	331
Farligt avfall	47	50	48	54	51
Icke farligt avfall	69	61	58	79	63
Summa mängd	416	385	439	502	445

Upplysningar om farligt avfall för år 2023 har justerats jämfört med tidigare rapportering.

Redovisningsprinciper

Slagganvändning definieras som andel slagg som använts i förhållande till mängden slagg som

uppstått under året. Detta avser slagg från stålproduktion inom verksamheten i Sverige och

Finland.

Mål och utfall


Mål och utfall: Resursanvändning
%	2024	2023	Mål 2025	Mål 2030
Slagganvändning	88	120	100	105

SSAB ÅRSREDOVISNING 202498

OM SSAB RAPPORTER

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT ERSÄTTNINGSRAPPORT FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER

Upplysningar enligt EU:s taxonomi

U&B

SSABs stålproduktion ingår i EU:s taxonomi i

kategorin för järn- och ståltillverkning (delegerad

akt för klimat). Stålproduktionen inkluderar alla

ekono miska aktiviteter som ingår i divisionerna

SSAB Special Steels, SSAB Europe och SSAB

Americas. Dessa aktiviteter motsvarar i princip

100 % av SSABs koldioxidutsläpp (Scope 1).

SSABs definition av ekonomiska aktiviteter

framgår nedan under Redovisningsprinciper.

Externa intäkter, investeringar och driftsutgifter

förklaras i anslutning till respektive tabell.

SSAB har inga andra verksamheter som bedömts

som väsentliga i relation till koncernens intäkter,

investeringar och driftsutgifter, eller som

omfattas av de delegerade akterna för övriga

miljömål.

Förändring jämfört med föregående år

Intäkterna från SSABs skrotbaserade stålproduktion

minskade relativt sett mer än övriga intäkter under

året. Kapitalutgifter i verksamhet som ej är

taxonomiförenlig ökade relativt sett på grund av

bland annat inköp av utsläppsrätter. Driftsutgifter

för de taxonomiförenliga verksamheterna

minskade relativt sett mer än de övriga

driftsutgifterna under året.

Finansiering i linje med taxonomin

SSAB har under året publicerat ett uppdaterat

ramverk för gröna och hållbarhetslänkade

obligationer. Inga obligationer gavs ut under

ramverket 2024.


Kärnenergirelaterade verksamheter
Företaget utför, finansierar eller är exponerat mot forskning, utveckling, demonstration och utbyggnad av innovativa elproduktions- anläggningar som producerar energi från kärnenergiprocesser med minimalt avfall från bränslecykeln.	NEJ
Företaget utför, finansierar eller är exponerat mot uppförande och säker drift av nya kärntekniska anläggningar för produktion av el eller processvärme, inbegripet för fjärrvärme eller industriella processer, som vätgasproduktion, samt för säkerhets- uppgraderingar av dessa, med hjälp av bästa tillgängliga teknik.	NEJ
Företaget utför, finansierar eller är exponerat mot säker drift av befintliga kärntekniska anläggningar som producerar el eller processvärme, inbegripet för fjärrvärme eller industriella processer, såsom vätgasproduktion från kärnenergi, samt säkerhetsuppgraderingar av dessa.	NEJ


Fossilgasrelaterade verksamheter
Företaget utför, finansierar eller är exponerat mot uppförande eller drift av elproduktionsanläggningar som producerar el med hjälp av fossila gasformiga bränslen.	NEJ
Företaget utför, finansierar eller är exponerat mot uppförande, renovering och drift av anläggningar för kombinerad produktion av värme/kyla och el med hjälp av fossila gasformiga bränslen.	NEJ
Företaget utför, finansierar eller är exponerat mot uppförande, renovering och drift av värmeproduktions-anläggningar som producerar värme/kyla med hjälp av fossila gasformiga bränslen.	NEJ

Uppskattningar och bedömningar

Gränsvärde för klimat

EU:s taxonomi omfattar gränsvärden för hur

ekonomiska aktiviteter kan anses bidra väsentligt

till att klimat-förändringarna begränsas.

• SSABs skrotbaserade ståltillverkning i elektriska

ljusbågsugnar använder mer än 90 % återvunnet

stål och uppfyller därmed gränsvärdet.

• De planerade nya anläggningarna i Oxelösund

och Luleå beräknas, oavsett råvara, klara

klimatkriteriet 0,209 tCO2e/ton stål.

• Inget av SSABs stålverk som producerar

järnmalmsbaserat stål i masugn klarar

gränsvärdena för framställning av råjärn eller

koks.

Kriterier för att inte orsaka betydande skada

Analysen av SSABs skrotbaserade ståltillverkning

i USA utgår från SSABs bedömning av syftet med

regleringen samt utifrån ett väsentlighets-

perspektiv. Den bedöms inte orsaka betydande

skada:

• Klimatanpassning: Klimatriskanalys har

genomförts med vedertagna modeller. Inga

väsentliga risker har identifierats för

anläggningarna i USA.

• Vatten och marina resurser: SSABs

skrotbaserade anläggningar har erforderliga

tillstånd för uttag av vatten, utsläpp av kylvatten,

processavloppsvatten och dagvatten. Båda

anläggningarna har fastställda rutiner och

processer för att förhindra utsläpp. Båda

anläggningarna finns i områden med låg

vattenstress. SSAB bedömer att anläggningarna

uppfyller kriterierna.

• Föroreningar: SSAB bedömer att

anläggningarna uppfyller kriterierna, genom att

till exempel de skrotbaserade anläggningarna har

de miljötillstånd som krävs samt att

ståltillverkning i USA kan räknas som en

samhällsviktig funktion.

• Biologisk mångfald: SSAB bedömer att

anläggningarna uppfyller kriterierna. Risker för

biologisk mångfald till följd av utsläpp till luft,

vatten eller mark hanteras inom ramen för de

miljötillstånd som finns för verksamheterna.

Erforderliga försiktighetsmått har vidtagits och

riskerna bedöms därmed inte som betydande.

Anläggningarna ligger inte heller nära (inom 50

km) något område som bedöms vara särskilt

känsligt, som till exempel Natura 2000-områden.

Minimiskyddsåtgärder

SSAB bedömer att arbetet som bedrivs inom

bland annat affärsetik, antikorruption, hälsa och

säkerhet, anställda samt ansvarsfulla inköp

motsvarar sådana processer och adresserar

identifierade risker.

Kapitalutgiftsplan

Enligt CSRD måste alla företag ange en

kapitalutgiftsplan som omfattar alla

kapitalutgifter enligt definitionen i EU:s taxonomi,

både kapitalutgifter och rörelsekostnader som

har uppkommit under räkenskapsåret samt de

som förväntas uppkomma under de kommande

fem åren. SSABs kapitalutgiftsplan omfattar de

planerade investeringarna i Oxelösund och Luleå

(se E1-3). SSAB har erhållit tredjepartsverifiering

som intygar möjlig taxonomiförenlighet för båda

anläggningarna. Eftersom anläggningarna är

under uppförande har exempelvis inte

SSAB ÅRSREDOVISNING 202499

OM SSAB RAPPORTER

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT ERSÄTTNINGSRAPPORT FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER

klimatanpassningsåtgärder genomförts fullt ut

än. Rörelsekostnader är inte inkluderade i

kapitalutgiftsplanen eftersom färdigställandet av

anläggningarna ligger i slutet av den definierade

femårsperioden och är därför är svåra att

bedöma.

Redovisningsprinciper

För SSABs redovisning av intäkter, investeringar

och driftsutgifter är följande NACE-koder

relevanta:

• C19.10 Tillverkning av koksugnsprodukter

• C24.10 Tillverkning av enklare järn och stål

samt av ferrolegeringar

• C24.20 Tillverkning av rör, hålprofiler och

tillhörande beslag, av stål

• C24.32 Kallvalsning av smal bandplåt

• C24.52 Gjutning av stål

• C25.61 Behandling och beläggning av metaller

Vidare inkluderar SSAB verksamheter utan

specifika NACE-koder som betning, glödgning,

spaltning, formatklippning och emballering. samt

stödjande eller kompletterande aktiviteter såsom

vattenanvändning, reningsverk, återvinning av

restprodukter, deponier, kraftverk, produktion av

vätgas och syre.

SSAB har noterat att detta inte är i linje med den

s.k. Draft Commission Notice (FAQ) från

November 2024 men har valt att rapportera enligt

tidigare år för att behålla jämförbarheten tills

dess att regelverket formaliserats.

SSAB ÅRSREDOVISNING 2024100

OM SSAB RAPPORTER

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT ERSÄTTNINGSRAPPORT FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER


Omsättning	2024			Kriterier för väsentligt bidrag						Kriterier avseende att inte orsaka betydande skada (DNSH)
Ekonomiska verksamheter (1)	Kod (2)	Omsättning (3)	Andel av omsättningen, år 2024 (4)	Begränsningar av klimatförändringar (5)	Anpassning till klimatförändringar (6)	Vatten (7)	Föroreningar (8)	Cirkulär ekonomi (9)	Biologisk mångfald (10)	Begränsning av klimatförändringar (11)	Anpassning till klimatförändringar (12)	Vatten (13)	Föroreningar (14)	Cirkulär ekonomi (15)	Biologisk mångfald (16)	Minimiskyddsåtgärder (17)	Andel förenliga med taxonomikraven (A.1) eller som omfattas av taxonomi kraven (A.2) Omsättning, år 2023 (18)	Kategori möjliggörande verksamhet (19)	Kategori omställningsverksamhet (20)
		Mkr	%	J; N; N/EL	J; N; N/EL	J; N; N/EL	J; N; N/EL	J; N; N/EL	J; N; N/EL	J/N	J/N	J/N	J/N	J/N	J/N	J/N	%	E	T
A. VERKSAMHETER SOM OMFATTAS AV TAXONOMIN
A.1 Miljömässigt hållbara (taxonomiförenliga) verksamheter
Skrotbaserad stålproduktion	CCM 3.9.	29 228	28	J	N/EL	N/EL	N/EL	N/EL	N/EL	J	J	J	J	—	J	J	32	—	T
De miljömässigt hållbara (taxonomiförenliga) verksamheternas omsättning (A.1)		29 228	28	28	—	—	—	—	—	J	J	J	J	—	J	J	32
Varav möjliggörande verksamheter		—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	E
Varav omställningsverksamheter		29 228	28	28						J	J	J	J	—	J	J	32		T
A.2 Verksamheter som omfattas av taxonomin men som inte är miljömässigt hållbara (ej taxonomiförenliga)
				EL; N/ EL	EL; N/ EL	EL; N/ EL	EL; N/ EL	EL; N/ EL	EL; N/ EL
Järnmalmsbaserad stålproduktion	CCM 3.9.	56 763	55	EL	N/EL	N/EL	N/EL	N/EL	N/EL								52
Omsättningen hos de verksamheter som omfattas av taxonomin men som inte är miljömässigt hållbara (ej taxonomiförenliga) (A.2)		56 763	55	55	—	—	—	—	—								52
A. Omsättning för verksamheter som omfattas av taxonomin (A.1 + A.2)		85 990	83	83	—	—	—	—	—								84
B. VERKSAMHETER SOM INTE OMFATTAS AV TAXONOMIN
Omsättning hos verksamheter som inte omfattas av taxonomin		17 428	17
TOTALT (A + B)		103 418	100

Taxonomi (externa intäkter) motsvarar not B.2 Intäkter. Ovan tabell redogör för att 28 % av intäkterna är taxonomiförenliga 2024, dessa är hänförliga till skrotbaserad stålproduktion.

SSAB ÅRSREDOVISNING 2024101

OM SSAB RAPPORTER

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT ERSÄTTNINGSRAPPORT FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER


Kapitalutgifter	2024			Kriterier för väsentligt bidrag						Kriterier avseende att inte orsaka betydande skada (DNSH)
Ekonomiska verksamheter (1)	Kod (2)	Kapitalutgifter (3)	Andel av kapitalutgifterna år 2024 (4)	Begränsningar av klimatförändringar (5)	Anpassning till klimatförändringar (6)	Vatten (7)	Föroreningar (8)	Cirkulär ekonomi (9)	Biologisk mångfald (10)	Begränsning av klimatförändringar (11)	Anpassning till klimatförändringar (12)	Vatten (13)	Föroreningar (14)	Cirkulär ekonomi (15)	Biologisk mångfald (16)	Minimiskyddsåtgärder (17)	Andel förenliga med taxonomikraven (A.1) eller som omfattas av taxonomi kraven (A.2) Kapitalutgifter, år 2023 (18)	Kategori möjliggörande verksamhet (19)	Kategori omställningsverksamhet (20)
		Mkr	%	J; N; N/EL	J; N; N/EL	J; N; N/EL	J; N; N/EL	J; N; N/EL	J; N; N/EL	J/N	J/N	J/N	J/N	J/N	J/N	J/N	%	E	T
A. VERKSAMHETER SOM OMFATTAS AV TAXONOMIN
A.1 Miljömässigt hållbara (taxonomiförenliga) verksamheter
Skrotbaserad stålproduktion	CCM 3.9.	832	9	J	N/EL	N/EL	N/EL	N/EL	N/EL	J	J	J	J	—	J	J	12	—	T
Kapitalutgifter för de miljömässigt hållbara (taxonomiförenliga) verksamheterna (A.1)		832	9	9	—	—	—	—	—	J	J	J	J	—	J	J	12
Varav möjliggörande verksamheter		—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	E
Varav omställningsverksamheter		832	9	9						J	J	J	J	—	J	J	12		T
A.2 Verksamheter som omfattas av taxonomin men som inte är miljömässigt hållbara (ej taxonomiförenliga)
				EL; N/ EL	EL; N/ EL	EL; N/ EL	EL; N/ EL	EL; N/ EL	EL; N/ EL
Järnmalmsbaserad stålproduktion	CCM 3.9.	7 501	84	EL	N/EL	N/EL	N/EL	N/EL	N/EL								81
Kapitalutgifter för verksamheter som omfattas av taxonomin men som inte är miljömässigt hållbara (ej taxonomiförenliga) (A.2)		7 501	84	84	—	—	—	—	—								81
A. Kapitalutgifter för verksamheter som omfattas av taxonomin (A.1 + A.2)		8 333	93	93	—	—	—	—	—								93
B. VERKSAMHETER SOM INTE OMFATTAS AV TAXONOMIN
Kapitalutgifterna hos verksamheter som inte omfattas av taxonomin		636	7
TOTALT (A + B)		8 969	100

Taxonomi (investeringar) motsvarar summa investeringar i materiella

och immateriella tillgångar samt nyttjanderättstillgångar. Beloppet

överensstämmer med summa Inköp under året enligt not C.1

Immateriella tillgångar och materiella anläggningstillgångar och

tillkommande nyttjanderätter enligt not C.2 Leasing.


Kapitalutgiftsplan – kapitalutgifter
Mkr	2024
Taxonomiförenliga kapitalutgifter för räkenskapsåret	1 834
Potentiellt taxonomiförenliga kapitalutgifter de kommande fem åren1)	55 818
Summa	57 652

1) Potentiellt taxonomiförenliga kapitalutgifter motsvarar investeringsbeslut för Oxelösund (ny ljusbågsugn och tillhörande

råvaruhantering, exklusive kraftledning) om 6,2 miljarder kronor samt investeringsbeslut för Luleå om 4,5 miljarder euro

minus kapitalutgifterna för räkenskapsåret (EUR omräknat till SEK med kursen 11,43).

SSAB ÅRSREDOVISNING 2024102

OM SSAB RAPPORTER

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT ERSÄTTNINGSRAPPORT FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER


Driftsutgifter	2024			Kriterier för väsentligt bidrag						Kriterier avseende att inte orsaka betydande skada (DNSH)
Ekonomiska verksamheter (1)	Kod (2)	Driftsutgifter (3)	Andel av driftsutgifterna år 2024 (4)	Begränsningar av klimatförändringar (5)	Anpassning till klimatförändringar (6)	Vatten (7)	Föroreningar (8)	Cirkulär ekonomi (9)	Biologisk mångfald (10)	Begränsning av klimatförändringar (11)	Anpassning till klimatförändringar (12)	Vatten (13)	Föroreningar (14)	Cirkulär ekonomi (15)	Biologisk mångfald (16)	Minimiskyddsåtgärder (17)	Andel förenliga med taxonomikraven (A.1) eller som omfattas av taxonomi kraven (A.2) Driftsutgifter, år 2023 (18)	Kategori möjliggörande verksamhet (19)	Kategori omställningsverksamhet (20)
		Mkr	%	J; N; N/EL	J; N; N/EL	J; N; N/EL	J; N; N/EL	J; N; N/EL	J; N; N/EL	J/N	J/N	J/N	J/N	J/N	J/N	J/N	%	E	T
A. VERKSAMHETER SOM OMFATTAS AV TAXONOMIN
A.1 Miljömässigt hållbara (taxonomiförenliga) verksamheter
Skrotbaserad stålproduktion	CCM 3.9.	863	14	J	N/EL	N/EL	N/EL	N/EL	N/EL	J	J	J	J	—	J	J	21	—	T
Driftsutgifter för de miljömässigt hållbara (taxonomiförenliga) verksamheterna (A.1)		863	14	14	—	—	—	—	—	J	J	J	J	—	J	J	21
Varav möjliggörande verksamheter		—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	E
Varav omställningsverksamheter		863	14	14						J	J	J	J	—	J	J	21		T
A.2 Verksamheter som omfattas av taxonomin men som inte är miljömässigt hållbara (ej taxonomiförenliga)
				EL; N/ EL	EL; N/ EL	EL; N/ EL	EL; N/ EL	EL; N/ EL	EL; N/ EL
Järnmalmsbaserad stålproduktion	CCM 3.9.	4 876	80	EL	N/EL	N/EL	N/EL	N/EL	N/EL								75
Driftsutgifter för verksamheter som omfattas av taxonomin men som inte är miljömässigt hållbara (ej taxonomiförenliga) (A.2)		4 876	80	80	—	—	—	—	—								75
A. Driftsutgifter för verksamheter som omfattas av taxonomin (A.1 + A.2)		5 739	94	94	—	—	—	—	—								95
B. VERKSAMHETER SOM INTE OMFATTAS AV TAXONOMIN
Driftsutgifter för verksamheter som inte omfattas av taxonomin		349	6
TOTALT (A + B)		6 088	100

Taxonomi (driftsutgifter) motsvarar fasta kostnader för underhåll, fast egendom samt forskning och utveckling. De fasta

kostnaderna enligt definitionen i taxonomin uppgår till cirka 6 % av rörelsens totala kostnader enligt not B.3 Rörelsens kostnader.

SSAB ÅRSREDOVISNING 2024103

OM SSAB RAPPORTER

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT ERSÄTTNINGSRAPPORT FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER

Samhällsansvarsinformation

SSAB vill vara det säkraste

stålföretaget i världen och

erbjuda en trygg och

inkluderande arbetsplats för

både anställda och

entreprenörer.

Fast anställda

Olycksfallsfrekvens

Samhälls-

ansvars-

information

• Egen arbetskraft (S1)

• Arbetstagare i värdekedjan (S2)

Könsfördelning

Andel kvinnor, linjechefer:

22 %

SSAB ÅRSREDOVISNING 2024104

OM SSAB RAPPORTER

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT ERSÄTTNINGSRAPPORT FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER

Egen arbetskraft (S1)

SSAB strävar efter att få medarbetarna delaktiga,

engagerade och motiverade att växa

professionellt inom organisationen, samt vara en

trygg och välkomnande arbetsplats där balansen

mellan arbete och fritid är viktig.

SSAB hade vid slutet av året 15 263 anställda, en

ökning med 137 jämfört med föregående år.

SSAB har flest anställda i Sverige, följt av Finland

och USA. 96 % är tillsvidareanställda. 21 % av

personalstyrkan är kvinnor. Personal-

omsättningen uppgick till 6 (8) % och under året

anställdes 677 (709) nya medarbetare.

Policy och styrande dokument (S1-1)

Alla SSABs anställda i Sverige och Finland

omfattas av kollektivavtal som är förenliga med

internationellt erkända instrument och reglerar

bland annat löner, arbetstid och övriga

anställningsvillkor för arbetstagare.

Arbetsgivarorganisationer och fackföreningar

förhandlar gemensamt löner och

anställningsvillkor. Genom kollektivavtalen kan

reglerna om anställningsvillkor bli bättre än enligt

lag. Majoriteten av de anställda i Sverige och

Finland är representerade av fackföreningar. För

de anställda i USA, samt övriga länder, finns det

olika engagemang enligt praxis och

arbetslagstiftning i respektive land.

SSABs uppförandekod

SSABs uppförandekod fastställer SSABs

principer för ansvarsfullt företagande. Den är

koncernens etiska kompass och ger vägledning i

hur alla anställda ska agera. SSAB tillåter inte

någon form av diskriminering, och inkludering

och mångfald är viktiga frågor. Det råder

nolltolerans för trakasserier och inga former av

barnarbete, tvångsarbete, slavarbete eller olagligt

arbete, inklusive trafficking och andra former av

modernt slaveri, får förekomma. SSAB har åtagit

sig att implementera processer för att förhindra,

identifiera och åtgärda negativ påverkan på

mänskliga rättigheter som verksamheten kan

orsaka eller bidra till.

Uppförandekoden baseras på SSABs stöd

för FN:s Global Compacts principer samt

International Bill of Human Rights,

Internationella Arbetsorganisationens

(ILO:s) kärnkonventioner, OECD:s riktlinjer

för multinationella företag och FN:s

vägledande principer för företag och

mänskliga rättigheter. Uppförandekoden

omfattar områden som hälsa och

säkerhet, miljö, mänskliga rättigheter och

affärsetik och är grunden för SSABs

åtaganden och styrande dokument inom

dessa områden. Läs mer om

uppförandekoden i avsnitt G1-1.

Av uppförandekoden framgår även att SSAB

erkänner och respekterar medarbetares rätt till

föreningsfrihet och kollektiva förhandlingar, att

SSAB följer tillämpliga lagar, branschstandarder

och kollektivavtal om arbetstid, inklusive övertid

och övertidsersättning, säkerställer tillräcklig tid

för vila och fritid och har åtagit sig att betala

rättvisa löner. SSAB respekterar de anställdas

rättigheter att organisera sig i enlighet med

nationella lagar och bestämmelser.

Flera processer och aktiviteter används för att

övervaka efterlevnad. Uppförandekoden

kompletteras med en guide för att tydliggöra

ytterligare SSABs grundläggande principer.

Överträdelser av uppförandekoden kan

rapporteras och följas upp i kanaler för

rapportering och visselblåsning (se avsnitt G1-1).

Den obligatoriska utbildningen om

uppförandekoden inkluderar även

arbetsförhållanden samt mänskliga rättigheter

(se avsnitt G1-1). Respektive HR-avdelning

övervakar efterlevnad i samråd med

ledningsgrupperna och de fackliga

organisationerna i enlighet med gällande

kollektivavtal.

För att förebygga människorättsrisker följer

SSAB lokal lagstiftning och internationella

normer för mänskliga rättigheter. Förutom

uppförandekoden så ger styrdokument på

koncernnivå ytterligare vägledning inom

exempelvis inkludering och mångfald där även

förbud mot trakasserier ingår.

SSAB följer gällande nationella lagar och regler,

exempelvis kollektivavtal, avseende eventuell

gottgörelse för överträdelse av individers

mänskliga rättigheter.

Styrdokument för hälsa och säkerhet

Utöver uppförandekoden finns det ytterligare

styrdokument för att hantera de främsta

hållbarhetsriskerna inom den egna arbetskraften.

SSABs arbete för en säker arbetsmiljö styrs av

koncerndirektivet och -instruktionen för hälsa och

säkerhet. Dessa dokument inkluderar SSABs

målsättning att vara det säkraste stålföretaget i

världen, att ha noll arbetsplatsolyckor och

sjukdomar samt påtalar vikten av att

säkerhetsarbetet inte är kompromissbart och det

individuella ansvaret för att arbeta på ett säkert

sätt. Säkerhetsarbetet ska vara en del av det

integrerade ledningssystemet. Koncerndirektivet

för hälsa och säkerhet beslutas av

koncernledningen och ses över minst årligen. Det

omfattar SSABs anställda och underleverantörer

på SSABs anläggningar och finns tillgängligt på

SSABs hemsida.

Styrdokument för inkludering och mångfald

Arbetet med inkludering och mångfald styrs av

ett koncerndirektiv och -instruktion, som är ett

ramverk för hur SSAB arbetar med att skapa en

inkluderande arbetsplats där alla anställda har

lika möjligheter att delta och vara involverade i

SSABs verksamhet, säkerställa lika villkor för alla

anställda och motverka diskriminering.

Styrdokumentet adresserar nio

diskrimineringsgrunder (kön, könsöverskridande

identitet, etnisk eller nationell tillhörighet, religion,

funktionsnedsättning, ålder, sexuell läggning,

civilstånd eller föräldrastatus, politisk åskådning

eller medlemskap i fackförening).

Koncerndirektivet omfattar SSABs verksamhet,

beslutas av koncernledningen och ses över minst

årligen. Direktivet och instruktionen kompletteras

av en medarbetarhandbok och olika

utbildningstillfällen. Inkludering, mångfald och en

icke-diskriminerande företagskultur ingår även i

den obligatoriska utbildningen om

uppförandekoden. SSABs visselblåsarsystem

Ethics Line är en viktig kanal för att säkerställa

SSAB ÅRSREDOVISNING 2024105

OM SSAB RAPPORTER

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT ERSÄTTNINGSRAPPORT FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER

nolltolerans mot diskriminering och SSABs

medarbetarundersökning är ett viktigt instrument

för att följa upp att policy och arbete med

inkludering och mångfald främjas generellt.

Styrdokument för rättvis omställning

SSABs uppförandekod är utgångspunkt för

personalfrågor kopplade till den strategiska

omställningen till fossilfri stålproduktion.

Dialoger med anställda och

arbetstagarrepresentanter (S1-2)

SSAB säkerställer samverkan med den egna

arbetskraften angående eventuell negativ

påverkan både genom direkt kontakt och genom

arbetstagarrepresentanter. Den direkta kontakten

sker genom årliga medarbetarundersökningar,

arbetsplatsträffar samt medarbetardialoger som

hålls årligen mellan medarbetare och chef.

Information om tillgängliga kanaler tillhandahålls

via intranätet och av HR-organisationen.

SSAB har även kontinuerlig kontakt med den

egna arbetskraften genom

arbetstagarrepresentanter. Dessa kontakter

regleras av lokal lagstiftning samt lokala

kollektivavtal. HR-organisationen har det

övergripande ansvaret för kontakten med

arbetstagarrepresentanter. I Finland och Sverige

finns även särskilda roller med övergripande

ansvar för fackliga relationer. Samverkan med

arbetstagarrepresentanter sker med syfte att

informera om utvecklingen i verksamheten samt

inhämta synpunkter. I vissa situationer finns

också krav på formella förhandlingar med

arbetstagarrepresentanterna genom lokal

lagstiftning.

Avtal med de fackliga organisationerna

säkerställer att dialoger och informationsutbyte

sker på ett strukturerat sätt. Enligt detta avtal

sker samverkan genom bland annat:

• Group Works Council där delar av

koncernledningen kvartalsvis träffar

arbetstagarrepresentanter för medarbetare i

Sverige och Finland.

• Division Works Council där ledningen för

divisionen träffar arbetstagarrepresentanter

åtta gånger per år.

• Local Works Council där ledningen för varje

anläggning träffar lokala

arbetstagarrepresentanter.

På SSAB finns även ett europeiskt företagsråd

(European Works Council) vilket är reglerat

genom ett särskilt avtal. Det innebär att

arbetstagarrepresentanter för SSABs verksamhet

i samtliga länder i Europa (med fler än 75

anställda) träffar SSABs ledning en gång om året.

Ledningen informerar om frågor som är av

betydelse för de anställda.

Rutiner för gottgörelse och kanaler för

att uppmärksamma problem (S1-3)

De olika kanalerna som SSAB tillhandahåller

(mekanismer för klagomålshantering, rutiner

samt uppföljning) finns beskrivna i G1-1. SSAB

följer gällande nationella lagar och regler,

exempelvis kollektivavtal, avseende eventuell

gottgörelse.

Åtgärder (S1-4)

Säkerhet

Inom SSABs verksamhet finns risk för olyckor

och skador för anställda och entreprenörer,

främst i produktionsanläggningarna. De

vanligaste olyckorna är sår- och klämskador,

stukningar, sträckningar, frakturer och

hjärnskakningar.

SSABs ambition inom hälsa och säkerhet

är att förebygga arbetsrelaterade olyckor

och sjukdomar och att vara världens

säkraste stålföretag. Alla anställda och

entreprenörer har rätt till en hälsosam

arbetsmiljö utan olycksfall.

För att uppnå detta arbetar SSAB utifrån

följande principer:

• Samtliga skador och arbetsrelaterade

sjukdomar kan och ska förhindras

• Medarbetarengagemang och utbildning

är en förutsättning för ett framgångsrikt

säkerhetsarbete

• Att arbeta säkert är en förutsättning för

anställning hos SSAB

• Ett bra arbete inom hälsa och säkerhet

ger även bra affärsresultat

• Hälsa och säkerhetsfrågor ska

integreras i affärsprocessen

Alla SSABs anställda och entreprenörer är

inkluderade i säkerhetsarbetet och har både

möjlighet och ansvar att rapportera avvikelser,

tillbud och potentiella faror på arbetsplatsen.

Medarbetarna deltar också i

säkerhetsronderingar för att identifiera risker och

förbättra arbetsmiljön. Alla olyckor och

identifierade risker utvärderas. Grundorsakerna

till incidenter identifieras och åtgärdas i syfte att

förhindra att de inträffar igen. Alla anställda och

entreprenörer uppmuntras också att ge förslag

på hur arbetssätt kan förbättras för att

möjliggöra en säkrare arbetsmiljö. Alla anställda

och entreprenörer har tillgång till nödvändiga

instruktioner samt utbildning och utrustning för

att kunna arbeta på ett säkert sätt.

Divisioner och dotterbolag är ansvariga för

säkerhetsarbetet och leder många aktiviteter och

projekt relaterade till området. Under året har

bland annat följande aktiviteter genomförts:

• SSAB Special Steels: Arbete med att stärka

säkerhetskulturen genom att förbättra sättet

dialoger kring säkerhet förs på, samt att stärka

riskmedvetenheten genom användandet av

Säkerhets Kaizen-teams.

• SSAB Europe: Utvecklad process i Luleå för att

säkerställa en säker arbetsmiljö för gravida och

ammande kvinnor och genomförande av en

särskild säkerhetsintroduktion för

semestervikarier i Borlänge. SSAB Europe har

sedan tidigare etablerat en två veckors

säkerhetsutbildning för alla anställda inom

divisionen. Utbildningen innehåller

riskmedvetenhet, att skapa tillit i gruppen,

säkra beteendemönster och hur medarbetare

kan stötta varandra att göra rätt och att arbeta

säkert.

• SSAB Americas: Utveckling av ett arbetssätt för

att göra det tydligt vilka olika dimensioner som

utgör en bra säkerhetskultur, till exempel en bra

känslomässig kontakt med medarbetare och

att förstå vikten av att ledare föregår med gott

exempel.

Inkludering och mångfald

SSABs arbete inom inkludering och mångfald

syftar till att säkerställa ett inkluderande

arbetssätt i koncernen och att alla anställdas

kompetens tas tillvara, samt att motverka

diskriminering i alla former. Arbetet är också

viktigt för att SSAB ska kunna attrahera och

behålla medarbetare i framtiden. Inom mångfald

SSAB ÅRSREDOVISNING 2024106

OM SSAB RAPPORTER

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT ERSÄTTNINGSRAPPORT FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER

är jämställdhet mellan kvinnor och män ett viktigt

område. Metall- och gruvindustrin har generellt

en skev könsfördelning bland anställda, något

som även präglar SSABs

personalsammansättning.

SSAB deltar sedan tidigare i flera olika nätverk

som syftar till att öka mångfalden i

stålbranschen, till exempel Female Leader

Engineer och Tekniksprånget i Sverige, Women in

Tech och Inklusiiv i Finland och Association of

Women in the Metal Industries i USA.

HR-funktionen på koncernnivå ansvarar för

koncernövergripande styrning av inkludering och

mångfald, samt att ta fram mål och definitioner.

SSAB arbetar fortsatt med den interna och

externa kommunikationen för att stärka

kunskapen om inkludering och mångfald.

Divisionerna och dotterbolag ansvarar för att ta

fram lämpliga åtgärder och initiativ på lokal nivå.

Under året har exempelvis SSAB Special Steels

arbetat med aktiviteter för att motverka

omedvetna fördomar vid rekrytering. Ett annat

exempel är omställningen av SSABs anläggning i

Luleå. När den nya produktionsanläggningen

planeras är målsättningen att förbättra

arbetsmiljön genom att exempelvis minska

arbetsmoment med tunga lyft. Inom SSAB

Americas genomfördes fortsatta

utbildningsinsatser riktade mot chefer kring hur

de kan stödja och utveckla en inkluderande

arbetsmiljö.

Arbetet inom inkludering och mångfald är

långsiktigt och givet den skeva könsfördelningen

i branschen tar det tid innan aktiviteter får effekt.

Rättvis omställning

SSABs omställning till fossilfri stålproduktion

innebär att nya nyckelkompetenser och nya

arbetssätt kommer att behövas. Dessa frågor

hanteras lokalt på respektive anläggning, men

det finns en övergripande styrning på

koncernnivå för att säkerställa en enhetlig

strategi.

Under året har arbetet med SSAB

Academy i Luleå fortsatt. SSAB har fått

stöd från EU:s fond för en rättvis

omställning för att kompetensutveckla

medarbetare i enlighet med företagets

behov i och med omställningen till fossilfri

stålproduktion. Flera utbildningsinsatser

genomfördes: en utbildning för

industrielektriker, en ledarskapsutbildning,

en pilotutbildning inom automation för

elektriker samt utbildningsinsatser för att

stärka medarbetarnas kunskap om Luleås

omställning.

Inför starten av nya utbildningar genomförs alltid

en kartläggning av kompetensbehov. I samband

med detta ingår även dialoger med deltagare och

personer med kompetens inom aktuellt område.

Under året har också en insats som kallas

medarbetardrivna utbildningsinsatser

implementerats som en viktig del i SSAB

Academy. Detta är utbildningar som

medarbetarna själva tar initiativ till och som

syftar till att utveckla deras kompetens och bidra

till SSABs omställning. Detta har hittills resulterat

i flera utbildningsinsatser, till exempel avseende

underhåll, materiallära och lastning och lossning.

SSAB samarbetar nära de fackliga parterna och

har bland annat diskuterat kommande behov och

olika sätt att nå ut till medarbetare. Detta

inkluderar intervjuer för att kartlägga behov samt

delaktighet i planering av upplägg och innehåll.

Fackliga parter ingår även i styrgruppen för SSAB

Academy. För att säkerställa spridning av

utbildningsinsatser samarbetar SSAB Academy

med den koncernövergripande HR-

organisationen som sitter med i arbetsgrupper

och styrgruppen, och säkerställer på så sätt att

utvecklande arbetssätt och utbildningar sprids till

en bredare målgrupp.

Mål (S1-5)

Mål och utfall finns presenterade i tabeller under

noter.

Säkerhet

SSAB följer främst upp säkerhetsarbetet genom

olycksfallsfrekvens (LTIF) och total registrerbar

skadefrekvens (TRIF) per miljon arbetade

timmar. De tillhörande målsättningarna

inkluderar egna anställda och entreprenörer.

Koncernmålen beslutas av koncernledningen.

Alla divisioner och dotterbolag har årliga mål på

LTIF och TRIF och utfallet rapporteras månadsvis

till koncernledningen. Relevanta intressenter

(representanter för anställda och entreprenörer)

involveras i processen för att sätta mål. I

processen ingår även utvärdering av tidigare

utfall och mål. Styrdokumenten innehåller inga

målformuleringar utan mål för respektive område

sätts i en separat process.

Inkludering och mångfald

Arbetet inom inkludering och mångfald följs upp

genom flera nyckeltal, varav andelen kvinnliga

chefer redovisas under noter. Mål inom området

finns inom alla divisioner och dotterbolag. SSAB

har ingen specifik process för hur anställda

involveras i framtagandet av målen utöver de

regelbundna dialogerna med de fackliga

företrädarna. Styrdokumenten innehåller inga

målformuleringar, utan mål för respektive

område sätts i en separat process.

Rättvis omställning

Arbetet för att kompetensutveckla medarbetare i

samband med SSABs omställning omfattas inte

av några mål.

Uppgifter om anställda (S1-6)

För upplysningar om anställda, se nedan under

noter samt redovisningsprinciper. Antalet

anställda per land redovisas i not B.4.

Uppgifter om icke-anställda (S1-7)

På SSAB utförs arbete av olika entreprenörer,

samarbetspartners och externa konsulter inom

alla delar av organisationen och inom olika typer

av arbetsområden, exempelvis städning av

lokaler, underhållsarbete på

produktionsanläggningarna och olika typer av IT-

tjänster. SSAB har ingen central uppföljning av de

olika externa resurserna utan det hanteras på

lokal nivå.

Mångfaldsindikatorer (S1-9)

För upplysningar om mångfald, se nedan under

noter.

Mått för utbildning och

kompetensutveckling (S1-13)

SSAB har flera interna utvecklingsprogram för

olika nivåer av organisationen, exempelvis ett

internt affärsutvecklingsprogram och utbildning

SSAB ÅRSREDOVISNING 2024107

OM SSAB RAPPORTER

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT ERSÄTTNINGSRAPPORT FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER

av mellanchefer. SSAB har även traineeprogram,

exempelvis med fokus på teknik och ledarskap.

En viktig del av de anställdas

kompetensutveckling är de årliga

utvecklingssamtalen där fokus läggs på

medarbetarens individuella utvecklingsplan.

Beroende på SSABs strategi och framtida behov

utvecklas kompetenshöjande insatser för att

säkerställa att medarbetare får rätt

förutsättningar för kompetensutveckling. Under

2024 hade 92 (92) % av tjänstemännen

utvecklingssamtal.

Mått för arbetsmiljö (S1-14)

Ledningssystemet för säkerhet uppfyller kraven

enligt ISO 45001 och är implementerat på alla

anläggningar. Se noter för kvantitativa

upplysningar samt redovisningsprinciper.

Ersättningsmått (löneskillnader och

total ersättning) (S1-16)

SSAB redovisar för närvarande inte lönegap

mellan könen på koncernnivå. Arbete pågår med

att definiera löneskillnadsbegrepp och ta fram

kvalitativt underlag med hänsyn taget till det EU-

direktiv om transparens avseende lön som gäller

från och med 2026. Ersättningen för den högst

betalda personen samt genomsnittet av den

totala ersättningen för alla anställda framgår av

Ersättningsrapporten.

Incidenter, anmälningar och allvarliga

inverkningar på mänskliga rättigheter

(S1-17)

Antalet klagomål som lämnats in genom kanaler

för rapportering och visselblåsning framgår

under G1-1. Inga klagomål har rapporterats

genom nationella kontaktpunkter för

multinationella företag inom OECD. Inte heller

utdömdes några sanktioner eller skadestånd.

Inga upptäckta fall av allvarliga konsekvenser

och incidenter relaterade till mänskliga

rättigheter inträffade under perioden.

För övriga upplysningar under S1-17, se G1-1.

Intressenter

(Kompletterande upplysningar till ESRS2

SBM-2)

SSABs anställda är en viktig intressentgrupp och

deras intressen och åsikter är en viktig del av

SSABs uppförandekod och andra relevanta

styrdokument inom koncernen. SSAB har

regelbundna möten med anställda i syfte att

informera om den planerade omställningen av

SSABs anläggningar och ge medarbetarna

möjlighet att ställa frågor. SSAB har även dialog

med de fackliga företrädarna om

kompetensutveckling, exempelvis i samband

med omställningen, samt medarbetarnas

arbetsmiljö.

Påverkan, risker och möjligheter

(Kompletterande upplysningar till ESRS2

SBM-3)

SSABs påverkan rör främst egna anställda men

även entreprenörer som utför arbete på SSABs

anläggningar. Även anställda i övriga delar av

leverantörsledet kan påverkas indirekt av SSABs

verksamhet. Den främsta negativa inverkan

anser SSAB komma från risker relaterade till

skador och olyckor på SSABs anläggningar.

Olycksfallsfrekvensen har minskat markant under

de senaste åren. SSABs omställning till fossilfri

ståltillverkning kan innebära att arbetsuppgifter

på anläggningarna förändras, när till exempel

masugnar och koksverk stängs ner. SSAB arbetar

aktivt med utveckling av nya nyckelkompetenser

och utbildning inom nya arbetssätt för berörd

personal, exempelvis på anläggningen i Luleå.

SSAB ÅRSREDOVISNING 2024108

OM SSAB RAPPORTER

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT ERSÄTTNINGSRAPPORT FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER

Noter om den egna arbetskraften (S1)

Policy och styrande dokument

• SSABs uppförandekod och tillhörande Guide.

• Koncerndirektiv och -instruktion för säkerhet.

• Koncerndirektiv och -instruktion för inkludering och mångfald.

Mål och utfall


Mål och utfall: Inkludering och mångfald
%	Utfall 2024	Mål 2024	Mål 2025
Andel kvinnor, linjechefer	22	23	24


Mål och utfall: Hälsa och säkerhet
	Utfall 2024	Mål 2024	Mål 2025	Mål 2026
Antal dödsolyckor	—	—	—	—
LTIF	0,75	< 1,0	< 1,0	< 1,0
TRIF	6,7	5,5	5,0	4,5

Redovisningsprinciper

Säkerhet

SSAB har ingen strukturerad rapportering på arbetsrelaterad ohälsa. Upplysningarna i rapporten

omfattar endast arbetsrelaterade skador.

Skada med frånvaro (LTI, Lost Time Injury) avser arbetsrelaterad skada som resulterar i att

medarbetaren inte kan återgå till arbetet följande kalenderdag. Återgång till arbetet med

begränsad arbetsförmåga utgör inte en skada med frånvaro. Måttet inkluderar entreprenörer om

inget annat anges.

Olycksfallsfrekvens (LTIF) avser antalet rapporterade skador med minst en dags frånvaro per

miljon arbetade timmar. Inkluderar entreprenörer om inget annat anges.

Total registrerbar skadefrekvens avser totalt registrerbara skador per miljon arbetade timmar.

Registrerbar skada innebär skador med rapporterad frånvaro, skador med medicinsk behandling

och fall med alternativa arbetsuppgifter. I de fall entreprenörer räknas med, ingår ej uppgifter om

skador med medicinsk behandling och fall med alternativa arbetsuppgifter för verksamheten i

USA.

Allvarlig LTI avser skada som medarbetaren inte kan eller förväntas återhämta sig från inom 6

månader.

Anställda

Total personalstyrka avser totala antalet anställda vid årets slut och inkluderar både

tillsvidareanställda och visstidsanställda.

Personalomsättning omfattar tillsvidareanställda och beräknas till totala antalet anställda som

slutat dividerat med genomsnittet av antal anställda under året (vid varje kvartal).

Visstidsanställda omfattar olika tidsbegränsade anställningar som exempelvis semestervikarier

och studenter. Avser vid årets slut.

Deltidsanställda omfattar anställda som arbetar mindre än 100 %. Avser vid årets slut.

Linjechefer avser tillsvidareanställda tjänstemän med direktrapporterande personal.

Nyanställda avser antal nya, tillsvidareanställda medarbetare under året.

SSAB ÅRSREDOVISNING 2024109

OM SSAB RAPPORTER

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT ERSÄTTNINGSRAPPORT FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER

Uppgifter om anställda (S1-6)


Fast anställda
	2024	2023	2022
Fast anställda	14 618	14 565	14 568
Land
Sverige	6 302	6 209	6 135
Finland	4 580	4 581	4 551
USA	1 518	1 481	1 405
Kön
Kvinnor	3 060	2 974	2 902
Män	11 558	11 591	11 666


Visstidsanställda
	2024	2023	2022
Visstidsanställda	645	561	758
Land
Sverige	345	291	379
Finland	197	150	258
USA	17	19	8
Kön
Kvinnor	199	196	264
Män	446	365	494


Antal heltidsanställda
	2024	2023	2022
Heltidsanställda	14 811	14 715	14 921
Land
Sverige	6 373	6 243	6 276
Finland	4 662	4 620	4 679
USA	1 535	1 500	1 413
Kön
Kvinnor, %	21	21	20
Män, %	79	79	80


Total personalstyrka
	2024	2023	2022
Anställningskategori
Total personalstyrka	15 263	15 126	15 326
Tillsvidareanställda, %	96	96	95
Visstidsanställda, %	4	4	5
Heltidsanställda, %	97	97	97
Deltidsanställda, %	3	3	3
Land
Sverige	6 647	6 500	6 507
Finland	4 777	4 731	4 809
USA	1 535	1 500	1 413
Kön
Kvinnor, %	21	21	20
Män, %	79	79	80


Nyanställda och personalomsättning
	2024	2023	2022
Nyanställda, totalt	677	709	990
Land
Sverige	286	252	366
Finland	115	134	188
USA	160	204	218
Kön
Kvinnor, %	25	22	23
Män, %	75	78	77

Personalomsättning, total, %	6	8	8
Land
Sverige, %	6	7	7
Finland, %	5	5	6
USA, %	10	11	12
Kön
Kvinnor, %	6	7	8
Män, %	7	8	8

SSAB ÅRSREDOVISNING 2024110

OM SSAB RAPPORTER

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT ERSÄTTNINGSRAPPORT FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER

Mått för arbetsmiljö (S1-14)


Arbetsrelaterade personskador
	2024	2023	2022	2021	2020
Totalt
LTI:er	21	25	30	48	101
LTIF	0,75	0,87	1,06	1,8	3,7
TRIF	6,7	6,2	7,8	9,2	9,7
Anställda
Dödsolyckor	—	—	—	—	—
Allvarliga LTI:er	1	2	—	2	9
Totala LTI:er	16	18	17	37	73
LTIF	0,65	0,72	0,69	1,6	3,2
TRIF	6,5	5,8	7,5	9,3	9,7
Arbetade timmar	24 716 355	25 153 659	24 521 439	23 585 560	22 767 926
Underleverantörer
Dödsolyckor	—	—	—	—	—
Allvarliga LTI:er	—	—	—	—	4
Total LTI:er	5	7	13	10	28
LTIF	1,58	1,96	3,50	3,2	7,7
Arbetade timmar	3 168 028	3 564 809	3 740 095	3 166 893	3 654 969


LTIF efter land/region (anställda och underleverantörer)
	2024	2023	2022	2021	2020
Sverige	0,77	1,02	1,38	2,6	3,3
Finland	0,49	—	0,69	1,3	5,5
USA	0,91	1,36	1,41	0,5	1,9
Övriga Europa	1,33	2,20	0,72	1,8	3,2
Övriga länder	—	—	—	2,4	2,4


TRIF efter land/region (anställda)
	2024	2023	2022	2021	2020
Sverige	6,6	7,8	8,1	9,0	10,6
Finland	5,7	4,1	7,8	12,8	12,6
USA	8,4	5,0	5,4	4,7	4,0
Övriga Europa	6,1	4,8	7,2	6,2	5,4
Övriga länder	5,8	3,7	5,6	7,2	8,7

SSAB ÅRSREDOVISNING 2024111

OM SSAB RAPPORTER

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT ERSÄTTNINGSRAPPORT FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER

Mångfaldsindikatorer (S1-9)


Ledning och anställda, per kön, personalkategori och åldersgrupp
Styrelse1)
	2024	2023	2022	2021
Totalt antal	8	7	8	7
Kvinnor	4	3	3	3
Män	4	4	5	4
< 30 år	—	—	—	—
30–50 år	1	—	—	—
> 50 år	7	7	8	7

1) Medlemmar utsedda av anställda (6) är inte inkluderade.


Koncernledning
	2024	2023	2022	2021
Totalt antal	11	11	11	11
Kvinnor	4	4	4	4
Kvinnor, %	36	36	36	36
Män	7	7	7	7
Män, %	64	64	64	64
< 30 år	—	—	—	—
< 30 år, %	—	—	—	—
30–50 år	—	1	2	2
30–50 år, %	—	9	18	18
> 50 år	11	10	9	9
> 50 år, %	100	91	82	82


Anställda
%	2024	2023	2022	2021
Kvinnor	21	21	21	20
Män	79	79	79	80
< 30 år	14	13	14	14
30–50 år	52	52	52	52
> 50 år	35	35	34	34


Arbetare
%	2024	2023	2022	2021
Kvinnor	13	13	13	12
Män	87	87	87	88
< 30 år	18	17	18	18
30–50 år	49	49	49	49
> 50 år	33	34	33	33


Tjänstemän
%	2024	2023	2022	2021
Kvinnor	34	34	33	33
Män	66	66	67	67
< 30 år	8	7	7	7
30–50 år	56	56	57	57
> 50 år	37	37	36	36

SSAB ÅRSREDOVISNING 2024112

OM SSAB RAPPORTER

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT ERSÄTTNINGSRAPPORT FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER

Arbetstagare i värdekedjan (S2)

Policyer och styrande dokument (S2-1)

SSABs uppförandekod för leverantörer

Koncerndirektivet för inköp slår fast att alla inköp

inom SSAB ska ske i linje med uppförandekoden

för leverantörer. Den utgör grunden för

miljömässiga och sociala krav gentemot

leverantörer. Till stöd för medarbetare med

inköpsansvar finns även instruktioner och

rutinbeskrivningar för hållbarhetsuppföljning av

leverantörer.

Uppförandekoden för leverantörer

baseras på SSABs uppförandekod samt

internationella konventioner och

standarder som FN Global Compacts

principer samt International Bill of Human

Rights, Internationella

Arbetsorganisationens (ILO:s)

kärnkonventioner, OECD:s riktlinjer för

multinationella företag och FN:s

vägledande principer för företag och

mänskliga rättigheter.

Leverantörskoden omfattar SSABs leverantörer

både uppströms och nedströms, ses över årligen

och beslutas av koncernledningen. Den finns

tillgänglig på SSABs hemsida.

I uppförandekoden för leverantörer beskrivs

bland annat vilka krav SSAB har vad gäller

mänskliga rättigheter. För varje krav finns även

exempel för att underlätta för leverantören.

Leverantörskoden innehåller bland annat:

• SSAB tolererar varken barnarbete eller

tvångsarbete, inklusive modern slavhandel

• Leverantörerna ska tillhandahålla säkra och

hälsosamma arbetsförhållanden och behandla

anställda med rättvisa, värdighet och respekt

• Leverantörer får inte tolerera någon form av

diskriminering

• Leverantörerna ska betala rättvisa löner och

förmåner, relevanta för marknaden och i

överensstämmelse med branschstandarder där

de är verksamma

• Anställda hos leverantörerna ska ha rätt att

lagligt, frivilligt och utan inblandning, etablera

och gå med i fackliga organisationer och

förhandla kollektivt i enlighet med lokal

lagstiftning och internationella konventioner

• Alla leverantörer måste vara rättmätiga och

lagliga ägare eller användare av den egendom

de är verksamma på

• Leverantörer är skyldiga att respektera, främja

och skydda ursprungsbefolkningar och deras

rättigheter

• Leverantörer ska inte ägna sig åt markrofferi

Säker arbetsmiljö på SSABs anläggningar

Arbetet med en säker arbetsmiljö för

underleverantörer på SSABs anläggningar styrs

av koncerndirektivet för hälsa och säkerhet som

beskrivs utförligt i S1-1. Underleverantörer har

samma rätt till en säker arbetsplats som SSABs

egna anställda.

SSAB följer gällande nationella lagar och regler,

exempelvis kollektivavtal, avseende eventuell

gottgörelse.

Dialoger med arbetstagare i

värdekedjan (S2-2)

Säkerhet på SSABs anläggningar

Det generella säkerhetsarbetet som även

omfattar entreprenörer beskrivs i S1.

SSAB har en väl utbyggd dialog med

entreprenörer på anläggningarna. SSAB ställer

krav på att alla entreprenörers medarbetare

genomgår säkerhetsutbildningar, både generella

och lokala kurser för den specifika anläggningen

där de ska arbeta. Entreprenörer har möjlighet att

göra säkerhetsobservationer antingen via en

arbetsledare eller direkt via ett verktyg. Alla

riskobservationer, tillbud, olycksfall och

kränkningar och diskrimineringar som

rapporteras i verktyget av entreprenörer följs upp

bland annat av inköpsorganisationen som skapar

åtgärdslistor och handlingsplaner.

Entreprenörerna deltar också i utredningar av

olyckor och allvarliga tillbud om deras personal

har varit inblandad. Alla utredningsrapporter är

tillgängliga för entreprenörer. Separata

säkerhetsevenemang har ordnats för

entreprenörer för att diskutera aktuella

säkerhetsfrågor. I förekommande fall kan

entreprenörens medarbetare kontaktas, till

exempel vid revision.

Utöver det som beskrivits ovan avseende

säkerhet på SSABs anläggningar har inte SSAB

några systematiska rutiner för kontakter med

arbetstagare i värdekedjan.

Rutiner för gottgörelse och kanaler för

att uppmärksamma problem (S2-3)

SSAB följer gällande nationella lagar och regler,

exempelvis kollektivavtal, avseende eventuell

gottgörelse. SSABs visselblåsarsystem är även

öppet för personer utanför SSAB att rapportera

misstänkta överträdelser av SSABs

uppförandekod och lag. Se G1-1 för mer

information. Eftersom visselblåsarsystemet är

tillgängligt på hemsidan har SSAB inga särskilda

rutiner för att se till att anställda hos leverantörer

eller kunder har tillgång till det. SSAB undersöker

inte särskilt huruvida arbetstagarna i värdekedjan

känner till SSABs visselblåsarsystem. SSABs

leverantörskod uttrycker förväntningar på

leverantörer att dessa ska ha eller etablera egna

kanaler för visselblåsarärenden eller rapportering

av problem, samt att de anställda ska kunna

använda dessa kanaler utan risk för repressalier.

Åtgärder (S2-4)

SSAB riskbedömer leverantörer utifrån bland

annat risker relaterade till miljö, arbetsvillkor,

mänskliga rättigheter och korruption.

Bedömningen görs med hjälp av ett externt

verktyg. Varje leverantör har en riskprofil baserad

på land- och branschrisk. Leverantörer som

bedöms som medel eller hög risk måste antingen

svara på ytterligare frågor om miljö, arbetsrätt,

mänskliga rättigheter, etik och hållbar

upphandling eller dela med sig av en

hållbarhetsutvärdering gjord i det externa

verktyget. Baserat på resultatet av dessa

utvärderingar vidtar SSAB eventuella åtgärder.

Dessa åtgärder kan vara förslag på

förbättringsåtgärder med uppföljning och/eller en

SSAB ÅRSREDOVISNING 2024113

OM SSAB RAPPORTER

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT ERSÄTTNINGSRAPPORT FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER

revision. Revisioner sker även planerat hos

leverantörer som är klassade som kvalitets- eller

säkerhetskritiska (som till exempel entreprenörer

på SSABs anläggningar).

SSAB kommer att fortsätta utveckla metoderna

för att fastställa risker för anställda i värdekedjan

under kommande år. I detta arbete ingår också

att vidta lämpliga åtgärder och införa en

systematisk uppföljning. Aktiviteter pågår dock

redan nu och under året har SSAB prövat en ny

typ av tredjepartsrevision för arbetsplatskontroll

på en byggarbetsplats på SSABs område. Bland

annat kontrollerades att alla arbetare hade

korrekt identitet och rätt säkerhetsträning och

-utrustning. Om de var utlandsstationerade

kontrollerades även att detta var korrekt

registrerat. Revisioner som dessa bidrar till en

säker arbetsmiljö för entreprenörers medarbetare

samt säkerställer att deras mänskliga rättigheter

inte kränks.

Mål (S2-5)

SSAB följer upp och målsätter

olycksfallsfrekvens (LTIF) och total registrerbar

skadefrekvens (TRIF) för entreprenörer, se S1-5.

SSAB har för närvarande inga övriga mål

avseende arbetstagare i värdekedjan, utan

arbetar systematiskt med den övergripande

hållbarhetsrisken i leverantörsledet, se G1-2.

Intressenter

(Kompletterande upplysningar till ESRS2

SBM-2)

Anställda i SSABs värdekedja, särskilt

entreprenörer som utför arbete på SSABs

anläggningar, är en viktig intressentgrupp, och

deras intressen och åsikter är en viktig del av

SSABs uppförandekod och andra relevanta

styrdokument inom koncernen.

Processen för bedömning av väsentlig

påverkan, risker och möjligheter

(Kompletterande upplysningar till ESRS2

SBM-3)

Med anställda i värdekedjan avser SSAB främst

entreprenörer som utför arbete på SSABs

anläggningar, anställda uppströms i värdekedjan

inom exempelvis brytning av järnmalm och kol,

samt anställda nedströms i värdekedjan som

exempelvis arbetare inom logistik och

transporter som nyttjas av SSAB. Dessa grupper

bedömer SSAB har högst risk för negativ

påverkan rörande arbetsmiljö och mänskliga

rättigheter. Bedömningen grundar sig på SSABs

erfarenheter av säkerhetsarbete för

entreprenörer på de egna anläggningarna samt

riskutvärdering av leverantörskedjan.

SSAB kommer att fortsätta utveckla metoderna

för att fastställa risker för anställda i värdekedjan

under de närmaste åren.

Noter om arbetstagare i värdekedjan (S2)

Policy och andra styrande dokument

• Koncerndirektiv för inköp

• Koncerndirektiv och -instruktion för säkerhet

• SSABs uppförandekod för leverantörer.

Mål och utfall

Entreprenörer ingår i SSABs koncernövergripande mål för LTIF och TRIF, se S1-5.

Redovisningsprinciper

För definitioner av nyckeltal om säkerhetsarbetet på SSABs anläggningar, se noter om den egna

arbetskraften (S1).

SSAB ÅRSREDOVISNING 2024114

OM SSAB RAPPORTER

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT ERSÄTTNINGSRAPPORT FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER

Bolagsstyrningsinformation

SSABs arbete med ansvarsfullt

företagande omfattar bland

annat mänskliga rättigheter,

affärsetik och antikorruption

samt ansvarsfulla inköp.

Andel av nya leverantörer som

utvärderats avseende hållbarhet

Bolags-

styrnings-

information

• Ansvarsfullt företagande (G1)

Antal audits av leverantörer

Andel nyanställda som

genomgått utbildning i

uppförandekoden:

85 %

SSAB ÅRSREDOVISNING 2024115

OM SSAB RAPPORTER

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT ERSÄTTNINGSRAPPORT FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER

Ansvarsfullt företagande (G1)

Policyer och styrande dokument samt

företagskultur (G1-1)

Företagskultur

SSABs företagskultur sammanfattas av

plattformen SSAB Way, som beskriver vad SSAB

erbjuder och vad som förväntas av de anställda.

SSAB Way innehåller bland annat vision och

värderingar, förväntningar på anställda genom

SSABs uppförandekod samt verktyg och kriterier

för chefer och anställda i arbetet mot SSABs

olika mål. SSAB Way är utgångspunkt för de

årliga utvecklingssamtalen och

medarbetarundersökningen. I den senare får

medarbetare möjlighet att anonymt skicka in

kommentarer, vilket ger möjlighet för SSAB att

identifiera potentiella områden för förbättringar

av exempelvis företagskulturen. I

medarbetarundersökningen ingår en fråga om

man känner till rutinerna för att rapportera

problem.

Uppförandekoden och övriga styrdokument

Grunden för SSABs arbete inom ansvarsfullt

företagande är uppförandekoden. Den är SSABs

etiska kompass som anger hur medarbetare

förväntas bete sig i förhållande till intressenter

och på marknaden genom att översätta SSABs

värderingar till riktlinjer för agerande.

Uppförandekoden omfattar områden som hälsa

och säkerhet, miljö, mänskliga rättigheter och

affärsetik och är grund för SSABs åtaganden

inom dessa områden. Uppförandekoden baseras

på SSABs stöd för FN:s Global compacts

principer samt International Bill of Human Rights,

Internationella Arbetsorganisationens (ILO:s)

kärnkonventioner, OECD:s riktlinjer för

multinationella företag och FN:s vägledande

principer för företag och mänskliga rättigheter.

Uppförandekoden kompletteras med en guide för

att tydliggöra SSABs affärsetiska principer.

Uppförandekoden ses över minst en gång årligen

och beslutas av styrelsen. Både

uppförandekoden och guiden finns tillgängliga på

SSABs hemsida.

Övriga styrdokument inom ansvarsfullt

företagande är koncerndirektiv och -instruktion

om anti-korruptionsarbete samt koncerndirektiv

och -instruktion om korruptionsriskbedömning av

affärspartners. Dokumenten syftar till att slå fast

SSABs nolltolerans mot korruption och mutor.

Dokumenten ses över minst en gång årligen och

beslutas av koncernledningen. Koncerndirektiv

och -instruktion om anti-korruptionsarbete finns

tillgängliga på SSABs hemsida. SSAB har även

ett koncerndirektiv och -instruktion gällande

Ethics Line och interna rapporteringskanaler för

visselblåsarärenden, för att säkerställa att SSAB

agerar i enlighet med EU:s direktiv 2019/1937.

Det ses över minst årligen och beslutas av

revisionsutskottet.

På koncernnivå ansvarar Etik & Compliance-

funktionen för det strategiska arbetet samt

implementering av ny lagstiftning inom affärsetik

och anti-korruption. Ansvaret för efterlevnad av

instruktionerna ligger på linjeorganisationen.

Samordning sker inom ett koncernövergripande

etikråd.

Kanaler för rapportering och visselblåsning

SSAB uppmanar medarbetare att rapportera

eventuella överträdelser av lagar och

uppförandekoden. I koden slås fast att ingen

person som på rimliga grunder rapporterar

oegentligheter får utsättas för repressalier eller

trakasserier. Rapportering kan ske till exempelvis

närmaste chef eller HR-representant. Dessa

ärenden följs upp regelbundet inom

linjeorganisationen med stöd av

personalavdelningen, juristfunktionen och

internrevision. Det finns ingen

koncernövergripande instruktion eller process för

hur dessa utredningar ska bedrivas inom

linjeorganisationen. Medarbetare inom EU kan

även rapportera via lokala interna

rapporteringskanaler för visselblåsning, inrättade

i enlighet med implementering av EU:s direktiv

2019/1937.

Vid rapportering via dessa kanaler kommer

utredningen att hanteras av lokalt utsedda

personer. Information om de interna

rapporteringskanalerna och hur de fungerar finns

tillgänglig på SSABs intranät och hemsida och

omnämns även i den obligatoriska utbildningen

om uppförandekoden. I policyn för de interna

rapporteringskanalerna och uppförandekoden

framgår uttryckligen att visselblåsare skyddas

och inte får utsättas för repressalier på grund av

rapporteringen. SSAB har påbörjat utbildning för

de personer som är behöriga att ta emot och

utreda rapporter från rapporteringskanalerna.

Rapportering kan även ske genom SSABs globala

visselblåsarsystem, Ethics Line. Information om

Ethics Line finns tillgänglig på SSABs intranät

och hemsida och både interna och externa

intressenter kan lämna in rapporter. Information

om Ethics Line ingår även i den obligatoriska

utbildningen om uppförandekoden.

Ethics Line tillhandahålls av en oberoende

leverantör och rapporterna vidarebefordras till en

intern styrgrupp för ärendehantering som tillser

att ärenden (inbegripet eventuella korruptions-

och mutbrott) utreds snabbt, oberoende och

objektivt. Av instruktionen för

visselblåsarsystemet Ethics Line framgår att

styrgruppen ska vara objektiv från dem som är

inblandade i ärendet och att det inte får hänvisas

till någon som omfattas av rapporten eller på

annat sätt är olämplig att delta i utredningen.

Processen beskrivs i instruktionen och det

framgår även att visselblåsare inte får utsättas

för repressalier på grund av rapporteringen.

SSAB Ethics Line

SSABs globala visselblåsarsystem, Ethics

Line, finns tillgängligt i nästan alla länder

där SSAB har verksamhet. Rapportering

kan ske på 13 språk. Via Ethics Line är

det möjligt att rapportera anonymt dygnet

runt, antingen online eller via telefon.

Anställda som inte har tillgång till Ethics

Line har andra rapporteringskanaler.

Styrgruppen består av SSABs chef för

internrevision, chefen för Etik & Compliance samt

chefen för HR Compliance. Chefen för

SSAB ÅRSREDOVISNING 2024116

OM SSAB RAPPORTER

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT ERSÄTTNINGSRAPPORT FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER

internrevision informerar kvartalsvis SSABs

revisionsutskott om samtliga Ethics Line-

rapporter, inklusive sammanfattningar av

pågående utredningar, utan att delge

personuppgifter. Chefen för internrevision

rapporterar direkt till revisionsutskottet och är

funktionellt underställd ekonomi- och

finansdirektören.

Under 2024 rapporterades 37 (39) incidenter via

Ethics Line och efter utredning konstaterades 5

ärenden vara inom ramen för Ethics Line och

åtgärder vidtogs i 2 ärenden (relaterade till

regelefterlevnad). 4 ärenden är fortfarande under

utredning och 28 ärenden bedömdes inte vara

inom ramen för visselblåsarärenden och

rapportören hänvisades till andra

rapporteringskanaler. Antalet rapporter i Ethics

Line påvisar att medarbetare känner till och litar

på strukturerna för rapportering. Inga

diskrimineringsärenden inkom som avsåg

könstillhörighet, etnisk tillhörighet, nationalitet,

religion eller trosuppfattning eller

funktionsnedsättning. Inga rapporter om

överträdelser av mänskliga rättigheter inkom.

Inte heller utdömdes några sanktioner eller

skadestånd för ärenden som rapporterats in till

Ethics Line.

Om en korruptionsöverträdelse skulle identifieras

vidtas olika åtgärder beroende på situation men

följande åtgärder kan förekomma: Efter en intern

utredning, beslutas om ärendet ska

polisanmälas. Därutöver kan anställda bli

föremål för disciplinära åtgärder, inklusive

uppsägning, beroende på omständigheter i varje

enskilt fall, vilket beslutas av ansvariga chefer

tillsammans med personalavdelningen. Även

förebyggande arbete initieras för att undvika att

situationen upprepas.

Utbildningar

SSABs utbildning om uppförandekoden, som

även inkluderar arbetsförhållanden och

mänskliga rättigheter och arbete mot korruption

samt hur avvikelser rapporteras, är obligatorisk

för alla medarbetare. Utbildningen finns på tio

språk och måste göras om vart tredje år. Under

2024 genomförde 85 % av alla nyanställda

utbildning i uppförandekoden.

Aktiviteter under året

Under 2023 lanserades en ny intern utbildning

om uppförandekoden. Lanseringsaktiviteterna

fortsatte under 2024 och en större grupp

medarbetare, både nyanställda och medarbetare

som genomgått den tidigare utbildningen i

affärsetik, bjöds in för att genomgå utbildningen.

Aktiviteterna syftar till att uppnå SSABs

koncernmål avseende utbildning i

uppförandekoden.

SSAB fortsatte även arbetet med att etablera nya

interna kanaler inom EU för att rapportera

missförhållanden där ärenden hanteras av lokalt

utsedda personer. SSAB påbörjade utbildning för

de personer som är behöriga att ta emot och

utreda rapporter från de interna

rapporteringskanalerna. Aktiviteterna är en del i

SSABs arbete med att säkerställa att

medarbetare har information om och tillgång till

de interna rapporteringskanalerna och Ethics

Line. SSAB planerar fortsätta med liknande

aktiviteter under de närmaste åren.

Mål för ansvarsfullt företagande

SSAB följer upp arbetet genom mål för att

säkerställa att nya medarbetare har fått

utbildning om uppförandekoden samt att

medarbetare har tillgång till Ethics Line (se

noter). Alla medlemmar av koncernledningen har

genomfört utbildningen. SSAB har inte involverat

intressenter i framtagandet av målen.

Ansvarsfulla inköp (G1-2)

Arbetet med hållbarhet i leverantörsledet

omfattar både SSABs direkta leverantörer och i

ökad omfattning deras underleverantörer, i vissa

fall i flera led. Det omfattar även SSABs anställda

med inköpsansvar, i form av utbildningar och

instruktioner. I SSABs leverantörskedja kan

framförallt risk för negativ miljöpåverkan uppstå,

exempelvis föroreningar till luft, vatten och mark,

negativ påverkan på biologisk mångfald samt

utsläpp av växthusgaser. Hälsa och säkerhet och

mänskliga rättigheter är också viktiga frågor.

SSABs mål för arbetet med ansvarsfulla inköp

finns under noter. SSAB har inte involverat

intressenter i framtagandet av målen.

Uppförandekod för leverantörer

Koncerndirektivet för inköp slår fast att alla inköp

inom SSAB ska ske i linje med uppförandekoden

för leverantörer. Den utgör grunden för

miljömässiga och sociala krav gentemot

leverantörer. Till stöd för medarbetare med

inköpsansvar finns även instruktioner och

rutinbeskrivningar för hållbarhetsuppföljningar av

leverantörer. Uppförandekoden för leverantörer

baseras på SSABs uppförandekod samt

internationella konventioner och standarder som

FN:s Global Compacts principer, OECD:s riktlinjer

för multinationella företag, International Bill of

Human Rights, Internationella

Arbetsorganisationens (ILO:s) kärnkonventioner,

OCED:s riktlinjer för multinationella företag och

FN:s vägledande principer för företag och

mänskliga rättigheter. Leverantörer måste

respektera internationellt erkända mänskliga

rättigheter. Leverantörskoden omfattar SSABs

leverantörer både uppströms och nedströms, ses

över årligen och beslutas av koncernledningen.

Den finns tillgänglig på SSABs hemsida.

Styrdokumenten innehåller inga

målformuleringar utan målen sätts i en separat

process.

SSAB har ingen särskild policy för att förhindra

försenade betalningar till leverantörer.

Identifiering och bedömning av

leverantörsrisker

SSAB riskbedömer leverantörer utifrån bland

annat risker relaterade till miljö, arbetsvillkor,

mänskliga rättigheter, korruption samt

sanktioner. Bedömningen görs med hjälp av

ett externt verktyg. Varje leverantör har en

riskprofil baserad på land- och branschrisk.

Leverantörer som bedöms som medel eller

hög risk måste svara på ytterligare frågor om

bolagsstyrning, sociala villkor och miljöarbete,

och utifrån det vidtar SSAB eventuella

åtgärder som exempelvis närmare uppföljning

eller revision. Det kan också innebära att

SSAB avstår från att ingå avtal med nya

leverantörer eller förnya avtal med befintliga

leverantörer.

Riskutvärdering och revisioner

I den årliga revisionsplanen slås fast hos vilka

leverantörer riskutvärdering eller

tredjepartsrevision ska genomföras. Urvalet

baseras bland annat på en bedömning av

SSAB ÅRSREDOVISNING 2024117

OM SSAB RAPPORTER

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT ERSÄTTNINGSRAPPORT FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER

leverantörernas hållbarhetsarbete (inklusive

hälsa och säkerhet).

Arbete mot modern slavhandel

SSAB stödjer och respekterar internationellt

fastställda mänskliga rättigheter och har vidtagit

flera åtgärder för att förhindra att barnarbete,

tvångsarbete, slaveri och människohandel

förekommer i leverantörskedjan. Åtgärderna

omfattar uppdatering av SSABs leverantörskod,

riskutvärderingar och revisioner och utbildning av

SSABs anställda.

Inga konfliktmineraler

SSAB använder inte så kallade

konfliktmineraler (guld, tenn, volfram och

tantal) och på begäran lämnas intyg som

bekräftar detta till kunderna. När de gäller de

utökade konfliktmineralerna (kobolt och

glimmer), används inte kobolt i slutprodukter

från SSABs stålproduktion. Naturligt glimmer

kan förekomma i färgbeläggning av stål, men

köps inte från så kallade konfliktområden.

Aktiviteter under året

Förutom det ordinarie arbetet med

riskbedömning av leverantörer som beskrivs

ovan, påbörjades en rad strategiska initiativ

under året. Bland annat inkluderades SSAB

Scope 3-utsläpp i det nya koncernövergripande

klimatmålet (beskrivs närmare i E1).

Hållbarhetsfunktionen inom Inköp leder arbetet

med insamling av data samt även att utveckla

lämplig styrning för att nå det uppsatta målet.

SSAB påbörjade också processen för att närmare

identifiera risker i leverantörsledet, särskilt vad

gäller arbetstagare i leverantörsledet, men också

vad gäller miljöfrågor. Även olika initiativ för

förbättring av systemstöd pågick. SSAB planerar

fortsätta med liknande aktiviteter under de

närmaste åren.

Arbete mot korruption och mutor

(G1-3)

SSAB arbetar med att förebygga och upptäcka

korruption genom direktivet och instruktionen om

anti-korruption (tillgänglig på 11 språk) med

tillhörande utbildning samt handbok i affärsetik

som finns tillgänglig på intranätet.

Styrdokumenten innehåller information om hur

SSAB definierar muta och otillbörliga förmåner

samt hur medarbetare förväntas agera vid sina

kontakter med leverantörer, kunder och andra

affärspartners. SSAB har även en instruktion för

affärsetisk granskning som främst omfattar

agenter och distributörer i högriskområden för

korruption. Instruktionen innebär att SSAB inte

får ingå avtal med affärspartners som företräder

SSAB innan en första bedömning visar att dessa

respekterar SSABs affärsetiska regler.

Revision av risker för bedrägeri och korruption

ingår även vid revisionsgranskningar av

dotterbolag. Revisionerna har inte påvisat några

konkreta oegentligheter men möjlighet att

reducera risker har identifierats. Dessa

förbättringsmöjligheter åtgärdas i enlighet med

framtagna handlingsplaner. SSAB uppmuntrar

även medarbetare och externa intressenter att

rapportera eventuella korruptionsincidenter

genom rapporteringskanalerna.

Aktiviteter under året

SSAB genomför regelbundet utbildning i

affärsetik, främst riktad mot chefer och

medarbetare inom försäljning och inköp, som

löper större risk att utsättas för korruption i sitt

dagliga arbete. SSAB tillhandahåller även en

intern utbildning i konkurrensrätt och anti-

korruption. Den senare baseras på instruktionen

om anti-korruption och fokuserar på hur man kan

förebygga och upptäcka korruption samt hantera

intressekonflikter. Utbildningarna innehåller även

dilemma-diskussioner samt ett kunskapstest.

Under året har utbildningsinsatser pågått med

målet att öka medvetenheten om SSABs anti-

korruptionsarbete och nolltolerans mot

korruption och mutor. SSAB planerar fortsätta

med liknande aktiviteter under de närmaste åren.

Utbildningar

Vid slutet av året hade 97 (94) % av målgruppen

genomfört utbildningen i konkurrensrätt och 94

(90) % utbildningen i anti-korruption. Alla

medlemmar av koncernledningen har sedan

tidigare genomgått dessa utbildningar.

Fall av korruption eller mutor (G1-4)

Under året fanns inga korruptionsincidenter att

rapportera enligt gällande regelverk.

SSAB ÅRSREDOVISNING 2024118

OM SSAB RAPPORTER

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT ERSÄTTNINGSRAPPORT FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER

Noter om ansvarsfullt företagande (G1)

Policy och styrande dokument

• SSABs uppförandekod och tillhörande guide

• Koncerndirektiv och -instruktion om anti-korruptionsarbete

• Koncerndirektiv och -instruktion om korruptionsriskbedömning av affärspartners

• SSABs uppförandekod för leverantörer

Mål och utfall


Mål och utfall: Ansvarsfullt företagande
%	Mål 2025	2024	2023	2022
Andel aktiva nyanställda som genomgått utbildning i uppförandekoden	100	85	76	89
Andel medarbetare som har tillgång till Ethics Line	95	96	96	90


Mål och utfall: Ansvarsfulla inköp
	Mål 2025	Mål 2030	2024	2023	2022
Andel av nya leverantörer som utvärderats avseende hållbarhet	100 %	100 %	99 %	88 %	91 %
Andel av totala utgifter som utvärderats avseende hållbarhet	96 %	98 %	53 %	20 %	97 %
Antal audits/riskbedömningar	100	100	144	111	80

Redovisningsprinciper

Andel nyanställda som genomgått utbildning i uppförandekoden avser andelen aktiva nyanställda

som slutfört den nya utbildningen i uppförandekoden. Från och med 2024 omfattar utfallet enbart

den nya utbildningen i uppförandekoden. 2023 omfattade målet endast nyanställda medan

utfallet för 2023 omfattade nyanställda som hade slutfört tidigare utbildning i affärsetik eller den

nya utbildningen i uppförandekoden.

Målet rörande andel medarbetare som har tillgång till Ethics Line är satt efter vad SSAB anser

vara en lämplig nivå utifrån bland annat vilka länder SSAB är verksamt i, hur personalfördelningen

ser ut i respektive land samt att det i vissa länder finns legala begränsningar för hur Ethics Line

kan implementeras. De medarbetare som inte har tillgång till Ethics Line har andra

rapporteringsvägar.

Målgruppen för utbildningar i konkurrensrätt och anti-korruption avser i första hand medarbetare

inom försäljning och inköp som löper större risk att utsättas för korruption i sitt dagliga arbete

och denna målgrupp får förebyggande utbildning. Fler medarbetare än dem som ingår i riskgrupp

genomgår dock utbildningarna och ingår i målgruppen. Målgruppen för utbildningen i

konkurrensrätt (2 630 medarbetare) utgör 17 % av den totala personalstyrkan och målgruppen för

utbildning i anti-korruption (2 563 medarbetare) utgör 17 %.

Utvärdering av hållbarhet avser miljöpåverkan, arbetsvillkor och mänskliga rättigheter, affärsetik

och hållbar upphandling, samt en riskprofil baserad på land och branschrisk.

SSAB ÅRSREDOVISNING 2024119

OM SSAB RAPPORTER

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT ERSÄTTNINGSRAPPORT FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER

Övrig hållbarhetsinformation

I det här avsnittet presenteras

hållbarhetsinformation som

bedömts ligga under

väsentlighetsgränsen.

Övrig

hållbarhets-

information

• Resurseffektivitet

• Vatten

• Biologisk mångfald

• Kollektivavtal

• Klimatpolitiskt engagemang

Vattenanvändning

Insparad volym stål

(tusen ton)

1 043

SSAB ÅRSREDOVISNING 2024120

OM SSAB RAPPORTER

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT ERSÄTTNINGSRAPPORT FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER

Resurseffektivitet

Miljömässiga fördelar med SSABs stål

SSAB erbjuder ett brett sortiment av höghållfasta

och slitstarka stål utvecklade för att ge lägre vikt

och högre kapacitet i kundernas slutprodukter.

Dessa stål ger också väsentliga miljömässiga

fördelar i användningsfasen av produkterna.

Under 2024 uppnådde kunder, som uppgraderade

till SSABs höghållfasta stål en total

viktminskning om 1 043 tusen ton, jämfört med

praxis i respektive kundsegment. Praxis för

respektive tillämpning baseras på kunskap och

erfarenheter av SSABs tekniska experter inom

respektive område.


Mål: Resurseffektivitet
kton	2024	Mål 2024	Mål 2025	Mål 2030
Insparad volym stål	1 043	1 095	1 110	1 290

Vatten

Ansvar och styrning

Uttag av vatten och utsläpp till vatten är reglerat

enligt beslut från respektive miljömyndighet. På

varje anläggning finns lokala instruktioner för

exempelvis skötsel av reningsanläggningar och

kontroller av utsläpp till vatten. I Sverige och

Finland sker även samordnad kontroll av

vattenkvaliteten i de vattenförekomster där

utsläpp sker. Kontrollerna finansieras

gemensamt med andra verksamheter som

belastar samma recipient.

Uttag av ytvatten (sötvatten)

SSAB tar in kylvatten från floder, älvar, sjöar och

åar, exempelvis Lule älv (anläggningen i Luleå),

Dalälven (Borlänge), Nyköpingsån (Oxelösund),

Kuljunlahti-sjön (Brahestad) och Vanajavesi-sjön

(Tavastehus). Anläggningen i Iowa tar in vatten

från Mississippifloden. Anläggningen i Alabama

använder grundvatten vilket motsvarar mindre än

1 % av SSABs totala sötvattenuttag.

Uttag av ytvatten (salt-/bräckt vatten)

För anläggningarna i Luleå, Brahestad och


Total vattenanvändning per källa
Miljon m3	2024	2023	2022	2021	2020
Ytvatten (sötvatten)	185	193	190	196	180
Ytvatten (saltvatten)	199	204	196	205	198
Kommunalt vatten	1	2	2	1	1
Summa vattenanvändning	386	398	388	402	379

Oxelösund tar SSAB även in kylvatten från

Östersjön.

Områden med vattenstress

Enligt WRI:s kartläggning av områden med

vattenstress ligger SSABs samtliga stålverk i

områden med låg risk för vattenstress, med

undantag för Oxelösund, som ligger i ett område

med medel till hög risk på grund av låga

grundvattennivåer. SSAB använder dock inte

grundvatten som kylvatten i Oxelösund och

behovet av ytvatten i form av sötvatten kommer

att minska när anläggningen ställs om till

elektrostålverk. Den planerade ljusbågsugnen

kommer att kylas med havsvatten.

Vatten viktigt för ståltillverkning

Stålindustrin behöver stora mängder

vatten för sina processer. Alla SSABs

anläggningar ligger därför på platser

med god förekomst av vatten. Vatten

används främst för att kyla stålet, till

exempel vid härdning. Vatten används

också för att rena processgaser och

som smörjmedel, samt som skölj- och

spolvatten vid exempelvis betning.

Biologisk mångfald

SSAB strävar efter att integrera

ekosystemtjänster i verksamheten och att främja

den biologiska mångfalden. Det är ett långsiktigt

arbete som innebär en bredd av aktiviteter; från

att beakta ekosystemtjänster vid planering och

utveckling av verksamheten, till att bevara och

underhålla den flora och fauna som redan finns.

Det kan också handla om att nyttja vegetation

inom industriområdena i syfte att minska

spridning av damm och binda luftföroreningar

eller att skapa rekreationsområden för

allmänheten. Ekosystemtjänster är ett begrepp

som omfattar alla produkter och tjänster som

naturens ekosystem ger och som bidrar till

människans välfärd och livskvalitet.

Lokala initiativ

Vidare finns det flera exempel på lokala

överenskommelser med kommuner, länsstyrelser

eller intresseorganisationer, där SSAB samverkar

med biologer från myndigheter eller andra

organisationer för att till exempel bevara död ved

för att skapa faunadepåer, planera för

fågelholkar eller naturlig växtetablering och

ängsmark, exempelvis vid avslutning av deponier.

Exempel från tidigare år:

• Inventering av bland annat naturvärden och

häckande fåglar inom industriområdena i både

Luleå och Brahestad

• Överenskommelse med Borlänge kommun om

att bevara ett värdefullt rekreationsområde i

Islingbyholen med unik miljö och stora natur-

och kulturvärden samt att hålla det tillgängligt

för allmänheten. Vidare har SSAB anpassat

mark och vegetation vid en befintlig bullervall i

SSAB ÅRSREDOVISNING 2024121

OM SSAB RAPPORTER

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT ERSÄTTNINGSRAPPORT FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER

syfte att skapa ett så kallat insektshotell i

större skala tillsammans med kommunen.

• Restaurering av våtmark uppströms

Biologisk mångfald i Luleå

SSAB har tagit fram en plan för att

stärka den biologiska mångfalden på

Svartön där SSABs anläggning i Luleå

ligger. Detta är ett led i ambitionen att

öka den biologiska mångfalden i

samband med omställningen mot en

fossilfri verksamhet. Utgångspunkten

är främst att gynna de rödlistade och

redan etablerade fågelarter som finns

inom området. Planen omfattar bland

annat åtgärder för att skapa och

förstärka lämpliga livsmiljöer, boplatser

och födosöksområden genom att till

exempel bevara vegetation, skapa

dammar, diken och våtmarker och

öppna gräsytor. Planen kommer att

uppdateras till högre detaljeringsgrad i

takt med att omställningen vid

anläggningen i Luleå fortskrider. Med

de åtgärder som föreslås kommer den

biologiska mångfalden inom området

på sikt att öka.

Biologisk mångfald i Luleå

SSAB har tagit fram en plan för att

stärka den biologiska mångfalden på

Svartön där SSABs anläggning i Luleå

ligger. Detta är ett led i ambitionen att

öka den biologiska mångfalden i

samband med omställningen mot en

fossilfri verksamhet. Utgångspunkten

är främst att gynna de rödlistade och

redan etablerade fågelarter som finns

inom området. Planen omfattar bland

annat åtgärder för att skapa och

förstärka lämpliga livsmiljöer, boplatser

och födosöksområden genom att till

exempel bevara vegetation, skapa

dammar, diken och våtmarker och

öppna gräsytor. Planen kommer att

uppdateras till högre detaljeringsgrad i

takt med att omställningen vid

anläggningen i Luleå fortskrider. Med

de åtgärder som föreslås kommer den

biologiska mångfalden inom området

på sikt att öka.

anläggningen i Oxelösund i samverkan med

Sportfiskarna och markägare i området.

Våtmarken medför en återskapad lekplats för

gädda i Långsjön i Sörmland i syfte att lokalt

stabilisera ekosystemet, minska tillförseln av

näringsämnen i Östersjön och att på sikt

minska algblomningen.

Kollektivavtal

Alla SSABs anställda i Sverige och Finland

omfattas av kollektivavtal. För anställda i USA

samt övriga länder finns det olika arrangemang

enligt praxis och arbetslagstiftning i respektive

land.


Anställda som omfattas av kollektivavtal, %	2024
Sverige	100
Finland	100
USA	1

Klimatpolitiskt

engagemang

SSABs samarbete med politiska beslutsfattare,

på global, europeisk och nationell nivå syftar till

att informera om möjligheter och utmaningar

kopplade till stålindustrins minskning av

koldioxidutsläpp. Klimatpolitik, energipolitik och

industripolitik är särskilt intressanta områden för

SSAB, samt frågor relaterade till offentlig

finansiering och effektiva tillståndsprocesser.

SSAB driver exempelvis följande frågor:

• Klimatpolitik: SSAB stödjer EU:s Gröna giv och

klimatlag, inklusive målet om 55 % minskning

av växthusgaser till 2030 och klimatneutralitet

till 2050. För det kommande EU 2040-målet

efterlyser SSAB ett ambitiöst mål på minst

90 % nettominskning jämfört med 1990 års

nivå.

• Energipolitik: Industrins omställning är

beroende av tillgång till fossilfria

energiinsatser, särskilt elektrifiering. Snabbare

utbyggnad av fossilfri elproduktion, tilldelning

av elkapacitet och tillgång till transmissionsnät

är viktiga frågor för SSAB.

• EU ETS och CBAM: SSAB stödjer effektivt

genomförande av det reviderade EU ETS och

införandet av en gränsjusteringsmekanism för

koldioxid, CBAM, vilket SSAB stödjer, kommer

att vara viktigt. Med det sagt, CBAM håller på

att införas och dess fortsatta design,

implementering och tillämpning kommer att

påverka hur effektiv den blir.

• Offentlig finansiering: SSAB förespråkar

försiktighet vad gäller statligt stöd, det kan lätt

snedvrida EU:s inre marknad och öka

kostnaderna för den teknik som behövs för

omställningen. Om subventioner används bör

de fokusera på forskning och utveckling och

uppskalning av ny teknik, inte på att

subventionera redan kommersiellt tillgänglig

teknik.

• Industri och konkurrenskraft: Det är viktigt att

säkerställa lika villkor på EU:s interna marknad

samt globalt. Det finns ett behov av tydliga

standarder och definitioner som stödjer

stålmarknadens omställning, samt en tydlig

inriktning på politiska styrmedel för efterfrågan

av clean-tech-lösningar.

SSABs klimatpolitiska engagemang är beslutat

av vd och utgår från företagsstrategin,

uppförandekoden och SSABs stöd för målen

i Parisavtalet. För påverkansaktiviteter i EU är

SSAB registrerat i EU Transparency Register med

nummer 835967332819-32.

Under 2024 gjordes en kartläggning av de

branschorganisationer och medlems-

organisationer, där SSAB är medlemmar,

företräder klimatrelaterade ståndpunkter som

SSAB står bakom och/eller är i linje med

Parisavtalets mål. Kartläggningen visade att

samtliga medlemsorganisationer uppfyller

SSABs förväntningar.

Medlemskap i organisationer och

påverkansorganisationer


Globalt	Leadership Group for Industry Transmission (LeadIT), Energy Transitions Commission (ETC), First Movers Coalition
Europa	Eurofer, European Corporate Leadership Group (CLG Europe)
Sverige	Jernkontoret, Svenskt Näringsliv, SKGS – Skogen, Kemin, Gruvorna och Stålet, Fossilfritt Sverige
Finland	Finska metallproducenter, Stora finska elkonsumenter, Finska teknik- industrifederationen
Nordamerika	American Iron and Steel Institute (AISI), National Association of Manufacturers (NAM), Steel Manufactures Association (SMA)

SSAB ÅRSREDOVISNING 2024122

OM SSAB RAPPORTER

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT ERSÄTTNINGSRAPPORT FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER

Revisors rapport över översiktlig granskning av hållbarhetsredovisning

samt yttrande avseende den lagstadgade hållbarhetsrapporten för SSAB AB

(publ)

Till SSAB AB (publ), org nr 556016-3429

Inledning

Vi har fått i uppdrag av styrelsen i SSAB AB (publ)

att översiktligt granska hållbarhetsredovisningen

för SSAB AB (publ) för år 2024. Företaget har

definierat hållbarhetsredovisningens omfattning

på sidorna 80–84. Den lagstadgade

hållbarhetsrapporten definieras på sidan 59.

Styrelsens och företagsledningens ansvar för

hållbarhetsredovisningen

Det är styrelsen och företagsledningen som har

ansvaret för att upprätta hållbarhetsredo

visningen inklusive den lagstadgade

hållbarhetsrapporten i enlighet med tillämpliga

kriterier respektive årsredovisningslagen, enligt

den äldre lydelsen i årsredovisningslagen som

gällde före den 1 juli 2024. Kriterierna framgår på

sidan 59 i hållbarhetsredovisningen, och utgörs

av de delar av ramverket för hållbarhetsredo

visning utgivna av European Sustainability

Reporting Standards (ESRS) och The Global

Reporting Initiative (GRI) som är tillämpliga för

hållbarhetsredovisningen, samt av företagets

egna framtagna redovisnings- och beräknings

principer. Detta ansvar innefattar även den

interna kontroll som bedöms nödvändig för att

upprätta en hållbarhetsredovisning som inte

innehåller väsentliga fel, vare sig dessa beror på

oegentligheter eller på fel.

Revisorns ansvar

Vårt ansvar är att uttala en slutsats om

hållbarhetsredovisningen grundad på vår

översiktliga granskning och lämna ett yttrande

avseende den lagstadgade hållbarhetsrapporten.

Vårt uppdrag är begränsat till informationen i

detta dokument och den historiska information

som redovisas och omfattar således inte

framtidsorienterade uppgifter.

Vi har utfört vår översiktliga granskning i enlighet

med ISAE 3000 (omarbetad) Andra bestyrkande

uppdrag än revisioner och översiktliga

granskningar av historisk finansiell information.

En översiktlig granskning består av att göra

förfrågningar, i första hand till personer som är

ansvariga för upprättandet av hållbarhets-

redovisningen, att utföra analytisk granskning

och att vidta andra översiktliga gransknings-

åtgärder. Vi har utfört vår granskning avseende

den lagstadgade hållbarhetsrapporten i enlighet

med FARs rekommendation RevR 12 Revisorns

yttrande om den lagstadgade hållbarhets-

rapporten. En översiktlig granskning och en

granskning enligt RevR 12 har en annan inriktning

och en betydligt mindre omfattning jämfört med

den inriktning och omfattning som en revision

enligt IAASB:s standarder för revision och

kvalitetskontroll i övrigt har.

Revisionsföretaget tillämpar International

Standard on Quality Management 1, som kräver

att företaget utformar, implementerar och

hanterar ett system för kvalitetsstyrning inklusive

riktlinjer eller rutiner avseende efterlevnad av

yrkesetiska krav, standarder för yrkesutövningen

och tillämpliga krav i lagar och andra

författningar. Vi är oberoende i förhållande till

SSAB AB (publ) enligt god revisorssed i Sverige

och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar

enligt dessa krav.

De granskningsåtgärder som vidtas vid en

översiktlig granskning och granskning enligt

RevR 12 gör det inte möjligt för oss att skaffa oss

en sådan säkerhet att vi blir medvetna om alla

viktiga omständigheter som skulle kunna ha blivit

identifierade om en revision utförts. Den uttalade

slutsatsen grundad på en översiktlig granskning

och granskning enligt RevR 12 har därför inte den

säkerhet som en uttalad slutsats grundad på en

revision har.

Vår granskning utgår från de av styrelsen och

företagsledningen valda kriterier, som definieras

ovan. Vi anser att dessa kriterier är lämpliga för

upprättande av hållbarhetsredovisningen. Vi

anser att de bevis som vi skaffat under vår

granskning är tillräckliga och ändamålsenliga i

syfte att ge oss grund för vårt uttalande nedan.

Uttalande

Grundat på vår översiktliga granskning har det

inte kommit fram några omständigheter som ger

oss anledning att anse att

hållbarhetsredovisningen inte, i allt väsentligt, är

upprättad i enlighet med de ovan av styrelsen

och företagsledningen angivna kriterierna.

En lagstadgad hållbarhetsrapport har upprättats.

Stockholm den 11 mars 2025

Ernst & Young AB

Rickard Andersson

Auktoriserad revisor

Outi Alestalo

Specialistmedlem i FAR

SSAB ÅRSREDOVISNING 2024123

OM SSAB RAPPORTER

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT ERSÄTTNINGSRAPPORT FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER

Finansiella rapporter 2024

SSABs rörelseresultat för 2024 uppgick till 7,9 Mdkr,

och styrelsen föreslår en utdelning om 2,60 kronor

per aktie för verksamhetsåret 2024.

SSAB ÅRSREDOVISNING 2024124

OM SSAB RAPPORTER

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT ERSÄTTNINGSRAPPORT FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER

Koncernens räkenskaper


Koncernens rapport över resultatet
Mkr	Not	2024	2023
Intäkter	B.2	103 418	119 489
Kostnad för sålda varor	B.3	-88 926	-96 936
Bruttoresultat		14 492	22 553

Försäljningskostnader	B.3	-2 932	-2 951
Administrationskostnader	B.3	-3 546	-3 097
Övriga rörelseintäkter	B.5	1 503	1 189
Övriga rörelsekostnader	B.3, B.5	-1 651	-1 197
Andelar i intressebolag och joint ventures resultat efter skatt	B.6	-4	-29
Rörelseresultat		7 860	16 467

Finansiella intäkter	D.5	2 485	1 428
Finansiella kostnader	D.5	-2 033	-1 179
Resultat före skatt		8 313	16 716

Inkomstskatt	E.1	-1 786	-3 677
Årets resultat		6 527	13 038

Varav hänförligt till:
Moderbolagets aktieägare		6 522	13 029
Innehav utan bestämmande inflytande		4	9

Resultat per aktie, kr1)	D.6	6,54	12,67
Utdelning per aktie, 2024 – förslag, kr	D.6	2,60	5,00

1) Det finns inga utestående aktieinstrument vilket innebär att det inte finns någon utspädning.


Koncernens rapport över totalresultat
Mkr	Not	2024	2023
Årets resultat		6 527	13 038

Övrigt totalresultat
Poster som kan komma att omklassificeras till resultatet
Omräkningsdifferenser	D.6	2 851	-1 454
Omvärderingseffekter avseende hyperinflation, efter skatt		107	80
Kassaflödessäkringar	D.6	-268	-1 072
Inkomstskatt på kassaflödessäkringar	E.1	54	215
Säkring av nettoinvestering i utlandsverksamhet	D.6	-35	267
Inkomstskatt på säkring av nettoinvestering i utlandsverksamhet	E.1	7	-55
Summa poster som kan komma att omklassificeras till resultatet		2 716	-2 019

Poster som inte kommer att omklassificeras till resultatet
Omvärderingseffekter i nettopensionsförpliktelsen	D.7	22	50
Inkomstskatt på omvärderingseffekter i nettopensionsförpliktelsen	E.1	-4	-10
Summa poster som inte kommer att omklassificeras till resultatet		19	40

Summa övrigt totalresultat, netto efter skatt		2 735	-1 978
Summa totalresultat		9 261	11 060

Varav hänförligt till:
Moderbolagets aktieägare		9 256	11 053
Innehav utan bestämmande inflytande		6	7

SSAB ÅRSREDOVISNING 2024125

OM SSAB RAPPORTER

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT ERSÄTTNINGSRAPPORT FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER


Koncernens rapport över finansiell ställning
Mkr	Not	31 Dec 2024	31 Dec 2023
TILLGÅNGAR
Anläggningstillgångar
Immateriella tillgångar	C.1	1 520	1 496
Materiella anläggningstillgångar	C.1	30 343	27 341
Nyttjanderättstillgångar	C.2	2 896	2 701
Andelar i intressebolag och joint venture	B.6	969	959
Uppskjutna skattefordringar	E.1	534	548
Långfristiga derivattillgångar	D.1	88	187
Övriga långfristiga tillgångar	D.4	349	317
Summa anläggningstillgångar		36 698	33 548

Omsättningstillgångar
Varulager	C.3	31 780	32 485
Kundfordringar	C.4	9 696	10 673
Aktuella skattefordringar		2 087	733
Kortfristiga derivattillgångar	D.1	550	232
Övriga korta räntebärande fordringar	D.3	21	41
Övriga kortfristiga fordringar	C.4	1 967	1 212
Likvida medel	D.3	27 810	28 916
Summa omsättningstillgångar		73 910	74 291

Tillgångar som innehas för försäljning	E.2	120	—
SUMMA TILLGÅNGAR		110 728	107 839



Mkr	Not	31 Dec 2024	31 Dec 2023
EGET KAPITAL OCH SKULDER
Eget kapital
Aktiekapital		9 063	9 063
Övrigt tillskjutet kapital		23 022	23 022
Reserver		16 401	13 793
Balanserat resultat, inkl. årets resultat		22 481	21 993
Summa eget kapital för moderbolagets aktieägare	D.6	70 966	67 872

Innehav utan bestämmande inflytande		49	76
SUMMA EGET KAPITAL		71 015	67 948

Långfristiga skulder
Uppskjutna skatteskulder	E.1	2 757	2 887
Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser	D.7	336	343
Långfristiga avsättningar	C.5	227	223
Långfristiga derivatskulder	D.1	43	43
Långfristiga räntebärande skulder	D.3	6 501	6 282
Långfristiga leasingskulder	C.2	2 340	2 148
Övriga långfristiga skulder	C.4	217	192
Summa långfristiga skulder		12 421	12 119

Kortfristiga skulder
Kortfristiga avsättningar	C.5	305	207
Leverantörsskulder	C.4	18 852	17 001
Aktuella skatteskulder		1 148	1 135
Kortfristiga derivatskulder	D.1	136	319
Kortfristiga räntebärande skulder	D.3	495	1 428
Kortfristiga leasingskulder	C.2	816	764
Övriga kortfristiga skulder	C.4	5 531	6 920
Summa kortfristiga skulder		27 284	27 773

Skulder hänförliga till tillgångar som innehas för försäljning	E.2	8	—
SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER		110 728	107 839

SSAB ÅRSREDOVISNING 2024126

OM SSAB RAPPORTER

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT ERSÄTTNINGSRAPPORT FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER


Koncernens rapport över förändringar i eget kapital
		2024							2023
		Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare							Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare
Mkr	Not	Aktie- kapital	Övrigt tillskjutet kapital	Reserver	Balanserat resultat, inkl. årets resultat	Summa	Innehav utan bestämmande inflytande	Summa eget kapital	Aktie- kapital	Övrigt tillskjutet kapital	Reserver	Balanserat resultat, inkl. årets resultat	Summa	Innehav utan bestämmande inflytande	Summa eget kapital
Eget kapital 1 januari		9 063	23 022	13 793	21 993	67 872	76	67 948	9 063	23 022	15 891	19 149	67 124	66	67 191
Omräkningsdifferens	D.6	—	—	2 849	—	2 849	1	2 851	—	—	-1 452	—	-1 452	-2	-1 454
Kassaflödessäkringar, efter skatt	D.6	—	—	-215	—	-215	—	-215	—	—	-857	—	-857	—	-857
Säkring av nettoinvestering i utlandsverksamhet, efter skatt	D.6	—	—	-27	—	-27	—	-27	—	—	212	—	212	—	212
Omvärderingseffekter i nettopensionsförpliktelsen, efter skatt	D.7	—	—	—	19	19	—	19	—	—	—	40	40	—	40
Omvärderingseffekter avseende hyperinflation, efter skatt		—	—	—	107	107	—	107	—	—	—	80	80	—	80
Summa övrigt totalresultat		—	—	2 607	126	2 734	1	2 735	—	—	-2 097	121	-1 977	-2	-1 978
Årets resultat		—	—	—	6 522	6 522	4	6 527	—	—	—	13 029	13 029	9	13 038
Summa totalresultat		—	—	2 607	6 648	9 256	6	9 261	—	—	-2 097	13 150	11 053	7	11 060
Innehav utan bestämmande inflytande vid rörelseförvärv		—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	11	11
Förvärv innehav utan bestämmande inflytande		—	—	—	-19	-19	-29	-48	—	—	—	—	—	—	—
Utdelning, moderbolagets aktieägare		—	—	—	-4 983	-4 983	—	-4 983	—	—	—	-8 960	-8 960	—	-8 960
Utdelning, innehav utan bestämmande inflytande		—	—	—	—	—	-4	-4	—	—	—	—	—	-8	-8
Förvärv egna aktier	D.6	—	—	—	-1 160	-1 160	—	-1 160	—	—	—	-1 347	-1 347	—	-1 347
Indragning av egna aktier	D.6	-292	—	—	292	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—
Fondemission	D.6	292	—	—	-292	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—
Eget kapital 31 december		9 063	23 022	16 401	22 481	70 966	49	71 015	9 063	23 022	13 793	21 993	67 872	76	67 948

SSAB ÅRSREDOVISNING 2024127

OM SSAB RAPPORTER

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT ERSÄTTNINGSRAPPORT FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER


Koncernens rapport över kassaflöden
Mkr	Not	2024	2023
KASSAFLÖDE FRÅN LÖPANDE VERKSAMHET
Rörelseresultat		7 860	16 467

Poster som inte påverkar kassaflödet:
Ej utdelade andelar i intressebolags resultat		4	29
Avskrivningar/nedskrivningar på anläggningstillgångar	C.1, C.2	4 208	3 674
Resultat vid försäljning av immateriella och materiella anläggningstillgångar		9	9
Resultat vid försäljning av rörelser och andelar		8	-38
Förändring avsättningar		86	-43
Övriga återföringar		17	-17

Erhållna räntor		1 315	1 213
Betalda räntor		-854	-776
Betald skatt		-3 230	-3 879
Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändring i rörelsekapital		9 425	16 637

Förändring i rörelsekapital
Varulager		1 399	5 131
Kundfordringar		1 313	1 157
Leverantörsskulder		1 223	-2 536
Övriga kortfristiga fordringar		-769	1 086
Övriga kortfristiga skulder		-695	-3
Kassaflöde från förändring i rörelsekapital		2 470	4 836
KASSAFLÖDE FRÅN DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN		11 896	21 473



Mkr	Not	2024	2023
KASSAFLÖDE FRÅN INVESTERINGSVERKSAMHET
Investeringar i immateriella och materiella anläggningstillgångar 1)	C.1	-8 215	-6 567
Försäljning av immateriella och materiella anläggningstillgångar 1)	C.1	1 646	1 264
Förvärv av rörelser och andelar	E.2	-38	-52
Förvärv/tillskott intressebolag och joint venture		–	-20
Avyttrade rörelser och andelar	E.2	–	61
Övrig investeringsverksamhet		-5	23
KASSAFLÖDE FRÅN INVESTERINGSVERKSAMHETEN		-6 611	-5 291

KASSAFLÖDE FRÅN FINANSIERINGSVERKSAMHET
Utdelning till moderbolagets aktieägare	D.6	-4 983	-8 960
Utdelning till innehav utan bestämmande inflytande		-4	-8
Förvärv egna aktier	D.6	-1 215	-1 292
Förvärv innehav utan bestämmande inflytande		-47	–
Nya lån	D.3	–	2 232
Återbetalning/amortering av lån	D.3	-1 198	-2 788
Övrig finansiering		2 245	-1 948
KASSAFLÖDE FRÅN FINANSIERINGSVERKSAMHETEN		-5 203	-12 765

LIKVIDA MEDEL
Behållning den 1 januari		28 916	24 900
Kassaflöde från den löpande verksamheten		11 896	21 473
Kassaflöde från investeringsverksamheten		-6 611	-5 291
Kassaflöde från finansieringsverksamheten		-5 203	-12 765
Omräkningsdifferenser, likvida medel		-1 188	599
LIKVIDA MEDEL den 31 december		27 810	28 916

Avtalad, ej utnyttjad bankkredit		8 500	8 239
DISPONIBLA LIKVIDA MEDEL (inkl. outnyttjade bankkrediter)		36 311	37 155

1) Under 2024 uppgick nettoinköp av utsläppsrätter till -1 207 (-842) Mkr, inköp och försäljning presenteras separat på de refererade

poster.

SSAB ÅRSREDOVISNING 2024128

OM SSAB RAPPORTER

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT ERSÄTTNINGSRAPPORT FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER

Noter till koncernredovisningen

Grund för

rapportering

A.1

Allmän information

A.2

Grunder för rapportens

upprättande

A.3

Alternativa nyckeltal

Rörelse-

resultat

B.1

Rörelsesegment

B.2

Intäkter

B.3

Rörelsens kostnader

B.4

Ersättningar till anställda

B.5

Övriga rörelseintäkter/

-kostnader

B.6

Intressebolag, joint

venture och

närståendetransaktioner

Operativa

tillgångar och

skulder

C.1

Immateriella tillgångar

och materiella

anläggningstillgångar

C.2

Leasing

C.3

Varulager

C.4

Kundfordringar,

leverantörsskulder och

övriga fordringar och

skulder

C.5

Avsättningar

Finansiell

riskhantering

D.1

Finansiell riskhantering

D.2

Värdering finansiella

tillgångar och skulder

D.3

Nettoskuld/Nettokassa

D.4

Övriga långfristiga

tillgångar

D.5

Finansiella intäkter och

kostnader

D.6

Eget kapital

D.7

Pensioner

Övriga noter

E.1

Inkomstskatt

E.2

Förvärv, avyttringar och

tillgångar som innehas för

försäljning

E.3

SSABs dotterbolag

E.4

Ställda säkerheter och

eventualförpliktelser

SSAB ÅRSREDOVISNING 2024129

OM SSAB RAPPORTER

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT ERSÄTTNINGSRAPPORT FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER

Noter till koncernredovisningen, forts.

Noter presenteras i sektionerna A–E.

I respektive not finns, om relevant,

upplysningar om redovisningsprinciper,

viktiga uppskattningar och bedömningar

samt risker. Tabellen till höger visar noter i

vilka dessa upplysningar kan återfinnas och

följande symboler markerar dessa

upplysningar i noterna.

RPRedovisningsprinciper

U&BUppskattningar och bedömningar

RRisker


Noter	1. Redovisnings- principer	2. Uppskattningar och bedömningar	3. Risker
A. Grund för rapportering
A.1 Allmän information	-	-	-
A.2 Grunder för rapportens upprättande	●	●	●
A.3 Alternativa nyckeltal	-	-	-

B. Rörelseresultat
B.1 Rörelsesegment	●	-	-
B.2 Intäkter	●	-	-
B.3 Rörelsens kostnader	●	-	-
B.4 Ersättningar till anställda	-	-	-
B.5 Övriga rörelseintäkter/-kostnader	●	-	-
B.6 Intressebolag, joint venture och närståendetransaktioner	●	-	-

C. Operativa tillgångar och skulder
C.1 Immateriella tillgångar och materiella anläggningstillgångar	●	●	-
C.2 Leasing	●	-	-
C.3 Varulager	●	●	-
C.4 Kundfordringar, leverantörsskulder och övriga fordringar och skulder	●	-	●
C.5 Avsättningar	●	●	-

D. Finansiell riskhantering
D.1 Finansiell riskhantering	●	-	●
D.2 Värdering finansiella tillgångar och skulder	●	-	-
D.3 Nettoskuld/Nettokassa	-	-	●
D.4 Övriga långfristiga tillgångar	●	-	-
D.5 Finansiella intäkter och kostnader	●	-	-
D.6 Eget kapital	●	-	-
D.7 Pensioner	●	●	●

E. Övriga noter
E.1 Inkomstskatt	●	●	-
E.2 Förvärv, avyttringar och tillgångar som innehas för försäljning	-	-	-
E.3 SSABs dotterbolag	-	-	-
E.4 Ställda säkerheter och eventualförpliktelser	-	-	-

SSAB ÅRSREDOVISNING 2024130

OM SSAB RAPPORTER

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT ERSÄTTNINGSRAPPORT FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER

A.1 Allmän information

SSAB AB (publ) är ett aktiebolag med säte i Stockholm, Sverige och produktionsanläggningar i

Sverige, Finland och USA. Moderbolaget är börsnoterat på Nasdaq Stockholm och Nasdaq Helsinki.

SSAB är ett Norden- och USA-baserat stålföretag som bygger en starkare, lättare och mer hållbar värld

genom förädlade stålprodukter och tjänster. SSAB är organiserat i fem rörelsesegment: de tre

ståldivisionerna SSAB Special Steels, SSAB Europe och SSAB Americas samt de helägda

dotterbolagen Tibnor och Ruukki Construction. SSAB har cirka 15 000 anställda i över 50 länder.


Företagsinformation
Företagsnamn	SSAB AB (publ)
Organisationsnummer	556016-3429
Bolagsform	Aktiebolag
Registreringsland	Sverige
Företagsadress	Box 70, 101 21 Stockholm

A.2 Grunder för rapportens

upprättande

RP SSABs koncernredovisning för räkenskapsåret 2024 som omfattar perioden 1 januari till 31

december 2024 har upprättats i enlighet med Årsredovisningslagen (1995:1554) samt IFRS

Redovisningsstandarder utgivna av International Accounting Standards Board (IASB) i den form

de antagits av EU. Vidare har Rådet för hållbarhets- och finansiell rapporterings rekommendation

RFR 1 Kompletterande redovisningsregler för koncerner tillämpats. I koncernredovisningen ingår

även lagstadgad Hållbarhetsrapport, för vidare beskrivning se avsnitt Grund för upprättande i

Hållbarhetsrapporten. SSABs Årsredovisning enligt ESEF-regelverket publiceras i XHTML-format

på koncernens hemsida, www.ssab.com.

Koncernredovisningen presenteras i miljoner svenska kronor om inget annat anges. Alla siffror är

avrundade och därmed kan summan av enskilda siffror avvika från den presenterade aggregerade

siffran. Nyckeltal har beräknats med exakta siffror.

Redovisningsprinciper för koncernredovisningen

Koncernredovisningen upprättas i enlighet med koncernens redovisningsprinciper, och omfattar

redovisningen för moderbolaget, SSAB AB (publ) och samtliga koncernbolag. Dotterbolagen

konsolideras enligt förvärvsmetoden och utgörs av samtliga enheter över vilka SSAB har kontroll.

För varje enskilt förvärv avgör koncernen om alla innehav utan bestämmande inflytande i det

förvärvade bolaget redovisats till verkligt värde eller till innehavets proportionella andel av det

förvärvade företagets nettotillgångar. Förvärvsrelaterade utgifter kostnadsförs när de inträffar

och redovisas som administrationskostnader eller övriga rörelsekostnader beroende på karaktär.

Transaktioner i utländsk valuta

Koncernredovisningen presenteras i svenska kronor, som är moderbolagets funktionella valuta

och rapportvaluta. Transaktioner i utländsk valuta redovisas till den valutakurs som rådde på

transaktionsdagen. I vissa fall approximeras den faktiska kursen till den genomsnittliga kursen

under en månad. Valutakursdifferenser hänförliga till rörelsen redovisas i rörelseresultatet under

övriga rörelseintäkter och -kostnader medan differenser hänförliga till finansiering redovisas i

finansiella intäkter och kostnader.

SSAB ÅRSREDOVISNING 2024131

OM SSAB RAPPORTER

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT ERSÄTTNINGSRAPPORT FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER

De utländska dotterbolagens resultaträkningar och kassaflöden räknas om till svenska kronor

efter årets genomsnittliga valutakurser medan deras balansräkningar räknas om efter

balansdagens kurser. Omräkningsdifferenser redovisas i koncernens övriga totalresultat och

redovisas i omräkningsreserv i eget kapital.

Goodwill och justeringar av tillgångar och skulder till verkligt värde i samband med förvärv av

utländska dotterbolag rapporteras som tillgångar och skulder i utlandsverksamheten och

omräknas således till balansdagens kurser.

Förändringar i IFRS Redovisningsstandarder

Standarder, ändringar och tolkningar som trätt i kraft 2024 och som är relevanta för koncernen

ÄNDRINGAR AV IAS 7 och IFRS 7, LEVERANTÖRSFINANSIERING. Dessa ändringar gäller från och

U&B

med 1 januari 2024. Ändringarna kräver att företag lämnar ytterligare upplysningar om

leverantörsfinansieringsarrangemang för att bedöma effekter som dessa arrangemang har på

företagets skulder, kassaflöden och likviditetsrisk. Koncernen har tillämpat dessa ändringar från

och med 1 januari 2024 och de har påverkat upplysningar i koncernens finansiella rapporter.

ÄNDRINGAR AV IAS 1, KLASSIFICERING AV SKULDER SOM KORT- ELLER LÅNGFRISTIGA OCH

LÅNGFRISTIGA SKULDER MED KOVENANTER. Dessa ändringar gäller från och med 1 januari

2024. Ändringarna förtydligar IAS 1-kriteriet för att klassificera en skuld som långfristig; företaget

måste på balansdagen ha rätt att senarelägga reglering av en skuld i minst 12 månader; och

förtydligar upplysningskrav när företagets rätt att senarelägga regleringen är föremål för att

uppfylla kovenanter. Koncernen har tillämpat ändringarna från och med den 1 januari 2024, dessa

ändringar har ej haft någon väsentlig påverkan på koncernens finansiella rapporter.

ÄNDRING AV IFRS 16, LEASINGSKULD VID EN SALE AND LEASEBACK-TRANSAKTION. Denna

ändring gäller från och med 1 januari 2024. Ändringen lägger till efterföljande värderingskrav för

sale and leaseback-transaktioner i IFRS 16. Koncernen har tillämpat denna ändring från och med

1 januari 2024 och den har ej haft någon väsentlig påverkan på koncernens finansiella rapporter.

Standarder, ändringar och tolkningar som är relevanta för koncernen men som ännu inte trätt i kraft och inte

har tillämpats av koncernen i förtid

ÄNDRING AV IAS 21, AVSAKNAD AV VÄXLINGSBARHET. Dessa ändringar gäller från och med 1

januari 2025. Ändringen klargör hur ett företag ska bedöma om en valuta är växlingsbar till en

annan valuta och, om en valuta inte är växlingsbar, för att bestämma vilken växlingskurs som

används och vilka upplysningar som lämnas. Koncernen kommer att tillämpa dessa ändringar

från och med 1 januari 2025. Denna ändring förväntas ej ha någon väsentlig påverkan på

koncernens framtida finansiella rapporter.

IFRS 18 – PRESENTATION AND DISCLOSURE IN FINANCIAL STATEMENTS. Denna standard

gäller från och med 1 januari 2027, men har ännu inte antagits av EU. IFRS 18 inför nya krav på

presentation och upplysningar av intäkter och kostnader, och definierade delsummeringar i

resultaträkningen. Standarden inför även krav på upplysningar om ledningens resultatmått.

Ändringarna innebär även att några nuvarande valmöjligheter vad gäller presentation av

kassaflöden tas bort. Koncernen kommer att tillämpa IFRS 18 när standarden antas av EU,

tidigast från och med 1 januari 2027. Standarden kommer att påverka presentationen av

koncernens primära finansiella rapporter och relaterade upplysningar samt upplysningar om

resultatmått.

Kritiska uppskattningar och bedömningar

För redovisningsändamål krävs uppskattningar och antaganden om framtiden vid upprättandet av

de finansiella rapporterna i enlighet med IFRS Redovisningsstandarder. Dessutom måste

ledningen göra vissa bedömningar vid tillämpningen av koncernens redovisningsprinciper. De

tillämpade bedömningarna utvärderas och revideras för att återspegla förändringar i koncernens

verksamhet och övriga omständigheter. Uppskattningarna och bedömningarna är baserade på

ledningens bästa förmåga, dessa kan komma att avvika från det faktiska utfallet.

Kritiska uppskattningar och bedömningar är inkluderade i de noter där komplex bedömning krävs

eller där uppskattningarna och bedömningarna är av väsentlig betydelse. Tabellen i början av

noterna till koncernredovisningen beskriver dessa noter.

Granskning av SSABs årsredovisning för 2022

Nämnden för svensk redovisningstillsyn (Nämnden) har genomfört en granskning av SSABs

årsredovisning för 2022 och ifrågasatt den nedskrivning av goodwill om 33,3 Mdkr som

rapporterades 2022. SSAB har lämnat kompletterande upplysningar i en dialog med Nämnden.

Nämnden har lämnat över ärendet till Finansinspektionen. Det är SSABs bestämda uppfattning att

nedskrivningen, som har reviderats av bolagets revisor, var i enlighet med IFRS Redovisnings-

standarder. En eventuell revidering kommer att redovisas som en jämförelsestörande post och

påverkar inte det underliggande resultatet, kassaflödet eller förmågan att följa policyn för

aktieutdelning.

SSAB ÅRSREDOVISNING 2024132

OM SSAB RAPPORTER

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT ERSÄTTNINGSRAPPORT FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER

R Klimatrelaterade risker

SSAB har analyserat klimatrelaterade risker och möjligheter genom två alternativa scenarier, ett

scenario med låga framtida utsläpp och ett scenario med höga framtida utsläpp. SSABs

affärsstrategi, att övergå till fossilfri ståltillverkning, är väl positionerad i båda scenarierna.

Förväntade fysiska klimatförändringar som påverkar SSAB omfattar stigande temperaturer och

nederbördsnivåer på de flesta av SSABs produktionsorter, men eventuellt ökade kostnader för att

hantera detta förväntas ej vara betydande.

Följaktligen är de största riskerna relaterade till koncernens omställning till fossilfri

ståltillverkning. Omställningen är även en betydande möjlighet för koncernen, men riskerna

inkluderar förseningar av politiska och regulatoriska skäl samt misslyckat genomförande av

omställningsprogram och investeringar. Det finns även osäkerhet i prisutvecklingen för

utsläppsrätter. För mer information, se upplysningarna IRO-1 och E1 i Hållbarhetsrapport.

Omställningen till fossilfri ståltillverkning kommer att påverka SSABs finansiella rapportering.

Återstående nyttjandeperioder för tillgångar i Sverige och Finland, som kommer att ersättas i

omställningen, följs upp regelbundet. I april 2024 fattade SSABs styrelse beslut om att gå vidare

med SSABs omställning genom att bygga ett toppmodernt stålverk i Luleå. När det är klart

kommer SSAB att avveckla det nuvarande masugnsbaserade produktionssystemet. Det nya

stålverket väntas vara i bruk mot slutet av 2028 och nå full kapacitet ett år senare. Till följd av

investeringsbeslutet har SSAB reviderat uppskattningarna av den återstående nyttjandeperioden

för de tillgångar som kommer att ersättas i det nya produktionssystemet. Dessa tillgångar

kommer att skrivas av till sina restvärden i slutet av 2028. Från och med april 2024 ökade bolaget

de årliga avskrivningarna med cirka 300 Mkr. Klimatrisker har beaktats i

nyttjandevärdesberäkningarna för nedskrivningsprövning, i den mån de kunnat estimeras.

Framtida investeringar och övriga kassaflöden avseende SSABs omställning till fossilfri

ståltillverkning har ej inkluderats i beräkningarna. Mer information om nyttjandeperioder för

materiella anläggningstillgångar och nedskrivningsprövning finns i not C.1.

A.3 Alternativa nyckeltal

SSAB presenterar i sin årsredovisning vissa nyckeltal som inte är definierade enligt IFRS Redovisnings-

standarder och applicerar därför riktlinjerna från ESMA (European Securities and Markets Authority)

om alternativa nyckeltal. Dessa nyckeltal ger kompletterande information om bolagets resultat,

finansiella ställning och kassaflöden och används regelbundet av koncernledningen. Eftersom dessa

nyckeltal inte definieras enligt IFRS Redovisningsstandarder är de inte alltid direkt jämförbara med de

finansiella mått som används av andra företag, inklusive de i samma bransch. Dessa alternativa

nyckeltal ska inte bedömas isolerat från, eller som ersättning för, finansiell information i enlighet med

IFRS Redovisningsstandarder.


Mkr
Nyckeltal	Definition / källa i Finansiella rapporter	2024	2023
Justerat rörelseresultat
Kompletterande mått till Rörelseresultat som exkluderar jämförelsestörande poster och påverkar jämförbarheten mellan perioder

Rörelseresultat	Koncernens rapport över resultatet	7 860	16 467
Jämförelsestörande poster		–	–
Justerat rörelseresultat	Rörelseresultat – Jämförelsestörande poster	7 860	16 467

Rörelsemarginal (%)
Kompletterande lönsamhetsmått för att presentera rörelseresultatet i förhållande till intäkter

Rörelseresultat	Koncernens rapport över resultatet	7 860	16 467
Intäkter	Koncernens rapport över resultatet	103 418	119 489
Rörelsemarginal (%)	Rörelseresultat / Intäkter	8	14

Rörelseresultat före avskrivningar, EBITDA
Kompletterande, mer likviditetsbaserat mått än rörelseresultat

Rörelseresultat	Koncernens rapport över resultatet	7 860	16 467
Avskrivningar	Not B.3 Rörelsens kostnader	4 208	3 674
Nedskrivningar	Not B.3 Rörelsens kostnader	–	–
Rörelseresultat före avskrivningar, EBITDA	Rörelseresultat före avskrivningar och nedskrivningar	12 069	20 141

SSAB ÅRSREDOVISNING 2024133

OM SSAB RAPPORTER

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT ERSÄTTNINGSRAPPORT FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER


Mkr
Nyckeltal	Definition / källa i Finansiella rapporter	2024	2023
Justerat rörelseresultat före avskrivningar, EBITDA
Kompletterande, mer likviditetsbaserat mått än rörelseresultatet, som exkluderar jämförelsestörande poster mellan perioder

Rörelseresultat före avskrivningar	Definieras tidigare i denna not	12 069	20 141
Jämförelsestörande poster		–	–
Justerat rörelseresultat före avskrivningar, EBITDA	Rörelseresultat före avskrivningar – jämförelsestörande poster	12 069	20 141
Räntabilitet på sysselsatt kapital (%)
Mått för det värde koncernen genererar på investerat kapital, investerat i verksamheten. Beräknas på rullande 12 månader

Totalt rörelseresultat och finansiella intäkter	Definieras nedan	10 346	17 895
Genomsnittligt sysselsatt kapital, senaste 12 månaderna	Definieras nedan	80 108	80 790
Räntabilitet på sysselsatt kapital (%)	Totalt rörelseresultat och finansiella intäkter / Genomsnittligt sysselsatt kapital	13	22
Totalt rörelseresultat och finansiella intäkter
Rörelseresultat	Koncernens rapport över resultatet	7 860	16 467
Finansiella intäkter	Koncernens rapport över resultatet	2 485	1 428
Totalt rörelseresultat och finansiella intäkter	Summa	10 346	17 895
Genomsnittligt sysselsatt kapital, senaste 12 månader
Summa tillgångar	Koncernens rapport över finansiell ställning	110 728	107 839
Skulder i sysselsatt kapital:
Uppskjutna skatteskulder	Koncernens rapport över finansiell ställning	2 757	2 887
Övriga långfristiga skulder	Koncernens rapport över finansiell ställning	217	192
Leverantörsskulder	Koncernens rapport över finansiell ställning	18 852	17 001
Aktuella skatteskulder	Koncernens rapport över finansiell ställning	1 148	1 135
Övriga kortfristiga skulder	Koncernens rapport över finansiell ställning	5 531	6 920
Avsättningar	Not C.5 Avsättningar	532	429
Sysselsatt kapital, 31 Dec	Summa tillgångar – Skulder i sysselsatt kapital	81 690	79 275
Genomsnittligt sysselsatt kapital, senaste 12 månaderna	Sysselsatt kapital, i genomsnitt 12 månader	80 108	80 790


Mkr
Nyckeltal	Definition / källa i Finansiella rapporter	2024	2023
Räntabilitet på eget kapital (%)
Mått för det värde koncernen genererar på ägarnas investerade kapital

Årets resultat	Koncernens rapport över resultatet	6 527	13 038
Genomsnittligt eget kapital, senaste 12 månader	Summa eget kapital från rapport över finansiell ställning, i genomsnitt 12 månader	69 313	68 603
Räntabilitet på eget kapital (%)	Årets resultat / Genomsnittligt eget kapital	9	19
Operativt kassaflöde
Kassaflödesmått för verksamheten, inklusive underhållsinvesteringar, men exklusive räntor och skatter

Kassaflöde från den löpande verksamheten	Koncernens rapport över kassaflöden	11 896	21 473
Återläggning erhållna räntor	Koncernens rapport över kassaflöden	-1 315	-1 213
Återläggning betalda räntor	Koncernens rapport över kassaflöden	854	776
Återläggning betald skatt	Koncernens rapport över kassaflöden	3 230	3 879
Kassaflöde från investeringsverksamheten	Koncernens rapport över kassaflöden	-6 611	-5 291
Återläggning strategiska investeringar	Not B.1 Rörelsesegment	2 601	1 889
Återläggning förvärv av rörelser och andelar	Koncernens rapport över kassaflöden	38	52
Återläggning förvärv/tillskott intressebolag och joint venture	Koncernens rapport över kassaflöden	–	20
Återläggning avyttringar rörelser och andelar	Koncernens rapport över kassaflöden	–	-61
Operativt kassaflöde	Summa	10 692	21 524

SSAB ÅRSREDOVISNING 2024134

OM SSAB RAPPORTER

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT ERSÄTTNINGSRAPPORT FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER


Mkr
Nyckeltal	Definition / källa i Finansiella rapporter	2024	2023
Nettokassaflöde
Kassaflödesmått, exklusive kassaflöde hänförligt till nettoskuld/-kassa

Kassaflöde från den löpande verksamheten	Koncernens rapport över kassaflöden	11 896	21 473
Kassaflöde från investeringsverksamheten	Koncernens rapport över kassaflöden	-6 611	-5 291
Utdelning till moderbolagets aktieägare	Koncernens rapport över kassaflöden	-4 983	-8 960
Utdelning till innehav utan bestämmande inflytande	Koncernens rapport över kassaflöden	-4	-8
Förvärv egna aktier	Koncernens rapport över kassaflöden	-1 215	-1 292
Förvärv innehav utan bestämmande inflytande	Koncernens rapport över kassaflöden	-47	–
Nettokassaflöde	Summa	-964	5 922
Investeringar
Mått för totala investeringar i anläggningstillgångar

Underhållsinvesteringar	Not B.1 Rörelsesegment	2 773	2 585
Strategiska investeringar	Not B.1 Rörelsesegment	2 601	1 889
Investeringar	Summa	5 375	4 474


Mkr
Nyckeltal	Definition / källa i Finansiella rapporter	2024	2023
Nettoskuld (+) / Nettokassa (–)
Mått för koncernens finansiering, skuld/likvida medel

Summa skulder nettoskuld/ -kassa	Not D.3 Nettoskuld / Nettokassa	10 548	11 059
Summa tillgångar i nettoskuld/ -kassa	Not D.3 Nettoskuld / Nettokassa	28 324	29 265
Nettoskuld (+) / Nettokassa (–)	Summa skulder i nettoskuld eller -kassa – Summa tillgångar i nettoskuld eller -kassa	-17 777	-18 206
Nettoskuldsättningsgrad (%)
Mått för Koncernens skuldsättning och indikator eller finansiell risk. Negativ som en följd av nettokassa.

Nettoskuld (+) / Nettokassa (–)	Definieras tidigare i denna not	-17 777	-18 206
Summa eget kapital	Koncernens rapport över finansiell ställning	71 015	67 948
Nettoskuldsättningsgrad (%)	Nettoskuld (+) eller nettokassa (–) / Summa eget kapital	-25	-27
Soliditet (%)
Mått på Koncernens totala tillgångar, finansierade med eget kapital och en indikator på finansiell risk

Summa eget kapital för moderbolagets aktieägare	Koncernens rapport över finansiell ställning	70 966	67 872
Summa tillgångar	Koncernens rapport över finansiell ställning	110 728	107 839
Soliditet (%)	Summa eget kapital för moderbolagets aktieägare / Summa tillgångar	64	63

SSAB ÅRSREDOVISNING 2024135

OM SSAB RAPPORTER

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT ERSÄTTNINGSRAPPORT FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER

B. Rörelseresultat

SSABs rörelseresultat för 2024

minskade jämfört med fjolåret

främst relaterat till att priserna

för standardprodukter minskade.

Intäkter

Rörelseresultat

B.1

Rörelsesegment

B.2

Intäkter

B.3

Rörelsens kostnader

Resultat per aktie

B.4

Ersättningar till anställda

B.5

Övriga rörelseintäkter/-kostnader

B.6

Intressebolag, joint venture och

närståendetransaktioner

Rörelseresultat

Rörelseresultat, Mkr

7 860

SSAB ÅRSREDOVISNING 2024136

OM SSAB RAPPORTER

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT ERSÄTTNINGSRAPPORT FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER

B.1 Rörelsesegment

Koncernen är organiserad i fem rörelsesegment med ett tydligt resultatansvar. Rörelsesegmenten

består av de tre divisionerna SSAB Special Steels, SSAB Europe, SSAB Americas samt dotterbolagen

Tibnor och Ruukki Construction. Tibnor och Ruukki Construction styrs som självständiga dotterbolag

genom respektive styrelse och verkar med armlängds avstånd i förhållande till resten av SSAB.

Ytterligare information finns i avsnittet Rörelsesegment i denna årsredovisning.

Utöver dessa finns andra rörelsesegment som ej är rapporterbara eftersom de inte uppnår

tröskelvärden i IFRS 8 samt att de inte följs upp separat av koncernledningen. De ingår i “Övrigt”.

För mer information om externa intäkter per rörelsesegment, se not B.2 och information om

anläggningstillgångar per geografiskt område, se not C.1.


Rörelsesegment
2024 Mkr	SSAB Special Steels	SSAB Europe	SSAB Americas	Tibnor	Ruukki Construction	Övrigt	Koncern- justeringar	Summa
Externa intäkter	28 147	35 560	22 284	11 927	5 501	–	–	103 418
Interna intäkter	641	6 231	424	139	7	–	-7 442	–
Summa intäkter	28 788	41 791	22 708	12 065	5 508	–	-7 442	103 418

Rörelseresultat	5 297	714	2 883	81	50	-1 164	–	7 860
Finansnetto	–	–	–	–	–	–	–	452
Resultat före skatt	–	–	–	–	–	–	–	8 313

Väsentliga kostnadsposter
Råvaror, inklusive förändring av varulager	15 797	19 604	5 980	-6	14	–	-66	41 323
Övriga material, varor och tjänster, inklusive förändring av varulager	-2 126	5 620	9 556	10 318	3 749	42	-7 818	19 341
Personalkostnader	3 625	5 885	943	802	845	787	–	12 887

Avskrivningar och nedskrivningar	-1 468	-1 982	-267	-212	-229	-50	–	-4 208

Underhållsinvesteringar	913	1 397	247	81	107	31	-2	2 773
Strategiska investeringar	1 933	403	13	52	201	–	–	2 601
Summa investeringar	2 846	1 800	260	133	307	31	-2	5 375

SSAB ÅRSREDOVISNING 2024137

OM SSAB RAPPORTER

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT ERSÄTTNINGSRAPPORT FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER

B.1 Rörelsesegment forts.


Rörelsesegment
2023 Mkr	SSAB Special Steels	SSAB Europe	SSAB Americas	Tibnor	Ruukki Construction	Övrigt	Koncern- justeringar	Summa
Externa intäkter	31 443	39 300	29 389	13 557	5 799	–	–	119 489
Interna intäkter	702	6 927	385	133	11	–	-8 158	–
Summa intäkter	32 145	46 227	29 775	13 691	5 810	–	-8 158	119 489

Rörelseresultat	6 752	1 183	9 651	-220	-6	-891	–	16 467
Finansnetto	–	–	–	–	–	–	–	248
Resultat före skatt	–	–	–	–	–	–	–	16 716

Väsentliga kostnadsposter
Råvaror, inklusive förändring av varulager	18 130	23 069	6 953	-6	11	–	-191	47 966
Övriga material, varor och tjänster, inklusive förändring av varulager	-2 752	5 673	9 084	12 133	3 959	-61	-8 246	19 789
Personalkostnader	3 704	5 898	966	876	882	649	–	12 974

Avskrivningar och nedskrivningar	1 260	1 723	223	208	208	51	–	3 674

Underhållsinvesteringar	774	1 357	284	72	73	25	–	2 585
Strategiska investeringar	1 259	349	36	69	175	–	–	1 889
Summa investeringar	2 033	1 706	320	141	248	25	–	4 474

RP Segmentrapportering

SSABs definition av segment baseras främst på stålkvalitet och typ av stålprodukter, men även

på geografiska områden samt affärsmodell. Koncernledningen är den högsta verkställande

beslutsfattaren med ansvar för bedömning av rörelsesegmentens resultat och tilldelning av

resurser. Segmentrapporteringen sker på ett sätt som överensstämmer med den interna

rapporteringen till koncernledningen.

Rörelsesegmentens resultat bedöms främst på justerat rörelseresultatet, exklusive

jämförelsestörande poster. Justerat rörelseresultat är ett alternativt resultatmått och mer

information finns i not A.3. SSAB rapporterade inga jämförelsestörande poster under 2024 eller

2023, vilket innebär att det justerade rörelseresultatet var detsamma som rörelseresultatet enligt

IFRS Redovisningsstandarder.

SSAB ÅRSREDOVISNING 2024138

OM SSAB RAPPORTER

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT ERSÄTTNINGSRAPPORT FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER

B.2 Intäkter


Externa intäkter
	2024						2023
Mkr	SSAB Special Steels	SSAB Europe	SSAB Americas	Tibnor	Ruukki Construction	Summa	SSAB Special Steels	SSAB Europe	SSAB Americas	Tibnor	Ruukki Construction	Summa
Geografiska områden
Sverige	628	7 762	–	4 327	1 412	14 129	735	8 412	–	4 914	1 573	15 634
Finland	406	4 407	–	1 935	1 458	8 206	428	5 411	–	2 435	1 499	9 773
Övriga Europa	10 877	19 292	25	5 639	2 619	38 452	11 855	21 750	181	6 196	2 716	42 698
USA	6 250	2 689	21 084	–	3	30 026	7 521	2 271	27 285	–	3	37 080
Övriga världen	9 986	1 409	1 175	25	9	12 604	10 904	1 456	1 923	13	8	14 304
Summa	28 147	35 560	22 284	11 927	5 501	103 418	31 443	39 300	29 389	13 557	5 799	119 489

Produktområde
Stålprodukter	27 427	33 161	22 284	–	–	82 872	30 845	36 639	29 389	–	–	96 874
Handelsverksamhet	–	–	–	11 927	–	11 927	–	–	–	13 557	–	13 557
Ruukki Constructions verksamhet	–	–	–	–	5 501	5 501	–	–	–	–	5 799	5 799
Stålämnen, biprodukter och skrot	584	2 351	–	–	–	2 935	393	2 625	–	–	–	3 018
Övrigt	136	47	–	–	–	183	205	36	–	–	–	241
Summa	28 147	35 560	22 284	11 927	5 501	103 418	31 443	39 300	29 389	13 557	5 799	119 489

RP Intäkter från avtal med kunder

SSAB genererar intäkter främst från försäljning av producerat stål och stålprodukter samt

distribution av stål och andra metaller. Prestationsåtaganden för dessa varor är uppfyllda och

intäkter redovisade vid en tidpunkt när kunden har erhållit kontroll över de sålda varorna.

Vid försäljning av stål och stålprodukter samt distribution av stål och andra metaller överförs

kontrollen till köparen när de sålda varorna levereras till kunden och ingen dispositionsrätt eller

möjlighet till faktisk kontroll över varorna kvarstår för koncernen, samt när det ej finns några

ouppfyllda åtaganden som kan påverka kundens godkännande av varorna. I praktiken redovisas

vanligtvis intäkter vid leverans av varorna till kunden i enlighet med avtalade leveransvillkor.

Intäkter redovisas till transaktionspris efter avdrag för mervärdeskatt. Rörliga intäktskomponenter

omfattar volymrabatter, andra bonusar och återbetalningar i samband med reklamationer. Dessa

poster uppskattas baserat på prognostiserade volymer och redovisas som en minskning av

intäkter och kundfordringar. Om en ersättningsprodukt levereras till kunden istället för en

återbetalning, redovisas de tillhörande kostnaderna i kostnaden för sålda varor och kortfristiga

avsättningar. I skulder avseende avtal med kunder ingår upplupna rabatter, bonusar och

reklamationer samt mottagna förskottsbetalningar som presenteras i not C.4.

Kontrakterade intäkter från avtal som löper längre än tolv månader är inte väsentliga, varför

upplysningar ej lämnas. SSAB har inga större kunder enligt definitionen i IFRS 8.

SSAB ÅRSREDOVISNING 2024139

OM SSAB RAPPORTER

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT ERSÄTTNINGSRAPPORT FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER

B.3 Rörelsens kostnader


Rörelsens kostnader per kostnadsslag
Mkr	2024	2023
Råvaror, inklusive förändring av råvarulager	41 323	47 966
Förbrukningsmaterial och övriga insatsvaror	2 809	2 830
Köpta produkter i handelsrörelsen	5 269	6 310
Köpta produkter i stålrörelsen	799	928
Energi	5 228	6 252
Lagerförändring produkter i arbete och färdigvarulager	347	-774
Personalkostnader	12 887	12 974
Material, tjänster och underhåll	10 118	10 495
Avskrivningar	4 208	3 674
Frakt	8 636	8 902
Övrigt	5 434	4 624
Summa	97 057	104 181


Arvoden och ersättningar till revisionsbolag
Mkr	2024	2023
Ernst & Young
Revisionsuppdrag	27	24
Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget	4	1
Skatterådgivning	—	0
Övriga tjänster	2	3
Summa Ernst & Young	33	28
Övriga
Revisionsuppdrag	8	12
Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget	4	4
Skatterådgivning	8	8
Övriga tjänster	4	4
Summa övriga	24	29

Under året har EY Sverige fakturerat 16 (14) Mkr avseende revisionsuppdrag. EY Sveriges arvoden för

andra tjänster än revision uppgår till 12 (14) % jämfört med EY Sveriges arvoden för revision. EY-

nätverkets arvoden för andra tjänster än revision uppgår till 6 (11) % jämfört med EY-nätverkets

arvoden för revision.


Rörelsens kostnader har minskat med följande statliga stöd och andra bidrag
Mkr	2024	2023
Personalrelaterade stöd	5	—
Elstöd	—	35
Summa	5	35

RP Statliga stöd

Statliga stöd och bidrag som avser kostnadstäckning periodiseras och redovisas i rapporten över

resultatet över samma period som de kostnader som bidragen är avsedda att kompensera för.

Dessa bidrag redovisas antingen som minskning av relevant kostnadspost eller som övriga

rörelseintäkter. Bidrag relaterade till tillgångar redovisas i balansräkningen genom reduktion av

tillgångens redovisade värde.

SSAB ÅRSREDOVISNING 2024140

OM SSAB RAPPORTER

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT ERSÄTTNINGSRAPPORT FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER

B.4 Ersättningar till anställda


Ersättningar till anställda
Mkr	2024	2023
Löner och andra ersättningar	10 156	10 307
Sociala kostnader	1 577	1 612
Pensionskostnader	1 155	1 055
Summa	12 887	12 974

Mer information om pensioner finns in not D.7.


Ersättningar och förmåner till koncernledningen1)	Vd2)		Övrig koncernledning3)
Mkr	2024	2023	2024	2023
Fast lön4)	13,8	14,1	44,0	45,7
Övriga förmåner5)	0,2	0,4	2,1	1,6
Kortfristig rörlig lönedel, utbetald6)	10,1	7,1	26,3	21,6
Långfristig rörlig lönedel, utbetald6)	2,7	2,6	9,9	10,9
Summa ersättningar, före sociala kostnader och pensionskostnader	26,8	24,2	82,3	79,8
Sociala kostnader	8,5	7,6	13,7	13,5
Pensionskostnader	6,0	6,3	14,5	14,1
Summa	41,3	38,1	110,5	107,4

1) Omfattar ersättning till 11 (11 ) koncernledningsmedlemmar för hela räkenskapsåret.

2) Inkluderar Johnny Sjöström från 28 oktober till 31 december 2024 och Martin Lindqvist från 1 Januari till 27 Oktober 2024.

3) Inkluderar Johnny Sjöström från 1 Januari till 27 Oktober 2024.

4) Ingår utbetalning till vd avseende semesterersättning med 0,3 (0,3) Mkr samt kostnadsersättning för tjänstebostad med 0,1 (0,3) Mkr.

5) Avser främst bostadsförmån samt bilförmån.

6) Utbetalningarna avser ersättning som intjänats tidigare år. Bokförda rörliga lönedelar för 2024 för hela koncernledningen uppgick till

53,1 (56,2) Mkr.

Ersättningar till koncernledningen

Riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare finns i förvaltningsberättelsen. Ersättningen till

vd behandlas vidare i Ersättningsrapporten. Vd:s och övriga koncernledningens ersättning bestod av

fast lön, en kortfristig rörlig lönedel samt en långfristig rörlig lönedel.

Kortfristig rörlig ersättning

Den kortfristiga rörliga lönedelen för 2023 (utbetalad under 2024) relaterades till: A) tre koncernmål:

1. EBITDA-marginal i förhållande till en jämförelsegrupp (Arcelor Mittal Europe, BE Group, JFE,

Kingspan, Klöckner, Lindab, Nucor, Salzgitter, Tata Steel Europe, US Steel and Voestalpine),

2. Operativt kassaflöde i förhållande till justerat rörelseresultat före avskrivningar och 3. ett

hållbarhetsmål med fokus på säkerhet, vilket mäts genom olycksfallsfrekvens kombinerat med B)

divisionsmål som kan vara finansiella och operationella.

För vd och gruppfunktionscheferna står koncernmålen för 100 % och för divisionscheferna består 40 %

av koncernmål samt 60 % av divisionsmål.

Den kortfristiga rörliga lönedelen är maximerad till 75 % av årslön för vd och 50 % för övriga utom för

divisionschefen för SSAB Americas som har en rörlig ersättning som är konkurrenskraftig på den

lokala marknaden. Målutfallet är 60 % av årslön men kan vid starka resultat uppgå till maximalt 180 %.

Utfallet av den utbetalda kortsiktiga rörliga ersättningen under 2024 i förhållande till årslön var 75

(54,5) % för vd och i genomsnitt 60,2 (49,0) % för de övriga koncernledningen.

Med hänvisning till hållbarhetsfrågor kopplat till ersättning (GOV-4) så omfattas alla anställda som har

kortfristig rörlig ersättning i enlighet med globala instruktioner (cirka 2 100 anställda) av gruppmålet

hållbarhet med fokus på säkerhet. Utöver det kan divisioner och dotterbolag ha ytterligare

hållbarhetsmål på enhetsnivå. Detaljer avseende vd:s mål och utfall presenteras i

Ersättningsrapporten.

SSAB ÅRSREDOVISNING 2024141

OM SSAB RAPPORTER

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT ERSÄTTNINGSRAPPORT FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER

B.4 Ersättningar till anställda, forts.

Långfristig rörlig ersättning

Ett koncerngemensamt, långfristigt incitamentsprogram omfattar vissa nyckelpersoner, däribland

bolagets vd och övriga ledande befattningshavare. Programmets syfte är att främja bolagets förmåga

att rekrytera och behålla viktiga medarbetare. Med hänvisning till hållbarhetsfrågor kopplade till

ersättning (GOV-4) har SSAB för närvarande ingen direkt koppling mellan ersättningsprogrammen och

målen för minskning av växthusgasutsläpp eftersom de stora effekterna av omställningsplanen inte

förväntas ske förrän om några år. I de nu aktiva långsiktiga incitamentsprogrammen är ett av målen

försäljning av utsläppsfria produkter, se nedan tabell. Målnivåerna beslutas av årsstämman, se

respektive kallelse.


Långfristiga incitamentsprogram
Program	2024–2026	2023–2025	2022–2024	2021–2023
Maximalt antal deltagare	160	160	150	150
Utbetalas	Kontant 2027	Kontant 2026	Kontant 2025	Kontant 2024
Resultatkriterier 1) 2) 3)	Totalavkastningen på SSAB-aktien i förhållande till en referensportfölj samt total försäljning av stål utan fossila koldioxidutsläpp	Totalavkastningen på SSAB-aktien i förhållande till en referensportfölj samt total försäljning av utsläppsfria produkter	Totalavkastningen på SSAB-aktien i förhållande till en referensportfölj	SSAB-aktien i förhållande till en jämförelsegrupp av bolagets konkurrenter samt avkastning på sysselsatt kapital
Maximalt utfall, ledande befattningshavare 4)	40 % av årslön	40 % av årslön	35 % av årslön	25 % av årslön
Maximalt utfall, andra deltagare 4)	30 %–20 % av årslön	30 %–20 % av årslön	30 %–20 % av årslön	20 %–15 % av årslön
Beräknad maximal årlig kostnad, inklusive sociala kostnader, Mkr 5)	166	160	120	79
Realiserad utbetalning vid programslut 6)	n/a	n/a	n/a	92,5 %

1) Jämförelsegruppen omfattar ArcelorMittal, Nucor, Salzgitter, ThyssenKrupp och US Steel för program 2021.

2) Jämförelsegruppen omfattar 70 % av ståljämförelsegruppens genomsnitt ArcelorMittal, JFE, Nucor, Salzgitter, ThyssenKrupp,

Voestalpine, US Steel och 30 % av Stockholm OMX30 Index för program 2022.

3) Jämförelsegruppen omfattar 70 % av ståljämförelsegruppens genomsnitt ArcelorMittal, Nucor, Salzgitter, ThyssenKrupp, US Steel,

Voestalpine och 30 % av Stockholm OMX30 Index för program 2023 och 2024.

4) För deltagare i Nordamerika är programmen också kopplat till SSAB Americas resultat samt räntabilitet av sysselsatt kapital och

utfallet maximerat till 20 %–90 % av den fasta lönen för program 2021 och 24 %–108 % av den fasta lönen för program 2022, 2023

och 2024.

5) Årlig periodisering av kostnader är baserat på en kontinuerlig bedömning av utfallet för treårsperioden.

6) För deltagare i Nordamerika var utbetalningen 111,7 % för 2021-års program.

Uppsägning av anställning och pensionering

För vd och den övriga koncernledningen gäller en uppsägningstid om 12 månader från företagets sida.

Därutöver utgår i en sådan situation avgångsvederlag motsvarande 6 månadslöner. Vid egen

uppsägning från vd eller den övriga koncernledningen är uppsägningstiden 6 månader och det finns

ingen rätt till avgångsvederlag. Rörliga lönedelar intjänas under uppsägningstiden endast om vd

kvarstår i aktiv tjänst.

Vd:s pensionsålder är 65 år. Pensionen är premiebestämd och år 2024 uppgick kostnaden till

30 (45) % av den fasta lönen. Intjänad pension är oantastbar men premiebetalningarna upphör vid

anställningens upphörande. Tidigaste pensionsålder för den övriga koncernledningen är 62 år och

pensionerna är avgiftsbaserade förutom Olavi Huhtala som omfattas av det förmånsbaserade

pensionssystemet via Rautaruukin Eläkesäätiö med en möjlighet att gå i pension vid 60 års ålder, samt

Charles Schmitt, vars pension är i enlighet med amerikansk lagstiftning och praxis.

Styrelsearvoden1)


			2024		2023
Tkr2)	Invald	Befattning	Styrelse- arvode	Utskotts- arvode	Styrelse- arvode	Utskotts- arvode
Lennart Evrell	2021	Ordförande/ Ledamot	2 055	349	1 978	343
Petra Einarsson	2014	Ledamot	685	403	664	391
Kerstin Enochsson	2024	Ledamot	518	–	–	–
Bernard Fontana	2022	Ledamot	685	125	664	124
Marie Grönborg	2019	Ledamot	685	–	664	–
Pierre Heeroma	2024	Ledamot	518	–	–	–
Mikael Mäkinen	2022	Ledamot	685	–	664	–
Maija Strandberg	2021	Ledamot	685	154	644	149
Bo Annvik	2019	Ledamot	–	–	161	30

1) Årsstämman har beslutat om följande styrelsearvoden för perioden framtill nästa årsstämma: 2 075 Tkr till ordförande, 690 Tkr till

ledamöter (exkl. vd), 155 Tkr till ledamot i revisionsutskottet, 125 Tkr till ledamot i ersättningsutskottet, 280 Tkr till ordförande i

revisionsutskottet och 195 Tkr till ordförande i ersättningsutskottet. Totalt erhöll styrelsen 7 545 (6 494) Tkr i arvode. Vd och

arbetstagarrepresentanter uppbär inga arvoden för sin roll i styrelsen.

2) Avser utbetalda arvoden över hela räkenskapsåret.

SSAB ÅRSREDOVISNING 2024142

OM SSAB RAPPORTER

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT ERSÄTTNINGSRAPPORT FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER

B.4 Ersättningar till anställda, forts.


Medelantal anställda och könsfördelning	Antal anställda		Andel kvinnor, %
	2024	2023	2024	2023
Moderbolaget, Sverige	117	108	56	59
Dotterbolagen, Sverige	6 681	6 681	23	23
Finland	4 980	5 004	17	17
USA	1 522	1 483	15	14
Polen	663	695	33	33
Estland	173	186	26	26
Norge	145	156	27	28
Danmark	128	136	26	25
Kanada	103	105	17	20
Nederländerna	106	103	24	23
Frankrike	91	98	26	25
Kina	85	89	33	32
Tyskland	81	83	26	26
Italien	72	73	26	26
Storbritannien	69	69	24	23
Ukraina	68	74	19	19
Spanien	52	53	22	22
Litauen	52	52	29	26
Tjeckien	50	53	38	36
Turkiet	38	36	20	20
Chile	35	30	17	18
Brasilien	35	37	40	37
Lettland	32	35	25	22
Mexiko	28	27	43	35
Sydafrika	21	66	20	9
Australien	12	29	25	17
Övriga < 20 anställda	189	195	30	36
Summa	15 626	15 754	21	21

Medelantal anställda beräknas som ett genomsnitt av totalt antal anställda vid utgången av respektive kvartal under året.

Andelen kvinnor i koncernens alla bolagsstyrelser uppgick till 17 (16) % och andelen i moderbolagets

styrelse uppgick till 44 (43) %. Andelen kvinnor i koncernens ledningsgrupper (inklusive verkställande

direktörer) uppgick till 20 (22) %. Koncernledningen består av sju män och fyra kvinnor.

B.5 Övriga rörelseintäkter/-kostnader


Övriga rörelseintäkter
Mkr	2024	2023
Vidareförsäljning av köpt energi och media	275	308
Försäljning tjänster	32	30
Netto valutakursvinster	593	164
Vinst vid försäljning av rörelser och andelar	–	39
Vinst vid försäljning av anläggningstillgångar	10	36
Investeringsstöd/Statliga bidrag	151	68
Försäkringsersättning	172	290
Övrigt	269	253
Summa	1 503	1 189


Övriga rörelsekostnader
Mkr	2024	2023
Kostnad för såld energi och media	-372	-342
Netto valutakursförluster	-736	-490
Förlust vid försäljning av rörelser och andelar	-9	–
Förlust vid försäljning av anläggningstillgångar	-20	-45
Övrigt	-514	-319
Summa	-1 651	-1 197

RP Övriga rörelseintäkter och -kostnader

Övriga rörelseintäkter inkluderar intäkter från försäljning av energi och tjänster. I vissa fall kan

även försäljning av energi redovisas som en kreditering av energikostnader. Vinster vid avyttring

av anläggningstillgångar eller verksamheter, försäkringsersättningar samt statliga bidrag i den

utsträckning som de inte krediteras utgifter eller tillgångar (se not B.3), redovisas som övriga

rörelseintäkter. Övriga rörelsekostnader omfattar inköp hänförliga till såld energi och tjänster när

motsvarande intäkter redovisas som övriga rörelseintäkter. Även förluster vid avyttring av

anläggningstillgångar eller verksamheter redovisas som övriga rörelsekostnader.

Om nettot av valutakursdifferenser från den löpande verksamheten och tillhörande icke

säkringsredovisade derivatinstrument, uppgår till en nettovinst, redovisas det som övriga

rörelseintäkter. Om det uppgår till en nettoförlust redovisas det som övriga rörelsekostnader.

Nettot av valutakursdifferenser som uppkommer från finansieringsverksamheten redovisas som

finansiella intäkter och kostnader.

SSAB ÅRSREDOVISNING 2024143

OM SSAB RAPPORTER

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT ERSÄTTNINGSRAPPORT FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER

B.6 Intressebolag, joint venture och närståendetransaktioner


Bokfört värde i intressebolag och joint venture
Mkr	Säte	%1)	2024	2023
Joint venture
Hybrit Development AB*	Stockholm	33	557	557
Blastech Mobile LLC	USA	50	30	27
Intressebolag
Lulekraft AB*	Luleå	50	10	10
Oxelösunds Hamn AB	Oxelösund	50	6	6
Bet-Ker Oy	Finland	44	2	2
Manga LNG Oy	Finland	25	81	79
Raahen Voima Oy	Finland	75	288	279
Eliitti Holding Oy	Finland	40	0	0
Intressebolagens och joint ventures egna kapital utöver bokförda värden i moderbolaget			-5	-1
Summa andelar i intressebolag och joint venture			969	959

* Aktier ägda direkt av moderbolaget

1) Procentsiffran anger kapitalandelen som överensstämmer med röstandelen förutom Raahen Voima, där ett aktieägaravtal begränsar

röstandelen till 50 %.

Fullständig specifikation av övriga aktier och andelar kan erhållas från SSABs koncernkontor i

Stockholm.


Förändring i intressebolag och joint venture
Mkr	2024	2023
Bokfört värde 1 januari	959	1 004
Investeringar/tillskott	—	20
Resultatandel efter skatt	-4	-29
Utdelning	-10	-31
Omräkningsdifferenser	25	-5
Bokfört värde 31 december	969	959


Resultatandel och andel av intäkter
	Andel av årets resultat		Andel av intäkter
Mkr	2024	2023	2024	2023
Lulekraft AB	2	2	141	190
Oxelösunds Hamn AB	10	8	240	231
Blastech Mobile LLC (joint venture)	0	17	85	111
Bet-Ker Oy	13	12	82	83
Manga LNG Oy	10	11	255	210
Raahen Voima Oy	—	—	325	383
Hybrit Development AB (joint venture)	-38	-79	63	20
Eliitti Holding Oy	0	0	45	39
Summa	-4	-29	1 236	1 266


Andel av tillgångar och skulder
	Andel av tillgångar		Andel av skulder
Mkr	2024	2023	2024	2023
Lulekraft AB	82	111	64	94
Oxelösunds Hamn AB	276	273	74	80
Blastech Mobile LLC (joint venture)	133	120	29	24
Bet-Ker Oy	80	73	17	16
Manga LNG Oy	271	281	129	153
Raahen Voima Oy	838	628	550	350
Hybrit Development AB (joint venture)	170	207	17	17
Eliitti Holding Oy	10	6	10	6
Summa	1 860	1 699	890	740

SSAB ÅRSREDOVISNING 2024144

OM SSAB RAPPORTER

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT ERSÄTTNINGSRAPPORT FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER

B.6 Intressebolag, joint venture och närståendetransaktioner, forts.


Finansiell information om väsentliga intressebolag och joint venture
	Hybrit Development AB		Raahen Voima Oy		Manga LNG Oy
Mkr	2024	2023	2024	2023	2024	2023
Rörelsens intäkter	191	59	434	511	1 018	839
Rörelsens kostnader	-307	-301	-425	-504	-958	-780
Finansiella poster och inkomstskatt	3	4	-9	-7	-12	-20
Årets resultat	-114	-237	—	—	48	40

Anläggningstillgångar	373	500	647	646	773	800
Omsättningstillgångar	136	122	472	192	311	323
Summa tillgångar	509	622	1 119	838	1 084	1 123

Eget kapital	458	572	384	372	598	525
Långfristiga skulder	—	—	697	386	291	299
Kortfristiga skulder	51	50	38	80	195	299
Summa eget kapital och skulder	509	622	1 119	838	1 084	1 123

Finansiell information är presenterad för Hybrit Development AB, ett joint venture för utveckling av

fossilfritt stål, samt energibolag Raahen Voima Oy och Manga LNG Oy. Raahen Voima Oy och Manga

LNG Oy anses vara av väsentlig storlek baserat på deras finansiella information i relation till övriga

intressebolag och joint ventures, medan Hybrit Development AB har en strategiskt viktig roll i SSABs

transformation till fossilfri ståltillverkning.

RP Intressebolag och samarbetsarrangemang

SSABs intressebolag omfattar samtliga företag där koncernen har ett betydande men inte

bestämmande inflytande. SSAB definierar vanligtvis bestämmande inflytande baserat på andelen

röster som är mellan 20 % och 50 % av rösterna. Röstkraften är avgörande även om ägandet

överstiger 50 %. SSABs samarbetsarrangemang är klassificerade som joint venture vilket innebär

att SSAB och en eller flera andra parter har gemensamt bestämmande inflytande och har rätt till

nettotillgångarna.

Intressebolag och joint ventures redovisas enligt kapitalandelsmetoden. Andelar i intressebolags

och joint ventures resultat redovisas i rörelseresultatet då verksamheten i dessa bolag är

relaterad till SSABs verksamhet och anses vara av rörelsekaraktär.


Transaktioner och saldon med närstående
Mkr	2024	2023
Intäkter
Intressebolag	550	689
Joint venture	8	12

Kostnad för sålda varor
Intressebolag	-1 066	-1 089
Joint venture	-123	-89

Fordringar och skulder
Kundfordringar	34	117
Leverantörsskulder	95	99
Övriga kortfristiga skulder	422	113

Intäkter från närstående avser försäljning av gas och bränsle till energiproducerande företag samt

försäljning av tjänster. Inköp avser energi, material och tjänster och redovisas som kostnad för sålda

varor.

Ersättning till koncernledning och styrelseledamöter framgår av not B.4.

SSAB ÅRSREDOVISNING 2024145

OM SSAB RAPPORTER

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT ERSÄTTNINGSRAPPORT FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER

C. Operativa tillgångar och skulder

Under 2024 fattade SSAB beslut

om att bygga ett högeffektivt

stålverk i Luleå. Projektet syftar

till att sänka kostnaderna, korta

ledtiderna, förbättra

produktmixen och i stort sett ta

bort koldioxid-utsläppen jämfört

med det nuvarande

produktionssystemet.

Strategiska investeringar

Underhållsinvesteringar

Operativa

tillgångar och

skulder

C.1

Immateriella tillgångar och materiella

anläggningstillgångar

C.2

Leasing

C.3

Varulager

Räntabilitet på

sysselsatt kapital

13 %

C.4

Kundfordringar, leverantörsskulder och övriga

fordringar och skulder

C.5

Avsättningar

SSAB ÅRSREDOVISNING 2024146

OM SSAB RAPPORTER

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT ERSÄTTNINGSRAPPORT FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER

C.1 Immateriella tillgångar och materiella anläggningstillgångar


Immateriella tillgångar
	2024							2023
Mkr	Kund- relationer	Varu- märken	Utsläpps- rätter	Övriga immateriella tillgångar	Varumärke med obestämbar nyttjandeperiod	Goodwill	Summa	Kund- relationer	Varu- märken	Utsläpps- rätter	Övriga immateriella tillgångar	Varumärke med obestämbar nyttjandeperiod	Goodwill	Summa
Anskaffningsvärde 1 januari	10 014	59	7	2 243	439	34 096	46 857	10 362	58	1 259	2 115	440	35 169	49 404
Inköp	—	—	2 840	139	—	—	2 980	—	—	2 093	148	—	—	2 241
Ökning genom rörelseförvärv	—	—	—	—	—	—	—	37	—	—	—	—	—	37
Minskning genom avyttring av verksamhet	—	—	—	—	—	—	—	-14	—	—	—	—	-3	-17
Avyttringar och utrangeringar	—	—	-2 348	-32	—	—	-2 380	—	—	-1 980	-31	—	—	-2 011
Omklassificeringar	—	—	—	-2	—	—	-2	2	—	-1 281	56	—	—	-1 223
Omräkningsdifferenser	959	1	-493	128	14	2 910	3 520	-373	0	-85	-44	-1	-1 070	-1 574
Anskaffningsvärde 31 december	10 973	59	6	2 475	453	37 007	50 974	10 014	59	7	2 243	439	34 096	46 857

Ackumulerade avskrivningar 1 januari	9 883	17	—	1 708	—	—	11 609	10 236	14	1 241	1 671	—	—	13 165
Avyttringar och utrangeringar	—	—	—	-31	—	—	-31	—	—	—	-20	—	—	-20
Årets avskrivningar	29	3	—	113	—	—	145	34	3	—	97	—	—	135
Minskning genom avyttring av verksamhet	—	—	—	—	—	—	—	-15	—	—	—	—	—	-15
Omklassificeringar	0	—	—	1	—	—	1	—	—	-1 281	—	—	—	-1 281
Omräkningsdifferenser	957	0	—	109	—	—	1 066	-374	0	39	-40	—	—	-375
Ackumulerade avskrivningar 31 december	10 869	21	—	1 901	—	—	12 790	9 883	17	—	1 708	—	—	11 609

Ackumulerade nedskrivningar 1 januari	6	—	—	—	—	33 747	33 753	6	—	—	—	—	34 817	34 823
Årets nedskrivningar	2	—	—	5	—	—	7	—	—	—	—	—	—	—
Minskning genom avyttring av verksamhet	—	—	—	—	—	—	—	0	—	—	—	—	-3	-3
Omräkningsdifferenser	0	—	—	0	—	2 904	2 904	—	—	—	—	—	-1 067	-1 067
Ackumulerade nedskrivningar 31 december	8	—	—	5	—	36 651	36 664	6	—	—	—	—	33 747	33 753

Bokfört värde 31 december	96	39	6	570	453	356	1 520	126	42	7	535	439	348	1 496

Årets avskrivningar och nedskrivningar ingår i rapport över resultatet med 97 (80) Mkr i kostnad för sålda varor, med 14 (15) Mkr i försäljningskostnader samt med 41 (40) Mkr i administrationskostnader.

SSAB ÅRSREDOVISNING 2024147

OM SSAB RAPPORTER

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT ERSÄTTNINGSRAPPORT FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER

C.1 Immateriella tillgångar och materiella anläggningstillgångar, forts.

Prövning av nedskrivningsbehov för goodwill och övriga tillgångar med obestämbar nyttjandeperiod

görs på rörelsesegmentnivå som är koncernens kassagenererande enheter, och den lägsta nivån som

dessa tillgångar följs upp på. Allokering av goodwill till rörelsesegment baseras på förväntade bidrag

från det förvärv som ger upphov till goodwillen.

Återvinningsbart belopp för en kassagenererande enhet baseras på beräkningar av nyttjandevärden

som baseras på bolagets budget och prognoser som löpande upprättas av ledningen. Kassaflöden

bortom en femårsperiod extrapoleras med en långsiktig tillväxttakt som inte överstiger den långfristiga

tillväxttakten för marknaden där dessa kassagenererande enheter är verksamma.

Den årliga nedskrivningsprövningen under 2024 eller 2023 resulterade inte i någon nedskrivning av

goodwill.

U&B Bedömningar vid prövning av nedskrivningsbehov för goodwill och övriga immateriella

tillgångar med obestämbar nyttjandeperiod

När de kassagenererande enheternas återvinningsvärde beräknas, för att bedöma ett eventuellt

nedskrivningsbehov, görs flera antaganden och uppskattningar om framtida förhållanden.

Viktiga antaganden är diskonteringsränta (WACC), långsiktig tillväxttakt och utveckling av

volymer, försäljningspriser, kostnader och investeringar. Diskonteringsräntan definieras separat

för varje rörelsesegment för att återspegla specifika risker som gäller för segmentet och den

baseras på genomsnittliga långa räntor under november–december och anges före skatt. Den

långsiktiga tillväxttakten motsvarar de prognoser som baseras på ledningens strategiska

antaganden och kunskap om stålbranschen. De uppskattade bruttomarginalerna baseras på

historiska resultat och förväntad marknadsutveckling för respektive rörelsesegment. Klimatrisker

har beaktats, i den mån de kunnat estimeras. Framtida investeringar och kassaflöden avseende

SSABs transformation till fossilfri ståltillverkning har ej inkluderats i beräkningarna. En ökning av

diskonteringsräntan före skatt med 0,5 procentenheter och en minskning av marginalen med 0,5

procentenheter för Tibnor och Ruukki Construction skulle ej medföra något nedskrivningsbehov.


Tillgångar med obestämbar nyttjandeperiod
	Bokfört värde
Mkr	2024	2023
Goodwill
Tibnor	32	31
Ruukki Construction	324	318
Summa	356	349
Ruukki Construction (varumärket Rautaruukki)	453	439
Summa tillgångar med obestämbar nyttjandeperiod	809	787


Väsentliga antaganden som använts i beräkningar av nyttjandevärden
2024	Tibnor	Ruukki Construction
Långsiktig tillväxttakt, %	2	2
Vägd genomsnittlig diskonteringsränta (WACC), före skatt, %	10,9	10,6
2023
Långsiktig tillväxttakt, %	2	2
Vägd genomsnittlig diskonteringsränta (WACC), före skatt, %	12,3	11,7

Utsläppsrätter

Beräknad förbrukning av utsläppsrätter 2024 uppgick till 8,3 (8,9) miljoner ton. De tilldelade rätterna

täckte inte förbrukningen och en upplupen kostnad på 260 (774) Mkr rapporterades i upplupna

kostnader (se not C.4). Under 2024 köpte SSAB 2,3 miljoner ton utsläppsrätter och sålde 1,2 miljoner

ton. Samma antal rätter som såldes köptes tillbaka med terminskontrakt. De sålda rätterna medförde

en förlust på 494 (123) Mkr och rapporterades som förutbetald intäkt (se not C.4). Värdet av framtida

leveranser av utsläppsrätter är rapporterat som ansvarsförbindelse (se not E.4). Vid årsskiftet ägde

koncernen utsläppsrätter till ett värde av 6 (7) Mkr. Erhållna utsläppsrätter redovisas till

anskaffningsvärdet noll kronor.

SSAB ÅRSREDOVISNING 2024148

OM SSAB RAPPORTER

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT ERSÄTTNINGSRAPPORT FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER

C.1 Immateriella tillgångar och materiella anläggningstillgångar, forts.


Materiella anläggningstillgångar
	2024						2023
Mkr	Mark och mark- anläggningar	Byggnader	Maskiner	Inventarier, verktyg och installationer	Pågående nyanläggningar och förskott till leverantörer	Summa	Mark och mark- anläggningar	Byggnader	Maskiner	Inventarier, verktyg och installationer	Pågående nyanläggningar och förskott till leverantörer	Summa
Anskaffningsvärde 1 januari	1 327	9 869	52 860	4 894	6 527	75 477	1 266	9 408	51 535	4 040	6 077	72 325
Inköp	12	147	355	123	4 733	5 369	7	115	285	196	3 793	4 396
Ökning genom rörelseförvärv	1	35	4	-4	0	36	6	31	7	1	—	45
Avyttringar och utrangeringar	-4	-24	-688	-32	—	-749	—	-24	-312	-63	—	-399
Minskning genom avyttring av verksamhet	—	—	—	—	—	—	—	0	-14	-15	—	-29
Omklassificeringar	97	589	2 211	335	-3 454	-222	60	450	1 947	805	-3 315	-53
Omräkningsdifferenser	37	407	1 756	210	108	2 518	-12	-112	-588	-69	-28	-809
Anskaffningsvärde 31 december	1 469	11 023	56 497	5 526	7 914	82 429	1 327	9 869	52 860	4 894	6 527	75 477

Ackumulerade avskrivningar 1 januari	433	5 491	39 394	2 770	—	48 088	403	5 154	38 038	2 586	—	46 182
Avyttringar och utrangeringar	-4	-30	-679	-31	—	-744	—	-12	-295	-58	—	-364
Årets avskrivningar	38	430	2 540	287	—	3 295	33	400	2 117	262	—	2 812
Minskning genom avyttring av verksamhet	—	—	—	—	—	—	—	0	-12	-6	—	-18
Omklassificeringar	0	-21	-131	-11	—	-163	1	1	2	0	—	4
Omräkningsdifferenser	8	187	1 270	97	—	1 562	-3	-53	-457	-14	—	-528
Ackumulerade avskrivningar 31 december	475	6 058	42 394	3 111	—	52 038	433	5 491	39 394	2 770	—	48 088

Ackumulerade nedskrivningar 1 januari	4	6	35	2	—	47	5	11	38	2	—	56
Årets nedskrivningar	—	—	—	—	—	—	1	2	2	—	—	5
Reverserad nedskrivning tidigare år	—	-1	—	—	—	-1	-2	-6	-5	—	—	-13
Omräkningsdifferenser	0	0	0	0	—	1	0	0	-1	0	—	-1
Ackumulerade nedskrivningar 31 december	4	6	36	2	—	48	4	6	35	2	—	47

Bokfört värde 31 december	991	4 959	14 067	2 412	7 914	30 343	890	4 371	13 430	2 122	6 527	27 341

Årets avskrivningar och nedskrivningar ingår i rapport över resultatet med 3 234 (2 742) Mkr i kostnad för sålda varor, 28 (30) Mkr i försäljningskostnader och 33 (33) Mkr i administrationskostnader.

Under 2024 uppgick de låneutgifter som aktiverats i materiella anläggningstillgångar till 12 (6) Mkr och den genomsnittliga räntesats till 4,61 (4,20) %. Per balansdagen uppgick kontrakterade investeringar i

anläggningstillgångar till 4 806 (3 387) Mkr.

SSAB ÅRSREDOVISNING 2024149

OM SSAB RAPPORTER

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT ERSÄTTNINGSRAPPORT FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER

C.1 Immateriella tillgångar och materiella anläggningstillgångar, forts.


Anläggningstillgångar per land/region
	Immateriella/materiella anläggningstillgångar och nyttjanderätter				Inköp av immateriella/materiella anläggningstillgångar
Mkr	2024	%	2023	%	2024	%	2023	%
Sverige	15 034	43	12 477	40	6 731	81	4 736	71
Finland	9 890	28	9 892	31	849	10	1 017	15
Övriga Europa	1 586	5	1 466	5	162	2	119	2
USA	7 866	23	7 332	23	562	7	742	11
Övriga världen	383	1	372	1	45	1	22	0
Summa	34 759	100	31 538	100	8 349	100	6 637	100

U&B Bedömningar avseende nyttjandeperioder för immateriella och materiella anläggningstillgångar

Nyttjandeperioder är viktiga antaganden som väsentligt påverkar värdet på immateriella och

materiella anläggningstillgångar, och dessa uppskattningar revideras när förändringar av tidigare

uppskattningar identifieras. Förändringar i tillämpade uppskattningar kan leda till väsentliga

skillnader i tillgångsvärdena inom följande räkenskapsår eller senare.

Nyttjandeperioden för koncernens tillgångar i Sverige och Finland är under regelbunden översyn,

till följd av koncernens strategiska planer på att ställa om till fossilfri stålproduktion i den

nordiska verksamheten. Koncernledningen har fastställt milstolpar eller omständigheter (t.ex. ett

investeringsbeslut) för att revidera uppskattningarna av den återstående nyttjandeperioden för de

tillgångar som kommer att ersättas av de kommande investeringarna. Faktorer som påverkar

bedömningen av återstående nyttjandeperiod inkluderar till exempel i vilken ordning bruken

kommer att omställas och längden på olika godkännandeprocesser.

I april 2024 fattade SSABs styrelse beslut om att gå vidare med SSABs omställning genom att

bygga ett toppmodernt stålverk i Luleå. När det är klart kommer SSAB att avveckla det nuvarande

masugnsbaserade produktionssystemet. Det nya stålverket väntas vara i bruk mot slutet av 2028

och nå full kapacitet ett år senare. Till följd av investeringsbeslutet har SSAB reviderat

uppskattningarna av den återstående nyttjandeperioden för de tillgångar som kommer att

ersättas i det nya produktionssystemet. Dessa tillgångar kommer att skrivas av till sina

restvärden i slutet av 2028. Från och med april 2024 ökade revisionen de årliga avskrivningarna

med cirka 300 Mkr.

RP Immateriella tillgångar och materiella anläggningstillgångar

Immateriella tillgångar och materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärden

efter eventuella ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar.

I anskaffningsvärdet ingår utgifter som direkt kan hänföras till förvärvet av tillgången, för att

bringa den på plats och i skick för avsedd användning, såsom inköpspris, inklusive eventuella

tullavgifter, transportkostnader, utgifter för att ställa i ordning plats eller område för installation,

samt kostnader relaterade till installation, projektledning och testning. Kostnad för egen personal

som direkt bidrar till projektet ingår i anskaffningsvärdet. I väsentliga, långsiktiga

investeringsprojekt ingår lånekostnader i anskaffningskostnaden för tillgången. Om

kassaflödessäkringsredovisning tillämpas på investeringar, inkluderas även det realiserade

verkliga värdet på dessa derivat i tillgångens anskaffningsvärde. Återställningskostnader i

samband med utrangering av anläggningstillgångar inkluderas endast i anskaffningsvärdet om en

rimlig uppskattning av sådana utgifter kan göras. I sådana fall redovisas även en avsättning för

återställande. Se not C.5 för mer information om återställningskostnader och relaterade

avsättningar. Utgifter för väsentliga ersättande komponenter läggs till tillgångens värde eller

redovisas som en separat tillgång endast när komponenten förväntas användas längre än 3 år.

Alla andra former av reparationer och underhåll redovisas som kostnader under den period de

uppkommer.

I SSABs investeringsrapportering definieras strategiska investeringar som investeringar som ska

öka bolagets framtida kassaflöde genom förvärv av rörelser och investeringar i expansion av

anläggningar eller ny konkurrenskraftshöjande teknik. Underhållsinvesteringar definieras som

investeringar som utgörs av konkurrenskraftsbevarande investeringar av underhålls-,

rationaliserings-, eller ersättningskaraktär samt investeringar för att uppfylla regulatoriska krav.

SSAB ÅRSREDOVISNING 2024150

OM SSAB RAPPORTER

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT ERSÄTTNINGSRAPPORT FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER

C.1 Immateriella tillgångar och materiella anläggningstillgångar, forts.

RP Avskrivningar av materiella anläggningstillgångar och immateriella tillgångar med en bestämbar

nyttjandeperiod baseras på följande bedömd nyttjandeperiod:


Bedömd nyttjandeperiod
Materiella anläggningstillgångar	beräknat nyttjande, år
Fordon, kontorsinventarier och datorer	3–5
Lätta maskiner	5–12
Tunga maskiner	12–25
Markanläggningar	20
Byggnader	25–50


Immateriella tillgångar	beräknat nyttjande, år
Kundrelationer, varumärken och licenser	5–12
Programvara	3–5
Övriga immateriella tillgångar	5–15

Linjär avskrivningsmetod används för samtliga typer av materiella anläggningstillgångar och

immateriella tillgångar med en begränsad nyttjandeperiod. Mark förutsätts ha en oändlig

nyttjandeperiod och skrivs därför inte av.

Reavinster och reaförluster vid avyttring av materiella anläggningstillgångar redovisas som

skillnaden mellan försäljningsintäkten och tillgångens redovisade värde och i koncernens rapport

över resultatet som övriga rörelseintäkter eller kostnader.

Immateriella tillgångar med obestämbar nyttjandeperiod omfattar goodwill och vissa varumärken.

Nedskrivningar av immateriella tillgångar och materiella anläggningstillgångar

Immateriella tillgångar med en obestämbar nyttjandeperiod (däribland goodwill) testas årligen för

eventuell värdenedgång eller i övrigt då det finns tecken på en värdenedgång. Tillgångar som

skrivs av bedöms med avseende på värdenedgång då det finns tecken på en värdenedgång.

Nedskrivningar redovisas som kostnad i rörelseresultatet.

Utsläppsrätter

Utsläppsrätter redovisas till anskaffningsvärden efter eventuella ackumulerade nedskrivningar.

Anskaffningsvärdet för rätter som erhållits utan kostnad är noll. Utsläppsrätter som inte har

bestämbar nyttjandeperiod testas kvartalsvis för att identifiera eventuellt nedskrivningsbehov. En

avsättning görs om ett underskott av utsläppsrätter identifierats mellan ägda rätter och de rätter

som ska levereras på grund av gjorda utsläpp. Vinster eller förluster vid avyttring av utsläppsrätter

är uppskjutna och redovisas som övriga rörelseintäkter eller -kostnader under samma perioder

som de relaterade utsläppskostnaderna.

SSAB ÅRSREDOVISNING 2024151

OM SSAB RAPPORTER

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT ERSÄTTNINGSRAPPORT FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER

C.2 Leasing


Nyttjanderättstillgångar
	2024						2023
Mkr	Byggnader	Mark och anläggningar	Maskiner	Inventarier, verktyg och installationer	Fordon	Summa	Byggnader	Mark och anläggningar	Maskiner	Inventarier, verktyg och installationer	Fordon	Summa
Redovisat belopp 1 januari	1 150	20	1 002	13	516	2 701	1 245	21	644	18	397	2 326
Redovisat belopp 31 december	1 428	29	936	17	485	2 896	1 150	20	1 002	13	516	2 701
Tillkommande nyttjanderätter under året	406	3	0	4	207	620	120	32	59	6	326	544
Årets avskrivningar på nyttjanderätter	351	5	139	7	259	761	348	7	146	11	222	734


Leasingskulder 31 december
Mkr	2024	2023
Kortfristiga leasingskulder	816	764
Långfristiga leasingskulder	2 340	2 148
Summa	3 156	2 912


Löptidsanalys av leasingskulder, odiskonterade belopp
Mkr	2024	2023
Inom ett år	935	788
År två	775	642
År tre	617	519
År fyra	440	396
År fem	375	288
År sex och senare	1 321	1 116
Summa	4 463	3 749


Belopp som redovisas i koncernens rapport över resultatet
Mkr	2024	2023
Kostnader för leasar av lågt värde	7	16
Kostnader för variabla leasingavgifter	14	16
Avskrivningar	761	734
Räntekostnader	197	204
Summa	979	970

Totalt kassautflöde för leasingavtal under året uppgick till 910 (865) Mkr.

RP Leasing (Leasetagare)

Vid leasingperiodens början redovisas en nyttjanderättstillgång och leasingskuld. Leasingskulden

redovisas initialt till nuvärdet av framtida leasingavgifter. Om diskonteringsräntan ej framgår av

leasingavtalet, definierar koncernens finansavdelning en marginell låneränta per valuta med

hänsyn till leasingperioden och leasetagarens kreditrisk. När ett avtal innehåller både leasing- och

icke-leasingelement, eller fasta och rörliga element, utvärderas det från fall till fall baserat på

väsentlighet om leasingskulden endast omfattar de fasta leasingelementen eller om icke-

leasingelementen också ingår.

Nyttjanderättstillgången värderas till initialt värde med avdrag för ackumulerade avskrivningar,

eventuella ackumulerade nedskrivningar och med beaktande av eventuella omvärderingar. Om

tillgångens ägande övergår till SSAB vid leasingperiodens slut, bedöms tillgångens nyttjande-

period på samma sätt som för inköpta anläggningstillgångar. Förlängningsoptioner beaktas i

leasingperioden när det är högst sannolikt att optionen kommer att utnyttjas.

Koncernen tillämpar ett undantag från ovanstående principer för leasingkontrakt av mindre värde,

där ingen nyttjanderättstillgång eller leasingskuld redovisas. Dessa redovisas som hyres- och

leasingkostnader i rörelseresultatet linjärt över leasingperioden. Koncernen definierar

leasingkontrakt av mindre värde som kontorstillgångar, till exempel skrivare, kopieringsmaskiner,

kaffemaskiner samt andra tillgångar av ett värde i nyskick under cirka 50 Tkr. Ingen

nyttjanderättstillgång eller leasingskuld redovisas heller för leasingkontrakt med verkligt rörliga

leasingavgifter, vilka redovisas som kostnader i rörelseresultatet.

SSAB ÅRSREDOVISNING 2024152

OM SSAB RAPPORTER

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT ERSÄTTNINGSRAPPORT FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER

C.3 Varulager


Varulager
Mkr	2024	2023
Råvaror och förbrukningsmaterial	11 498	12 333
Stålämnen	2 661	2 524
Halvfabrikat och produkter i arbete	4 523	4 817
Färdigvarulager	13 097	12 811
Summa	31 780	32 485

Av lagervärdet var 893 ( 825 ) Mkr värderat till nettoförsäljningsvärde. Den del av varulagret som

kostnadsförts under året uppgick till 88 926 (96 936) Mkr varav 294 (306) Mkr avser kostnad avseende

nedskrivning av varulager, främst hänförligt till minskade försäljningspriser för standardprodukter.

U&B Varulagrets värde påverkas väsentligt av antaganden och bedömningar avseende produktkalkyler,

antaganden tillämpas vid beräkning av nettoförsäljningsvärdet och bedömningar av inkurans. Vid

värderingen av varulagret tillämpas antaganden såsom först-in, först-ut (FIFU). Att bestämma

kvantiteten av vissa råmaterial är komplext och kräver bedömningar och uppskattningar av

sådant som volym och vikt. Förändringar i tillämpade uppskattningar och bedömningar kan leda

till väsentliga skillnader i lagervärdet inom följande räkenskapsår eller senare.

RP Varulager

Koncernen tillämpar vägt genomsnittsvärde-metoden eller FIFU-metoden (först in, först ut) för att

beräkna anskaffningsvärdet. SSAB Special Steels, SSAB Europe. SSAB Americas samt Ruukki

Construction tillämpar huvudsakligen vägt genomsnittsvärde-metoden, medan Tibnor tillämpar

huvudsakligen FIFU-metoden.

Nettoförsäljningsvärdet är beräknat som normalt försäljningspris med avdrag för färdigställande-

och försäljningskostnader. För produkter i handelsrörelsen används återanskaffningsvärdet med

tillägg för en beräknad bruttomarginal som det bästa måttet på nettoförsäljningsvärdet. För

råvaror används återanskaffningsvärdet som det bästa måttet på nettoförsäljningsvärdet.

Råvaror skrivs dock inte ner under anskaffningsvärdet om den slutprodukt i vilken de ingår

förväntas kunna säljas till ett pris som överstiger tillverkningskostnaden. Inkurans av lager

utvärderas och lagervärde skrivs ned enligt koncernens riktlinjer för olika material och produkter.

SSAB ÅRSREDOVISNING 2024153

OM SSAB RAPPORTER

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT ERSÄTTNINGSRAPPORT FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER

C.4 Kundfordringar, leverantörsskulder och övriga fordringar och skulder


Kundfordringar och övriga fordringar
Mkr	2024	2023
Kortfristiga poster
Kundfordringar 1)	9 696	10 673

Momsfordran 1)	564	489
Upplupna rabatter, bonusar, licenser och dylikt	122	85
Levererade ej fakturerade varor och tjänster	69	71
Förutbetalda försäkringspremier	96	86
Upplupna ränteintäkter	77	54
Övriga fordringar 1), 2)	732	66
Övriga förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	306	360
Summa övriga kortfristiga fordringar	1 967	1 212
Summa	11 662	11 885

1) Ingår i valutauppdelningen, åldersanalysen och förväntade kreditförluster i följande tabeller.

2) Övriga fordringar 2024 består till största delen av svenska koncernbolags saldo på skattekontot i Skatteverket.


Kundfordringar och övriga kortfristiga fordringar per valuta
Mkr	2024	2023
SEK	1 658	1 023
USD	3 196	3 543
EUR	3 498	3 938
Övriga valutor	2 641	2 724
Summa	10 992	11 228


Åldersanalys över kortfristiga fordringar, före förväntade kreditförluster
Mkr	2024	2023
Ej förfallna	9 613	9 276
1–30 dagar	1 282	1 707
31–120 dagar	187	360
121–365 dagar	42	35
> 365 dagar	88	83
Summa	11 212	11 461


Förändring i förväntade kreditförluster
Mkr	2024	2023
Ingående balans 1 januari	-233	-244
Konstaterade kundförluster	27	31
Förändring av förväntade kundförluster	-12	-25
Omräkningsdifferenser	-2	5
Utgående balans 31 december	-220	-233

R Kreditrisk

Kreditrisk i kundfordringar och övriga fordringar hanteras i respektive dotterbolag. Värdet på

dessa fordringar brutto före nedskrivning uppgick till 11 212 (11 461) Mkr. Förväntade

kreditförluster uppgick till 220 (233) Mkr, vilket utgjorde 2,0 (2,0) % av utestående kundfordringar

per 31 december 2024. Det finns inga koncentrationer av kreditrisk, eftersom risken är utspridd på

ett stort antal kunder som är spridda internationellt. Därtill sker individuell kreditprövning och

limiter sätts för respektive kund.

RP Kundfordringar och övriga fordringar

Kundfordringar och övriga fordringar inkluderar finansiella tillgångar värderade till upplupet

anskaffningsvärde. Kundfordringar och övriga fordringar värderas med avdrag för ackumulerade

nedskrivningar. Koncernen tillämpar den förenklade metoden för beräkning av förväntade

kreditförluster där avsättningen motsvarar den förväntade förlusten över kundfordrans hela löptid.

Tidigare kreditförluster samt bedömning av nuvarande och framtida ekonomiska förhållanden

beaktas i analysen. Nedskrivningar av kundfordringar redovisas som försäljningskostnader i

koncernens rapport över resultatet.

Factoring av kundfordringar

Kundfordringar som omfattas av factoringavtal bokas bort från rapport över finansiell ställning

när risker och förmåner väsentligen har överförts till motparten i factoringtransaktionen. När

koncernen har tecknat en kreditförsäkring för dessa fordringar, redovisas ett belopp som

motsvarar självrisk i koncernens rapport över finansiell ställning som kundfordringar och övriga

kortfristiga skulder.

SSAB ÅRSREDOVISNING 2024154

OM SSAB RAPPORTER

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT ERSÄTTNINGSRAPPORT FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER

C.4 Kundfordringar, leverantörsskulder och övriga fordringar och skulder, forts.


Leverantörsskulder och övriga skulder
Mkr	2024	2023
Långfristiga poster
Övriga långfristiga ersättningar till anställda	193	166
Investeringsstöd (Alabama tax credit)	19	20
Övriga poster	5	6
Summa övriga långfristiga skulder	217	192

Kortfristiga poster
Leverantörsskulder 1)	18 852	17 001

Upplupna personalkostnader	2 390	2 776
Skulder för personalskatter och sociala avgifter 1)	523	469
Förutbetalda intäkter från utsläppsrätter	376	881
Upplupna kostnader för utsläppsrätter	260	774
Momsskuld 1)	285	345
Erhållna ej fakturerade varor och tjänster	889	728
Mottagna förskottsbetalningar 1)	146	116
Upplupna rabatter, bonusar och reklamationer	288	363
Upplupna poster relaterade till sålda fordringar	74	77
Upplupna räntekostnader	63	66
Övriga skulder 1)	124	96
Övriga upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	113	229
Summa övriga kortfristiga skulder	5 531	6 920
Summa leverantörsskulder och övriga kortfristiga skulder	24 384	23 921

1) Ingår i valutauppdelningstabellen nedan.


Leverantörsskulder och övriga kortfristiga skulder per valuta
Mkr	2024	2023
SEK	2 592	5 764
USD	12 486	10 462
EUR	3 306	1 264
Övriga valutor	1 547	538
Summa	19 931	18 027

Avtalsskulder från avtal med kunder

Mottagna förskottsbetalningar samt upplupna rabatter, bonusar och reklamationer ingår i

avtalsskulder och presenteras i tabellen till vänster. Förskottsbetalningarna förväntas intäktsföras

under de kommande 3 månaderna.

Leverantörsfinansiering

SSAB har ett program för leverantörsfinansiering där leverantörer använder SSABs kreditprofil när de

oåterkalleligt säljer sina fordringar till en bank. Inom leverantörsfinansiering samarbetar SSAB med

banken som betalar till leverantören. Programmet stöds av faciliteter som tillhandahålls av banken för

att täcka SSABs betalningsrisk som banken tar när den köper leverantörers kundfordringar.

Beloppet för inköpsfakturor under programmet för leverantörsfinansiering uppgick den 31 december

2024 till 3 425 Mkr, varav 3 011 Mkr redan hade betalats till leverantörerna. Betalningsvillkoren för

inköpsfakturor som ingår i leverantörsfinansieringsprogrammet är 60–90 dagar, medan

betalningsvillkoren för inköpsfakturor vanligtvis är 30 dagar. Skillnaden beror på generella variationer i

avtalsvillkor.

RP Leverantörsskulder och övriga skulder

Leverantörsskulder och övriga skulder inkluderar finansiella skulder värderade till upplupet

anskaffningsvärde.

Leverantörsfinansiering

Leverantörsfakturor avseende inköp som ingår i SSABs leverantörsfinansieringsprogram

redovisas som leverantörsskulder i koncernens rapport över finansiell ställning.

Utsläppsrätter

SSAB deltar i EU:s system för handel med utsläppsrätter. Om det finns ett underskott mellan den

fria tilldelningen av utsläppsrätter och de uppskattade utsläppen för perioden, redovisas

skillnaden som upplupna kostnader för perioden. Utsläppsrätterna redovisas som immateriella

tillgångar och värderas till anskaffningsvärde.

SSAB ÅRSREDOVISNING 2024155

OM SSAB RAPPORTER

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT ERSÄTTNINGSRAPPORT FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER

C.5 Avsättningar


Avsättningar
2024
Mkr	Garanti- åtaganden	Miljö- avsättningar	Personal- relaterade avsättningar	Övriga avsättningar	Summa	Garanti- åtaganden	Miljö- avsättningar	Personal- relaterade avsättningar	Övriga avsättningar	Summa
Ingående balans 1 januari	40	55	174	159	429	33	56	170	200	460
Tillkommande avsättningar	0	—	92	119	211	70	—	100	22	191
Utnyttjat under året	-8	—	-79	-21	-107	-62	—	-97	-54	-213
Minskning genom avyttring av verksamhet	—	—	—	—	—	—	—	—	-4	-4
Omklassificering	—	—	0	4	4	—	—	3	-4	-1
Omräkningsdifferens	1	2	5	-12	-4	0	0	-2	-1	-3
Utgående balans 31 december	33	57	192	250	532	40	55	174	159	429


Avsättningar i rapport över finansiell ställning
Mkr	2024	2023
Långfristiga avsättningar	227	223
Kortfristiga avsättningar	305	207
Summa	532	429

U&B Framtida återställning av miljö

På ståldivisionernas olika anläggningsområden finns ett behov av framtida marksanering och

återställning. Sådana åtgärder kommer dock att bli aktuella först när SSAB upphör att bedriva

verksamhet på området och de nödvändiga utgifterna uppskattas vanligtvis när nedläggning av

verksamheten beslutas om. Vid omställning till fossilfri stålproduktion kommer i synnerhet

masugnarna och koksugnarna att avvecklas. Inga väsentliga kostnader avseende nedmontering

av dessa anläggningar har dock identifierats. Återställningen av dessa områden i Oxelösund eller

Luleå bedöms ännu inte vara aktuell eftersom verksamheten kommer att fortsätta på dessa

områden.

RP Avsättningar

Avsättning för omstruktureringsåtgärder görs när en detaljerad, formell plan för åtgärderna finns

och välgrundade förväntningar skapas hos dem som kommer att beröras av åtgärden.

Avsättningar utvärderas under varje redovisningsperiod. Personalrelaterade avsättningar

innehåller mest avsättningar för bonusprogram som löper i rullande treårsperioder, se not B.4 för

ytterligare information.

Kostnader för återställande av miljö

Kostnader för miljöinsatser som sammanhänger med tidigare verksamhet och som inte bidrar till

nuvarande eller framtida intäkter kostnadsförs när de uppkommer. Avsättningen beräknas utifrån

tolkningar av gällande miljölagstiftningar och regleringar. Avsättningar görs vanligtvis inte till

marksanering och återställande av industriområden där verksamheten pågår, då det ej går att

göra en rimlig uppskattning för tidpunkten eller kostnaden för en sådan avsättning.

SSAB ÅRSREDOVISNING 2024156

OM SSAB RAPPORTER

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT ERSÄTTNINGSRAPPORT FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER

D. Finansiell riskhantering

SSABs finansiella ställning var

fortsatt stark under 2024.

Återköpsprogram av egna aktier

avslutades under första kvartalet

2024 och styrelsen föreslår en

utdelning om 2,60 kronor per

aktie för verksamhetsåret 2024.

Nettokassa(+)/Nettoskuld(-)

Nettoskuldsättningsgrad

Finansiell

riskhantering

D.1

Finansiell riskhantering

Mål: Nettoskuldsättningsgrad mellan -20 % och 20 %.

D.2

Värdering finansiella tillgångar och skulder

D.3

Nettoskuld/Nettokassa

Räntabilitet på eget kapital

D.4

Övriga långfristiga tillgångar

Nettoskuldsättningsgrad

-25 %

D.5

Finansiella intäkter och kostnader

D.6

Eget kapital

D.7

Pensioner

SSAB ÅRSREDOVISNING 2024157

OM SSAB RAPPORTER

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT ERSÄTTNINGSRAPPORT FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER

D.1 Finansiell riskhantering

R SSAB är genom sin affärsverksamhet exponerad för diverse finansiella risker. Hanteringen av

finansiella risker regleras i koncernens direktiv för finansiella risker, som anger ansvar, processer

och andra principer för finansiell riskhantering. Målen för finansiell riskhantering är att minska

volatiliteten i koncernens resultat samt säkerställa tillräcklig likviditet för koncernens verksamhet.

Group Treasury är en centraliserad funktion inom koncernen som agerar som en motpart för

dotterbolag och är ansvarig för finansiering samt hantering av finansiell risk.

Finansiella risker inkluderar marknads- och kreditrisker samt likviditets- och refinansieringsrisker.

Som en global aktör är SSAB exponerad för förändringar i valuta- och räntekurser samt olika

marknadspriser, vilket kan ha en påverkan på koncernens resultat eller finansiella ställning. Dessa

marknadsrisker inkluderar ränte-, valuta- och råvarurisk, vilket hanteras av Group Treasury.

Kreditrisker relaterade till kundfordringar ingår i not C.4 medan likviditets- och refinansierings-

risker ingår i not D.3. För närmare beskrivning av koncernens finansiella risker, se avsnitt

Finansiella risker och känslighetsanalys i förvaltningsberättelsen.

Ränterisk och säkringar

SSAB är exponerad för ränterisk genom finansierings- och likviditetsrelaterade aktiviteter.

Fluktueringar i marknadsräntor kan leda till högre finansieringskostnader, påverkar avkastning av

finansiella investeringar samt värdering av finansiella poster i balansräkningen. SSAB hanterar

ränterisk i sin skuldportfölj genom att balansera fast och rörlig ränta samt kontrollera den

genomsnittliga räntedurationen. Likvida medel löper med kortfristiga räntor.

Per den 31 december 2024 uppgick koncernens räntebärande låneskulder till 6 995 (7 711) Mkr

varav 2 500 (3 218) Mkr var upptagna eller swappade till fast ränta. Inräknat ränteswappar,

uppgick den genomsnittliga räntebindningstiden till 1,1 (1,4) år. För nettolåneskulden vid

årsskiftet, inklusive räntesäkringar, skulle en förändring av marknadsräntan med 100 räntepunkter

(1 procentenhet) förändra årets resultat med cirka 150 (156) Mkr.

Vid årsskiftet uppgick värdet på ränteswappar från rörlig ränta till fast ränta (vilka ingåtts för att

säkra kassaflödet vid räntebetalningarna) till 28 (67) Mkr. Kassaflödessäkring tillämpas för dessa

swappar och ingen ineffektivitet har identifierats under året. De utestående räntederivaten hade

en genomsnittlig löptid på 17 (20) månader vid årsskiftet.

Koncernens räntebärande tillgångar uppgick till 28 324 (29 265) Mkr och utgjordes nästan

uteslutande av likvida och spärrade medel vilka löper med rörlig ränta.

Valutarisk och säkringar

SSAB är som en global koncern exponerad för valutakursrisker i olika valutor. Valutasäkring

används för att reducera risken förknippad med förändringar i valutakurser. Kontrakterade

kommersiella flöden i större valutor säkras med syfte att minska valutaeffekter i koncernens

resultat. Större investeringar och projekt i utländsk valuta kan säkras baserat på ledningens

beslut. Tillämpade säkringsinstrument är valutaterminer, valutaswappar och optioner.


Upplåning fördelat per valuta
Mkr	2024	2023
SEK	4 516	5 385
USD	2 406	2 190
EUR	1	-3
Övriga valutor	71	140
Summa	6 995	7 711


Derivat per valuta
	Derivattillgångar		Derivatskulder
Mkr	2024	2023	2024	2023
SEK	28	67	0	0
USD	208	19	35	174
EUR	372	326	130	150
Övriga valutor	31	6	14	38
Summa	638	419	179	362

Fördelningen av kundfordringar och leverantörsskulder per valuta ingår i not C.4.

Under 2024 hade koncernen ett nettoinflöde av främmande valutor på 8 (20) Mdkr. Mest

väsentliga valutaflöden framgår av diagrammet i avsnittet Finansiella risker och

känslighetsanalys i förvaltningsberättelsen.

Fem procentenheters försvagning av den svenska kronan mot koncernens två viktigaste valutor

US-dollar och euro skulle, inklusive valutasäkringar, innebära en positiv effekt på årets resultat

med 190 (449) Mkr avseende US-dollarn och en positiv effekt på 85 (196) Mkr avseende euro.

Utöver detta skulle eget kapital påverkas positivt via omräkningseffekter i utländska dotterbolag,

netto efter säkringar av eget kapital, med 2 077 (1 921) Mkr. Under 2024, uppgick

nettokursdifferenser till -143 (-326) Mkr i rörelseresultatet och till -114 (-119) Mkr i finansnettot.

SSAB ÅRSREDOVISNING 2024158

OM SSAB RAPPORTER

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT ERSÄTTNINGSRAPPORT FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER

D.1 Finansiell riskhantering, forts.

R Omräkningsexponeringen i nettoinvesteringar säkras i första hand genom lån i samma valuta.

Följaktligen har upplåning i euro och US-dollar inte säkrats separat. I avsaknad av sådana skulder

kan valutaderivat användas istället. Per den 31 december 2024 uppgick dessa nettoinvesteringar

till 1 776 (1 768) MEUR respektive 2 140 (2 091) MUSD. Under 2024 tillämpade SSAB

nettoinvesteringssäkring endast i förhållande till investeringarna i US-dollar avseende en del av

investeringen avsedd att delas ut som utdelning till moderbolaget. Denna utdelning genomfördes

under fjärde kvartalet 2024, och säkringarna stängdes följaktligen. Den ackumulerade

förändringen av den verkliga värdereserven, före skatt, avseende säkring av nettoinvesteringar,

uppgick vid årsskiftet till -4 701 (-4 667) Mkr. Under 2024 har inte någon ineffektivitet identifierats.

Under 2024 användes kassaflödessäkring för att delvis säkra valutarisken vid investeringar i euro.

Vid årsskiftet uppgick det verkliga värdet på dessa derivat till 0 (-29) Mkr. Ingen ineffektivitet

förelåg per den 31 december 2024.

Säkring av verkligt värde tillämpas i samband med vissa inköp i euro. Vid årsskiftet uppgick

sådana inköpsorder till -1,7 (-1,7) Mdkr. Derivaten för säkring av verkligt värde hade vid utgången

av året ett verkligt värde netto på 25 (-9) Mkr medan säkringsredovisade inköpsorder och

leverantörsskulder hänförliga till säkrade inköpsorder bokförts till -25 (9) Mkr. vilket innebar att

ingen ineffektivitet förelåg vid bokslutstillfället.

Vid utgången av året uppgick det verkliga värdet netto av ej säkringsredovisade derivat till 364

(-253) Mkr varav 214 (-175) Mkr bokförts i rörelseresultatet i övriga rörelseintäkter och -kostnader

samt 151 (-78) Mkr i finansnettot. De utestående valutaderivaten vid årsskiftet hade en

genomsnittlig återstående löptid på 3 (5) månader.

Råvaru- och energiprisrisk och säkring

Information angående råvaru- och energiprisrisk kan hittas i avsnittet Finansiella risker och

känslighetsanalys i förvaltningsberättelsen. Kassaflödessäkring används vid säkring av prisrisken

i el och järnmalm.

Prisrisken på prognostiserad framtida elkonsumtion vid anläggningarna säkras delvis genom

derivatinstrument och delvis genom kontrakt med fysisk leverans. Vid årsskiftet uppgick volymen

av prognostiserade framtida inköp säkrade med elderivat till 3 048 (3 035) GWh och det verkliga

värdet på de relaterade derivatinstrumenten till 48 (275) Mkr. Ingen ineffektivitet förelåg vid

bokslutstillfället. De utestående elderivaten hade en genomsnittlig återstående löptid på 26 (23)

månader per den 31 december 2024.

Inköp av järnmalm prissäkras i viss utsträckning. Derivatet som används är swappar. Vid

årsskiftet uppgick de prognostiserade framtida inköpen säkrade med järnmalmsderivat till 77 100

(26 900) ton och det verkliga värdet på de relaterade derivatinstrumenten till -5 (6) Mkr. Ingen

ineffektivitet förelåg vid årsskiftet. De utestående järnmalmsderivaten hade en genomsnittlig

återstående löptid på 2 (0) månader vid årets slut.

Motpart kreditrisk

Finansiella motparter är varsamt selekterade baserat på tillgänglig extern rating samt analys av

affärsrelationen med berörd motpart. Limiterna mot SSABs enskilda motparter eller kunder

utvärderas löpande för att undvika förluster. Kreditrisk uppstår från kundfordringar liksom

finansiella derivat, depositioner och finansiella investeringar med finansiella institutioner. För

derivattransaktioner använder SSAB ramverket från International Swaps and Derivative

Accosciation (ISDA) som riskhantering. Per den 31 december 2024 uppgick den totala

motpartsrisken till 28 270 (28 954) Mkr, varav derivat stod för 460 (38) Mkr och placeringar i

likvida medel för 27 810 (28 916) Mkr.

Förvaltning av kapital

Kapitalstrukturen förvaltas med syfte att bibehålla en effektiv kapitalstruktur, innefattande både

eget kapital och skulder, för att säkerställa att verksamheten kan drivas vidare och generera god

avkastning till aktieägarna. Kapitalstrukturen ses över regelbundet av koncernledningen samt av

styrelsen. Koncernens verksamhet är konjunkturberoende och målet är att hålla

nettoskuldsättningsgraden mellan -20 % och 20 %. Sedan 2021 har SSAB redovisat nettokassa,

och därmed en negativ nettoskuldsättningsgrad.

SSAB ÅRSREDOVISNING 2024159

OM SSAB RAPPORTER

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT ERSÄTTNINGSRAPPORT FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER

D.1 Finansiell riskhantering, forts.


Säkringsredovisade derivat
	2024							2023
Mkr	Säkrings- instrumentets nominella belopp	Säkringsinstrumentets redovisade belopp		Reserv för verkliga värden (före skatt)	Verklig värde- justering på säkrad post		Förändring i säkrings- instrumentets verkligt värde (före skatt)	Säkrings- instrumentets nominella belopp	Säkringsinstrumentets redovisade belopp		Reserv för verkliga värden (före skatt)	Verklig värde- justering på säkrad post		Förändring i säkrings- instrumentets verkligt värde (före skatt)
Mkr	Säkrings- instrumentets nominella belopp	Tillgångar	Skulder	Reserv för verkliga värden (före skatt)	Tillgångar	Skulder		Säkrings- instrumentets nominella belopp	Tillgångar	Skulder	Reserv för verkliga värden (före skatt)	Tillgångar	Skulder
Kassaflödessäkringar
Råvarurisk
Terminer – el	3 048 GWh	133	85	48	—	—	-227	3 035 GWh	302	27	275	—	—	-967
Terminer – järnmalm	77 100 ton	—	5	-5	—	—	-11	26 900 ton	6	—	6	—	—	4
Valutarisk
Terminer – EUR investeringar	1 152	6	6	—	—	—	-29	781	—	29	29	—	—	29
Ränterisk
Räntebetalningar, extern skuld	1 000	28	—	28	—	—	-39	1 700	67	—	67	—	—	-62
Verkligt värde säkringar
Valutarisk
Inköp i EUR	1 718	27	3	—	—	25	34	1 739	—	9	—	9	—	-59
Säkring av utländska nettoinvesteringar
Valutarisk
Eget kapital	—	—	—	-4 701	—	—	-35	—	—	—	-4 667	—	—	267

SSAB ÅRSREDOVISNING 2024160

OM SSAB RAPPORTER

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT ERSÄTTNINGSRAPPORT FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER

D.1 Finansiell riskhantering, forts.

RP Derivatinstrument

Verkligt värde på ett derivatinstrument klassificeras som anläggningstillgång eller långfristig

skuld när den säkrade postens återstående löptid är längre än tolv månader, och som

omsättningstillgång eller kortfristig skuld när den säkrade postens återstående löptid understiger

tolv månader.

Vinster eller förluster relaterade till förändringar i verkligt värde rapporteras i rörelseresultatet när

derivatinstrumenten hänför sig till den löpande verksamheten och i finansnettot när

derivatinstrumenten hänför sig till finansieringsverksamheten.

Valutaterminer och swappar används för att säkra kursen på kontrakterade leverantörsskulder

och fordringar i större valutor, vid större investeringar av anläggningstillgångar i utländsk valuta,

för säkring av nettoinvestering i utländska dotterbolag samt för att säkra betalningsflödet i

utländska lån till svensk krona. Ränteswappar används för att säkra exponering för ränterisker.

Verkligt värde på valutaterminer och valutaswappar beräknas utifrån gällande terminskurser på

balansdagen, medan ränteswappar värderas med beräkning av framtida diskonterade

kassaflöden.

Säkringsredovisning

Säkringsredovisade derivatkontrakt kategoriseras som säkring av verkligt värde av en redovisad

tillgång eller skuld eller av en tecknad leveransorder (säkring av verkligt värde), säkring av en

planerad transaktion (kassaflödessäkring) eller säkring av en nettoinvestering i ett utländskt

bolag.

Vid säkring av verkligt värde redovisas förändringar i verkligt värde på derivat under kostnad för

sålda varor i resultaträkningen tillsammans med förändringar i verkligt värde på den tillgång, den

skuld eller den leveransorder som säkringen avser.

Vid kassaflödessäkring och säkring av nettoinvesteringar redovisas den effektiva delen av

förändringar i verkligt värde på derivatinstrument i övrigt totalresultat, medan vinst eller förlust

som hänför sig till den ineffektiva delen redovisas i resultaträkningen som finansiella poster. Om

kassaflödessäkringar avser investeringar, redovisas det realiserade verkliga värdet på derivaten i

tillgångens anskaffningsvärde.

Källor till säkringsineffektivitet under säkringsförhållandets löptid inkluderar väsentliga

förändringar i kreditrisk hos en av parterna samt, vid kassaflödessäkring, förändring av tidpunkt

för betalning av den säkrade posten, eller om faktiskt utfall skulle understiga säkrad volym.

SSAB ÅRSREDOVISNING 2024161

OM SSAB RAPPORTER

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT ERSÄTTNINGSRAPPORT FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER

D.2 Värdering finansiella tillgångar och skulder


Finansiella tillgångar och skulder
	2024					2023
Mkr	Upplupet anskaffnings- värde	Verkligt värde/ resultat	Verkligt värde/övrigt totalresultat	Bokfört värde	Verkligt värde	Upplupet anskaffnings- värde	Verkligt värde/ resultat	Verkligt värde/övrigt totalresultat	Bokfört värde	Verkligt värde
Finansiella tillgångar
Finansiella anläggningstillgångar	135	—	—	135	135	128	—	—	128	128
Derivattillgångar	—	471	167	638	638	—	44	375	419	419
Kundfordringar	9 696	—	—	9 696	9 696	10 673	—	—	10 673	10 673
Övriga korta räntebärande fordringar	21	—	—	21	21	41	—	—	41	41
Likvida medel	27 810	—	—	27 810	27 810	28 916	—	—	28 916	28 916
Summa finansiella tillgångar	37 662	471	167	38 300	38 300	39 758	44	375	40 177	40 177
Finansiella skulder
Långfristiga räntebärande skulder	6 501	—	—	6 501	6 587	6 282	—	—	6 282	6 881
Kortfristiga räntebärande skulder	495	—	—	495	495	1 428	—	—	1 428	602
Derivatskulder	—	83	96	179	179	—	306	56	362	362
Leverantörsskulder	18 852	—	—	18 852	18 852	17 001	—	—	17 001	17 001
Summa finansiella skulder	25 847	83	96	26 026	26 113	24 711	306	56	25 073	24 845


Derivattillgångar och skulder
	2024				2023
Mkr	Verkligt värde/ resultat	Verkligt värde/övrigt totalresultat	Bokfört värde	Verkligt värde	Verkligt värde/ resultat	Verkligt värde/övrigt totalresultat	Bokfört värde	Verkligt värde
Derivattillgångar
Kassaflödessäkringar	—	167	167	167	—	375	375	375
Verkligt värde-säkringar	27	—	27	27	—	—	—	—
Derivat som ej säkringsredovisas	444	—	444	444	44	—	44	44
Summa derivattillgångar	471	167	638	638	44	375	419	419
Derivatskulder
Kassaflödessäkringar	—	96	96	96	—	56	56	56
Verkligt värde-säkringar	3	—	3	3	9	—	9	9
Derivat som ej säkringsredovisas	80	—	80	80	297	—	297	297
Summa derivatskulder	83	96	179	179	306	56	362	362

SSAB ÅRSREDOVISNING 2024162

OM SSAB RAPPORTER

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT ERSÄTTNINGSRAPPORT FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER

D.2 Värdering finansiella tillgångar och skulder , forts.

Verkliga värden på finansiella instrument

Baserat på verkligt värde-hierarkin i tre nivåer klassificeras SSABs finansiella tillgångar och skulder i

nivå 1 och 2. El- och järnmalmsderivat, vilkas verkliga värde baseras på noterade marknadspriser,

klassificeras som nivå 1. Övriga finansiella instrument klassificeras som nivå 2 eftersom deras

verkliga värdering baseras på andra observerbara marknadsdata än noterade priser.

Verkligt värde på råvaruprisderivat beräknas utifrån marknadspriser på relevanta börser. Verkligt värde

på valutaderivat beräknas utifrån rådande terminspriser på rapporteringsdatumet. Verkligt värde på

räntederivat beräknas med hjälp av diskonterade kassaflödesmetoden.

Kundfordringar redovisas till det belopp som förväntas bli inbetalt efter bedömning av förväntade

kreditförluster. Övriga kortfristiga räntebärande fordringar innefattar spärrade medel med löptid

mindre än 12 månader medan likvida medel består av medel på bankkonton och placeringar i bank

med korta löptider. För båda dessa poster bedöms verkliga värden i allt väsentligt överensstämma

med de redovisade posterna.

Lång- och kortfristiga räntebärande skulder består främst av lån som värderats till upplupet

anskaffningsvärde. Verkliga värden har beräknats utifrån den ränta som gällde vid årsskiftet för

återstående löptider. Leverantörsskulder redovisas till det belopp som förväntas bli utbetalt och

värderas till anskaffningsvärde.

Kvittning av derivattillgångar och skulder

Om full kvittning enligt ISDA-avtal tillämpats hade derivaten bokförts till 460 (57) Mkr i finansiella

tillgångar och 0 (0) Mkr i finansiella skulder.

RP Finansiella tillgångar och skulder till upplupet anskaffningsvärde

Placeringar, kundfordringar, övriga fordringar samt likvida medel är finansiella tillgångar som

återfinns i denna kategori. Likvida medel omfattar kassa, omedelbart tillgängliga

banktillgodohavanden samt övriga kortfristiga placeringar med ursprunglig löptid understigande

tre månader (kortfristiga placeringar). Checkräkningskredit redovisas i balansräkningen som

upplåning bland kortfristiga räntebärande skulder.

Förväntade kreditförluster bedöms för kundfordringar och övriga kortfristiga fordringar,

redovisningsprinciper framgår av not C.4.

Finansiella skulder i denna kategori inkluderar upplåning, leverantörsskulder och övriga skulder.

Låneskulder värderas initialt till verkligt värde, netto efter transaktionskostnader, och värderas

därefter till upplupet anskaffningsvärde baserat på den effektivränta som beräknades då skulden

togs upp. Avgifter för lånefaciliteter redovisas som transaktionskostnader för upplåningen i den

mån det är sannolikt att kreditutrymmet kommer att utnyttjas och redovisas under löptiden när

kreditutrymmet utnyttjas. I den mån utnyttjandet inte är sannolikt, redovisas avgiften som en

förskottsbetalning för likviditeten och fördelas över lånelöftets löptid.

Se not C.4 för redovisningsprinciper för leverantörsskulder och andra skulder.

Finansiella tillgångar och skulder till verkligt värde via övrigt totalresultat

Finansiella tillgångar och skulder i denna kategori inkluderar derivatinstrument för vilka

säkringsredovisning tillämpas, se not D.1 för redovisningsprinciper.

Finansiella tillgångar och skulder till verkligt värde via resultat

Finansiella tillgångar som förvaltas och utvärderas baserat på verkliga värden återfinns i denna

kategori. Även derivatinstrument som inte säkringsredovisas återfinns i denna kategori.

Värdeförändringar redovisas i resultaträkningen antingen i rörelseresultatet för derivat hänförliga

till affärsverksamheten eller i finansnettot för derivat relaterade till finansiell verksamhet. För mer

information om redovisningsprinciper relaterade till derivatinstrument och säkringsredovisning, se

not D.1.

SSAB ÅRSREDOVISNING 2024163

OM SSAB RAPPORTER

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT ERSÄTTNINGSRAPPORT FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER

D.3 Nettoskuld/Nettokassa


Nettoskuld/nettokassa
Mkr	2024	2023
Tillgångar i nettoskuld/nettokassa
Likvida medel	27 810	28 916
Kortfristiga räntebärande fordringar	21	41
Förvaltningstillgångar, pensioner	214	188
Övriga långfristiga fordringar	41	37
Derivattillgångar i nettoskuld/nettokassa	239	84
Summa	28 324	29 265

Skulder i nettoskuld/nettokassa
Långfristiga räntebärande skulder	6 501	6 282
Kortfristiga räntebärande skulder	495	1 428
Leasingskulder	3 156	2 912
Avsättningar för pensioner	336	343
Derivatskulder i nettoskuld/nettokassa	60	93
Summa	10 548	11 059
Summa nettoskuld (+) / nettokassa (-)	-17 777	-18 206

Nettoskuld är ett alternativt nyckeltal. För mer information, se not A.3.

R Likviditets- och refinansieringsrisk

SSAB hanterar upplåningen centralt och i samordning av Group Treasury. För att minska

likviditets- och refinansieringsrisker strävar koncernen efter att upprätthålla tillräckliga likvida

medel och bindande kreditlöften samt en balanserad förfalloprofil för sin långfristiga upplåning.

Likviditeten är på en ständigt tillräcklig nivå vilket säkerställs genom en effektiv

likviditetsförvaltning och bankkontostruktur. Finansieringsplaner ses över regelbundet baserat på

divisionernas och dotterbolagens kassaflödesprognoser.

Koncernens likvida beredskap, bestående av likvida medel, kortfristiga placeringar och

outnyttjade bindande kreditlöften, uppgick vid årsskiftet till 36 311 (37 155) Mkr vilket motsvarade

35 (31) % av omsättningen.

För långfristig upplåning, upp till tio års löptid, används ett europeiskt Medium Term Note-

program (EMTN) med en låneram uppgående till 2 000 MEUR. Den långfristiga upplåningen i

EMTN-programmet uppgick vid årets utgång till 4 095 (5 224) Mkr.

SSAB kan utnyttja ett 5 000 Mkr svenskt och ett 500 MEUR finskt certifikatprogram. Dessa förblev

outnyttjade vid årets utgång. Vidare kan SSAB även utnyttja en 700 MEUR revolverande

kreditfacilitiet med förfall under 2029. Denna förblev outnyttjad vid årets utgång.

I den mån överskottslikviditet uppstår försöker koncernen att amortera av lån eller placera likvida

medel i depositioner eller finansiella investeringar hos godkända motparter. Per den 31 december

2024, uppgick den totala låneskulden till 6 995 (7 711) Mkr, och hade en genomsnittlig

återstående löptid på 6,5 (6,2) år. Den långfristiga upplåningen uppgick till 6 501 (6 282) Mkr

huvudsakligen via kapitalmarknaden och befintliga obligationsprogram.

SSABs kreditbetyg är BBB– med stabil outlook från S&P Global Rating.

SSAB ÅRSREDOVISNING 2024164

OM SSAB RAPPORTER

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT ERSÄTTNINGSRAPPORT FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER

D.3 Nettoskuld/Nettokassa, forts.


Långfristiga räntebärande skulder
Mkr	2024	2023
Kapitalmarknadslån	6 500	7 406
Övriga långfristiga räntebärande skulder	1	0
Summa	6 501	7 406

Avgår kortfristig del	—	-1 124
Summa	6 501	6 282


Kortfristiga räntebärande skulder
Mkr	2024	2023
Kortfristig del av långfristiga räntebärande skulder	—	1 124
Checkräkningskrediter	71	137
Övriga kortfristiga räntebärande skulder	424	167
Summa	495	1 428


Utestående långfristiga räntebärande skulder
Mkr	Räntesats (nominell), %	2024	2023
Kapitalmarknadslån (fast ränta)
2019–2028 SEK	4,88	1 498	1 515
Summa kapitalmarknadslån (fast ränta)		1 498	1 515

Kapitalmarknadslån (rörlig ränta)
2019–2028 SEK	Stibor + 1,70–1,85	2 597	3 702
2010–2040 USD	0,11–3,73	2 405	2 189
Summa kapitalmarknadslån (rörlig ränta)		5 002	5 891

Summa		6 500	7 406


Kontraktuellt kassaflöde, 31 december 2024
Mkr	Bokfört värde	Kontraktuellt kassaflöde	2025	2026	2027	2028	2029	Senare
Lån
Kapitalmarknadslån	6 500	8 197	278	2 232	188	2 272	89	3 138
Banklån	71	71	71	—	—	—	—	—
Övriga räntebärande skulder	425	423	423	—	—	—	—	—
Summa, lån	6 995	8 691	771	2 232	188	2 272	89	3 138

Leverantörsskulder	18 852	18 852	18 852	—	—	—	—	—

Derivat, nettoutflöde	179	179	136	23	13	7	1	—
Derivat, nettoinflöde, (–)	-638	-638	-550	-67	-20	-1	—	—
Summa, inklusive leverantörsskulder och derivat	25 388	27 083	19 209	2 187	181	2 278	90	3 138

Ränteflöden beräknas utifrån ränta och valutakurs vid årets utgång. Kontraktuellt kassaflöde från leasingavtal framgår av not C.2.

SSAB ÅRSREDOVISNING 2024165

OM SSAB RAPPORTER

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT ERSÄTTNINGSRAPPORT FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER

D.3 Nettoskuld/Nettokassa, forts.


Förändring av skulder från finansieringsverksamheten
	2024				2023
Mkr	Räntebärande skulder	Leasing- skulder	Övrigt	Summa	Räntebärande skulder	Leasing- skulder	Övrigt	Summa
Ingående balans 1 januari	7 711	2 912	93	10 715	8 173	2 504	65	10 741
Kassaflöden	-1 198	-725	-39	-1 962	-557	-692	31	-1 218
Förändring leasingavtal (ej kassaflödespåverkande)	—	971	—	971	—	1 102	—	1 102
Omvärderingar (ej kassaflödespåverkande)	483	-3	6	486	95	-2	-3	90
Utgående balans 31 december	6 995	3 156	60	10 211	7 711	2 912	93	10 715


Kortfristiga räntebärande fordringar
Mkr	2024	2023
Spärrade medel	6	15
Övriga korta räntebärande fordringar	15	26
Summa	21	41


Likvida medel
Mkr	2024	2023
Kassa och bank	14 165	17 051
Kortfristiga placeringar (löptid kortare än tre mån)	13 645	11 864
Summa	27 810	28 916

SSAB ÅRSREDOVISNING 2024166

OM SSAB RAPPORTER

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT ERSÄTTNINGSRAPPORT FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER

D.4 Övriga långfristiga tillgångar


Övriga långfristiga tillgångar
Mkr	2024	2023
Aktieinvesteringar	94	92
Fordringar på pensionsförpliktelser	214	188
Övriga långfristiga fordringar	41	37
Summa	349	317


Aktieinvesteringar
Mkr	2024	2023
Bokfört värde 1 januari	92	91
Investeringar	2	0
Avyttringar	-3	-1
Omklassificeringar	1	1
Omräkningsdifferenser	3	0
Bokfört värde 31 december	94	92

Under 2024 beviljade SSAB ett lån till Voimaosakeyhtiö SF om 7 (12) Mkr vilket skrevs ner till 0 (0) Mkr.

RP Aktieinvesteringar

Aktieinvesteringar värderas till verkligt värde. För vissa onoterade egetkapitalinstrument kan

verkligt värde inte mätas på ett tillförlitligt sätt och anskaffningsvärdet kan användas som en

approximation av verkligt värde. För sådana instrument kan väsentlig minskning av verkligt värde

redovisas i form av en nedskrivning.

D.5 Finansiella intäkter och kostnader


Finansiella intäkter och kostnader
Mkr	2024	2023
Finansiella intäkter
Ränteintäkter på tillgångar värderade till upplupet anskaffningsvärde	1 218	1 068
Ränteintäkter på derivatinstrument	99	124
Valutakursdifferenser	1 146	222
Utdelningar	1	2
Övrigt	21	12
Summa	2 485	1 428

Finansiella kostnader
Räntekostnader på skulder värderade till upplupet anskaffningsvärde	-728	-759
Räntekostnader på derivatinstrument	-10	-31
Valutakursdifferenser	-1 260	-341
Övrigt	-35	-48
Summa	-2 033	-1 179
Summa finansnetto	452	248

RP Valutakursdifferenser inkluderar valutakursvinster eller -förluster vid värdering av likvida medel,

skuld- och lånefordringar i utländsk valuta till balansdagens kurser samt vid förändringar i verkligt

värde av derivat relaterade till finansieringsverksamheten.

Räntekostnader på leasingskulder ingår i räntekostnader på skulder värderade till upplupet

anskaffningsvärde. Räntekostnader på leasing framgår av not C.2.

Övriga finansiella intäkter och kostnader inkluderar ränteintäkter och kostnader avseende

förmånsbaserade pensionsförpliktelser, avgifter avseende bindande kreditlöften och

leverantörsfinansiering samt räntor som aktiverats till värdet av immateriella och materiella

anläggningstillgångar.

SSAB ÅRSREDOVISNING 2024167

OM SSAB RAPPORTER

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT ERSÄTTNINGSRAPPORT FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER

D.6 Eget kapital


Förändring reserver
	2024				2023
Mkr	Reserv för säkring av utlands- verksamhet	Reserv för kassaflödes- säkringar	Omräknings- reserv	Summa	Reserv för säkring av utlands- verksamhet	Reserv för kassaflödes- säkringar	Omräknings- reserv	Summa
Reserver 1 januari	-3 706	184	17 315	13 793	-3 917	1 041	18 767	15 891
Omräkningsdifferenser under perioden	—	—	2 849	2 849	—	—	-1 452	-1 452
Verkligt värdeförändringar under perioden	-35	-1 150	—	-1 185	267	-157	—	110
Skatt hänförlig till verkligt värdeförändringar	7	195	—	202	-55	147	—	92
Poster omförda till resultat	—	882	—	882	—	-915	—	-915
Skatt hänförlig till poster som omförts till resultat	—	-141	—	-141	—	68	—	68
Reserver 31 december	-3 733	-30	20 165	16 401	-3 706	184	17 315	13 793


Resultat per aktie
	2024	2023
Årets resultat hänförligt till moderbolagets aktieägare, Mkr	6 522	13 029
Antal aktier i genomsnitt, miljoner	997,7	1 028,0
Resultat per aktie, kr	6,54	12,67

Det finns inga utestående aktieinstrument vilket innebär att det inte finns någon utspädning.


Antal aktier/aktiekapital
	2024	2023
Antal aktier, miljoner	996,6	1 029,8
Aktiekapital, Mkr	9 063	9 063

Aktier, aktiekapital och övriga tillskjutna medel

Aktiekapitalet består av 996,6 (1 029,8) miljoner aktier med ett kvotvärde på 9,09 (8,80) kr per aktie. Av

aktierna är 296,0 (304,2) miljoner av serie A och 700,7 (725,7) miljoner av serie B. Varje aktie av serie A

medför en röst och varje aktie av serie B en tiondels röst. Minskningen av antalet aktier föranleddes av

indragningen av 33,2 miljoner egna aktier (varav 8,2 miljoner aktier av serie A och 25,0 miljoner aktier

av serie B) som beslutades av årsstämman 2024. Aktiekapitalet om 9 063 miljoner kronor förblev

oförändrat eftersom det samtidigt med beslutet om indragning av egna aktier, beslutades att öka

aktiekapitalet genom en överföring från fritt eget kapital till aktiekapitalet (fondemission). Detta

skedde utan att några nya aktier emitterats. Genomsnittligt antal aktier uppgick till 997,7 (1 028,0)

miljoner. Övriga tillskjutna medel uppgår till 23 022 (23 022) Mkr och utgörs av medel som inbetalats

av aktieägarna i samband med nyemissioner utöver aktiens nominella värde.

Reserver

Till omräkningsreserven förs de kursdifferenser som uppkommer vid omräkning av nettoinvesteringen

i utländska dotterbolag till svenska kronor. Till reserven för säkring av utlandsverksamhet förs de

kursdifferenser som uppkommer vid omräkning av lån eller andra finansiella instrument som upptagits

för att kurssäkra nettotillgångar i utländska dotterbolag. Till reserven för kassaflödessäkringar förs

kursdifferenser från kassaflödessäkring av försäljning i utländsk valuta, prissäkring av vissa inköp

samt av räntesäkringar från rörlig till fast ränta.

SSAB ÅRSREDOVISNING 2024168

OM SSAB RAPPORTER

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT ERSÄTTNINGSRAPPORT FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER

D.6 Eget kapital, forts.

Återköp av egna aktier

Årsstämman 2023 bemyndigade styrelsen att vid ett eller flera tillfällen före nästa årsstämma 2024

besluta om förvärv av egna aktier av serie A och/eller B. I oktober 2023 beslutade SSABs styrelse att

genomföra ett återköpsprogram till ett värde om sammanlagt högst 2,5 Mdkr. Syftet med

återköpsprogrammet var att justera SSABs kapitalstruktur för att skapa ökat värde för aktieägare.

Återköpsprogrammet avslutades under mars 2024. Antalet aktier som återköpts under programmet

uppgick till 33 217 659 aktier, varav 8 216 940 serie A-aktier och 25 000 719 serie B-aktier. Värdet på

egna aktier uppgick till 2 507 Mkr. Transaktionskostnader relaterade till återköpsprogrammet uppgick

till 7 Mkr, varav 1 Mkr redovisades under 2023 och 6 Mkr under 2024. Den 24 april 2024 beslutade

årsstämman om indragningen av de aktier som återköpts under programmet. Efter indragningen

innehar SSAB inga egna aktier.

SSABs utdelningspolicy

Koncernens policy är att dela ut 40 % av vinsten efter skatt.

Överväganden vid förslag till vinstdisposition

Styrelsen föreslår att utdelning ska utgå med 2,60 (5,00) krona per aktie för 2024, vilket motsvarar

2 591 (4 983) Mkr. Övriga vinstmedel balanseras i ny räkning. Beslut att godkänna eller avslå detta

förslag tas av aktieägarna på årsstämman 2025.

Den 31 december 2024 uppgick koncernens balanserade vinstmedel till 22 481 (21 993) Mkr och

moderbolagets fria egna kapital uppgick till 63 330 (65 193) Mkr. I det egna kapitalet finns

orealiserade vinster föranledda av att finansiella instrument redovisats till marknadsvärde uppgående

till 58 (59) Mkr. Den 31 december 2024 uppgick nettokassan till 17 777 (18 206) Mkr och

nettoskuldsättningsgraden uppgick till -25 (-27) %. Då koncernens verksamhet är konjunkturberoende

är målet att nettoskuldsättningsgraden ska vara mellan -20 % och 20 %. Årets resultat för koncernen

uppgick till 6 527 (13 038) Mkr.

SSABs styrelse fattade under 2022 ett inriktningsbeslut att bygga om det nordiska produktions-

systemet för tunnplåt i grunden, vilket är ett stort steg i SSABs gröna omställningsarbete för att bli det

första stålbolaget i världen att erbjuda fossilfritt stål på marknaden, och att i stort sett ta bort

koldioxidutsläppen från den egna verksamheten runt 2030. I juni 2023 fattade SSABs styrelse ett

investeringsbeslut för omställningen av Oxelösund, som är ett viktigt steg i SSABs omställning till

fossilfri stålproduktion. I april 2024 fattade SSABs styrelse ett beslut om att gå vidare med nästa steg i

SSABs omställning genom att bygga ett toppmodernt stålverk i Luleå. Dessa styrelsebeslut kommer

att innebära stora investeringar i den nordiska verksamheten under de kommande 10 åren. I sitt

utdelningsförslag har styrelsen tagit hänsyn till framtida investeringsbehov samt koncernens starka

finansiella ställning och nettokassa.

RP Utdelning

Av styrelsen föreslagen utdelning reducerar inte eget kapital förrän utdelningen har fastslagits av

årsstämman.

Egna aktier

När moderbolaget eller något annat koncernbolag köper egna aktier, reduceras köppriset inklusive

transaktionskostnader från moderbolagets balanserade vinstmedel som egna aktier till dess att

aktierna är makulerade.

SSAB ÅRSREDOVISNING 2024169

OM SSAB RAPPORTER

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT ERSÄTTNINGSRAPPORT FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER

D.7 Pensioner

Koncernens anställda, tidigare anställda och deras överlevande kan täckas av avgiftsbestämda och

förmånsbestämda planer avseende förmåner efter anställning. De förmånsbestämda planerna täcker

ålderspension och efterlevandepension.

Skuld på pensionsförpliktelsen som redovisas i balansräkningen härrör från de förmånsbestämda

planerna. Koncernens största pensionsplaner är Rautaruukkis finska pensionsstiftelse (A-säätiö),

Finska förmånsbestämda planer och den norska pensionsstiftelsen (CCB Pensionskasse) men det

finns också mindre planer i Sverige och i USA. Planerna täcks av en återförsäkrad avsättning i

balansräkningen och av pensionsförmånsplaner och fonder.

För de avgiftsbestämda planerna görs kontinuerliga betalningar till staten och till oberoende

institutioner som tar över skyldigheterna gentemot de anställda.

Sverige

Arbetare omfattas av SAF/LO-planen som är en avgiftsbestämd pensionsplan. Tjänstemän omfattas

av ITP-planen. Båda planerna bygger på kollektivavtal och omfattar flera arbetsgivare inom flera filialer.

ITP-planen har två delar, ITP1, en avgiftsbestämd pensionsplan som är giltig för anställda födda 1979

eller senare, samt ITP2, en avgiftsbestämd pensionsplan vilken gäller för anställda födda före 1979.

Huvuddelen av ITP2-planen hanteras av SSAB genom FPG/PRI-systemet. Finansieringen sker genom

en avsättning som skyddas av en kreditförsäkring i Försäkringsbolaget PRI-pensionsgaranti. En del av

ITP2-planen är skyddad genom en försäkring inom Alecta. I SSAB AB finns det förutom ovanstående

skyldigheter andra förmånsbestämda förpliktelser tillämpade på enskilda pensionsavtal till tidigare

anställda och pensioner till ledande befattningshavare.

Några tjänstemän i Sverige skyddas av ITP2-planerna, de förmånsbestämda pensionsåtagandena för

ålders- och familjepension (alternativ familjepension) genom en försäkring av Alecta. Enligt ett

uttalande från Rådet för finansiell rapportering, UFR 10, klassificeringen för ITP-planer, som finansieras

genom försäkring av Alecta, är detta en förmånsbestämd plan som omfattar flera arbetsgivare. För

räkenskapsåret 2024 (såväl som 2023) hade företaget inte tillgång till all information för att kunna

räkna ut sin proportionella andel av planens förpliktelse, tillgångar och administrationskostnader, vilket

resulterar i att det inte varit möjligt att redovisa planen som en förmånsplan. Pensionsplanen ITP2

som skyddas genom en försäkring av Alecta redovisas därför som en avgiftsbestämd plan. Förväntad

avgift för nästa rapporteringsperiod för ITP2-försäkringar som genomförs i Alecta uppgår till 54 Mkr.

Den kollektiva konsolideringsnivån består av marknadsvärdet på tillgångarna i Alecta, i procent av

försäkringsåtagandena beräknade i enlighet med försäkringstekniska metoder och antaganden från

Alecta, som inte motsvarar IAS 19. Den kollektiva konsolideringsnivån ska normalt tillåtas variera

mellan 125 och 155 %. Om den kollektiva konsolideringsnivån i Alecta kommer att vara utanför dessa

trösklar ska åtgärder vidtas så att konsolideringsnivån återgår till det normala intervallet. På låg

konsolideringsnivå kan en åtgärd vara att höja den överenskomna avgiften för nya uttag och/eller

befintliga förmåner. På en hög konsolideringsnivå kan en åtgärd vara att genomföra

bidragsminskningar. I slutet av året var Alectas överskott, i form av en kollektiv konsolideringsnivå,

162 (157) %.


Pensionskostnader
Mkr	2024	2023
Avgifter för avgiftsbestämda planer	891	808
Avgifter för pensionsförsäkringar tecknade i Alecta	158	139
Pensionskostnader, förmånsbaserade planer	10	17
Särskild löneskatt	96	91
Övrigt	0	1
Summa pensionskostnader i rörelseresultatet	1 155	1 055
Netto räntekostnader, förmånsbaserade planer	4	4
Summa pensionskostnader i rapport över resultatet	1 159	1 060
Netto aktuariella vinster (-)/förluster (+) före skatt, förmånsbaserade planer	-22	-50
Summa pensionskostnader i totalresultat	1 136	1 010


Pensionsförpliktelser, netto i balansräkningen
Mkr	2024	2023
Avsättningar för pensioner	336	343
Finansiella anläggningstillgångar	214	188
Netto pensionsförpliktelser	122	155

Utbetalningar till de förmånsbestämda planerna under 2025 förväntas uppgå till 25 Mkr.

SSAB ÅRSREDOVISNING 2024170

OM SSAB RAPPORTER

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT ERSÄTTNINGSRAPPORT FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER

D.7 Pensioner, forts.


Fördelning av pensionsförpliktelser per land
	2024						2023
Mkr	Finland	Norge	USA och Kanada	Sverige	Övriga	Summa	Finland	Norge	USA och Kanada	Sverige	Övriga	Summa
Pensionsförpliktelser som fonderats	695	253	107	9	—	1 065	721	251	97	10	1	1 079
Förvaltningstillgångars verkliga värde	823	320	107	8	—	1 258	819	310	92	8	1	1 230
Pensionsförpliktelser minus förvaltningstillgångar	-128	-67	1	1	—	-193	-98	-59	4	2	—	-151

Pensionsförpliktelser som är ofonderade	96	12	88	41	78	315	97	13	80	39	76	306
Netto pensionsförpliktelser per land	-32	-55	89	43	78	122	-1	-46	85	41	76	155


Förändringar i den förmånsbestämda pensionsförpliktelsen, netto i balansräkningen
	2024			2023
Mkr	Pensions- förpliktelser	Förvaltnings -tillgångar	Netto pensions- förpliktelser	Pensions- förpliktelser	Förvaltnings -tillgångar	Netto pensions- förpliktelser
Summa 1 januari	1 385	1 230	155	1 447	1 226	221
Förmåner intjänade under året	34	—	34	31	—	31
Räntekostnader/intäkter	49	45	4	46	42	4
Aktuariella vinster/förluster	10	32	-22	-7	43	-50
Tillskjutna medel	—	54	-54	—	51	-51
Betalda förmåner	-128	-125	-3	-113	-110	-2
Omklassificeringar	—	—	—	4	4	0
Omräkningsdifferenser	30	22	8	-24	-26	2
Summa 31 december	1 380	1 258	122	1 385	1 230	155


Specifikation av förvaltningstillgångar
Fördelning, %	2024	2023
Egetkapitalinstrument	22	25
Obligationer	51	47
Fastigheter	11	12
Kassa	0	3
Investeringsfonder	15	13
Summa	100	100

R Exponering av de mest signifikanta riskerna i förmånsbestämda planer

Tillgångarnas volatilitet

På lång sikt förväntas egetkapitalinstrument generellt överträffa obligationer som i sin tur

minskar volatiliteten och är mindre riskfyllda än aktier på kort sikt. Placeringsportföljen kan också

vara utsatt för risker såsom kreditrisk på obligationer och exponering mot fastighetsmarknaden.

Diskonteringsränta

Förmånsbestämda pensionsförpliktelser har beräknats med diskonteringsränta som baserar sig

på räntan för förstklassiga företagsobligationer. En minskning i obligationslåneräntan ökar

pensionsförpliktelserna även om det delvis kompenseras av en ökning i värdet av

förvaltningstillgångarna.

Inflationsrisk

Pensionsförpliktelserna är utsatta för inflation och en ökning av inflationen ökar

pensionsförpliktelserna.

SSAB ÅRSREDOVISNING 2024171

OM SSAB RAPPORTER

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT ERSÄTTNINGSRAPPORT FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER

D.7 Pensioner, forts.


Väsentliga aktuariella antaganden
	Finland	Norge	USA och Kanada	Sverige
%	2024
Diskonteringsränta	3,1	4,0	5,3	2,6
Inflation	2,0	—	—	2,0
Förväntad löneökning	3,0	3,8	3,4	—
Pensionsindexering	2,2	—	—	2,0
Förväntad återstående serviceperiod (år)	2	1	5	—
Dödlighetstabell/livslängd	Gompertz´ model (2015 parametrar)	K2013	PRI2012-MP2021/ CPM2014 Private Sector, Projection Scale CPM-B	DUS23
Duration, år	9	17	14	5

	2023
Diskonteringsränta	3,7	4,2	4,9	3,7
Inflation	2,4	—	—	2,0
Förväntad löneökning	2,5	3,5	3,4	—
Pensionsindexering	2,6	—	—	2,0
Förväntad återstående serviceperiod (år)	2	1	7	—
Dödlighetstabell/livslängd	Gompertz´ model (2015 parametrar)	K2013	PRI2012-MP2020/ CPM2014 Private Sector, Projection Scale CPM-B	DUS23
Duration, år	9	13	18	4


Känslighet för de betydande aktuariella antagandena
	Finland	Norge	USA och Kanada	Sverige	Summa
Mkr	2024
Diskonteringsränta +0,5%	-30,1	-10,4	-18,9	-0,3	-59,7
Diskonteringsränta -0,5%	32,9	11,6	19,3	0,3	64,1
Förväntad ökad livslängd, +1 år	19,3	5,4	2,5	1,2	28,5

	2023
Diskonteringsränta +0,5%	-30,1	-10,5	-16,4	-0,1	-57,1
Diskonteringsränta -0,5%	32,8	11,7	18,5	0,1	63,1
Förväntad ökad livslängd, +1 år	19,1	5,4	3,0	0,3	27,7

U&B Uppskattningar relaterade till förmånsbaserade pensionsplaner

Värdet för de förmånsbestämda planerna är föremål för aktuariella antaganden såsom förväntad

livslängd, inflation och diskonteringsränta. Dessa antaganden används för att bestämma

åtagandets storlek och kostnad. Antagandena föreslås av externa oberoende aktuarier och

godkänns av ledningen.

En känslighetsanalys har gjorts på ovanstående aktuariella antaganden eftersom förändringar i

dessa kan påverka den förmånsbestämda förpliktelsen. Analysen har gjorts genom att beakta

förändringen i varje antagande separat och något samband mellan antagandena har inte tagits

hänsyn till. Med hänsyn till det totala beloppet av koncernens förmånsbestämda netto pensions-

förpliktelser förväntas rimliga förändringar i antagandena ej leda till någon väsentlig förändring av

netto pensionsförpliktelsen.

RP Pensioner

Inom koncernen finns såväl avgiftsbestämda som förmånsbestämda pensionsplaner. Generellt

finansieras planerna genom inbetalningar till försäkringsbolag eller förvaltaradministrerade

fonder. I förmånsbestämda planer bär koncernen risken för att kostnaderna för de utfästa

ersättningarna blir högre än beräknat.

I koncernbalansräkningen redovisas nettot av beräknat nuvärde av de förmånsbestämda

förpliktelserna och verkligt värde på förvaltningstillgångarna som antingen en skuld på

pensionsförpliktelser eller en fordran i övriga långfristiga fordringar.

ITP2-planen, en kompletterande pension för tjänstemännen, är en kollektiv förmånsbestämd plan

som finansieras genom tecknande av pensionsförsäkringar i det ömsesidiga försäkringsbolaget

Alecta. Det finns ingen tillgänglig information för att kunna redovisa denna plan som en

förmånsbestämd plan och därför redovisas planen som en avgiftsbestämd plan. Följaktligen

redovisas de premier som under året har betalats till Alecta som pensionskostnader.

SSAB ÅRSREDOVISNING 2024172

OM SSAB RAPPORTER

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT ERSÄTTNINGSRAPPORT FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER

E. Övriga noter

Inkomstskatt

Effektiv skattesats

Övriga noter

E.1

Inkomstskatt

E.2

Förvärv, avyttringar och tillgångar

som innehas för försäljning

E.3

SSABs dotterbolag

Inkomstskatt, Mkr

1 786

E.4

Ställda säkerheter och eventualförpliktelser

SSAB ÅRSREDOVISNING 2024173

OM SSAB RAPPORTER

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT ERSÄTTNINGSRAPPORT FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER

E.1 Inkomstskatt


Inkomstskatt
Mkr	2024	2023
Svensk inkomstskatt	0	382
Utländsk inkomstskatt	1 931	3 267
Summa aktuell skattekostnad	1 931	3 649

Uppskjuten skattekostnad (+) / inkomst (–)	-145	29
Summa skattekostnad i resultaträkningen	1 786	3 677

Summa skattekostnad (+) / inkomst (–) i övrigt totalresultat1)	-57	-150

1) Detaljerna framgår i Koncernens rapport över totalresultat.

Koncernen är omfattas av OECD:s Pelare 2-modellregler om global minimibeskattning. I december

2023 beslutade Sveriges riksdag att anta ett regelverk om global minibeskattning och tilläggsskatt,

även kallat Pelare 2, gällande från 31 december 2023 och för räkenskapsår med början från 1 januari

2024. Enligt regelverket är Koncernen skyldig att ta ut en tilläggsskatt motsvarande skillnaden mellan

den effektiva skattesatsen enligt en så kallad GloBE-uträkning och en miniskatt på 15 %. Koncernen

har ett dotterbolag på Irland, som har en statlig inkomstskatt på 12,5 %. För bolag som omfattas av

Pelare 2-regelverket tillämpas en höjning av den lokala skattesatsen med 2,5 % till 15 %. Detta får till

följd att skattekostnaden för året på Irland har ökat med 28 Mkr, vilket är inkluderat i gruppens totala

skattekostnad.


Avstämning av skattesats
%	2024	2023
Gällande skattesats i Sverige	20,6	20,6

Skatteeffekt av:
Icke avdragsgilla kostnader	2,0	1,5
Icke skattepliktiga intäkter	-2,6	-1,2
Ändringar i skattesats	0,1	0,1
Annan skattesats i utländska dotterbolag	0,8	0,5
Skatter avseende tidigare period	-0,2	0,3
Ej bokförda underskottsavdrag	0,6	0,0
Övriga skillnader	0,2	0,3
Effektiv skattesats	21,5	22,0


Uppskjutna skattefordringar och skulder
Mkr	2024	2023
Uppskjutna skattefordringar
- förfaller inom 12 månader	270	150
- förfaller efter mer än 12 månader	264	398
Summa	534	548

Uppskjutna skatteskulder
- förfaller inom 12 månader	43	-1 046
- förfaller efter mer än 12 månader	-2 801	-1 841
Summa	-2 757	-2 887

Uppskjutna skatteskulder, netto	-2 223	-2 339

Koncernen har inte redovisat uppskjutna skattefordringar avseende underskottsavdrag uppgående till

3 283 (3 587) Mkr. Av dessa underskottsavdrag förfaller 23 (30) Mkr inom 12 månader. Ingen

uppskjuten skatt redovisas på balanserade vinstmedel i dotter- och intressebolag eftersom överföring

av dessa vinstmedel till moderbolaget normalt är skattefri. I den mån överföringen inte är skattefri, kan

moderbolaget bestämma när dessa vinster överförs och sådana överföringar kommer inte att ske

inom överskådlig framtid.

SSAB ÅRSREDOVISNING 2024174

OM SSAB RAPPORTER

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT ERSÄTTNINGSRAPPORT FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER

E.1 Inkomstskatt, forts.


Förändring uppskjuten skatt (fordran + / skuld -)
	2024								2023
Mkr	Överavskrivning på anläggnings- tillgångar	Nyttjande- rättstillgångar	Leasing- skulder	Pensioner	Uppskjuten skatt på övervärden	Outnyttjade underskotts- avdrag	Övrigt	Summa	Överavskrivning på anläggnings- tillgångar	Nyttjande- rättstillgångar	Leasing- skulder	Pensioner	Uppskjuten skatt på övervärden	Outnyttjade underskotts- avdrag	Övrigt	Summa
Uppskjuten skatt 1 januari	-2 785	-575	615	237	-141	76	234	-2 339	-2 666	-499	536	248	-181	16	52	-2 494
Förändringar mot resultatet	-47	-5	13	-6	80	9	102	145	-158	-93	97	-19	47	78	19	-29
Förändringar mot övrigt totalresultat	—	—	—	5	—	—	53	57	—	—	—	9	—	—	141	150
Förändringar mot investeringsstöd	—	—	—	—	—	—	0	0	—	—	—	—	—	—	10	10
Ökning genom rörelseförvärv	—	—	—	—	-4	—	—	-4	—	—	—	—	-11	—	—	-11
Förändring genom avyttring av bolag	—	—	—	—	-4	-12	—	-16	—	—	—	—	—	—	—	—
Omräkningsdifferens	-102	-6	7	11	-14	-1	38	-67	39	17	-18	—	4	-19	11	35
Uppskjuten skatt 31 december, netto	-2 934	-587	635	247	-83	71	427	-2 223	-2 785	-575	615	237	-141	76	234	-2 339

U&B Uppskjuten skatt

Koncernen är verksam i flera länder vilket ökar komplexiten vid fastställande av uppskjuten

skattefordran och skatteskuld, och det krävs väsentliga bedömningar och antaganden för att

bestämma värdet på den uppskjutna skattefordran och skatteskulden på balansdagen. Bolaget

måste bedöma sannolikheten för att utnyttja de uppskjutna skattefordringarna mot framtida

beskattningsbara vinster. Framtida förändringar av skattelagstiftningar samt utvecklingen av

affärsklimat påverkar bolagets framtida skattemässiga vinster och därmed möjligheten att

utnyttja uppskjuten skattefordran på underskottsavdrag och på övriga temporära skillnader. En

förändrad bedömning av sannolikheten för framtida skattemässiga vinster kan således ge en

positiv eller negativ effekt på koncernens resultat. Väsentliga bedömningar och antaganden görs

även vad gäller redovisning av avsättningar och eventualförpliktelser avseende skatterisker.

Förändringar i tillämpade uppskattningar och bedömningar kan leda till väsentliga skillnader i

uppskjutna skattefordringar och skulder inom följande räkenskapsår eller senare.

Pelare 2

Den nuvarande bedömningen är att implementeringen av Pelare 2-regelverket kommer att ha en

liten påverkan på koncernens totala inkomstskattekostnad och effektiva skattesats. Det finns

dock komplexiteten i tillämpningen av lagstiftningen, och reglerna har ännu inte implementerats i

vissa jurisdiktioner. Koncernen fortsätter att noggrant övervaka implementeringen och effekterna

av Pelare 2-regelverket.

RP Inkomstskatt

Koncernen utvärderar regelbundet de yrkanden som gjorts i inkomstdeklarationer avseende

situationer där tillämpliga skatteregler är föremål för tolkning och bedömer om det är troligt att en

skattemyndighet kommer att godta en osäker skattemässig behandling. Koncernen värderar sina

redovisade skatter antingen baserat på det mest sannolika beloppet eller det förväntade värdet,

beroende på vilken metod som bäst förutser utfallet av osäkerheten.

Uppskjuten skatt

Temporära skillnader som ger upphov till uppskjutna skattefordringar och -skulder består främst

av överavskrivningar på anläggningstillgångar, vinster från koncerninterna lagertransaktioner,

obeskattade reserver i form av periodiseringsfonder, leasingavtal, outnyttjade skattemässiga

underskottsavdrag samt verkligt värde justeringar vid rörelseförvärv. Koncernen tillämpar

undantaget i IAS 12 och redovisar inte och lämnar ingen information om uppskjuten skatt till följd

av Pelare 2-regelverket.

SSAB ÅRSREDOVISNING 2024175

OM SSAB RAPPORTER

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT ERSÄTTNINGSRAPPORT FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER

E.2 Förvärv, avyttringar och tillgångar

som innehas för försäljning

Förvärv

Under 2024 förvärvade Ruukki Construction 100 % av aktierna i ett svenskt fastighetsbolag, Buskåker

Industrifastigheter AB. Köpeskillingen uppgick till 39 Mkr och verkligt värde på nettotillgångarna

uppgick till 39 Mkr. Koncernens likvida medel påverkades med –38 Mkr. Under 2024 förvärvades

minoritetens andel av aktierna i Dala-Profil AB för 39 Mkr samt i Vimpelin Listapalvelu Oy för 8 Mkr.

Under 2023 förvärvade Tibnor 100 % av aktierna i Stålshoppen i Örebro AB, Ruukki Construction 70 %

av aktierna i Designtak i Småland AB och SSAB Special Steels 100 % av aktierna i LaserTool i Blekinge

AB. Köpeskillingen för dessa bolag uppgick totalt till 65 Mkr och verkligt värde på nettotillgångarna

uppgick till 65 Mkr. Koncernens likvida medel påverkades med totalt –52 Mkr.

Avyttringar

Inga avyttringar har skett under 2024. Under 2023 avyttrade SSAB aktierna i G & G Mining Fabrication

Pty Ltd. i Australien. Försäljningspriset uppgick till 69 Mkr, och avyttrade nettotillgångar uppgick till 63

Mkr. Koncernens likvida medel påverkades med 61 Mkr.

Tillgångar som innehas för försäljning

SSAB Special Steels planerar att avyttra bergsbultenheten i Virsbo, som har 66 anställda.

Tillverkningen av bergsbultar är inte en del av SSABs kärnverksamhet då det i dagsläget inte finns

någon marknad för bergsbultar med höghållfasta stål, som SSAB Special Steels fokuserar på.

I de finansiella rapporterna 2024, redovisas tillgångar samt relaterade skulder i Virsbo som tillgångar

som innehas för försäljning. Tillgångarna som innehas för försäljning uppgick till 120 Mkr och består

av materiella anläggningstillgångar om 57 Mkr samt varulager om 62 Mkr. Skulderna hänförliga till

tillgångar som innehas för försäljning uppgick till 8 Mkr och består av upplupna personalkostnader.

E.3 SSABs dotterbolag

SSABs dotterbolag, direktägda av SSAB AB markerade med *


Namn	*	Säte	Innehav %
Askims Rostfria Stål AB		Sverige	100
BevakningsAB Företagsskydd		Sverige	100
Borlänge Handelsstål AB		Sverige	100
Buskåker Industrifastigheter AB		Sverige	100
Dala-Profil AB		Sverige	100
Designtak i Småland AB		Sverige	70
EO Stål AB		Sverige	90
Förvaltnings AB Tegelhögen		Sverige	100
Göteborgs Stål AB		Sverige	100
Handelsstålgruppen i Sverige AB		Sverige	100
Imero Stål & Metall AB		Sverige	100
LaserTool i Blekinge AB		Sverige	100
Linköpings Stål AB		Sverige	100
Mjölby Handelsstål AB		Sverige	100
Norrbotten Stål AB		Sverige	100
Norrköpings Handelsstål AB		Sverige	100
Plannja AB	*	Sverige	100
Plannja Steinwalls AB		Sverige	100
Plåtdepån i Borlänge AB		Sverige	100
Ruukki Sverige AB		Sverige	100
Skåne Stål AB		Sverige	100
Smålands Stål AB		Sverige	100
SSAB EMEA AB	*	Sverige	100
SSAB Europe SSC AB		Sverige	100
SSAB Nordic Steel AB		Sverige	100
SSAB Technology AB	*	Sverige	100
Stålshoppen i Örebro AB		Sverige	100
Sundsvalls Stål AB		Sverige	100
Swestål AB		Sverige	100

SSAB ÅRSREDOVISNING 2024176

OM SSAB RAPPORTER

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT ERSÄTTNINGSRAPPORT FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER


Namn	*	Säte	Innehav %
Tappers Stål & Metaller AB		Sverige	100
Tibnor AB	*	Sverige	100
Tibnor Lanna AB		Sverige	100
Virsbo Bergbultar AB		Sverige	100
Virsbo Bergbultar Fastigheter AB		Sverige	100
SSAB Swedish Steel Lda		Angola	100
SSAB Argentina SRL		Argentina	100
SSAB Swedish Steel Pty Ltd.		Australien	100
Abraservice Belgium SA		Belgien	100
SSAB Swedish Steel Comércio Aço Ltda.		Brasilien	100
SSAB Bulgaria Ltd		Bulgarien	100
SSAB Swedish Steel Aceros de Chile Limitada		Chile	100
SSAB Colombia S.A.S.		Colombia	100
Plannja A/S		Danmark	100
SSAB Danmark A/S		Danmark	100
SSAB Holding Danmark A/S		Danmark	100
Tibnor AS		Danmark	100
SSAB Egypt LLC		Egypten	100
Rannila Uü		Estland	100
Rautaruukki Uü		Estland	100
Ruukki Products AS		Estland	100
SSAB Swedish Steel Eesti OU		Estland	100
Tibnor Estonia AS		Estland	100
SSAB Swedish Steel Philippines Inc		Filippinerna	100
Piristeel Oy		Finland	100
Poimukate Oy		Finland	100
Presteel Oy		Finland	80
Rautaruukki Oyj	*	Finland	100
Ruukki Construction Oy		Finland	100
SSAB Europe Oy		Finland	100
Tibnor Oy		Finland	100
TM Rauta Oy		Finland	100
Vimpelin Listapalvelu Oy		Finland	100
Abraservice France SAS		Frankrike	100
Abraservice Holding SAS		Frankrike	100


Namn	*	Säte	Innehav %
Foncière Saint-Marcel		Frankrike	100
SSAB Swedish Steel SAS	*	Frankrike	100
SSAB Swedish Steel FZE		Förenade Arabemiraten	100
SSAB Swedish Steel Mepe		Grekland	100
SSAB Swedish Steel, Hong Kong		Hong Kong	100
Ruukki Metals Trading & Marketing India Private Limited		Indien	100
SSAB Swedish Steel India PVT Ltd		Indien	100
SSAB Swedish Steel Indonesia		Indonesien	100
SSAB Finance Ireland DAC	*	Irland	100
SSAB Israel Ltd		Israel	100
Abraservice Italia SpA		Italien	100
SSAB Swedish Steel SpA		Italien	100
SSAB Swedish Steel, Japan		Japan	100
SSAB Central Inc.	*	Kanada	100
SSAB Swedish Steel Ltd		Kanada	100
Western Steel Ltd		Kanada	100
SSAB Swedish Steel LLP		Kazakhstan	100
SSAB Swedish Steel (China) Co., Ltd.		Kina	100
SSAB Swedish Steel International Trade (Kunshan) Co., Ltd.		Kina	100
SSAB Swedish Steel Ltd. Shanghai		Kina	100
SSAB Swedish Steel Ltd		Korea	100
SSAB Adriatic d.o.o.		Kroatien	100
Tibnor Latvia SIA		Lettland	100
UAB Tibnor		Litauen	100
SSAB Swedish Steel Sdn Bhd		Malaysia	100
SSAB Swedish Steel SARL		Marocko	100
Swedish Steel AB Mexico Sa De CV		Mexiko	100
Geha Beheer B.V.		Nederländerna	100
Geha Laverman B.V.		Nederländerna	100
SSAB Swedish Steel B.V.		Nederländerna	100
Plannja A/S		Norge	100
Ruukki Building Components AS		Norge	100
SSAB Svensk Stål AS		Norge	100
Tibnor AS		Norge	100
SSAB Swedish Steel Pakistan (Private) Limited		Pakistan	100

SSAB ÅRSREDOVISNING 2024177

OM SSAB RAPPORTER

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT ERSÄTTNINGSRAPPORT FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER


Namn	*	Säte	Innehav %
SSAB EMEA AB Sucursal De Peru		Peru	100
Abraservice Polska Sp. z.o.o		Polen	100
Ruukki Polska Sp.zo.o.		Polen	100
SSAB Poland Sp.z.o.o		Polen	100
TM-Rauta Sp.z.o.o.		Polen	100
Abraservice Portugal LDA		Portugal	100
SSAB Swedish Steel Lda		Portugal	100
Ruukki Romania S.R.L.		Rumänien	100
SSAB Swedish Steel SRL		Rumänien	100
SSAB Swedish Steel CIS LLC		Ryssland	100
SSAB Saudi Factory LLC		Saudiarabien	100
SSAB Swedish Steel d.o.o.		Serbien	100
SSAB Swedish Steel Pte Ltd.		Singapore	100
Ruukki Slovakia s.r.o.		Slovakien	100
Abraservice Ibérica INT, SAU		Spanien	100
SSAB Swedish Steel S.L.		Spanien	100
Abraservice Scotland Ltd		Storbritannien	100
Abraservice UK		Storbritannien	100
Ruukki UK Ltd		Storbritannien	100
SSAB Swedish Steel Ltd. UK		Storbritannien	100
SSAB South Africa Pty Ltd		Sydafrika	100
SSAB Swedish Steel Taiwan Ltd.		Taiwan	100
SSAB Swedish Steel (Thailand) Co. Ltd.		Thailand	49
Abraservice CZ Sro		Tjeckien	100
Ruukki CZ s.r.o.		Tjeckien	100
SSAB Swedish Steel spol. s.r.o.		Tjeckien	100
Abraservice Özel Celik Ltd Si		Turkiet	100
SSAB Swedish Steel Celik Dıs Ticaret Ltd. Şti.		Turkiet	100
Abraservice Deutschland GmbH		Tyskland	100
SSAB Swedish Steel GmbH	*	Tyskland	100
Ruukki Investment LLC Ukraine		Ukraina	100
Ruukki Ukraine LLC		Ukraina	100
SSAB Swedish Steel LLC		Ukraina	100
SSAB Svéd Acél Kereskedelmi Kft. (SSAB Kft.)		Ungern	100
Abraservice US, LLC		USA	100


Namn	*	Säte	Innehav %
SSAB Alabama Inc.		USA	100
SSAB Construction Inc.		USA	100
SSAB Enterprises LLC		USA	100
SSAB Inc		USA	100
SSAB Iowa Inc.		USA	100
SSAB Minnesota Inc.		USA	100
SSAB Sales Inc.		USA	100
SSAB Texas Inc.		USA	100
SSAB US Holding Inc.	*	USA	100
SSAB Swedish Steel LLC		Uzbekistan	100
SSAB Swedish Steel LLC		Vietnam	100
SSAB Hardox Stahl GmbH		Österrike	100

SSAB ÅRSREDOVISNING 2024178

OM SSAB RAPPORTER

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT ERSÄTTNINGSRAPPORT FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER

E.4 Ställda säkerheter och

eventualförpliktelser


Ställda säkerheter
Mkr	2024	2023
Fastighetsinteckningar	30	30
Spärrade medel	6	15
Övriga ställda säkerheter	—	3
Summa	36	48


Övriga åtaganden och eventualförpliktelser
Mkr	2024	2023
Ansvarsförbindelser för dotterbolags förpliktelser	2 001	211
Övriga ansvarsförbindelser	723	605
Övriga åtaganden	4 672	4 546
Summa	7 396	5 362

Koncernens ansvarsförbindelser för dotterbolags förpliktelser avser främst bankgarantier samt

moderbolagsgarantier. Ökningen under 2024 är främst hänförlig till betalningsgarantier relaterade till

investeringen i Oxelösund. Koncernens övriga ansvarsförbindelser består främst av garantier

avseende skulder hos intresseföretag för vilka koncernen har enskilt ansvar samt ej bokförda

pensionsförpliktelser. Övriga åtaganden relaterar huvudsakligen till terminskontrakt på utsläppsrätter.

Förhållanden som ej föranlett redovisning som ansvarsförbindelse

Koncernen är involverad i ett fåtal rättstvister angående försäkrings- och garantiärenden samt

reklamationer. I bokföringen har hänsyn tagits till bedömt utfall av dessa.

SSAB ÅRSREDOVISNING 2024179

OM SSAB RAPPORTER

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT ERSÄTTNINGSRAPPORT FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER

Moderbolagets räkningar


Moderbolagets rapport över resultatet
Mkr	Not	2024	2023
Bruttoresultat		—	—
Försäljning- och administrationskostnader	3	-868	-638
Övriga rörelseintäkter/kostnader	2, 3	491	370
Rörelseresultat		-376	-268

Resultat från andelar i dotterbolag- och intressebolag	5	3 686	9 123
Övriga finansiella resultatposter	5	891	1 042
Resultat efter finansnetto		4 201	9 897

Bokslutsdispositioner	6	115	65
Resultat före skatt		4 316	9 962

Inkomstskatt	7	-5	-16
Årets resultat		4 312	9 946


Moderbolagets rapport över totalresultat
Mkr	Not	2024	2023
Årets resultat		4 312	9 946

Övrigt totalresultat
Poster som kan komma att omklassificeras till resultaträkningen
Kassaflödessäkringar		-40	-61
Inkomstskatt hänförlig till kassaflödessäkringar	7	8	13
Övrigt totalresultat		-32	-49

Summa årets totalresultat		4 280	9 897

SSAB ÅRSREDOVISNING 2024180

OM SSAB RAPPORTER

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT ERSÄTTNINGSRAPPORT FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER


Moderbolagets rapport över finansiell ställning
Mkr	Not	31 dec 2024	31 dec 2023
TILLGÅNGAR
Anläggningstillgångar
Immateriella anläggningstillgångar	8	26	36
Materiella anläggningstillgångar	8	0	0
Aktier i dotterbolag och övriga bolag	9	66 500	66 552
Långfristiga fordringar på dotterbolag	10	6 722	9 677
Övriga långfristiga fordringar	10	92	187
Uppskjutna skattefordringar	7	4	6
Summa anläggningstillgångar		73 344	76 458

Omsättningstillgångar
Kortfristiga fordringar på dotterbolag	10	6 126	2 770
Aktuella skattefordringar		107	38
Övriga kortfristiga fordringar	10	552	292
Kassa och bank	11	26 694	27 398
Summa omsättningstillgångar		33 479	30 499
SUMMA TILLGÅNGAR		106 823	106 957



Mkr	Not	31 dec 2024	31 dec 2023
EGET KAPITAL OCH SKULDER
Eget kapital
Bundet eget kapital
• Aktiekapital	12	9 063	9 063
• Reservfond		902	902
Fritt eget kapital
• Balanserad vinst		59 018	55 248
• Årets resultat		4 312	9 946
SUMMA EGET KAPITAL		73 294	75 157

Avsättningar
Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser		2	4
Långfristiga avsättningar	13	62	61
Uppskjutna skatteskulder	7	6	14
Summa avsättningar		70	78

Långfristiga skulder
Skulder till dotterbolag	14	61	132
Övriga långfristiga skulder	14	4 138	4 136
Summa långfristiga skulder		4 199	4 268

Kortfristiga skulder
Kortfristiga avsättningar	13	22	15
Skulder till dotterbolag	14	28 473	25 629
Aktuella skatteskulder		1	94
Övriga kortfristiga skulder	14	764	1 715
Summa kortfristiga skulder		29 260	27 453
SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER		106 823	106 957

SSAB ÅRSREDOVISNING 2024181

OM SSAB RAPPORTER

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT ERSÄTTNINGSRAPPORT FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER


Moderbolagets förändring i eget kapital
	2024							2023
	Bundet eget kapital			Fritt eget kapital				Bundet eget kapital			Fritt eget kapital
Mkr	Aktie- kapital	Reservfond	Överkurs- fond	Fond för verkligt värde	Balanserat resultat	Årets resultat	Summa	Aktie- kapital	Reservfond	Överkurs- fond	Fond för verkligt värde	Balanserat resultat	Årets resultat	Summa
Eget kapital 1 januari	9 063	902	22 469	54	32 725	9 946	75 157	9 063	902	22 469	103	26 330	16 702	75 567
Kassaflödessäkringar	—	—	—	-40	—	—	-40	—	—	—	-61	—	—	-61
Inkomstskatt på kassaflödessäkringar	—	—	—	8	—	—	8	—	—	—	13	—	—	13
Årets resultat	—	—	—	—	—	4 312	4 312	—	—	—	—	—	9 946	9 946
Summa årets totalresultat	—	—	—	-32	—	4 312	4 280	—	—	—	-49	—	9 946	9 897

Balansering av föregående års resultat	—	—	—	—	9 946	-9 946	—	—	—	—	—	16 702	-16 702	—
Utdelning till aktieägare	—	—	—	—	-4 983	—	-4 983	—	—	—	—	-8 960	—	-8 960
Förvärv egna aktier	—	—	—	—	-1 160	—	-1 160	—	—	—	—	-1 347	—	-1 347
Indragning av egna aktier	-292	—	—	—	292	—	—	—	—	—	—	—	—	—
Fondemission	292	—	—	—	-292	—	—	—	—	—	—	—	—	—
Eget kapital 31 december	9 063	902	22 469	22	36 528	4 312	73 294	9 063	902	22 469	54	32 725	9 946	75 157

Mer information om återköp och indragning av egna aktier samt fondemission finns i not D.6 till koncernredovisningen.

SSAB ÅRSREDOVISNING 2024182

OM SSAB RAPPORTER

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT ERSÄTTNINGSRAPPORT FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER


Moderbolagets rapport över kassaflöden
Mkr	Not	2024	2023
LÖPANDE VERKSAMHET
Rörelseresultat		-376	-268

Poster som inte påverkar kassaflödet:
Avskrivningar på materiella anläggningstillgångar	8	9	6
Resultat vid försäljning av rörelser och andelar	9	8	0
Förändring avsättningar	13	7	16
Övriga återföringar		1	0

Erhållna räntor		1 925	1 655
Betalda räntor		-1 491	-1 672
Betald inkomstskatt		-164	-67
Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändring i rörelsekapital		-81	-329

Förändring i rörelsekapital
Kundfordringar		0	-2
Leverantörsskulder		12	-16
Övriga kortfristiga fordringar		-101	984
Övriga kortfristiga skulder		-131	-227
Kommersiella koncernmellanhavanden		176	-686
Kassaflöde från förändring i rörelsekapital		-44	53
KASSAFLÖDE FRÅN DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN		-125	-275



Mkr	Not	2024	2023
INVESTERINGSVERKSAMHET
Investeringar i immateriella/materiella anläggningstillgångar	8	-4 474	-3 346
Försäljning av immateriella/materiella anläggningstillgångar	8	4 474	3 345
Utdelning från dotterbolag	5	4 156	9 893
Erhållna/lämnade koncernbidrag		65	—
Förvärv/tillskott intressebolag och joint venture	9	—	-20
Övrig investeringsverksamhet		-3	1
KASSAFLÖDE FRÅN INVESTERINGSVERKSAMHET		4 218	9 873

FINANSIERINGSVERKSAMHET
Utdelning till aktieägare		-4 983	-8 960
Förvärv egna aktier		-1 215	-1 292
Nya lån	14	—	2 095
Återbetalning/amortering av lån	14	-1 124	-2 657
Finansiella placeringar		4	-1
Finansiella koncernmellanhavanden		2 234	5 155
Övrig finansiering		1 468	-297
KASSAFLÖDE FRÅN FINANSIERINGSVERKSAMHET		-3 616	-5 956

LIKVIDA MEDEL
Behållning den 1 januari		27 398	23 026
Kassaflöde från den löpande verksamhet		-125	-275
Kassaflöde från investeringsverksamhet		4 218	9 873
Kassaflöde från finansieringsverksamhet		-3 616	-5 956
Valutaeffekter, likvida medel		-1 182	729
LIKVIDA MEDEL den 31 december	11	26 694	27 398

Avtalad, ej utnyttjad bankkredit		8 500	8 239
DISPONIBLA LIKVIDA MEDEL (inkl. outnyttjade bankkrediter)		35 194	35 637

SSAB ÅRSREDOVISNING 2024183

OM SSAB RAPPORTER

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT ERSÄTTNINGSRAPPORT FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER

Moderbolagets noter

1. Redovisnings- och värderingsprinciper

Moderbolaget tillämpar samma redovisningsprinciper som koncernen, utom i de fall som anges nedan.

Dessa avvikelser mellan moderbolagets och koncernens principer föranleds av begränsningar att

tillämpa IFRS Redovisningsstandarder i moderbolaget till följd av Årsredovisningslagen och

Tryggandelagen samt i vissa fall av skatteskäl. Vidare har Rådet för hållbarhets- och finansiell

rapporterings rekommendation RFR 2 Redovisning för juridiska personer tillämpats.

Intressebolag och samarbetsarrangemang: I moderbolaget redovisas intressebolag och joint venture

enligt anskaffningsvärdemetoden.

Leasing – Leasetagare: I moderbolaget redovisas samtliga leasingavtal som en kostnad linjärt över

kontraktets löptid.

Pensioner: Moderbolaget redovisar förmånsbestämda pensionsplaner enligt lokala regler.

Utdelningar: Förväntad utdelning redovisas i de fall då moderbolaget har rätt att ensamt besluta om

utdelningens storlek och före balansdagen fattat beslut beträffande utdelningens storlek samt

säkerställt att utdelningen inte överstiger dotterbolagets utdelningskapacitet.

Koncernbidrag: Erhållna samt lämnade koncernbidrag från/till dotterföretag redovisas som en

bokslutsdisposition och skatteeffekten som en skattekostnad/-intäkt i resultaträkningen.

2. Övriga rörelseintäkter


Mkr	2024	2023
Statliga bidrag 1)	-3	6
Netto valutakursvinster	5	4
Övrigt	503	364
Summa	504	374

1) Under 2024 har SSAB AB återbetalat bidrag som var relaterade till Covid-19 och som mottogs år 2020.

3. Rörelsens kostnader


Mkr	2024	2023
Personalkostnader	322	301
Tjänster	363	225
Avskrivningar	9	6
Övrigt	187	110
Summa	881	642


Arvoden och ersättningar till revisionsbolag
Mkr	2024	2023
Ernst & Young
Revisionsarvoden	7	7
Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget	3	1
Övriga tjänster	2	1
Summa	12	9

SSAB ÅRSREDOVISNING 2024184

OM SSAB RAPPORTER

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT ERSÄTTNINGSRAPPORT FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER

4. Ersättningar till anställda


Mkr	2024	2023
Löner och andra ersättningar	205	189
Sociala kostnader	71	65
Pensionskostnader	45	47
Summa	322	301

5. Finansiella intäkter och kostnader


Mkr	2024	2023
Resultat från andelar i dotter- och intressebolag
Utdelningar från dotterbolag	4 156	9 893
Utdelningar från intressebolag	1	1
Ränteintäkter från dotterbolag	745	602
Räntekostnader till dotterbolag	-1 216	-1 373
Summa resultat från andelar i dotter- och intressebolag	3 686	9 123
Övriga finansiella poster
Ränteintäkter på tillgångar värderade till upplupet anskaffningsvärde	1 118	994
Ränteintäkter på derivatinstrument	52	67
Räntekostnader på skulder värderade till upplupet anskaffningsvärde	-224	-246
Netto valutakursdifferenser	-46	255
Övrigt	-8	-29
Summa övriga finansiella poster	891	1 042

Summa finansiella intäkter och kostnader	4 578	10 165

6. Bokslutsdispositioner


Mkr	2024	2023
Erhållna koncernbidrag	115	65
Summa	115	65

7. Inkomstskatt


Mkr	2024	2023
Aktuell skattekostnad	3	5
Uppskjuten skattekostnad (+) / inkomst (–)	2	11
Summa skattekostnad i resultaträkningen	5	16
Summa skattekostnad (+) / inkomst (–) i övrigt totalresultat	-8	-13

Avstämning av skattesats
%	2024	2023
Gällande skattesats i Sverige	20,6	20,6
Skatteeffekt av:
Icke avdragsgilla kostnader	0,1	0,0
Icke skattepliktiga intäkter	-20,6	-20,5
Skatter avseende tidigare period	0,0	0,1
Effektiv skattesats	0,1	0,2


Förändring uppskjuten skatt (fordran + / skuld -)
Mkr
2024	Pensioner	Övriga poster1)	Summa
Uppskjuten skatt 1 januari	154	-162	-8
Förändring mot resultatet	-10	7	-2
Förändring mot övrigt totalresultat	—	8	8
Uppskjuten skatt 31 december, netto	144	-146	-2

2023
Uppskjuten skatt 1 januari	166	-174	-9
Förändring mot resultatet	-11	—	-11
Förändring mot övrigt totalresultat	—	13	13
Uppskjuten skatt 31 december, netto	154	-162	-8

1) Övriga poster avser främst värdering av derivat.

SSAB ÅRSREDOVISNING 2024185

OM SSAB RAPPORTER

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT ERSÄTTNINGSRAPPORT FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER

8. Immateriella tillgångar och materiella anläggningstillgångar


	2024				2023
Mkr	Utsläppsrätter	Programvara	Summa immateriella tillgångar	Summa materiella anläggnings- tillgångar	Utsläppsrätter	Programvara	Summa immateriella tillgångar	Summa materiella anläggnings- tillgångar
Anskaffningsvärde 1 januari	—	46	46	12	—	45	45	12
Inköp	4 474	—	4 474	—	3 345	1	3 346	—
Avyttringar och utrangeringar	-4 474	—	-4 474	—	-3 345	—	-3 345	—
Anskaffningsvärde 31 december	—	46	46	12	—	46	46	12

Ackumulerade avskrivningar 1 januari	—	10	10	12	—	5	5	12
Årets avskrivningar	—	9	9	—	—	6	6	1
Ackumulerade avskrivningar 31 december	—	20	20	12	—	10	10	12

Bokfört värde 31 december	—	26	26	0	—	36	36	0

Materiella anläggningstillgångar består av inventarier, verktyg och installationer.

9. Aktier i dotterbolag och övriga bolag


	2024				2023
Mkr	Aktier i dotterbolag	Aktier i intressebolag	Övriga aktier och andelar	Summa	Aktier i dotterbolag	Aktier i intressebolag	Övriga aktier och andelar	Summa
Bokfört värde 1 januari	65 977	567	8	66 552	65 978	547	8	66 533
Investeringar	—	—	—	—	—	20	—	20
Avyttringar	-50	—	-3	-52	-1	—	—	-1
Bokfört värde 31 december	65 928	567	6	66 500	65 977	567	8	66 552

Dotterbolag och intressebolag som är direktägda av moderbolaget framgår av noterna E.3 och B.5 till koncernredovisningen.

SSAB ÅRSREDOVISNING 2024186

OM SSAB RAPPORTER

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT ERSÄTTNINGSRAPPORT FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER

10. Fordringar


Mkr	2024	2023
Långfristiga fordringar på dotterbolag
Lånefordringar	6 679	9 634
Derivattillgångar	43	43
Summa långfristiga fordringar på dotterbolag	6 722	9 677

Övriga långfristiga fordringar
Derivattillgångar	88	187
Övriga poster	3	1
Summa övriga långfristiga fordringar	92	187

Kortfristiga fordringar på dotterbolag
Lånefordringar	5 766	2 387
Koncernbidrag, fordringar	115	65
Upplupna ränteintäkter	29	43
Kundfordringar	139	47
Derivattillgångar	78	228
Summa kortfristiga fordringar på dotterbolag	6 126	2 770

Övriga kortfristiga fordringar
Kundfordringar och övriga fordringar	7	6
Upplupna intäkter och förutbetalda kostnader	127	103
Derivattillgångar	418	184
Summa övriga kortfristiga fordringar	552	292

11. Kassa och bank


Mkr	2024	2023
Kassa och bank	13 049	15 561
Kortfristiga placeringar (löptid kortare än 3 månader)	13 645	11 837
Summa	26 694	27 398

12. Eget kapital


Förändring av antalet aktier och aktiekapitalet sedan 1989
År		Förändring av antal aktier	Antal aktier	Förändring av aktiekapital, Mkr	Aktiekapital, Mkr
1989	Konvertering	15 000 000	26 500 000	150	2 650
1994	Konvertering	5 500 000	32 000 000	550	3 200
1995	Split 4:1	96 000 000	128 000 000	0	3 200
1998	Inlösen	-15 891 199	112 108 801	-397	2 803
2001	Nedsättning	-11 210 880	100 897 921	-281	2 522
2005	Inlösen	-9 968 861	90 929 060	-249	2 273
2006	Inlösen	-4 546 453	86 382 607	-114	2 159
2006	Fondemission	0	86 382 607	121	2 280
2006	Split 3:1	172 765 214	259 147 821	0	2 280
2007	Nyemission 1:4	64 786 954	323 934 775	571	2 851
2014	Nyemission	225 310 735	549 245 510	1 982	4 833
2016	Nyemission 8:7	480 589 816	1 029 835 326	4 229	9 063
2024	Indragning	-33 217 659	996 617 667	-292	8 771
2024	Fondemission	0	996 617 667	292	9 063

13. Avsättningar


Personalrelaterade avsättningar
Mkr	2024	2023
Ingående balans 1 januari	76	61
Tillkommande avsättningar	21	27
Utnyttjat under året	-13	-13
Utgående balans 31 december	84	76

Långfristiga avsättningar	62	61
Kortfristiga avsättningar	22	15
Summa	84	76

SSAB ÅRSREDOVISNING 2024187

OM SSAB RAPPORTER

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT ERSÄTTNINGSRAPPORT FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER

14. Skulder


Mkr	2024	2023
Långfristiga skulder på dotterbolag
Derivatskulder	61	132
Summa långfristiga skulder på dotterbolag	61	132

Övriga långfristiga skulder
Kapitalmarknadslån	4 095	4 093
Derivatskulder	43	43
Summa övriga långfristiga skulder	4 138	4 136

Kortfristiga skulder på dotterbolag
Räntebärande skulder	28 118	25 459
Leverantörsskulder	15	-4
Derivatskulder	340	174
Summa kortfristiga skulder	28 473	25 629

Övriga kortfristiga skulder
Kortfristig del av långfristiga kapitalmarknadslån	—	1 124
Leverantörsskulder och övriga skulder	469	205
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	169	153
Derivatskulder	125	234
Summa övriga kortfristiga skulder	764	1 715


Utestående räntebärande skulder
Mkr	Räntesats nominell, %	2024	2023
Kapitalmarknadslån (fast ränta)
2019–2028 SEK	4,88	1 498	1 515
Summa kapitalmarknadslån (fast ränta)		1 498	1 515

Kapitalmarknadslån (rörlig ränta)
2019–2028 SEK	Stibor + 1,70–1,85	2 597	3 702
Summa kapitalmarknadslån (rörlig ränta)		2 597	3 702
Summa kapitalmarknadslån		4 095	5 217

Amorteringar av långfristiga räntebärande skulder
Mkr		2024	2023
inom 1 år		—	1 124
inom 1–2 år		1 999	—
inom 2–3 år		—	1 998
inom 3–4 år		2 096	—
inom 4–5 år		—	2 098
Summa		4 095	5 220

Upplåning fördelat per valuta
Mkr		2024	2023
SEK		4 095	5 217
Summa		4 095	5 217

Varav:
Kapitalmarknadslån		4 095	5 217

SSAB ÅRSREDOVISNING 2024188

OM SSAB RAPPORTER

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT ERSÄTTNINGSRAPPORT FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER

15. Finansiell riskhantering

SSABs affärsverksamhet exponerar koncernen och moderbolaget för diverse finansiella risker.

Hanteringen av finansiella risker regleras i koncernens direktiv för finansiella risker, som anger ansvar,

processer och andra principer för finansiell riskhantering. Målen för finansiell riskhantering är att

minska volatiliteten i koncernens resultat samt säkerställa tillräcklig likviditet för koncernens

verksamhet. Merparten av de finansiella transaktionerna sker genom moderbolagets finansfunktion

samt genom SSAB Finance Ireland på Irland. Ytterligare information om finansiell riskhantering

framgår av förvaltningsberättelsen och i noterna till koncernredovisningen: avseende marknadsrisker

och motpartsrisker i not D.1 och avseende likviditets- och refinansieringsrisk i not D.3.

Moderbolaget kan drabbas av kreditförluster på sina fordringar gentemot andra koncernbolag. Dessa

fordringar är huvudsakligen lånefordringar som hänför sig till moderbolagets roll att finansiera sina

dotterbolag, de analyseras för förväntade kreditförluster. Fordringar har inte skrivits ned under vare sig

2024 eller 2023 på grund av förväntade kreditförluster.

16. Leasing


Mkr	2024	2023
Leaseavgifter under året	30	29

Löptidsanalys av leasingskulder, odiskonterade
Mkr	2024	2023
inom 1 år	20	20
inom 1–2 år	1	17
Summa	21	37

17. Ställda säkerheter och eventualförpliktelser


Mkr	2024	2023
Ansvarsförbindelser för dotterbolags förpliktelser	4 410	2 382
Övriga åtaganden och ansvarsförbindelser	4 443	4 297
Summa	8 853	6 679

Ansvarsförbindelser för dotterbolags förpliktelser avser främst garantier för dotterbolagslån och övriga förpliktelser.

Övriga åtaganden och ansvarsförbindelser består främst av terminskontrakt på utsläppsrätter och ej bokförda

pensionsförpliktelser.

SSAB ÅRSREDOVISNING 2024189

OM SSAB RAPPORTER

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT ERSÄTTNINGSRAPPORT FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER

Förslag till vinstdisposition

Till årsstämmans förfogande i SSAB AB (publ), org. nr. 556016-3429 står:


Balanserad vinst	59 018
Årets resultat	4 312
Mkr	63 330

Av detta utgör överkursfond 22 469 Mkr samt fond för verkligt värde på 22 Mkr.

Styrelsen och verkställande direktören föreslår att vinstmedlen disponeras på följande sätt:


Till aktieägarna utdelas 2,60 kr per aktie	2 591
Till nästa år överförs	60 739
Mkr	63 330

Koncernens balanserade vinstmedel enligt upprättad koncernbalansräkning uppgick till 22 481

(21 993) Mkr.

Styrelsen och verkställande direktören försäkrar att koncernredovisningen har upprättats i enlighet

med IFRS Redovisningsstandarder, sådana de antagits av EU och ger en rättvisande bild av

koncernens ställning och resultat. Årsredovisningen har upprättats i enlighet med god redovisningssed

och ger en rättvisande bild av moderbolagets ställning och resultat. Förvaltningsberättelsen för

koncernen och moderbolaget ger en rättvisande översikt över utvecklingen av koncernens och

moderbolagets verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och

osäkerhetsfaktorer som moderbolaget och de företag som ingår i koncernen står inför.

Års- och hållbarhetsredovisningen samt koncernredovisningen har godkänts för publicering av

styrelsen den 11 mars 2025.

Årsredovisningen innehåller också koncernens och moderbolagets lagstadgade

hållbarhetsrapportering, se sida 122 för revisorns yttrande.

Stockholm den 11 mars 2025


Lennart Evrell Ordförande	Petra Einarsson Ledamot	Kerstin Enochsson Ledamot
Bernard Fontana Ledamot	Marie Grönborg Ledamot	Pierre Heeroma Ledamot
Mikael Henriksson Ledamot	Tomas Jansson Ledamot	Tomas Karlsson Ledamot
Mikael Mäkinen Ledamot	Maija Strandberg Ledamot	Johnny Sjöström Vd och koncernchef

Vår revisionsberättelse har avgivits den 11 mars 2025

Ernst & Young AB

Rickard Andersson

Auktoriserad revisor

SSAB ÅRSREDOVISNING 2024190

OM SSAB RAPPORTER

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT ERSÄTTNINGSRAPPORT FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER

Revisionsberättelse

Till bolagsstämman i SSAB AB (publ), org nr 556016-3429.

Rapport om årsredovisningen och koncernredovisningen

Uttalanden

Vi har utfört en revision av årsredovisningen och koncernredovisningen för SSAB AB (publ) för år 2024.

Bolagets årsredovisning och koncernredovisning ingår på sidorna 52–67 och 123–189 i detta

dokument.

Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en

i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av moderbolagets finansiella ställning per den 31

december 2024 och av dess finansiella resultat och kassaflöde för året enligt årsredovisningslagen.

Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga

avseenden rättvisande bild av koncernens finansiella ställning per 31 december 2024 och av dess

finansiella resultat och kassaflöde för året enligt International Financial Reporting Standards (IFRS

Redovisningsstandarder), så som de antagits av EU, och årsredovisningslagen.

Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar.

Vi tillstyrker därför att bolagsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för

moderbolaget och koncernen.

Våra uttalanden i denna rapport om årsredovisningen och koncernredovisningen är förenliga med

innehållet i den kompletterande rapport som har överlämnats till moderbolagets revisionsutskott i

enlighet med Revisorsförordningens (537/2014) artikel 11.

Grund för uttalanden

Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing (ISA) och god revisionssed i Sverige.

Vårt ansvar enligt dessa standarder beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i

förhållande till moderbolaget och koncernen enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort

vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. Detta innefattar att, baserat på vår bästa kunskap och över

tygelse, inga förbjudna tjänster som avses i Revisorsförordningens (537/2014) artikel 5.1 har

tillhandahållits det granskade bolaget eller, i förekommande fall, dess moderföretag eller dess

kontrollerade företag inom EU.

Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra

uttalanden.

Särskilt betydelsefulla områden

Särskilt betydelsefulla områden för revisionen är de områden som enligt vår professionella bedömning

var de mest betydelsefulla för revisionen av årsredovisningen och koncernredovisningen för den

aktuella perioden. Dessa områden behandlades inom ramen för revisionen av, och i vårt

ställningstagande till, årsredovisningen och koncernredovisningen som helhet, men vi gör inga

separata uttalanden om dessa områden. Beskrivningen nedan av hur revisionen genomfördes inom

dessa områden ska läsas i detta sammanhang.

Vi har fullgjort de skyldigheter som beskrivs i avsnittet Revisorns ansvar i vår rapport om

årsredovisningen också inom dessa områden. Därmed genomfördes revisionsåtgärder som utformats

för att beakta vår bedömning av risk för väsentliga fel i årsredovisningen och koncernredovisningen.

Utfallet av vår granskning och de granskningsåtgärder som genomförts för att behandla de områden

som framgår nedan utgör grunden för vår revisionsberättelse.

SSAB ÅRSREDOVISNING 2024191

OM SSAB RAPPORTER

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT ERSÄTTNINGSRAPPORT FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER

Värdering av materiella anläggningstillgångar


Beskrivning av området	Hur detta område beaktades i revisionen
Materiella anläggningstillgångar uppgår per 31 december 2024 till 30 343 Mkr och utgör en betydande del av SSAB’s koncernens totala tillgångar. I enlighet med information i not C.1 redovisas materiella anläggningstillgångar till anskaffningsvärde efter eventuella ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar. Avskrivningar baseras på tillgångarnas anskaffningsvärde och beräknad nyttjandeperiod. Uppskattad nyttjandeperiod baseras i sin tur i hög grad på antaganden vilka får väsentlig påverkan på materiella anläggningstillgångars redovisade totalvärde samt storleken på årliga av- och nedskrivningskostnader kopplade till desamma. SSAB befinner sig för närvarande i ett omställningsarbete i norden vilket innebär att en betydande del av bolagets befintliga materiella anläggningstillgångar kommer successivt bytas ut. En betydande del av befintliga materiella anläggningstillgångar kommer därmed successivt att bytas ut. Omställningen kräver omfattande och regelbunden översyn samt bedömningar gällande nyttjandeperioder avseende bolagets nuvarande materiella anläggningstillgångar, där ledningen har fastställt milstolpar eller omständigheter (t.ex. ett investeringsbeslut) för att revidera uppskattningar av återstående nyttjandeperiod för de tillgångar som kommer att ersättas av de kommande investeringarna, samt identifiera eventuella nedskrivningsbehov. Baserat på ovan har vi bedömt värdering av materiella anläggningstillgångar som ett särskilt betydelsefullt område i vår revision.	Vår granskning har bland annat omfattat följande granskningsåtgärder; • Utvärdering av bolagets process avseende fastställande av anskaffningsvärden, avskrivningar, nedskrivningar och nyttjanderätter. • Granskning avseende under året anskaffade tillgångar. • Granskning av bedömda nyttjandeperioder på existerande anläggningstillgångar i Norden. • Analys av klimatriskers påverkan på tillgångars beräknade nyttjandeperiod och bolagets utvärdering av desamma. • Granskning av bolagets gjorda antaganden och prognoser för upprättade nedskrivningstest. • Upprättande av egna känslighetsanalyser avseende bolagets nedskrivningstest. • Analys avseende tillförlitligheten i tidigare prognoser genom jämförelse av tidigare års prognoser mot faktiskt utfall. • Granskning av lämnade tilläggsupplysningar i årsredovisningen.

Annan information än årsredovisningen och koncernredovisningen

Detta dokument innehåller även annan information än årsredovisningen och koncernredovisningen

och återfinns på sidorna 1–51 och 68–121. Den andra informationen består även av

ersättningsrapporten som vi inhämtade före datumet för denna revisionsberättelse. Det är styrelsen

och verkställande direktören som har ansvaret för denna andra information.

Vårt uttalande avseende årsredovisningen och koncernredovisningen omfattar inte denna information

och vi gör inget uttalande med bestyrkande avseende denna andra information.

I samband med vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen är det vårt ansvar att läsa

den information som identifieras ovan och överväga om informationen i väsentlig utsträckning är

oförenlig med årsredovisningen och koncernredovisningen. Vid denna genomgång beaktar vi även den

kunskap vi i övrigt inhämtat under revisionen samt bedömer om informationen i övrigt verkar innehålla

väsentliga felaktigheter.

Om vi, baserat på det arbete som har utförts avseende denna information, drar slutsatsen att den

andra informationen innehåller en väsentlig felaktighet, är vi skyldiga att rapportera detta. Vi har inget

att rapportera i det avseendet.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar

Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att årsredovisningen och

koncernredovisningen upprättas och att den ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen och,

vad gäller koncernredovisningen, enligt IFRS Redovisningsstandarder så som de antagits av EU.

Styrelsen och verkställande direktören ansvarar även för den interna kontroll som de bedömer är

nödvändig för att upprätta en årsredovisning och koncernredovisning som inte innehåller några

väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag.

Vid upprättandet av årsredovisningen och koncernredovisningen ansvarar styrelsen och verkställande

direktören för bedömningen av bolagets förmåga att fortsätta verksamheten. De upplyser, när så är

tillämpligt, om förhållanden som kan påverka förmågan att fortsätta verksamheten och att använda

antagandet om fortsatt drift. Antagandet om fortsatt drift tillämpas dock inte om styrelsen och verk

ställande direktören avser att likvidera bolaget, upphöra med verksamheten eller inte har något

realistiskt alternativ till att göra något av detta.

Styrelsens revisionsutskott ska, utan att det påverkar styrelsens ansvar och uppgifter i övrigt, bland

annat övervaka bolagets finansiella rapportering.

SSAB ÅRSREDOVISNING 2024192

OM SSAB RAPPORTER

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT ERSÄTTNINGSRAPPORT FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER

Revisorns ansvar

Våra mål är att uppnå en rimlig grad av säkerhet om att årsredovisningen och koncernredovisningen

som helhet inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller

misstag, och att lämna en revisionsberättelse som innehåller våra uttalanden. Rimlig säkerhet är en

hög grad av säkerhet, men är ingen garanti för att en revision som utförs enligt ISA och god

revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka en väsentlig felaktighet om en sådan finns.

Felaktigheter kan uppstå på grund av oegentligheter eller misstag och anses vara väsentliga om de

enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som användare fattar

med grund i årsredovisningen och koncernredovisningen.

Som del av en revision enligt ISA använder vi professionellt omdöme och har en professionellt

skeptisk inställning under hela revisionen. Dessutom:

• identifierar och bedömer vi riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen och

koncernredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag, utformar och utför

granskningsåtgärder bland annat utifrån dessa risker och inhämtar revisionsbevis som är tillräckliga

och ändamålsenliga för att utgöra en grund för våra uttalanden. Risken för att inte upptäcka en

väsentlig felaktighet till följd av oegentligheter är högre än för en väsentlig felaktighet som beror på

misstag, eftersom oegentligheter kan innefatta agerande i maskopi, förfalskning, avsiktliga

utelämnanden, felaktig information eller åsidosättande av intern kontroll.

• skaffar vi oss en förståelse av den del av bolagets interna kontroll som har betydelse för vår revision

för att utforma granskningsåtgärder som är lämpliga med hänsyn till omständigheterna, men inte för

att uttala oss om effektiviteten i den interna kontrollen.

• utvärderar vi lämpligheten i de redovisningsprinciper som används och rimligheten i styrelsens och

verkställande direktörens uppskattningar i redovisningen och tillhörande upplysningar.

• drar vi en slutsats om lämpligheten i att styrelsen och verkställande direktören använder antagandet

om fortsatt drift vid upprättandet av årsredovisningen och koncernredovisningen. Vi drar också en

slutsats, med grund i de inhämtade revisionsbevisen, om det finns någon väsentlig osäkerhetsfaktor

som avser sådana händelser eller förhållanden som kan leda till betydande tvivel om bolagets

förmåga att fortsätta verksamheten. Om vi drar slutsatsen att det finns en väsentlig

osäkerhetsfaktor, måste vi i revisionsberättelsen fästa uppmärksamheten på upplysningarna i

årsredovisningen om den väsentliga osäkerhetsfaktorn eller, om sådana upplysningar är otillräckliga,

modifiera uttalandet om årsredovisningen och koncernredovisningen. Våra slutsatser baseras på de

revisionsbevis som inhämtas fram till datumet för revisionsberättelsen. Dock kan framtida händelser

eller förhållanden göra att ett bolag inte längre kan fortsätta verksamheten.

• utvärderar vi den övergripande presentationen, strukturen och innehållet i årsredovisningen och

koncernredovisningen, däribland upplysningarna, och om årsredovisningen och koncern-

redovisningen återger de underliggande transaktionerna och händelserna på ett sätt som ger en

rättvisande bild.

• planerar och utför vi koncernrevisionen för att inhämta tillräckliga och ändamålsenliga

revisionsbevis avseende den finansiella informationen för företag eller affärsenheter inom

koncernen som grund för att göra ett uttalande avseende koncernredovisningen. Vi ansvarar för

styrning, övervakning och genomgång av det revisionsarbete som utförts för koncernrevisionens

syfte. Vi är ensamt ansvariga för våra uttalanden

Vi måste informera styrelsen om bland annat revisionens planerade omfattning och inriktning samt

tidpunkten för den. Vi måste också informera om betydelsefulla iakttagelser under revisionen,

däribland de eventuella betydande brister i den interna kontrollen som vi identifierat.

Vi måste också förse styrelsen med ett uttalande om att vi har följt relevanta yrkesetiska krav

avseende oberoende, och ta upp alla relationer och andra förhållanden som rimligen kan påverka vårt

oberoende, samt i tillämpliga fall åtgärder som har vidtagits för att eliminera hoten eller motåtgärder

som har vidtagits.

Av de områden som kommuniceras med styrelsen fastställer vi vilka av dessa områden som varit de

mest betydelsefulla för revisionen av årsredovisningen och koncernredovisningen, inklusive de

viktigaste bedömda riskerna för väsentliga felaktigheter, och som därför utgör de för revisionen

särskilt betydelsefulla områdena. Vi beskriver dessa områden i revisionsberättelsen såvida inte lagar

eller andra författningar förhindrar upplysning om frågan.

SSAB ÅRSREDOVISNING 2024193

OM SSAB RAPPORTER

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT ERSÄTTNINGSRAPPORT FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER

Rapport om andra krav enligt lagar och andra författningar

Revisorns granskning av förvaltning och förslaget till dispositioner

av bolagets vinst eller förlust

Uttalanden

Utöver vår revision av årsredovisningen har vi även utfört en revision av styrelsens och verkställande

direktörens förvaltning av SSAB AB (publ) för år 2024 samt av förslaget till dispositioner beträffande

bolagets vinst eller förlust.

Vi tillstyrker att bolagsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och

beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.

Grund för uttalanden

Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt denna beskrivs närmare i

avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till moderbolaget och koncernen enligt god

revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav.

Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra

uttalanden.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar

Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust.

Vid förslag till utdelning innefattar detta bland annat en bedömning av om utdelningen är försvarlig

med hänsyn till de krav som bolagets och koncernens verksamhetsart, omfattning och risker ställer på

storleken av moderbolagets och koncernens egna kapital, konsolideringsbehov, likviditet och ställning

i övrigt.

Styrelsen ansvarar för bolagets organisation och förvaltningen av bolagets angelägenheter. Detta

innefattar bland annat att fortlöpande bedöma bolagets och koncernens ekonomiska situation, och att

tillse att bolagets organisation är utformad så att bokföringen, medelsförvaltningen och bolagets

ekonomiska angelägenheter i övrigt kontrolleras på ett betryggande sätt. Verkställande direktören ska

sköta den löpande förvaltningen enligt styrelsens riktlinjer och anvisningar och bland annat vidta de

åtgärder som är nödvändiga för att bolagets bokföring ska fullgöras i överensstämmelse med lag och

för att medelsförvaltningen ska skötas på ett betryggande sätt.

Revisorns ansvar

Vårt mål beträffande revisionen av förvaltningen, och därmed vårt uttalande om ansvarsfrihet, är att

inhämta revisionsbevis för att med en rimlig grad av säkerhet kunna bedöma om någon

styrelseledamot eller verkställande direktören i något väsentligt avseende:

• företagit någon åtgärd eller gjort sig skyldig till någon försummelse som kan föranleda

ersättningsskyldighet mot bolaget, eller

• på något annat sätt handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller

bolagsordningen.

Vårt mål beträffande revisionen av förslaget till dispositioner av bolagets vinst eller förlust, och

därmed vårt uttalande om detta, är att med rimlig grad av säkerhet bedöma om förslaget är förenligt

med aktiebolagslagen.

Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men ingen garanti för att en revision som utförs enligt god

revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka åtgärder eller försummelser som kan föranleda

ersättningsskyldighet mot bolaget, eller att ett förslag till dispositioner av bolagets vinst eller förlust

inte är förenligt med aktiebolagslagen.

Som en del av en revision enligt god revisionssed i Sverige använder vi professionellt omdöme och har

en professionellt skeptisk inställning under hela revisionen. Granskningen av förvaltningen och

förslaget till dispositioner av bolagets vinst eller förlust grundar sig främst på revisionen av

räkenskaperna. Vilka tillkommande granskningsåtgärder som utförs baseras på vår professionella

bedömning med utgångspunkt i risk och väsentlighet. Det innebär att vi fokuserar granskningen på

sådana åtgärder, områden och förhållanden som är väsentliga för verksamheten och där avsteg och

överträdelser skulle ha särskild betydelse för bolagets situation. Vi går igenom och prövar fattade

beslut, beslutsunderlag, vidtagna åtgärder och andra förhållanden som är relevanta för vårt uttalande

om ansvarsfrihet. Som underlag för vårt uttalande om styrelsens förslag till dispositioner beträffande

bolagets vinst eller förlust har vi granskat styrelsens motiverade yttrande samt ett urval av underlagen

för detta för att kunna bedöma om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen.

SSAB ÅRSREDOVISNING 2024194

OM SSAB RAPPORTER

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT ERSÄTTNINGSRAPPORT FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER

Revisorns granskning av Esef-rapporten

Uttalande

Utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen har vi även utfört en granskning av

att styrelsen och verkställande direktören har upprättat årsredovisningen och koncernredovisningen i

ett format som möjliggör enhetlig elektronisk rapportering (Esef-rapporten) enligt 16 kap. 4 a § lagen

(2007:528) om värdepappersmarknaden för SSAB AB (publ) för år 2024.

Vår granskning och vårt uttalande avser endast det lagstadgade kravet.

Enligt vår uppfattning har Esef-rapporten upprättats i ett format som i allt väsentligt möjliggör enhetlig

elektronisk rapportering.

Grund för uttalande

Vi har utfört granskningen enligt FARs rekommendation RevR 18 Revisorns granskning av Esef-

rapporten. Vårt ansvar enligt denna rekommendation beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi

är oberoende i förhållande till SSAB AB (publ) enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort

vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav.

Vi anser att de bevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för vårt uttalande.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar

Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att Esef-rapporten har upprättats i

enlighet med 16 kap. 4 a § lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden, och för att det finns en

sådan intern kontroll som styrelsen och verkställande direktören bedömer nödvändig för att upprätta

Esef-rapporten utan väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag.

Revisorns ansvar

Vår uppgift är att uttala oss med rimlig säkerhet om Esef-rapporten i allt väsentligt är upprättad i ett

format som uppfyller kraven i 16 kap. 4 a § lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden, på grundval

av vår granskning.

RevR 18 kräver att vi planerar och genomför våra granskningsåtgärder för att uppnå rimlig säkerhet att

Esef-rapporten är upprättad i ett format som uppfyller dessa krav.

Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men är ingen garanti för att en granskning som utförs

enligt RevR 18 och god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka en väsentlig felaktighet om

en sådan finns. Felaktigheter kan uppstå på grund av oegentligheter eller misstag och anses vara

väsentliga om de enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som

användare fattar med grund i Esef-rapporten.

Revisionsföretaget tillämpar ISQC 1 Kvalitetskontroll för revisionsföretag som utför revision och

översiktlig granskning av finansiella rapporter samt andra bestyrkandeuppdrag och näraliggande

tjänster och har därmed ett allsidigt system för kvalitetskontroll vilket innefattar dokumenterade

riktlinjer och rutiner avseende efterlevnad av yrkesetiska krav, standarder för yrkesutövningen och

tillämpliga krav i lagar och andra författningar.

Granskningen innefattar att genom olika åtgärder inhämta bevis om att Esef-rapporten har upprättats i

ett format som möjliggör enhetlig elektronisk rapportering av årsredovisningen och

koncernredovisning. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma

riskerna för väsentliga felaktigheter i rapporteringen vare sig dessa beror på oegentligheter eller

misstag. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta

för hur styrelsen och verkställande direktören tar fram underlaget i syfte att utforma

granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att

göra ett uttalande om effektiviteten i den interna kontrollen. Granskningen omfattar också en

utvärdering av ändamålsenligheten och rimligheten i styrelsens och verkställande direktörens

antaganden.

Granskningsåtgärderna omfattar huvudsakligen validering av att Esef-rapporten upprättats i ett giltigt

XHTML-format och en avstämning av att Esef-rapporten överensstämmer med den granskade

årsredovisningen och koncernredovisningen.

Vidare omfattar granskningen även en bedömning av huruvida koncernens resultat-, balans- och

egetkapitalräkningar, kassaflödesanalys samt noter i Esef-rapporten har märkts med iXBRL i enlighet

med vad som följer av Esef-förordningen.

Ernst & Young AB, Box 7850, 103 99 Stockholm, utsågs till SSAB ABs (publ) revisor av bolagsstämman

den 24 april 2024 och har varit bolagets revisor sedan 8 april 2019.

Stockholm den 11 mars 2025

Ernst & Young AB

Rickard Andersson

Auktoriserad revisor


OM SSAB

INTRODUKTION
Detta är SSAB	4
Produktionsorter och marknader	5
Vd-ord	6
SSAB levererar inom hållbarhet	8
2024 i korthet	9
Nyckeltal 2024	11
SSABs övergripande mål	12
Aktier och aktieägare	14

MARKNAD OCH STRATEGI
Marknadsutveckling	17
Strategi	19

RÖRELSESEGMENT
SSAB Special Steels	24
SSAB Europe	26
SSAB Americas	28
Tibnor	30
Ruukki Construction	31


RAPPORTER

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT	33

ERSÄTTNINGSRAPPORT	48

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE	52

HÅLLBARHETSRAPPORT	68
Allmän information	70
Miljöinformation	85
Samhällsansvarsinformation	103
Bolagsstyrningsinformation	114
Övrig hållbarhetsinformation	119
Revisorns rapport	122

FINANSIELLA RAPPORTER	123
Koncernens räkenskaper	124
Moderbolagets räkningar	179
Förslag till vinstdisposition	189
Revisionsberättelse	190