1FOLRR5RWTWWI397R131 2022-01-01 2022-12-31 1FOLRR5RWTWWI397R131 2023-01-01 2023-12-31 1FOLRR5RWTWWI397R131 2024-01-01 2024-12-31 1FOLRR5RWTWWI397R131 2024-12-31 1FOLRR5RWTWWI397R131 2023-12-31 1FOLRR5RWTWWI397R131 2022-12-31 1FOLRR5RWTWWI397R131 2021-12-31 1FOLRR5RWTWWI397R131 2022-01-01 2022-12-31 ifrs-full:RetainedEarningsMember 1FOLRR5RWTWWI397R131 2022-01-01 2022-12-31 ifrs-full:ReserveOfCashFlowHedgesMember 1FOLRR5RWTWWI397R131 2022-01-01 2022-12-31 ifrs-full:ReserveOfChangeInFairValueOfFinancialLiabilityAttributableToChangeInCreditRiskOfLiabilityMember 1FOLRR5RWTWWI397R131 2022-01-01 2022-12-31 ifrs-full:ReserveOfRemeasurementsOfDefinedBenefitPlansMember 1FOLRR5RWTWWI397R131 2022-01-01 2022-12-31 ifrs-full:IssuedCapitalMember 1FOLRR5RWTWWI397R131 2023-01-01 2023-12-31 ifrs-full:RetainedEarningsMember 1FOLRR5RWTWWI397R131 2023-01-01 2023-12-31 ifrs-full:ReserveOfCashFlowHedgesMember 1FOLRR5RWTWWI397R131 2023-01-01 2023-12-31 ifrs-full:ReserveOfChangeInFairValueOfFinancialLiabilityAttributableToChangeInCreditRiskOfLiabilityMember 1FOLRR5RWTWWI397R131 2023-01-01 2023-12-31 ifrs-full:ReserveOfRemeasurementsOfDefinedBenefitPlansMember 1FOLRR5RWTWWI397R131 2023-01-01 2023-12-31 ifrs-full:IssuedCapitalMember 1FOLRR5RWTWWI397R131 2024-01-01 2024-12-31 ifrs-full:RetainedEarningsMember 1FOLRR5RWTWWI397R131 2024-01-01 2024-12-31 ifrs-full:ReserveOfCashFlowHedgesMember 1FOLRR5RWTWWI397R131 2024-01-01 2024-12-31 ifrs-full:ReserveOfChangeInFairValueOfFinancialLiabilityAttributableToChangeInCreditRiskOfLiabilityMember 1FOLRR5RWTWWI397R131 2024-01-01 2024-12-31 ifrs-full:ReserveOfRemeasurementsOfDefinedBenefitPlansMember 1FOLRR5RWTWWI397R131 2024-01-01 2024-12-31 ifrs-full:IssuedCapitalMember 1FOLRR5RWTWWI397R131 2021-12-31 ifrs-full:IssuedCapitalMember 1FOLRR5RWTWWI397R131 2021-12-31 ifrs-full:ReserveOfCashFlowHedgesMember 1FOLRR5RWTWWI397R131 2021-12-31 ifrs-full:ReserveOfChangeInFairValueOfFinancialLiabilityAttributableToChangeInCreditRiskOfLiabilityMember 1FOLRR5RWTWWI397R131 2021-12-31 ifrs-full:ReserveOfRemeasurementsOfDefinedBenefitPlansMember 1FOLRR5RWTWWI397R131 2021-12-31 ifrs-full:RetainedEarningsMember 1FOLRR5RWTWWI397R131 2022-12-31 ifrs-full:IssuedCapitalMember 1FOLRR5RWTWWI397R131 2022-12-31 ifrs-full:ReserveOfCashFlowHedgesMember 1FOLRR5RWTWWI397R131 2022-12-31 ifrs-full:ReserveOfChangeInFairValueOfFinancialLiabilityAttributableToChangeInCreditRiskOfLiabilityMember 1FOLRR5RWTWWI397R131 2022-12-31 ifrs-full:ReserveOfRemeasurementsOfDefinedBenefitPlansMember 1FOLRR5RWTWWI397R131 2022-12-31 ifrs-full:RetainedEarningsMember 1FOLRR5RWTWWI397R131 2023-12-31 ifrs-full:IssuedCapitalMember 1FOLRR5RWTWWI397R131 2023-12-31 ifrs-full:ReserveOfCashFlowHedgesMember 1FOLRR5RWTWWI397R131 2023-12-31 ifrs-full:ReserveOfChangeInFairValueOfFinancialLiabilityAttributableToChangeInCreditRiskOfLiabilityMember 1FOLRR5RWTWWI397R131 2023-12-31 ifrs-full:ReserveOfRemeasurementsOfDefinedBenefitPlansMember 1FOLRR5RWTWWI397R131 2023-12-31 ifrs-full:RetainedEarningsMember 1FOLRR5RWTWWI397R131 2024-12-31 ifrs-full:IssuedCapitalMember 1FOLRR5RWTWWI397R131 2024-12-31 ifrs-full:ReserveOfCashFlowHedgesMember 1FOLRR5RWTWWI397R131 2024-12-31 ifrs-full:ReserveOfChangeInFairValueOfFinancialLiabilityAttributableToChangeInCreditRiskOfLiabilityMember 1FOLRR5RWTWWI397R131 2024-12-31 ifrs-full:ReserveOfRemeasurementsOfDefinedBenefitPlansMember 1FOLRR5RWTWWI397R131 2024-12-31 ifrs-full:RetainedEarningsMember iso4217:SEK xbrli:shares iso4217:SEK xbrli:shares
SEK stärker exportföre-
tagens konkurrenskraft
och bidrar till jobb och
hållbar tillväxt i Sverige
AB Svensk Exportkredit
Års- och hållbarhetsredovisning 2024
Läshänvisning till SEK:s års- och hållbarhetsredovisning
AB Svensk Exportkredits (SEK:s) års- och hållbarhetsredovisning 2024
är en kombinerad redovisning där hållbarhetsrapporten ingår. Bolagets
årsredovisning och koncernredovisning ingår på sid 6-144 och är revide-
rade. Förvaltningsberättelsen finns på sid 6-48. Moderbolagets resultat
och tillgångar utgör huvudsakligen koncernens resultat och tillgångar.
Den lämnade informationen i noterna avser, om inget annat anges eller
framgår av sammanhanget, både koncernen och moderbolaget.
Alternativa nyckeltal (Alternative Performance Measures, APM-
mått) är nyckeltal som inte definieras i tillämpligt redovisnings-
regelverk (IFRS) eller i det ärde kapitalkravsdirektivet (CRD IV) eller
i EU:s kapitalkravsförordning nr 575/2013 (CRR). SEK har valt att visa
dessa då de är praxis i branschen eller i enlighet med SEK:s uppdrag
från svenska staten. Nyckeltalen används internt till att följa upp och
styra verksamheten. Dessa mått är inte direkt jämförbara med liknande
nyckeltal som presenteras av andra företag. För ytterligare information
kring APM, se www.sek.se.
SEK med organisationsnummer 556084-0315 har sitt säte i Stock-
holm. SEK är ett publikt bolag i aktiebolagslagens mening. I vissa fall
måste ett publikt bolag lägga beteckningen ”(publ)” till sin firma. För
mer information om SEK:s verksamhet gå in på www.sek.se eller
kontakta SEK via information@sek.se eller telefon +46 8 613 83 00.
SEK:s besöksadress är Fleminggatan 20, 112 26 Stockholm, och post-
adress är Box 194, 101 23 Stockholm.
Design och produktion: SEK, med produktionsstöd från Ashman
Original AB, Stockholm 2025. Foto: Jan Danielsson, Shutterstock,
Unsplash, Adobe Stock och SEK.
Översikt
Det här är SEK
3
Kort om året
4
Vd har ordet
5
Förvaltningsberättelse
SEK:s verksamhet
Omvärldsfaktorer som påverkar verksamheten
6
Strategi för ökad svensk export
och en framgångsrik omställning
8
SEK:s värdekedja
11
Värdeskapande för en hållbar värld
12
Uppföljning av samhällsuppdraget
13
SEK:s erbjudanden
14
Erbjudanden för att finansiera omställningen
15
Utlåning
16
Svenska exportörer kan ta en ledande roll
i energiomställningen
17
Så här arbetar SEK med exportkrediter
och kreditanalyser
18
Upplåning och likviditet
19
Kundcase
20
Finansiell översikt
Övergripande mål och utfall
22
Året som gått
25
Nyckeltal
30
Risk- och kapitalhantering
31
Bolagsstyrning
Bolagsstyrningsrapport
38
Styrelse
45
Ledning
47
Finansiella rapporter och noter
Finansiella rapporter
Räkningar
49
Finansiella noter
58
Hållbarhetsnoter
Hållbarhetsnoter
117
Redovisningsprinciper
140
GRI content index
141
Styrelsens underskrifter
144
Revisionsberättelse
145
Bestyrkanderapport
150
Definitioner
151
Innehåll
Om inte annat anges, uttrycks alla belopp i denna rapport i miljoner (”mn”) svenska kronor (”Skr”), förkortat ”Skr mn” och avser förhållanden
i koncernen bestående av moderbolaget och dess dotterbolag. Den internationella koden för svenska kronor, SEK, används inte i denna
rapport för att undvika sammanblandning med den använda förkortningen för AB Svensk Exportkredit, vilken bolaget har använt sedan det
grundades 1962.
Det här är SEK
SEK:s uppgift är att stärka svenska företags konkurrenskraft genom att
erbjuda konkurrenskraftig finansiering, både i Sverige och utomlands.
Med utlåning i cirka 60 länder finansierar SEK svenska exportföretag, deras
underleverantörer och internationella köpare av svenska varor och tjäns-
ter. SEK bidrar till den globala klimatomställningen genom finansiering av
omställningsprojekt i Sverige och runt om i världen.
Sedan 1962 har lån från SEK gjort det möjligt för svenska företag att växa,
exempelvis genom att utöka sin produktion, anställa fler, göra förvärv och
sälja varor och tjänster till kunder i hela världen. SEK verkar i ett helt eko-
system av banker, företag och samarbetspartners runt om i världen, vilket
ger företagen konkurrensfördelar vid internationella affärer.
Svenska företag ligger i framkant när det kommer till innovation,
teknologi och digitalisering. Den omställning i linje med Parisavtalet som
samhällen står inför medför både risker och möjligheter för svenska export-
företag. En framgångsrik svensk exportindustri med nytänkande lösningar
för hållbar utveckling kan vara ett av de viktigaste bidragen som Sverige kan
ge till den globala omställningen.
SEK finansierar även utländska bolag med verksamhet i Sverige. Detta
skapar fler arbetstillfällen i Sverige, bidrar till den svenska ekonomin och
stärker globala affärsrelationer.
SEK spelar en viktig roll som ett komplement till kundernas övriga finan-
sieringskällor. SEK:s främsta intresse är att möjliggöra fler affärer för svenska
exportföretag, stärka svenska företags internationella konkurrenskraft och
därmed bidra till arbetstillfällen och tillväxt i Sverige.
Uppdrag
SEK:s uppdrag är att på kom-
mersiella och hållbara grunder
finansiera svenska exportföretag,
deras underleverantörer och
utländska kunder. SEK finansierar
omställningen, både i Sverige
och utomlands. I uppdraget ingår
även att administrera det stats-
stödda CIRR-systemet.
Vision
En hållbar värld genom
ökad svensk export.
Värdegrund
Proaktiva
Engagerade
Lagspelare
Års- och hållbarhetsredovisning 2024
3
Översikt
SEK är en
attraktiv arbetsgivare
Attraktiv arbetsgivare mäts som
ett index med max 100
84
Kort om året
Under 2024 nådde SEK för första gången ett räntenetto överstigande Skr 3 miljarder och ett historiskt högt
rörelseresultat på över Skr 2 miljarder. Företagens investeringar har under året skjutits upp eller tagit längre
tid att genomföra, vilket har påverkat volymen projekt- och exportfinansieringar negativt, men intresset
för exportfinansiering har under senare delen av 2024 ökat. Kundbasen fortsatte att växa och nu är över
200 svenska exportföretag kunder till SEK.
Rating
av kunderna kan rekommendera
oss till andra
93%
Kunderna
rekommenderar SEK
AA+
Aa1
Standard & Poor’s
Moody’s
201
Kundportfölj
på eget kapital
7,1%
Avkastning
miljoner Skr
3 058
Räntenetto
miljoner Skr
2 121
Rörelseresultat
miljarder Skr
miljarder Skr
283
53
Utlåningsportfölj
Hållbarhetsklassad
utlåningsportfölj
Års- och hållbarhetsredovisning 2024
4
Översikt
Vd har ordet
Växande kundportfölj, nya affärer
och rekordstarkt räntenetto
2024 har varit ett framgångsrikt år för SEK, där vi stärkt vår position som en långsiktig finansieringspartner för
svenska exportföretag. Trots utmanande marknadsförhållanden har kundportföljen vuxit och nu är fler än
200 exportföretag kunder hos SEK. Vi är stolta över att ha levererat vårt högsta räntenetto hittills och nått ett
rekordhögt rörelseresultat.
Under året har SEK fortsatt att befästa sin roll som en långsik-
tig och stabil finansieringspartner för svenska exportföretag.
Nya affärer har ökat, vi nådde vårt högsta räntenetto någonsin
och samtidigt ett historiskt högt rörelseresultat. Den ökade
efterfrågan på kundfinansieringslösningar är en bidragande
faktor till att nya affärer har ökat under året. Samtidigt har ett
avvaktande investeringsklimat i kombination med förfall och
återlösen av tidigare ingångna krediter bidragit till att den
totala utlåningsportföljen förblivit oförändrad under året.
Därför är det särskilt glädjande att vår kundbas fortsatte att
växa och att vi nu har fler än 200 svenska exportföretag som
kunder. Vi som arbetar på SEK är stolta över vårt uppdrag
att finansiera svensk export och bidra till svenska företags
framgångar på den globala marknaden och samtidigt vara en
drivande kraft i omställningen.
Det globala behovet av investeringar inom områden
som säkerhet, försvar, transport, infrastruktur och energi-
omställning är enormt. Dessa sektorer utgör viktiga delar av
svensk exportindustri. Under 2024 har jag rest till bland annat
Vietnam, Japan, Saudiarabien och inom Europa för att träffa
kunder, banker och investerare och köpare av svensk export.
På dessa resor slås jag av konkurrenskraften i den svenska
exportindustrin men också av de möjligheter som de globala
investeringsbehoven utgör för svenska företag och svenskt
kunnande. Ofta sker resorna tillsammans med våra kollegor
inom Team Sweden med vilka vi har ett nära och högt värderat
samarbete som jag ser fram emot att fortsätta utveckla.
Svenska exportföretag prioriterar klimatomställningen och
enligt vår egen Exportkreditbarometer planerar sex av tio
bolag att investera i minskad klimatpåverkan de kommande
åren. På SEK har vi en nära dialog med våra kunder om deras
omställningsplaner och under året har vi finansierat en rad
investeringar och projekt som bidrar till minskad klimat-
påverkan och som stödjer en hållbar omställning. Vi har
även finansierat socialt hållbara investeringar som exempel-
vis uppförandet av ett sjukhus i Guyana.
Vår företagskultur är en avgörande framgångsfaktor för att
uppnå våra ambitiösa mål och jag är stolt över hur vi tillsam-
mans utvecklats som organisation under de senaste åren, med
stort fokus på resultat och att göra skillnad för exportnäringen.
Under 2024 har vi bland annat haft uppskattade temaveckor
med fokus på våra värderingar – proaktiva, engagerade lag-
spelare. Vi har också tagit fram en uppdaterad ledarprofil och
genom utvärdering och analys lagt grunden för att vidare-
utveckla våra ledare. Ett starkt ledarskap är avgörande för att
skapa engagemang bland våra medarbetare och för att driva
kontinuerlig utveckling.
Även om geopolitiska spänningar och ekonomisk
osäkerhet har påverkat omvärlden och dämpat företagens
investeringsvilja ser vi möjligheter i den svenska ekonomins
återhämtning, med sjunkande inflation och en lägre styrränta
som kan stimulera tillväxten framöver. Med nöjda kunder,
stark kapitalisering och en hög aktivitetsnivå går SEK in i 2025
med ett tydligt fokus på att erbjuda långsiktiga och hållbara
finansieringslösningar. Tillsammans med våra samarbetspart-
ners – både nordiska och internationella banker samt våra
partners inom Team Sweden – ser vi fram emot att stärka
svenska företags internationella konkurrenskraft och befästa
Sveriges roll som en ledande exportnation.
”Det globala behovet av investeringar
inom områden som säkerhet och
försvar, transport och infrastruktur
samt energiomställning är enormt.
Dessa sektorer utgör viktiga delar av
svensk exportindustri”
Magnus Montan, vd på SEK
Års- och hållbarhetsredovisning 2024
5
Översikt
Ökad protektionism
Hot om höjda handelstullar riskerar att få betydande kon-
sekvenser för den globala handeln. Åtgärder som tullar
och handelshinder syftar till att stärka inhemska industrier
men riskerar samtidigt att skapa handelskonflikter och
minska den ekonomiska tillväxten. Dessa trender, kombine-
rade med en växande nationalism i många delar av världen,
utmanar traditionella handelsrelationer och sätter press
på exportberoende ekonomier, inklusive Sverige. För att
möta dessa utmaningar blir det avgörande för Sverige att
utveckla och försvara frihandelsavtal, diversifiera export-
marknader och arbeta för att svenska företag kan hävda sig
även i en mer restriktiv och osäker handelspolitisk miljö.
Omvärldsfaktorer som påverkar verksamheten
Omvärldsfaktorerna som påverkar företagens risker och möjligheter påverkar även SEK och efterfrågan på
SEK:s erbjudanden.
Klimatomställning och samhällsomvandling
Utmaningarna kopplade till klimat och miljö innebär ökade
krav på företag och samhälle att hantera komplexa och
kostsamma konsekvenser av otillräckliga åtgärder. Forsk-
ningen visar också att den snabba förlusten av biologisk
mångfald utgör ett minst lika allvarligt hot som klimat-
förändringarna. Samtidigt krävs omfattande investeringar
för att möjliggöra omställningen.
Det finansiella systemet spelar en nyckelroll i att till-
handahålla finansiering för omställningen. För SEK innebär
detta möjligheter att finansiera investeringar som främjar
hållbar tillväxt och att stödja branscher som är avgörande
för omställningen.
Försvar, säkerhet och NATO-inträde
Under 2024 har global försvars- och säkerhetspolitik präglats
av ökade spänningar, särskilt säkerhetsoro mellan Europa
och Ryssland. Oron i Mellanöstern kvarstår, samtidigt som
spänningarna mellan stormakter som USA och Kina ökar.
För Sverige har medlemskapet i NATO inneburit en historisk
helomvändning för svensk försvarspolitik med både möjlig-
heter och utmaningar. Medlemskapet har inneburit ökade
åtaganden för kollektivt försvar, men också förstärkt kapacitet
och samverkan med allierade. Samtidigt har cybersäkerhet
fortsatt att vara ett centralt område då hotbilden intensifierats
globalt. Affärsmöjligheterna inom försvarssektorn är bety-
dande. SEK:s erfarenheter av finansiering av försvarsaffärer
gör bolaget till en viktig partner för svenska exportföretag
som kan erbjuda lösningar för att möta såväl försvarsbehov
som civila säkerhetskrav i ett globalt osäkert klimat.
Års- och hållbarhetsredovisning 2024
6
SEK:s verksamhet
Digitalisering
Drivet av både teknologisk utveckling, samhällets för-
väntningar på digitaliseringens utveckling och stor effektivi-
seringspotential fortsätter digitaliseringen att accelerera.
Teknologier som AI, 5G och IoT tar ytterligare fart. Detta
skapar nya affärsmöjligheter och omformar affärsmodeller
globalt, samt får stor påverkan på både människor, företag
och samhällen. Tillförlitlig data förblir en allt viktigare stra-
tegisk resurs för att skapa insikter och stötta bland annat
företag, regeringar och myndigheter i deras beslutsfattande.
SEK ska fortsätta att undersöka och utveckla möjligheterna
inom den teknologiska utvecklingen, för att upprätthålla
konkurrenskraft, erbjuda en attraktiv arbetsmiljö för med-
arbetare samt för att utveckla attraktiva erbjudanden mot
både potentiella och befintliga kunder.
Nya regelverk
Det finns många regelverk som styr finanssektorn. Kraven
skärps genom EU:s nya regelverk CSRD:s fokus på håll-
barhetsrapportering. Därtill kommer EU:s bankpaket, som
inkluderar Basel 4-överenskommelsen och kapitaltäcknings-
direktivet CRD 6, med nya kapitaltäckningsregler som till
stor del gäller från och med 1 januari 2025. Europeiska bank-
myndigheten EBA:s riktlinjer för hantering av miljö-, sociala
och styrningsrisker ställer i sin tur krav på vilka interna
processer som bör finnas på plats enligt CRD och CRR. En
annan ny reglering är EU-förordningen DORA som innebär
att finansiella aktörer ska säkerställa motståndskraft mot
digitala angrepp och störningar.
SEK har under året arbetat med att anpassa processer,
stärka kapitalstrategier och investera i digitala lösningar för
att möta nya krav.
Konjunkturläge
Den svenska ekonomin befinner sig just nu i en lågkonjunk-
tur, med begränsad tillväxt. En konsekvens av de senaste
årens högre inflation och högre styrränta är att utveckling
och projekt som kräver stora investeringar har varit allt
svårare att genomföra på grund av dålig lönsamhet. Fram-
över ser det dock ut att ljusna. Med lägre räntor och för-
väntningar om ytterligare sänkningar har företagen större
utrymme att ta in finansiering och viktiga investeringar och
projekt kan förväntas ta fart igen.
Sverige är ett starkt exportberoende land som påverkas
av tillväxttakten i den globala ekonomin. När räntetrycket
lättar och investeringarna tar fart innebär detta större affärs-
möjligheter för svenska exportörer, som då även påverkar
SEK:s affärsmöjligheter.
Års- och hållbarhetsredovisning 2024
7
SEK:s verksamhet
SEK ska bidra till ökad svensk export, fler arbetstillfällen och
tillväxt i Sverige och till en hållbar och rättvis omställning
globalt. Genom ökad kännedom och utvecklade erbjudan-
den ska fler företag i Sverige ges möjlighet att använda det
svenska exportkreditsystemet. Fler utländska köpare ska också
erbjudas finansiering för köp av svenska varor och tjänster.
SEK ska fördjupa relationen och bredda affären med befintliga
kunder och kontinuerligt arbeta för att utveckla affären med
nya och potentiella kunder. Fortsatt utveckling av samarbetet
med Team Sweden, banker och andra partners i SEK:s eko-
system är avgörande för skapandet av nya affärsmöjligheter.
Med avstamp i strategiska fokusmarknader och fokussektorer
ska SEK verka för att vara en möjliggörare – möjliggörare
för svensk export, internationaliseringen och tillväxten för
svenska företag och för Sveriges varumärke.
SEK finansierar klimatomställningen i Sverige och globalt
och bidrar till att svenska företag stärker sin konkurrenskraft
genom tillgång till finansiering för bland annat samhällsviktig
infrastruktur och utveckling av ny teknik för minskad negativ
påverkan på klimat och natur. Genom konkurrenskraftig och
stabil finansiering på hållbara grunder ska SEK bidra till både
svensk tillväxt och omställning, samt en hållbar utveckling på
exportmarknader internationellt.
Ett ekosystem av samarbeten
SEK är en relationsbank, inom både utlåning och upplåning.
SEK ska säkerställa en hållbar finansiering av svensk export-
näring, oavsett hur exportföretagens utmaningar och möjlig-
heter ser ut i framtiden. För att leverera på både mål och upp-
drag måste SEK arbeta nära både befintliga och potentiella
kunder och anpassa erbjudandet efter deras behov. Kunderna
värdesätter SEK:s kunnande och kompetens. De anser att SEK
är en långsiktig samarbetspartner, förstår deras affär och är
lätta att samarbeta med. SEK:s tillväxt ska främst komma från
export- och projektfinansiering, men rörelsefinansiering och
andra produkter, exempelvis fakturaköp, är fortsatt viktiga
som insteg för nya kunder och för långsiktiga kundrelationer.
SEK:s erbjudande inom rörelsefinansiering är också en förut-
sättning för att kunna agera som ett verktyg för staten i kriser.
SEK sätter kunden och nyttan i fokus och väljer inte bort
svåra affärer och komplexa marknader som kräver hög kom-
petens och långsiktigt engagemang. Genom den fortsatta
satsningen på samarbeten med EPC-bolag (Equipment, Procu-
rement and Construction) kan SEK även hjälpa mindre företag
att exportera genom leveranser in i internationella projekt,
där SEK deltar i finansieringen. I arbetet med att synliggöra
SEK:s erbjudanden mot befintliga och potentiella kunder
samverkar SEK inom Team Sweden, med andra svenska och
utländska organisationer samt med svenska och utländska
banker. Banksamarbeten är mycket viktiga både internatio-
nellt, för exportaffärer, och regionalt, för att nå nya kunder.
Internationella frivilligorganisationer och civilsamhället är
andra viktiga intressenter. För att realisera strategin och uppnå
målen behöver SEK fortsätta utvecklingen av samarbeten med
svenska och internationella partners.
Finansiering på hållbara grunder
SEK:s uppdrag är att på kommersiella och hållbara grunder
säkerställa tillgång till finansiella lösningar för svensk export-
näring. Med hållbara grunder avses att projekt och verksam-
heter som SEK finansierar efterlever lokal lagstiftning samt
internationella riktlinjer avseende miljöhänsyn, antikorruption,
mänskliga rättigheter, arbetsvillkor och affärsetik.
SEK arbetar med och integrerar hållbarhet i all kreditgivning,
oavsett om finansieringen är hållbarhetsklassad eller inte.
Strategi för ökad svensk export
och en
framgångsrik omställning
I över 60 år har SEK bidragit till att utveckla den svenska exportnäringen och svenska företags konkurrens-
kraft globalt. Verksamheten har kontinuerligt anpassats för att möta nya utmaningar och behov, med målet
att maximera nyttan för svensk exportnäring. Med ett tydligt uppdrag från den svenska staten fortsätter SEK
att utvecklas för att bidra till både Sveriges och världens omställning.
Strategi
»
SEK ska utvecklas i takt med kundernas behov
för att göra mer nytta för fler
»
Genom att aktivt hantera risker och möjligheter
ska SEK vara en drivande kraft i omställningen
»
Branscher som är viktiga för klimatomställningen
och företag med hög potential för minskade
växthusgasutsläpp ska prioriteras i kund-
bearbetningen
»
Nya affärsmöjligheter ska skapas genom
partners, samarbeten och proaktiv
bearbetning
»
Medarbetarnas kompetens ska utvecklas
kontinuerligt för att addera mervärde
»
Utvecklingen av SEK:s kultur är en viktig
möjliggörare för realiseringen av strategin
Års- och hållbarhetsredovisning 2024
8
SEK:s verksamhet
Finansiera omställning
Omställningen till ett samhälle med lägre klimatavtryck i linje
med Parisavtalets 1,5 graders mål för med sig stora investe-
ringsbehov. SEK ska vara en drivande kraft i finansieringen
av omställningsprojekt, både i Sverige och globalt. Med lång
erfarenhet av komplexa projekt och hållbar finansiering kan
SEK stödja omställning för att minska växthusgasutsläppen
i världen. Genom nätverk och samarbetspartners som bland
andra NZECA (Net-Zero Export Credit Agencies Alliance),
en av FN stödd sammanslutning av exportkreditaktörer där
SEK är en av grundarna, kan SEK bidra till att exportkredit-
institut och andra aktörer i den finansiella sektorn tar hänsyn
till klimatfrågan i sina verksamheter. Samarbetet inom NZECA
syftar till att etablera en gemensam standard för att export-
kreditinstitut och export-importbanker ska arbeta strategiskt
med att minska sina finansierade växthusgasutsläpp.
Omställningen skapar både stora möjligheter och betydande
utmaningar. SEK:s finansiering ska ske på hållbara grunder och
ambitionen är att öka utlåningen till företag som har trovärdiga
planer för att minska klimatpåverkan i linje med vetenskapligt
baserade klimatmål. Mot bakgrund av SEK:s uppdrag och
viljan att göra mer nytta för fler är det viktigt att finansiera
verksamheter som är under omställning och inte enbart akti-
viteter som redan bedrivs i enlighet med globala klimatmål.
Transport, livsmedel, avfallshantering och energisektorn
står för en stor andel av de globala växthusgasutsläppen. Att
företag inom dessa branscher får tillgång till finansiering för
att ställa om sina verksamheter och minska klimatutsläppen
är en viktig del för att begränsa den globala uppvärmningen.
Därutöver bedöms tillväxtmöjligheterna inom finansiering av
exempelvis förnybar energi samt företag inom hela energi-
omställningens värdekedja vara stora.
SEK vill öka finansieringen till
projekt och företag med tydliga,
trovärdiga planer och konkreta
mål för att minska klimatpåverkan
Års- och hållbarhetsredovisning 2024
9
SEK:s verksamhet
Olika länder har satt olika ambitionsnivåer för när och hur
globala klimatmål ska uppnås. SEK verkar i många marknader
och måste därmed förhålla sig till skiftande krav och mognad.
Bolag som har utmaningar att ställa om kan innebära förhöjd
kreditrisk. SEK måste förstå och hantera riskerna som upp-
står i samband med klimatförändringarna samt risker kopplat
till omställningen. Medarbetarnas kunskap inom hållbarhet
utvecklas kontinuerligt, integreras i hela verksamheten och
adderar mervärde till kunderna genom dialog och engage-
mang i deras omställning.
Ett högpresterande lag
SEK:s värdegrund – proaktiva, engagerade, lagspelare
– och efterlevandet av densamma är en förutsättning och
en
möjliggörare för att lyckas med strategin. Uppdraget att
främja svensk export och finansiera omställningen skapar
stolthet och arbetsglädje. Allt SEK gör grundas i värdering-
arna, där proaktiva och engagerade lagspelare leder till ett
högpresterande lag. Genom att efterleva värdegrunden
skapas en kultur där medarbetarna är nyfikna, kundfokuse-
rade och inkluderande.
Ledarskapet är en viktig faktor för att skapa engagemang
och avgörande för att genomföra kontinuerlig utveckling.
SEK fortsätter att utveckla kulturen och ledarskapet bland
annat genom ledarutveckling och den fortsatta implemente-
ringen och synliggörandet av SEK:s arbetsgivarvarumärke. En
inkluderande kultur, oavsett bakgrund, stödjer verksamheten
i att tillföra olika aspekter och erfarenheter i såväl dagligt
arbete som vid utveckling och särskilda utmaningar. Att möta
framtiden med rätt kompetens är en viktig strategisk fråga.
Kompetensförsörjning innebär att säkerställa att rätt kompe-
tens finns för att nå verksamhetens mål och för att tillgodose
behov på både kort och lång sikt. SEK:s förmåga att attrahera,
rekrytera, behålla och utveckla kompetens är en kritisk fram-
gångsfaktor.
SEK:s riskkultur är grunden för hela verksamheten och bygger
på kunskap, trygghet, ägarskap och transparens. Varje medarbe-
tare har ett ansvar för en effektiv riskhantering. Medarbetarna
utbildas så att de har kunskap om de väsentliga risker som SEK
exponeras för och hur dessa ska hanteras inom bolagets risk-
ramverk. SEK främjar en miljö med öppen kommunikation och
ett konstruktivt ifrågasättande där det är en naturlig del av
vardagen att lyfta risker och rapportera incidenter.
Det är SEK:s tydliga ambition att vara en arbetsplats som
bidrar till god hälsa och välbefinnande. Kontoret är en mötes-
plats för samverkan och samarbete över enhetsgränser, ett
flexibelt och levande kontor med en funktionell arbetsmiljö
utifrån verksamhetens olika behov.
SEK:s riskkultur är grunden
för hela verksamheten och
bygger på kunskap, trygghet,
ägarskap och transparens
Års- och hållbarhetsredovisning 2024
10
SEK:s verksamhet
Exportkreditinstitut,
privata försäkringsbolag
Ägare och investerare
Arrangörsbank
Låntagare
Svenska exportföretag,
underleverantörer
och utländska köpare
Agentbank
Upplåning
Utlåning
Likviditetsplaceringar
Personal
Lokaler
Inköp
Resor
IT
Låntagarnas värdekedjor – uppströms och nedströms
SEK:s
upplåning
sker genom flera olika instrument i olika geo-
grafiska marknader och vänder sig till institutionella investerare.
SEK:s investerare och de kreditratinginstitut och ESG-rating-
bolag som följer SEK väger in olika faktorer rörande miljö-,
sociala och styrningsfaktorer i sin bedömning av bolaget.
SEK:s
likviditetsplaceringar
säkrar SEK:s betalningsförmåga.
SEK:s
utlåning
sker till företag, stater och projekt i cirka 60
länder samt en stor bredd av branscher. Genom SEK:s utlåning
bidrar SEK indirekt till såväl positiv som potentiellt negativ
påverkan på omgivningen via låntagarnas värdekedjor, se håll-
barhetsnot 3. I exportkrediter samarbetar SEK med EKN och
andra aktörer som försäkrar exportföretag och banker mot
risken att inte få betalt.
SEK:s värdekedja
De olika delarna i SEK:s värdekedja är centrala för att leverera på uppdraget och i arbetet mot SEK:s
vision. Insikt kring påverkan, risker och möjligheter kopplade till SEK:s värdekedja är avgörande för ett
brett värdeskapande.
Års- och hållbarhetsredovisning 2024
11
SEK:s verksamhet
Svensk exportnäring
SEK skapar värde genom att bidra till att fler
exportaffärer genomförs på hållbara grunder.
Att antalet kunder och internationella köpare av
svensk export ökar och att fler svenska företag
levererar varor och tjänster i internationella
projekt är ett kvitto på att SEK gör nytta.
Utlåningsportfölj
Skr 283 mdr
Tillväxt i kundportföljen
3%
Nöjd kund-index (NKI)
90
Värdeskapande för en hållbar värld
Samverkan och dialog med kunder, ägare och andra intressenter är nyckeln till att bidra till en hållbar utveck-
ling. SEK skapar värden för intressenter bland annat genom att möjliggöra hållbara exportaffärer och bidra till
Sveriges ekonomiska tillväxt.
Ägare
SEK:s ägare svenska staten ska få utdelning och
avkastning i nivå med fastställda mål. Genom sam-
hällsuppdraget att administrera CIRR-systemet
skapas mervärde för svenska exportörer. SEK ska
också kunna vara ett verktyg för staten när mark-
naden inte fullgott kan förse exportnäringen
med finansiering.
Föreslagen ordinarie utdelning
Skr 673 mn
Avkastning på eget kapital
7,1%
Utvärdering av samhällsuppdraget
2,5 av 3,0
Skatt och resolutionsavgift
Skr 684 mn
Sverige och världen
SEK ställer krav och bidrar med kompetens
för att finansiering av svensk export, projekt
och verksamheter ska ske på hållbara grunder
och bidra till en hållbar utveckling.
Indirekt bidrag till Sveriges BNP
Skr 61 mdr
Indirekt bidrag till antal arbetstillfällen
73 000
Hållbarhetsklassad utlåningsportfölj
Skr 53 mdr
Medarbetare
SEK ska vara en attraktiv arbetsgivare där
uppdraget att främja svensk export och
finansiera omställningen skapar stolthet
och arbetsglädje.
Empowerment
79
Attraktiv arbetsgivare
84
Års- och hållbarhetsredovisning 2024
12
SEK:s verksamhet
Exportkrediter lyder under en överenskommelse
inom OECD, som innebär att länder inte får sub-
ventionera sin exportindustri på ett otillbörligt sätt.
Därför finns en lägsta överenskommen fast ränta,
Commercial Interest Reference Rate (CIRR), för
statsstödda exportkrediter i de valutor som överens-
kommelsen omfattar.
SEK har ett av riksdagen särskilt beslutat samhälls-
uppdrag att administrera CIRR-systemet för svensk
exportindustri. Genomförandet av uppdraget
och den samhällsekonomiska nytta som skapas
utvärderas, dels genom att mäta det mervärde
SEK adderar avseende exportkrediter, dels genom
intressentdialogen.
Mervärdet mäts i en kundundersökning vartannat
år och den senaste utfördes 2024. Som en pilot
genomförde SEK också en enkät med exportörernas
kunder och partnerbanker. Resultaten från kundun-
dersökningen, undersökningen med exportörernas
kunder och partnerbanker och intressentdialogen
redovisas nedan.
SEK står sig väl i konkurrensen
Resultatet av kundundersökningen visar att SEK:s
erbjudande motsvarar kundernas behov i mycket
hög utsträckning. 71 procent anser att SEK:s krediter
bidragit till att deras exportaffärer har blivit av.
Anledningen till att exportföretagen valde att
samarbeta med SEK gällande exportkrediter redo-
visas i öppna svar där kunderna bland annat säger
att SEK har attraktiva erbjudanden och förmåga att
finansiera projekt i olika länder, vilket gör SEK till ett
viktigt komplement till bankfinansiering. Kunderna
uppskattar också att SEK är en stark aktör med högt
förtroende bland internationella banker.
Andra skäl som nämns är att SEK har utmärkt
service och att köparna av svensk export ser det som
positivt att SEK är ett statligt bolag. 63 procent av
kunderna som anlitat SEK avseende exportkrediter
uppger att samarbetet överträffat förväntningarna.
Vad gäller förbättringsåtgärder, anser kunderna
att SEK bör kunna vara mer proaktiv och tydlig i sin
kommunikation.
50 procent av kunderna anser att det svenska
exportkreditsystemet är bättre jämfört med systemen
i viktiga konkurrentländer.
SEK:s flexibilitet uppskattas
av kunderna
Undersökningen med exportörernas kunder och
partnerbanker kompletterar kundundersökningen
genom att inhämta information från låntagarna och
de banker som är involverade i exportkreditaffären.
Resultatet från undersökningen som genomför-
des 2023 visar att SEK uppfattas mycket positivt
av exportörernas kunder och partnerbanker, och
CIRR-krediterna anses vara värdefulla.
Banker anser att SEK har hög kompetens inom
hållbarhet och ligger i framkant bland exportkredit-
institut. Exportörernas kunder hade svårare att
bedöma detta, men upplever att SEK har en flexibel
process och ett bra samarbete med de internatio-
nella bankerna.
Betydelsen av samverkan
Under året har SEK fortsatt dialogen med nyckel-
intressenter som Team Sweden, frivillig- och bransch-
organisationer och kommersiella banker.
Intressenterna uppskattar SEK:s proaktiva inställ-
ning och betonar vikten av fortsatt samverkan för att
möta de ökande utmaningarna på den globala mark-
naden, där hållbarhet och innovation blir allt viktigare.
Läs mer om intressentdialogen i hållbarhetsnot 2.
Uppföljning av samhällsuppdraget
SEK har ett samhällsuppdrag från staten att administrera det svenska statsstödda exportkredit-
systemet. Samhällsnyttan som skapas följs upp i kundundersökningar och
intressentdialog.
Kunderna uppskattar att
SEK är en stark aktör
med högt förtroende bland
internationella banker
SEK:s verksamhet
SEK:s erbjudanden
SEK erbjuder olika finansieringslösningar med såväl korta som långa löptider till svenska exportörer, deras
underleverantörer och utländska kunder. Nedan presenteras de vanligaste erbjudandena.
Lån i lokal valuta
SEK är en av de aktörer på marknaden som erbjuder finansie-
ring i flest valutor. Vanligast är att SEK finansierar svenska export-
bolags utländska verksamheter i den lokala valutan men lån
kan även erbjudas köpare av svenska varor och tjänster. Genom
lån i lokal valuta kan svenska företag begränsa sin valutarisk.
Projektfinansiering
Projektfinansiering är ett alternativ till andra finansierings-
former vid exportaffärer, där det inte alltid är lämpligt eller
möjligt att tillämpa riskavtäckning, och är ofta ett viktigt instru-
ment vid försäljning av projekt med svenskt exportinnehåll.
Projektfinansiering används även för att finansiera exempelvis
förnybar energi eller andra infrastrukturprojekt i Sverige. SEK
agerar långsiktigt och har som mål att vara med i projekten
under hela löptiden.
Rörelsefinansiering
Rörelsefinansiering riktar sig till exporterande företag som till
exempel behöver finansiera inköp av insatsvaror, investeringar
i en ny anläggning, utökning av produktionen eller tillväxt
genom förvärv. Finansiering från SEK är en möjlighet för
exporterande bolag att bredda sin finansieringsbas.
Fakturaköp
Fakturaköp är en effektiv lösning för företag som vill växa
och behöver frigöra kapital. Företaget säljer sina fakturor till
SEK, får betalt direkt och förbättrar sina nyckeltal när kund-
fordringar byts mot kontanter i balansräkningen. Fakturaköp
kan även hjälpa exportföretag att kunna erbjuda sina kunder
längre kredittider och därigenom öka sin försäljning. När
exportföretaget säljer sina fakturor ökar de möjligheten att
sälja mer utan att det har en negativ inverkan på företagets
likviditet och balansräkning. SEK övertar fordran på expor-
törens kund och exportören får betalt direkt.
Kontraktsgarantier
I en exportaffär ställer den utländska köparen ofta krav på att
få en garanti, till exempel förskotts- eller fullgörandegarantier,
för att ingå ett avtal med det svenska exportbolaget. Garantin
utfärdas av tredje part, till exempel SEK, och garanterar köpa-
ren ersättning om exportören inte lever upp till sina åtagan-
den. En garanti innebär att SEK tar en risk på exportören.
Exportkrediter
Svenska exportörer kan stärka sin konkurrenskraft genom att
erbjuda sina kunder finansiering i samband med köp av deras
produkter eller tjänster. Ofta är tre parter involverade; SEK
som finansiär, Exportkreditnämnden (EKN) som garanterar
kreditrisken på köparen samt en eller flera affärsbanker som
arrangerar affären och tar den del av risken som EKN inte
täcker. SEK erbjuder exportkrediter till både fast (CIRR-ränta)
och rörlig ränta. SEK kan även finansiera stora infrastruktur-
projekt utomlands med förutsättningen att svenska företag
levererar till projektet. Det kan till exempel vara exportvaror
och kompetens kopplat till järnvägsprojekt, sol- och vind-
kraftsparker eller sjukhus.
Års- och hållbarhetsredovisning 2024
14
SEK:s verksamhet
Erbjudanden för att finansiera omställningen
Efterfrågan på omställningsfinansiering ökar eftersom samhället behöver investera för att nå de globala
hållbarhetsmålen. SEK har tre typer av hållbarhetsklassade lån som bidrar till svenska exportörers konkur-
renskraft och deras investeringar i klimatåtgärder och samhällsnytta.
Sociala lån
Ett socialt lån är kopplat till investeringar inom exem-
pelvis hälso- och sjukvården, utbildning, grundläggande
infrastruktur eller livsmedelstrygghet och kan kopplas
till flertalet av SEK:s låneerbjudanden.
Hållbarhetslänkade lån
Hållbarhetslänkade lån är rörelsefinansiering som är kopp-
lad till låntagarens egna mål inom hållbarhet, till exempel
energieffektivisering, minskade transporter eller förbättrad
arbetsmiljö. Till skillnad från gröna lån där beloppen är
öronmärkta för ett specifikt syfte, är detta lån kopplat till
hela verksamhetens hållbarhetsmål.
Gröna lån
Oavsett vilken typ av finansiering SEK:s kunder väljer
kan finansieringen klassificeras som grön när syftet med
finansieringen uppfyller SEK:s gröna kriterier, som finns
definierade i SEK:s ramverk för hållbara obligationer.
Syftet är att stimulera satsningar som är miljömässigt håll-
bara och som bidrar till miljömässig hållbarhet.
Den globala uppvärmningen och behovet av en hållbar och
rättvis omställning gör att efterfrågan på hållbarhetsklassad
finansiering växer. SEK har tre erbjudanden för att möta kunder-
nas behov: gröna lån, hållbarhetslänkade lån och sociala lån.
Genom hållbarhetsklassad finansiering med tydlig uppfölj-
ning, kan placerare som köper SEK:s hållbarhetsobligationer
också vara säkra på att deras pengar ger ett positivt bidrag till
omställningen. SEK:s kommitté för hållbarhetsobligationer avgör
och följer upp om en utlåningsaffär ska hållbarhetsklassas.
Års- och hållbarhetsredovisning 2024
15
SEK:s verksamhet
SEK har utlåning i cirka 60 länder runt om i världen. SEK kan i
och med detta öppna dörrar till ett ekosystem av banker, före-
tag och samarbetspartners på internationella marknader.
SEK:s utlåning ska ske på hållbara grunder. Därför ställer
SEK krav på exportörer och låntagare så att de affärer som
finansieras följer internationella riktlinjer såväl vad som gäller
motverkande av penningtvätt och annan finansiell brottslighet
som inom hållbarhet.
Kreditgivningen ska baseras på djup kunskap om SEK:s
motparter såväl som deras återbetalningsförmåga. Till följd av
uppdraget från staten är SEK:s utlåningsportfölj koncentrerad
till branscher som är viktiga för svensk export.
Riskavtäckning med garantier
SEK:s kreditportfölj karakteriseras av en mycket god kredit-
kvalitet. SEK arbetar därtill frekvent med riskavtäckning,
framför allt genom garantier från EKN, andra statliga export-
kreditinstitut inom OECD samt via försäkringsbolag, så kallade
PRI. SEK samarbetar också med Riksgälden som bland annat
erbjuder gröna garantier och Europeiska Investeringsfonden
(EIF), vars garantier riktar sig till svenska innovativa exportörer.
Riskavtäckning leder till relativt stora skillnader mellan
exponeringar före riskavtäckning och exponeringar med
hänsyn till riskavtäckning utifrån geografi och bransch. Kredit-
portföljen har en god geografisk och branschmässig spridning
före hänsyn till riskavtäckning medan nettoexponeringen är
mer koncentrerad.
Internationella riktlinjer
SEK utvecklar kontinuerligt sin kreditanalys av nya och befint-
liga motparter för att tillvarata affärsmöjligheter och uppfylla
de snabbt ökande regelverkskraven inom ESG-området
(Environmental, Social and Governance). SEK efterlever
sedan många år OECD:s riktlinjer för social och miljömässig
hänsyn vid statsstödda exportkrediter och är också medlem
i Ekvatorprinciperna, se not 26 och hållbarhetsnot 12.
Som medlem i OECD:s arbetsgrupper är SEK med och
diskuterar tillämpningen av ”OECD Common Approaches”,
delar erfarenheter kring due diligence av projekt och tar
fram förslag till förändringar och uppdateringar av detta
ramverk. Det finns idag ett tydligt ökat fokus på finans- och
exportkreditinstituts roll och ansvar när det kommer till
att värna mänskliga rättigheter och miljö, frågor som SEK
arbetat länge med.
Utlåning
SEK lånar ut pengar till svenska exportföretag, deras underleverantörer och utländska köpare av svensk
export. SEK finansierar även utvecklingen av svensk infrastruktur. SEK:s primära målgrupp är bolag med
omsättning om minst Skr 500 miljoner. Med lång erfarenhet av internationell finansiering och ett brett
kontaktnät av samarbetspartners runt om i världen, strävar SEK efter att vara en långsiktig och kompetent
partner till sina kunder på deras viktigaste exportmarknader.
SEK:s verksamhet
Hur har de europeiska affärsmöjligheterna
utvecklats under året?
– Under det gångna året har många länder fortsatt genomgått
en snabb energiomställning, driven av klimatutmaningar,
politiska regleringar och en växande global befolkning.
Detta har lett till en kraftigt ökad efterfrågan på förnybar
energi, särskilt sol- och vindkraft i Europa. Samtidigt görs
stora satsningar på energieffektiv infrastruktur i både Europa
och USA, vilket skapar starkare förutsättningar för en lång-
siktigt hållbar framtid. Dessa förändringar handlar inte bara
om energi, utan innebär också en samhällsomvandling där
ny infrastruktur och hållbara lösningar omdefinierar hur
samhällen och marknader fungerar.
Vilken roll har svenska exportörer i den
globala energiomställningen?
– Svenska exportörer spelar en central roll i denna
omställning. Tack vare Sveriges starka position inom områden
som energi, gruvnäring, transport och industri har svenska
företag en fördel i den globala energiomställningen. Under
året har svenska exportörer mött den ökade efterfrågan på
metaller nödvändiga för energilösningar med lägre klimat-
avtryck och hållbara teknologier samt levererat innovativa
lösningar för gruvdrift, industri och infrastruktur. Dessa
företag driver även digitalisering och tekniska framsteg som
möjliggör effektivare och mer hållbara lösningar globalt.
Hur kan SEK:s finansiering stötta svenska exportörer?
– SEK, som tillsammans med EKN utgör det svenska export-
kreditsystemet, har varit en aktiv partner för dessa företag
genom att erbjuda finansiering till investeringar med fokus på
omställning. En viktig del av denna finansiering har varit SEK:s
möjlighet att tillhandahålla attraktiv finansiering med långa
löptider, CIRR-lån – ett lån med fast ränta under lånets löptid,
reglerad av OECD, som har underlättat och möjliggjort stora
kapitalinvesteringar. Med potentiellt kommande räntesänk-
ningar förväntas CIRR-räntan bli än mer attraktiv, vilket ytter-
ligare stärker möjligheterna för svenska exportörer att leve-
rera utrustning till långsiktiga, hållbara investeringar, särskilt på
de marknader där efterfrågan är som störst, som Europa.
SEK samarbetar också med internationella
byggbolag, hur då?
– Ett område med stor potential är att stötta svenska leve-
rantörer i internationella infrastrukturprojekt. Tillsammans
med kollegorna inom Team Sweden arbetar vi för att säker-
ställa export från svenska leverantörer genom samarbeten
med internationella byggbolag, så kallade EPC-bolag, inom
sektorer som
transport, energi och infrastruktur. Med hjälp
av svensk exportfinansiering blir det möjligt att realisera stora
statliga projekt globalt, vilket skapar nya affärsmöjligheter för
svenska företag och deras innovativa lösningar.
Den pågående energiomställningen, tillsammans med den
ökande efterfrågan på cirkulära och energieffektiva lösningar,
skapar nya möjligheter för svenska exportörer. Behovet av
digitala innovationer och teknisk expertis gör att svenska
företag kan ta en ledande roll i dessa projekt.
Svenska exportörer kan ta en ledande
roll i energiomställningen
Växande klimatutmaningar driver på takten i energiomställningen samtidigt som efterfrågan på infrastruktur
ökar. Pontus Davidsson, chef för Internationell finansiering, berättar om hur SEK:s
finansiering kan stärka
svenska exportörers möjligheter att få bidra med innovativa lösningar.
”Med hjälp av svensk exportfinansiering
blir det möjligt att realisera stora statliga
projekt globalt, vilket skapar nya affärs-
möjligheter för svenska företag och deras
innovativa lösningar”
Pontus Davidsson, chef Internationell finansiering på SEK
Års- och hållbarhetsredovisning 2024
17
SEK:s verksamhet
Så här arbetar SEK med exportkrediter
och kreditanalyser
Att genomföra en exportkredit involverar flera parter, såsom arrangörsbanker och exportkreditinstitut.
Om affären kräver en fördjupad hållbarhetsanalys kan även externa hållbarhetskonsulter involveras. SEK gör
en självständig bedömning av kredit- och hållbarhetsrisker, vilket innebär att SEK har ett gediget underlag för
beslut och ibland tackar nej till affärer som inte bedöms rymmas inom SEK:s riskaptit.
1.
Vid en affärsförfrågan utför SEK alltid
kundkännedoms- och hållbarhetskontroller
och sanktionsscreening på alla parter i affären.
Kontrollerna utförs av specialister inom pen-
ningtvätt och hållbarhet. Ett grundläggande
krav för att göra affärer är att SEK uppnått
kundkännedom som baseras på gällande lag
och föreskrifter avseende hantering av finan-
siell brottslighet och finansiering av terrorism.
2.
Kund-/affärsansvarig samarbetar med en
kreditanalytiker som genomför riskklassifi-
cering av motparten samt gör en bedömning
av kreditrisken i affären.
3.
Vid behov av fördjupad hållbarhetsanalys
vid förhöjda risker på lands-, motparts- eller
affärsnivå, engagerar kundansvarig en hållbar-
hetsanalytiker och ibland en oberoende kon-
sult. Hållbarhetsanalys sker bland annat med
avseende på mänskliga rättigheter inklusive
arbetsvillkor, korruption och miljöbelastning.
Läs mer i hållbarhetsnoterna.
4.
Den arrangerande banken, i samråd med
SEK:s kundteam, strukturerar affären och SEK:s
kundteam sammanställer sedan underlag inför
kreditbeslut, vilket inkluderar lönsamhet, risk-
klassificering samt kredit-och hållbarhetsanalyser.
5.
När SEK:s kreditkommitté fattar beslut
medverkar kund-/affärsansvarig, kreditana-
lytiker och, vid behov, hållbarhetsanalytiker
och jurist.
6.
SEK bevakar aktivt sina kredit- och håll-
barhetsrisker genom löpande uppföljning av
kund och affär. Alla kredit- och riskklassbeslut
omprövas minst årligen genom en årsföre-
dragning.
Hur SEK arbetar med kreditanalyser
1.
Kundkontakt:
I samband med att en expor-
tör och en köpare förhandlar ett köpekontrakt
kontaktar någon av parterna en bank och/eller
SEK för att arrangera en exportkredit. Banken
och SEK föreslår en finansieringslösning, som
ofta innehåller en garanti från EKN.
2.
Prisindikation:
SEK anger ett indikativt pris
till exportören eller till den arrangerande ban-
ken, vilket kan inkludera finansiering till mark-
nadsränta eller till den av OECD fastställda
CIRR-räntan.
5.
Signering av avtal och utbetalning av lån:
När låneavtalet har undertecknats sker ut-
betalning av lånet till exportören i takt med
att exportören fullföljer de åtaganden som
avtalats med köparen. Om en arrangerande
bank är involverad överlåter denna låneavtalet
till SEK, som då blir lender of record innan
utbetalningen sker. Köparen betalar därefter
amortering och ränta enligt den plan som
anges i låneavtalet, i regel halvårsvis.
4.
Bindande offert och avtal:
Banken eller
SEK utarbetar därefter ett kreditavtal som
bland annat innehåller villkor avseende kredit-
tider, hållbarhetsfrågor och belopp.
3.
Fördjupat samarbete:
Om exportören
vinner kontraktet inleds en djupare analys hos
banken, EKN och SEK. Denna analys innefattar
både kreditanalys och hållbarhetsanalys av
exportaffären och dess parter i enlighet med
respektive institutions rutiner.
Hur en exportkredit går till
Års- och hållbarhetsredovisning 2024
18
SEK:s verksamhet
Upplåning och likviditet
Målet för SEK:s upplåning är att finansiera svenska exportföretag och deras kunder, nödvändiga infrastruktur-
satsningar och omställningen till ett mer hållbart samhälle. SEK arbetar därför strategiskt med att upprätthålla
en diversifierad upplåning, en god likviditetsberedskap och ett gott renommé. Bolagets höga kreditbetyg och
dess långa närvaro på de globala finansmarknaderna bidrar positivt till SEK:s tillgång till finansiering i olika
marknadslägen.
Upplåning
För att nå ut till en så bred grupp av investerare som
möjligt emitterar SEK obligationer på olika marknader,
i olika valutor och med olika löptider. SEK har fem
upplåningsprogram som kontinuerligt används för att
uppnå en diversifierad upplåning:
•
USMTN Program
•
EMTN Program
•
AUMTN Program
•
US CP Program
•
Euro CP Program
Investerarrelationer
En diversifierad investerarbas är viktig för att SEK
ska kunna emittera på gynnsamma nivåer och göra
emissioner i varierande marknadslägen. För att åstad-
komma detta arbetar SEK med att marknadsföra
bolaget globalt för investerare. Investerarmöten sker
kontinuerligt i både fysiskt och virtuellt format. Ett
framgångsrikt investerararbete är en förutsättning för
kostnadseffektiv finansiering av utlåningen.
Likviditet
Likviditetsportföljen är en central del av SEK:s likvi-
ditetsberedskap tillsammans med olika krisverktyg,
såsom låneram hos Riksgälden. SEK har en konservativ
förvaltningsstrategi. Likviditetsportföljens duration är
kort, drygt ett halvår. Portföljen är främst investerad
i kommun- och statsgaranterade tillgångar samt
i säkerställda obligationer.
Utflöden under
säkerhetsavtal
SEK neutraliserar mark-
nadsrisk genom deri-
vatavtal. SEK har säker-
hetsavtal med samtliga
derivatmotparter för
att även neutralisera
motpartsrisken. SEK har
likviditetsplaceringar
som beredskap för
betalningar under de
säkerhetsavtal SEK har
med derivatmotparter.
Nya krediter
Genom att matcha
löptiden på tillgänglig
finansiering med utlå-
ningen säkerställer SEK
att åtaganden kan mötas.
Likviditetsreserv
Största delen av likvidi-
tetsportföljen utgörs av
värdepapper som anses
särskilt höglikvida med
syftet att säkerställa den
kortsiktiga betalningsför-
mågan och att uppfylla
bolagets krav på lägsta
likviditetstäcknings-
grad (LCR).
Utflöden från avtalade,
ej utbetalda krediter
Likviditetsberedskap ska
finnas för avtalade, ej
utbetalda krediter.
Emission av obligation
SEK lånar upp pengar på flera geografiska
marknader, i olika valutor och i olika format.
SEK emitterar även hållbara obligationer för att
finansiera hållbarhetsklassad utlåning.
Upplåning och likviditet
Års- och hållbarhetsredovisning 2024
19
SEK:s verksamhet
Kundcase
HMS Networks, en ledande aktör inom industriell kommu-
nikation, genomförde under 2024 sina hittills största förvärv
– amerikanska Red Lion Controls och tyska PEAK-System.
Förvärven stärker bolagets position inom industriautomation
och fordonskommunikation och utökar närvaron på strategiskt
viktiga marknader som USA och Tyskland. De nya bolagen
tillför dessutom egen produktion på sina hemmamarknader,
vilket förstärker HMS Networks globala styrka.
Förvärven finansierades med stöd av SEK och SEB, som till-
sammans levererade en långsiktig finansieringslösning. SEK
har en central roll i att möjliggöra svenska exportföretags
globala tillväxt och bidrog till att HMS Networks kunde agera
snabbt när möjligheterna dök upp.
HMS Networks grundades 1987 i Halmstad och är idag en
global nyckelspelare inom Industrial ICT. Bolaget kombinerar
hård- och mjukvara för att göra maskiner och system mer
produktiva, klimatsmarta och lönsamma. Med en stark till-
växttakt och en fortsatt satsning på forskning och utveckling
står HMS Networks väl rustade att möta den ökande efter-
frågan på realtidsdata för AI-tillämpningar.
HMS Networks stärker sin globala position
Kundcase
Fakta
Erbjudande och syfte:
Rörelsefinansiering för förvärv
Belopp:
EUR 63 miljoner
Löptid:
3 år
Låntagare:
HMS Networks AB
Års- och hållbarhetsredovisning 2024
20
SEK:s verksamhet
Fakta
Erbjudande och syfte:
Projektfinansiering, socialt lån
Belopp:
EUR 135 miljoner
Löptid:
13 år
Låntagare:
Guyana
Under året genomförde SEK bolagets första EPC-affär i Syd-
amerika genom att finansiera ett sjukhusprojekt i Guyana – en
av världens snabbast växande ekonomier. Guyana är ett litet
land på världskartan med stora oljefyndigheter som skapar
möjligheter för nya investeringar inom både social infrastruk-
tur och energiomställningsprojekt.
Projektet omfattar ett toppmodernt allmänsjukhus med 150
sängplatser, tre nya operationssalar, moderna röntgenlösningar
samt laboratorier och apotek. Sjukhuset ska ersätta en befint-
lig, omodern anläggning och höja standarden för sjukvården
i Guyana till internationell nivå. För SEK var det glädjande och
viktigt att finansieringen av sjukhuset, som är en tillgång för
hela befolkningen, klassificerades som ett socialt lån. Detta är
en viktig del av SEK:s uppdrag att bidra till hållbar utveckling.
Ett svenskt fotavtryck genom samarbete
Projektet är ett exempel på hur SEK kan kombinera bolagets
expertis med svenska företags konkurrenskraft för att skapa
långsiktigt värde internationellt. CIRR-räntan var avgörande
för att säkerställa en fast och förutsägbar finansiering för
Guyanas finansdepartement, och med stöd av EKN kunde
SEK också koppla in svenska underleverantörer.
Sjukhuset finansieras genom ett lån på totalt EUR 135 mil-
joner med en kredittid på 13 år, där EKN-garantin täcker lånet
till 100 procent. Agentbanken Unicredit har spelat en central
roll i samarbetet, och EPC-leverantören Vamed från Österrike,
som har lång erfarenhet av liknande projekt globalt, ansvarar
för byggnationen.
Status och framtidsutsikter
Byggnationen är i full gång, med grundarbete och material-
leveranser på plats. Projektet beräknas vara färdigställt inom
tre år och är ett viktigt steg i att förbättra Guyanas infrastruk-
tur. SEK ser dessutom stor potential för framtida projekt
i
regionen, där svenska företag kan bidra till hållbar utveckling
genom att rusta upp vägar och bygga fler sjukhus.
Genom att finansiera EPC-projekt i nya regioner som
Sydamerika, stärker SEK sin roll som en global partner för håll-
bar finansiering och skapar möjligheter för svensk export att
göra avtryck även i mindre och snabbväxande ekonomier.
Framgångsrik etablering i Sydamerika:
sjukhusprojekt i Guyana
Års- och hållbarhetsredovisning 2024
21
SEK:s verksamhet
Övergripande mål och utfall
Fyra fokusområden definierar och styr SEK mot ett framgångsrikt och hållbart värdeskapande. Utvecklingen
inom respektive område följs upp och redovisas genom ett antal utvalda nyckeltal, för att säkerställa att de
långsiktiga målen nås.
SEK finansierar fler företag och affärer
TILLVÄXT
Strategiska mål till 2035
Tillväxt i kundportföljen: Nå fler än 300 kunder
Tillväxt i utlåningsportföljen: Nå Skr 375 mdr
Utfall
Den långsiktiga strategin att växa kundbasen fortsätter
och ger en stabilare och bredare intäktsbas, samtidigt som
fler företag får tillgång till det svenska exportkreditsyste-
met. Antalet kunder har under året ökat med 3 procent.
Utlåningsportföljen ligger kvar på samma nivå som vid
utgången av 2023, trots en utmanande marknad.
Varför?
SEK ska bidra till ökad svensk export, fler arbetstillfällen
och en hållbar värld. Fler företag i Sverige ska ges möj-
lighet att använda det svenska exportkreditsystemet och
SEK ska erbjuda fler utländska köpare finansiering för
svenska varor och tjänster.
Antal kunder
Utlåningsportfölj, Skr mdr
Strategiska mål till 2035
Nöjd kund-index: 90
Utvärdering av samhällsuppdraget: 2,0
Utfall
Kundundersökningen genomförs vartannat år och 2024
var SEK:s kunder återigen mycket nöjda, och bolaget
erhöll ett nöjd kund-index (NKI) om hela 90, och når
därmed målet. SEK utvärderar sedan 2024 samhälls-
uppdraget med en ny metod som inkluderar kund- och
bankundersökningar, affärsansvarigas bedömningar,
intressentdialog och affärsaktivitet. Skalan är 0-3, och
utfall för 2024 är 2,5.
Varför?
Att SEK ska administrera CIRR-systemet är ett av riksdagen
särskilt beslutat samhällsuppdrag. Den samhällsekono-
miska nyttan av genomförandet av det särskilt beslutade
samhällsuppdraget ska utvärderas genom mätning av det
mervärde som SEK adderar avseende exportkrediter.
Nöjda kunder är ett nyckeltal som är viktigt för att förstå
kundernas upplevelse av SEK:s erbjudande.
Nöjd kund-index
Utvärdering av
samhällsuppdraget
190
195
201
2023
2024
2022
273
283
283
2023
2024
2022
91
91
90
2023
2024
2022
2,5
2023
2024
2022
Års- och hållbarhetsredovisning 2024
22
Finansiell översikt
SEK är en attraktiv arbetsgivare
KULTUR
Empowerment
Strategiska mål
Empowerment: 80
Attraktiv arbetsgivare: 85
Utfall
SEK genomförde en medarbetarundersökning under hös-
ten 2024. Undersökningen visar att medarbetarnas upp-
levelse av att kunna styra sitt arbete, Empowerment, ligger
kvar strax under målet. Upplevelsen av hur väl bolaget står
sig på arbetsmarknaden, attraktiv arbetsgivare, är även det
strax under målet. SEK har tagit fram ett nytt mått för att
bättre mäta kulturförflyttningen, Engagemang, baserat på
drivkrafter i medarbetarundersökningen. Mätning av det
nya måttet implementeras fullt ut under 2025.
Varför?
För att SEK fortsatt ska vara framgångsrikt och göra nytta
för kunderna är det viktigt att bolaget är en attraktiv arbets-
givare som attraherar, behåller och utvecklar kompetensen
hos de anställda. För att SEK:s medarbetare ska kunna pre-
stera behöver bolaget en hälsosam arbetsmiljö med tydliga
förväntningar och en kultur som främjar prestation.
SEK är en kraft i omställningen
HÅLLBARHET
Strategiska mål
Hållbarhetsklassad utlåning: Nå Skr 150 miljarder (2035)
Nettonoll växthusgasutsläpp (2045)
Utfall
SEK har ersatt tidigare hållbarhetsmål som andel av
låneportföljen med mål som anger faktisk utlåning till
omställningen. Genom att uttrycka målen i kapitalvolym
tydliggörs nyttan av bolagets utlåning och undviks mål-
konflikter med tillväxtmålen. Under året har volymen
hållbarhetsklassad utlåning ökat med 18 procent. SEK
arbetar med att ta fram en klimatfärdplan inklusive meto-
der för att mäta finansierade växthusgasutsläpp.
Varför?
Den globala uppvärmningen är en av samtidens största
utmaningar. SEK har ett stort ansvar att möjliggöra kapital-
flöden till mer hållbara investeringar. Under året har SEK
fortsatt arbetet med att stötta bolagets kunder i en klimat-
omställning i linje med Parisavtalets 1,5-gradersmål.
Attraktiv arbetsgivare
Hållbarhetsklassad utlåning
33
45
53
2023
2024
2022
78
78
79
2023
2024
2022
84
85
84
2023
2024
2022
Års- och hållbarhetsredovisning 2024
23
Finansiell översikt
SEK är lönsamt och effektivt
EFFEKTIVITET
Ekonomiska mål
Lönsamhet: >5%
Utdelning: 20-40% av årets resultat efter skatt
Kapitalmarginal: 2-4 procentenheter
Kostnad/intäkt: <0,30
Utfall
SEK når en avkastning på eget kapital om 7,1 procent
under året, mycket tack vare det starka underliggande
räntenettot, och når därmed målet om >5 procent. SEK
är starkt kapitaliserat och kan finansiera sin egen tillväxt.
Målet om 2-4 procentenheter överskrids, främst bero-
ende på ökad vinst och ändrad metodik för pd-estimat.
Det starka finansiella resultatet möjliggör en hög utdel-
ning, och styrelsen har beslutat att föreslå att utdelningen
skall hållas till den högre nivån i målspannet, 40 procent.
SEK ökar intäkterna i högre takt än kostnaderna, och kom-
mer in klart bättre än målet för kvoten mellan kostnader
och intäkter, K/I-talet.
Varför?
SEK är ett statligt bolag, och för dessa sätts ekonomiska
mål som typiskt sett skall gälla över en konjunkturcykel.
Målen sätts inom tre kategorier: kapitalstruktur, lönsam-
het och utdelningspolicy. Total kapitalrelation ska defini-
eras enligt kapitaltäckningsregelverket. Avkastningen på
eget kapital ska definieras som resultat efter skatt divide-
rat med genomsnittligt eget kapital. De årliga utdelnings-
besluten ska beakta bolagets befintliga och framtida
kapitalbehov, det av ägaren beslutade kapitalmålet och
genomförandet av bolagets strategi. Utdelningspolicyn
ska ses som ett verktyg för att långsiktigt styra bolagets
kapitalisering och lönsamhet. Utöver de tre av ägaren satta
finansiella målen har styrelsen satt ett mål för K/I-talet.
*Föreslagen ordinarie utdelning.
Lönsamhet
Utdelning
Kapitalmarginal
Kostnad/intäkt
5,5%
5,6%
7,1%
2023
2024
2022
2024
*
0%
40%
20%
2023
2022
4,1%
4,1%
4,9%
2023
2024
2022
0,33
0,25
0,25
2023
2024
2022
Års- och hållbarhetsredovisning 2024
24
Finansiell översikt
Utlåning
Nya kredit- och garantiavtal
1
ökade under 2024 och uppgick
till Skr 90 miljarder, att jämföra med Skr 80 miljarder före-
gående år. Antalet kunder växte med 3 procent, vilket är i linje
med SEK:s långsiktiga strategi att göra mer för fler. En större
kundportfölj ger SEK en stabilare och bredare intäktsbas
samtidigt som fler företag får tillgång till det svenska export-
kreditsystemet.
Telekom och transport är två historiskt viktiga sektorer för
SEK. Andra områden där svenska exportörer har ett starkt
erbjudande är gruvnäring och försvar. I och med att antalet
kunder ökar, ökar också branschdiversifieringen i kundbasen.
Den hållbarhetsklassade utlåningen uppgick till Skr 53 mil-
jarder för 2024, en ökning från Skr 45 miljarder föregående år.
Utvecklingen är i linje med SEK:s ambition att vara en drivande
kraft i klimatomställningen.
Flera kunder valde under året att förtidslösa lån. Aktivi-
teten på den svenska kapitalmarknaden var hög, med god
likviditet, och många av SEK:s kunder använde marknaden för
att täcka sina finansieringsbehov. 2024 präglades i övrigt av ett
avvaktande investeringsklimat till följd av energikris, inflation
och en osäker efterfrågan.
Samarbetet med svenska och nordiska affärsbanker är en
viktig faktor för att SEK ska nå ut till fler exportörer, medan
internationella banker fortsätter att vara SEK:s främsta samar-
betspartners i affärer med internationella köpare av svenska
varor och tjänster.
SEK:s utlåning
Skr mdr
2024
2023
Total utlåningsportfölj
283,4
283,3
varav hållbarhetsklassad
53,4
44,6
varav CIRR-krediter
101,7
101,4
1 I samband med upprättandet av Års- och hållbarhetsredovisningen 2024 har
SEK bytt namn på det nyckeltal som tidigare rapporterats som ”Nyutlåning”.
Nyckeltalets nya namn är ”Nya kredit- och garantiavtal”. Underliggande
definition/ beräkningsgrund är oförändrad. Syftet med nyckeltalet är att
ge läsaren en bild av inflödet av nya affärer under rapportperioden, dvs. ett
aktivitetsmått. Det nya namnet bedöms bättre spegla vad som avses så det
tidigare namnet bedöms vara för snarlikt nyckeltal som används för att visa
exempelvis utbetalda krediter rapporterade i Rapport över finansiell ställ-
ning under perioden.
Året som gått
Nya kredit- och garantiavtal
1
0
10
20
30
40
50
Q4
Q3
Q2
Q1
Q4
Q3
Q2
Q1
Skr mdr
2024
2023
22,1
16,1
38,0
14,1
29,1
15,2
22,1
13,8
Kundtillväxt
0
50
100
150
200
250
2024
2023
2022
2021
2020
Antal kunder
201
195
190
166
150
Års- och hållbarhetsredovisning 2024
25
Finansiell översikt
Upplåning
SEK mötte under året framgångsrikt sitt upplåningsbehov
genom framför allt en aktiv närvaro på de publika markna-
derna. Den totala upplåningen uppgick till Skr 53 miljarder
med löptider över ett år, vilket kan jämföras med Skr 126 mil-
jarder under föregående år.
Publika obligationsemissioner i USD och EUR fortsatte att
utgöra basen för SEK:s upplåning. Dessutom spelade kortare
upplåningsprogram en viktig roll under året. Totalt genom-
fördes två obligationsemissioner i USD till fast ränta. SEK
genomförde också en uppmärksammad emission av gröna
obligationer i EUR med löptid på sju år. Under ärde kvartalet
genomförde SEK en transaktion i USD SOFR. Den senaste
SOFR-transaktionen dessförinnan skedde 2022.
SEK strävar efter en bred geografisk fördelning i sin upplå-
ning. Under 2024 såldes 51 procent av alla obligationerna till
investerare i Europa, Mellanöstern och Afrika, 33 procent till
Nord- och Sydamerika och 16 procent till Asien, Australien
och övriga världen.
På den svenska marknaden lånade SEK 2024 totalt Skr 6,1
miljarder, vilket är en minskning från Skr 6,5 miljarder 2023.
SEK:s upplåning
Skr mdr
2024
2023
Utestående upplåning
325,0
317,7
varav grön
35,0
23,7
Långfristig nyupplåning
52,5
126,2
Kortfristig nyupplåning
77,6
50,1
Återköp och inlösen av egen skuld
7,4
12,2
Långfristig nyupplåning
0
10
20
30
40
50
Q4
Q3
Q2
Q1
Q4
Q3
Q2
Q1
Skr mdr
2024
2023
16,8
9,1
18,5
8,1
34,3
45,8
40,1
6,0
SEK:s marknader för långfristig nyupplåning, 2024,
Skr 52,5 miljarder (126,2)
Norden 14% (16)
EMEA (exkl. Norden) 37% (46)
Nord- och Sydamerika 33% (28)
Asien och Oceanien 16% (10)
Års- och hållbarhetsredovisning 2024
26
Finansiell översikt
Faktorer som påverkar SEK:s totalresultat
SEK:s rörelseresultat härrör sig huvudsakligen från ränte-
netto intjänat framför allt på utlåning till kunder men också
till en mindre del på likviditetsplaceringar. Finansiering av
dessa tillgångar kommer från eget kapital och från värde-
papper utgivna på de internationella kapitalmarknaderna.
Följaktligen är de avgörande faktorerna i SEK:s rörelseresultat
dels räntesatsen på räntebärande tillgångar och räntesatsen
på utgivna värdepapper, dels den utestående volymen ränte-
bärande tillgångar och hur stor andel av tillgångarna som
finansieras av eget kapital.
SEK emitterar låneinstrument med villkor som kan vara
fasta, rörliga, eller knutna till olika index. SEK:s strategi är att
ekonomiskt säkra dessa villkor till rörliga räntor med syfte
att matcha villkoren i skuldfinansierade tillgångar. Stabiliteten
i SEK:s rörelseresultat, den förhållandevis stabila kredit-
värderingen och SEK:s publika roll har möjliggjort att SEK
kan åstadkomma upplåning på nivåer som är konkurrens-
kraftiga på marknaden. Ytterligare faktorer som påverkar
räntenettot är resolutionsavgiftens storlek och riskskatten.
Resolutionsavgiften är en avgift som SEK måste betala för att
finansiera den resolutionsreserv som etablerats för att hantera
systemviktiga institut i kris. Resolutionsavgiften uppgår till
0,05 procent (0,05) av beräkningsunderlaget, vilket i princip
motsvarar SEK:s skuldfinansierade tillgångar med avdrag för
CIRR-krediter.
Utöver räntenettot har förändring i verkligt värde på vissa
tillgångar, skulder och derivat inverkan på SEK:s rörelse-
resultat. De faktorer som främst påverkar rörelseresultatet
på grund av orealiserade värdeförändringar är korta räntor,
kreditspreadar och valutabasisspreadar. Valutabasisspreaden
är avvikelsen i nominell räntesats mellan två valutor i en valuta-
ränteswap som beror på skillnad i räntebas för valutorna.
Rörelsekostnaderna, främst drivet av personalkostnader, och
kreditförluster, netto, har även de en viktig inverkan på SEK:s
rörelseresultat.
Övrigt totalresultat påverkas främst av orealiserade värde-
förändringar hänförliga till kreditspread på egen skuld och
värdeförändringar på derivat i kassaflödessäkringar, men även
av aktuariella vinster och förluster relaterade till SEK:s pen-
sionsskuld. Kreditspreaden på egen skuld är relaterad till den
kreditvärdighet SEK:s investerare bedömer att SEK har.
Rörelseresultatet
Rörelseresultatet uppgick till Skr 2 121 miljoner (1 568). Netto-
resultatet uppgick till Skr 1 683 miljoner (1 244). Det högre
nettoresultatet jämfört med föregående år förklaras av lägre
kreditförluster, netto, samt det högre räntenettot. Ökade
rörelsekostnader och ett sämre nettoresultat av finansiella
transaktioner minskar nettoresultatet.
Räntenetto
Räntenettot uppgick till Skr 3 058 miljoner (2 895), en ökning
med 6 procent jämfört med föregående år. Högre marginaler
i utlåningsportföljen och en högre genomsnittlig kortränta i
svenska kronor har bidragit till ett högre räntenetto.
Tabellen nedan visar genomsnittliga räntebärande tillgångar
och skulder.
Skr mdr, genomsnitt
2024
2023
Förändring
Total utlåningsportfölj
283,4
278,4
2%
Likviditetsplaceringar
59,4
66,4
-11%
Räntebärande tillgångar
349,9
355,7
-2%
Räntebärande skulder
321,4
322,0
0%
Avgifts- och provisionsnetto
Avgifts- och provisionsnetto uppgick till Skr -46 miljoner (-51).
Provisionsintäkterna uppgick till Skr 6 miljoner (2).
Provisionskostnaderna uppgick till Skr -52 miljoner (-53).
Nettoresultat av finansiella transaktioner
Nettoresultat av finansiella transaktioner uppgick till Skr -40
miljoner (21). Resultatet förklaras framförallt av orealiserade
värdeförändringar på säkringsinstrument och säkrade poster
samt förändrade valutabasisspreadar, med motverkande
effekter av valutarörelser.
Bolaget använder derivat för att säkra det ekonomiska
resultatet. Dessa derivat är, i störst utsträckning, känsliga
för rörelser i räntor, valutabasisspreadar och kreditspreadar.
Vidare är innehaven i bolagets likviditetsportfölj känsliga för
rörelser i kreditspreadar. Volatiliteten i nettoresultat av finan-
siella transaktioner drivs nästan uteslutande av orealiserade
värdeförändringar. SEK:s Riskstrategi reglerar att bolaget
behåller finansiella instrument värderade till verkligt värde
till förfall, resultateffekten av marknadsvärdeförändringar
tenderar därför att över tid gå mot noll.
Rörelsekostnader
Skr mn
2024
2023
Förändring
Personalkostnader
-445
-402
11%
Övriga administrations-
kostnader
-229
-222
3%
Av- och nedskrivning av
icke finansiella tillgångar
-84
-88
-5%
Rörelsekostnader
-758
-712
6%
Rörelsekostnaderna ökade med 6 procent jämfört med före-
gående år. Framförallt personalkostnaderna har ökat jämfört
med föregående år till följd av nyrekrytering i form av kon-
sultväxling och strategiska satsningar. Avsättning har gjorts till
systemet för individuell rörlig ersättning med Skr 2 miljoner (–).
Kreditförluster, netto
Kreditförlusterna, netto, uppgick till Skr -93 miljoner (-585).
Kreditförlusterna förklaras främst av ökade avsättningar för
förväntade kreditförluster i stadie 3, med motverkande effekt
av minskade avsättningar i stadie 1. SEK har under året konsta-
terat förluster till ett värde om Skr 404 miljoner. Av de kon-
staterade förlusterna fanns reserver att ta i anspråk avseende
majoriteten av beloppet.
Års- och hållbarhetsredovisning 2024
27
Finansiell översikt
Företagsledningens analys av behovet av en övergripande
justering av reserven för förväntade kreditförluster i stadie 1
och stadie 2 ledde till ett beslut om att återföra den i sin hel-
het. Återföringen av den övergripande justeringen har haft en
positiv påverkan på kreditförlusterna, netto, under året. SEK
bedömer att kreditportföljen fortsatt har hög kreditkvalitet.
Reserven för förväntade kreditförluster uppgick per 31 decem-
ber 2024 till Skr -526 miljoner jämfört med Skr -795 miljoner
per 31 december 2023, varav exponeringar i stadie 3 utgjorde
Skr -386 miljoner (-567). Reserveringsgraden uppgick till 0,15
procent (0,23).
Skattekostnader
Skattekostnaderna uppgick till Skr -438 miljoner (-324), varav
Skr -436 miljoner (-323) utgjorde aktuell skatt och Skr -2 mil-
joner (-1) utgjordes av uppskjuten skatt. Den effektiva skatte-
satsen uppgick till 20,7 procent (20,7) att jämföra med den
nominella skattesatsen för 2024 på 20,6 procent (20,6).
Övrigt totalresultat
Skr mn
2024
2023
Poster som kommer att omklassifice-
ras till rörelseresultatet
56
63
varav derivat i kassaflödessäkring
56
63
Poster som inte kommer att omklassi-
ficeras till rörelseresultatet
311
-29
varav egen kreditrisk
320
-23
varav omvärdering av förmåns-
bestämda pensionsplaner
-9
-6
Övrigt totalresultat före skatt
367
34
Posten övrigt totalresultat före skatt uppgick till Skr 367
miljoner (34). Resultatet förklaras främst av positivt resul-
tat kopplat till förändring i egen kreditrisk drivet av ökade
kreditspreadar på långa löptider i euro. Därutöver påverkas
resultatet positivt från derivat i kassaflödessäkring till följd
av minskande återstående löptid.
Avkastning på eget kapital
Avkastningen efter skatt på eget kapital uppgick till 7,1 pro-
cent (5,6).
Rapport över finansiell ställning
Totala tillgångar och likviditet
Totala tillgångar ökade med 1 procent jämfört med årsskiftet
2023. En ökad volym likviditetsplaceringar drev ökningen i
bolagets tillgångar.
Skr mdr
2024
2023
Förändring
Totala tillgångar
368,1
365,9
1%
Likviditetsplaceringar
62,2
56,6
10%
Total utlåningsportfölj
283,4
283,3
0%
varav hållbarhets-
klassad utlåning
53,4
44,6
20%
varav CIRR-krediter
101,7
101,4
0%
Skulder och eget kapital
Den sammanlagda volymen av tillgängliga medel och eget
kapital översteg på balansdagen den sammanlagda volymen
av utestående och avtalad utlåning för alla löptider. Således
har alla utestående åtaganden täckning över hela löptiden.
SEK har under 2024 haft en låneram hos Riksgälden om Skr
150 miljarder. Låneramen kan utnyttjas i lägen då efterfrågan
på finansiering från exportindustrin är extra stor.
Kreditrisker
SEK:s totala nettoexponeringar efter riskmitigering, vilket
inkluderar avtalade, ej utbetalda krediter, per 31 december
2024 var Skr 420,5 miljarder (413,2). Kreditexponering har
ökat något främst inom företagsexponeringar.
Kreditrisken begränsas huvudsakligen genom användande
av garantier. Garantigivarna är till största delen statliga export-
kreditorgan inom OECD där svenska Exportkreditnämnden
(EKN) är den största garantigivaren, vilket förklarar högre netto-
exponering mot Sverige i diagrammet nedan.
Bruttoexponering per region,
31 december 2024
Sverige 42% (40)
Västeuropa utöver Sverige 13% (16)
Japan 0% (0)
Asien utöver Japan 1% (1)
Mellanöstern/Afrika/Turkiet 11% (11)
Nordamerika 14% (16)
Latinamerika 13% (13)
Central- och Östeuropa 6% (3)
Nettoexponering per region,
31 december 2024
Sverige 79% (75)
Västeuropa utöver Sverige 15% (20)
Japan 1% (1)
Asien utöver Japan 0% (0)
Mellanöstern/Afrika/Turkiet 0% (0)
Nordamerika 3% (2)
Latinamerika 1% (1)
Central- och Östeuropa 1% (1)
Års- och hållbarhetsredovisning 2024
28
Finansiell översikt
Övriga exponeringar och risker
SEK:s säkringsrelationer förväntas vara effektiva i att mot-
verka värdeförändringar i säkrad risk. Bruttovärdet av vissa
balansposter, framförallt derivat och emitterade värdepapper,
som effektivt säkrar varandra, kräver komplexa bedömningar
avseende den mest lämpliga värderingstekniken, antaganden
och estimat. Om andra värderingsmodeller eller antaganden
skulle användas, eller om antaganden förändras, skulle det
kunna resultera i olika resultat avseende värderingen. Bortsett
från påverkan på
värderingen av SEK:s kreditspread på egen
skuld och basisspreadar, vilken kan vara betydande, kommer
sådana värdeförändringar normalt att vara motverkande med
liten påverkan på nettotillgångarna.
SEK tillämpar en konservativ policy med avseende på mark-
nadsriskexponeringar som huvudsakligen består av ränterisker
och valutarisker. För kvantitativ och kvalitativ information om
risker och exponeringar hänvisas till avsnittet Risk- och kapi-
talhantering samt till not 26.
Kapitalsituation
SEK:s totala kapitalbas per 31 december 2024 uppgick till
Skr 23,4 miljarder (22,3). Den totala kapitalrelationen uppgick
till 22,2 procent (21,3), att jämföra med SEK:s uppskattning
av Finansinspektionens krav per 31 december 2024 på 17,3
procent, en marginal mot kravet om 4,9 procentenheter.
Motsvarande uppskattade krav för kärnprimärkapital uppgår
till 12,2 procent. Då SEK:s kapitalbas till fullo utgörs av kärn-
primärkapital uppgår marginalen mot kravet till 10,0 procent-
enheter. Bolaget är sammantaget väl kapitaliserat samt har
god likviditet.
Procent
31 dec
2024
31 dec
2023
Kärnprimärkapitalrelation
22,2
21,3
Primärkapitalrelation
22,2
21,3
Total kapitalrelation
22,2
21,3
Bruttosoliditetsgrad
9,6
9,3
Likviditetstäckningsgrad
583
494
Stabil nettofinansieringskvot
129
131
Resultat i CIRR-systemet
SEK administrerar, enligt uppdrag i den av staten utfärdade
ägaranvisningen för bolaget, kreditgivningen i svenska stat-
ens system för statsstödda exportkrediter (CIRR-systemet).
CIRR-systemet ersatte SEK med Skr 240 miljoner netto (260),
som utgjorde ersättning till SEK för CIRR-systemets krediter
och dess kreditrisker, vilka ingår i SEK:s balansräkning. Ersätt-
ningen inräknas i SEK:s räntenetto. CIRR-systemets resultat
uppgick till Skr -7 miljoner (166).
CIRR-krediterna lämnas inom ramen för överenskommelser
inom OECD som är ett gemensamt regelverk för ländernas
subventioner av sin exportindustri. Exportören erbjuds möjlig-
het att låsa räntenivån under offertperioden. CIRR-krediterna
lämnas i samarbete mellan SEK, EKN och affärsbanker.
Investeringar
SEK investerar löpande i utveckling av nya IT-system i syfte
att uppfylla regelverkskrav samt för att utveckla verksamheten
och säkerställa ett ändamålsenligt och effektivt IT-stöd till
bolagets affärs- och stödprocesser.
Förslag till vinstdisposition
Alla belopp anges i miljoner svenska kronor om inte annat anges.
Resultatet av koncernens och moderbolagets verksamhet
under året och ställningen den 31 december 2024 framgår av
rapport över totalresultat, rapport över finansiell ställning och
kassaflödesanalys för koncernen samt resultaträkning, balans-
räkning och kassaflödesanalys för moderbolaget och därtill
hörande noter.
Styrelsen har beslutat att föreslå årsstämman att utdelning
ska ske med 40 procent av årets resultat, motsvarande Skr 673
miljoner (248), i enlighet med företagets utdelningspolicy om
20–40 procent.
Följande förslag till vinstdisposition avser moderbolaget.
Skr mn
Medel till årsstämmans förfogande uppgår till
20 338
Styrelsen föreslår att till årsstämmans förfogande
stående medel används sålunda:
– till aktieägaren utdelas Skr 168,67 per aktie
673
I ny räkning överföres återstående
disponibla vinstmedel
19 665
Styrelsen bedömer att föreslagen utdelning har täckning i eget
kapital. Kapitalbas och likviditet kommer även efter föreslagen
utdelning att vara betryggande i relation till den bransch bola-
get verkar inom och bolaget antas kunna fullgöra sina förplik-
telser på kort och lång sikt. Därmed bedömer styrelsen att den
föreslagna utdelningen är väl förenlig med hänsyn till de krav
som bolagets och koncernens verksamhet, omfattning och
risker ställer på storleken av det egna kapitalet, liksom bolagets
respektive koncernens konsolideringsbehov, likviditet och
ställning i övrigt.
Års- och hållbarhetsredovisning 2024
29
Finansiell översikt
Nyckeltal
Skr mn (om inte annat anges)
2024
2023
2022
2021
2020
Resultat
Räntenetto
3 058
2 895
2 179
1 907
1 946
Rörelseresultat
2 121
1 568
1 471
1 305
1 238
Nettoresultat
1 683
1 244
1 166
1 034
968
K/I-tal
25%
25%
33%
36%
31%
Avkastning på eget kapital efter skatt
7,1%
5,6%
5,5%
5,1%
4,9%
Avkastning på tillgångar efter skatt
0,5%
0,3%
0,3%
0,3%
0,3%
Resultat per aktie före och efter utspädning (Skr)
422
312
292
259
243
Föreslagen ordinarie utdelning
673
248
–
414
290
Rapport över finansiell ställning
Totala tillgångar
368 094
365 929
375 474
333 647
335 399
Totala skulder
343 522
343 083
353 899
312 839
315 335
Totalt eget kapital
24 572
22 846
21 575
20 808
20 064
Utlåning
Total utlåningsportfölj
283 408
283 303
273 448
237 224
231 678
varav CIRR-krediter
101 657
101 361
94 241
87 872
69 163
varav hållbarhetsklassad utlåning
1
53 362
44 610
32 649
19 539
–
klassad som grön utlåning
37 422
31 202
25 900
17 993
–
klassad som social utlåning
2 228
1 482
1 095
0
–
klassad som hållbarhetslänkad utlåning
13 712
11 926
5 654
1 546
–
Utestående samt avtalade, ej utbetalda krediter
340 295
338 278
348 817
291 095
288 891
Nya kredit- och garantiavtal
2
90 334
80 159
133 181
76 988
125 470
varav till svenska exportörer
40 663
29 788
50 307
25 075
62 148
varav till exportörernas kunder
49 671
50 371
82 874
51 913
63 322
Kundtillväxt
1
3%
3%
14%
11%
–
Upplåning
Utestående upplåning
324 995
317 736
326 270
295 000
287 462
varav grön
1
34 990
23 652
19 109
12 032
–
Ny långfristig upplåning
52 552
126 214
88 472
81 103
123 156
Ny kortfristig upplåning
77 561
50 051
71 338
6 409
27 550
Kapitalsituation
Kärnprimärkapitalrelation
22,2%
21,3%
20,6%
21,6%
21,8%
Primärkapitalrelation
22,2%
21,3%
20,6%
21,6%
21,8%
Total kapitalrelation
22,2%
21,3%
20,6%
21,6%
21,8%
Bruttosoliditetsgrad
3
9,6%
9,3%
8,4%
9,3%
5,8%
Likviditetstäckningsgrad
583%
494%
311%
463%
447%
Stabil nettofinansieringskvot
129%
131%
119%
139%
135%
Riskexponeringsbelopp
105 466
104 714
100 926
92 140
89 202
Hållbarhet
Totala växthusgasutsläpp
4
i ton CO
2
e
695
492
325
129
165
1
Nyckeltal saknar fullständiga historiska upplysningar.
2 Nyckeltalet benämndes tidigare Nyutlåning. Definitionen av nyckeltalet är oförändrad.
3 Per 2021 har SEK ändrat beräkningsmetod för bruttosoliditetsgrad som en anpassning till nya regelverkskrav. Jämförelsetal har inte räknats om.
4 Redovisas med marknadsbaserad metod och innefattar inte SEK:s finansierade växthusgasutsläpp.
Se definitioner på sid 151. För information om Alternative Performance Measures (APM), se www.sek.se.
Års- och hållbarhetsredovisning 2024
30
Finansiell översikt
Risk- och kapitalhantering
SEK har ett riskramverk som är väl integrerat i SEK:s organisation och beslutsstruktur. Riskramverket säker-
ställer att SEK löpande kan identifiera, mäta, styra, rapportera och ha kontroll över de väsentliga risker som
SEK är eller kan bli exponerat för.
Riskutveckling 2024
Under 2024 präglades den globala makroekonomin av väx-
ande geopolitiska spänningar och marknadsmässiga skiften.
I USA indikerar den nya administrationen en förnyad protek-
tionistisk agenda med ökade tullar, vilket ytterligare pressar
globala handelssystem. Samtidigt höll Federal Reserve rän-
torna höga för att bekämpa en ihållande inflation. Kina stod
inför strukturella obalanser med överproduktion i strategiska
industrier, särskilt elfordon, och svag inhemsk efterfrågan,
vilket intensifierade exportberoendet. Handelskonflikterna
eskalerade med tullar från EU och USA, vilket möttes av kine-
siska restriktioner på export av sällsynta jordartsmetaller. Kinas
övergång till en ”lämpligt lös” penningpolitik, den första på
14 år, signalerade ett skifte i fokus mot tillväxtstimulans. Trots
oroligheter i Mellanöstern och attacker på Röda havets trans-
portleder förblev råoljepriserna stabila inom ett smalt inter-
vall. Aktiemarknaderna visade fortsatt styrka med stigande
index för andra året i rad och minskade kreditspreadar, trots
ökande geopolitiska och handelsrelaterade risker. Sammanta-
get speglade året en förhöjd riskmiljö med strukturella utma-
ningar, protektionism och divergerande policyer som spår
potentiell framtida instabilitet i de finansiella marknaderna.
Under 2024 hade SEK netto kreditförluster om Skr 93 mil-
joner som var en signifikant nedgång från 2023 (585), huvud-
sakligen på grund av minskade exponeringar i stadie 3.
Total kapitalrelation uppgick vid utgången av året till 22,2
procent (21,3), varav primärkapitalrelationen och kärnprimär-
kapitalrelationen uppgick till 22,2 procent (21,3). Ökningen av
kapitalrelationen beror på en omkalibrering av pd-estimat och
ökningen i balanserade vinstmedel.
Bruttosoliditetsgraden uppgick till 9,6 procent (9,3) vid
årsskiftet. Att bruttosoliditetsgraden ökar från föregående år
beror huvudsakligen på ökat Tier 1 kapital, vilket delvis mot-
verkades av något högre totalt exponeringsbelopp.
SEK:s största finansiella risker är kreditrisk med Skr 7,2
miljarder (7,4), marknadsrisk med Skr 1,0 miljarder (1,1) och
operativ risk med Skr 0,4 miljarder (0,4) i enlighet med internt
bedömt kapitalbehov.
Riksgäldskontoret (Riksgälden) har fattat beslut om reso-
lutionsplan och krav på kapitalbas och kvalificerade skulder i
enlighet med MREL-regelverket. SEK bedöms kunna avveck-
las genom ett normalt insolvensförfarande utan att detta
skulle leda till betydande negativa effekter på den finansiella
stabiliteten. MREL-kravet begränsas därmed till summan av
SEK:s pelare 1- och pelare 2-krav.
Under 2024 har SEK:s likviditetssituation varit god med en
god kapacitet för hantering av kort- och långsiktig likviditets-
risk. Likviditetstäckningsgraden (LCR) uppgick till 583 procent
(494) vid årsskiftet. Stabil nettofinansiering (NSFR) uppgick till
129 procent (131) vid årsskiftet.
Inom området operativa risker och specifikt IKT- och infor-
mationssäkerhetsrisker bedöms cybersäkerhetshotet fortsatt
högt. Det förändrade geopolitiska läget, med Sveriges inträde
i NATO och stöd till Ukraina, konflikt i Mellanöstern och hot
från statsstödda aktörer, har förstärkt cybersäkerhetshoten
mot SEK. För att möta dessa utmaningar har SEK stärkt sin
resiliens enligt EU:s Digitala Operational Resilience Act
(DORA) genom förbättrade säkerhetsprocesser, incident-
hantering, kontinuerliga systemtester och stärkt tredjeparts-
hantering. Trots försök till attacker har inga väsentliga inci-
denter rapporterats under året. SEK har genomfört löpande
sårbarhetsåtgärder och effektiv omvärldsbevakning för att
skydda verksamheten och säkerställa operativ resiliens i en
föränderlig global miljö.
Kapitalmål
SEK:s kapitalmål beslutas av ägaren på bolagsstämman och är
ett av de viktigaste styrverktygen. Kapitalmålet ska säkerställa
att bolagets kapitalstyrka är tillräcklig för att stödja SEK:s stra-
tegi och för att uppfylla regelverkskrav även vid kraftiga kon-
junkturnedgångar. Kapitalbasen ska därutöver täcka volatilitet
som kan förväntas under normala förhållanden. Kapitalmålet
är att SEK:s totala kapitalrelation ska uppgå till mellan 2 och 4
procentenheter över det av Finansinspektionen kommunice-
rade kravet. Vidare ska SEK:s kärnprimärkapitalrelation uppgå
till minst 4 procentenheter över det av Finansinspektionen
kommunicerade kravet.
Finansinspektionen har underrättat SEK per 2021-09-29
(inom senaste översyns- och utvärderingsprocess) att utöver
kapitalkraven enligt förordning (EU) nr 575/2013 om tillsyns-
krav, bör SEK hålla ytterligare kapital (s.k. Pelare 2-vägledning)
på 1,5 procent av totalt riskvägt exponeringsbelopp och 0,15
procent av totalt exponeringsmått för bruttosoliditeten. Både
den riskbaserade Pelare 2-vägledningen och bruttosoliditets-
vägledningen kan endast uppfyllas av kärnprimärkapital.
Pelare 2-vägledningarna utgör inte bindande krav.
Per 31 december 2024 uppgick SEK:s totala kapitalkrav
inklusive Pelare 2-vägledningen och kärnprimärkapitalkrav
inklusive Pelare 2-vägledningen till 17,3 procent (17,2) respek-
tive 12,2 procent (12,1). Kraven inklusive Pelare 2-vägledningen
ska jämföras med den totala kapitalrelationen och kärnprimär-
kapitalrelationen som uppgick till 22,2 procent per 31 decem-
ber 2024 (21,3).
Riskramverk
SEK:s riskhantering styrs av dess riskramverk som säkerställer
att bolaget löpande kan identifiera, mäta, styra, rapportera och
ha kontroll över de väsentliga risker som det är eller kan bli
exponerat för. Riskramverket beskrivs i riskpolicyn som fast-
ställs av styrelsen årligen. Se illustration på nästa sida.
Års- och hållbarhetsredovisning 2024
31
Finansiell översikt
Ramverk
för intern
kontroll
Organisation
och ansvar
Interna
regler
Risktaxonomi
Riskaptit
Riskstrategi
Riskkultur
Riskhantering
Identifiering
Mätning
Styrning
Kontroll
Rapportering
Riskramverk
Riskkultur
SEK:s riskkultur omfattar de yrkesmässiga värderingar, atti-
tyder och beteenden som har avgörande betydelse för hur
verksamheten hanterar sina risker. En väsentlig del av en
sund riskkultur är ”tonen från toppen”. Styrelsen har genom
Uppförandekod förmedlat vägledande principer för ett etiskt
agerande i det dagliga arbetet och i relation till andra. Styrel-
sen har också fastställt riktlinjer för hur ersättning ska faststäl-
las, tillämpas och följas upp samt för hur SEK definierar vilka
anställda som kan påverka företagets risknivå. I riskpolicyn
förtydligar styrelsen sina förväntningar på en sund riskkultur
som bygger på kunskap, trygghet, ägarskap och transparens
och där var och en har ett ansvar för en effektiv riskhantering.
Företagsledningen ansvarar för att implementera styrelsens
förväntningar i bolaget.
Risktaxonomi
SEK har en holistisk syn på de risker som SEK är eller kan bli
exponerat för och samtliga väsentliga risker dokumenteras i
en risktaxonomi. Risktaxonomin uppdateras åtminstone årli-
gen samt löpande när nya risker identifieras.
Riskaptit och riskstrategi
SEK:s riskkapacitet utgör den yttre ramen för SEK:s strategi
och riskaptit och uttrycks genom kapitalmålen. All verksamhet
sker inom av styrelsen fastställd riskaptit och fastställda limiter
samt genomförs i enlighet med SEK:s riskstrategi. Riskstrategin
och riskaptiten omfattar SEK:s samtliga väsentliga risker i
enlighet med risktaxonomin. Se vidare tabellen Detaljerad
riskförklaring där riskaptiten per riskslag beskrivs.
Riskhanteringsprocess
Bolagets riskhanteringsprocess omfattar identifiering, mätning,
styrning, rapportering samt kontroll av de risker som SEK är
eller kan bli exponerat för. SEK:s riskhanteringsprocess består
av följande huvudmoment:
Identifiering
– SEK ska vid var tid ha kunskap om de risker
som bolaget är eller kan bli exponerat för. Risker identifieras,
vid nya affärer, vid förändringar i SEK:s omvärld eller internt i
till exempel produkter, processer, system samt genom regel-
bundna riskanalyser. Risker identifieras i det dagliga arbetet
samt i formella och återkommande processer såsom proces-
sen för risk- och kontrollsjälvutvärderingar, processen för
Års- och hållbarhetsredovisning 2024
32
Finansiell översikt
incidenthantering, processen för godkännande av väsentliga
förändringar (New Product Approval Process, NPAP) och
inköpsprocessen. NPAP ska säkerställa att det genomförs en
adekvat risk- och konsekvensanalys, att risker som identifieras
i denna analys hanteras på ett adekvat sätt och att en adekvat
riskmätning uppnås innan införande av nya eller väsentligen
förändrade produkter, tjänster, marknader, processer, IT-sys-
tem i SEK:s verksamhet. Samma krav gäller vid större föränd-
ringar i SEK:s verksamhet och organisation, till exempel på
grund av nya och ändrade regelverk. Samtliga identifierade
risker mappas mot risktaxonomin.
Mätning
– Riskerna mäts eller bedöms kvalitativt med erfor-
derlig frekvens. Mätmetoderna omfattar framåtblickande och
bakåtblickande analyser. Analyserna kompletteras med
expertbedömningar när det är relevant. Vidare stresstestas
väsentliga risker regelbundet med olika scenarier.
Styrning
– SEK utnyttjar aktivt riskreducerande möjligheter
samt har kontroll på riskernas utveckling över tid för att säker-
ställa att verksamheten hålls inom fastställd riskaptit och fast-
ställda limiter. Därutöver planerar SEK för att kunna säkerställa
kontinuiteten av verksamhetskritiska processer och system
under kriser. Övning och utbildning sker kontinuerligt för
hantering av situationer där kris- och/eller kontinuitetsplaner
behöver tillämpas.
Kontroll
– SEK kontrollerar och följer upp kapitalmål, riskap-
titlimiter och andra tillämpliga limiter för att säkerställa att ris-
kexponeringarna hålls på en för SEK acceptabel nivå. Vidare
testar kontrollfunktionerna regelbundet att internkontrollerna
är effektiva avseende design samt hur kontrollerna fungerar
operationellt. Utfallet i denna testning och en uppföljning på
eventuella åtgärdsplaner ska rapporteras till styrelsens revi-
sionsutskott (RU).
Rapportering
– SEK:s oberoende kontrollfunktioner presen-
terar regelbundet och minst kvartalsvis till styrelsen, finans-
och riskutskottet (FRU) och vd rapporter över utvecklingen
av bolagets väsentliga risker. Riskrapporteringen är utformad
att ge en korrekt och heltäckande förståelse av SEK:s risk-
exponering.
Interna regler
Av SEK:s riskpolicy följer instruktioner eller policies, vilka
åtminstone omfattar samtliga väsentliga risker samt hantering
av stress och kris inklusive beredskapsplaner för dessa.
Fördelning av ansvar för risk-, likviditets- och kapitalhantering i SEK
Första linjen
•
Affärs- och stödverksamheten
•
Daglig hantering av risk, lik-
viditet och kapital i enlighet
med riskstrategin, riskpolicyn
och riskstrategin
• Kredit- och hållbarhetsanalyser
• Uppföljning av internationella
sanktioner
• Daglig kontroll och uppföljning
av kredit-, marknads- och
likviditetsrisk
• Rapportering till styrelsen
Andra linjen
•
De oberoende kontrollfunktio-
nerna: Riskfunktionen och funk-
tionen för Regelefterlevnad
•
Övervaka och kontrollera SEK:s
riskhantering
• Kontroll av att alla väsentliga risker
som SEK är eller kan bli exponerat
för hanteras av berörda funktioner
• Upprätthålla och uppdatera SEK:s
riskramverk inklusive internkon-
trollramverk
• Regelverksuppföljning
• Rapportering till styrelsen
Tredje linjen
•
Oberoende internrevision
•
Granskning och utvärdering av
effektiviteten och integriteten
i
riskhanteringen
• Utför revisionsaktiviteter i enlig-
het med av styrelsen fastställd
revisionsplan
• Rapportering till styrelsen
Års- och hållbarhetsredovisning 2024
33
Finansiell översikt
Organisation och ansvar
SEK:s riskhantering bygger på principen om
tre linjer
med en
tydlig åtskillnad av ansvar mellan affärs- och stödverksamheten
som äger riskerna, kontrollfunktionerna som oberoende identi-
fierar och följer upp riskerna och internrevisionen som granskar
bland annat effektiviteten och integriteten i riskhanteringen,
se bild på föregående sida. För detaljerad information om ansvar
och organisation hänvisas till bolagsstyrningsrapporten.
Ramverk för intern kontroll
För information om SEK:s ramverk för intern kontroll hänvisas
till bolagsstyrningsrapporten.
Intern kapital- och likviditetsutvärdering
Den interna kapitalutvärderingsprocessen är en integrerad
del av SEK:s strategiska planering. Syftet med den interna
kapitalutvärderingsprocessen är att säkerställa att SEK har
tillräckligt med kapital för att kunna möta både regelverks-
och interna kraven på kapital under såväl normala som
stressade finansiella förhållanden och att understödja SEK:s
kreditvärdighet. Kapitalet som SEK håller ska vara tillräckligt i
förhållande till de risker som bolaget är, eller kan bli, expone-
rat för. Den interna kapitalbedömningen är baserad på SEK:s
interna bedömningar om riskerna och deras utveckling liksom
bedömning av riskmätningsmodellerna, riskstyrningen och
riskhanteringen. Bedömningen är integrerad i affärsplane-
ringen och utgör basen för SEK:s strategi för att upprätthålla
en adekvat nivå på kapitalet. Kapitalbedömningen utförs minst
för den kommande treårsperioden.
För att komma fram till en adekvat nivå på kapitalisering
även under stressade finansiella förhållanden genomförs en
analys av hur kapitaliseringen påverkas vid stress av de globala
finansiella marknaderna och andra faktorer som påverkar
SEK:s affärsmodell och SEK:s nettoriskexponering.
När SEK utför den interna bedömningen av kapitalbehovet
tillämpar SEK andra metoder än de som används för beräkning
av FI:s kapitalkrav. Bedömningen baseras på bolagets interna
beräkning av så kallat ekonomiskt kapital som fångar alla de
specifika risker som SEK har i sin verksamhet, även utöver de
risker som ingår i FI:s kapitalkrav.
Utöver det internt beräknade kapitalbehovet utför SEK
också en uppskattning av det totala kapital som Finansinspek-
tionen i sin översyns- och utvärderingsprocess bedömer att
SEK behöver hålla. Det av Finansinspektionen beräknade
kapitalkravet utgör ett minimikrav för SEK:s kapitalbas. Se
information om Pelare 2-vägledningar i avsnitt Kapitalmål.
Enligt SEK:s utvärdering har bolaget en kapitalbas som med
tillfredsställande marginal överstiger både det internt skattade
kapitalbehovet och det av Finansinspektionen beräknade
totala kapitalkravet.
Utöver den interna kapitalutvärderingen genomförs också
en utvärdering av likviditeten. Behovet av likviditet, och dess
sammansättning bland annat med avseende på likviditets-
behov i olika valutor under planeringsperioden, utvärderas
för att säkerställa att bolaget har tillräckligt med likviditet
för att genomföra affärsplanen samt möta regelverkskraven.
Enligt SEK:s utvärdering har bolaget likviditet som med till-
fredsställande marginal överstiger likviditetsbehovet under
planeringsperioden.
För mer information, se den separata riskrapporten ”Capi-
tal Adequacy and Risk Management (Pillar 3) Report 2024”
som finns tillgänglig på bolagets webbplats.
Års- och hållbarhetsredovisning 2024
34
Finansiell översikt
Riskkategori
Riskstrategi
Riskprofil
Riskaptit
Kreditrisk
Kreditrisk är risken för förlust på
grund av att en kredit eller kredit-
liknande engagemang inte fullgörs.
Kreditrisk inkluderar fallissemangs-
risk (omfattar derivat), koncentra-
tionsrisk och landrisk.
Den övergripande strategin är att
bruttokreditrisker som uppstår av
affärsstrategin ska reduceras och
transfereras för att ligga inom risk-
aptiten. Kreditportföljen ska hålla
en hög kreditkvalitet. SEK har en
betydande men naturlig koncentra-
tion i risk mot svensk exportnäring,
enskilda kunder och specifika sek-
torer där Sverige har en utvecklad
exportaffär. Koncentration mot
enskilda motparter accepteras, men
ett kontinuerligt arbete ska bedrivas
i riktning mot att reducera koncen-
trationsrisker där detta är möjligt.
Kreditrisker transfereras med hjälp
av riskavtäckningslösningar, som
exempelvis garantier och försäk-
ringar där det lönsamhetsmässigt är
motiverat.
För att reducera kreditrisker ska
kreditgivningen ske ansvarsfullt
och baseras på adekvat kunskap om
SEK:s motparter (inklusive finansiell
påverkan från ESG faktorer) och
deras ägare och i överensstämmelse
med uppdraget och ägaranvis-
ningen.
SEK:s uppdrag medför vissa natur-
liga koncentrationsrisker, såsom
namnkoncentrationer. Bolagets
betydande användning av garantier
resulterar i en hög exponering mot
stater. Den totala nettorisken är
huvudsakligen begränsad till mot-
parter med hög kreditvärdighet.
SEK:s likviditetsportfölj är placerad
i värdepapper med hög kreditkvali-
tet och företrädesvis kort löptid.
SEK ska säkerställa en kreditportfölj
med hög kvalitet genom en robust
kreditbedömning baserad på ett
riskbaserat urval av motparter, adek-
vat kunskap om motparter, långsik-
tiga relationer och med riskavtäck-
ning av riskfyllda exponeringar.
Likviditetsrisk
Med likviditetsrisk avses risken att
SEK inte kan möta sina betalnings-
åtaganden. Likviditetsrisk består
av finansieringsrisk, vilket är risken
att bolaget, inom en definierad
tidsperiod inte kan refinansiera sina
åtaganden, eller att detta sker till en
signifikant högre kostnad. Likvidi-
tetsrisk inkluderar även valutarisk,
som kan påverka likviditeten på
kort- och lång sikt genom påverkan
på kassaflöden, finansieringskost-
nader eller värdet på tillgångar och
skulder i valuta, samt off-balance
risk, vilket inkluderar oväntade uttag
från poster utanför balansräkningen.
Den övergripande strategin är att
reducera de likviditetsrisker som
uppstår av affärsstrategin. SEK ska
eftersträva en hög grad av diversifie-
ring i sin finansiering och säkerställa
att finansiering finns tillgänglig för
alla kreditåtaganden – utestående
krediter såväl som avtalade ännu ej
utbetalda krediter.
SEK:s likviditetsplaceringar ska
främst bestå av tillgångar med hög
kvalitet och SEK ska undvika att sälja
tillgångar i förtid genom att likvidi-
tetsplaceringar på övergripande nivå
investeras på löptider som matchas i
den takt utbetalningar förväntas ske.
SEK är beroende av kapitalmarkna-
den för bolagets finansiering. För att
hantera effekterna av potentiella
marknadsstörningar, såsom väsent-
ligt högre finansieringskostnader
har SEK säkerställt upplåning för
alla sina kreditåtaganden, inklusive
de som är avtalade men ännu ej
utbetalda. På en övergripande
nivå har tillgänglig finansiering en
längre återstående löptid än kredit-
åtaganden.
SEK:s starka likviditetsposition
säkerställer dessutom förmågan att
effektivt hantera potentiella perio-
der av stress.
SEK ska ha en god likviditetsbered-
skap för att kunna hantera perioder
av stress. SEK ska upprätthålla lång-
siktig finansiell stabilitet genom att
säkerställa en god löptidsmatchning.
Marknadsrisk
Marknadsrisk är risken för att bola-
gets resultat, kapital eller värde
påverkas negativt till följd av föränd-
ringar på de finansiella marknaderna,
såsom rörelser i räntor, valutakurser,
basisspreadar eller kreditspreadar.
Värde inkluderar både bokfört värde
och ekonomiskt värde.
Den övergripande strategin är att
reducera de marknadsrisker som
uppstår av affärsstrategin, där SEK
ska genomföra en sund avvägning
mellan precision och kostnad för att
säkra riskerna. Obalanser i upplå-
ning versus utlåning och volatilitet
i framtida intjäning ska reduceras.
Tillgångar och skulder ska som regel
hållas till förfall. Under normala för-
hållanden ska merparten av ränte-
risken i CIRR-utlåningen säkras.
SEK:s affärsmodell medför expo-
neringar mot marknadsrörelser,
huvudsakligen räntor, kreditspreadar
och valutakurser. SEK:s marknads-
risk säkras till stor del med derivat.
Den resulterande motpartsrisken
reduceras genom nettnings- och
CSA-avtal.
SEK eftersträvar låg volatilitet i
resultat och kapitalbas till följd av
marknadsrörelser, låg gaprisk samt
låg ränterisk i CIRR-portföljen.
Detaljerad riskförklaring
Års- och hållbarhetsredovisning 2024
35
Finansiell översikt
Riskkategori
Riskstrategi
Riskprofil
Riskaptit
Operativ risk
Operativ risk är risken för förluster
till följd av ej ändamålsenliga, otill-
räckliga eller fallerade processer
eller rutiner, system, mänskliga fel
eller yttre händelser. Operativ risk
inkluderar IKT- och säkerhets-,
kris- och kontinuitets-, tredjeparts-,
transaktionshanterings-, rapporte-
ring-, legala- samt modellrisker.
Vid värdering av operativa risker
bedöms sannolikheten för en finan-
siell-, ryktes-, samt regelefterlev-
nadskonsekvens.
Den övergripande strategin är att
reducera de operativa risker som
uppstår av affärsstrategin. Kostna-
derna för att reducera operativa
risker ska stå i rimlig proportion till
de effekter som de riskreducerande
åtgärderna förväntas medföra.
Riskreducering sker främst genom
effektiva och väldokumenterade
interna processer för riskhantering
såsom risk- och kontrollsjälvutvär-
deringar, processen för incidenthan-
tering, processen för godkännande
av väsentliga förändringar (NPAP)
och inköpsprocessen, en effektiv
kontrollmiljö samt fortlöpande ut-
bildning av all personal för att säker-
ställa en grundläggande förståelse
av riskramverket och ansvar kopplat
till varje enskild medarbetare.
Operativa risker är inneboende i
hela SEK:s verksamhet och kan ha
en finansiell, regulatorisk och ryktes-
konsekvens. De högst värderade
operativa riskerna finns inom IKT-
och säkerhetsområdet.
Majoriteten av inträffade incidenter
är mindre händelser som åtgärdats
omgående inom respektive funktion.
SEK ska skyndsamt reducera kri-
tiska och höga operativa risker och
begränsa verksamhetsförluster till
följd av incidenter.
Affärsrisk och strategisk risk
Affärs- och strategisk risk definieras
som risken för att en händelse inträf-
far som påverkar verksamhetens
förmåga att nå uppsatta mål.
Affärs- och strategisk risk inkluderar
omvärldsrisk, uppdragsrisk samt
risker relaterat till organisatorisk
resiliens.
Den övergripande strategin är att
reducera affärs- och strategiska
risker genom strategiprocessen som
resulterar i affärsplanen.
SEK:s strategiska risker uppstår
huvudsakligen genom förändringar
i den omvärld där bolaget verkar,
till exempel förändringar i mark-
nadsförhållanden som kan resultera
i begränsade möjligheter till utlå-
ning och regelverksreformer som
antingen påverkar affärsmodellen
eller ställer väsentligt större krav på
organisationen beroende på ökad
komplexitet.
Övriga risker är relaterade till SEK:s
offentliga uppdrag och SEK:s för-
måga att skapa en motståndskraftig
organisation som har förmåga att
anpassa sig till förändrade affärsmil-
jöer för att kunna nå sina affärsmål.
SEK har inte en särskild riskaptit för
affärs- och strategisk risk.
Års- och hållbarhetsredovisning 2024
36
Finansiell översikt
Riskkategori
Riskstrategi
Riskprofil
Riskaptit
Miljö- och Social risk (påverkan) (”Hållbarhetsrisk”)
Miljö- samt social risk ur ett påver-
kansperspektiv (“
Hållbarhetsrisk
”)
definieras av SEK som risken för
att SEK:s verksamhet direkt eller
indirekt påverkar sin omgivning
negativt inom miljö- och sociala
frågor, till exempel relaterade till
mänskliga rättigheter och arbets-
villkor. I mänskliga rättigheter ingår
barnrättsperspektivet. I arbetsvillkor
ingår jämställdhet och mångfald.
Det är främst genom SEK:s utlå-
ningsverksamhet som verksamheten
har en väsentlig påverkan (brutto)
på miljö- och sociala frågor.
Den övergripande strategin är att
reducera de miljö- och sociala risker
som uppstår av affärsstrategin. SEK
ska hantera målkonflikter mellan
ekonomiska, sociala och miljömål
efter bästa förmåga utan att väsent-
ligt skada något av målen.
Riskreducering sker främst genom-
effektiva och väldokumenterade
interna processer för riskhantering
samt en effektiv kontrollmiljö, ett
ansvarsfullt förhållningssätt till mil-
jörisker under hela kreditens löptid
samt fortlöpande utbildning av rele-
vant personal för att säkerställa en
grundläggande förståelse av miljö- &
klimatrisker samt sociala risker i
riskramverket.
SEK är indirekt exponerade mot
miljö- och sociala risker i samband
med utlåningen. Hög bruttorisk kan
uppstå vid finansiering av större pro-
jekt eller verksamheter i länder och/
eller branscher med hög hållbar-
hetsrisk. Länder bedöms utifrån risk
för negativ påverkan på mänskliga
rättigheter inklusive arbetsvillkor.
SEK accepterar inte affärer som inte
lever upp till de internationella rikt-
linjer som SEK har åtagit sig att följa
och som specificeras i SEK:s policy
för hållbar finansiering. SEK kan ingå
affärer med höga bruttorisker under
förutsättning att riskerna reduceras
till en acceptabel nivå under kre-
ditens löptid. För affärer med höga
bruttorisker ska det genomföras en
regelbunden uppföljning av utveck-
lingen av riskprofilen i jämförelse
med de krav som ställts vid ingåen-
det av affären.
Styrningsrisk
Styrningsrisk är risken för att SEK:s
verksamhet direkt eller indirekt
påverkar eller påverkas av styrnings-
relaterade frågor. Exempel på områ-
den som inkluderas är affärsetik och
finansiell brottslighet. I affärsetik
ingår skattetransparens och i finan-
siell brottslighet ingår korruption.
Den övergripande strategin är att
undvika och reducera de styr-
ningsrisker som kommer av affärs-
strategin.
SEK ska reducera styrningsrisker
genom effektiva och väldokumente-
rade interna processer för riskhan-
tering samt en effektiv kontrollmiljö.
SEK ska ha ett ansvarsfullt förhåll-
ningssätt till styrningsrisker under
hela kreditens löptid samt fort-
löpande utbilda relevant personal
för att säkerställa en grundläggande
förståelse för hantering av styrnings-
risker i riskramverket.
SEK:s verksamhet medför expo-
nering mot risken att ej efterfölja
gällande lagar och förordningar på
de marknader bolaget verkar. Län-
der och motparter bedöms utifrån
risk för korruption eller annan
finansiell brottslighet samt risk för
penningtvätt eller finansiering av
terrorism och risk för skatteundan-
dragande.
SEK ska efterfölja alla relevanta
lagar och regler avseende sin
verksamhet, särskilt med hänsyn till
bolagets publika roll, det statliga
ägandet samt de regler som styr den
finansiella sektorn.
Års- och hållbarhetsredovisning 2024
37
Finansiell översikt
Bolagsstyrningsrapport 2024
SEK är ett svenskt kreditmarknadsbolag med säte i Stockholm.
Svenska staten äger 100 procent av SEK och Finansdeparte-
mentet ansvarade under 2024 för förvaltningen av SEK.
SEK är en central aktör inom statens främjande av svensk
exportnäring och för ett förverkligande av regeringens
export- och investeringsstrategi.
Till grund för SEK:s bolagsstyrning ligger svensk rätt och
tillämpliga svenska och internationella regler, bland annat de
internationella riktlinjer som SEK valt att följa.
Ägarens styrning av SEK sker genom statens ägarpolicy
och principer för bolag med statligt ägande 2020, ägaranvis-
ningen, Svensk kod för bolagsstyrning (”Koden”), men även,
som för alla aktiebolag, styrs SEK genom aktiebolagslagens
(2005:551) regler, bolagsordningen, bolagsstämman, styrelsen
och vd. Inom sitt arbete att agera ansvarsfullt arbetar SEK där-
till för att följa internationella riktlinjer inom hållbarhet.
Statens ägarpolicy och principer för
bolag med statligt ägande
Regeringen beslutade den 27 februari 2020 ägarpolicy för
bolag med statligt ägande. I statens ägarpolicy redogör reger-
ingen för sina uppdrag och mål, tillämpliga ramverk och sin
inställning i viktiga principfrågor avseende bolagsstyrning
av samtliga statligt ägda bolag. Statens ägarpolicy omfattar
regeringens principer för extern rapportering och principer
för anställningsvillkor för ledande befattningshavare. Vidare
innebär statens ägarpolicy att Koden ska tillämpas.
Av statens ägarpolicy framgår att SEK som statligt ägt bolag
ska agera föredömligt inom hållbart företagande. För styrning
kring hållbarhet, se hållbarhetsnot 4.
Bolag med statligt ägande har ett utökat informationskrav för
hållbarhetsredovisning och ska därför tillämpa vissa interna-
tionella ramverk för hållbarhetsredovisning.
Koden
Koden är en del av svenska statens ramverk för ägarstyrning.
SEK följer Koden i enlighet med ägarens riktlinjer.
Avvikelser från Koden.
SEK väljer i vissa fall att avvika från
Koden i enlighet med Kodens bestämmelser om att ”följa eller
förklara”. Anledningen till sådana avvikelser är att SEK är ett
av staten helägt bolag och därigenom inte ett noterat bolag.
På följande punkter avviker SEK:s styrning beträffande räken-
skapsåret 2024 från de krav som finns i Koden:
Valberedning
. Processen för att utse styrelseledamöter och
revisorer följer de principer som beskrivs i statens ägarpolicy.
Ordförande vid bolagsstämma
. Processen för att utse ord-
förande vid bolagsstämma följer de principer som beskrivs
i statens ägarpolicy.
Styrelsens oberoende till ägaren
. I enlighet med statens
ägarpolicy redovisar inte SEK huruvida styrelseledamöter är
oberoende i förhållande till ägaren.
Ägaranvisning
I SEK:s ägaranvisning anges att inom ramen för bolagsordning-
ens verksamhetsföremål ska SEK för att komplettera markna-
den: (a) på kommersiella och hållbara grunder bedriva kredit-
verksamhet i syfte att främja svensk exportnäring genom att
erbjuda finansieringslösningar, inklusive långfristiga finansie-
Rapportvägar
Utsedd av
Styrelsen
Kredit-
kommitté
Företags-
ledning
Revisions-
utskott
Ersättnings-
utskott
Finans- och
riskutskott
Kreditutskott
Revisorer
Aktieägare på
bolagsstämma
Nominerings-
process
Riskchef
Chef för
Regelefterlevnad
Intern
revision
Vd
Struktur för bolagsstyrning
Års- och hållbarhetsredovisning 2024
38
Bolagsstyrning
ringslösningar, som direkt eller indirekt främjar svensk export.
SEK ska agera ansvarsfullt och aktivt arbeta för att följa samt
verka för efterlevnad av internationella riktlinjer om miljö- och
klimathänsyn, anti-korruption, mänskliga rättigheter, arbets-
villkor och affärsetik. I sina kreditbedömningar, där det är rele-
vant, följa internationella ramverk såsom OECD:s ”Common
Approaches for Officially Supported Export Credits and
environmental and social due diligence” eller Ekvatorprinci-
perna samt beakta OECD:s riktlinjer för hållbar långivning
(Sustainable Lending) vid export till låginkomstländer; I syfte
att uppnå bästa möjliga finansieringslösningar för bolagets
kunder ska SEK sträva efter att samarbeta med andra statliga
exportfrämjande aktörer samt med banker och andra finansiella
aktörer (b) erbjuda exportkrediter, varav statsstödda krediter,
CIRR-krediter, ska utgöra en del; och (c) i perioder då markna-
den inte fullgott kan förse svensk exportnäring med finansie-
ring, kunna utgöra ett verktyg för staten att genom särskilda
åtgärder kunna säkerställa att sådan finansiering kan lämnas.
Detta innebär att SEK ska ha den administrativa förmågan att
möta en signifikant ökad efterfrågan på finansiering, om staten
samtidigt säkerställer nödvändigt kapital och/eller likviditet.
I ägaranvisningen ställs vidare krav på återrapportering
och uppföljning av hur SEK hanterar det av riksdagen särskilt
beslutade samhällsuppdraget att administrera CIRR-systemet.
Den samhällsekonomiska nyttan av detta ska utvärderas genom
(a) mätning av det mervärde som SEK adderar avseende
exportkrediter, varav CIRR utgör en del, och (b) att bolaget
genomför en intressentdialog.
Bolagsordning
SEK:s bolagsordning reglerar bland annat bolagets verksam-
hetsmål. I bolagsordningen finns inga bestämmelser som
reglerar tillsättande eller entledigande av styrelseledamöter,
med undantag för en bestämmelse som anger att styrelseord-
föranden ska utses av bolagsstämman samt högsta och lägsta
antalet styrelseledamöter. För ändringar av bolagsordningen
gäller att kallelse till extra stämma, där fråga om ändring av
bolagsordningen ska behandlas, ska utfärdas tidigast sex
veckor och senast fyra veckor innan stämman. Det finns inga
begränsningar i SEK:s bolagsordning om hur många röster
aktieägaren kan avge vid en bolagsstämma.
Bolagsstämma
Årsstämma
SEK:s årsstämma hölls 26 mars 2024. Utomstående ägde rätt
att närvara vid stämman. Protokoll från årsstämman finns till-
gängligt på www.sek.se.
Vid årsstämman omvaldes styrelseledamöterna Håkan
Berg, Paula da Silva, Reinhold Geijer, Hanna Lagercrantz,
Katarina Ljungqvist och Eva Nilsagård. Carl Mellander valdes
som ny styrelseledamot. Lennart Jacobsen omvaldes till ord-
förande vid stämman.
Årsstämman fastställde den av styrelsen och verkställande
direktören (vd) avgivna årsredovisningen för 2023 samt
beviljade styrelsens ledamöter och vd ansvarsfrihet för verk-
samhetsåret 2023. Årsstämman beslutade också, i enlighet
med styrelsens förslag till vinstdisposition, att en utdelning
om Skr 248 miljoner skulle lämnas till ägaren. Årsstämman
beslutade vidare att fastställa styrelsens förslag till riktlinjer
för ersättning till ledande befattningshavare. Styrelsens för-
slag till riktlinjer för ersättningar till ledande befattningshavare
överensstämmer med regeringens principer för ersättning och
andra anställningsvillkor för ledande befattningshavare i bolag
med statligt ägande i enlighet med ägarpolicyn, se även vidare
under not 5 i Års- och hållbarhetsredovisningen 2024.
Styrelsen
Styrelsens sammansättning och nomineringsprocess
Nomineringsprocessen för styrelseledamöter följer statens
ägarpolicy samt drivs och koordineras av Avdelningen för
statliga bolag inom Finansdepartementet. En arbetsgrupp ana-
lyserar kompetensbehovet utifrån styrelsens sammansättning
samt bolagets verksamhet, situation, framtida utmaningar och
genomförda styrelseutvärderingar. Därefter fastställs eventu-
ella rekryteringsbehov och rekryteringsarbetet inleds. SEK har
inte antagit en mångfaldspolicy som tillämpas i fråga om sty-
relsen då statens ägarpolicy tillämpas. Av statens ägarpolicy
framgår att regeringen eftersträvar en jämn könsfördelning
och andelen kvinnor respektive män i styrelserna ska vara
minst 40 procent. För bolag med sex till åtta av bolagsstäm-
man valda styrelseledamöter ska bland dessa finnas minst tre
personer av vardera kön. Urvalet av ledamöter ska göras uti-
från en bred rekryteringsbas i syfte att ta tillvara på kompeten-
sen hos såväl kvinnor och män, som hos personer med olika
bakgrund och erfarenheter. Diskriminering som har samband
med kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk
tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktions-
variationer, sexuell läggning eller ålder får inte förekomma.
SEK tillämpar lämplighetsprövning av styrelseledamöter
och ledande befattningshavare enligt riktlinjer som utfärdats
av Europeiska bankmyndigheten (EBA). Förutsättningarna för
SEK:s prövning av potentiella nya styrelseledamöter är att
ägaren har identifierat kandidaten i fråga utifrån en kravprofil.
Efter SEK:s lämplighetsprövning ska ägaren informeras om
utfallet. Då processen avslutas offentliggörs nomineringarna
enligt Kodens bestämmelser.
Enligt bolagsordningen ska styrelsen bestå av lägst sex och
högst åtta ledamöter. Ledamöterna väljs årligen på årsstäm-
man för tiden intill slutet av nästa årsstämma. Vd ingår inte i
styrelsen. Av styrelsens ledamöter är fyra ledamöter kvinnor
och fyra ledamöter män. Namn, ålder, huvudsaklig utbildning
samt årets sammanträden i styrelsen och dess utskott fram-
går under avsnittet
Styrelse
respektive
Närvarofrekvens vid
styrelse- och utskottssammanträden under 2024
i bolagsstyr-
ningsrapporten. Ingen av styrelseledamöterna eller vd innehar
aktier eller finansiella instrument utgivna av SEK. Styrelsen
ansvarar för att för styrelsens arbete relevanta styrelseutskott
inrättas och att ledamöter till utskotten utses av styrelsen
bland styrelsens ledamöter.
Styrelsens ordförande
Styrelsens ordförande väljs av bolagsstämman. Om denne läm-
nar sitt uppdrag under mandatperioden ska styrelsen inom sig
välja en ny ordförande intill utgången av den bolagsstämma då
en ny ordförande väljs av stämman. Styrelsens ordförande
leder styrelsens arbete och bevakar att styrelsen utför sina
uppgifter och företräder styrelsen gentemot ägaren samt upp-
rätthåller kontakten med ägaren. Ordföranden ansvarar också
för att ta initiativ till den årliga utvärderingen av styrelsens och
vd:s arbete. Utvärderingen har under 2024 utförts av extern
part tillsammans med SEK:s HR-funktion. Resultatet av utvär-
deringen, som överlag var bra, har återkopplats till bolaget
Års- och hållbarhetsredovisning 2024
39
Bolagsstyrning
med några få förbättringsförslag, framförallt rörande hur SEK
kan agera mer proaktivt mot sina kunder. Ordföranden ser till
att styrelsen erhåller tillfredsställande information och besluts-
underlag för sitt arbete, bland annat genom att informera
styrelsen om vad som framkommit vid kontakt med ägaren.
Styrelsens ordförande ser även till att styrelsen får den utbild-
ning som krävs för att styrelsearbetet ska fungera effektivt,
samt kontrollerar att styrelsens beslut verkställs. Utbildnings-
planen beslutas vid det konstituerande styrelsesammanträdet.
Bland ämnena som avhandlas är hållbarhet återkommande.
Styrelsen och dess arbetsformer
Styrelsen svarar för organisation och förvaltning av SEK:s
angelägenheter där hållbarhet hanteras som en integrerad
del. Styrelsen ansvarar för att bolagets finansiella rapporter
är upprättade i överensstämmelse med lag, tillämpliga redo-
visningsstandarder och övriga krav. Uppföljning av målupp-
fyllelse av finansiella- och hållbarhetsmål sker kvartalsvis i
CFO-kommunikationen och löpande i vd-rapport. Styrelsen
ska fortlöpande bedöma SEK:s ekonomiska situation och se till
att SEK:s organisation är utformad så att bokföringen, medels-
förvaltningen och SEK:s ekonomiska förhållanden i övrigt
kontrolleras på ett betryggande sätt. Styrelsen fastställer verk-
samhetsmål och strategier för verksamheten samt utfärdar
övergripande interna regler i policyer och instruktioner. Sty-
relsen tillser att det finns ett effektivt system för uppföljning
och kontroll av SEK:s verksamhet. Styrelsen har dessutom till
uppgift att tillsätta, och vid behov entlediga, vd och riskchef
samt besluta om ersättning till dessa och till övriga ledamöter
av företagsledningen. Styrelsearbetet följer den arbetsord-
ning och årsplan som årligen fastställs vid styrelsens konstitu-
erande sammanträde. Under 2024 har styrelsen sammanträtt
vid 10 tillfällen. Vd deltar vid alla styrelsesammanträden utom
i ärenden där det föreligger hinder på grund av jäv, såsom
då vd:s arbete utvärderas.
Styrelsens arbete under året
Även 2024 präglades, liksom åren innan, av det osäkra världs-
läget vilket fortsatt har haft påverkan på marknaderna och på
efterfrågan av krediter generellt, men även för SEK. Styrelsen
ägnade årets strategidagar åt att fördjupa sig i frågor som vilka
strukturella omvärldsfaktorer som kan komma att påverka
SEK:s verksamhet. Det diskuterades hur bolagets långsiktiga
strategi ska utformas mot den bakgrunden och de viktigaste
utvecklingsområdena etablerades. Ett sådant område, som
styrelsen tagit sig an under året, handlar om hur SEK kan bli
mer innovativt och till exempel dra nytta av AI. Det arbetet
bedrivs av bolaget som ett strategiskt initiativ. Andra utveck-
lingssatsningar bedrivs ofta i projektform. Flera nya projekt
har startats under året och varit av sådan storlek och bety-
delse att styrelsen beslutat om investeringsbesluten. Utöver
återkommande ärenden såsom till exempel att besluta om att
godkänna och avge finansiella rapporter, följa upp det eko-
nomiska utfallet och rapporter från kontrollfunktionerna var
andra frågor som behandlades av styrelsen under 2024 exem-
pelvis en genomgång och uppdatering av bolagets riskaptit,
en genomgång av bolagets arbete med inköp och leverantörs-
styrning, genomgång av portföljanalyser samt efterföljande
diskussion om behovet av portföljstrategier samt att informera
sig om vissa större och strategiskt viktiga affärer som bolaget
arbetar med.
Vid flera tillfällen under året har styrelsen tagit del av
utbildningsinsatser som ordnats i bolagets regi men även
med extern hjälp. Utbildningsinsatserna har rört frågor som
marknads- och motpartsrisk, Basel IV och hur projektfinan-
sieringsaffärer struktureras och hur SEK arbetar med sådana.
Ett särskilt utbildningstillfälle berörde aktuella frågor inför
styrelsens årliga styrelseresa som under senhösten 2024 gick
till Riyadh, Saudiarabien.
Närvarofrekvens vid styrelse- och utskottssammanträden under 2024
Totalt
Styrelse
Ersättnings-
utskott
Finans- och
riskutskott
Kreditutskott
Revisions-
utskott
Antal sammanträden
47
10
5
7
18
7
Lennart Jacobsen
33
10
5
–
18
–
Håkan Berg
24
10
–
7
–
7
Anna Brandt
1
5
3
–
–
–
2
Paula da Silva
32
10
–
5
17
–
Reinhold Geijer
31
10
5
–
16
–
Hanna Lagercrantz
22
10
5
7
–
–
Katarina Ljungqvist
2
31
10
–
3
18
–
Carl Mellander
3
12
7
–
–
–
5
Eva Nilsagård
17
10
–
–
–
7
1
Anna Brand utträdde ur styrelsen och revisionsutskottet 26 mars 2024.
2 Katarina Ljungqvist utträdde ur finans- och riskutskottet 26 mars 2024.
3 Carl Mellander valdes till ledamot av styrelsen och ledamot av revisionsutskottet 26 mars 2024.
Års- och hållbarhetsredovisning 2024
40
Bolagsstyrning
Styrelsen har inrättat nedanstående utskott. Styrelsen fastställer årligen instruktioner för alla sina utskott i styrelsens
arbetsordning. Vid styrelsens sammanträden anmäls protokollen från utskotten av respektive utskottsordförande.
Ersättningsutskottet
Lennart Jacobsen (ordförande), Reinhold Geijer och
Hanna Lagercrantz
Utöver ordinarie ärenden har ersättnings-
utskottet under året lagt mycket tid på att
följa upp arbetet med strategisk kultur-
förflyttning. Fokus har vidare bland annat
legat på frågor som rör ledarskapsutveck-
ling och en översyn av SEK:s ersättningar
och förmåner.
Kreditutskottet
Reinhold Geijer (ordförande), Paula da Silva,
Lennart Jacobsen och Katarina Ljungqvist
Kreditutskottet har under året fattat beslut
i 26 (36) ärenden. Utskottet är slutlig
instans för att pröva kreditärenden, med
undantag för beslut som är av principiell
betydelse eller i övrigt av stor vikt för
bolaget, vilka ska fattas av styrelsen. Under
2024 förekom inga sådana ärenden. Även
detta år har en betydande del av de beslutsärenden utskottet
behandlat gällt omställningsrelaterade kreditpropåer. Vidare
har utskottet på kvartalsbasis fattat beslut om kreditreserve-
ringar. Kreditutskottet utgör ett viktigt stöd för verksamheten
och bidrar till SEK:s affär med ett externt perspektiv och lång
erfarenhet, vilket inte minst är väsentligt i ärendena med de
största kredit- och hållbarhetsriskerna.
Finans- och riskutskottet
Håkan Berg (ordförande), Paula da Silva och
Hanna Lagercrantz
Finans- och riskutskottets har vid flera
tillfällen under 2024 berett förslag till jus-
terad riskaptit för SEK inför senare beslut
i styrelsen. Utskottet har tagit del av och
följt upp rapporter från kontrollfunktio-
nerna, om SEK:s arbete mot penningtvätt
och korruption, om säkerhetsarbetet samt
arbetet med att anpassa SEK:s verksamhet
till kommande regelverkskrav avseende
digital resiliens och leverantörsstyrning.
Revisionsutskottet
Eva Nilsagård (ordförande), Håkan Berg och
Carl Mellander
Under 2024 har Revisionsutskottet, utöver
det löpande arbetet kring revision, fram-
förallt ägnat tid åt att följa upp bolagets
arbete med incidenthantering inom ramen
för internkontroll och med att förbereda
verksamheten för kommande regelverk,
såsom CSRD.
•
Utgör beredningsgrupp för frågor om anställningsvillkor
för vd och ledningen samt för övergripande personalfrågor,
inklusive frågor om resurs- och kompetensförsörjning samt
kompensation.
•
Bereder förslag till ersättningspolicy inför beslut av styrelsen.
•
Bereder förslag till lön för personer i kontrollbefattningar,
för vilka styrelsen ska besluta om ersättningsvillkor.
•
Utvärderar efterlevnaden av beslut rörande ersättning
som fattas av årsstämman.
•
Säkerställer styrelsens involvering i beslutsfattandet
avseende kreditrisker.
•
Bereder frågor som rör krediter och kreditbeslut och som är
av principiell betydelse eller i övrigt av stor vikt för bolaget
samt fattar beslut avseende krediter enligt av styrelsen beslu-
tad delegeringsordning där hållbarhetsfrågor är inkluderade.
•
Säkerställer att bolaget kan identifiera, mäta, styra, internt
rapportera och ha kontroll över de risker som det är eller kan
förväntas komma att bli exponerat mot.
•
Bereder frågor avseende övergripande policyer, strategier
och riskaptit i alla risk- och kapitalfrågor där hållbarhetsrisk är
ett riskslag samt avseende övergripande frågor inom bolagets
finansiella verksamhet.
•
Beslutar om de limiter för sådana risk- och kapitalfrågor som
styrelsen uppdrar åt utskottet att besluta om samt om mät-
metoder och limiter avseende marknads- och likviditetsrisk
samt modeller för värdering av finansiella instrument.
•
Övervakar bolagets finansiella rapportering inklusive håll-
barhetsrapportering samt lämnar rekommendationer och
förslag för att säkerställa rapporteringens tillförlitlighet.
•
Övervakar effektiviteten i bolagets interna kontroll,
internrevision och riskhantering med avseende på den
finansiella rapporteringen.
•
Utvärderar revisionsarbetet och informerar styrelsen om
resultatet samt, genom styrelsens ordförande, informerar
bolagets ägare om resultatet av utvärderingen.
•
Håller sig informerade om revisionen av årsredovisningen
och koncernredovisningen samt om slutsatserna av
Revisorsnämndens kvalitetskontroll.
•
Biträder vid upprättande av förslag till bolagsstämmans
beslut om revisorsval.
Års- och hållbarhetsredovisning 2024
41
Bolagsstyrning
Styrande dokument
SEK:s styrelse och utskott har under 2024 beslutat om
följande policyer och instruktioner:
Dokument
Styrelsens arbetsordning
Instruktion för vd
Instruktion till funktionen för internrevision
Instruktion till funktionen för regelefterlevnad
Instruktion för riskchefen, CRO
Säkerhetspolicy
Kreditpolicy
Kreditinstruktion
Personalpolicy (inkl. arbetsmiljö-, mångfald-,
ersättningspolicy)
Policy för hållbar finansiering
Policy mot korruption
Redovisningsinstruktion
Riskpolicy
Uppförandekod
Uppförandekod för leverantörer
Utvärdering av styrelsens och vd:s arbete
En gång per år sker en särskild utvärdering av styrelsens och
vd:s arbete under ledning av ordföranden. Resultatet av denna
utvärdering redovisas till styrelsen och av styrelsens ordfö-
rande till ägaren. Utvärdering sker också av ägaren i samband
med styrelsenomineringen.
Ersättning till styrelse och ledande befattningshavare
Information om ersättning till styrelsen, vd och företags-
ledningen samt styrelsens förslag till årsstämman framgår av
not 5 i Års- och hållbarhetsredovisningen 2024.
Verkställande direktör
Magnus Montan tillträdde som vd den 16 juli 2021. Magnus
har tidigare arbetat som nordisk chef för Business Banking
på Nordea och haft flera internationella chefstjänster inom
HSBC. Styrelsen har fastställt en instruktion för vd:s arbete.
Vd ansvarar för den löpande förvaltningen av verksamheten
enligt styrelsens riktlinjer, fastställda policyer och instruk-
tioner. Företagsledningen är vd:s stöd för utövandet av den
operativa ledningen i bolaget.
Enligt kreditinstruktionen ska alla kreditbeslut fattas av
minst två medarbetare i förening. Vd får således inte ensam
fatta kreditbeslut. Kreditutskottet har istället delegerat
beslutsmandat till bolagets kreditkommitté (KK). Kreditchefen
är KK:s ordförande och kommittén ska ha de ledamöter som
kreditutskottet utser. För att KK ska vara beslutsför krävs att
minst tre ledamöter medverkar vid sammanträdet. Beslut i KK
ska fattas enhälligt. Om KK inte kan fatta ett enhälligt beslut
ska ärendet hänskjutas till kreditutskottet.
Organisation
Det har inte skett någon organisationsförändring under året.
Organisationsschema
Vd
Strategi, affärs-
utveckling och
kommunikation
Juridik och Inköp
HR
Risk
Kundrelationer
Regelefterlevnad
Internationell
finansiering
CFO
Kredit
CIO
Hållbarhet
Års- och hållbarhetsredovisning 2024
42
Bolagsstyrning
Intern styrning, kontroll och riskhantering
Styrelsen är ytterst ansvarig för den interna styrningen och
kontrollen av bolaget. Effektiv intern kontroll bygger på en
sund riskkultur, effektiva interna processer och rutiner samt en
väl fungerande kontrollmiljö genom verksamhetsintegrerade
interna kontroller. Alla chefer inom respektive ansvarsområde
har ett ansvar för att den verksamhet som man ansvarar för
bedrivs med god intern styrning och kontroll. Funktionen för
regelefterlevnad, riskfunktionen och internrevisionen följer
upp att risker i verksamheten hanteras och att styrande doku-
ment efterlevs.
Funktionen för regelefterlevnad
Uppdraget för funktionen för regelefterlevnad omfattar att
identifiera risker för att bolaget inte fullgör de förpliktelser
som åligger bolaget enligt lagar, förordningar och andra regler
som gäller för verksamheten. Funktionen för regelefterlevnad
ska även bedöma ändamålsenligheten i de åtgärder som vid-
tagits för att mitigera dessa risker. Inom ramen för sitt uppdrag
övervakar och kontrollerar funktionen efterlevnad av externa
och interna regler, ger råd och stöd till verksamheten i regel-
efterlevnadsfrågor samt informerar och utbildar relevanta
befattningshavare. Vidare ska funktionen kontrollera att nya
produkter med mera följer de regler som gäller för företagets
tillståndspliktiga verksamhet. Funktionen för regelefterlevnad
är oberoende från affärsverksamheten och är direkt under-
ställd vd. Rapportering sker regelbundet och minst kvartalsvis
till styrelse och vd. Omfattning och inriktning på funktionen
för regelefterlevnads arbete fastställs i en årsplan som fast-
ställs av vd och styrelse.
Riskfunktionen
Riskfunktionens uppdrag är att ansvara för att den övergri-
pande inriktningen och att de interna reglerna för riskhante-
ring i bolaget efterlevs samt att följa upp att styrelsens och
vd:s beslut gällande riskstyrning och kontroll efterlevs.
Vidare ingår i uppdraget att övervaka att bolagets affärsverk-
samheter och stödfunktioner hanterar risker på ett tillfreds-
ställande sätt. Riskfunktionen ska kontrollera att alla väsentliga
risker som SEK exponeras för, eller kan förväntas komma att
exponeras för, identifieras och hanteras av berörda funktioner.
Riskfunktionen ska vidare kontrollera att bolaget har adekvat
förmåga att så snart som möjligt samla in och automatiskt sam-
manställa data för företagets väsentliga och mätbara risker
och kontrollera att de IT-system som stödjer sammanställ-
ningen kan möta olika analysbehov. Riskfunktionen ska bestå
av personer med tillräcklig kunskap om dels metoder och ruti-
ner för att hantera risker, dels marknader och produkter för att
kunna lämna relevant och oberoende information, analyser
och expertutlåtanden om företagets risker. Ansvarig för den
oberoende riskkontrollfunktionen är riskchefen, vilken är
direkt underställd vd och rapporterar regelbundet och minst
kvartalsvis till styrelse och vd.
Internrevision
SEK har en oberoende internrevisionsfunktion som granskar
bolagets interna styrning och kontroll. Styrelsen fastställer
granskningsuppdraget årligen genom en revisionsplan, som
beaktar de av regelverk tvingande granskningarna. Uppdraget
är att granska och utvärdera att bolagets riskhanterings-, styr-
nings-, kontroll-, rapporterings-, ledningsprocesser och regel-
efterlevnad är effektiva och ändamålsenliga. Internrevisionen
rapporterar sina iakttagelser till styrelse och vd. Från och med
2019 har revisionsfirman Deloitte uppdraget att utföra intern-
revisionen på SEK. Genom att anlita en extern part för att utföra
internrevisionen får SEK tillgång till en hög och bred kompe-
tens för granskningen av bolagets efterlevnad av regelverk.
Övervakande
aktiviteter
• Kontrolltestning
• Årlig utvärdering
Information
och kommunikation
• Intern rapportering
• Extern rapportering
Styr- och kontrollmiljö
•
Tonen från toppen
•
Policyer och instruktioner
från styrelse och ledning
Riskbedömning
• Riskbedömningar
• Väsentliga
förändringar
Kontrollaktiviteter
•
Kontroller som utförs
i det dagliga arbetet
Ramverk för internkontroll
Års- och hållbarhetsredovisning 2024
43
Bolagsstyrning
Uppförandekoden
Vd har till uppgift att etablera instruktioner för att alla anställda
ska förstå kraven på upprätthållande av etiska värderingar och
den enskilde individens roll i det arbetet, vilket bland annat
regleras i bolagets uppförandekod som årligen fastställs av
styrelsen och bekräftas skriftligen av den anställde. I SEK:s
uppförandekod ingår hantering av intressekonflikter, vilken
stipulerar hur dessa ska undvikas och hanteras. SEK har fast-
ställda processer för hur intressekonflikter identifieras, hante-
ras och följs upp. Uppförandekoden kräver integritet och
etiskt agerande och förmedlas till medarbetare även via en
årlig utbildning. Medarbetare uppmuntras att anmäla miss-
tanke om agerande som kan innebära eller leda till lagbrott,
oetiskt beteende, överträdelse eller misstanke om överträ-
delse av uppförandekoden. Sådana överträdelser kan även
rapporteras anonymt via SEK:s visselblåsarsystem som hante-
ras av extern part. SEK:s uppförandekod finns tillgänglig för
både interna och externa parter på www.sek.se.
Intern styrning, kontroll och riskhantering
avseende den finansiella rapporteringen
För att säkerställa korrekt och tillförlitlig finansiell rapportering
har SEK utarbetat ett ledningssystem med avseende på den
finansiella rapporteringen som bygger på det ramverk som
upprättats av Committee of Sponsoring Organization of the
Treadway Commission (COSO) för intern kontroll, 2013 års
version. Kontrollramverket är indelat i fem komponenter: Styr-
och kontrollmiljö, Riskbedömning, Kontrollaktiviteter, Infor-
mation och kommunikation samt Övervakande aktiviteter.
Styr- och kontrollmiljö
Styr- och kontrollmiljö omfattar bland annat tonen från top-
pen samt policys och instruktioner från styrelse och ledning.
Det är viktigt för en stark intern kontrollmiljö att styrelse och
ledning signalerar betydelsen av en god intern kontroll samt
att det finns relevanta och ändamålsenliga policys och instruk-
tioner inom området.
Riskbedömning
SEK genomför återkommande riskbedömningar på process,
funktions och organisatorisk nivå. Syftet är att identifiera,
dokumentera och kvantifiera konsekvenser av och sanno-
likheten för att händelser inträffar som innebär att SEK:s
mål inte kan uppnås eller att det blir fel i den finansiella
rapporteringen. Löpande under året genomför bolaget risk-
bedömningar vid för bolaget väsentliga förändringar.
Kontrollaktiviteter
Utifrån identifierade risker har kontroller utformats för att
förebygga, upptäcka och korrigera fel och avvikelser.
Kontrollerna sker dels som företagsövergripande kon-
troller, dels som IT-generella kontroller och dels på trans-
aktionsnivå. Exempel på företagsövergripande kontroller är
instruktioner och rutiner för attesträtt, befogenheter och
ansvar vid kreditgivning och uppföljning av regelefterlevnad.
Exempel på IT-generella kontroller är ändringshantering,
backup-rutiner och behörigheter.
Transaktionsbaserade kontroller, som kan vara manuella
eller automatiska, utförs för att hantera risken för fel i den
finansiella rapporteringen. Sådana kontroller är till exempel
avstämningar och analyser. Processer och kontroller doku-
menteras i form av flödesscheman och beskrivningar av de
enskilda kontrollaktiviteterna som specificerar vem som utför
kontrollen, hur den utförs samt hur kontrollutförandet ska
dokumenteras.
Information och kommunikation
Policyer, instruktioner, metoddokument och rutinbeskriv-
ningar hålls löpande uppdaterade och kommuniceras till
personalen via relevanta kanaler, framför allt via intranätet,
internutbildningar och personalmöten. Formell och informell
kommunikation mellan medarbetare och ledning främjas
genom att antalet anställda är få och geografiskt samlade
på i huvudsak ett kontor.
Övervakande aktiviteter
Uppföljning och testning av kontrollaktiviteter utförs löpande
under året för att säkerställa att risker har beaktats och behand-
lats på ett tillfredsställande sätt. Testningen genomförs av med-
arbetare som är oberoende från kontrollutförandet. Åtgärder
för att hantera eventuella brister följs upp av ledningen och
revisionsutskottet. Ledningen har också fastställt kontroller för
att säkerställa att lämpliga åtgärder vidtas med anledning av de
rekommendationer som lämnas av internrevisionen och av
revisorer valda på bolagsstämma.
SEK är en så kallad Foreign Private Issuer såsom det defi-
nieras i regelverk i USA och påverkas därför även av det
amerikanska regelverket Sarbanes-Oxley Act (SOX). Enligt
detta regelverk ska ledningen årligen bedöma och uttala sig
om effektiviteten i den interna kontrollen i den finansiella
rapporteringen, baserat på genomförd testning av den interna
kontrollen. Motsvarande uttalande från bolagets revisorer
krävs dock inte för den bolagskategori som SEK tillhör inom
ramen för det amerikanska regelverket. Ledningen har enligt
de regler som gäller för Foreign Private Issuers utvärderat
den interna kontrollen över den finansiella rapporteringen.
Slutsatsen är att det, per den 31 december 2024, fanns effek-
tiva kontroller relaterade till den interna kontrollen över den
finansiella rapporteringen.
Revisorer
Vid årsstämman 2024 valdes Öhrlings Pricewaterhouse-
Coopers AB till revisionsbolag med auktoriserad revisor Peter
Sott som huvudansvarig revisor. Riksrevisionen kan förordna
en eller flera revisorer att delta i den årliga revisionen. Detta
har dock ej skett för 2024.
Revisionsutskottet tar årligen del av revisorernas gransk-
ningsplan och tar löpande del av revisorernas iakttagelser.
Bolagets revisorer är alltid med på revisionsutskottets möten
och har deltagit vid ett styrelsesammanträde. Styrelsen träffar
minst en gång per år bolagets revisorer utan närvaro av vd
eller annan person från ledningen. Styrelsen erhåller också
sammanfattande revisionsrapporter.
Års- och hållbarhetsredovisning 2024
44
Bolagsstyrning
Styrelse
Håkan Berg
Styrelseledamot
och ordförande i SEK:s finans- och riskutskott samt ledamot SEK:s revi-
sionsutskott.
Född:
1955.
Utbildning:
Jur. kand., Uppsala universitet.
Invald:
2022.
Tidigare
befattningar:
Medlem i Swedbanks koncernledning under 30 år och bland annat chef för
Stockholmsregionen, biträdande chef för Retail Banking, chef för Baltic Banking, revisions-
chef och riskchef.
Övriga uppdrag:
Styrelseledamot på ICA Banken AB och AK Nordic AB.
Grundare och styrelseordförande Montaro AB.
Paula da Silva
Styrelseledamot
och ledamot i SEK:s finans- och riskutskott och SEK:s kreditutskott.
Född:
1960.
Utbildning:
Handelshögskolan Stockholm.
Invald:
2022.
Tidigare befattningar:
Vd SEB
Strategic Investments, Global chef för Transaction Service på SEB samt flera chefspositioner
för banken i Latinamerika och USA.
Nuvarande befattning:
Vd på P27 Nordic Payments
Platform AB.
Lennart Jacobsen
Styrelseordförande
och ordförande i SEK:s ersättningsutskott samt ledamot SEK:s kredit-
utskott.
Född:
1966.
Utbildning:
Civilingenjör, Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm.
Invald:
2021.
Tidigare befattningar:
Executive Vice President, Sverigechef och ansvarig
för Retail Banking på Nordea Bank AB och nordisk vd för GE Capital Global Banking AB.
Övriga uppdrag:
Styrelseordförande i Resurs Bank AB och Playground Group AB. Styrelse-
ledamot i Swedbank Robur Fonder AB och Oryx Holding AB.
Reinhold Geijer
Styrelseledamot
och ordförande i SEK:s kreditutskott samt ledamot SEK:s ersättnings-
utskott.
Född:
1953.
Utbildning:
Civilekonom, Handelshögskolan Stockholm.
Invald:
2017.
Tidigare befattningar:
Vd i The Royal Bank of Scotland, Nordic Branch, Nordisk Renting AB
och Föreningssparbanken (Swedbank). Vice vd i Telia AB. Tidigare anställningar i Ericsson
Radio Systems AB, SSAB Svenskt Stål och Weyerhaeuser Integrated Forest Company, USA.
Övriga uppdrag:
Styrelseledamot i BTS Group AB, Eterna Invest AB med intressebolag
och
Livförsäkringsaktiebolaget Skandia ömsesidigt.
Års- och hållbarhetsredovisning 2024
45
Bolagsstyrning
Carl Mellander
Styrelseledamot
och ledamot i SEK:s revisionsutskott.
Född:
1964.
Utbildning:
Fil. kand.
Stockholms universitet.
Invald:
2024.
Tidigare befattningar:
CFO och medlem i koncern-
ledningen för Ericsson. Group Treasurer m.fl. roller inom Ericsson, CFO för en telekomope-
ratör, CFO för en affärsenhet inom Saab samt avdelningsdirektör på BITS.
Övriga uppdrag:
Styrelseledamot i Grönskär Gruppen AB samt i Tobii AB (publ), därutöver medlem i Rädda
Barnens Finansierings- och Partnerskapsråd, samt advisory board-medlem i Stockholms
Handelshögskolas Accounting and Financial Management Center of Excellence.
Revisorer:
Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB, revisorer i SEK sedan 2017
Huvudansvarig revisor:
Peter Sott, auktoriserad revisor. Född: 1982. Revisor i SEK sedan 2024.
Inga ledamöter har något innehav av aktier eller andra finansiella instrument i bolaget.
Katarina Ljungqvist
Styrelseledamot
och ledamot i SEK:s kreditutskott.
Född:
1965.
Utbildning:
Juridik och
ekonomi, Handelshögskolan vid Göteborgs Universitet.
Invald:
2022.
Tidigare befattningar:
Chef för Handelsbanken Digital och chef för Affärsutveckling Sverige och vice vd och
chef för regionbanken Västra Sverige Handelsbanken.
Övriga uppdrag:
Styrelseledamot
i Hufvudstaden AB och Svenska Mässan Stiftelse samt dess huvudmannaråd.
Nuvarande
befattning
: Vd på Kommuninvest AB.
Hanna Lagercrantz
Styrelseledamot
och ledamot i SEK:s ersättningsutskott och SEK:s finans- och riskutskott.
Född:
1970.
Utbildning:
Civilekonom, Handelshögskolan i Stockholm, M. Phil. Economics,
Cambridge University, UK.
Invald:
2019.
Tidigare befattningar:
Styrelseledamot i Almi AB,
AO Dom Shvetsii, Fouriertransform AB, LKAB, SBAB, SOS Alarm AB, Swedish Space
Corporation (SSC), Svenska Skeppshypotekskassan och Swedfund International AB. Innan
dess befattningar på SEB, UBS och S.G. Warburg.
Övriga uppdrag:
Styrelseledamot i
Research Institutes of Sweden (RISE) AB och Svenska Spel AB.
Nuvarande befattning:
Kansliråd, Finansdepartementet.
Eva Nilsagård
Styrelseledamot
och ordförande i SEK:s revisionsutskott.
Född:
1964.
Utbildning:
Civileko-
nom samt Executive MBA från Handelshögskolan vid Göteborgs universitet.
Invald:
2018.
Tidigare befattningar:
CFO i Plastal Group. Direktör Strategi & Affärsutveckling i Volvo Last-
vagnar (EMEA). CFO i Vitrolife AB. VP Finance & IT i Volvo Penta samt seniora befattningar
inom finans och affärsutveckling inom bland annat Volvo, AstraZeneca koncernen samt SKF.
Övriga uppdrag:
Styrelseledamot samt ordförande i revisionsutskotten i AddLife AB, Bufab
AB, Xbrane Biopharma AB, Hansa Biopharma AB, Nimbus Group AB, Nanexa AB, Silex
Microsystems AB och Ernströmgruppen AB.
Nuvarande befattning:
Grundare och vd för
Nilsagård consulting.
Års- och hållbarhetsredovisning 2024
46
Bolagsstyrning
Ledning
Magnus Montan
Vd
Född:
1972
Utbildning:
BSc. i Ekonomi
från London School of
Economics
Anställd:
2021
Övriga uppdrag:
–
Karl Johan Bernerfalk
Chef Juridik och Inköp
Född:
1972
Utbildning:
Jur. kand., Lunds
universitet
Anställd:
2007
Övriga uppdrag:
–
Teresa Hamilton Burman
Kreditchef
Född:
1962
Utbildning:
Civilekonom,
Stockholms universitet
Anställd:
2015
Övriga uppdrag:
–
Pontus Davidsson
Chef Internationell
finansiering
Född:
1970
Utbildning:
Magisterexamen
Business Administration (MSc),
Handelshögskolan Göteborg
Anställd:
2022
Övriga uppdrag:
Styrelseleda-
mot i Näringslivets Industriella
Råd samt styrelseledamot IFK
Lidingö Skid och Orienterings-
klubb (ideell förening)
Jens Hedar
tf Chief Financial Officer
Född:
1974
Utbildning:
Studier
vid
Handelshögskolan
i Stockholm
Anställd:
2007
Övriga uppdrag:
–
Jan Hoppe
Riskchef
Född:
1981
Utbildning:
Civilekonom
(MSc), University of Münster
Anställd:
2023
Övriga uppdrag:
–
Års- och hållbarhetsredovisning 2024
47
Bolagsstyrning
Maria Simonson
tf. Chef Kundrelationer,
Hållbarhetschef
Född:
1975
Utbildning:
Jur. kand.,
Uppsala universitet.
Anställd:
2022
Övriga uppdrag:
–
Anna-Lena Söderlund
Chef Regelefterlevnad
Född:
1961
Utbildning:
Agronom,
Sveriges Lantbruksuniversitet
Anställd:
1991
Övriga uppdrag:
–
Susanna Rystedt
Chef Strategi, affärsutveck-
ling och kommunikation
Född:
1964
Utbildning:
Civilekonom,
Handelshögskolan Stockholm
Anställd:
2009
Övriga uppdrag:
Styrelse-
ledamot i AB Trav och
Galopp
Jenny Lilja Lagercrantz
HR-chef
Född:
1972
Utbildning:
Filosofie Kandidat-
examen på linjen för Personal
och arbetslivsfrågor, Stockholms
universitet
Anställd:
2022
Övriga uppdrag:
–
Tomas Nygård
Chief Information Officer
Född:
1969
Utbildning:
Civilingenjör
Industriell ekonomi, Luleå
Tekniska universitet
Anställd:
2022
Övriga uppdrag:
–
Förändringar i ledningen:
Stefan Friberg lämnade rollen som Chief Financial Officer 25 april 2024. I samband med det tillträdde chef Kundrela-
tioner Jens Hedar rollen som tf Chief Financial Officer och Maria Simonson tillträdde rollen som tf chef Kundrelationer
samtidigt som hon behöll rollen som Hållbarhetschef. Teresa Hamilton Burman avgår som kreditchef 31 januari 2025.
Mattias Hasselbo tillträder som ny kreditchef 1 februari 2025.
Års- och hållbarhetsredovisning 2024
48
Bolagsstyrning
Rapport över totalresultat i koncernen
Skr mn
Not
2024
2023
2022
Ränteintäkter beräknade enligt effektivräntemetoden
13 625
13 396
6 563
Övriga ränteintäkter
5 690
6 042
166
Räntekostnader
-16 257
-16 543
-4 550
Räntenetto
2
3 058
2 895
2 179
Avgifts- och provisionsnetto
3
-46
-51
-31
Nettoresultat av finansiella transaktioner
4
-40
21
69
Summa rörelseintäkter
2 972
2 865
2 217
Personalkostnader
5
-445
-402
-402
Övriga administrationskostnader
6
-229
-222
-216
Av- och nedskrivningar av icke finansiella tillgångar
7
-84
-88
-94
Summa rörelsekostnader
-758
-712
-712
Rörelseresultat före kreditförluster
2 214
2 153
1 505
Kreditförluster, netto
9
-93
-585
-34
Rörelseresultat
2 121
1 568
1 471
Skattekostnader
10
-438
-324
-305
Nettoresultat
1
1 683
1 244
1 166
Övrigt totalresultat relaterat till:
Poster som kommer att omklassificeras till resultatet
Derivat i kassaflödessäkringar
56
63
-122
Skatt på poster som kommer att omklassificeras till resultatet
10
-12
-13
25
Netto poster som kommer att omklassificeras till resultatet
44
50
-97
Poster som inte kommer att omklassificeras till resultatet
Egen kreditrisk
320
-23
99
Omvärdering av förmånsbestämda pensionsplaner
-9
-6
43
Skatt på poster som inte kommer att omklassificeras till resultatet
10
-64
6
-30
Netto poster som inte kommer att omklassificeras till resultatet
247
-23
112
Övrigt totalresultat
291
27
15
Årets totalresultat
1
1 974
1 271
1 181
Skr
Resultat per aktie före och efter utspädning
2
422
312
292
1
Hela resultatet är hänförligt till moderbolagets aktieägare.
2 Antalet aktier uppgick 2024 till 3 990 000 (3 990 000).
Års- och hållbarhetsredovisning 2024
49
Räkningar
Rapport över finansiell ställning i koncernen
Skr mn
Not
31 december
2024
31 december
2023
Tillgångar
Likvida medel
11, 12
5 219
3 482
Statsskuldförbindelser/Statsobligationer
11, 12
4 150
11 525
Andra räntebärande värdepapper än utlåning
11, 12
52 843
41 561
Utlåning dokumenterad som värdepapper
9, 11, 12
48 726
51 227
Utlåning till kreditinstitut
9, 11, 12
13 529
19 009
Utlåning till allmänheten
8, 9, 11, 12
224 354
224 165
Derivat
12, 14
10 643
6 432
Aktier
12
20
–
Materiella och immateriella tillgångar
7
178
245
Uppskjuten skattefordran
10
1
13
Övriga tillgångar
16
286
276
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter
17
8 145
7 994
Summa tillgångar
368 094
365 929
Skulder och eget kapital
Skulder till kreditinstitut
12, 18
8 607
3 628
Emitterade värdepapper
12, 18
316 388
314 108
Derivat
12, 14
5 227
12 637
Övriga skulder
19
4 490
4 272
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter
20
8 798
8 387
Avsättningar
5, 21
12
51
Summa skulder
343 522
343 083
Aktiekapital
3 990
3 990
Reserver
204
-87
Balanserad vinst
20 378
18 943
Summa eget kapital
22
24 572
22 846
Summa skulder och eget kapital
368 094
365 929
Års- och hållbarhetsredovisning 2024
50
Räkningar
Rapport över förändringar i eget
kapital i koncernen
Eget
kapital
Aktiekapital
Reserver
Balanserad
vinst
Skr mn
Säkrings-
reserv
Egen
kreditrisk
Förmåns-
bestämda
pensions-
planer
2024
Ingående eget kapital 1 januari 2024
22 846
3 990
-47
-41
1
18 943
Förändringar i eget kapital:
Årets nettoresultat
1 683
1 683
Övrigt totalresultat relaterat till:
Poster som kommer att omklassificeras
till resultatet
Derivat i kassaflödessäkringar
56
56
Skatt på poster som kommer att
omklassificeras till resultatet
-12
-12
Poster som inte kommer att
omklassificeras till resultatet
Egen kreditrisk
320
320
Omvärdering av förmånsbestämda
pensionsplaner
-9
-9
Skatt på poster som inte kommer
att omklassificeras till resultatet
-64
-66
2
Summa övrigt totalresultat
291
–
44
254
-7
–
Summa årets totalresultat
1 974
–
44
254
-7
1 683
Utdelning
-248
-248
Utgående eget kapital 31 december 2024
1
24 572
3 990
-3
213
-6
20 378
2023
Ingående eget kapital 1 januari 2023
21 575
3 990
-97
-23
6
17 699
Förändringar i eget kapital:
Årets nettoresultat
1 244
1 244
Övrigt totalresultat relaterat till:
Poster som kommer att omklassificeras
till resultatet
Derivat i kassaflödessäkringar
63
63
Skatt på poster som kommer att
omklassificeras till resultatet
-13
-13
Poster som inte kommer att
omklassificeras till resultatet
Egen kreditrisk
-23
-23
Omvärdering av förmånsbestämda
pensionsplaner
-6
-6
Skatt på poster som inte kommer
att omklassificeras till resultatet
6
5
1
Summa övrigt totalresultat
27
–
50
-18
-5
–
Summa årets totalresultat
1 271
–
50
-18
-5
1 244
Utdelning
–
–
Utgående eget kapital 31 december 2023
1
22 846
3 990
-47
-41
1
18 943
Års- och hållbarhetsredovisning 2024
51
Räkningar
Eget
kapital
Aktiekapital
Reserver
Balanserad
vinst
Skr mn
Säkrings-
reserv
Egen
kreditrisk
Förmåns-
bestämda
pensions-
planer
2022
Ingående eget kapital 1 januari 2022
20 808
3 990
–
-102
-27
16 947
Förändringar i eget kapital:
Årets nettoresultat
1 166
1 166
Övrigt totalresultat relaterat till:
Poster som kommer att omklassificeras
till resultatet
Derivat i kassaflödessäkringar
-122
-122
Skatt på poster som kommer att
omklassificeras till resultatet
25
25
Poster som inte kommer att
omklassificeras till resultatet
Egen kreditrisk
99
99
Omvärdering av förmånsbestämda
pensionsplaner
43
43
Skatt på poster som inte kommer
att omklassificeras till resultatet
-30
-20
-10
Summa övrigt totalresultat
15
–
-97
79
33
–
Summa årets totalresultat
1 181
–
-97
79
33
1 166
Utdelning
-414
-414
Utgående eget kapital 31 december 2022
1
21 575
3 990
-97
-23
6
17 699
1
Hela beloppet av eget kapital är hänförlig till moderbolagets aktieägare.
Års- och hållbarhetsredovisning 2024
52
Räkningar
Rapport över kassaflöden i koncernen
Skr mn
2024
2023
2022
Löpande verksamhet
Rörelseresultat
1
2 121
1 568
1 471
Justeringar för ej kassaflödespåverkande poster i rörelseresultat
542
1 259
329
varav nedskrivningar finansiella instrument, netto
93
585
34
varav av- och nedskrivningar av icke finansiella tillgångar
84
88
94
varav valutakurseffekter
9
-1
7
varav orealiserade värdeförändringar
-346
-54
-24
varav övrigt
2
702
641
218
Betald inkomstskatt
-601
-528
-420
Ökning (-)/minskning (+) av utlåning
20 058
-13 785
-17 970
Ökning (-)/minskning (+) i räntebärande värdepapper exkl. utlåning
-2 001
17 404
-12 027
Nettoförändring – övriga tillgångar och skulder
-41
-74
380
Kassaflöde från löpande verksamhet
20 078
5 844
-28 237
Investeringsverksamhet
Investeringar
-17
-26
-70
Kassaflöde från investeringsverksamhet
-17
-26
-70
Finansieringsverksamhet
Nyupplåning
120 899
167 282
169 473
Amortering av upplåning
-130 020
-165 249
-149 831
Återköp och förtidslösen av upplåning
-8 636
-10 933
-8 849
Derivat, netto
-660
2 868
9 770
Utdelat till aktieägaren
-248
–
-414
Amortering leasingskuld
-28
-28
-23
Kassaflöde från finansieringsverksamhet
-18 693
-6 060
20 126
Periodens kassaflöde
1 368
-242
-8 181
Likvida medel vid årets början
3 482
4 060
11 128
Periodens kassaflöde
1 368
-242
-8 181
Valutakurseffekter i likvida medel
369
-336
1 113
Likvida medel vid årets slut
3
5 219
3 482
4 060
varav banktillgodohavanden
186
672
255
varav kortfristiga placeringar, jämställda med likvida medel
5 033
2 810
3 805
1
Erhållna och betalda räntor
Erhållen ränta
19 157
15 621
4 485
Betald ränta
15 869
12 313
2 233
2
Varav övrigt avser upplupna räntor, ej betalda skatter och förändring i övrigt totalresultat.
3
Likvida medel avser banktillgodohavanden som omedelbart kan omsättas till kontanta medel, samt kortfristiga depositioner,
där tiden till förfall ej överstiger tre månader vid anskaffningstidpunkten. Se not 11.
Års- och hållbarhetsredovisning 2024
53
Räkningar
Moderbolagets resultaträkning
Skr mn
Not
2024
2023
Ränteintäkter beräknade enligt effektivräntemetoden
13 625
13 396
Övriga ränteintäkter
5 690
6 042
Räntekostnader
-16 257
-16 543
Räntenetto
2
3 058
2 895
Avgifts- och provisionsnetto
3
-46
-51
Nettoresultat av finansiella transaktioner
4
281
-3
Summa rörelseintäkter
3 293
2 841
Personalkostnader
5
-457
-406
Övriga administrationskostnader
6
-229
-222
Av- och nedskrivningar av icke finansiella tillgångar
7
-84
-88
Summa rörelsekostnader
-770
-716
Rörelseresultat före kreditförluster
2 523
2 125
Kreditförluster, netto
9
-370
-329
Nedskrivning, netto, av finansiella anläggningstillgångar
1
9
277
-256
Rörelseresultat
2 430
1 540
Skattekostnader
10
-502
-319
Nettoresultat
1 928
1 221
1
Nedskrivning, netto, av finansiella anläggningstillgångar avser nedskrivning av utlåning dokumenterad som räntebärande värdepapper.
Moderbolagets rapport över totalresultat
Skr mn
Not
2024
2023
Nettoresultat
1 928
1 221
Övrigt totalresultat relaterat till:
Poster som kommer att omklassificeras till resultatet
Derivat i kassaflödessäkringar
56
63
Skatt på poster som kommer att omklassificeras till resultatet
10
-12
-13
Netto poster som kommer att omklassificeras till resultatet
44
50
Övrigt totalresultat
44
50
Årets totalresultat
1 972
1 271
Års- och hållbarhetsredovisning 2024
54
Räkningar
Moderbolagets balansräkning
Skr mn
Not
31 december
2024
31 december
2023
Tillgångar
Likvida medel
11, 12
5 219
3 482
Statsskuldförbindelser/Statsobligationer
11, 12
4 150
11 525
Andra räntebärande värdepapper än utlåning
11, 12
52 843
41 561
Utlåning dokumenterad som räntebärande värdepapper
9, 11, 12
48 726
51 227
Utlåning till kreditinstitut
9, 11, 12
13 529
19 009
Utlåning till allmänheten
8, 9, 11, 12
224 354
224 165
Derivat
12, 14
10 643
6 432
Aktier
12
20
–
Aktier i koncernföretag
15
0
0
Materiella och immateriella tillgångar
7
178
245
Uppskjuten skattefordran
10
1
13
Övriga tillgångar
16
286
276
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter
17
8 145
7 994
Summa tillgångar
368 094
365 929
Skulder och eget kapital
Skulder till kreditinstitut
12, 18
8 607
3 628
Emitterade värdepapper
12, 18
316 388
314 108
Derivat
12, 14
5 227
12 637
Övriga skulder
19
4 490
4 272
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter
20
8 798
8 387
Avsättningar
5, 21
12
49
Summa skulder
343 522
343 081
Bundet eget kapital
Aktiekapital
3 990
3 990
Reservfond
198
198
Fond för utvecklingsutgifter
46
83
Fritt eget kapital
Fond för verkligt värde
-3
-47
Balanserad vinst
18 413
17 403
Årets resultat
1 928
1 221
Summa eget kapital
22
24 572
22 848
Summa skulder och eget kapital
368 094
365 929
Års- och hållbarhetsredovisning 2024
55
Räkningar
Rapport över förändringar i eget
kapital i moderbolaget
Bundet eget kapital
Fritt eget kapital
Skr mn
Eget
kapital
Aktiekapital
Reservfond
Fond för
utvecklings-
utgifter
Säkrings-
reserv
Balanserad
vinst
2024
Ingående eget kapital 1 januari 2024
22 848
3 990
198
83
-47
18 624
Förändringar i eget kapital:
Årets nettoresultat
1 928
1 928
Övrigt totalresultat relaterat till:
Poster som kommer att omklassificeras
till resultatet
Derivat i kassaflödessäkringar
56
56
Skatt på poster som kommer att
omklassificeras till resultatet
-12
-12
Summa övrigt totalresultat
44
–
–
–
44
–
Summa årets totalresultat
1 972
–
–
–
44
1 928
Överföring mellan fritt och bundet kapital
–
-37
37
Utdelning
-248
-248
Utgående eget kapital 31 december 2024
24 572
3 990
198
46
-3
20 341
2023
Ingående eget kapital 1 januari 2023
21 577
3 990
198
111
-97
17 375
Förändringar i eget kapital:
Årets nettoresultat
1 221
1 221
Övrigt totalresultat relaterat till:
Poster som kommer att omklassificeras
till resultatet
Derivat i kassaflödessäkringar
63
63
Skatt på poster som kommer att
omklassificeras till resultatet
-13
-13
Summa övrigt totalresultat
50
–
–
–
50
–
Summa årets totalresultat
1 271
–
–
–
50
1 221
Överföring mellan fritt och bundet kapital
–
-28
28
Utdelning
–
–
Utgående eget kapital 31 december 2023
22 848
3 990
198
83
-47
18 624
Års- och hållbarhetsredovisning 2024
56
Räkningar
Rapport över kassaflöden i moderbolaget
Skr mn
2024
2023
Löpande verksamhet
Rörelseresultat
1
2 430
1 540
Justeringar för ej kassaflödespåverkande poster i rörelseresultat
231
1 289
varav nedskrivningar finansiella instrument, netto
93
585
varav av- och nedskrivningar av icke finansiella tillgångar
84
88
varav valutakurseffekter
9
-1
varav orealiserade värdeförändringar
-346
-54
varav övrigt
2
391
671
Betald inkomstskatt
-601
-528
Ökning (-)/minskning (+) av utlåning
20 058
-13 785
Ökning (-)/minskning (+) i räntebärande värdepapper exkl. utlåning
-2 001
17 404
Nettoförändring – övriga tillgångar och skulder
-39
-76
Kassaflöde från löpande verksamhet
20 078
5 844
Investeringsverksamhet
Investeringar
-17
-26
Kassaflöde från investeringsverksamhet
-17
-26
Finansieringsverksamhet
Nyupplåning
120 899
167 282
Amortering av upplåning
-130 020
-165 249
Återköp och förtidslösen av upplåning
-8 636
-10 933
Derivat, netto
-660
2 868
Utdelat till aktieägaren
-248
–
Amortering leasingskuld
-28
-28
Kassaflöde från finansieringsverksamhet
-18 693
-6 060
Periodens kassaflöde
1 368
-242
Likvida medel vid årets början
3 482
4 060
Periodens kassaflöde
1 368
-242
Valutakurseffekter i likvida medel
369
-336
Likvida medel vid årets slut
3
5 219
3 482
varav banktillgodohavanden
186
672
varav kortfristiga placeringar, jämställda med likvida medel
5 033
2 810
1
Erhållna och betalda räntor
Erhållen ränta
19 157
15 621
Betald ränta
15 869
12 313
2 Varav övrigt avser upplupna räntor, ej betalda skatter och förändring i övrigt totalresultat.
3 Likvida medel avser banktillgodohavanden som omedelbart kan omsättas till kontanta medel, samt kortfristiga depositioner,
där tiden till förfall ej överstiger tre månader vid anskaffningstidpunkten. Se not 11.
Års- och hållbarhetsredovisning 2024
57
Räkningar
 
Finansiella noter
Års- och hållbarhetsredovisning 2024
58
Finansiella noter
Företagsinformation
Svensk Exportkredit (SEK) är ett statligt bolag som finansie-
rar svenska exportföretag, deras underleverantörer och utländ-
ska kunder. AB Svensk Exportkredit (publ) är moderbolag i
koncernen. Moderbolaget är ett svenskt aktiebolag med säte
i Stockholm, Sverige. Koncernredovisningen för det räken-
skapsår som slutar 31 december 2024 har godkänts för publice-
ring av styrelsen 20 februari 2025 och kommer att föreläggas
årsstämman 2024 för fastställande 25 mars 2025.
Obligatoriska uppgifter
Företagets namn
AB Svensk Exportkredit
Företagets rättsliga form
Aktiebolag (publ)
Aktiekapital
3 990 000 aktier / kvotvärde Skr 1 000
Organisationsnummer
556084–0315
Företagets hemvist
Sverige
Företagets registreringsland
Sverige
Adress till företagets huvudkontor
Fleminggatan 20, 112 26 Stockholm, Sverige
Företagets huvudsakliga verksamhetsställe
Sverige
Verksamhetens karaktär och huvudsakliga aktiviteter
Kreditmarknadsbolag, finansiering av export
Notförteckning
Not 1. Väsentliga redovisningsprinciper
58
Not 2. Räntenetto
67
Not 3. Avgifts- och provisionsnetto
67
Not 4. Nettoresultat av finansiella transaktioner
68
Not 5. Personalkostnader
68
Not 6. Övriga administrationskostnader
75
Not 7. Materiella och immateriella tillgångar
75
Not 8. Leasing
76
Not 9. Nedskrivningar
77
Not 10. Skatter
80
Not 11. Utlåning och likviditetsplaceringar
81
Not 12. Klassificering av finansiella tillgångar och skulder
82
Not 13. Finansiella tillgångar och skulder till verkligt värde
83
Not 14. Derivat och säkringsredovisning
87
Not 15. Aktier i koncernföretag
90
Not 16. Övriga tillgångar
90
Not 17. Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter
90
Not 18. Upplåning
90
Not 19. Övriga skulder
91
Not 20. Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter
91
Not 21. Avsättningar
92
Not 22. Eget kapital
92
Not 23. Ställda säkerheter och eventualförpliktelser
92
Not 24. CIRR-systemet
93
Not 25. Kapitalsituation
94
Not 26. Riskupplysningar
98
Not 27. Transaktioner med närstående
115
Not 28. Händelser efter rapportperioden
116
Not 1. Väsentliga redovisningsprinciper
Om inget annat anges har de redovisningsprinciper som presenteras
nedan använts i samtliga redovisningsperioder som årsredovisningen
avser.
Innehållsförteckning:
(a) Rapporterande enhet
(b) Grunder för presentation
(c)
Förändrade redovisningsprinciper och presentation
(d) Segmentrapportering
(e)
Redovisning av rörelseintäkter
(f)
Finansiella instrument
(g)
Kritiska redovisningsprinciper, bedömningar och uppskattningar
(h) Moderbolaget
(a) Rapporterande enhet
AB Svensk Exportkredit (”SEK” eller ”moderbolaget”) är ett svenskt
aktiebolag med säte i Stockholm, Sverige. Adressen till huvudkontoret
är Fleminggatan 20, Box 194, SE-112 26 Stockholm. Koncernen omfat-
tar, per 31 december 2024, SEK och dess helägda vilande dotterbolag
SEKETT AB. Tillsammans benämns dessa som koncernen eller gruppen.
(b) Grunder för presentation
(i) Föreskrifter
Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med IFRS
®
Redovis-
ningsstandarder, publicerade av International Accounting Standard
Board (IASB
®
). De IFRS-standarder som SEK tillämpar är samtliga
godkända av Europeiska Unionen (EU). Vidare har kraven på ytterli-
gare informationsgivning, konsistent med IFRS, tillämpats enligt Lag
om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (1995:1559)
(ÅRKL), rekommendation RFR 1 Kompletterande redovisningsregler
för koncerner (RFR), utgiven av Rådet för finansiell rapportering samt
Finansinspektionens föreskrifter (FFFS 2008:25), vilka samtliga har
blivit uppfyllda vid framtagandet av årsredovisningen i vilken dessa
noter ingår som en del. SEK följer också statens principer för extern
rapportering i enlighet med statens ägarpolicy och principer för bolag
med statligt ägande. Moderbolagets redovisningsprinciper överens-
stämmer med dem som tillämpas i koncernen, med undantag för vad
som anges i not 1 (h) nedan. Moderbolagets resultat och tillgångar
utgör huvudsakligen koncernens resultat och tillgångar. Den lämnade
 
Finansiella noter
fortsättning, not 1
Års- och hållbarhetsredovisning 2024
59
informationen i noterna avser, om inget annat anges eller framgår av
sammanhanget, både koncernen och moderbolaget. SEK är en så
kallad Foreign Private Issuer såsom det definieras i regelverk i USA. I
koncernens rapport över totalresultat, rapport över förändringar i eget
kapital, rapport över kassaflöden och rapporternas relaterade noter
lämnas två jämförelseår då det är ett krav för rapportering i USA.
Vissa tilläggsupplysningar som tillämpliga regelverk och lagar krä-
ver finns angivna i noter till redovisningen eller med referens till avsnitt
Risk- och kapitalhantering. Sådan information ska genom hänvisning-
arna anses ingå häri. Upplysningar för hållbarhet och mångfaldspolicy
finns angivna i finansiella noter till redovisningen, i hållbarhetsnoter
och i bolagsstyrningsrapporten.
Den 20 februari 2025 godkände SEK:s styrelse koncernens räken-
skaper och moderbolagets årsredovisning. Koncernens rapport över
totalresultat och rapport över finansiell ställning och moderbola-
gets resultaträkning och balansräkning ska bli föremål för beslut om
fastställande av SEK:s aktieägare på årsstämman som ska hållas den
25 mars 2025.
(ii) Grunder för redovisningen
Koncernens redovisning har upprättats på basis av upplupet anskaff-
ningsvärde med följande undantag:
•
alla derivat värderas till verkligt värde
•
finansiella instrument – värderade till verkligt värde via resultatet –
värderas till verkligt värde
•
vid tillämpning av säkringsredovisning av verkligt värde, justeras det
upplupna anskaffningsvärdet på den underliggande säkrade posten
i redovisningen för att reflektera förändringen av verkligt värde med
avseende på den risk som säkrats.
(iii) Funktionell valuta och rapporteringsvaluta
SEK har fastställt att den svenska kronan (Skr) är bolagets funktionella
valuta. Skr är också rapporteringsvaluta i moderbolaget och koncer-
nen under IFRS. Avgörande faktorer är att SEK:s eget kapital är fast-
ställt i svenska kronor och att en stor andel av SEK:s kostnader, särskilt
personalkostnader, övriga kostnader och skatter, redovisas i svenska
kronor. SEK hanterar sin risk i utländsk valuta genom att säkra expone-
ringen mellan svenska kronor och andra valutor.
(c) Förändrade redovisningsprinciper och presentation
Redovisningsprinciperna, beräkningsgrunderna och presentationen är
i allt väsentligt oförändrade jämfört med års- och hållbarhetsredovis-
ningen 2023. SEK analyserar och bedömer tillämpning och påverkan
av förändringar i de redovisningsregelverk som tillämpas inom koncer-
nen. De förändringar som inte omnämns är antingen inte tillämpliga
för SEK eller har bedömts inte ha någon betydande inverkan på SEK:s
finansiella rapportering.
(i) Följande omarbetade IFRS-standarder
tillämpas av SEK från 1 januari 2024:
IASB har vid två olika tillfällen under 2020 och 2022 publicerat till-
lägg till IAS 1. Det senaste publicerade tillägget syftar till att specifice-
rar kraven för att klassificera skulder som kortfristiga eller långfristiga
när de omfattas av villkor ”(kovenanter)”. Tillägget klargör att villkor
som måste uppfyllas före eller på balansdagen kan ha en effekt på
klassificeringen av en skuld som långfristig eller kortfristig och för att
ett företag ska kunna klassificera ett lån som långfristig skuld krävs att
företaget har en rätt att skjuta upp reglering med minst tolv månader.
Tillägget i IAS 1 har inte haft någon väsentlig påverkan på koncernens
finansiella rapporter.
(ii) Kommande regelverksförändringar
Årsredovisningslagen har under 2024 ändrats och tillåter numera
företag som i koncernredovisningen tillämpar IFRS att redovisa vär-
deförändringar på en finansiell skuld som hänger ihop med egen
kreditrisk i fonden för verkligt värde istället för i resultaträkningen. I
december 2024 har RFR 2 också uppdaterats för att reflektera denna
ändring. Ändringarna får tillämpas för räkenskapsår som inleds efter
30 juni 2024. SEK ämnar att, i moderbolagets redovisning, övergå till
att redovisa värdeförändringar på en finansiell skuld som hänger ihop
med egen kreditrisk i fonden för verkligt värde istället för i resultaträk-
ningen per 1 januari 2025. Ändringen kommer att innebära att redovis-
ningen i juridisk person överensstämmer med koncernens redovisning
i enlighet med IFRS.
IASB har publicerat en ny standard, IFRS 18 Presentation och upp-
lysningar i finansiella rapporter, som ersätter IAS 1 Utformning av finan-
siella rapporter. Under förutsättning att IFRS 18 antas av EU, och den
tidpunkt för ikraftträdande som IASB föreslagit inte ändras, kommer
standarden att tillämpas från och med räkenskapsåret 2027. IFRS 18
medför nya krav på utformningen av och upplysningarna i finansiella
rapporter, med särskilt fokus på resultaträkningen och upplysningarna
kring ledningens resultatmått. Standarden påverkar ej värdering av
tillgångar och skulder eftersom den behandlar presentation och upp-
lysningar i de finansiella rapporterna. SEK har påbörjat ett arbete med
att analysera vilka effekterna blir på koncernens finansiella rapporter.
I maj 2024 utfärdade IASB ändringar avseende IFRS 9 Finansiella
instrument och IFRS 7 Finansiella instrument: upplysningar. Ändring-
arna innehåller bl.a. tydliggörande kring tidpunkt för redovisning och
bortbokning av vissa finansiella tillgångar och skulder, ytterligare väg-
ledning för att bedöma om en finansiell tillgång uppfyller kriteriet för
enbart betalningar av kapitalbelopp och ränta (SPPI), nya upplysnings-
krav för instrument med kontraktsvillkor som kan påverka kassaflödet
samt uppdatering av upplysningskrav för aktieinstrument som redo-
visas till verkligt värde via övrigt totalresultat (FVOCI). Ändringarna
ska tillämpas från den 1 januari 2026 och SEK har påbörjat sitt arbete
med att analysera de föreslagna ändringarnas påverkan på koncernens
finansiella rapporter.
(d) Segmentrapportering
Segmenten identifieras utifrån den interna rapporteringen till Vd som
är identifierad som den högste verkställande beslutsfattaren. SEK har
ett segment, utlåning, vilket baseras dels på vårt uppdrag från ägaren
som är att på kommersiella och hållbara grunder säkerställa tillgång till
finansiella lösningar för svensk exportnäring, dels på hur styrning och
resultatuppföljning av verksamheten sker. Någon segmentrapporte-
ring upprättas därför inte. Upplysningar om geografisk fördelning och
intäkt per produktgrupp återfinns i not 2.
(e) Redovisning av rörelseintäkter
(i) Räntenetto
Ränteintäkter och räntekostnader hänförliga till finansiella tillgångar
och skulder, oavsett kategoritillhörighet, redovisas i räntenettot.
Ränteintäkter och räntekostnader bruttoredovisas med undantag för
ränteintäkter och räntekostnader från derivat som nettoredovisas.
Räntor för alla derivat som säkrar upplåning redovisas som räntekost-
nader, och räntor för alla derivat som säkrar tillgångar redovisas som
ränteintäkter, oavsett om kontraktens räntor netto utgör ränteintäkt
eller räntekostnad. Detta illustrerar upplåningens verkliga räntekost-
nad efter beaktande av ekonomiska säkringar. Negativa räntor på till-
gångar redovisas som räntekostnader och negativa räntor på skulder
redovisas som ränteintäkter. Ränteintäkter beräknade enligt effek-
tivräntemetoden vilka presenteras i SEK:s rapport över totalresultat
innefattar enbart ränteintäkter på finansiella tillgångar värderade till
upplupet anskaffningsvärde och räntor för de derivat som säkrings-
redovisas för dessa tillgångar. Detta då effektivräntemetoden framför-
allt är en värderingsteknik för att beräkna upplupet anskaffningsvärde
och allokera ränta över tid. Dessa ränteintäkter och motsvarande
räntekostnader beräknas och redovisas med tillämpning av effektiv-
räntemetoden. Effektivräntan innefattar avgifter som anses vara en
integrerad del av effektivräntan för ett finansiellt instrument (vanligen
avgifter erhållna som kompensation för risk). Ränteliknande garanti-
provisioner ingår som en del av effektivräntan. Effektivräntan motsvarar
den ränta som används för att diskontera avtalsenliga framtida kassa-
flöden till redovisat värde på den finansiella tillgången eller skulden.
Posten övriga ränteintäkter innefattar ränteintäkter på finansiella till-
gångar värderade till verkligt värde och ersättningen för CIRR-systemet.
Finansiella noter
fortsättning, not 1
Års- och hållbarhetsredovisning 2024
60
Utöver ränteintäkter och räntekostnader ingår avgift för resolutions-
avgift och riskskatt i räntenettot, där de redovisas som räntekostnad.
SEK administrerar, enligt uppdrag i den av staten utfärdade ägaranvis-
ningen för bolaget, kreditgivningen i svenska statens system för stats-
stödda exportkrediter (CIRR-systemet). Alla intäkter och kostnader
relaterade till CIRR-systemet redovisas i SEK:s resultaträkning. SEK
erhåller kompensation från svenska staten i form av en administrativ
avgift som beräknas på utestående kapitalbelopp, vilken redovisas
som en del av ränteintäkter i SEK:s rapport över totalresultat då det är
en ränteliknande provision.
(ii) Avgifts- och provisionsnetto
Provisionsintäkter och provisionskostnader redovisas i SEK:s rapport
över totalresultat netto som avgifts- och provisionsnetto. I not brutto-
redovisas avgifts- och provisionsnetto med provisionsintäkter och pro-
visionskostnader.
(iii) Nettoresultat av finansiella transaktioner
Nettoresultat av finansiella transaktioner inkluderar realiserade vinster
och förluster på alla finansiella instrument och orealiserade vinster
och förluster på alla finansiella instrument värderade till verkligt värde
med undantag för sådana finansiella instrument där förändringen i verk-
ligt värde redovisas i övrigt totalresultat. Vinster och förluster inkluderar
vinster och förluster på grund av valutakursförändringar, ränteändringar,
förändringar av basisspread och förändringar i kreditvärdighet hos
motparten i det finansiella kontraktet. Posten inkluderar också ineffek-
tivitet i säkringssamband, det vill säga värdeförändringar avseende säk-
rad risk och säkringsinstrument i verkligt värdesäkringar och kassaflö-
dessäkringar. Realiserade vinster och förluster på finansiella instrument
som värderats till upplupet anskaffningsvärde, till exempel erhållen
ränteskillnadsersättning och realiserade vinster/förluster på återköp
av egen skuld redovisas direkt under nettoresultat av finansiella trans-
aktioner i samband med att de uppstår. För finansiella tillgångar och
skulder värderade till verkligt värde redovisas valutakursförändringar
på det nominella beloppet som en valutakursförändring medan valuta-
kursförändringen på den förändring i verkligt värde som uppstår på
grund av andra komponenter inte särskiljs. Valutakursförändringar
ingår som en komponent i nettoresultat av finansiella transaktioner.
(f) Finansiella instrument
(i) Redovisning i, och borttagande från,
rapport över finansiell ställning
Vid redovisning av finansiella instrument tillämpas affärsdagsredovis-
ning vid redovisning och bortbokning av köpta värdepapper, emitte-
rade värdepapper och derivatinstrument. Övriga finansiella instru-
ment redovisas i rapport över finansiell ställning och borttages från
densamma på respektive likviddag. Skillnaden mellan det redovisade
värdet för en finansiell skuld eller tillgång (eller del av en finansiell
skuld eller tillgång) som utsläckts eller överförts till en annan part och
den ersättning som lämnats redovisas i rapport över totalresultat
under posten nettoresultat av finansiella transaktioner. En finansiell
tillgång eller skuld redovisas i rapporten över finansiell ställning endast
när SEK blir part i instrumentets avtalsmässiga villkor. En finansiell till-
gång tas bort från rapporten över finansiell ställning när de avtalsenliga
rättigheterna till kassaflöden från den finansiella tillgången upphör,
eller när den finansiella tillgången överförs och överföringen kvalifice-
rar för en bortbokning. En finansiell skuld (eller del av en finansiell
skuld) tas bort från rapporten över finansiell ställning endast när den
utsläcks – exempelvis när den förpliktelse som är angiven i avtalet full-
görs, annulleras eller upphör. Vid omförhandlade finansiella tillgångar,
såsom utlåning, tas den finansiella tillgången bort från rapport över
finansiell ställning när lånets modifierade villkor i betydande utsträck-
ning skiljer sig från ursprungligt avtalade villkor. Villkorsändringar är att
anse som i betydande utsträckning olika om nuvärdet av kassaflöden
av de nya villkoren, inklusive nettot av erlagda arvoden och erhållna
arvoden och det diskonterade värdet enligt den ursprungliga effektiv-
räntan, skiljer sig med minst 10 procent från det diskonterade nuvärdet
av återstående kassaflöden för det ursprungliga skuldinstrumentet.
Tröskeln för väsentlighet om tio procent är fastställd utifrån en kvalita-
tiv bedömning om vad som anses vara en rimlig nivå. Denna nivå mot-
svarar också tröskeln för väsentlighet som gäller modifieringar av
finansiella skulder enligt IFRS 9. Ett byte av valuta eller motpart anses
som ett i betydande utsträckning olika villkor. Om det omförhandlade
lånet innebär villkor som i allt väsentligt är olika redovisas det som ett
nytt lån medan det gamla lånet bokas bort. Om villkoren inte skiljer sig
väsentligt resulterar inte modifieringen i en bortbokning utan ett nytt
bruttovärde redovisas utifrån den finansiella tillgångens förändrade
kassaflöden samtidigt som en modifieringsvinst eller – förlust redovisas.
(ii) Kvittning av finansiella tillgångar och skulder
Finansiella tillgångar och skulder kvittas i rapport över finansiell ställ-
ning när koncernen har en legal rätt att kvitta beloppen vid betalning
och avser att antingen kvitta beloppen vid betalning eller att reali-
sera tillgången och slutbetala skulden samtidigt. Derivattillgångar
och derivatskulder gentemot centrala motparter för clearing kvittas
i rapport över finansiell ställning men erhållna eller betalda säkerhe-
ter redovisas separat som betalda eller erhållna kontantsäkerheter. Se
not 14 för ytterligare upplysningar om kvittning av finansiella tillgångar
och skulder.
(iii) Klassificering av finansiella tillgångar och skulder
SEK klassificerar finansiella tillgångar och skulder i två kategorier som
utgör grunden för värdering: Upplupet anskaffningsvärde och verkligt
värde via resultatet.
Finansiella tillgångar till upplupet anskaffningsvärde.
Balansposterna
likvida medel, utlåning till kreditinstitut, utlåning till allmänheten samt
utlåning dokumenterad som räntebärande värdepapper redovisas till
upplupet anskaffningsvärde i och med att följande kriterier uppfylls
för samtliga tillgångar:
•
Den finansiella tillgången ingår i en portfölj vars affärsmodell är att
inkassera avtalsenliga kassaflöden
•
De avtalsmässiga villkoren för den finansiella tillgången innebär att
de erhållna kassaflödena enbart är ersättning för nominellt belopp
och ränta (SPPI) på utestående nominellt belopp.
IFRS 9 kräver att SEK klassificerar finansiella tillgångar på grundval av
de kontraktuella kassaflödenas egenskaper i det fall den finansiella till-
gången hålls inom en affärsmodell vars syfte är att hålla tillgångar för
att erhålla kontraktuella kassaflöden.
Bedömningen av egenskaperna i kontraktuella kassaflöden syftar till
att identifiera om de kontraktuella kassaflödena avser ”enbart betal-
ningar av kapitalbelopp och ränta på utestående kapitalbelopp”, ett
’SPPI-test’. Kontraktuella kassaflöden som endast avser betalningar
av kapitalbelopp och ränta är förenliga med ett grundläggande låne-
arrangemang, vilket är en förutsättning för att kunna värdera instru-
mentet till upplupet anskaffningsvärde. För finansiella tillgångar med
hållbarhetslänkning anses kassaflödena utgöra betalningar av kapital-
belopp och ränta på utestående kapitalbelopp, och därmed uppfylla
SPPI-testet, när inget möjligt scenario innebär att de avtalsmässiga
kassaflödena är väsentligt annorlunda än kassaflödena för en iden-
tisk finansiell tillgång utan det villkorade inslaget. SEK har tagit fram
ett verktyg för genomförande och dokumentation för utvärdering
och bedömning av finansiella tillgångar i utlåningsportföljerna, där
relevanta faktorer beaktas såsom ränteförfall i relation till räntesätt-
ningsperiod, räntetak/räntegolv, indexlänkad kupong/ränta, hållbar-
hetslänkning, trigger för betalning, valutamismatch, statlig ränta och
förtida återbetalning.
Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultatet.
Derivat och aktier (egetkapitalinstrument) värderas till verkligt värde.
Räntebärande värdepapper som ingår i SEK:s likviditetsplaceringar,
det vill säga balansposterna statsskuldförbindelser/statsobligationer
och andra räntebärande värdepapper än utlåning, redovisas till verk-
ligt värde då dessa ingår i en portfölj vars affärsmodell innebär att den
Finansiella noter
fortsättning, not 1
Års- och hållbarhetsredovisning 2024
61
utvärderas till verkligt värde. Följande parametrar har utvärderats i
relation till likviditetsportföljen:
•
Intern målsättning och styrning med likviditetsportföljen, samt
dokumentation därav
•
Hantering och affärsmässig uppföljning
•
Riskhantering, uppföljning och rapportering
•
Frekvens, syfte och volym avseende observerade försäljningar
•
Ersättningsmodeller, och huruvida dessa påverkas av
värderingsmetod.
Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde redovisas i rapport
över finansiell ställning till verkligt värde. Förändringar i verkligt värde
redovisas i resultatet under raden nettoresultat av finansiella trans-
aktioner.
Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultatet
. När av
SEK emitterade värdepapper innehåller inbäddade derivat klassificeras
hela instrumentet oåterkalleligt till verkligt värde enligt verkligt värde-
optionen. Derivaten värderas till verkligt värde. Finansiella skulder vär-
derade till verkligt värde redovisas i rapport över finansiell ställning till
verkligt värde. Förändringar i verkligt värde redovisas i resultatet under
raden nettoresultat av finansiella transaktioner med undantag för vinster
och förluster som uppstår på grund av förändring av SEK:s egen kredit-
risk på skulder klassificerade enligt verkligt värde-optionen. Sådana
förändringar redovisas i reserv för förändring i egen kreditrisk i övrigt
totalresultat och omklassificeras inte till resultatet.
Finansiella skulder till upplupet anskaffningsvärde
. Övriga av SEK
emitterade värdepapper som inte är klassificerade som finansiella skul-
der värderade till verkligt värde via resultatet värderas till upplupet
anskaffningsvärde i enlighet med effektivräntemetoden. När ett eller
flera derivat säkrar valuta-, ränte-, och/eller annan risk tillämpas verk-
ligt värde-säkring.
(iv) Presentation av vissa finansiella instrument
i rapport över finansiell ställning
Presentationen av finansiella instrument i rapport över finansiell
ställning skiljer sig i vissa avseenden från kategoriseringen av finan-
siella instrument som utgör grunden för värderingen. Utlåning doku-
menterad som värdepapper omfattar lån beviljade till kunder som är
avtalsmässigt dokumenterade i form av räntebärande värdepapper, i
motsats till bilaterala låneavtal, vilka presenteras i rapport över finan-
siell ställning antingen som utlåning till kreditinstitut eller utlåning till
allmänheten. Alla övriga finansiella tillgångar, som inte är presenterade
i rapport över finansiell ställning som utlåning dokumenterad som vär-
depapper, presenteras antingen som likvida medel, statsskuldförbin-
delser/statsobligationer, andra räntebärande värdepapper än utlåning
eller derivat.
(v) Redovisning av vissa finansiella instrument
Derivatinstrument.
I SEK:s normala affärsverksamhet används olika
slag av derivatinstrument i syfte att säkra eller eliminera SEK:s ränte-
och valutakursrisker eller andra risker. Derivaten är klassificerade
som finansiella tillgångar eller skulder värderade till verkligt värde via
resultatet. I de fall där SEK klassificerar finansiella skulder till verkligt
värde via resultatet enligt verkligt värde-optionen är syftet att undvika
den obalans som annars uppkommer och som beror på det faktum att
förändring i värdet av derivatet, redovisat till verkligt värde, inte skulle
matcha förändringen i värdet av den underliggande skulden som vär-
deras till upplupet anskaffningsvärde.
Garantier.
SEK är innehavare av finansiella garantier i samband med
sin långivning. Sådana kreditgarantier redovisas normalt i enlighet
med SEK:s etablerade redovisningsregler som garantier och redovisas
därför inte i balansräkningen förutom avseende den förutbetalda kost-
naden relaterat till garantiavgiften som erlagts i förskott för framtida
perioder. När SEK klassificerar ett riskavtäckande instrument som en
finansiell garanti äger alltid SEK den specifika tillgång som den finan-
siella garantin riskavtäcker och den potentiella ersättningen som SEK
kan erhålla från motparten under garantin representerar endast inträf-
fad förlust för SEK relaterad till innehavet. Premier för köpta finansiella
garantier periodiseras och redovisas i räntenettot. Kreditderivat redo-
visas till verkligt värde över resultatet.
Inbäddade derivat.
I sin ordinarie verksamhet emitterar SEK finansiella
skulder som ofta innehåller inbäddade derivat. När finansiella skulder
innehåller inbäddade derivat där de ekonomiska egenskaperna och
riskerna i instrumentets unika komponenter inte är besläktade klassi-
ficeras hela instrumentet oåterkalleligt som finansiella skulder värde-
rade till verkligt värde via resultatet enligt verklig värde-optionen, och
därmed avskiljs inte det inbäddade derivatet.
Avtalade, ej utbetalda krediter.
Information om avtalade ännu inte
utbetalda lån och bindande offerter, som lämnas som tilläggsupplys-
ning under rubriken Åtaganden i not 23 redovisas som icke diskon-
terade framtida kassaflöden avseende låneutbetalningar relaterade
till lån som är accepterade men inte utbetalda på rapportdagen samt
bindande offerter.
Återköpta skuldförbindelser.
SEK återköper från tid till annan sina
egna skuldförbindelser. Realiserade vinster eller förluster vid återköp
redovisas i rapport över totalresultat som en komponent av netto-
resultat av finansiella transaktioner.
Tillgångar och skulder relaterade till CIRR-systemet.
Alla tillgångar
och skulder relaterade till CIRR-systemet inkluderas i SEK:s tillgångar
respektive skulder i koncernens rapport över finansiell ställning och
moderbolagets balansräkning då SEK bär kreditrisken för utlåningen
och är avtalspart avseende utlåning och upplåning. Orealiserade
omvärderingseffekter på derivat tillhörande CIRR-systemet netto-
redovisas under övriga tillgångar.
(vi) Säkringsredovisning
SEK tillämpar säkringsredovisning i de fall då derivat används för
att skapa ekonomisk säkring och säkringsrelationen kvalificerar för
säkringsredovisning, förutom för utlåning inom CIRR-systemet där
säkringsredovisning inte tillämpas. Den metod som används för säk-
ringsredovisning är antingen säkring av verkligt värde eller kassaflö-
dessäkring.
Säkring av verkligt värde.
Säkring av verkligt värde används för trans-
aktioner där ett eller flera derivat säkrar ränterisk som uppkommit från
en fastförräntad finansiell tillgång eller skuld. När säkring av verkligt
värde används omvärderas den säkrade posten till verkligt värde med
avseende på den risk som säkras. SEK definierar risken som säkras i säk-
ring av verkligt värde som risk för förändring av verkligt värde hänförlig
till vald referensränta (benämnd som ränterisk). Den säkrade posten
kan vara en del av den finansiella tillgången eller skulden, det vill säga
avse mindre än hela förändringen i verkligt värde för den finansiella
tillgången eller skulden till exempel en del av löptiden eller det nomi-
nella beloppet. Säkringsinstrument kan vara ett eller flera derivat som
byter fast ränta till rörlig ränta i samma valuta (räntederivat) eller ett
eller flera derivat som byter fast ränta i en valuta till rörlig ränta i en
annan valuta (ränte- och valutaderivat) då även valutarisken ingår i
säkringen av verkligt värde. Både vid identifieringen av säkringsförhål-
landet, och under dess löptid, förväntas SEK:s säkringsrelationer var
effektiva avseende att kvitta förändringar i verkligt värde hänförliga
till den säkrade risken. Effektiviteten utvärderas genom att jämföra
väsentliga villkor för den säkrade posten och säkringsinstrumentet.
Om de är identiska, men omvända, anses säkringsförhållandet vara
100 procent effektivt. Säkringskvoten är 1:1 utom under särskilda
omständigheter när SEK kan välja en annan säkringskvot för att för-
bättra effektiviteten. Potentiella källor till säkringsineffektivitet i SEK:s
säkringsförhållande är:
Finansiella noter
fortsättning, not 1
Års- och hållbarhetsredovisning 2024
62
•
förändring i tidpunkten för betalning av den säkrade posten
•
derivatet har ett ingående verkligt värde på grund av skillnader
mellan affärsdag och identifieringen av säkringsförhållandet
•
valutabasis behandlas olika vid beräkning av förändring i verkligt
värde för säkringsinstrumentet och den säkrade posten
•
en väsentlig förändring i kreditrisk för någon av motparterna
Kreditrisken övervakas löpande av SEK:s kreditavdelning. Kreditrisken
associerad med SEK och motparten vid identifieringen av säkrings-
förhållandet är minimal och dominerar inte de förändringar som föl-
jer av det ekonomiska sambandet. En omvärdering sker i de fall när en
väsentlig förändring i kreditrisk sker för någon av parterna, till exempel
vid fallissemang.
De säkringsinstrument som SEK använder är föremål för säkerhets-
marginaler, clearing och kontantsäkerheter, vilket väsentligt reducerar
kreditrisken för de involverade parterna. Det är därför osannolikt att
kreditrisken ska dominera förändringarna i verkligt värde på säkrings-
instrumentet.
Ineffektiviteten definieras som skillnaden i förändringar i verkligt
värde avseende den säkrade risken hos den säkrade posten och säk-
ringsinstrumentet. Ineffektiviteten redovisas automatiskt i resultatet
vid omvärdering av den säkrade posten och säkringsinstrumentet.
Kassaflödessäkring.
Kassaflödessäkring används för transaktioner där
ett eller flera derivat säkrar risk för variationer i kassaflöden som upp-
kommit från en finansiell tillgång eller skuld med rörlig ränta. Vid
kassaflödessäkring redovisas den säkrade tillgången eller skulden till
upplupet anskaffningsvärde och den del av verkligt värdeförändringar
i säkringsinstrumentet som bedöms vara effektiv redovisas i övrigt
totalresultat och ackumuleras i reserv för kassaflödessäkringar under
eget kapital. Den ineffektiva delen av verkligt värdeförändringarna på
säkringsinstrumentet redovisas i resultatet under nettoresultat av
finansiella transaktioner. När det säkrade kassaflödet redovisas i resul-
tatet omförs säkringsinstrumentets värdeförändring i rapport över
totalresultat från övrigt totalresultat till resultatet, d v s när ränteintäk-
ten eller räntekostnaden redovisas. SEK definierar riskerna som säkras i
kassaflödessäkring som risk för förändring av kassaflöden hänförlig till
vald referensränta (benämnd som kassaflödesrisk). Säkringsinstrument
kan vara ett eller flera derivat som byter rörlig ränta till fast ränta i
samma valuta (räntederivat) eller ett eller flera derivat som byter rörlig
ränta i en valuta till fast ränta i en annan valuta (ränte- och valuta-
derivat). Vid mätning av kassaflödessäkringarnas effektivitet används
den hypotetiska derivatmetoden, vilket innebär att förändringen i ett
perfekt hypotetisk derivat anses motsvara nuvärdet av den ackumule-
rade förändringen i förväntade framtida kassaflöden från den säkrade
transaktionen. De möjliga källorna till ineffektivitet i kassaflödessäk-
ringar är normalt desamma som vid säkring av verkligt värde (se ovan).
Om kassaflödessäkringen inte längre uppfyller villkoren för säkringsredo-
visning, om säkringsinstrumentet avyttras, och ackumulerade vinster
eller förluster avseende säkringen finns i eget kapital, kvarstår dessa
vinster eller förluster i eget kapital och periodiseras via övrigt total-
resultat till räntenettot över den säkrade postens återstående löptid.
(vii) Principer för fastställande av verkligt
värde på finansiella instrument
SEK utgår från följande uppdelning för att fastställa metoder som
använts för framtagande av verkligt värde för finansiella instrument:
•
Nivå 1: noterade (ojusterade) priser på aktiva marknader för iden-
tiska tillgångar eller skulder
•
Nivå 2: värderingsmodeller där marknadsdata som har signifikant
påverkan på verkligt värde är observerbar, antingen direkt eller indi-
rekt och
•
Nivå 3: värderingsmodeller med inslag av egna uppskattningar där
dessa uppskattningar har en signifikant påverkan på verkligt värde.
SEK redovisar överföringar mellan nivåer i verkligt värde-hierarkin i
början av den rapportperiod som förändringen har ägt rum.
För alla klasser av finansiella instrument (tillgångar och skulder)
som redovisas till verkligt värde bestäms det verkliga värdet utifrån
observerade marknadspriser eller etablerade värderingsmodeller.
Om marknaden för finansiella instrument inte är aktiv fastställs verk-
ligt värde med hjälp av en värderingsteknik. Syftet är att fastställa vad
transaktionspriset skulle ha varit vid värderingstidpunkten för en trans-
aktion mellan parter som är oberoende av varandra där transaktionen
är motiverad av sedvanliga affärsvillkor. Värderingstekniker innefattar
att använda nyligen genomförda transaktioner mellan kunniga parter
som är oberoende av varandra och har ett intresse av att transaktionen
genomförs, om sådana finns tillgängliga. Vidare kan aktuellt verkligt
värde för ett annat instrument som är i det väsentliga likadant använ-
das. Om sådana inte finns värderas instrumenten genom att diskontera
instrumentets framtida kassaflöden eller med hjälp av modeller för
optionsvärdering. Med regelbundna intervall kalibreras värderingstek-
niken och dess giltighet prövas genom att använda priser från obser-
verbara aktuella marknadstransaktioner i samma instrument, eller
baserat på tillgänglig observerbar marknadsdata, eller jämföra med
motpartens priser.
Vid beräkning av verkligt värde med värderingsmodeller strävar
SEK efter att använda sig av likvida och observerbara marknadsno-
teringar (marknadsdata) i så hög utsträckning som möjligt, för att vär-
deringen bäst ska återspegla marknadens syn på priser. Marknadsdata
används, direkt eller indirekt, vid beräkning av verkligt värde. Exempel
på indirekt användning av marknadsdata är:
•
diskonteringskurvor som skapas med hjälp av observerbar marknads-
data men sedan interpoleras för att beräkna icke observerbara räntor
•
modellparametrar i kvantitativa modeller som används för att vär-
dera en strukturerad produkt till verkligt värde, där modellens para-
metrar kalibreras så att man med hjälp av tillgänglig marknadsdata
kan återskapa observerade priser på liknande instrument.
I vissa fall, på grund av låg likviditet i marknaden, finns det inte tillgång
till observerbar marknadsdata. SEK grundar i dessa fall, i enlighet med
marknadsstandard, sin värdering på marknadsdata baserat på liknande
observerbar marknadsdata. Ett exempel är att om det inte finns några
observerbara marknadspriser för en obligation så värderas den med
en kreditkurva som baseras på observerbara marknadspriser för ett
instrument med samma kreditrisk.
För observerbar marknadsdata använder sig SEK av tredjeparts-
information som baserar sig på handlade kontrakt (till exempel Bloom-
berg). Denna typ kan delas in i två grupper där den första gruppen är
direkt observerbara priser och den andra gruppen är marknadsdata
beräknad från observerade priser. SEK säkerställer löpande att mark-
nadsdata är av god kvalitet och en grundlig validering av marknadsdata
görs kvartalsvis i samband med den ekonomiska rapporteringen.
För transaktioner som inte kan värderas baserat på observerbar
marknadsdata är användning av icke observerbar marknadsdata nöd-
vändig. Exempel på icke observerbar marknadsdata är diskonterings-
kurvor som skapas med hjälp av observerbar marknadsdata men sedan
extrapoleras för att beräkna icke observerbara räntor, korrelationer
mellan olika underliggande marknadsparametrar och volatiliteter på
långa löptider. Icke observerbar marknadsdata i form av korrelationer
beräknas utifrån tidsserier av observerbar data. Värderingsmodellerna
som SEK använder överensstämmer med accepterade metoder för
prissättning av finansiella instrument. Justeringar till verkligt värde till-
lämpas av SEK där det finns ytterligare faktorer som marknadsaktörer
tar hänsyn till som inte fångas av värderingsmodellen. Den oberoende
riskfunktionen bedömer nivån på justeringar till verkligt värde för att
återspegla motpartsrisk, SEK:s egen kreditvärdighet och andra icke
observerbara parametrar när så är relevant.
Modeller för värdering av finansiella instrument godkänns av SEK:s
CFO. Nya modeller tillsammans med validering anmäls till FRU minst
årligen. Ett grundläggande krav för att använda en värderingsmodell är
att den har validerats och därefter blivit godkänd. Validering genom-
förs av den oberoende riskfunktionen. Analys av väsentlig icke-obser-
verbar marknadsdata, justeringar till verkligt värde och väsentliga värde-
förändringar av nivå-3-instrument utförs kvartalsvis genom rimlighets-
kontroller.
Finansiella noter
fortsättning, not 1
Års- och hållbarhetsredovisning 2024
63
(viii) Fastställande av verkligt värde för vissa
typer av finansiella instrument
Derivatinstrument.
Derivatinstrument redovisas till verkligt värde och
det verkliga värdet bestäms utifrån etablerade värderingsmodeller
eller noterade priser. Vid beräkning av verkligt värde för ett derivat-
instrument bedöms påverkan på verkligt värde av kreditrisken (egen
eller motpartens) med hjälp av noterade priser på kreditderivat med
motparten eller SEK som underliggande exponering för kreditderi-
vatet, om sådana priser finns tillgängliga.
Aktier.
Aktier redovisas till verkligt värde och det verkliga värdet
bestäms utifrån noterade priser på en aktiv marknad.
Emitterade värdepapper.
Vid beräkning av verkligt värde på emit-
terade värdepapper bedöms påverkan på verkligt värde av den
bedömda kreditrisken på SEK baserat på internt etablerade modeller.
Dessa baseras om möjligt på observerbara priser. I fall då sådana inte
finns tillgängliga utnyttjas exempelvis nyligen genomförda transak-
tionsavslut eller en spread mot likartade låntagare.
Emitterade värdepapper som är sammansatta finansiella instrument
med inbäddade derivat.
SEK emitterar värdepapper på många finan-
siella marknader. En stor del av dessa är sammansatta finansiella instru-
ment med inbäddade derivat. SEK:s policy är att säkra risker i dessa
instrument genom att använda derivat för att få effektiva ekonomiska
säkringar. Sådana sammansatta finansiella instrument klassificeras
oåterkalleligt i sin helhet som finansiella skulder värderade till verkligt
värde via resultatet, och därmed avskiljs inte derivatet. Eftersom det
inte finns några noterade marknadspriser för denna grupp av trans-
aktioner används värderingsmodeller för att beräkna verkligt värde.
Metoden som tillämpas för att för att fastställa den förändring i verkligt
värde för den finansiella skulden som härrör från förändringar i SEK:s
egen kreditrisk (OCA) baseras på förändringen i kreditrisken för den
finansiella skulden från tidpunkten när skulden redovisades i rapport
över finansiell ställning till balansdagen. I praktiken innebär detta att
OCA innefattar all marknadsrörelse utöver rörelse i benchmarkräntan
eller de inbäddade derivaten.
(ix) Nedskrivning av finansiella tillgångar
Nedskrivning av finansiella tillgångar baseras på förväntade framtida
kreditförluster (ECL). Alla tillgångar som värderas till upplupet anskaff-
ningsvärde liksom kreditåtaganden och finansiella garantier omfattas
av prövningen av nedskrivningsbehovet.
SEK använder både modeller och expertbedömning för att beräkna
reserver för förväntade kreditförluster. Graden av expertbedömning
beror på modellernas resultat, materialitet och tillgänglig informa-
tion och kan användas för att ta hänsyn till faktorer som inte fångas av
modellerna. Modellen för ECL-beräkning utgår från att en exponering
kan återfinnas i tre olika stadier. Samtliga exponeringar återfinns från
början i stadie 1. I stadie 1 återfinns också exponeringar där kreditrisken
inte längre är väsentligt förhöjd och som därför omklassificerats från
stadie 2. I stadie 1 ska ECL-beräkningen motsvara reserveringar base-
rade på förväntade kreditförluster under de kommande 12 månaderna
(12mECL). I de fall kreditrisken har ökat väsentligt sedan det första
redovisningstillfället flyttas exponeringen till stadie 2. I stadie 2 åter-
finns också exponeringar där motparten/exponeringen inte längre är
i fallissemang och som därför omklassificerats från stadie 3, samt en
mindre del exponeringar som saknar initial rating och där ratingen är
under BBB. I stadie 2 baseras reserveringen på förväntade kreditför-
luster under tillgångens återstående löptid (LTECL). Ifall exponeringen
fallerar flyttas exponeringen till stadie 3, där ECL-beräkningen fortsatt
baseras på LTECL. 12mECL utgörs av den delen av LTECL som här-
stammar från förväntade kreditförluster baserade på sannolikheten för
fallissemang (PD) inom 12 månader från balansdagen. Både LTECL och
12mECL beräknas på individuell basis.
SEK:s modellval är att använda kreditratingmodell för samtliga
exponeringar, d v s att beräkna förväntade kreditförluster (ECL) genom
användning av sannolikheten för fallissemang (PD), förlust vid fallisse-
mang (LGD) och kreditexponering vid fallissemang (EAD).
Väsentlig ökning av kreditrisk.
En väsentlig ökning av kreditrisk är en
relativ bedömning där kreditkvaliteten på balansdagen jämförs med
kreditkvaliteten initialt då exponeringen redovisades. Utgångspunk-
ten vid bedömning av vad som ska utgöra kriterier för bedömning av
kreditrisk är den befintliga processen för kreditriskuppföljning och
kreditriskhantering som tillämpas av SEK. Kreditrisk följs upp genom
att samtliga motparter får en riskklassificering (rating), vilket medför
att riskklassificering ska vara grunden i uppföljning ifall en väsentlig
ökning av kreditrisk har inträffat. Vidare används idag indikatorer som
antal dagar förfallet, anståndsåtgärder och andra riskhöjande faktorer,
såsom covenantavvikelser, för att följa upp kreditrisken i exponeringar
och hos motparter. Dessa indikatorer tillämpas för att bedöma kredi-
trisken och huruvida en väsentlig ökning av kreditrisk har inträffat.
•
Riskklassificering
. En väsentlig ökning av kreditrisk definieras utifrån
ett visst antal stegs försämring av initial rating där en åtskillnad görs
mellan exponeringar med initial rating AAA till A - och övriga.
•
Antal dagar förfallet
. SEK tillämpar den presumtion som speci-
fikt anges i IFRS 9 och tillämpar mer än 30 dagar förfallen fordran
som ett kriterium vid bedömning av väsentlig ökning av kreditrisk.
Samtliga exponeringar som är mer än 30 dagar förfallet kommer
därmed att återfinnas i stadie 2 och LTECL beräknas på dessa expo-
neringar. För att säkerställa att det inte längre föreligger en väsentlig
ökning av kreditrisk tillämpas en karenstid efter att betalning åter
skett och det inte längre finns några förfallna fordringar för den
exponeringen. Lämplig prövotid bedöms löpande för att vid var tid
säkerställa att det är en rimlig prövotid givet SEK:s exponeringar och
betalningsstrukturer.
•
Anståndsåtgärder
. Exponeringar som omfattas av anståndsåtgärder
har en bedömd förhöjd kreditrisk och kommer därmed även vid till-
lämpning av IFRS 9 bedömas ha en väsentligt ökad kreditrisk. I likhet
med kriteriet förfallna dagar kommer en karenstid att tillämpas för
att säkerställa att exponeringen inte längre har en förhöjd kreditrisk
vid den tidpunkt då den flyttas tillbaka till stadie 1. Lämplig prövotid
kommer löpande att bedömas för att vid var tid säkerställa att det är
en rimlig prövotid givet SEK:s exponeringar och grunderna till att
exponeringen markerades som anstånd.
•
Andra riskhöjande faktorer
. Det kan finnas andra faktorer som
indikerar att exponeringen eller motparten har en förhöjd kredit-
risk, vilket inte fångas av förändring i riskklassificering, förfallna
dagar eller anståndsåtgärder. Exempel på detta är återkommande
waivers med påverkan på kreditrisken, branschutveckling och
extraordinära förändringar i ledning och/eller styrelse. För att fånga
upp dessa riskhöjande faktorer kan ledningen göra en specifik kvali-
tativ bedömning av väsentligt ökad kreditrisk hos en motpart.
Då denna bedömning är en kvalitativ expertbedömning kommer
prövotiden för en eventuell förflyttning tillbaka till stadie 1 att beak-
tas vid bedömningen och ingen extra prövotid kommer att tillämpas
utöver det.
Fallissemang.
Ifall exponeringen fallerar flyttas exponeringen till sta-
die 3, där ECL-beräkningen fortsatt baseras på LTECL. I redovisningen
vid tillämpning av IFRS 9 definieras fallissemang som att:
•
SEK bedömer det som osannolikt att motparten kommer att betala
sina låneförpliktelser fullt ut oaktat om säkerheter eller garantier
tas i anspråk, oberoende av eventuella förfallna belopp eller antal
kalenderdagar sedan de förfallit till betalning. Detta inkluderar även
synnerliga skäl, som att riskmotpartens finansiella ställning eller
motsvarande är sådan att motparten befinner sig i en situation som
från borgenärssynpunkt motsvarar någon form av ackords- eller
insolvensförfarande. Detta benämns ’unlikely to pay’.
•
Riskmotparten är sen att betala en fordran med mer än
90
kalenderdagar.
Om någon exponering mot en motpart anses fallerad, anses samtliga
exponeringar mot den motparten vara fallerade. I de fall en exponering
eller motpart som tidigare klassificerats som fallerad inte längre upp-
fyller definitionen anses exponeringen eller motparten inte längre som
fallerad. För att säkerställa att det inte längre föreligger fallissemangs-
Finansiella noter
fortsättning, not 1
Års- och hållbarhetsredovisning 2024
64
status tillämpas en prövotid efter att exponeringen eller motparten
inte längre anses vara fallerad och därmed ska återgå till stadie 2.
Beräkning av förväntade kreditförluster (ECL).
ECL baseras på vad
SEK objektivt förväntar sig förlora på exponeringen givet kunskapen
på balansdagen och med beaktande av vad som kan komma att inträffa
i framtiden. ECL är ett sannolikhetsvägt belopp som bestäms genom
att utvärdera utfall av flera möjliga scenarier, där data som ska beaktas
är både information från tidigare förhållanden, nuvarande förhållan-
den och prognoser för framtida ekonomiska förutsättningar. Den för-
väntade kreditförlusten ska beräknas på låntagaren, vilket innebär att
PD på låntagare (och inte på garant) används i modellen.
Vidare ska LGD inkorporera aktuella förväntningar om framtiden,
d v s alla kassaflöden, inklusive garantier. Beräkningen av ECL är Point-
in-Time och ingående parametrar PD, LGD och EAD är alla Point-in-
Time och ska inte förväxlas med motsvarande parametrar för kapital-
täckningen.
Sannolikheten för fallissemang (PD).
PD är sannolikheten för att en
motpart fallerar i en eller flera exponeringar inom 1 års horisont (för
stadie 1) eller under hela löptiden (för stadie 2 och 3). Vid beräkning av
förväntade kreditförluster under IFRS 9 representerar PD sannolikheten
för fallissemang vid en specifik tidpunkt i en konjunkturcykel (Point-in-
Time PD). Då SEK inte har haft tillräckligt många fallissemang bygger
modellen på extern data. Data hämtas från flera olika källor: OECD,
Federal Reserve och Standard & Poor’s. PD-modellen delas in i tre olika
geografiska segment: Nordamerika, Europa och Resten av världen.
SEK:s metodik innebär att tre scenarier tas fram för varje PD-kurva; ett
basscenario, ett downturn-scenario och ett upturn-scenario.
De tre scenarierna definieras av en vikt tilldelat varje scenario; vik-
terna ska summera till 1, det vill säga 100 procent. Vikterna utarbetas
kvartalsvis av en tvärfunktionell grupp inom SEK och fastställs sedan
av Vd. Genom att tilldela varje PD-kurva en vikt definierar SEK sina
förväntningar om framtida makroekonomisk utveckling.
Förlust vid fallissemang (LGD).
LGD är det belopp uttryckt som
procentuell andel av kreditexponering vid fallissemang som SEK för-
väntas förlora från en fallerad motpart. LGD-segmentering görs med
avseende på en indelning i Large corporate, Medium Enterprises och
Bank & Financial Companies. På grund av den låga fallissemangshisto-
riken i SEK:s utlåning modelleras LGD genom tillgång till fallissemangs-
data från Global Credit Data (GCD), med undantag för segmentet
Sovereign där LGD tas fram utifrån kvalitativ bedömning.
Vid bedömning av förväntade förluster i kassaflöden ska säkerheter
och andra kreditförstärkningar som är en del av avtalsvillkoren beak-
tas, under förutsättning att de inte särredovisas av företaget. Den LGD
som används i ECL-beräkning ska beakta samtliga kassaflöden som kan
komma att flyta in vid ett eventuellt fallissemang. Detta inkluderar de
kassaflöden som SEK kan förvänta sig från säkerheter och garantier,
som är en del av avtalsvillkoren. Följaktligen beaktas i LGD garantier
där exponeringen är garanterad med en garanti som är en del av avtals-
villkoren såvida det inte bedöms finnas en ökad korrelation mellan lån-
tagare och garantimotpart.
Kreditexponering vid fallissemang (EAD).
Nedskrivningskravet enligt
IFRS 9 gäller samtliga finansiella tillgångar som värderas till upplupet
anskaffningsvärde. Vidare omfattas accepterat ej utbetalat, bindande
offerter och utställda finansiella garantiavtal, vilka redovisas utanför
balansräkningen tills de tas i anspråk. När det gäller dessa ska en bedöm-
ning göras av hur stort belopp som låntagare kommer att ha dragit vid
fallissemang, då det enbart är det beloppet som ska ingå i ECL-beräk-
ningen. Detta kallas vanligtvis kreditkonverteringsfaktor (CCF).
ECL-beräkning ska göras utifrån hur exponeringen ser ut vid tid-
punkten för fallissemang, vilket medför att amorteringsstruktur och
eventuella förväntningar kring förtida återbetalning eller förläng-
ningsklausuler i avtal behöver tas i beaktande vid bedömning av EAD.
Utifrån genomförda analyser bedöms kontraktuella löptider med
beaktande av amorteringsstruktur vara en bra approximation av de
förväntade löptiderna utifrån vilka beräkning av ECL ska göras. Det har
inte visat sig finnas något specifikt mönster kring förtida återbetalning,
vilket skulle kunna utgöra basen för en annan ansats.
För befintliga faciliteter (accepterat, ej utbetalat) finns två olika
konverteringsfaktorer (CCF:er) beroende på när i tiden fallissemang
sker: (1) för fallissemang inom ett år, beräknat på fallissemangsdata från
GCD (2) för fallissemang efter ett år, beräknat på intern fallissemangs-
data. För bindande offerter av befintliga faciliteter är CCF baserad
på intern historik för hur mycket av bindande offerter som utnyttjas.
CCF:er används tillsammans med den preliminära amorteringsplanen
för både den utnyttjade och den outnyttjade delen av befintliga faci-
liteter för att modellera den framtida exponeringen vid fallissemang.
För krediter i stadie 3 där SEK har egen nettorisk beräknas inte ned-
skrivningsbehovet i ECL-modellen, utan affärsansvarig beräknar och
föreslår nedskrivningsbehov utifrån fastställda riktlinjer och metoder.
Styrelsens kreditutskott fastställer nedskrivningsbehoven för stadie 3.
Nedskrivning av en tillgångs redovisade värde sker mot reservkonto
som i rapport över finansiell ställning reducerar den post till vilken den
är hänförlig.
Bortbokning av nedskrivna tillgångar ur rapport över finansiell
ställning görs när en förlust är konstaterad, det vill säga när det är
uppenbart att det är högst osannolikt att någon ytterligare del av SEK:s
fordran på motparten kommer att erhållas inom överskådlig fram-
tid och när det inte finns några garantier eller säkerheter som täcker
fordringen. Bortbokning av nedskrivna tillgångar kan också göras när
konkursförfarandet har avslutats och en slutlig förlust kan fastställas
med beaktande av värdet av eventuella tillgångar som innehas av kon-
kursboet samt SEK:s andel av sådana tillgångar.
Återvinningar av tidigare bortbokade tillgångar redovisas endast om
det är hög sannolikhet för att återvinning kommer att ske, såsom när en
konkurs håller på att avslutas och betalningen som SEK har att fordra
slutligen har fastställts.
Med en omstrukturerad lånefordran avses en lånefordran där SEK
har beviljat låntagaren eftergifter till följd av dennes försämrade finan-
siella situation. Efter en omstrukturering betraktas lånefordran vanli-
gen inte längre som osäker om åtagandena fullföljs i enlighet med de
nya villkoren. Eftergifter som har beviljats i samband med omstruktu-
reringen betraktas som kreditförluster.
(g) Kritiska redovisningsprinciper, bedömningar
och uppskattningar
Vid fastställande och tillämpning av redovisningsprinciper måste
ledningen i vissa fall göra bedömningar och antaganden som kan få
väsentlig betydelse på redovisningen i den finansiella rapporteringen.
Uppskattningarna är baserade på tidigare erfarenhet och antaganden
som bolaget anser är rättvisande. Dessa antaganden och bakom-
liggande beslut påverkar redovisningen av tillgångar, skulder, intäkter
och kostnader samt lämnade upplysningar. Verkligt utfall kan senare
avvika från de uppskattningar och antaganden som gjorts.
Bolaget anser att bedömningar gjorda relaterade till följande kritiska
redovisningsprinciper är den mest väsentliga:
•
Moderbolagets funktionella valuta.
Vidare har företaget identifierat följande osäkerhetsfaktorer vid till-
lämpning av IFRS:
•
Värdering till verkligt värde av vissa finansiella instrument
•
Avsättning för förväntade kreditförluster.
(i) Moderbolagets funktionella valuta
SEK har fastställt att det är svenska kronor (Skr) som är företagets funk-
tionella valuta under IFRS. En betydande del av företagets tillgångar,
skulder och tillhörande derivat är avtalade eller har uppkommit i
utländsk valuta. Avgörande faktorer för bedömningen är att SEK:s eget
kapital är fastställt i svenska kronor och att en stor andel av SEK:s kost-
nader, särskilt personalkostnader, övriga kostnader och skatter, redo-
visas i svenska kronor. SEK hanterar sin risk i utländsk valuta genom att
Finansiella noter
fortsättning, not 1
Års- och hållbarhetsredovisning 2024
65
säkra exponeringen mellan svenska kronor och andra valutor. Se not
26 för upplysningar om SEK:s valutapositioner.
(ii) Värdering till verkligt värde av vissa finansiella instrument
SEK redovisar en stor del av balansräkningen till verkligt värde, framfö-
rallt räntebärande värdepapper redovisade på raderna statsskuldför-
bindelser/statsobligationer och andra räntebärande värdepapper än
utlåning, aktier, derivat och emitterade värdepapper. I de fall finansiella
instrument redovisas till verkligt värde beräknas dessa värden utifrån
marknadspriser, värderingsmodeller, externa parters värderingar och
diskonterade kassaflöden. En stor del av SEK:s finansiella instrument
är inte föremål för publik handel och noterade marknadspriser är inte
tillgängliga. Vid rapporteringen av belopp för tillgångar, skulder och
derivat liksom inkomster och utgifter är det nödvändigt att göra anta-
ganden och uppskattningar om det verkliga värdet på finansiella instru-
ment och derivat, i synnerhet då det förekommer onoterade eller illik-
vida värdepapper eller andra skuldinstrument. Om förutsättningarna
som ligger till grund för dessa antaganden och uppskattningar skulle
förändras, skulle de rapporterade beloppen kunna förändras. Se not
26 för upplysning om inverkan på värdet av finansiella tillgångar och
skulder om marknadsräntan stiger eller sjunker med en procentenhet.
Andra värderingsmodeller respektive antaganden kan medföra andra
resultat av värderingarna. SEK gör bedömningar om vilka som är de
mest lämpliga värderingsteknikerna för de finansiella instrumenten uti-
från grupperingar. I samtliga fall grundas besluten på en professionell
bedömning i enlighet med SEK:s redovisnings- och värderingspolicyer.
Ett grundläggande krav för att använda en värderingsmodell är att den
har validerats och därefter godkänts. Värderingsmodellerna som SEK
använder överensstämmer med accepterade metoder för prissätt-
ning av finansiella instrument. Justeringar till verkligt värde tillämpas
när det finns ytterligare faktorer som marknadsaktörer tar hänsyn till
som inte fångas av värderingsmodellen. En justering för CVA (Credit
Value Adjustment) och DVA (Debt Value Adjustment) görs för att
spegla motpartens kreditrisk respektive SEK:s egen kreditvärdighet
som påverkar derivatets verkliga värde (se not 13 för upplysningar om
förändringar i verkligt värde relaterade till kreditrisk).
När finansiella tillgångar eller finansiella skulder redovisas till verk-
ligt värde värderas instrumentet till sitt fullständiga verkliga värde,
inklusive eventuell kreditspread. Om noterade marknadspriser inte
är tillgängliga för sådana instrument är det nödvändigt att göra vissa
antaganden angående kreditspread avseende motparten eller egen
kreditspread beroende på om instrumentet är en tillgång eller skuld.
Utvecklingen på de finansiella marknaderna har i viss mån påverkat
de nivåer till vilka SEK kan emittera värdepapper. Denna förändring,
vilken är olika stor för olika marknader, är inkluderad i beräkningen av
verkligt värde för emitterade värdepapper. SEK emitterar värdepapper
på många finansiella marknader. En stor del av dessa är sammansatta
finansiella instrument med inbäddade derivat. SEK:s policy är att säkra
risker i dessa instrument genom att använda derivat med motsvarande
strukturer för att få effektiva ekonomiska säkringar. Sådana samman-
satta finansiella instrument klassificeras i sin helhet som finansiella
skulder värderade till verkligt värde. Eftersom det i regel inte finns
några noterade marknadspriser för denna grupp av transaktioner,
används värderingsmodeller för att beräkna verkligt värde. Brutto-
värdet på dessa instrument och derivat, som effektivt säkrar varandra,
kräver komplexa bedömningar avseende den mest lämpliga värde-
ringstekniken, antaganden och estimat. Om andra värderingsmodel-
ler eller antaganden skulle användas, eller om antaganden förändras,
skulle det kunna resultera i andra resultat avseende värderingen. Bort-
sett från påverkan på värderingen av SEK:s kreditspread på egen skuld
och basisspreadar, kommer sådana värdeförändringar normalt att vara
motverkande.
SEK använder derivatinstrument för att begränsa och reducera
risker hänförliga till finansiella tillgångar och skulder. För att begränsa
motpartsrisk, det vill säga den form av kreditrisk som derivattrans-
aktioner ger upphov till, ingår SEK sådana transaktioner endast med
motparter med god kreditvärdighet. Vidare eftersträvar SEK att ingå
ISDA Masteravtal med tillhörande säkerhetsavtal, så kallade Credit
Support Annex, med sina motparter. Detta innebär att högsta tillåtna
risknivå oavsett vilka marknadsvärdesförändringar som kan inträffa
fastställs på förhand.
Derivat är värderade till verkligt värde med hjälp av noterade mark-
nadspriser i mån av tillgång till sådana. Om marknadspriser inte är till-
gängliga används värderingsmodeller. SEK använder en modell för att
justera nettoexponeringens verkliga värde för förändringar i egen eller
motpartens kreditkvalitet. De modeller som används omfattar direkt
observerbara marknadsparametrar om sådana finns tillgängliga.
31 december 2024 uppgick finansiella tillgångar och skulder där
värderingsmodeller använts och där marknadsdata som har signifikant
påverkan på verkligt värde är observerbar (nivå 2) till Skr 45 miljarder
(41) och Skr 18 miljarder (23), 13 procent (12) och 6 procent (7) av totala
finansiella tillgångar respektive totala finansiella skulder. Finansiella
tillgångar och finansiella skulder där värderingen inkluderar signifi-
kanta icke observerbara parametrar (nivå 3) uppgick till Skr 0 miljarder
(0) och Skr 5 miljarder (11), 0 procent (0) och 1 procent (3) av totala
finansiella tillgångar respektive totala finansiella skulder. Bedömningen
av icke observerbara parametrar som ingår i modeller för att beräkna
marknadsvärde är förknippade med subjektivitet och osäkerhet, vilket
kan påverka redovisat resultat för specifika positioner. Trots att SEK:s
värderingsmodeller är lämpliga och förenliga med de som används på
marknaden, så skulle andra modeller och antaganden för att bestämma
det verkliga värdet på vissa finansiella instrument kunna resultera i ett
annat estimat av det verkliga värdet på rapporteringsdagen. 31 decem-
ber 2024 uppgick de totala minimala och maximala effekterna av att
förändra en eller flera icke observerbara parametrar för att reflektera
antaganden under andra rimliga förhållanden för nivå 3-instrument
till Skr -16 miljoner (-25) respektive Skr 16 miljoner (25). Se not 13 för
upplysningar om värdeförändringar på tillgångar och skulder om icke
observerbara marknadsparametrar ändras och avsnitt f (vii) ovan för
principer för fastställande av verkligt värde på finansiella instrument.
(iii) Avsättning för förväntade kreditförluster
Reserveringar beräknas med hjälp av kvantitativa modeller som bygger
på indata, antaganden och metoder som i hög grad består av bedöm-
ningar från företagsledningen. Följande punkter kan i synnerhet ha stor
påverkan på nivån av reserveringar: fastställande av en väsentlig
ökning av kreditrisk beaktande av framåtblickande makroekonomiska
scenarier och värdering av både förväntade kreditförluster inom de
kommande 12 månaderna och förväntade kreditförluster under hela
löptiden. SEK definierar väsentlig ökning av kreditrisk som ett visst
antal stegs försämring av initial rating. Per 31 december 2024, om defi-
nitionen hade varit ett steg mindre hade nedskrivningarna varit Skr 19
miljoner (19) högre, och om definitionen varit ett ytterligare steg hade
nedskrivningarna varit Skr 0 miljon (1) lägre. SEK:s metodik för beräk-
ning av sannolikheten för fallissemang innebär att tre scenarier som
viktas för varje PD-kurva, vilket definierar SEK:s förväntningar om
framtida makroekonomisk utveckling. Per 31 december 2024, om
sannolikheten för ett downturn respektive upturn scenario skulle vik-
tats med 100 procent sannolikhet skulle nedskrivningarna varit Skr 65
miljoner (61) högre respektive Skr 43 miljoner (76) lägre. Den 31
december 2024 uppgick SEK:s totala utlåning inklusive poster utanför
balansräkningen till Skr 350 miljarder (347), och den relaterade reser-
ven för nedskrivningar uppgick till Skr 526 miljoner (795). Om till
exempel de faktiska beloppen av totala framtida kassaflöden vore 10
procent högre eller lägre än de bedömda skulle det påverka rörelse-
resultatet för räkenskapsåret som slutar 31 december 2024 med ytter-
ligare cirka Skr 53 miljoner (80) och eget kapital vid detta datum
med cirka Skr 42 miljoner (62). Ett högre totalt framtida kassaflöde
skulle påverka rörelseresultat och eget kapital positivt, medan ett lägre
totalt framtida kassaflöde skulle påverka rörelseresultat och eget kapi-
tal negativt.
Finansiella noter
fortsättning, not 1
Års- och hållbarhetsredovisning 2024
66
(h) Moderbolaget
Årsredovisningen för moderbolaget, AB Svensk Exportkredit (publ),
har upprättats i enlighet med svensk lag, krav i enlighet med Lag om
årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (1995:1559)
(ÅRKL), RFR 2 Redovisning för juridiska personer, utgiven av Rådet för
finansiell rapportering, samt Finansinspektionens föreskrifter (FFFS
2008:25) vilket innebär att IFRS regelverk tillämpats så långt det varit
möjligt inom ramen för ÅRKL och Finansinspektionens föreskrifter.
Moderbolagets redovisningsprinciper är oförändrade förutom de änd-
ringar som presenterats för koncernen. Skillnader i redovisningsprinci-
per för moderbolaget jämfört med koncernen är följande:
(i) Resultaträkning
I enlighet med kraven i ÅRKL presenterar moderbolaget en resultat-
räkning kompletterad med en separat rapport för totalresultat. Vinster
och förluster som uppstår på grund av förändring av SEK:s egen kredit-
risk på skulder oåterkalleligt redovisade till verkligt värde redovisas i
moderbolaget under nettoresultat av finansiella transaktioner, medan
det i koncernen redovisas i övrigt totalresultat. Förväntade nedskriv-
ningar av obligationer värderade till upplupet anskaffningsvärde redo-
visas i moderbolagets resultaträkning separat under nedskrivning av
finansiella anläggningstillgångar.
(ii) Aktier i koncernföretag
Investeringar i dotterbolag redovisas till anskaffningsvärde och erhållna
utdelningar redovisas i resultatet.
(iii) Koncernbidrag
Till dotterbolag lämnade koncernbidrag redovisas, med beaktande av
dess skatteeffekt, som investering i andelar i koncernföretag i den mån
inte nedskrivning behövs.
(iv) Eget kapital
Eget kapital i moderbolaget består av följande poster: aktiekapital,
reservfond, fond för utvecklingsutgifter, fond för verkligt värde, balan-
serad vinst och årets resultat. Fond för verkligt värde består av säk-
ringsreserv (värdeförändringar på derivat i kassaflödessäkringar).
(v) Pensionsskuld
I moderbolaget tillämpas andra grunder för beräkning av förmåns-
bestämda planer än de som anges i IAS 19. I moderbolaget redovisas
BTP-planen som en avgiftsbestämd plan samt att moderbolaget följer
Tryggandelagens bestämmelser och Finansinspektionens föreskrif-
ter. Utöver redovisningen av BTP-planen som en avgiftsbestämd plan
är de väsentligaste skillnaderna jämfört med reglerna i IAS 19 främst
hur diskonteringsräntan fastställs samt att beräkning av den förmåns-
bestämda förpliktelsen sker utifrån nuvarande lönenivå utan anta-
gande om framtida löneökningar och att alla aktuariella vinster och
förluster redovisas i resultatet då de uppstår.
Finansiella noter
Års- och hållbarhetsredovisning 2024
67
Not 2. Räntenetto
   
Skr mn
2024
2023
2022
Ränteintäkter
     
Utlåning till kreditinstitut
921
1 113
506
Utlåning till allmänheten
9 835
9 181
5 106
Utlåning dokumenterad som
     
räntebärande värdepapper
2 351
2 448
1 114
Räntebärande värdepapper
     
exklusive utlåning dokumenterade
     
som räntebärande värdepapper
2 561
2 885
535
Derivat
3 381
3 519
-797
Administrativ ersättning
     
CIRR-systemet
1
240
261
237
Övriga tillgångar
26
31
28
Summa ränteintäkter
19 315
19 438
6 729
Räntekostnader
     
Räntekostnader exkl.
     
resolutionsavgift och riskskatt
-16 011
-16 299
-4 353
Resolutionsavgift
-105
-94
-88
Riskskatt
-141
-150
-109
Summa räntekostnader
-16 257
-16 543
-4 550
Räntenetto
3 058
2 895
2 179
1
Inkluderar administrativ ersättning för utvecklingskrediter
med Skr 0 miljon (1).
   
Skr mn
2024
2023
2022
Ränteintäkterna var relaterade till:
     
Finansiella tillgångar värderade till
     
verkligt värde via resultatet
5 520
5 817
-32
Derivat i säkringsredovisning
506
637
-183
Finansiella tillgångar till upplupet
     
anskaffningsvärde
13 289
12 984
6 944
Summa ränteintäkter
19 315
19 438
6 729
Räntekostnaderna var relaterade till:
     
Finansiella skulder värderade till
     
verkligt värde via resultatet
752
1 048
1 346
Finansiella tillgångar värderade
     
till verkligt värde via resultatet
     
– negativ ränteintäkt
–
–
-37
Finansiella tillgångar värderade
     
till upplupet anskaffningsvärde
     
– negativ ränteintäkt
–
–
0
Derivat i säkringsredovisning
-5 731
-8 035
-1 405
Finansiella skulder till upplupet
     
anskaffningsvärde
-11 278
-9 556
-4 454
Summa räntekostnader
-16 257
-16 543
-4 550
Räntenetto
3 058
2 895
2 179
Ränteintäkter geografiska områden
   
Skr mn
2024
2023
2022
Sverige
8 014
7 256
1 907
Europa utom Sverige
6 141
6 866
1 071
Länder utanför Europa
5 160
5 316
3 751
Summa ränteintäkter
19 315
19 438
6 729
Ränteintäkter per produktgrupp
   
Skr mn
2024
2023
2022
Utlåning till svenska exportörer
7 795
7 352
2 714
Utlåning till exportörernas kunder
1
3 570
3 679
1 782
Likviditet
7 950
8 407
2 233
Summa ränteintäkter
19 315
19 438
6 729
1
I ränteintäkterna för utlåning till exportörernas kunder ingår Skr 240
miljoner (260) som avser ersättning från CIRR-systemet, se not 24.
Not 3. Avgifts- och provisionsnetto
   
Skr mn
2024
2023
2022
Avgifts- och provisionsintäkterna
     
var relaterade till:
     
Utlåning
6
2
3
Summa
6
2
3
Provisionskostnaderna var
     
relaterade till:
     
Depå- och bankavgifter
-12
-13
-10
Courtage
-1
-1
-2
Övriga provisionskostnader
-39
-39
-22
Summa
-52
-53
-34
Avgifts- och provisionsnetto
1
-46
-51
-31
1
Skr -45 miljoner (-50) avser finansiella tillgångar och skulder som inte
värderas till verkligt värde via resultatet.
Finansiella noter
Års- och hållbarhetsredovisning 2024
68
Not 4. Nettoresultat av finansiella transaktioner
   
 
Koncernen
Moderbolaget
Skr mn
2024
2023
2022
2024
2023
Borttagande av finansiella instrument som inte värderas
         
till verkligt värde över resultatet:
         
Finansiella tillgångar till upplupet anskaffningsvärde
5
9
9
5
9
Finansiella tillgångar och skulder värderade
         
till verkligt värde via resultatet:
         
Identifierade vid första redovisningstillfället (VVO)
1
-197
-2 024
2 004
123
-2 048
Obligatoriskt värderat till verkligt värde
192
2 057
-2 023
193
2 057
Finansiella instrument under säkringsredovisning till verkligt värde:
         
Nettoresultat på säkringsinstrument
1 818
6 808
-7 976
1 818
6 808
Nettoresultat på säkrade poster
-1 853
-6 831
8 064
-1 853
-6 831
Valutakursförändringar på alla tillgångar och skulder exkl.
         
valutakursförändringar
relaterat till omvärdering till verkligt värde
-5
2
-9
-5
2
Summa nettoresultat av finansiella transaktioner
-40
21
69
281
-3
1
Skillnad moderbolag- och koncern förklaras av olika redovisningsprinciper avseende förändring i SEK:s egen kreditrisk, se not 1.
Not 5. Personalkostnader
   
 
Koncernen
Moderbolaget
Skr mn
2024
2023
2022
2024
2023
Löner och ersättningar till styrelsen och verkställande direktörer
-9
-8
-8
-9
-8
Löner och ersättningar till övriga ledande befattningshavare
-30
-26
-24
-30
-26
Löner och ersättningar till övriga anställda
-227
-203
-201
-227
-203
Pensioner
-70
-70
-72
-81
-74
Sociala kostnader
-85
-78
-78
-85
-78
Övriga personalkostnader
-24
-17
-19
-25
-17
Summa personalkostnader
-445
-402
-402
-457
-406
Den sammanlagda summan av ledande befattningshavares, exklusive
moderbolagets verkställande direktör, ersättning exklusive förmåner
och övriga ersättningar uppgick till Skr 25 miljoner (26). Av ersättning
till ledande befattningshavare är Skr 25 miljoner (26) pensionsgrun-
dande. Av ersättning till verkställande direktören i moderbolaget är
Skr 6 miljoner (6) pensionsgrundande. För samtliga anställda, exklusive
verkställande direktören, följer SEK kollektivavtal mellan BAO och
fackliga organisationer.
Finansiella noter
fortsättning, not 5
Års- och hållbarhetsredovisning 2024
69
Ersättning och andra förmåner till styrelse och
ledande befattningshavare i koncernen
   
 
Arvode,
         
 
inkl.
Intjänad
   
Övriga
 
2024
utskotts-
fast
Övriga
Pensions-
ersätt-
 
Skr tusen
arvode
ersättning
1
förmåner
2
avgifter
3
ningar
4
Summa
Styrelseordförande:
           
Lennart Jacobsen
-660
–
–
–
–
-660
Övriga styrelseledamöter:
           
Anna Brandt
5
, avgick 2024-03-26
–
–
–
–
–
–
Reinhold Geijer
-373
–
–
–
–
-373
Carl Mellander, tillträdde 2024-03-26
-254
–
–
–
–
-254
Eva Nilsagård
-347
–
–
–
–
-347
Hanna Lagercrantz
5
–
–
–
–
–
–
Håkan Berg
-385
–
–
–
–
-385
Paula da Silva
-372
–
–
–
–
-372
Katarina Ljungqvist
-338
–
–
–
–
-338
Ledande befattningshavare:
           
Magnus Montan, verkställande direktör
6
–
-6 001
-37
-1 815
–
-7 853
Karl Johan Bernerfalk, chef Juridik och inköp
–
-2 124
-32
-912
–
-3 068
Pontus Davidsson, chef Internationell finansiering
–
-3 120
-20
-668
–
-3 808
Stefan Friberg, Chief Financial Officer, avgick 2024-04-25
–
-1 060
-7
-208
-4 540
-5 815
Teresa Hamilton Burman, kreditchef
–
-2 580
-38
-636
–
-3 254
Jens Hedar, tf Chief Financial Officer
7
–
-2 837
-19
-869
–
-3 725
Jan Hoppe, riskchef
–
-2 549
-20
-638
–
-3 207
Jenny Lilja Lagercrantz, HR-chef
–
-2 233
-11
-646
–
-2 890
Tomas Nygård, Chief Information Officer
–
-2 203
-33
-600
–
-2 836
Susanna Rystedt, chef Strategi, affärsutveckling
           
och kommunikation
–
-2 607
-33
-921
–
-3 561
Maria Simonson, hållbarhetschef och tf chef Kundrelationer
7
–
-2 502
-17
-638
–
-3 157
Anna-Lena Söderlund, chef Regelefterlevnad
–
-1 608
-19
-739
–
-2 366
Summa
-2 729
-31 424
-286
-9 290
-4 540
-48 269
1
På förhand fastställd lön eller andra ersättningar såsom semesterersättning och traktamenten.
2 Övriga förmåner består av till exempel kostförmån.
3 Inkluderar premier till försäkringar för sjukersättning vid långvarig sjukdom, andra kollektiva riskförsäkringar som följer av gällande kollektivavtal.
4 Övriga ersättningar avser lön, förmåner och pensionskostnader under uppsägningstid samt avgångsvederlag.
5 Arvoden utgår ej från bolaget till ledamöter anställda av Regeringskansliet.
6 Verkställande direktör Magnus Montan har pensionsålder 65 år och en pensionspremie om 30 procent av lön.
7 I samband med att Stefan Friberg avgick som Chief Financial Officer 25 april 2024 tillträdde chef för Kundrelationer, Jens Hedar, rollen som tillför-
ordnad Chief Financial Officer. I samband med detta blev Maria Simonson tillförordnad chef Kundrelationer, utöver rollen som hållbarhetschef.
Finansiella noter
fortsättning, not 5
Års- och hållbarhetsredovisning 2024
70
Ersättning och andra förmåner till styrelse och
ledande befattningshavare i koncernen
Arvode,
inkl.
Intjänad
Övriga
2023
utskotts-
fast
Övriga
Pensions-
ersätt-
Skr tusen
arvode
ersättning
1
förmåner
2
avgifter
3
ningar
4
Summa
Styrelseordförande:
Lennart Jacobsen
-626
–
–
–
–
-626
Övriga styrelseledamöter:
Anna Brandt
5
–
–
–
–
–
–
Reinhold Geijer
-355
–
–
–
–
-355
Eva Nilsagård
-331
–
–
–
–
-331
Hanna Lagercrantz
5
–
–
–
–
–
–
Håkan Berg
-369
–
–
–
–
-369
Paula da Silva
-354
–
–
–
–
-354
Katarina Ljungqvist
-354
–
–
–
–
-354
Ledande befattningshavare:
Magnus Montan, verkställande direktör
6
–
-5 676
-18
-1 715
–
-7 409
Karl Johan Bernerfalk, chef Juridik och inköp
–
-1 934
-35
-800
–
-2 769
Pontus Davidsson, chef Internationell finansiering
–
-3 120
-18
-597
–
-3 735
Stefan Friberg, Chief Financial Officer
–
-3 060
-18
-635
–
-3 713
Teresa Hamilton Burman, kreditchef
–
-2 516
-35
-623
–
-3 174
Jens Hedar, chef Kundrelationer
–
-2 508
-20
-836
–
-3 364
Jan Hoppe, riskchef, tillträdde 2023-01-12
–
-2 427
-17
-584
–
-3 028
Jenny Lilja Lagercrantz, HR-chef
–
-2 169
-13
-605
–
-2 787
Tomas Nygård, Chief Information Officer
–
-2 005
-18
-558
–
-2 581
Susanna Rystedt, chef Strategi, affärsutveckling
och kommunikation
–
-2 557
-21
-891
–
-3 469
Maria Simonson, hållbarhetschef
–
-2 184
-14
-604
–
-2 802
Anna-Lena Söderlund, chef Regelefterlevnad,
tillträdde 2023-02-01 (tf riskchef, avgick 2023-01-11)
–
-1 507
-31
-674
–
-2 212
Summa
-2 389
-31 663
-258
-9 122
–
-43 432
1
På förhand fastställd lön eller andra ersättningar såsom semesterersättning och traktamenten.
2 Övriga förmåner består av till exempel kostförmån.
3 Inkluderar premier till försäkringar för sjukersättning vid långvarig sjukdom, andra kollektiva riskförsäkringar som följer av gällande kollektivavtal.
4 Övriga ersättningar avser lön, förmåner och pensionskostnader under uppsägningstid samt avgångsvederlag.
5 Arvoden utgår ej från bolaget till ledamöter anställda av Regeringskansliet.
6 Verkställande direktör Magnus Montan har pensionsålder 65 år och en pensionspremie om 30 procent av lön.
Finansiella noter
fortsättning, not 5
Års- och hållbarhetsredovisning 2024
71
Ersättning och andra förmåner till styrelse och
ledande befattningshavare i koncernen
   
 
Arvode,
         
 
inkl.
Intjänad
   
Övriga
 
2022
utskotts-
fast
Övriga
Pensions-
ersätt-
 
Skr tusen
arvode
ersättning
1
förmåner
2
avgifter
3
ningar
4
Summa
Styrelseordförande:
           
Lennart Jacobsen
5
, tillträdde 2022-03-24
-470
–
–
–
–
-470
Lars Linder-Aronson, utträdde 2022-03-24
-154
–
–
–
–
-154
Övriga styrelseledamöter:
           
Lennart Jacobsen
5
-79
–
–
–
–
-79
Anna Brandt
6
–
–
–
–
–
–
Reinhold Geijer
-348
–
–
–
–
-348
Eva Nilsagård
-335
–
–
–
–
-335
Hans Larsson, utträdde 2022-03-24
-85
–
–
–
–
-85
Hanna Lagercrantz
6
–
–
–
–
–
–
Håkan Berg, tillträdde 2022-03-24
-276
–
–
–
–
-276
Paula da Silva, tillträdde 2022-03-24
-266
–
–
–
–
-266
Katarina Ljungqvist, tillträdde 2022-03-24
-266
–
–
–
–
-266
Ledande befattningshavare:
           
Magnus Montan, verkställande direktör
7
–
-5 434
-19
-1 668
–
-7 121
Per Åkerlind, vice verkställande direktör, avgick 2022-06-30
–
-1 772
-17
-652
–
-2 441
Karl Johan Bernerfalk, chef Juridik och inköp
–
-1 802
-34
-668
–
-2 504
Andreas Ericson, chef Internationell finansiering, avgick 2022-03-31
–
-509
-9
-175
–
-693
Pontus Davidsson, chef Internationell finansiering,
           
tillträdde 2022-09-08
–
-981
-5
-196
–
-1 182
Stefan Friberg, Chief Financial Officer
–
-3 018
-17
-608
–
-3 643
Teresa Hamilton Burman, kreditchef
–
-2 465
-37
-604
–
-3 106
Jens Hedar, chef Kundrelationer
–
-2 454
-18
-803
–
-3 275
Peter Svensén, riskchef, avgick 2022-12-11
–
-2 525
-30
-593
–
-3 148
Anna-Lena Söderlund, tf riskchef, tillträdde 2022-12-12
–
-89
-1
-38
–
-128
Sirpa Rusanen, HR-chef, avgick 2022-09-15
–
-1 254
-17
-479
–
-1 750
Jenny Lilja Lagercrantz, HR-chef, tillträdde 2022-09-16
–
-613
-4
-169
–
-786
Susanna Rystedt, chef Strategi, affärsutveckling och kommunikation
–
-2 532
-28
-839
–
-3 399
Maria Simonson, hållbarhetschef, tillträdde 2022-04-01
–
-1 575
-12
-433
–
-2 020
Madeleine Widaeus, IT-chef, avgick 2022-01-31
–
-144
-1
-54
–
-199
Pia Melke, tf IT-chef, tillträdde 2022-02-01, avgick 2022-04-30
–
-310
-3
-93
–
-406
Tomas Nygård, Chief Information Officer, tillträdde 2022-05-01
–
-1 272
-11
-348
–
-1 631
Summa
-2 279
-28 749
-263
-8 420
–
-39 711
1
På förhand fastställd lön eller andra ersättningar såsom semesterersättning och traktamenten.
2 Övriga förmåner består av till exempel kostförmån.
3 Inkluderar premier till försäkringar för sjukersättning vid långvarig sjukdom, andra kollektiva riskförsäkringar som följer av gällande kollektivavtal.
4 Övriga ersättningar avser lön, förmåner och pensionskostnader under uppsägningstid samt avgångsvederlag.
5 Lennart Jacobsen var styrelseledamot fram till 2022-03-23 och tillträdde som styrelseordförande 2022-03-24.
6 Arvoden utgår ej från bolaget till ledamöter anställda av Regeringskansliet.
7 Verkställande direktör Magnus Montan har pensionsålder 65 år och en pensionspremie om 30 procent av lön.
Finansiella noter
fortsättning, not 5
Års- och hållbarhetsredovisning 2024
72
Information om ersättning inom SEK
SEK omfattas av Finansinspektionens föreskrifter om ersättningssys-
tem i kreditinstitut, värdepappersbolag och fondbolag med tillstånd
för diskretionär portföljförvaltning (FFFS 2011:1). Vidare tillämpar SEK
statens ägarpolicy och principer för bolag med statligt ägande 2020.
Med utgångspunkt i dessa regelverk har SEK:s årsstämma fastställt rikt-
linjer för ersättning till ledande befattningshavare i SEK. Ersättningspo-
licyn fastställs årligen av styrelsen. Av riktlinjerna framgår att löner och
ersättningar till ledande befattningshavare inom SEK ska vara rimliga
och väl avvägda. De ska även vara konkurrenskraftiga, takbestämda
och ändamålsenliga samt bidra till en god etik och företagskultur.
Ersättningen ska inte vara löneledande i förhållande till jämförbara
företag utan präglas av måttfullhet. Ersättning till ledande befattnings-
havare utgörs av fast kontantlön, avgångsvederlag, pensionsförmåner
och övriga förmåner. Pensionsvillkoren för ledande befattningshavare
ska vara avgiftsbestämda.
SEK:s riktlinjer för ersättning ska skapa förutsättningar för att vara
en attraktiv och sund arbetsplats. SEK ska ha ett ersättningssystem
som är förenligt med målen för bolagets verksamhet och riskstrategi,
företagskultur och värderingar samt de åtgärder som vidtas för att
undvika intressekonflikter. Ersättningen till anställda är huvudsakligen
beloppsbestämd och ges enbart i form av monetära medel.
SEK:s styrelses ersättningsutskott (”ersättningsutskottet”) bereder
förslag till beslut i styrelsen om dels ersättningspolicy för bolaget, dels
totalersättning för vd, övriga ledamöter i företagsledningen, chefen
för funktionen för regelefterlevnad och eventuellt andra personer
som är direkt underställda vd, dels villkor för och utfall i bolagets rör-
liga ersättningssystem. Ersättningsutskottet bereder och behandlar
vidare dels övergripande frågor om ersättning (lön, pension och övriga
förmåner), dels åtgärder för att följa upp tillämpningen av SEK:s ersätt-
ningspolicy, dels frågor om succession. Vidare bereder ersättnings-
utskottet de övergripande instruktioner för bolagets ersättningsfrågor
som de finner nödvändiga. Ersättningsutskottet tillser vidare att rele-
vant kontrollfunktion inom bolaget, tillsammans med utskottet, årligen
granskar och utvärderar bolagets ersättningssystem samt granskar om
ersättningssystemen överensstämmer med bolagets ersättningspolicy
och relevanta instruktioner avseende ersättning. Granskningsresulta-
tet ska redovisas för styrelsen i en rapport senast samma dag som års-
redovisningen avges. Ersättningsutskottet har sammanträtt fem gånger
under 2024.
Bolaget har endast ett system för rörlig ersättning, individuell rörlig
ersättning (”IRE”). Inom detta system har fast anställd personal som har
kundansvar eller affärsansvar, dock ej ledamöter i företagsledningen,
möjlighet att erhålla individuell rörlig ersättning. IRE har funnits sedan
2017 och har årligen utvärderats. Resultatet av utvärderingarna har
redovisats för ersättningsutskottet. SEK har beslutat att avskaffa syste-
met för rörlig ersättning från 1 januari 2025 och den sista avsättningen
för IRE har gjorts 2024.
För IRE gäller att systemet är diskretionärt, att alla utfallande belopp
är föremål för uppskjuten utbetalning och att styrelsen fattar alla
beslut om utfall och utbetalningar. För att en individ ska kunna erhålla
utfall under IRE, ska prövning ske på tre nivåer: bolagsnivå, huvudfunk-
tionsnivå och individnivå. Prövningen på bolagsnivå utgör fundamen-
tet för utfall under IRE. Utfall på bolagsnivå förutsätter att utfallande
avkastning överstiger en på förhand fastställd målnivå. I förekom-
mande fall justeras utfallande avkastning för påverkan av rörelse-
främmande poster och oväntat högt risktagande. Av den vinst som
motsvaras av den eventuella överstigande avkastningen, tillfaller viss
andel IRE på bolagsnivå. Utfallet på bolagsnivå kan uppgå till högst två
månadslöner, beräknat för alla i bolaget som omfattas av IRE. Om utfall
föreligger på bolagsnivå, ska det i nästa steg ske en prövning på huvud-
funktionsnivå där huvudfunktionens utfall i förhållande till dess kvan-
titativa mål bedöms. Om målen ej har nåtts, kan utfallet från bolagsnivå
reduceras för alla på huvudfunktionen. Vad som återstår efter denna
prövning utgör utfall på huvudfunktionsnivå, som således kan uppgå
till högst två månadslöner, beräknat för alla på huvudfunktionen som
omfattas av IRE. Slutligen ska prövning ske på individnivå. Vid denna
prövning bedöms individens prestationer och beteende. För den
enskilda individen kan utfallet efter prövning på individnivå uppgå
till som lägst noll och som högst det lägre belopp som motsvarar 1,5
gånger utfallet på huvudfunktionsnivå eller belopp motsvarande EUR
50 000. Möjligt utfall för den enskilda individen kan således uppgå till
högst tre månadslöner eller belopp motsvarande EUR 50 000. Sam-
manlagt utfall för alla som omfattas av IRE på en huvudfunktion, måste
rymmas inom utfallet på huvudfunktionen. Bolaget betalar arbets-
givaravgifter på utfallande IRE.
SEK:s ersättningspolicy är utformad så att bolaget kan besluta att
ersättning som är föremål för uppskjuten utbetalning kan komma att
innehållas, helt eller delvis, om det i efterhand visar sig att resultatkri-
terierna inte har uppfyllts eller om den anställde brutit mot angivna
interna regler eller avslutat sin anställning. Detsamma gäller om utbe-
talning inte skulle vara försvarbar med hänsyn till bolagets finansiella
situation. Vidare kan utfallande belopp komma att justeras, om det
efter intjänandeåret förekommit kreditförluster eller återvinningar där
av som kan anses vara hänförliga till intjänandeåret.
För alla som omfattas av IRE innebär utbetalningsplanen att 40 pro-
cent av utfallande ersättning utbetalas det första året efter det år som
utfallet är hänförligt till och att 20 procent utbetalas vart och ett av de
tre efterföljande åren.
Som en del av bolagets strategiska analys och planering utför
bolaget årligen en intern kapital- och likviditetsutvärderingsprocess.
En del av denna utvärdering utgörs av en analys i syfte att identifiera
anställda vars arbetsuppgifter har en väsentlig inverkan på bolagets
riskprofil, inklusive de risker som är förenade med bolagets ersätt-
ningspolicy och ersättningssystem. Utfallet av denna analys beaktas
vid utformningen av ersättningssystemen för att främja en sund och
effektiv riskhantering och motverka ett överdrivet risktagande. Antalet
enskilda personer som får en ersättning om en miljon Euro eller mer
per räkenskapsår uppgår till noll. Inga nya avtal om rörliga ersättningar
har upprättats under året.
Vd Magnus Montan följer gällande riktlinjer för ledande befatt-
ningshavare i bolag med statligt ägande (Statens ägarpolicy och princi-
per för bolag med statligt ägande 2020).
SEK betalar ålders- och efterlevandepension med 30 procent av
vd:s pensionsgrundande lön. Pensionsåldern för vd är 65 år.
För vd betalar SEK premier till försäkringar för sjukersättning vid
långvarig sjukdom, andra kollektiva riskförsäkringar motsvarande det
som gäller för sjukförsäkringar i BTP-planen samt till privat sjukvårds-
försäkring i Skandia och reseförsäkring. Övriga förmåner till vd består
av kostförmån. Vd har sex månaders uppsägningstid från arbetsgiva-
rens sida och är därutöver berättigad till avgångsvederlag motsva-
rande 12 fasta månadslöner. Avräkning sker för inkomst erhållen från
nytt arbete.
Pensionsålder är 65 år för samtliga ledande befattningshavare.
Pensionsvillkor, uppsägningsvillkor och andra anställningsvillkor för
ledande befattningshavare följer gällande riktlinjer för ledande befatt-
ningshavare i bolag med statligt ägande (Statens ägarpolicy och princi-
per för bolag med statligt ägande 2020) där BTP-planen ingår som en
godkänd kollektivavtalad förmåns- och premiebestämd pensionsplan.
Sedan årsstämman 2017 tillämpas de nya riktlinjerna vid tillsättning av
nya ledande befattningshavare inom SEK. Pensionsavsättningar för
ledande befattningshavare i SEK ska högst uppgå till 30 procent av
pensionsgrundande lön för ålders- och efterlevandepension. Premien
kan för ålders- och efterlevandepension överstiga 30 procent. Detta
med anledning av att SEK tillämpar en förmånsbestämd pensions-
plan, BTP-planen, som följer av kollektivavtal mellan Bankinstitutens
Arbetsgivareorganisation (BAO) och Finansförbundet, och omfattar
anställda medarbetare i bank och finansbolag. Parterna inom BAO:s
avtalsområde enades 2021 om att stärka avsättningen till tjänstepen-
sionen inom BTP-planen. Den förstärkta pensionen innebär att arbets-
givaren gör en extra avsättning till tjänstepension med 2 procent. Detta
möjliggörs genom att semesterlönetillägg om 1,45 procent växlas mot
en högre pensionspremie. SEK tillämpar den förstärkta pensionen från
och med den 1 januari 2022, i enlighet med pensionsavtal.
Finansiella noter
fortsättning, not 5
Års- och hållbarhetsredovisning 2024
73
För ledande befattningshavare betalar SEK även premier till för-
säkringar för sjukersättning vid långvarig sjukdom, andra kollek-
tiva riskförsäkringar som följer av gällande kollektivavtal samt till en
reseförsäkring och privat sjukvårdsförsäkring. Övriga förmåner som
erbjuds av arbetsgivaren är kostförmån, friskvård, hälsoförsäkring och
hushållsnära tjänster.
Pensioner
SEK:s anställda har kollektivavtalade pensioner genom BTP-planen
som är den mest betydande pensionsplanen för banktjänstemän i
Sverige. BTP-planen tryggas genom försäkring i försäkringsbolaget
SPP och SEB. BTP-planen innehåller både avgiftsbestämda (premie-
bestämda) och förmånsbestämda pensionsplaner.
En avgiftsbestämd (premiebestämd) pension innebär att premiens
storlek är bestämd på förhand, som i till exempel BTP1 och BTPK. En
avgiftsbestämd plan är en plan för ersättning efter avslutad anställ-
ning enligt vilken ett företag betalar fastställda avgifter till en separat
juridisk enhet och inte har någon legal eller informell förpliktelse att
betala ytterligare avgifter. Förpliktelser avseende avgifter till avgifts-
bestämda pensionsplaner redovisas som en kostnad för ersättningar
till anställda i resultatet i den takt de intjänas genom att de anställda
tillhandahåller tjänster till företaget under en period.
Förmånsbestämd pension innebär att man på förhand bestämmer
hur stor pensionen ska bli, som i till exempel BTP2. Förmånsbestämda
pensionsplaner är övriga pensionsplaner som inte kan bestämmas som
avgiftsbestämda pensionsplaner. Nuvärdet av nettoförpliktelsen
beräknas separat för respektive förmånsbestämd plan utifrån en upp-
skattning av de framtida förmåner som intjänats under tidigare och
innevarande perioder. Nettoförpliktelsen redovisas i balansräkningen
som nuvärdet av förpliktelserna med avdrag för verkligt värde för
eventuella förvaltningstillgångar.
Kostnaden för den förmånsbestämda planen fördelas över den
anställdes tjänstgöringsperiod. Förpliktelserna värderas till nuvär-
det av de förväntade framtida utbetalningarna, med hänsyn tagen
till antaganden såsom förväntade framtida löneökningar, inflation
och livslängd. Förändringar i aktuariella antaganden och erfarenhets-
baserade justeringar av förpliktelser ger upphov till aktuariella vin-
ster eller förluster. Dessa aktuariella vinster och förluster redovisas,
tillsammans med skillnaden mellan verklig och beräknad avkastning
på pensionstillgångar i övrigt totalresultat när de uppstår. Kostnader
för tjänstgöring, vinster/förluster vid förändringar av planer samt rän-
tan på nettot av pensionstillgångar och pensionsskulder redovisas i
resultatet. SEK deltar i olika kollektiva pensionsplaner som omfattar
alla anställda. Tillräcklig information finns tillgänglig vilket möjliggör
beräkning av SEK:s andel av de förmånsbestämda skulderna, tillgång-
arna samt kostnaderna för dessa planer. Om underliggande antagan-
den i planerna skulle förändras kan framtida kostnader för planerna
förändras i enlighet därmed.
Total pensionskostnad för förmånsbestämda
och avgiftsbestämda förmåner
   
Skr mn
2024
2023
2022
Kostnad för tjänstgöring under
     
innevarande period
-3
-3
-5
Reglering av pensionsförpliktelser
–
0
0
Räntekostnad, netto
-1
-1
-1
Pensionskostnad för förmåns-
     
bestämda pensioner inkl. löneskatt
-4
-4
-6
Pensionskostnad för avgiftsbestämda
     
pensioner inkl. löneskatt
-66
-66
-66
Pensionskostnad redovisad
     
i personalkostnader
-70
-70
-72
Aktuariella vinster (+) och förluster (-)
     
på förpliktelsens nuvärde
2
-22
92
Avkastning utöver förväntad
     
avkastning, vinster (+) och förluster (-),
     
på förvaltningstillgångarna
8
-5
-28
Förändring av effekten av tillgångstak
     
exklusive ränta
-19
21
-21
Omvärdering av förmånsbestämda
     
pensionsplaner redovisade i övrigt
     
totalresultat
-9
-6
43
Nettovärdet av förmånsbestämda pensionsåtaganden
   
Skr mn
2024
2023
2022
Förmånsbestämda åtaganden
188
191
167
Verkligt värde av förvaltnings-
     
tillgångar
-200
-181
-180
Effekten av tillgångstaket
19
–
21
Avsättning för pensioner,
     
nettoförpliktelse
1
7
10
8
1 Se not 21.
Utvecklingen av förmånsbestämda åtaganden
   
Skr mn
2024
2023
2022
Förmånsbestämda åtaganden,
     
ingående värde
191
167
258
Kostnad för tjänstgöring under
     
innevarande period
3
3
5
Räntekostnad
6
6
4
Pensionsutbetalningar
-10
-8
-8
Aktuariella vinster (-) och förluster (+),
     
effekt pga. förändrade demografiska
     
antaganden
–
1
–
Aktuariella vinster (-) och förluster (+),
     
effekt pga. förändrade finansiella
     
antaganden
-6
22
-98
Aktuariella vinster (-) och förluster (+),
     
effekt pga. erfarenhetsbaserat utfall
4
0
6
Förmånsbestämda åtaganden,
     
utgående värde
188
191
167
Finansiella noter
fortsättning, not 5
Års- och hållbarhetsredovisning 2024
74
Utvecklingen av verkligt värde på förvaltningstillgångar
relaterade till förmånsbestämda åtaganden
Skr mn
2024
2023
2022
Verkligt värde på förvaltnings-
tillgångar, ingående värde
181
180
201
Förväntad avkastning på
förvaltningstillgångar
6
6
4
Avgifter från arbetsgivaren
1
14
7
10
Utbetalda ersättningar
2
-9
-7
-7
Avkastning utöver förväntad
avkastning, vinster (+) och förluster
(-), på förvaltningstillgångarna
8
-5
-28
Verkligt värde på förvaltnings-
tillgångar, utgående värde
200
181
180
1
Förväntad avgift från arbetsgivaren nästkommande år
är Skr 6 (5) miljoner, exklusive särskild löneskatt.
2 Förväntade utbetalda ersättningar under nästkommande år
är Skr 10 (8) miljoner.
Fördelning av förvaltningstillgångar relaterade
till förmånsbestämda åtaganden
Skr mn
2024
2023
2022
Inrikes aktieplaceringar
6
5
4
Utrikes aktieplaceringar
28
26
22
Inrikes statsobligationer
40
29
29
Inrikes företagsobligationer
52
45
39
Bostadsobligationer
12
11
9
Övriga investeringar
34
38
48
Fastigheter
28
27
29
Totala förvaltningstillgångar
200
181
180
Aktuariella antaganden vid utgången av året
Procent
2024
2023
2022
Diskonteringsränta
3,5
3,4
4,0
Antagande om förtida pensionsuttag
20,0
20,0
20,0
Förväntad löneökningstakt
2,0
2,0
2,0
Förväntad inflation
2,0
2,0
2,0
Förväntad livslängd
DUS23
DUS23
DUS21
Förväntad personalomsättning
5,0
5,0
5,0
Känslighetsanalys av väsentliga antaganden
Negativt utfall
Positivt utfall
Skr mn
2024
2023
2022
2024
2023
2022
Diskonteringsränta
-1%
-1%
-1%
+1%
+1%
+1%
Förmånsbestämt åtagande
230
235
227
155
156
151
Kostnad för tjänstgöring
4
4
4
2
2
3
Räntekostnad
6
5
6
7
7
7
Livslängd
+1 år
+1 år
+1 år
-1 år
-1 år
-1 år
Förmånsbestämt åtagande
197
200
193
180
182
176
Kostnad för tjänstgöring
3
3
3
3
3
3
Räntekostnad
7
7
7
6
6
6
Avstämning av förändring i netto pensionsskuld
Skr mn
2024
2023
2022
Pensionsskuld, ingående värde
10
8
57
Netto, periodens pensionskostnad
3
4
6
Avgifter från arbetsgivaren
-14
-7
-10
Netto, pensionsutbetalning
-1
-1
-2
Omvärdering redovisat i övrigt
totalresultat
9
6
-43
Pensionsskuld, utgående värde
7
10
8
Pensionskostnad
Moderbolaget
Skr mn
2024
2023
Pensionering i egen regi
Årets pensionskostnad, exkl. skatter
1
1
Pension genom försäkring
Årets pensionskostnad, exkl. skatter
-81
-73
Redovisad nettokostnad hänförlig till
pensioner, exkl. skatter
-80
-72
Avstämning av förändring i pensionsskuld
Moderbolaget
Skr mn
2024
2023
Pensionsskuld, ingående värde
8
8
Upplösning / ytterligare
avsättning, netto
0
0
Pensionsskuld, utgående värde
8
8
Nettoränta beräknas med hjälp av diskonteringsräntan på pensions-
åtagandet, baserat på nettoöverskottet eller nettounderskottet i den
förmånsbestämda planen.
Pensionskostnad 2024 för förmånsbestämda pensioner uppgår till
Skr 4 miljoner (4).
Per 31 december 2024 är förväntad vägd återstående tjänstgörings-
tid för aktiva 9,99 år (10,48), förväntad vägd genomsnittlig duration för
förpliktelsens nuvärde är 14,95 år (15,81) och genomsnittslönen Skr 1,0
miljoner (0,9).
Diskonteringsränta
Diskonteringsräntan baseras på svenska bostadsobligationer då den
marknaden anses vara tillräckligt djup och fungerande. Diskonterings-
ränta utgår från marknadens förväntningar på bokslutsdagen på obli-
gationer med samma löptid som pensionsskulden.
Finansiella noter
fortsättning, not 5
Års- och hållbarhetsredovisning 2024
75
Antagande om förtida pensionsuttag
Antagande om förtida pensionsuttag är 20 procent i enlighet med
övergångsregeln i BTP-planen från 1 februari 2013. Tidigaste pensions-
avgången är 61 år för anställda födda 1956 eller tidigare. Anställda
födda 1967 eller senare har ingen rätt att gå i pension före 65 års ålder.
Förväntad avkastning på förvaltningstillgångar
Förväntad avkastning är densamma som diskonteringsräntan i enlighet
med IAS 19.
Förväntad löneökningstakt
Förväntad löneökningstakt baserar sig på SEK:s bedömning av långsik-
tig löneökningstakt i SEK.
Förväntad inflation
Förväntad inflation ligger i nivå med svenska realränteobligationer.
Förväntad personalomsättning
Förväntad personalomsättning baserar sig på SEK:s bedömning av den
långsiktiga förväntade nivån av personal som lämnar företaget under
ett år.
Moderbolaget
I moderbolaget tillämpas andra grunder för beräkning av förmåns-
bestämda planer än de som anges i IAS 19. I moderbolaget redovisas
BTP-planen som en avgiftsbestämd plan samt att moderbolaget följer
Tryggandelagens bestämmelser och Finansinspektionens föreskrifter,
eftersom detta är en förutsättning för skattemässig avdragsrätt. De
mest väsentliga skillnaderna jämfört med reglerna i IAS 19 gäller främst
hur diskonteringsräntan fastställs samt att beräkning av den förmåns-
bestämda förpliktelsen sker utifrån nuvarande lönenivå utan anta-
gande om framtida löneökningar. Hela koncernens personal är anställd
i moderbolaget.
Medelantalet anställda
Antal
2024
2023
2022
Kvinnor
133
131
132
Män
155
142
134
Summa medelantalet anställda
288
273
266
Jämställdhet och mångfald
2024
2023
2022
Fördelning kvinnor/män i styrelsen
50/50
63/37
63/37
Fördelning kvinnor/män
i företagsledningen
45/55
42/58
45/55
Fördelning kvinnor/män
i chefsställning
50/50
53/47
52/48
Fördelning kvinnor/män i SEK totalt
47/53
48/52
48/52
Not 6. Övriga administrationskostnader
Skr mn
2024
2023
2022
Resor och marknadsföring
-11
-10
-9
IT- och informationssystem
(inkl. arvoden)
-166
-165
-163
Övriga arvoden
-35
-32
-33
Lokaler
-10
-9
-7
Övrigt
-7
-6
-4
Summa övriga administrations-
kostnader
-229
-222
-216
Ersättning till revisorer
Skr mn
2024
2023
2022
Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB:
Revisionsuppdrag
1
-10
-10
-9
Revisionsnära tjänster
2
–
–
–
Skatterelaterade uppdrag
3
–
–
–
Övriga uppdrag
4
-3
-3
-2
Summa
-13
-13
-11
1
Arvodet avser revision av årsredovisningen och översiktlig granskning
av delårsrapporter.
2 Arvodet avser avgifter för intygsgivning och liknande tjänster, som är
relaterade till revisionen eller den översiktliga granskningen och inte
rapporteras under revisionsuppdrag.
3 Arvodet avser tjänster som tillhandahålls av oberoende skatterådgivare.
4 Arvodet avser övriga produkter och tjänster som tillhandahålls av bola-
gets valda revisorer, annat än det som specificeras under revisionsupp-
drag till skatterelaterade uppdrag ovan.
I den finansiella rapporteringen redovisas ersättning till revisorer
huvudsakligen i övriga administrationskostnader.
Not 7. Materiella och immateriella tillgångar
Materiella tillgångar skrivs av linjärt över den beräknade nyttjande-
perioden. Nyttjanderätter för leasingavtal enligt IFRS 16 Leasingavtal
redovisas som en materiell tillgång när den underliggande tillgången
i avtalet är en materiell tillgång. SEK redovisar nyttjanderätten för
hyresavtal som materiella tillgångar. Immateriella tillgångar omfattar
huvudsakligen aktiverad del av investeringar i IT-system. Den genom-
snittliga beräknade livslängden för immateriella tillgångar är 5 år. Den
genomsnittliga beräknade nyttjandeperioden utvärderas och omprö-
vas varje år. För immateriella tillgångar som ännu inte har tagits i bruk
sker en årlig nedskrivningsprövning.
31 dec
31 dec
31 dec
Skr mn
2024
2023
2022
Bokfört värde
Materiella tillgångar
32
34
42
Nyttjanderättstillgångar
96
123
144
Immateriella tillgångar
50
88
121
Totalt bokfört värde
178
245
307
Årets av-/nedskrivningar
enligt Rapport över totalresultat
i koncernen
-84
-88
-94
För upplysningar om nyttjanderättstillgångar, se not 8.
Finansiella noter
Års- och hållbarhetsredovisning 2024
76
Not 8. Leasing
SEK som leasetagare
Alla leasingkontrakt, med undantag för kortfristiga och leasingkontrakt
för vilka den underliggande tillgången har ett lågt värde, redovisas som
en tillgång med nyttjanderätt som är föremål för avskrivning och som
en leasingskuld som ränteberäknas. Leasingbetalningarna redovisas
som amortering. Nyttjanderätter ingår i posten materiella och immate-
riella tillgångar och leasingskulden ingår i posten övriga skulder, se not
7 och not 19. Nyttjanderätter och leasingskulden avser hyreslokaler
och datorhallar. Leasingperioden uppgår till den icke uppsägningsbara
leasingperioden tillsammans med eventuella förlängnings- eller upp-
sägningsmöjligheter där SEK är rimligt säker på att utnyttja dessa. SEK
har förlängningsmöjligheter, som SEK inte är rimligt säkra på kommer
att utnyttjas. De framtida potentiella leasingbetalningarna relaterade
till dessa förlängningsmöjligheter uppgår till Skr 91 miljoner (91) för
en period på 3 år. Ombedömningar avseende förlängnings- och ter-
mineringsoptioner görs endast om det sker en signifikant händelse
eller omständighet, vilken ligger inom SEK:s kontroll och påverkar
bedömningen av huruvida det är rimligt säkert att optionen kommer
att utnyttjas. Vidare justeras leasingperioden om den icke-uppsäg-
ningsbara perioden förändras, till exempel vid nyttjande av en option
som tidigare inte inkluderats i leasingperioden. Leasingskulden utgörs
av nuvärdet av de framtida leasingavgifterna, där diskonteringsräntan
utgörs av SEK:s marginella låneränta. SEK redovisar hela avtalet som
en leasing, oavsett om avtalet innehåller komponenter som är icke-
leasing såsom till exempel serviceavtal. Kostnader för fastighetsskatt
och ej avdragsgill moms ingår inte i beräkningen av leasingskulden.
Nyttjanderätter
Skr mn
2024
2023
Ingående balans
123
144
Avskrivning
-27
-26
Tillägg
1
–
5
Utgående balans
96
123
1
Leasingkontrakt har avslutats och tillkommit.
Redovisat i resultatet
Skr mn
2024
2023
Avskrivning på nyttjanderätter
-27
-26
Räntekostnader på leasingskuld
-1
-1
Kostnader relaterade till kortfristiga
leasingkontrakt
1
-2
-1
Kostnader relaterade till leasingkontrakt
med lågt värde
1
-3
-1
Variabla leasingavgifter
1
-7
-6
Totalt belopp redovisat i resultatet
-40
-35
1
Dessa redovisas i posten övriga administrationskostnader.
Leasingskuld
Skr mn
2024
2023
Ingående balans
125
147
Upplupen ränta
1
1
Amortering
-28
-28
Tillägg
1
–
5
Utgående balans
98
125
1
Leasingkontrakt har avslutats och tillkommit.
Leasingskuldens kontraktuella flöden
Skr mn
2024
2023
Inom 1 år
28
28
Mellan 1 och 5 år
71
99
Senare än 5 år
–
–
Diskonteringseffekt
-1
-2
Utgående balans
98
125
Det totala kassaflödet för leasing under 2024 var Skr 40 miljoner (36).
SEK som leasegivare
SEK:s samtliga leasingavtal, där SEK är leasegivare, klassificeras som
finansiella, med hänsyn tagen till leasingkontraktets alla aspekter,
inklusive garantier från tredje part. Leasingbetalningen som erhålls
från leasetagaren delas i redovisningen upp i två komponenter, en
komponent som redovisas som en amortering av SEK:s fordran och en
komponent som redovisas som en ränteintäkt. Nedan visas en avstäm-
ning mellan bruttoinvesteringen och nuvärdet av fordran avseende
minimileaseavgifter per rapportperiodens slut. Framtida leasingavgif-
ter fördelas i nedanstående förfallotidperioder. Leasingavtalen ingår i
posten utlåning till allmänheten i rapport över finansiell ställning.
31 december 2024
31 december 2023
Nuvärde av framtida
Nuvärde av framtida
Skr mn
Bruttoinvestering
minimileaseavgifter
Bruttoinvestering
minimileaseavgifter
Inom 1 år
36
35
34
33
Mellan 1 och 5 år
116
102
128
112
Senare än 5 år
–
–
13
10
Summa
152
137
175
155
Ej intjänade finansiella intäkter
–
15
–
19
Finansiella noter
Års- och hållbarhetsredovisning 2024
77
Not 9. Nedskrivningar
Utlåning doku-
Poster
menterad som
utanför
räntebärande
Utlåning till
Utlåning till
balans-
Skr mn
värdepapper
kreditinstitut
allmänheten
räkningen
Summa
2024
Förväntade kreditförluster stadie 1
17
2
83
14
116
Förväntade kreditförluster stadie 2
0
–
-45
21
-24
Förväntade kreditförluster stadie 3
147
–
-329
4
-178
Konstaterade kreditförluster
-113
–
-288
-3
-404
Reserver som tagits i anspråk för att täcka konstaterade förluster
113
–
280
–
393
Återvunna kreditförluster
–
–
4
–
4
Kreditförluster, netto
164
2
-295
36
-93
2023
Förväntade kreditförluster stadie 1
1
1
-34
-4
-36
Förväntade kreditförluster stadie 2
3
0
-22
-21
-40
Förväntade kreditförluster stadie 3
-260
–
-252
-1
-513
Konstaterade kreditförluster
–
–
–
–
–
Reserver som tagits i anspråk för att täcka konstaterade förluster
–
–
–
–
–
Återvunna kreditförluster
–
–
4
–
4
Kreditförluster, netto
-256
1
-304
-26
-585
2022
Förväntade kreditförluster stadie 1
-9
1
-26
-4
-38
Förväntade kreditförluster stadie 2
4
0
3
-1
6
Förväntade kreditförluster stadie 3
–
–
-15
0
-15
Konstaterade kreditförluster
–
–
–
–
–
Reserver som tagits i anspråk för att täcka konstaterade förluster
–
–
–
–
–
Återvunna kreditförluster
–
–
12
1
13
Kreditförluster, netto
-5
1
-26
-4
-34
Finansiella noter
fortsättning, not 9
Års- och hållbarhetsredovisning 2024
78
Tabellen nedan visar redovisat värde för utlåning och nominellt
belopp för exponering utanför balansräkningen före reserver fördelat
per stadie. Syftet med tabellen är att sätta reserver för förväntade kre-
ditförluster i relation till övergripande exponeringsnivåer. Kreditport-
följen karakteriseras av en mycket god kreditkvalitet och SEK arbetar
frekvent med riskavtäckning, framförallt genom garantier från EKN
och andra statliga exportkreditinstitut inom OECD, vilket förklarar den
låga reserveringsgraden.
 
31 december 2024
31 december 2023
Skr mn
Stadie 1
Stadie 2
Stadie 3
Summa
Stadie 1
Stadie 2
Stadie 3
Summa
Utlåning före reserver
               
Utlåning dokumenterad som
               
räntebärande värdepapper
48 665
67
–
48 732
50 148
80
1 282
51 510
Utlåning till kreditinstitut
10 328
–
–
10 328
7 914
–
–
7 914
Utlåning till allmänheten
187 005
30 611
7 255
224 871
181 830
34 836
7 970
224 636
Summa utlåning före reserver
245 998
30 678
7 255
283 931
239 892
34 916
9 252
284 060
Poster utanför balansräkningen före reserver
               
Garantiförbindelser
7 533
1 895
–
9 428
6 079
1 163
229
7 471
Avtalade, ej utbetalda krediter
36 455
15 809
4 623
56 887
32 292
18 211
4 472
54 975
Summa poster utanför balansräkningen
               
före reserver
43 988
17 704
4 623
66 315
38 371
19 374
4 701
62 446
Summa före reserver
289 986
48 382
11 878
350 246
278 263
54 290
13 953
346 506
varav garanterat (procent)
61,9
94,2
94,3
67,3
62,9
92,8
87,7
68,6
Reserv för förväntade kreditförluster, utlåning
               
Utlåning dokumenterad som
               
räntebärande värdepapper
-6
0
–
-6
-23
0
-260
-283
Utlåning till kreditinstitut
0
–
–
0
-3
–
–
-3
Utlåning till allmänheten
-45
-86
-386
-517
-125
-40
-306
-471
Summa reserv för förväntade
               
kreditförluster, utlåning
-51
-86
-386
-523
-151
-40
-566
-757
Avsättning för förväntade kreditförluster,
               
poster utanför balansräkningen
1
               
Garantiförbindelser
0
0
–
0
0
0
-1
-1
Avtalade, ej utbetalda krediter
-3
0
0
-3
-16
-21
0
-37
Summa avsättning för förväntade kreditförluster,
               
poster utanför balansräkningen
-3
0
0
-3
-16
-21
-1
-38
Summa reserver och avsättningar för
               
förväntade kreditförluster
-54
-86
-386
-526
-167
-61
-567
-795
Reserveringsgrad (procent)
0,02
0,18
3,25
0,15
0,06
0,11
4,07
0,23
1
Redovisas under avsättningar i rapport över finansiell ställning i koncernen.
Utlåning och poster utanför balansräkningen före reserv
för nedskrivning av finansiella tillgångar
 
31 december 2024
31 december 2023
Skr mn
Stadie 1
Stadie 2
Stadie 3
Summa
Stadie 1
Stadie 2
Stadie 3
Summa
Ingående balans
278 263
54 290
13 953
346 506
283 296
58 563
11 970
353 829
Ökning pga. nya lån
84 871
4 042
345
89 258
93 373
25 709
1 323
120 405
Överfört till stadie 1
3 296
-3 938
–
-642
2 108
-2 986
–
-878
Överfört till stadie 2
-423
328
-94
-189
-3 852
3 142
–
-710
Överfört till stadie 3
-90
-522
163
-449
-1 993
-1 159
2 962
-190
Minskning till följd av bortbokning
-75 931
-5 818
-2 489
-84 238
-94 669
-28 979
-2 302
-125 950
Utgående balans
289 986
48 382
11 878
350 246
278 263
54 290
13 953
346 506
Modifierade lån som ej lett till bortbokning
För modifierade lån under 2024 uppgick upplupet anskaffningsvärde före modifiering till Skr 1 040 miljoner (–). Modifieringsvinst/förlust netto,
uppgick under 2024 till Skr 95 miljoner (–).
Finansiella noter
fortsättning, not 9
Års- och hållbarhetsredovisning 2024
79
Reserv för nedskrivning av finansiella tillgångar
   
 
31 december 2024
31 december 2023
Skr mn
Stadie 1
Stadie 2
Stadie 3
Summa
Stadie 1
Stadie 2
Stadie 3
Summa
Ingående balans
-167
-61
-567
-795
-130
-23
-70
-223
Ökning pga. nya utbetalningar av lån
-20
0
0
-20
-68
-33
-36
-137
Omvärdering av nedskrivningar, netto
99
128
-167
60
3
4
8
15
Överfört till stadie 1
0
3
–
3
0
0
–
0
Överfört till stadie 2
1
-210
20
-189
3
-25
–
-22
Överfört till stadie 3
0
2
-97
-95
2
0
-493
-491
Minskning till följd av bortbokning
35
56
64
155
24
14
8
46
Reserver som tagits i anspråk för att
               
täcka konstaterade förluster
–
–
393
393
–
–
–
–
Valutakurseffekter
1
-2
-4
-32
-38
-1
2
16
17
Utgående balans
-54
-86
-386
-526
-167
-61
-567
-795
1
Redovisas under nettoresultat av finansiella transaktioner i rapport över totalresultat.
Reserveringar för förväntade kreditförluster beräknas med hjälp av
kvantitativa modeller som bygger på indata, antaganden och metoder
som i hög grad består av bedömningar. Följande kan i synnerhet ha
stor påverkan på nivån av reserveringar: Fastställande av en väsentlig
ökning av kreditrisk, beaktande av framåtblickande makroekonomiska
scenarier och värdering av både förväntade kreditförluster inom de
kommande 12 månaderna och förväntade kreditförluster under hela
löptiden. Förväntade kreditförluster baseras på vad SEK objektivt för-
väntar sig förlora på exponeringen givet kunskapen på balansdagen
och med beaktande av vad som kan komma att inträffa i framtiden,
och är ett sannolikhetsvägt belopp som bestäms genom att utvär-
dera utfall av flera möjliga scenarier, där data som ska beaktas är både
information från tidigare förhållanden, nuvarande förhållanden och
prognoser för framtida ekonomiska förutsättningar. SEK:s metodik
innebär att tre scenarier tas fram för varje PD-kurva; ett basscenario,
ett downturnscenario och ett upturnscenario där scenarierna uttrycks
i en konjunkturparameter. Konjunkturparametern är ett mått på den
ekonomiska konjunkturen i respektive PD-segment och ska spegla den
allmänna fallissemangsrisken i ekonomin. Parametern är standardnor-
malfördelad så noll indikerar en neutral konjunktur som konjunkturen
varit i genomsnitt, historiskt sett. Konjunkturparametern för bassce-
nariot är mellan 0,2 och 1,2 för de olika PD-segmenten. Basscenariot
har viktats med 80 procent, downturnscenariot har viktats med 10
procent, och upturnscenariot har viktats med 10 procent för de olika
PD-segmenten.
Kreditkvaliteten för utlåning före reserver och fördelat per stadie
   
 
31 december 2024
31 december 2023
Skr mn
Stadie 1
Stadie 2
Stadie 3
Summa
Stadie 1
Stadie 2
Stadie 3
Summa
AAA
–
–
–
–
–
–
–
–
AA+ till A-
40 548
–
–
40 548
31 934
–
–
31 934
BBB+ till BBB-
141 632
66
–
141 698
152 502
960
–
153 462
BB+ till BB-
45 239
27 237
–
72 476
40 413
26 267
–
66 680
B+ till B-
18 437
553
–
18 990
14 848
4 781
–
19 629
CCC till D
142
2 822
7 255
10 219
195
2 908
9 252
12 355
Summa före reserver
245 998
30 678
7 255
283 931
239 892
34 916
9 252
284 060
För mer information om SEK:s kreditriskhantering se not 26 och avsnittet Risk- och kapitalhantering.
Finansiella noter
Års- och hållbarhetsredovisning 2024
80
Not 10. Skatter
   
 
Koncernen
Moderbolaget
Skr mn
2024
2023
2022
2024
2023
Inkomstskatt
         
Justering avseende tidigare år
–
–
0
–
–
Aktuell skatt på årets resultat
-436
-323
-304
-502
-319
Uppskjuten skatt
-2
-1
-1
0
0
Summa inkomstskatt
-438
-324
-305
-502
-319
Skatt relaterad till övrigt totalresultat:
         
Skatt på poster som kommer att omklassificeras till resultatet
         
Uppskjuten skatt
-12
-13
25
-12
-13
Skatt på poster som inte kommer att omklassificeras till resultatet
         
Aktuell skatt
-66
5
-20
–
–
Uppskjuten skatt
2
1
-10
–
–
Summa skatt i övrigt totalresultat
-76
-7
-5
-12
-13
Avstämning av effektiv skattesats
         
Svensk inkomstskatt (procent)
20,6
20,6
20,6
20,6
20,6
Resultat före skatt
2 121
1 568
1 471
2 430
1 540
Skatt baserad på resultat före skatt
-437
-323
-303
-501
-317
Skatteeffekt av:
         
Ej skattepliktiga intäkter
0
0
0
0
0
Ej avdragsgilla kostnader
-1
-1
-2
-1
-1
Övrigt
–
–
–
–
-1
Summa redovisad skatt
-438
-324
-305
-502
-319
Effektiv skatt (procent)
20,7
20,7
20,7
20,7
20,7
Uppskjutna skatter
   
 
Koncernen
Skr mn
2024
2023
Uppskjutna skattefordringar avseende:
   
Temporära skillnader
   
avseende pensioner
0
0
Temporära skillnader avseende
   
kassaflödessäkringar
1
12
Temporära skillnader avseende
   
leasingskulder
20
26
Kvittning uppskjuten skatteskuld
   
temporär skillnad avseende
   
nyttjanderättstillgångar
-20
-25
Summa uppskjutna skattefordringar
1
13
Inga underskottsavdrag fanns per 31 december 2024 eller 31 decem-
ber 2023.
Förändring av uppskjutna skatter
   
 
Koncernen
Skr mn
2024
2023
Ingående balans
13
25
Förändring över resultatet
-2
1
Förändring i övrigt totalresultat
-10
-13
Utgående balans
1
13
Uppskjutna skatter redovisas i moderbolaget med Skr 1 miljon (13) per
den 31 december 2024.
Finansiella noter
Års- och hållbarhetsredovisning 2024
81
Not 11. Utlåning och likviditetsplaceringar
 
31 dec
31 dec
Skr mn
2024
2023
Utlåning:
  
Utlåning dokumenterad som
  
räntebärande värdepapper
48 726
51 227
Utlåning till kreditinstitut
13 529
19 009
Utlåning till allmänheten
224 354
224 165
Avgår:
  
Kontantsäkerheter enligt säkerhetsavtal
  
för derivatkontrakt
-3 201
-11 098
Total utlåningsportfölj
283 408
283 303
Likviditetsplaceringar:
  
Likvida medel
5 219
3 482
Statsskuldförbindelser/statsobligationer
4 150
11 525
Andra räntebärande värdepapper
  
än utlåning
52 843
41 561
Totala likviditetsplaceringar
62 212
56 568
varav emitterade av offentliga organ
11 697
10 760
Mellanskillnad mellan bokfört värde och det belopp som ska infrias
på förfallodagen för räntebärande värdepapper som inte tas upp
till sitt verkliga värde
Skr mn
2024
2023
Summa av överstigande belopp
74
51
Summa av underskridande belopp
-640
-652
Utestående utlåning per produktgrupp
varav CIRR-systemet
 
31 dec
31 dec
31 dec
31 dec
Skr mn
2024
2023
2024
2023
Utlåning till svenska exportörer
133 580
134 914
–
–
Utlåning till exportörernas kunder
149 828
148 389
101 657
101 361
Total utlåningsportfölj
1
283 408
283 303
101 657
101 361
1
Inklusive Skr 64 miljoner (174) gällande utvecklingskrediter.
Finansiella noter
Års- och hållbarhetsredovisning 2024
82
Not 12. Klassificering av finansiella tillgångar och skulder
Finansiella tillgångar fördelade på redovisningskategorier
 
31 december 2024
 
Tillgångar värderade till
Upplupet
 
 
verkligt värde
anskaffningsvärde
Summa
 
Obligatoriskt värderat
Derivat i säkrings-
   
Skr mn
till verkligt värde
redovisning
   
Likvida medel
–
–
5 219
5 219
Statsskuldförbindelser/Statsobligationer
4 150
–
–
4 150
Andra räntebärande värdepapper än utlåning
52 843
–
–
52 843
Utlåning dokumenterad som räntebärande värdepapper
–
–
48 726
48 726
Utlåning till kreditinstitut
–
–
13 529
13 529
Utlåning till allmänheten
–
–
224 354
224 354
Derivat
8 674
1 969
–
10 643
Aktier
20
–
–
20
Summa finansiella tillgångar
65 687
1 969
291 828
359 484
 
31 december 2023
 
Tillgångar värderade till
Upplupet
 
 
verkligt värde
anskaffningsvärde
Summa
 
Obligatoriskt värderat
Derivat i säkrings-
   
Skr mn
till verkligt värde
redovisning
   
Likvida medel
–
–
3 482
3 482
Statsskuldförbindelser/Statsobligationer
11 525
–
–
11 525
Andra räntebärande värdepapper än utlåning
41 561
–
–
41 561
Utlåning dokumenterad som räntebärande värdepapper
–
–
51 227
51 227
Utlåning till kreditinstitut
–
–
19 009
19 009
Utlåning till allmänheten
–
–
224 165
224 165
Derivat
5 686
746
–
6 432
Aktier
–
–
–
–
Summa finansiella tillgångar
58 772
746
297 883
357 401
Finansiella skulder fördelade på redovisningskategorier
 
31 december 2024
 
Skulder värderade till
Upplupet
 
 
verkligt värde
anskaffningsvärde
Summa
 
Obligatoriskt
Identifierad vid
     
 
värderat till
första redovisn.
Derivat i säkrings-
   
Skr mn
verkligt värde
(VVO)
redovisning
   
Skulder till kreditinstitut
–
–
–
8 607
8 607
Emitterade (icke efterställda) värdepapper
–
17 908
–
298 480
316 388
Derivat
2 303
–
2 924
–
5 227
Summa finansiella skulder
2 303
17 908
2 924
307 087
330 222
 
31 december 2023
 
Skulder värderade till
Upplupet
 
 
verkligt värde
anskaffningsvärde
Summa
 
Obligatoriskt
Identifierad vid
     
 
värderat till
första redovisn.
Derivat i säkrings-
   
Skr mn
verkligt värde
(VVO)
redovisning
   
Skulder till kreditinstitut
–
–
–
3 628
3 628
Emitterade (icke efterställda) värdepapper
0
20 499
–
293 609
314 108
Derivat
9 469
–
3 168
–
12 637
Summa finansiella skulder
9 469
20 499
3 168
297 237
330 373
Finansiella noter
Års- och hållbarhetsredovisning 2024
83
Not 13. Finansiella tillgångar och skulder till verkligt värde
 
31 december 2024
     
Övervärde (+)/
Skr mn
Bokfört värde
Verkligt värde
undervärde (–)
Likvida medel
5 219
5 219
–
Statsskuldsförbindelser/Statsobligationer
4 150
4 150
–
Andra räntebärande värdepapper än utlåning
52 843
52 843
–
Utlåning dokumenterad som värdepapper
48 726
49 951
1 225
Utlåning till kreditinstitut
13 529
13 863
334
Utlåning till allmänheten
224 354
223 945
-409
Derivat
10 643
10 643
–
Aktier
20
20
–
Summa finansiella tillgångar
359 484
360 634
1 150
Skulder till kreditinstitut
8 607
8 607
–
Emitterade (icke efterställda) värdepapper
316 388
316 375
-13
Derivat
5 227
5 227
–
Summa finansiella skulder
330 222
330 209
-13
 
31 december 2023
     
Övervärde (+)/
Skr mn
Bokfört värde
Verkligt värde
undervärde (–)
Likvida medel
3 482
3 482
–
Statsskuldsförbindelser/Statsobligationer
11 525
11 525
–
Andra räntebärande värdepapper än utlåning
41 561
41 561
–
Utlåning dokumenterad som värdepapper
51 227
52 519
1 292
Utlåning till kreditinstitut
19 009
19 260
251
Utlåning till allmänheten
224 165
223 759
-406
Derivat
6 432
6 432
–
Aktier
–
–
–
Summa finansiella tillgångar
357 401
358 538
1 137
Skulder till kreditinstitut
3 628
3 628
–
Emitterade (icke efterställda) värdepapper
314 108
313 931
-177
Derivat
12 637
12 637
–
Summa finansiella skulder
330 373
330 196
-177
Större delen av de finansiella skulderna och till viss del de finansiella
tillgångarna redovisas till verkligt värde eller till ett värde som repre-
senterar verkligt värde för komponenterna som säkrats i säkrings-
relation. Utlåning och Upplåning som inte är föremål för säkrings-
redovisning eller klassificerade som VVO redovisas till upplupet
anskaffningsvärde.
Fastställande av verkligt värde på finansiella instrument
Det bästa beviset på verkligt värde är publicerade prisnoteringar på
en aktiv marknad. Majoriteten av SEK:s finansiella instrument är inte
publikt handlade och noterade marknadspriser är inte tillgängliga.
Verkligt värde-värderingen klassificeras enligt en verkligt värde-
hierarki. För finansiella instrument sker en uppdelning på de tre nivå-
erna i IFRS verkligt värde-hierarkin vilka reflekterar betydelsen av
indata. Instrumentens uppdelning baseras på den lägsta nivåns indata
som är väsentlig för verkligt värde-värderingen i sin helhet.
SEK utgår ifrån följande uppdelning för att fastställa metoder som
använts för framtagande av verkligt värde för finansiella instrument:
•
Nivå 1: noterade (ojusterade) priser på aktiv marknad för identiska
tillgångar eller skulder;
•
Nivå 2: värderingsmodeller där marknadsdata som har signifikant
påverkan på verkligt värde är observerbar, antingen direkt eller indi-
rekt; och
•
Nivå 3: värderingsmodeller som använder observerbar marknads-
data men där det finns inslag av egna uppskattningar där dessa upp-
skattningar har en signifikant påverkan på verkligt värde.
Mer information om fastställande av verkligt värde på finansiella
instrument finns i not 1 (f).
Vid uppskattningen eller härledningen av verkliga värden för poster
redovisade till upplupet anskaffningsvärde har vissa antaganden gjorts.
I de fall då noterade marknadsvärden finns tillgängliga för posterna i
fråga har sådana värden använts.
I följande tabeller visas hur verkliga värden för poster redovisade till
upplupet anskaffningsvärde respektive redovisade till verkligt värde
fördelas enligt verkligt värde-hierarkin.
Finansiella noter
fortsättning, not 13
Års- och hållbarhetsredovisning 2024
84
Finansiella tillgångar redovisade till upplupet anskaffningsvärde fördelade i verkligt värde-hierarki
 
31 december 2024
Låne- och kundfordringar
Verkligt värde
 
Bokfört värde
Skr mn
Nivå 1
Nivå 2
Nivå 3
Summa
Summa
Likvida medel
5 219
–
–
5 219
5 219
Utlåning dokumenterad som värdepapper
648
49 303
–
49 951
48 726
Utlåning till kreditinstitut
–
13 863
–
13 863
13 529
Utlåning till allmänheten
–
223 945
–
223 945
224 354
Summa finansiella tillgångar i verkligt värde-hierarki
5 867
287 111
–
292 978
291 828
 
31 december 2023
Låne- och kundfordringar
Verkligt värde
 
Bokfört värde
Skr mn
Nivå 1
Nivå 2
Nivå 3
Summa
Summa
Likvida medel
3 482
–
–
3 482
3 482
Utlåning dokumenterad som värdepapper
1 146
51 373
–
52 519
51 227
Utlåning till kreditinstitut
–
19 260
–
19 260
19 009
Utlåning till allmänheten
–
223 759
–
223 759
224 165
Summa finansiella tillgångar i verkligt värde-hierarki
4 628
294 392
–
299 020
297 883
Finansiella skulder redovisade till upplupet anskaffningsvärde fördelade i verkligt värde-hierarki
 
31 december 2024
Övriga finansiella skulder
Verkligt värde
 
Bokfört värde
Skr mn
Nivå 1
Nivå 2
Nivå 3
Summa
Summa
Skulder till kreditinstitut
–
8 607
–
8 607
8 607
Emitterade värdepapper
–
298 467
–
298 467
298 480
Summa finansiella skulder i verkligt värde-hierarki
–
307 074
–
307 074
307 087
 
31 december 2023
Övriga finansiella skulder
Verkligt värde
 
Bokfört värde
Skr mn
Nivå 1
Nivå 2
Nivå 3
Summa
Summa
Skulder till kreditinstitut
–
3 628
–
3 628
3 628
Emitterade värdepapper
–
293 433
–
293 433
293 609
Summa finansiella skulder i verkligt värde-hierarki
–
297 061
–
297 061
297 237
Finansiella tillgångar redovisade till verkligt värde fördelade i verkligt värde-hierarki
 
31 december 2024
Skr mn
Nivå 1
Nivå 2
Nivå 3
Summa
Statsskuldförbindelser/Statsobligationer
–
4 150
–
4 150
Andra räntebärande värdepapper än utlåning
22 628
30 215
–
52 843
Derivat
–
10 604
39
10 643
Aktier
20
–
–
20
Summa finansiella tillgångar i verkligt värde-hierarki
22 648
44 969
39
67 656
 
31 december 2023
Skr mn
Nivå 1
Nivå 2
Nivå 3
Summa
Statsskuldförbindelser/Statsobligationer
1 030
10 495
–
11 525
Andra räntebärande värdepapper än utlåning
17 161
24 400
–
41 561
Derivat
–
6 377
55
6 432
Aktier
–
–
–
–
Summa finansiella tillgångar i verkligt värde-hierarki
18 191
41 272
55
59 518
Finansiella noter
fortsättning, not 13
Års- och hållbarhetsredovisning 2024
85
Finansiella skulder redovisade till verkligt värde fördelade i verkligt värde-hierarki
   
 
31 december 2024
Skr mn
Nivå 1
Nivå 2
Nivå 3
Summa
Emitterade värdepapper
–
14 456
3 452
17 908
Derivat
–
3 737
1 490
5 227
Summa finansiella skulder i verkligt värde-hierarki
–
18 193
4 942
23 135
   
 
31 december 2023
Skr mn
Nivå 1
Nivå 2
Nivå 3
Summa
Emitterade värdepapper
–
12 228
8 271
20 499
Derivat
–
10 303
2 334
12 637
Summa finansiella skulder i verkligt värde-hierarki
–
22 531
10 605
33 136
Inga flyttar har gjorts under perioden (2023: flytt från nivå 3 till nivå 2 har gjorts med Skr 11 291 miljoner för emitterade värdepapper och Skr -27
miljoner för derivat).
Finansiella tillgångar och skulder till verkligt värde i nivå 3
   
 
31 december 2024
           
Vinster (+)
Vinster (+)
   
         
Flytt
och förluster
och förluster
Valuta-
 
 
1 jan
Förvärv/
Förfall &
Flytt till
från
(–) via
(-) via övrigt
kurs-
31 dec
Skr mn
2024
emitterat
avyttrat
nivå 3
nivå 3
resultatet
1
totalresultat
effekt
2024
Emitterade värdepapper
-8 271
–
4 870
–
–
-81
3
27
-3 452
Derivat, netto
-2 279
–
1 176
–
–
92
–
-440
-1 451
Netto tillgångar och skulder
-10 550
–
6 046
–
–
11
3
-413
-4 903
   
 
31 december 2023
           
Vinster (+)
Vinster (+)
   
         
Flytt
och förluster
och förluster
Valuta-
 
 
1 jan
Förvärv/
Förfall &
Flytt till
från
(–) via
(-) via övrigt
kurs-
31 dec
Skr mn
2023
emitterat
avyttrat
nivå 3
nivå 3
resultatet
1
totalresultat
effekt
2023
Emitterade värdepapper
-26 536
-180
10 202
-1 912
11 291
-1 927
-207
998
-8 271
Derivat, netto
-4 516
–
1 416
–
-27
1 419
–
-571
-2 279
Netto tillgångar och skulder
-31 052
-180
11 618
-1 912
11 264
-508
-207
427
-10 550
1
Vinster och förluster via resultatet inklusive valutakurspåverkan redovisas som räntenetto och nettoresultat av finansiella transaktioner. Den under
perioden orealiserade värdeförändringen för tillgångar och skulder inklusive valutakurspåverkan som per 31 december 2024 uppgick till Skr 1 miljon i
vinst (-27 miljoner i förlust) och redovisas som nettoresultat av finansiella transaktioner.
Osäkerhet i värderingen av Nivå 3-instrument
Bedömningen av parametrarna som ingår i modeller för att räkna mark-
nadsvärde på nivå-3-instrument är förknippad med subjektivitet och
osäkerhet. SEK har därför gjort en analys av skillnad i värderingen av
nivå-3-instrument under andra rimliga förhållanden. Instrumenten i
nivå 3 värderas med hjälp av modeller för optionsvärdering och genom
att diskontera instrumentets framtida kassaflöden. För de nivå-3-in-
strument som påverkas väsentligt av icke observerbar marknadsdata i
form av korrelationer har en omvärdering utförts där korrelationerna
skiftats. Korrelationen uttrycks som ett värde mellan 1 och -1, där 0
anger inget samband, 1 anger maximalt positivt samband och -1 anger
maximalt negativt samband. Den maximala korrelationen i intervallet
för icke-observerbar indata kan således bli från 1 till -1. Omvärderingen
sker genom att justera korrelationerna med +/– 0,12 vilket motsvarar
den nivå som SEK använder inom ramen för försiktig värdering. För de
nivå-3-instrument som påverkas väsentligt av icke observerbar mark-
nadsdata i form av SEK:s egen kreditvärdighet har en omvärdering
utförts där kurvan har skiftats. Omvärderingen sker genom att justera
kreditspreaden med +/- 10 baspunkter, vilket har bedömts som rimliga
förändringar av SEK:s kreditspread. Analysen visar påverkan av icke
observerbar marknadsdata på marknadsvärdet. Utöver detta påverkas
marknadsvärdet även av observerbar marknadsdata. Resultatet av ana-
lysen stämmer väl överens med SEK:s affärsmodell där emitterade vär-
depapper som är sammansatta med derivat säkras genom att använda
derivat. Samma underliggande marknadsdata används i värderingen av
både det emitterade värdepappret och av derivatet som säkrar trans-
aktionen. Detta innebär att en värdeförändring på det emitterade värde-
pappret, exklusive påverkan av värdet i SEK:s egna kreditspread, kom-
mer att motverkas av en motsvarande värdeförändring på derivatet.
Finansiella noter
fortsättning, not 13
Års- och hållbarhetsredovisning 2024
86
Känslighetsanalys i nivå 3
Tillgångar och skulder
31 december 2024
 
Verkligt
Icke observerbar
Intervall för icke
 
Känslighet
Känslighet
Skr mn
värde
indata
observerbar indata
Värderingsmetod
Max
Min
Aktie
-70
Korrelation
0,12 - (0,12)
Optionsmodell
0
0
Ränta
0
Korrelation
0,12 - (0,12)
Optionsmodell
0
0
Valuta
-1 263
Korrelation
0,12 - (0,12)
Optionsmodell
-18
18
Övriga
-118
Korrelation
0,12 - (0,12)
Optionsmodell
0
0
Summa derivat netto
-1 451
     
-18
18
Aktie
-55
Korrelation
0,12 - (0,12)
Optionsmodell
0
0
   
Kreditspread
10BP - (10BP)
Diskonterade kassaflöden
0
0
Ränta
0
Korrelation
0,12 - (0,12)
Optionsmodell
0
0
   
Kreditspread
10BP - (10BP)
Diskonterade kassaflöden
0
0
Valuta
-3 272
Korrelation
0,12 - (0,12)
Optionsmodell
18
-18
   
Kreditspread
10BP - (10BP)
Diskonterade kassaflöden
16
-16
Övriga
-125
Korrelation
0,12 - (0,12)
Optionsmodell
0
0
   
Kreditspread
10BP - (10BP)
Diskonterade kassaflöden
0
0
Summa emitterade
           
värdepapper
-3 452
     
34
-34
Total påverkan på
           
totalresultatet
       
16
-16
Tillgångar och skulder
31 december 2023
 
Verkligt
Icke observerbar
Intervall för icke
 
Känslighet
Känslighet
Skr mn
värde
indata
observerbar indata
Värderingsmetod
Max
Min
Aktie
-997
Korrelation
0,12 - (0,12)
Optionsmodell
0
0
Ränta
0
Korrelation
0,12 - (0,12)
Optionsmodell
0
0
Valuta
-1 156
Korrelation
0,12 - (0,12)
Optionsmodell
-22
22
Övriga
-126
Korrelation
0,12 - (0,12)
Optionsmodell
0
0
Summa derivat netto
-2 279
     
-22
22
Aktie
-3 594
Korrelation
0,12 - (0,12)
Optionsmodell
0
0
   
Kreditspread
10BP - (10BP)
Diskonterade kassaflöden
1
-1
Ränta
0
Korrelation
0,12 - (0,12)
Optionsmodell
0
0
   
Kreditspread
10BP - (10BP)
Diskonterade kassaflöden
0
0
Valuta
-4 529
Korrelation
0,12 - (0,12)
Optionsmodell
23
-23
   
Kreditspread
10BP - (10BP)
Diskonterade kassaflöden
22
-22
Övriga
-148
Korrelation
0,12 - (0,12)
Optionsmodell
0
0
   
Kreditspread
10BP - (10BP)
Diskonterade kassaflöden
1
-1
Summa emitterade
           
värdepapper
-8 271
     
47
-47
Total påverkan på
           
totalresultatet
       
25
-25
Känslighetsanalysen visar den effekt en förskjutning av korrelationer
samt SEK:s egen kreditspread har på det verkliga värdet av nivå 3-
instrument. Tabellen visar maximal positiv och negativ värdeföränd-
ring då korrelationer samt kreditspread skiftas med +/- 0,12 respektive
+/- 10 baspunkter. Vid sammanställning av total maximal och minimal
påverkan på totalresultatet används det mest gynnsamma respektive
ogynnsamma skiftet för varje korrelation vid beaktande av den totala
exponering som uppstår från emitterade värdepapper tillsammans
med säkrande derivat.
Finansiella noter
fortsättning, not 13
Års- och hållbarhetsredovisning 2024
87
Verkligt värde relaterat till kreditrisk
   
 
Verkligt värde som härrör från kreditrisk
Periodens förändring i verkligt värde som härrör
 
(- skulder ökar/ + skulder minskar)
från kreditrisk (+ intäkt/ - förlust)
Skr mn
31 december 2024
31 december 2023
2024
2023
Netto CVA/DVA
1
-17
-39
22
11
OCA
2
265
-55
320
-23
1
Credit value adjustment (CVA) och Debt value adjustment (DVA) speglar hur motpartens kreditrisk respektive SEK:s egen kreditvärdighet påverkar
derivatets verkliga värde.
2 Own credit adjustment (OCA) speglar hur förändringar i SEK:s egen kreditvärdighet påverkar det verkliga värdet för finansiella skulder klassificerade
till verkligt värde via resultatet.
Not 14. Derivat och säkringsredovisning
Derivat fördelade på kategorier
   
 
31 december 2024
31 december 2023
 
Tillgångar
Skulder
 
Tillgångar
Skulder
 
 
verkligt
verkligt
Nominellt
verkligt
verkligt
Nominellt
Skr mn
värde
värde
värde
1
värde
värde
värde
1
Ränterelaterade kontrakt
5 066
919
531 122
3 918
1 720
483 545
varav i verkligt värdesäkring
525
358
261 126
-980
486
258 157
varav i kassaflödessäkring
-4
–
5 000
-60
–
5 000
Valutarelaterade kontrakt
5 577
4 120
154 836
2 509
9 789
158 019
varav i verkligt värdesäkring
1 448
2 566
35 260
1 786
2 682
36 236
Aktierelaterade kontrakt
–
70
90
5
1 002
3 722
Kontrakt relaterade till råvaror, kreditrisk m m
–
118
4 648
–
126
5 533
Summa derivatinstrument
2
10 643
5 227
690 696
6 432
12 637
650 819
1
Avser nominellt värde innan kvittning av derivat.
2 Samtliga derivat används för ekonomisk säkring.
Löptidsanalys nominellt värde för säkringsinstrument
   
 
31 december 2024
Skr mn
< 1 år
1 år < 5 år
> 5 år
Nominellt värde
Ränterelaterade kontrakt
       
Säkring av fasträntad tillgång
70 503
148 112
37 929
256 544
Säkring av fasträntad skuld
5 000
–
–
5 000
Säkring av tillgång med rörlig ränta
1 155
1 194
2 233
4 582
Valutarelaterade kontrakt
       
Säkring av fasträntad tillgång
452
11 936
6 062
18 450
Säkring av fasträntad skuld
8 199
7 966
646
16 811
   
 
31 december 2023
Skr mn
< 1 år
1 år < 5 år
> 5 år
Nominellt värde
Ränterelaterade kontrakt
       
Säkring av fasträntad tillgång
58 119
168 837
25 436
252 392
Säkring av fasträntad skuld
–
2 301
3 464
5 765
Säkring av tillgång med rörlig ränta
–
5 000
–
5 000
Valutarelaterade kontrakt
       
Säkring av fasträntad tillgång
152
13 371
5 777
19 300
Säkring av fasträntad skuld
2 583
12 908
1 445
16 936
Finansiella noter
fortsättning, not 14
Års- och hållbarhetsredovisning 2024
88
Redovisade värdet av säkrad post i verkligt värde samband och den ackumulerade
verkligt värde justeringen som ingår i det redovisade värdet
31 december 2024
31 december 2023
Tillgångar
Verkligt värde-
Verkligt värde-
Skr mn
Bokfört värde
justering
Bokfört värde
justering
Utlåning dokumenterad som räntebärande värdepapper
15 979
-598
12 852
-648
Utlåning till kreditinstitut
1 058
–
1 002
-15
Utlåning till allmänheten
12 315
-44
12 612
-127
Summa
29 352
-642
26 466
-790
31 december 2024
31 december 2023
Skulder
Verkligt värde-
Verkligt värde-
Skr mn
Bokfört värde
justering
Bokfört värde
justering
Emitterade värdepapper
256 459
378
256 561
-1 622
Summa
256 459
378
256 561
-1 622
För upplysning om säkringsineffektivitet av verkligt värdesäkringar, se not 4.
Kassaflödessäkringens effektivitet
Skr mn
2024
2023
Förändringar i verkligt värde för säkringsinstrument
56
63
Förändringar i värde för säkrade poster som används för redovisning av säkringsineffektivitet
-58
-60
Säkringsineffektivitet redovisad i resultaträkningen
1
–
–
Vinster/förluster från säkringar som redovisats under övrigt totalresultat
56
63
1
Redovisat under posten nettoresultat av finansiella transaktioner.
Reserv för kassaflödessäkring
Skr mn
2024
2023
Ingående balans 1 januari
-47
-97
Värdeförändringar
126
122
Skatt på värdeförändringar
-26
-25
Omklassificering till resultaträkningen
-71
-59
Skatt på omklassificering till resultaträkningen
15
12
Övrigt totalresultat, netto efter skatt
44
50
Totalresultat
44
50
Utgående balans 31 december
-3
-47
varav fortlöpande säkringar för vilka säkringsredovisning tillämpas
-3
-47
varav säkringsförhållande för vilka säkringsredovisning inte längre tillämpas
–
–
Finansiella noter
fortsättning, not 14
Års- och hållbarhetsredovisning 2024
89
SEK:s riskhanteringsstrategi och syfte är att identifiera väsentliga valu-
takurs- och ränteexponeringar och hantera dessa riskexponeringar
med lämpliga derivatinstrument eller alternativ till dessa. SEK har mål-
sättningen att så långt som möjligt uppnå verkligt värde säkringsredo-
visning för transaktioner som används för ekonomisk säkring.
SEK sätter räntevillkor primärt baserat på olika behov och preferen-
ser för låntagare och motparter. Tillgångar och skulder kan därför ha
olika fasta räntelöptider, vilket leder till ränterisk. Genom att använda
derivat, omvandlas den ursprungliga ränterisken i tillgångar och skul-
der från fast till rörliga räntevillkor i valutor på väl fungerande markna-
der, såsom EUR, USD och Skr.
Det är SEK:s målsättning att mitigera risken för förändringar i verk-
ligt värde för den säkrade posten på grund av förändringar i referens-
ränta genom att omvandla en fast ränta för en finansiell tillgång eller
skuld till en rörlig ränta. SEK använder ränteswappar, eller delar av
dessa för att säkra fast till rörlig ränta.
SEK utlåning och upplåning sker i olika valutor baserade på önske-
mål från låntagare och investorer. Utlåning och upplåning sker därför
sällan i samma valuta och motverkar därför inte varandra. Valutaex-
poneringen mellan olika transaktioner är fullt matchade genom olika
valutaderivat. Det är SEK:s målsättning att mitigera risken för föränd-
ring i verkligt värde på grund av förändringar i valutakurs och referens-
ränta genom att omvandla en fast ränta för en finansiell tillgång eller
skuld till en tillgång eller skuld i svenska kronor med rörlig ränta. SEK
använder valutaränteswappar för dessa säkringar.
Övriga upplysningar avseende SEK:s säkringsredovisning återfinns i
avsnittet om Risk- och kapitalhantering, Rapport över förändring i eget
kapital, not 1 samt not 4.
Inom ramarna för SEK:s policy med avseende på motparts-, ränte-,
valuta- och övriga risker använder sig SEK av, och är SEK part i, olika
slag av derivat, huvudsakligen ränte- och valutakursrelaterade avtal.
Dessa instrument redovisas till verkligt värde i rapport över finansiell
ställning baserat på värdet per kontrakt.
SEK använder avtal för att säkra riskexponering hänförlig till finan-
siella tillgångar och skulder. Derivat är värderade till verkligt värde
med hjälp av noterade marknadspriser om sådana finns att tillgå. Om
marknadspriser inte är tillgängliga används värderingsmodeller. SEK
använder modeller för att justera nettoexponeringens verkliga värde
för förändringar i motpartens kreditkvalitet. De modeller som används
omfattar både direkt observerbara och härledda marknadsparametrar.
Majoriteten av SEK:s derivatkontrakt är så kallade OTC-derivat,
det vill säga, derivatkontrakt för vilka avslut ej sker på en börs. SEK:s
derivattransaktioner som inte görs på en börs sker under ISDA Mas-
teravtal. Under sådana avtal aggregeras alla positiva och negativa vär-
den med en och samma motpart inom varje valuta till ett nettobelopp
som ska betalas från en motpart till en annan. Vid specifika händelser,
såsom vid en utebliven betalning avslutas alla utestående transaktio-
ner som omfattas av avtalet, en värdering sker och samtliga transaktio-
ner regleras netto. SEK har för avsikt att enbart ingå derivattransaktio-
ner med motparter i jurisdiktioner där det finns en legal rätt att kvitta
de redovisade beloppen vid betalning när sådana händelser inträffar.
De ovan nämnda ISDA Masteravtalen uppfyller inte kriterierna
för kvittning i rapporten över finansiell ställning på grund av att den
legala kvittningsrätten av redovisade belopp gäller enbart i händelse
av en angiven typ av betalningsinställelse, insolvens eller konkurs av
SEK eller motparten. Därutöver så har inte SEK och dess motparter för
avsikt att reglera posterna med ett nettobelopp eller samtidigt reali-
sera tillgången och reglera skulden.
ISDA Masteravtalet kompletteras med tilläggsavtal som reglerar mot-
partsrisken med säkerheter. SEK tar emot och accepterar säkerheter i
form av kontanta medel. Sådana säkerheter är föremål för standardise-
rade avtalskonstruktioner genom ISDA Credit Support Annex.
Upplysningarna i tabellerna nedan inkluderar finansiella tillgångar
och finansiella skulder som är föremål för ett rättsligt bindande ram-
avtal om nettning eller liknande avtal som täcker finansiella instru-
ment. SEK har enbart derivattransaktioner som är föremål för rättsligt
bindande ramavtal om nettning eller liknande avtal. Derivattillgångar
och derivatskulder gentemot centrala motparter för clearing kvittas i
rapport över finansiell ställning.
Finansiella tillgångar som är föremål för kvittning, rättsligt
bindande ramavtal om nettning och liknande avtal
   
Skr mn
31 dec 2024
31 dec 2023
Bruttobelopp för finansiella
   
tillgångar
13 328
10 705
Belopp som kvittas i rapporten
   
över finansiell ställning
-2 685
-4 273
Nettobelopp för finansiella till-
   
gångar som presenteras i rapporten
   
över finansiell ställning
10 643
6 432
Belopp som omfattas av rättsligt
   
bindande avtal om nettning eller
   
liknande avtal relaterade till:
   
Finansiella instrument
-1 881
-2 049
Mottagna kontantsäkerheter
-7 997
-3 573
Nettobelopp
765
810
Finansiella skulder som är föremål för kvittning, rättsligt
bindande ramavtal om nettning och liknande avtal
   
Skr mn
31 dec 2024
31 dec 2023
Bruttobelopp för finansiella
   
skulder
7 912
16 910
Belopp som kvittas i rapporten
   
över finansiell ställning
-2 685
-4 273
Nettobelopp för finansiella skulder
   
som presenteras i rapporten över
   
finansiell ställning
5 227
12 637
Belopp som omfattas av rättsligt
   
bindande avtal om nettning eller
   
liknande avtal relaterade till:
   
Finansiella instrument
-1 881
-2 049
Erlagda kontantsäkerheter
-3 170
-10 353
Nettobelopp
176
235
Finansiella noter
Års- och hållbarhetsredovisning 2024
90
Not 15. Aktier i koncernföretag
SEKETT AB är sedan mars 2018 ett vilande helägt dotterbolag till AB Svensk Exportkredit med ett aktiekapital på Skr 50 tusen.
 
31 december 2024
31 december 2023
Skr mn
Bokfört värde
Antal aktier
Bokfört värde
Antal aktier
SEKETT AB (org. nr 559132–9668)
0
50
0
50
Not 16. Övriga tillgångar
 
31 dec
31 dec
Skr mn
2024
2023
Fordran på staten avseende CIRR-
   
och utvecklingskrediter
8
3
Likvidfordran
207
177
Övrigt
71
96
Summa
286
276
Not 17. Förutbetalda kostnader
och upplupna intäkter
 
31 dec
31 dec
Skr mn
2024
2023
Upplupna ränteintäkter
8 097
7 938
Förutbetalda kostnader och andra
   
upplupna intäkter
48
56
Summa
8 145
7 994
Not 18. Upplåning
 
31 december 2024
 
Upplåning exkl.
Emitterade
 
Skr mn
emitterade värdepapper
värdepapper
Summa
Valutarelaterade kontrakt
–
4 802
4 802
Ränterelaterade kontrakt
8 607
311 407
320 014
Aktierelaterade kontrakt
–
54
54
Kontrakt rel. till råvaror, kreditrisk m m
–
125
125
Summa upplåning
8 607
316 388
324 995
         
Övriga
 
varav denominerad i:
Skr
USD
EUR
AUD
valutor
Summa
 
22 509
203 141
67 070
10 281
21 994
324 995
 
31 december 2023
 
Upplåning exkl.
Emitterade
 
Skr mn
emitterade värdepapper
värdepapper
Summa
Valutarelaterade kontrakt
–
6 368
6 368
Ränterelaterade kontrakt
3 628
303 998
307 626
Aktierelaterade kontrakt
–
3 594
3 594
Kontrakt rel. till råvaror, kreditrisk m m
–
148
148
Summa upplåning
3 628
314 108
317 736
Övriga
varav denominerad i:
Skr
USD
EUR
AUD
valutor
Summa
17 029
200 222
61 325
11 934
27 226
317 736
Finansiella noter
fortsättning, not 18
Års- och hållbarhetsredovisning 2024
91
SEK:s finansieringsprogram, utestående belopp
1
Skr mn
31 december 2024
31 december 2023
Medium-term note program:
Unlimited Euro Medium-Term Note Programme
95 270
111 510
Unlimited SEC-registered U.S. Medium-Term Note Programme
17 699
173 821
Unlimited Swedish Medium-Term Note Programme
447
435
Unlimited MTN/STN AUD Debt Issuance Programme
914
11 181
Commercial paper program:
USD 3,000,000,000 U.S. Commercial Paper Programme
601
3 232
USD 4,000,000,000 Euro-Commercial Paper Programme
901
10 932
1
Upplupet anskaffningsvärde exklusive verkligt värde-justeringar.
Skulder i finansieringsverksamheten
Kassaflöden
Icke-kassaflödespåverkande poster
1 januari
Valuta-
Orealiserade
Upplupen
31 december
Skr mn
2024
kurseffekt
värdeförändringar
ränta
2024
Upplåning
317 736
-17 757
23 139
1 877
–
324 995
Leasingskuld
125
-28
–
–
1
98
Derivatkontrakt, netto
6 205
-660
-8 742
-2 219
–
-5 416
Totala skulder i finansierings-
verksamheten
324 066
-18 445
14 397
-342
1
319 677
Kassaflöden
Icke-kassaflödespåverkande poster
1 januari
Valuta-
Orealiserade
Upplupen
31 december
Skr mn
2023
kurseffekt
värdeförändringar
ränta
2023
Upplåning
326 270
-8 642
-9 628
9 736
–
317 736
Leasingskuld
147
-28
0
5
1
1
125
Derivatkontrakt, netto
2 883
2 868
4 118
-3 664
–
6 205
Totala skulder i finansierings-
verksamheten
329 300
-5 802
-5 510
6 077
1
324 066
1
Avser ökning av leasingskuld på grund av nya leasingavtal.
Not 19. Övriga skulder
31 dec
31 dec
Skr mn
2024
2023
Skuld till staten avseende CIRR-
och utvecklingskrediter
3 673
3 641
Likvidskulder
207
176
Övriga
610
455
Summa
4 490
4 272
Not 20. Upplupna kostnader och
förutbetalda intäkter
31 dec
31 dec
Skr mn
2024
2023
Upplupna räntekostnader
8 720
8 333
Övriga upplupna kostnader
och förutbetalda intäkter
78
54
Summa
8 798
8 387
Finansiella noter
Års- och hållbarhetsredovisning 2024
92
Not 21. Avsättningar
Koncernen
Moderbolaget
Skr mn
31 december 2024
31 december 2023
31 december 2024
31 december 2023
Pensionsförpliktelse
1
7
10
8
8
Långfristig personalförmån
2
3
1
3
Förväntade kreditförluster för poster
utanför balansräkningen
2
3
38
3
38
Summa
12
51
12
49
1 Se not 5.
2 Avsättning för förväntade kreditförluster utanför balansräkningen, enligt IFRS 9, se not 9.
Not 22. Eget kapital
Aktiekapitalet består av 3 990 000 aktier med ett kvotvärde 1 000 per
aktie.
Egen kreditrisk består av vinster och förluster som uppstår på grund
av förändring av SEK:s egen kreditrisk på skulder oåterkalleligt redo-
visade till verkligt värde. Dessa presenteras i övrigt totalresultat i reser-
ven för egen kreditrisk och omklassificeras inte till resultatet i kon-
cernen. I moderbolaget redovisas dessa vinster och förluster under
nettoresultat av finansiella transaktioner.
Förmånsbestämda pensionsplaner består av vinster och förluster
som uppstår vid värdeförändringar på förmånsbestämda pensions-
planer. Dessa presenteras i övrigt totalresultat i reserven för förmåns-
bestämda pensionsplaner enligt IAS 19. I moderbolaget redovisas inte
dessa pensionsplaner som förmånsbestämda, se not 1 (h).
Fond för verkligt värde består av säkringsreserv (värdeförändringar
på derivat i kassaflödessäkringar).
Hela beloppet av eget kapital är hänförligt till moderbolagets
aktieägare.
Fond för utvecklingsavgifter avser aktiverade utgifter för egen upp-
arbetad utveckling.
Reservfonden för moderbolaget avser tidigare lagstadgad avsätt-
ning till bundet eget kapital. Kravet avskaffades 1 januari 2006 och tidi-
gare gjorda avsättningar står kvar.
För information om mål, riktlinjer och processer för hantering av kapi-
tal, se förvaltningsberättelsen och avsnitt Risk- och kapitalhantering.
Förslag till vinstdisposition
Resultatet av koncernens och moderbolagets verksamhet under året
och ställningen den 31 december 2024 framgår av rapport över total-
resultat, rapport över finansiell ställning och kassaflödesanalys för
koncernen samt resultaträkning, balansräkning och kassaflödesanalys
för moderbolaget och därtill hörande noter.
Styrelsen har beslutat att föreslå årsstämman att utdelning ska ske
med 40 procent av årets resultat, motsvarande Skr 673 miljoner
(248), i enlighet med företagets utdelningspolicy om 20–40 procent.
Följande förslag till vinstdisposition avser moderbolaget.
Skr mn
Medel till årsstämmans förfogande uppgår till
20 338
Styrelsen föreslår att till årsstämmans förfogande
stående medel används sålunda:
– till aktieägaren utdelas Skr 168,67 per aktie
673
I ny räkning överföres återstående
disponibla vinstmedel
19 665
Not 23. Ställda säkerheter och eventualförpliktelser
31 dec
31 dec
Skr mn
2024
2023
Ställda säkerheter
Kontantsäkerheter enligt säkerhetsavtal för derivatkontrakt
3 201
11 098
Eventualförpliktelser
Garantiförbindelser
9 428
7 471
Åtaganden
Avtalade, ej utbetalda krediter
56 887
54 975
Finansiella noter
Års- och hållbarhetsredovisning 2024
93
Not 24. CIRR-systemet
I SEK:s uppdrag ingår att administrera kreditgivningen i svenska statens
system för statsstödda exportkrediter (CIRR-systemet). SEK erhåller
kompensation från svenska staten i form av en administrativ ersättning
som beräknas på utestående kapitalbelopp.
I CIRR-systemet redovisas den administrativa ersättningen som sta-
ten kompenserar SEK med som en administrativ ersättning till SEK.
Se tabellerna nedan som visar rapport över totalresultat och rapport
över finansiell ställning för CIRR-systemet, så som de presenteras för
ägaren. I räntekostnader ingår räntekostnader för lån mellan SEK och
CIRR-systemet vilka återspeglar upplåningskostnaden för CIRR-syste-
met. Även räntekostnader för derivat som säkrar krediterna redovisas
som räntekostnader, vilket skiljer sig från SEK:s redovisningsprinciper.
Arrangörsavgifter till SEK redovisas tillsammans med övriga arrangörs-
avgifter som räntekostnader.
Utöver CIRR-systemet administrerar SEK svenska statens tidigare
system för utvecklingskrediter enligt samma principer som för CIRR-
systemet. Ingen nyutlåning sker av utvecklingskrediter. Utestående
utvecklingskrediter uppgick 31 december 2024 till Skr 64 miljoner
(174) och resultatet uppgick till Skr -7 miljoner (-17) för perioden janu-
ari till december 2024. SEK:s administrativa ersättning för administra-
tion av utvecklingskrediter uppgick till Skr 0 miljon (1).
Rapport över totalresultatet
för CIRR-systemet
Skr mn
2024
2023
Ränteintäkter
2 302
2 329
Räntekostnader
-2 070
-1 904
Ränteskillnadsersättning
–
–
Valutakurseffekter
1
1
Resultat innan ersättning till SEK
233
426
Administrativ ersättning till SEK
-240
-260
Rörelseresultat CIRR-systemet
-7
166
Ersättning till (-) / från (+) staten
7
-166
Rapport över finansiell ställning
för CIRR-systemet
31 dec
31 dec
Skr mn
2024
2023
Likvida medel
0
1
Utlåning
101 657
101 361
Derivat
3 939
4 334
Övriga tillgångar
217
179
Förutbetalda kostnader
och upplupna intäkter
1 817
1 711
Summa tillgångar
107 630
107 586
Skulder
106 093
105 642
Derivat
266
859
Upplupna kostnader och
förutbetalda intäkter
1 271
1 085
Summa skulder
107 630
107 586
Åtaganden
Avtalade, ej utbetalda krediter
42 007
36 505
Finansiella noter
Års- och hållbarhetsredovisning 2024
94
Not 25. Kapitalsituation
Kapitaltäckningsanalys
31 december 2024
31 december 2023
Kapitalrelationer
procent
1
procent
1
Kärnprimärkapitalrelation
22,2
21,3
Primärkapitalrelation
22,2
21,3
Total kapitalrelation
22,2
21,3
1
Kapitalrelationerna visar kvoten av respektive kapitalmått och totalt riskexponeringsbelopp. Se tabellerna ”Kapitalbas-, tilläggs- och avdragsposter”
och ”Minimikapitalkrav exklusive buffertar”.
31 december 2024
31 december 2023
Riskbaserat kapitalbaskrav
Skr mn
procent
1
Skr mn
procent
1
Kapitalbaskrav om 8 procent
2
8 437
8,0
8 377
8,0
varav krav på primärkapital
om 6 procent
6 328
6,0
6 283
6,0
varav krav på kärnprimärkapital
om 4,5 procent
4 746
4,5
4 712
4,5
Särskilt kapitalbaskrav (Pelare 2-krav)
3
3 871
3,7
3 843
3,7
Kärnprimärkapital tillgängligt att
användas som buffert
4
11 106
10,5
10 084
9,6
Buffertkrav
4 317
4,1
4 271
4,1
varav kapitalkonserveringsbuffert
2 637
2,5
2 618
2,5
varav kontracyklisk kapitalbuffert
1 680
1,6
1 653
1,6
Pelare 2-vägledning
5
1 582
1,5
1 571
1,5
Totalt riskbaserat kapitalbaskrav inklusive
Pelare 2-vägledning
18 207
17,3
18 062
17,2
1
Uttrycks som andel av totalt riskvägt exponeringsbelopp.
2 Minimikraven enligt CRR (Europaparlamentet och rådets förordning (EU) nr 575/2013 av den 26 juni 2013 om tillsynskrav för kreditinstitut och värde-
pappersföretag).
3 Individuellt Pelare 2 krav på 3,67 procent av totalt riskvägt exponeringsbelopp, enligt beslut av FI från senaste översyns- och utvärderingsprocess (ÖUP).
4 Tillgängligt kärnprimärkapital för att möta buffertkrav efter kapitalbaskrav om 8 procent (SEK täcker hela kapitalbaskravet med kärnprimärkapital, det
vill säga 4,5 procent, 1,5 procent och 2 procent) samt efter Pelare 2-krav (3,67 procent).
5 Finansinspektionen har underrättat SEK per 2021-09-29 (inom senaste översyns- och utvärderingsprocess) att utöver kapitalkraven enligt förordning
(EU) nr 575/2013 om tillsynskrav, bör SEK hålla ytterligare kapital (Pelare 2-vägledning) på 1,50 procent av totalt riskvägt exponeringsbelopp. Pelare
2-vägledningen utgör inget bindande krav.
31 december 2024
31 december 2023
Bruttosoliditet
1
Skr mn
Skr mn
Exponeringar inom balansräkningen
234 139
232 462
Exponeringar utanför balansräkningen
8 775
8 529
Totalt exponeringsmått
242 914
240 991
Bruttosoliditetsgrad
2
9,6%
9,3%
1
Inga övergångsregler för IFRS 9 har utnyttjats, vilket innebär att regelverket har införts fullt ut i bruttosoliditetsmåttet.
2 Definieras i CRR som kvoten mellan primärkapitalet och ett exponeringsmått.
31 december 2024
31 december 2023
Bruttosoliditetskrav
Skr mn
procent
1
Skr mn
procent
1
Minimikrav om 3 procent
7 288
3,0
7 230
3,0
Pelare 2-vägledning
2
365
0,2
361
0,2
Totalt kapitalkrav relaterat
till bruttosoliditet
7 653
3,2
7 591
3,2
1
Uttrycks som andel av totalt exponeringsbelopp.
2 Finansinspektionen har underrättat SEK per 2021-09-29 (inom senaste översyns- och utvärderingsprocess) att SEK bör hålla kapital (Pelare 2-vägled-
ning) på 0,15 procent av totalt exponeringsmått för bruttosoliditet. Pelare 2-vägledningen utgör inget bindande krav.
Finansiella noter
fortsättning, not 25
Års- och hållbarhetsredovisning 2024
95
Kapitalbas – tilläggs- och avdragsposter
Moderbolaget
31 dec
31 dec
Skr mn
2024
2023
Aktiekapital
1
3 990
3 990
Ej utdelade vinstmedel
18 413
17 403
Ackumulerat annat totalresultat och andra reserver
241
234
Resultat netto efter avdrag för förutsebara kostnader och utdelningar
som verifieras av personer som har en oberoende ställning
1 255
972
Kärnprimärkapital före lagstiftningsjusteringar
23 899
22 599
Ytterligare justering pga. försiktig värdering
2
-84
-85
Immateriella tillgångar
-22
-34
Reserver i verkligt värde relaterade till vinster eller förluster i kassaflödessäkringar
3
47
Vinster eller förluster på skulder som värderas till verkligt värde och som beror
på ändringar av institutets egen kreditstatus
-217
28
Negativa belopp till följd av beräkningen av förväntade förlustbelopp
-180
-221
Otillräcklig täckning för nödlidande exponeringar
-2
-12
Sammanlagda lagstiftningsjusteringar av kärnprimärkapital
-502
-277
Summa kärnprimärkapital
23 397
22 322
Totalt kapitalbas
23 397
22 322
1
För en närmare beskrivning av ingående instrument i aktiekapitalet, se not 22.
2 SEK har under ärde kvartalet 2023 övergått från avancerad metod till förenklad metod för försiktig värdering i enlighet
med artikel 4 i den delegerade förordningen (EU) nr 2016/101.
Minimikapitalkrav exklusive buffertar
Moderbolaget
31 december 2024
31 december 2023
Riskexpone-
Minimi-
Riskexpone-
Minimi-
Skr mn
EAD
1
ringsbelopp
kapitalkrav
EAD
1
ringsbelopp
kapitalkrav
Kreditrisk enligt schablonmetoden
Företag
5 532
5 528
442
4 219
4 206
337
Aktieexponeringar
20
30
2
–
–
–
Fallerade exponeringar
6
6
1
77
77
6
Summa kreditrisk schablonmetoden
5 558
5 564
445
4 296
4 283
343
Kreditrisk enligt IRK-metoden
Stater
211 834
9 159
733
211 650
9 416
753
Finansiella institut
2
34 067
6 153
492
33 236
6 580
526
Företag
3
147 820
75 541
6 043
144 559
76 038
6 083
Motpartslösa tillgångar
213
213
17
284
284
23
Summa kreditrisk IRK-metoden
393 934
91 066
7 285
389 729
92 318
7 385
Kreditvärdighetsjusteringsrisk
e.t.
1 936
154
e.t.
2 490
199
Valutakursrisk
e.t.
1 498
120
e.t.
1 174
94
Råvarurisk
e.t.
7
1
e.t.
7
1
Operativ risk
e.t.
5 395
432
e.t.
4 442
355
Summa
399 492
105 466
8 437
394 025
104 714
8 377
1
Exposure at default (EAD) visar storleken på den utestående exponeringen vid fallissemang.
2 Varav motpartrisk i derivatkontrakt: EAD Skr 5 899 miljoner (7 127), riskexponeringsbelopp Skr 1 513 miljoner (2 167) och kapitalkrav Skr 121 miljoner (173).
3 Varav relaterad till Specialutlåning: EAD Skr 7 322 miljoner (7 315) riskexponeringsbelopp Skr 5 019 miljoner (5 757) och kapitalkrav Skr 402 miljoner (461).
Finansiella noter
fortsättning, not 25
Års- och hållbarhetsredovisning 2024
96
Kreditrisk fördelad på PD-nivå
Tabellen illustrerar exponering vid fallissemang (EAD), andel av expo-
neringen som går förlorad givet ett fallissemang (LGD) samt sannolik-
heten för att motparten ska fallera eller ställa in betalningarna (PD)
för de exponeringsklasser där SEK internt estimerat PD. Genom-
snittlig PD är beräknad utan hänsyn till PD-golv. Genomsnittligt PD
och LGD är viktat med EAD, genomsnittlig riskvikt är kvoten mellan
riskexponeringsbelopp och EAD.
31 december 2024
31 december 2023
AAA
A+
BBB+
BB+
CCC
AAA
A+
BBB+
BB+
CCC
till AA-
till A-
till BBB-
till B-
till D
till AA-
till A-
till BBB-
till B-
till D
0,003%–
0,02–
0,10–
0,45–
38,98–
0,003%–
0,02–
0,10–
0,45–
38,98–
Procent
0,01%
0,06%
0,27%
7,69%
100%
0,01%
0,06%
0,27%
7,69%
100%
Stater
EAD (Skr mn)
209 730
2 091
–
12
0
208 956
2 678
–
15
1
Genomsnittlig PD
0,003
0,06
–
1,2
100,0
0,003
0,05
–
1,24
100,0
Genomsnittlig LGD
45,0
45,0
–
45,0
45,0
45,0
45,0
–
45,0
45,0
Genomsnittlig riskvikt
4,1
22,8
–
105,2
–
4,2
20,9
–
105,2
–
31 december 2024
31 december 2023
AAA
A+
BBB+
BB+
CCC
AAA
A+
BBB+
BB+
CCC
till AA-
till A-
till BBB-
till B-
till D
till AA-
till A-
till BBB-
till B-
till D
0,03%–
0,05–
0,15–
0,50–
35,29–
0,01%–
0,06–
0,16–
0,50–
28,91–
Procent
0,032%
0,06%
0,35%
11,43%
100%
0,04%
0,11%
0,32%
8,27%
100%
Finansiella institut
EAD (Skr mn)
14 245
18 777
995
50
–
10 986
21 184
1 000
66
–
Genomsnittlig PD
0,03
0,05
0,33
1,18
–
0,04
0,07
0,30
1,16
–
Genomsnittlig LGD
34,8
29,4
45,0
45,0
–
35,7
29,9
45,0
45,0
–
Genomsnittlig riskvikt
15,0
16,8
80,0
130,0
–
24,4
34,3
76,0
129,5
–
Företag
EAD (Skr mn)
4 423
27 693
75 379
32 193
809
4 130
30 668
68 751
32 716
979
Genomsnittlig PD
0,03
0,06
0,21
0,81
45,5
0,02
0,08
0,23
0,81
99,9
Genomsnittlig LGD
45,0
45,0
45,0
45,0
45,0
45,0
45,0
45,0
45,0
45,0
Genomsnittlig riskvikt
11,8
19,8
46,1
86,9
219,4
16,6
27,2
50,2
86,9
0,5
Kreditrisker
För riskklassificering och kvantifiering av kreditrisk tillämpar SEK en
intern riskklassificeringsmetod (IRK). SEK tillämpar den grundläggande
IRK-metoden. I den grundläggande IRK-metoden fastställer bolaget
sannolikheten för att dess motparter ska fallera inom ett år (PD, Probabi-
lity of Default), medan övriga parametrar som påverkar riskberäkningen
bestäms i enlighet med CRR. Tillämpning av IRK-metoden kräver
Finansinspektionens tillstånd och är föremål för löpande tillsyn. Vissa
exponeringar är undantagna från tillämpning av IRK-metoden, efter
medgivande av Finansinspektionen, och då tillämpas i stället schablon-
metoden för att beräkna kapitalkravet. För ytterligare information om
vilka exponeringar det gäller se avsnitt ”Riskmätning” i not 26. Expone-
ringsbelopp för motpartsrisk i derivatkontrakt beräknas i enlighet med
schablonmetoden för motpartsrisk.
Kreditvärdighetsjusteringsrisk
Ett kapitalkrav för kreditvärdighetsjusteringsrisk ska beräknas för samt-
liga OTC-derivatkontrakt, förutom för kreditderivat som används som
kreditriskskydd och transaktioner med en kvalificerad central motpart.
SEK använder schablonmetoden för att beräkna detta kapitalkrav.
Valutakursrisk
Valutarisk beräknas på bokförda värden i enlighet med standard-
metoden, där scenariometoden används för beräkning av gamma- och
volatilitetsrisker.
Råvarurisk
Kapitalbaskrav för råvarurisk har beräknats enligt schablonmetodens
förenklade metod, där scenariometoden används för beräkning av
gamma- och volatilitetsrisker.
Operativa risker
Kapitalkrav för operativ risk beräknas enligt schablonmetoden, där
bolagets verksamhet delas in i affärsområden definierade enligt CRR.
Kapitalkravet för respektive område beräknas genom att en faktor,
beroende på affärsområde, multipliceras med en intäktsindikator.
De faktorer som är tillämpliga för SEK är 15 procent och 18 procent.
Intäktsindikatorn utgörs av genomsnittet av de tre senaste räkenskaps-
årens rörelseintäkter per affärsområde.
Finansiella noter
fortsättning, not 25
Års- och hållbarhetsredovisning 2024
97
Kapitalbuffertar
SEK möter krav på kapitalbuffertar med kärnprimärkapital per den
31 december 2024. Finansinspektionen har inte klassificerat SEK som
en systemviktig bank. Det krav på buffert för systemviktiga institut som
trädde i kraft 1 januari 2016 gäller därför inte för SEK. Kapitalkonserve-
ringsbuffert ingår med 2,5 procent. Det kontracykliska buffertvärdet
för berörda exponeringar inom Sverige höjdes per den 22 juni 2023
från 1 procent till 2 procent. Per 31 december 2024 utgör andelen kapi-
talkrav för berörda kreditriskexponeringar hänförligt till Sverige 74 pro-
cent (73) av totalt berört kapitalkrav oavsett hemvist, en andel som
också är den vikt som appliceras på det svenska buffertvärdet i beräk-
ningen av SEK:s kontracykliska kapitalbuffert. Buffertvärden beslutade
inom andra länder kan påverka SEK, men eftersom huvuddelen av SEK:s
kapitalkrav för berörda kreditexponeringar är hänförligt till Sverige är
också den potentiella påverkan begränsad. Per 31 december 2024
bidrog buffertvärden i andra länder till SEK:s kontracykliska kapitalbuf-
fert med 0,12 procentenheter (0,13).
Bruttosoliditet
Bruttosoliditetsgraden (hävstången) är ett mått som har offentlig-
gjorts från och med 2015. Ett minimikrav på 3 procent, som beräknas
på det totala exponeringsmåttet. Bruttosoliditetsgraden definieras
i CRR som kvoten mellan primärkapitalet och ett exponeringsmått. I
exponeringsmåttet ingår tillgångar, dock med särskild behandling för
bland annat derivatposter, samt kreditriskexponeringar utanför balans-
räkningen vilka viktats med en faktor som beror på typen av expone-
ringen. Bruttosoliditetsgraden uppgår till 9,6 procent (9,3) per den 31
december 2024.
Pelare 2-vägledning
Pelare 2-vägledning avser av Finansinspektionen bedömd lämplig nivå
för institutets kapitalbas. Skillnaden mellan den bedömda lämpliga
nivån på kapitalbasen och minimikapitalkravet, Pelare 2-kraven och
det kombinerade buffertkravet beräknas, beslutas och fastställs av
Finansinspektionen i form av en ej bindande rekommendation (så kall-
lad Pelare 2-vägledning). Pelare 2-vägledning omfattar både det risk-
baserade kravet och bruttosoliditetskravet, och ersätter den tidigare
kapitalplaneringsbufferten.
Internt bedömt kapitalbehov
31 dec
31 dec
Skr mn
2024
2023
Kreditrisk
7 205
7 350
Operativ risk
432
434
Marknadsrisk
990
1 065
Övriga risker
155
199
Stressbuffert
1 700
1 700
Summa
10 482
10 748
SEK genomför regelbundet en intern kapitalutvärdering, där bolaget
bedömer hur mycket kapital som behövs för att täcka bolagets risker.
Resultatet av SEK:s bedömning av kapitalbehovet presenteras ovan.
Mer information kring den interna kapitalutvärderingsprocessen och
dess metoder finns i avsnittet Risk- och kapitalhantering.
Likviditetstäckningsgrad
31 dec
31 dec
Skr mdr, genomsnitt 12 månader
2024
2023
Totala likvida tillgångar
64,1
73,9
Nettolikviditetsutflöden
1
14,9
16,4
Likviditetsutflöden
26,0
29,3
Likviditetsinflöden
11,2
13,9
Likviditetstäckningskvot
518%
605%
1
Nettolikviditetsutflöden är beräknade som nettot av likviditetsutflöden
och cappade likviditetsinflöden. Cappade likviditetsinflöden är beräk-
nade enligt artikel 425 av CRR (EU 575/2013) och artikel 33 av den av
Kommissionen Delegerade förordningen (EU) 2015/61.
Information om Likviditetstäckningsgraden (LCR) enligt artikel 447 av
CRR (EU 575/2013), beräknad enligt den av kommissionen Delege-
rade förordningen (EU) 2015/61.
Stabil nettofinansieringskvot
31 dec
31 dec
Skr mdr
2024
2023
Tillgänglig stabil finansiering
272,5
276,3
Krav på stabil finansiering
211,0
210,5
Stabil nettofinansieringskvot
129%
131%
Information om stabil nettofinansieringskvot (NSFR) enligt artikel 447
av CRR (EU 575/2013), beräknad enligt kommissionens Delegerade
förordning (EU) 2015/61.
Finansiella noter
Års- och hållbarhetsredovisning 2024
98
Not 26. Riskupplysningar
Innehåll
Kreditrisk
98
Marknadsrisk
107
Likviditetsrisk
110
Operativ risk
113
Hållbarhetsrisk
114
För beskrivning av SEK:s riskhantering se även avsnittet Risk- och kapi-
talhantering.
Konsolideringen av SEK enligt tillsynsregelverken avviker från
den som görs i koncernredovisningen, då någon konsolidering enligt
tillsynsregelverken inte sker eftersom det helägda dotterbolaget,
SEKETT AB, som är det enda bolaget i koncern förutom moderbola-
get, inte är ett finansiellt bolag. Inget dotterbolag är ett institut enligt
CRR:s definition varför dotterbolag inte heller omfattas av tillsyns-
regelverken på individuell nivå.
Tabellerna över kreditkvaliteten per rad i rapport över finansiell
ställning och tabellen som illustrerar kopplingen mellan rad i rapport
över finansiell ställning och exponeringar enligt CRR visar bokförda
värden. Övriga tabeller visar belopp i enlighet med kapitalkravsberäk-
ningarna, dock utan tillämpning av konverteringsfaktorer.
Kreditrisk
För beskrivning av riskkategorin, riskstrategi, riskprofil och riskaptit se den
detaljerade riskförklaringen i avsnittet för Risk- och kapitalhantering.
Riskstyrning
Riskpolicy och kreditpolicy
Fundamenten för SEK:s kreditriskhantering är riskpolicyn och kredit-
policyn som utfärdats av styrelsen samt kreditinstruktionen som utfär-
dats av styrelsens kreditutskott. Dessa styrdokument utgör ramverket
för den kreditrisknivå som SEK accepterar, beskriver beslutsordning
och kreditbeslutsmandat och kreditnormen. Underlydande metod-
dokument tydliggör kreditprocessen, grundläggande principer för
limiter och hantering av problemkrediter.
Kreditnormen är ett centralt begrepp för kreditgivningen inom SEK
och tydliggör en förväntansbild avseende kreditkvalitet. För att en
affärstransaktion ska anses falla inom kreditnormen krävs att propån
uppfyller krav inom följande områden: norm för risknivå och norm för
kreditvillkor.
Alla kreditbeslut ska fattas i enlighet med den av styrelsen etable-
rade beslutsmandatstrukturen för delegerat beslutsfattande. SEK:s
kreditbeslutsstruktur och fastställda mandat bygger på en besluts-
struktur som utgår från dualitetsprincipen, så att en noggrann analys
och bedömning av alla kreditpropåer sker.
Riskreducering
Kreditrisken reduceras genom användande av olika kreditriskskydd,
i form av garantier, nettningsavtal, kreditriskförsäkringar och andra for-
mer av säkerheter.
Garantigivarna, inom framför allt utlåning till exportörernas kunder
är till största delen statliga exportkreditorgan inom OECD där svenska
Exportkreditnämnden (EKN) är den största garantigivaren. Kredit-
risken allokeras till en garantigivare och därför består största delen
av SEK:s garanterade kreditriskexponering av exponering mot statliga
motparter vid rapportering av nettokreditriskexponering. Garantier
erhålls även från finansiella institut och, i mindre utsträckning, icke-
finansiella företag och försäkringsbolag.
Motpartsrisken i derivatkontrakt dokumenteras alltid med ISDA
Master Agreement, vilket också innebär ett nettningsavtal, med stöd
av säkerhetsavtal i form av ett Credit Support Annex (CSA). God-
kända säkerheter under de säkerhetsavtal som SEK ingått består alltid
av likvida medel.
SEK använder sig också av olika typer av säkerheter för att reducera
kreditrisker i viss typ av kreditgivning. Säkerheter är betydelsefulla i
enskilda affärer men har en begränsad påverkan i den totala utlå-
ningsportföljen.
Limitsättning
SEK använder sig av limiter för att begränsa kreditrisker till en bestämd
nivå. Limiter uttrycker den högsta tillåtna exponeringen mot en mot-
part för specifika löptider och för olika typer av exponeringar, exem-
pelvis direktutlåning, garantier, motpartsrisk i derivatkontrakt eller
likviditetsplaceringar. Exponeringar måste rymmas inom de limiter som
är beslutade för berörda motparter. De övergripande limiterna fast-
ställs av styrelsen. Alla limiter omprövas minst en gång per år.
Reserveringsprövning
SEK tillämpar IFRS 9 avseende nedskrivning av finansiella instrument.
Nedskrivningen baseras på en modell för förväntade kreditförluster
(ECL). De tillgångar vars nedskrivningsbehov ska prövas delas in i tre
stadier: stadie 1, stadie 2 och stadie 3. Samtliga exponeringar finns
från början i stadie 1. I stadie 2 återfinns exponeringar där det skett en
väsentlig ökning av kreditrisk och stadie 3 omfattar fallerade expone-
ringar. Nedskrivningar i stadie 3 beräknas genom individuell prövning
utifrån en expertbaserad bedömning. En individuell reserverings-
prövning görs när det finns objektiva omständigheter som tyder på
att den finansiella tillgången kan behöva skrivas ned enligt stadie 3.
Kreditkommittén bereder reserveringsförslag från kreditanalytiker och
kundansvariga, därefter beslutar kreditutskottet om reserveringar. Sty-
relsen fastställer bokslutet och därigenom slutligt även reserveringar.
För mer information om beräkning av förväntade kreditförluster inom
ramen för IFRS 9, se not 1 (f).
Riskmätning
SEK använder, och har tillstånd för, en grundläggande internriskklassi-
ficeringsmetod (IRK-metod) för att mäta kreditrisken i exponeringar
mot en majoritet av SEK:s motparter. Det betyder att SEK för de
exponeringarna använder egna estimat av riskparametern sannolik-
het för fallissemang (PD), vilken per motpart reflekterar den åsatta
interna riskklassen. Övriga riskparametrar, bland andra förlust givet
fallissemang (LGD) och kreditkonverteringsfaktorer (CCF) bestäms av
tillsynsförordningen (CRR).
I kreditbedömningsprocessen ska alla SEK:s motparter riskklassifi-
ceras och tilldelas en intern riskklass. Vid intern riskklassificering utför
SEK en egen analys av motparten. Här tas hänsyn till ESG-faktorers
eventuella påverkan på motpartens återbetalningsförmåga. I riskklas-
sificeringsprocessen för företag bedöms riskdrivare och transmissi-
onskanaler för den specifika motparten samt ur ett sektorsperspektiv.
Analysen baseras på offentlig information som återfinnes i exempelvis
års- och hållbarhetsredovisningar samt på information som erhålles
genom dialog med motparten. I analysen bedöms bland annat hur
motparten hanterar och mitigerar ESG-relaterade risker såsom policy-
ändringar, teknikutveckling och/eller förändringar i konsumentprefe-
renser. Riskerna kan påverka motpartens kreditvärdighet, till exempel
genom minskad försäljning, lägre lönsamhet, strandade tillgångar och/
eller stora investeringskostnader och kan sänka motpartens interna
riskklassificering.
SEK:s tillstånd från Finansinspektionen att använda en grundläg-
gande IRK-metod omfattar exponeringar mot stater, kommuner och
understatliga enheter, företag, försäkringsbolag, finansiella system och
finansiella institut. För vissa exponeringar har SEK av Finansinspektio-
nen medgivits undantag från IRK-metoden. För dessa exponeringar
använder SEK schablonmetoden och extern rating vid beräkning av
riskexponeringsbeloppet (om externa rating saknas erhåller expone-
ringen en riskvikt på 100 procent).
Finansiella noter
fortsättning, not 26
Års- och hållbarhetsredovisning 2024
99
De undantagna exponeringarna, för vilka schablonmetoden i stället
används, är följande (undantagen förutsätter att dessa exponeringar är
av mindre betydelse vad gäller storlek och riskprofil):
•
Exponeringar mot små-och medelstora företag (med en årsomsätt-
ning som inte överstiger EUR 50 miljoner)
•
Exponeringar inom affärsområdet Customer Finance
•
Garantier till förmån för små och medelstora företag
De motparter som i kapitaltäckningen använder extern rating åsätts en
intern rating under IFRS 9.
Motpartsrisk i derivatkontrakt
Motpartsrisk i derivatkontrakt uppstår när derivatinstrument används
för att hantera risker. För att begränsa denna risk ingår SEK sådana
transaktioner endast med motparter med god kreditvärdighet. Ytter-
ligare minskning av risken åstadkoms genom att SEK ingår ISDA Mas-
ter-avtal med tillhörande säkerhetsavtal (CSA-avtal) med sina motpar-
ter innan derivatkontrakt ingås. Dessa bilaterala säkerhetsavtal innebär
att en högsta tillåten risknivå definieras i form av ett tröskelbelopp.
ISDA- och CSA-avtal granskas kontinuerligt för att villkoren vid behov
ska kunna omförhandlas. För motpartsexponeringar som till följd av
marknadsvärdesförändringar överstiger tröskelbelopp och det minsta
överföringsbeloppet under relevant CSA ska reglering ske, så att mot-
partsexponeringen sänks till avtalad nivå. SEK:s CSA-avtal för tilläggs-
marginal har noll i tröskelbelopp. SEK monitorerar även initial margin
kraven för icke-clearade OTC-derivat i enlighet med EU:s förordning
om OTC-derivat, centrala motparter och transaktionsregister (EMIR).
Vidare, clearas räntederivat med central motpart i enlighet med EMIR.
SEK mäter exponering mot motpartsrisk med schablonmetoden
(”SA-CCR”) enligt CRR.
Riskkontroll
SEK:s exponeringar analyseras, rapporteras och följs upp regelbundet
avseende riskkoncentrationer i kreditportföljen och kreditkvaliteten
på enskilda kredittagare. Analysen omfattar bland annat (i) storlek på
enskilda engagemang, (ii) geografisk hemvist och (iii) branschtillhörig-
het. Analysen avser såväl direkt exponering som indirekt exponering.
För uppföljning och kontroll av stora exponeringar har SEK definierat
interna limiter, som sätter ytterligare begränsningar på sådana expo-
neringars storlek utöver vad som anges i tillsynsförordningen (CRR).
Exponeringar som bedöms som problemkrediter, det vill säga sådana
där SEK bedömer att det är hög sannolikhet att åtaganden enligt det
ursprungliga avtalet inte kommer att uppfyllas, analyseras djupare och
mer frekvent. Avsikten är att i ett tidigt skede identifiera krediter med
en förhöjd risk. Detta för att anpassa exponeringen, minska kreditför-
luster och säkerställa att riskklassificeringen reflekterar risken avse-
ende den specifika motparten.
Kreditportföljen stresstestas regelbundet. Utfallet av scenarioana-
lyserna och stresstesterna rapporteras till styrelsen och styrelsens
finans- och riskutskott regelbundet. Rapportering av kreditrisk i olika
segment utgör en central del av rapporteringen av kreditrisk till styrel-
sen, styrelsens finans- och riskutskott, företagsledningen samt kredit-
kommittén. Företagsledningen och styrelsens finans- och riskutskott
godkänner alla väsentliga ändringar avseende SEK:s IRK-system. SEK:s
IRK-system valideras av den oberoende riskfunktionen minst årligen.
Riskupplysningar
För en kompletterande och utökad redogörelse av den kreditrisk-
relaterade informationen hänvisas till den separata riskrapporten
”Capital Adequacy and Risk Management (Pillar 3) Report 2024”, till-
gänglig på bolagets webbplats.
Tabellen på nästa sida visar maximal kreditexponering. Beloppen
är nominella värden utom för likvida medel, derivat och aktier som är
bokförda värden. Maximal kreditriskexponering för utlåning till kre-
ditinstitut och utlåning till allmänheten innefattar avtalad, ej utbetald
utlåning vid årets slut som tas upp till nominellt värde.
Finansiella noter
fortsättning, not 26
Års- och hållbarhetsredovisning 2024
100
31 december 2024
Maximal kreditriskexponering
Skr mn
Tillgångar värderade till verkligt värde
Upplupet anskaffningsvärde
Likvida medel
–
5 219
Statsskuldsförbindelser/Statsobligationer
4 150
–
Andra räntebärande värdepapper än utlåning
52 973
–
Utlåning dokumenterad som värdepapper
–
49 039
Utlåning till kreditinstitut
–
26 756
Utlåning till allmänheten
–
276 225
Derivat
10 643
–
Aktier
20
–
Summa finansiella tillgångar
67 786
357 239
31 december 2023
Maximal kreditriskexponering
Skr mn
Tillgångar värderade till verkligt värde
Upplupet anskaffningsvärde
Likvida medel
–
3 482
Statsskuldsförbindelser/Statsobligationer
11 525
–
Andra räntebärande värdepapper än utlåning
41 657
–
Utlåning dokumenterad som värdepapper
–
51 922
Utlåning till kreditinstitut
–
12 560
Utlåning till allmänheten
–
283 931
Derivat
6 432
–
Aktier
–
–
Summa finansiella tillgångar
59 614
351 895
Tabellen nedan visar kreditkvaliteten efter riskavtäckning (netto) per
rad i rapport över finansiell ställning. Beloppen är bokförda värden.
SEK använder sig av garantier och försäkringar som kreditriskskydd.
Kreditkvaliteten på finansiella tillgångar bedöms genom användning av
intern eller extern rating.
31 december 2024
Skr mn
AAA
AA+ till A-
BBB+ till BBB-
BB+ till B-
CCC till D
Bokfört värde
Likvida medel
1 000
4 217
–
2
–
5 219
Statsskuldsförbindelser/Statsobligationer
1 650
2 500
–
–
–
4 150
Andra räntebärande värdepapper än utlåning
31 758
20 527
558
–
–
52 843
Utlåning dokumenterad som värdepapper
600
18 329
28 997
800
–
48 726
Utlåning till kreditinstitut
4 730
7 566
1 219
14
–
13 529
Utlåning till allmänheten
120 840
21 292
44 737
36 586
899
224 354
Derivat
–
10 625
18
–
–
10 643
Aktier
–
–
–
–
20
20
Summa finansiella tillgångar
160 578
85 056
75 529
37 402
919
359 484
Avtalade, ej utbetalda krediter
49 762
675
3 236
3 214
–
56 887
31 december 2023
Skr mn
AAA
AA+ till A-
BBB+ till BBB-
BB+ till B-
CCC till D
Bokfört värde
Likvida medel
1 000
2 476
5
1
–
3 482
Statsskuldsförbindelser/Statsobligationer
–
11 525
–
–
–
11 525
Andra räntebärande värdepapper än utlåning
20 572
20 989
–
0
–
41 561
Utlåning dokumenterad som värdepapper
2 927
17 761
28 782
1 154
603
51 227
Utlåning till kreditinstitut
2 918
13 879
1 607
605
–
19 009
Utlåning till allmänheten
121 022
29 134
39 548
33 798
663
224 165
Derivat
–
6 354
41
37
–
6 432
Aktier
–
–
–
–
–
–
Summa finansiella tillgångar
148 439
102 118
69 983
35 595
1 266
357 401
Avtalade, ej utbetalda krediter
47 522
410
2 421
4 467
155
54 975
Finansiella noter
fortsättning, not 26
Års- och hållbarhetsredovisning 2024
101
Tabellen nedan illustrerar kopplingen mellan rad i rapport över finansiell ställning och nettoexponeringar enligt CRR.
31 december 2024
Justering till
bokfört
Multilaterala
Bokfört
värde från
utvecklings-
Offentliga
Finansiella
Skr mdr
värde
exponering
Stater
Kommuner
banker
organ
institut
Företag
Likvida medel
5,2
-0,0
1,0
–
–
–
4,2
0,0
Statsskuldsförbindelser/
Statsobligationer
4,2
0,1
4,1
–
–
–
–
–
Andra räntebärande
värdepapper än utlåning
52,8
-0,1
13,2
16,6
6,3
1,0
15,2
0,6
Utlåning dokumenterad
som värdepapper
48,7
-0,3
0,6
–
–
–
–
48,4
Utlåning till kreditinstitut
inklusive likvida medel
1
13,5
3,1
4,8
0,5
–
–
4,2
0,9
Utlåning till allmänheten
224,4
-1,9
124,4
1,0
0,7
–
4,4
95,8
Derivat
10,6
4,7
–
–
–
–
5,9
0,0
Aktier
0,0
0,0
–
–
–
–
–
0,0
Övriga tillgångar
0,3
0,1
0,2
–
–
–
–
–
Summa finansiella tillgångar
359,7
5,7
148,3
18,1
7,0
1,0
33,9
145,7
Eventualförpliktelser
och åtaganden
2
66,3
-0,2
49,3
0,6
–
–
0,2
16,4
Totalt
426,0
5,5
197,6
18,7
7,0
1,0
34,1
162,1
31 december 2023
Justering till
bokfört
Multilaterala
Bokfört
värde från
utvecklings-
Offentliga
Finansiella
Skr mdr
värde
exponering
Stater
Kommuner
banker
organ
institut
Företag
Likvida medel
3,5
-0,8
1,8
–
–
–
2,5
0,0
Statsskuldsförbindelser/
Statsobligationer
11,5
0,0
11,5
–
–
–
–
–
Andra räntebärande
värdepapper än utlåning
41,6
-0,1
14,1
10,1
4,0
–
13,5
–
Utlåning dokumenterad
som värdepapper
51,2
-0,8
3,1
–
–
–
–
48,9
Utlåning till kreditinstitut
inklusive likvida medel
1
19,0
11,0
2,5
1,0
–
–
3,2
1,3
Utlåning till allmänheten
224,2
-1,7
125,9
0,8
1,0
–
6,6
91,6
Derivat
6,4
-0,7
–
–
–
–
7,1
0,0
Aktier
–
–
–
–
–
–
–
–
Övriga tillgångar
0,3
0,1
0,2
–
–
–
–
–
Summa finansiella tillgångar
357,7
7,0
159,1
11,9
5,0
–
32,9
141,8
Eventualförpliktelser
och åtaganden
2
62,4
-0,1
46,8
0,7
0,0
–
0,4
14,6
Totalt
420,1
6,9
205,9
12,6
5,0
–
33,3
156,4
1
Skr 3,2 miljarder (11,1) av det bokförda värdet för Utlåning till kreditinstitut utgörs av kontantsäkerheter enligt säkerhetsavtal för derivatkontrakt.
2 Består av eventualförpliktelser och åtaganden förutom kontantsäkerheter.
Finansiella noter
fortsättning, not 26
Års- och hållbarhetsredovisning 2024
102
Totala kreditexponeringar i koncernen
Nettoexponeringar redovisas efter beaktande av effekter av kredi-
triskskydd. Bruttoexponeringar redovisas utan beaktande av effekter
av kreditriskskydd. Beloppen är i enlighet med kapitalkravsberäk-
ningarna, dock utan tillämpning av konverteringsfaktorer, enligt den
interna riskuppföljningen. I tabeller som visar exponeringars geogra-
fiska fördelning redovisas Nordamerika exklusive Centralamerika.
Totala nettoexponeringar
Räntebärande värdepapper
Avtalad ej utbetald utlåning,
Skr mdr
och
utlåning
derivat, m m
Total
31 dec 2024
31 dec 2023
31 dec 2024
31 dec 2023
31 dec 2024
31 dec 2023
Exponeringsklass
Belopp
%
Belopp
%
Belopp
%
Belopp
%
Belopp
%
Belopp
%
Stater
148,3
42,6
159,1
46,3
49,3
68,2
46,8
67,2
197,6
47,0
205,9
49,8
Kommuner
18,2
5,3
11,9
3,5
0,5
0,7
0,7
1,0
18,7
4,5
12,6
3,0
Multilaterala
utvecklingsbanker
7,0
2,0
5,0
1,4
–
–
0,0
0,0
7,0
1,7
5,0
1,2
Offentliga organ
1,0
0,3
–
–
–
–
–
–
1,0
0,2
–
–
Finansiella institut
28,0
8,0
25,8
7,5
6,1
8,4
7,5
10,8
34,1
8,1
33,3
8,1
Företag
145,7
41,8
141,8
41,3
16,4
22,7
14,6
21,0
162,1
38,5
156,4
37,9
Aktieexponeringar
0,0
0,0
–
–
–
–
–
–
0,0
0,0
–
–
Totalt
348,2
100,0
343,6
100,0
72,3
100,0
69,6
100,0
420,5
100,0
413,2
100,0
Kreditexponeringars geografiska fördelning
Bruttoexponeringars geografiska fördelning per exponeringsklass
31 december 2024
Asien
Västeuropa
Mellanöstern/
utöver
Nord-
Latin-
utöver
Central- och
Skr mdr
Afrika/Turkiet
Japan
Japan
amerika
amerika
Sverige
Sverige
Östeuropa
Totalt
Stater
26,2
1,7
–
–
44,3
13,9
4,7
–
90,8
Kommuner
0,9
–
–
–
–
15,3
1,5
0,1
17,8
Multilaterala
utvecklingsbanker
–
0,6
–
0,6
–
–
5,1
–
6,3
Offentliga organ
–
–
–
–
–
–
1,0
–
1,0
Finansiella institut
–
–
0,8
1,7
–
17,7
9,8
21,1
51,1
Företag
16,3
2,5
–
56,2
10,7
131,0
33,0
3,8
253,5
Aktieexponeringar
–
–
–
–
–
0,0
–
–
0,0
Summa
43,4
4,8
0,8
58,5
55,0
177,9
55,1
25,0
420,5
31 december 2023
Asien
Västeuropa
Mellanöstern/
utöver
Nord-
Latin-
utöver
Central- och
Skr mdr
Afrika/Turkiet
Japan
Japan
amerika
amerika
Sverige
Sverige
Östeuropa
Totalt
Stater
26,4
2,3
0,5
–
42,5
10,0
17,1
–
98,8
Kommuner
1,1
–
–
–
–
8,9
1,3
0,1
11,4
Multilaterala
utvecklingsbanker
–
–
–
1,0
–
–
3,1
–
4,1
Offentliga organ
–
–
–
–
–
–
–
–
–
Finansiella institut
–
–
0,0
1,4
–
17,7
8,5
6,7
34,3
Företag
16,1
2,7
–
64,4
12,3
128,9
36,7
3,5
264,6
Aktieexponeringar
–
–
–
–
–
–
–
–
–
Summa
43,6
5,0
0,5
66,8
54,8
165,5
66,7
10,3
413,2
Finansiella noter
fortsättning, not 26
Års- och hållbarhetsredovisning 2024
103
Nettoexponeringars geografiska fördelning per exponeringsklass
31 december 2024
Asien
Västeuropa
Mellanöstern/
utöver
Nord-
Latin-
utöver
Central- och
Skr mdr
Afrika/Turkiet
Japan
Japan
amerika
amerika
Sverige
Sverige
Östeuropa
Totalt
Stater
0,0
0,1
–
0,4
–
187,4
7,7
2,0
197,6
Kommuner
–
–
–
–
–
17,1
1,5
0,1
18,7
Multilaterala
utvecklingsbanker
–
0,7
–
0,5
–
–
5,8
–
7,0
Offentliga organ
–
–
–
–
–
–
1,0
–
1,0
Finansiella institut
0,0
–
0,9
2,2
–
18,8
12,2
–
34,1
Företag
0,1
1,1
3,0
8,4
3,3
110,2
35,1
0,9
162,1
Aktieexponeringar
–
–
–
–
–
0,0
–
–
0,0
Summa
0,1
1,9
3,9
11,5
3,3
333,5
63,3
3,0
420,5
31 december 2023
Asien
Västeuropa
Mellanöstern/
utöver
Nord-
Latin-
utöver
Central- och
Skr mdr
Afrika/Turkiet
Japan
Japan
amerika
amerika
Sverige
Sverige
Östeuropa
Totalt
Stater
0,0
0,2
0,5
0,5
–
180,9
21,7
2,1
205,9
Kommuner
–
–
–
–
–
11,2
1,3
0,1
12,6
Multilaterala
utvecklingsbanker
–
–
–
1,0
–
–
4,0
–
5,0
Offentliga organ
–
–
–
–
–
–
–
–
–
Finansiella institut
0,1
–
0,1
1,8
–
18,3
13,0
–
33,3
Företag
0,6
0,8
2,4
6,7
3,7
98,0
43,3
0,9
156,4
Aktieexponeringar
–
–
–
–
–
–
–
–
–
Summa
0,7
1,0
3,0
10,0
3,7
308,4
83,3
3,1
413,2
Finansiella noter
fortsättning, not 26
Års- och hållbarhetsredovisning 2024
104
Effekten av kreditriskskydd per exponeringsklass och typ av skydd
Tabellen nedan redovisar utifrån bruttoexponeringarnas exponerings-
klass en uppdelning utifrån om beloppen omfattas eller inte omfattas
av kreditriskskydd som medräknats i kapitaltäckningsberäkningarna.
Kreditförsäkringar utfärdade av försäkringsbolag räknas därvid som
garantier. Skyddade belopp har delats upp efter skyddsutfärdarens
exponeringsklass och typ av skydd. Tabellerna visar därmed vilka typer
av skydd som omvandlar bruttoexponeringar till nettoexponeringar.
Effekten av kreditriskskydd
Bruttoexponeringar per exponeringsklass
31 december 2024
Multilaterala
Aktie-
varav föremål
utvecklings-
Offentliga
Finansiella
expone-
för nedskriv-
Skr mdr
Stater
Kommuner
banker
organ
institut
Företag
ringar
Totalt
ningskrav IFRS9
1
Belopp relaterade till skydd
utfärdade av:
Stater
71,7
0,9
–
–
21,0
85,3
–
178,9
178,9
varav garantier från Export-
kreditnämnden
71,6
0,9
–
–
21,0
72,5
–
166,0
166,0
varav garantier från övriga
exportkreditorgan
0,1
–
–
–
–
3,3
–
3,4
3,4
varav övriga garantier
–
–
–
–
–
9,5
–
9,5
9,5
Kommuner
–
–
–
–
0,5
1,3
–
1,8
1,8
Multilaterala utvecklingsbanker
–
–
–
–
–
0,7
–
0,7
0,7
Finansiella institut
0,1
–
–
–
–
4,4
–
4,5
4,5
varav kreditderivat
–
–
–
–
–
–
–
–
–
varav garantier
0,1
–
–
–
–
4,4
–
4,5
4,5
Företag
0,4
–
–
–
–
14,8
–
15,2
15,2
varav kreditförsäkringar
från försäkringsbolag
0,4
–
–
–
–
10,6
–
11,0
11,0
varav övriga garantier
–
–
–
–
–
4,2
–
4,2
4,2
Summa skyddade exponeringar
72,2
0,9
–
–
21,5
106,5
–
201,1
201,1
Ej skyddade exponeringar
2
18,6
16,9
6,3
1,0
29,6
147,0
0,0
219,4
162,5
Totalt
90,8
17,8
6,3
1,0
51,1
253,5
0,0
420,5
363,6
31 december 2023
Multilaterala
Aktie-
varav föremål
utvecklings-
Offentliga
Finansiella
expone-
för nedskriv-
Skr mdr
Stater
Kommuner
banker
organ
institut
Företag
ringar
Totalt
ningskrav IFRS9
1
Belopp relaterade till skydd
utfärdade av:
Stater
70,6
1,1
–
–
6,7
99,7
–
178,1
178,1
varav garantier från Export-
kreditnämnden
70,3
1,1
–
–
6,7
84,6
–
162,7
162,7
varav garantier från övriga
exportkreditorgan
0,3
–
–
–
–
5,0
–
5,3
5,3
varav övriga garantier
–
–
–
–
–
10,1
–
10,1
10,1
Kommuner
–
–
–
–
1,0
1,3
–
2,3
2,3
Multilaterala utvecklingsbanker
–
–
–
–
–
1,0
–
1,0
1,0
Finansiella institut
0,1
–
–
–
–
6,7
–
6,8
6,8
varav kreditderivat
–
–
–
–
–
–
–
–
–
varav garantier
0,1
–
–
–
–
6,7
–
6,8
6,8
Företag
0,5
–
–
–
–
21,1
–
21,6
21,6
varav kreditförsäkringar
från försäkringsbolag
0,5
–
–
–
–
18,1
–
18,6
18,6
varav övriga garantier
–
–
–
–
–
3,0
–
3,0
3,0
Summa skyddade exponeringar
71,2
1,1
–
–
7,7
129,8
–
209,8
209,8
Ej skyddade exponeringar
2
27,6
10,3
4,1
–
26,6
134,8
–
203,4
144,1
Totalt
98,8
11,4
4,1
–
34,3
264,6
–
413,2
353,9
1
Tillgångar värderade till upplupet anskaffningsvärde, vilka är föremål för nedskrivningskraven i IFRS 9.
2 Exponeringar där skyddsutfärdaren tillhör samma koncern som motparten i den ej skyddade exponeringen har hänförts till ”Ej skyddade exponeringar”.
Beloppen för dessa är för företag Skr 36,1 miljarder (29,2), för finansiella institut Skr 0,0 miljarder (0,0) respektive för stater Skr 0,0 miljarder (0,0).
Finansiella noter
fortsättning, not 26
Års- och hållbarhetsredovisning 2024
105
Bruttoexponeringar i Europa, exklusive Sverige, per exponeringsklass
31 december 2024
Multilaterala
Offentliga
Finansiella
Skr mdr
Stater
Kommuner
utvecklingsbanker
organ
institut
Företag
Totalt
Polen
–
–
–
–
21,0
2,1
23,1
Finland
1,1
1,5
–
–
0,1
9,2
11,9
Storbritannien
–
–
–
–
0,1
8,4
8,5
Danmark
–
–
–
1,0
2,0
4,2
7,2
Frankrike
0,5
–
–
–
3,4
2,7
6,6
Luxemburg
–
–
5,1
–
–
0,6
5,7
Tyskland
2,2
–
–
–
1,0
0,4
3,6
Norge
–
–
–
–
0,2
2,9
3,1
Spanien
–
–
–
–
1,2
1,1
2,3
Österrike
0,9
–
–
–
0,8
–
1,7
Nederländerna
–
–
–
–
0,9
0,7
1,6
Italien
–
–
–
–
–
1,1
1,1
Serbien
–
–
–
–
–
0,9
0,9
Portugal
–
–
–
–
–
0,8
0,8
Belgien
–
–
–
–
–
0,6
0,6
Irland
–
–
–
–
0,2
0,2
0,4
Litauen
–
–
–
–
–
0,2
0,2
Tjeckien
–
–
–
–
–
0,2
0,2
Estland
–
–
–
–
–
0,1
0,1
Lettland
–
0,0
–
–
–
0,1
0,1
Slovakien
–
–
–
–
–
0,1
0,1
Island
–
–
–
–
–
0,1
0,1
Ryssland
–
–
–
–
–
0,1
0,1
Summa
4,7
1,5
5,1
1,0
30,9
36,8
80,0
31 december 2023
Multilaterala
Offentliga
Finansiella
Skr mdr
Stater
Kommuner
utvecklingsbanker
organ
institut
Företag
Totalt
Finland
4,2
1,3
–
–
0,2
9,1
14,8
Frankrike
6,4
–
–
–
2,5
2,6
11,5
Polen
–
–
–
–
6,7
2,2
8,9
Storbritannien
–
–
–
–
0,1
7,8
7,9
Norge
–
–
–
–
0,1
6,8
6,9
Danmark
–
–
–
–
2,5
4,0
6,5
Tyskland
3,5
–
–
–
1,3
0,3
5,1
Spanien
–
–
–
–
1,4
2,0
3,4
Österrike
3,1
–
–
–
–
0,2
3,3
Luxemburg
–
–
3,1
–
–
–
3,1
Italien
–
–
–
–
–
1,5
1,5
Portugal
–
–
–
–
–
1,3
1,3
Serbien
–
–
–
–
–
0,7
0,7
Nederländerna
–
–
–
–
0,1
0,5
0,6
Irland
–
–
–
–
0,2
0,3
0,5
Belgien
–
–
–
–
–
0,4
0,4
Estland
–
–
–
–
–
0,1
0,1
Tjeckien
–
–
–
–
–
0,1
0,1
Litauen
–
–
–
–
–
0,1
0,1
Lettland
–
0,1
–
–
–
0,0
0,1
Ryssland
–
–
–
–
–
0,1
0,1
Island
–
–
–
–
–
0,1
0,1
Slovakien
–
–
–
–
–
0,0
0,0
Summa
17,2
1,4
3,1
–
15,1
40,2
77,0
Finansiella noter
fortsättning, not 26
Års- och hållbarhetsredovisning 2024
106
Nettoexponeringar i Europa, exklusive Sverige, per exponeringsklass
31 december 2024
Multilaterala
Offentliga
Finansiella
Skr mdr
Stater
Kommuner
utvecklingsbanker
organ
institut
Företag
Totalt
Luxemburg
–
–
5,8
–
–
4,9
10,7
Storbritannien
–
–
–
–
2,6
6,2
8,8
Finland
1,1
1,5
–
–
0,2
5,4
8,2
Frankrike
1,9
–
–
–
1,0
4,1
7,0
Danmark
0,5
–
–
1,0
2,0
3,4
6,9
Tyskland
2,6
–
–
–
1,8
2,1
6,5
Norge
0,5
–
–
–
0,3
2,8
3,6
Belgien
–
–
–
–
0,6
2,4
3,0
Spanien
–
–
–
–
1,8
0,4
2,2
Polen
2,1
–
–
–
–
0,0
2,1
Österrike
0,9
–
–
–
0,8
–
1,7
Irland
–
–
–
–
0,0
1,4
1,4
Nederländerna
0,1
–
–
–
1,0
0,3
1,4
Portugal
–
–
–
–
–
0,8
0,8
Schweiz
–
–
–
–
0,2
0,5
0,7
Serbien
–
–
–
–
–
0,3
0,3
Italien
–
–
–
–
–
0,2
0,2
Litauen
–
–
–
–
–
0,2
0,2
Tjeckien
–
–
–
–
–
0,2
0,2
Estland
–
–
–
–
–
0,1
0,1
Lettland
–
0,0
–
–
–
0,1
0,1
Slovakien
–
–
–
–
–
0,1
0,1
Island
–
–
–
–
–
0,1
0,1
Total
9,7
1,5
5,8
1,0
12,3
36,0
66,3
31 december 2023
Multilaterala
Offentliga
Finansiella
Skr mdr
Stater
Kommuner
utvecklingsbanker
organ
institut
Företag
Totalt
Frankrike
8,6
–
–
–
1,9
5,6
16,1
Luxemburg
–
–
4,0
–
–
8,2
12,2
Finland
4,6
1,3
–
–
0,4
5,1
11,4
Tyskland
3,9
–
–
–
2,4
3,1
9,4
Storbritannien
–
–
–
–
2,5
4,6
7,1
Danmark
0,8
–
–
–
2,5
3,6
6,9
Norge
0,5
–
–
–
0,1
5,1
5,7
Belgien
–
–
–
–
0,7
3,0
3,7
Österrike
3,1
–
–
–
–
0,2
3,3
Spanien
–
–
–
–
2,1
0,5
2,6
Irland
–
–
–
–
0,3
1,9
2,2
Polen
2,1
–
–
–
–
0,1
2,2
Portugal
–
–
–
–
–
1,3
1,3
Nederländerna
0,2
–
–
–
0,1
0,3
0,6
Schweiz
–
–
–
–
0,0
0,6
0,6
Serbien
–
–
–
–
–
0,4
0,4
Italien
–
–
–
–
–
0,2
0,2
Estland
–
–
–
–
–
0,1
0,1
Tjeckien
–
–
–
–
–
0,1
0,1
Litauen
–
–
–
–
–
0,1
0,1
Lettland
–
0,1
–
–
–
0,0
0,1
Island
–
–
–
–
–
0,1
0,1
Slovakien
–
–
–
–
–
0,1
0,1
Total
23,8
1,4
4,0
–
13,0
44,3
86,5
Finansiella noter
fortsättning, not 26
Års- och hållbarhetsredovisning 2024
107
Företagsexponeringar fördelade efter bransch
1
31 december 2024
31 december 2023
Skr mdr
Bruttoexponering
Nettoexponering
Bruttoexponering
Nettoexponering
IT och telekommunikation
71,2
17,0
80,8
16,3
Industri
70,9
64,0
70,1
56,1
Råvaror
29,6
17,8
31,1
17,7
Konsumentvaror
29,0
25,8
32,7
26,7
El, vatten och gas
27,6
13,5
27,8
11,1
Finans
13,9
17,0
13,7
24,3
Energi
4,8
1,4
3,7
0,7
Hälsovård
4,7
4,1
3,5
2,7
Fastigheter
1,4
1,1
0,9
0,5
Övrigt
0,4
0,4
0,3
0,3
Summa
253,5
162,1
264,6
156,4
1
I enlighet med rapporteringsstandard (GICS).
Marknadsrisk
För beskrivning av riskkategorin, riskstrategi, riskprofil och riskaptit se den
detaljerade riskförklaringen i avsnittet för Risk- och kapitalhantering.
Riskstyrning
SEK:s styrelse fastställer riskaptit och strategi för hantering av mark-
nadsrisk vilka ger övergripande gränser för företaget att verka inom.
Därutöver fastställer vd instruktioner som reglerar SEK:s hantering av
marknadsrisker. Riskchefen beslutar om metoder för hur marknads-
risker ska beräknas och föreslår ändringar i limitstruktur i samband med
översyn av riskaptit och limiter. Marknadsrisk hanteras operativt av tre-
asuryfunktionen.
SEK har endast bankbok och avsikten är att hålla tillgångar och
skulder till förfall. Bolaget lånar upp medel genom att emittera obli-
gationer eller andra skuldebrev som, oavsett marknadsriskexpone-
ringar, säkras via derivat till rörlig ränta. Upplånade medel ska användas
antingen direkt till utlåning, främst till rörlig ränta alternativt via derivat
till rörlig ränta, eller för att säkerställa att SEK har tillräcklig likviditet
i form av likviditetsreserv och likviditetsplaceringar. Tillgänglig finan-
siering matchar durationen i utlåningen och likviditetsplaceringarnas
förfalloprofil anpassas för att säkerställa att tillgängliga medel finns för
avtalade men ännu ej utbetalda krediter.
Orealiserade värdeförändringar i SEK:s tillgångar och skulder vär-
derade till verkligt värde påverkar både resultat och kapitalbas. SEK:s
största nettoexponeringar är mot ränterisker, basisrisker och kre-
ditspreadrisker. Dessa hanteras genom fastställda limiter och daglig
limituppföljning. Ränte- och valutarisk exklusive orealiserade värde-
förändringar hålls på en låg nivå genom att matcha tillgångar och skul-
der eller genom användning av derivat. Därutöver växlas regelbundet
upparbetade vinster och förluster i utländsk valuta till svenska kronor.
Marknadsriskexponeringar mäts och rapporteras dagligen till vd
och kvartalsvis till styrelsens finans- och riskutskott. Överträdelser av
riskaptitslimiter rapporteras utan dröjsmål till styrelsens ordförande
samt styrelsens finans- och riskutskott.
ESG-relaterade faktorer kan ge upphov till rörelser på de finansiella
marknaderna, vilket i sin tur kan påverka SEK:s marknadsrisk. Bedöm-
ningen är att ESG-relaterade faktorer i nuläget inte har någon väsentlig
påverkan på SEK:s marknadsrisk.
Riskmätning
Nedan följer en övergripande redogörelse för hur SEK internt mäter
marknadsrisk. Staten ersätter SEK för alla räntedifferenser, upplånings-
kostnader och nettovalutakursförluster inom CIRR-systemet, se not 1.
CIRR-systemet rapporteras därför separat.
Räntenettorisk
Räntenettorisk uppkommer genom obalanser mellan räntebärande till-
gångar och skulder i form av volym och räntebindningstid, samt i de fall
upp- respektive utlåning inte är valutamatchade och matchning hante-
ras genom användning av derivat. SEK:s primära mått för räntenetto-
risk mäts genom att stressa räntor 100 baspunkter och valutabasis-
spreadar 20 baspunkter över den kommande 12-månadersperioden.
Exponeringen uppgick vid utgången av 2024 till Skr 236 miljoner (173).
Value-at-Risk och stressad Value-at-Risk
SEK:s primära mått på marknadsrisk avseende orealiserade värdeför-
ändringar är stressad Value-at-Risk (sVaR). Value-at-Risk (VaR) är ett
statistiskt marknadsriskmått som uppskattar riskerad förlust med en
viss sannolikhet. För en given tidshorisont och konfidensnivå anger
VaR det tröskelvärde som förlusten inte kommer att överstiga till
följd av förändringar på de finansiella marknaderna. SEK använder
historisk simulering som VaR-modell med en tidshorisont på en dag,
där historiska marknadsrörelser från de två senaste åren appliceras på
dagens innehav för att simulera möjliga utfall av värdeförändringar.
De marknadsparametrar som inkluderas som riskfaktorer är räntor,
basisspreadar, kreditspreadar, valutor, aktier, aktieindex, råvaruindex
samt volatiliteter för swaptioner, cap/floor, aktier, råvaruindex och
valutor. Beräkningen av VaR sker för hela portföljen samt separat för
likviditetsportföljen.
Stressad VaR (sVaR) beräknas med samma uppsättning riskfaktorer
och metod som VaR, men där ett mer stressat scenariofönster väljs.
Stressad VaR mäts med 99 procent konfidensnivå och exponeringen
för totalportföljen för positioner som påverkar kapitalbasen uppgick
vid utgången av 2024 till Skr 58 miljoner (51). De drivande riskfakto-
rerna för sVaR är primärt basisspreadar och räntor.
Kompletterande stresstester
SEK utför regelbundet stresstester genom att tillämpa observerade
rörelser i marknadsfaktorer (historiska scenarier) liksom möjliga fram-
tida rörelser (hypotetiska eller framåtblickande scenarier). De hypo-
tetiska scenarierna inkluderar bland annat räntechocker och omvända
stresstester. Denna typ av analys ger ledningen en uppfattning om den
potentiella effekten på SEK:s verksamhet utifrån betydande rörelser i
riskfaktorer eller bredare marknadsscenarier.
Riskspecifika mått
Räntenettorisk, VaR, sVaR och stresstester kompletteras med riskspe-
cifika mått avseende bland annat ränterisk, spreadrisk och valutarisk.
Dessa beskrivs ytterligare i tabellen på nästa sida.
Finansiella noter
fortsättning, not 26
Års- och hållbarhetsredovisning 2024
108
Marknadsrisk typ
Definition
Källa till marknadsrisktyp
Ränterisk för
Ränterisk för förändring av ekonomiskt värde beräknas
Risken är hänförlig till SEK:s totala verksamhetsprofil, särskilt obalans
förändringar av
dels genom ett 100 baspunkters parallellskifte av alla
mellan räntebärande tillgångar och skulder i form av volym och
ekonomiskt
räntekurvor, dels genom vridningar av räntekurvan.
räntebindningstid. Riskmåtten fångar den långsiktiga effekten av
värde (EVE)
ränteförändringar.
Kreditspreadrisk
Kreditspreadrisk i tillgångar beräknas som möjlig påver-
Risken är hänförlig till SEK:s likviditetsportfölj.
i tillgångar
kan på SEK:s kapitalbas, i form av orealiserat resultat,
till följd av ett 100 baspunkters skift i kreditspreadar för
de tillgångar som redovisas till verkligt värde.
Kreditspreadrisk
Kreditspreadrisk i egen skuld visar möjlig påverkan
Risken är hänförlig till SEK:s strukturerade skuld vilken är värderad
i egen skuld
på SEK:s eget kapital, i form av orealiserat resultat,
till verkligt värde.
då samtliga SEK:s kreditspreadar skiftats med
20
baspunkter.
Valutabasis-
Valutabasisspreadrisk mäter möjlig påverkan på SEK:s
Risken är hänförlig till valutabasisswappar som SEK använder sig
spreadrisk
kapitalbas, i form av orealiserat resultat, då samtliga
av för att säkra valutarisk i portföljen.
valutabasisspreadar skiftats med 20 baspunkter.
Valutarisk
Risken mäts som värdeförändringen av alla valutaposi-
Valutapositionen uppkommer till största delen löpande till följd av
tioner exklusive orealiserade värdeförändringar vid en
skillnaden mellan intäkter och kostnader i utländsk valuta.
antagen förändring av valutakursen mellan respektive
valuta och svenska kronor med tio procentenheter.
Tenorbasis-
Tenorbasisspreadrisk mäter påverkan på SEK:s ekono-
Risken är hänförlig till upp- och utlåning med en månads eller sex
spreadrisk
miska värde till följd av skiften med tio baspunkter av
månaders ränteomsättningsperiod som inte swappas till tre månaders
räntekurvor med olika tenor som bas.
ränteomsättningsperiod.
Övriga risker
Aktierisk, aktievolatilitetsrisk, FX-volatilitetsrisk, råvaru-
SEK:s räntevolatilitetsrisk är primärt hänförlig till inbäddade räntegolv
(aktierisk, råvarurisk,
risk, råvaruvolatilitetsrisk och räntevolatilitetsrisk mäter
i utlåningstransaktioner, medan bolagets aktie- och råvarurisker samt
volatilitetsrisk)
orealiserade värdeförändringar och beräknas med hjälp
FX-volatilitetsrisker endast uppkommer i den strukturerade upplå-
av stresstester av underliggande index och volatiliteter.
ningen. Resultatpåverkan uppkommer trots att samtliga strukturerade
kassaflöden matchas i en säkrande swap. Dessa risker är låga och
uppstår då värderingen av obligationen tar hänsyn till SEK:s egen
kreditspread medan swappen inte påverkas av den.
Finansiella noter
fortsättning, not 26
Års- och hållbarhetsredovisning 2024
109
Riskkontroll
Marknadsrisker mäts, analyseras och rapporteras till bolagets ledning
på daglig basis. Eventuella limitöverträdelser eskaleras omgående och
hanteras enligt dokumenterade instruktioner. Marknadsriskutveckling
rapporteras till bolagets ledning månadsvis, och till styrelsen och sty-
relsens finans- och riskutskott kvartalsvis.
Riskupplysningar
För en kompletterande och utökad redogörelse av den marknads-
risk-relaterade informationen hänvisas till den separata riskrapporten
”Capital Adequacy and Risk Management (Pillar 3) Report 2024”, till-
gänglig på bolagets webbplats.
Värdeförändring om marknadsräntan stiger med en procentenhet
Inverkan på värdet av tillgångar och skulder, inklusive derivat, om marknadsräntorna stiger med en procentenhet (+1 procent).
2024
2023
varav finansiella
varav finansiella
instrument värderade till
instrument värderade till
Skr mn
Totalt
verkligt värde via resultat
Totalt
verkligt värde via resultat
Utländsk valuta
-53
206
-159
142
Svenska kronor
-124
83
-160
55
Summa
-177
289
-319
197
Värdeförändring om marknadsräntan sjunker med en procentenhet
Inverkan på värdet av tillgångar och skulder, inklusive derivat, om marknadsräntorna sjunker med en procentenhet (-1 procent).
2024
2023
varav finansiella
varav finansiella
instrument värderade till
instrument värderade till
Skr mn
Totalt
verkligt värde via resultat
Totalt
verkligt värde via resultat
Utländsk valuta
159
-205
311
-128
Svenska kronor
172
-82
240
-53
Summa
331
-287
551
-181
Tillgångar, skulder och derivat denominerade i utländsk valuta
Tillgångar, skulder och derivat som är denominerade i utländsk valuta,
det vill säga andra valutor än svenska kronor har omräknats till svenska
kronor med användning av de valutakurser som gällde vid årets slut.
Tabellen nedan visar, för de valutor som representerar de största
andelarna av koncernens nettotillgångar och nettoskulder i balans-
räkningen, valutakurs (uttryckt i svenska kronor per enhet), andel av
den totala volymen tillgångar och skulder denominerade i respektive
valuta samt valutapositioner vid årets slut (nettot av balansräkningens
alla tillgångar och skulder). Beloppen är bokförda värden.
31 december 2024
31 december 2023
Valutapositioner
Valutapositioner
Valuta
Växelkurs
Andel (%)
(Skr mn)
Växelkurs
Andel (%)
(Skr mn)
EUR
11,4822
1,2
297
11,1091
0,0
-2
USD
11,0488
0,8
-210
10,0332
1,7
-423
AUD
6,8684
0,7
187
6,8410
1,1
271
MXN
0,5406
0,4
-107
0,5938
0,5
-116
GBP
13,8574
0,2
-59
12,7874
0,3
-62
BRL
1,7876
0,1
-19
2,0687
0,3
-62
CHF
12,1929
0,0
11
11,9767
0,3
62
Övriga
–
0,8
-50
–
1,1
-78
Summa valutaposition
4,2
50
5,3
-410
Finansiella noter
fortsättning, not 26
Års- och hållbarhetsredovisning 2024
110
I enlighet med SEK:s strategi för riskhantering säkras inte valuta-
positioner hänförliga till orealiserade värdeförändringar. Vid årets slut
uppgick valutapositioner exklusive orealiserade värdeförändringar
till Skr 47 miljoner (-7). Tillgångar och skulder som är denominerade
i utländsk valuta ingår i de totala volymerna av tillgångar och skulder
med följande belopp.
31 december
31 december
Skr mn
2024
2023
Totalt tillgångar
368 094
365 929
varav denominerade
i utländsk valuta
312 313
233 855
Totalt skulder
343 522
343 083
varav denominerade
i utländsk valuta
312 265
234 264
Likviditetsrisk
För beskrivning av riskkategori, riskstrategi, riskprofil och riskaptit se den
detaljerade riskförklaringen i avsnittet för Risk- och kapitalhantering.
Riskstyrning
SEK:s styrelse har det övergripande ansvaret för likviditetsrisk och
fastställer styrdokument för likviditetsriskhantering, vidare faststäl-
ler vd instruktion för den löpande operativa hanteringen. Riskchefen
beslutar om metoder för hur likviditetsrisker ska beräknas och föreslår
ändringar i limitstruktur i samband med översyn av riskaptit och limiter.
Likviditetsrisk hanteras operativt av treasuryfunktionen.
Upplånade medel, vilka ännu inte betalats ut i form av krediter, place-
ras främst i räntebärande värdepapper. Hanteringen av likviditetsplace-
ringar regleras i finansierings- och likviditetsstrategin, vilken fastställs
av styrelsens finans- och riskutskott. Likviditetsplaceringar består av
likviditetsreserven och övriga placeringar och utgör tillsammans SEK:s
likviditetsportfölj. Placeringar skall göras i tillgångar med god kredit-
kvalitet och SEK ska undvika att sälja tillgångar i förtid genom att efter-
sträva att likviditetsplaceringar på övergripande nivå investeras på löp-
tider som matchas med den takt som utbetalningar förväntas ske. En
stor del av SEK:s likviditetsplaceringar utgörs av likviditetsreserven,
där enbart värdepapper som är särskilt höglikvida ingår. Syftet med lik-
viditetsreserven är att säkerställa den kortsiktiga betalningsförmågan
och att uppfylla bolagets krav på lägsta likviditetstäckningsgrad (LCR).
SEK:s upplåningsstrategi regleras i styrdokumentet finansierings- och
likviditetsstrategi som fastställts av styrelsens finans- och riskutskott.
För att trygga tillgång till stora volymer långfristig upplåning emitte-
rar SEK obligationer med olika strukturer, valutor och löptider. SEK
genomför dessutom emissioner på många olika geografiska marknader.
För att säkra tillgång till kortfristig upplåning har SEK upplåningspro-
gram för löptider under ett år. Det består av ett US Commercial Paper
Program (UCP) och ett European Commercial Paper program (ECP).
SEK har en beredskapsplan för hantering av likviditetskriser utfär-
dad av vd. Planen definierar vad SEK bedömer konstituera en likvidi-
tetskris och redovisar vilka åtgärder bolaget avser vidta, om en sådan
kris bedöms föreligga.
ESG-relaterade risker kan påverka likviditetsrisk direkt, genom
transmissionskanaler såsom begränsning av upplåningsmöjligheter
eller svårigheter att avyttra likvida tillgångar, eller indirekt via ökade
dragningar på kundernas kreditfaciliteter. Med hänsyn tagen till de till-
gångar SEK har, är dock bedömningen att ESG-risker i nuläget inte har
någon väsentlig påverkan på SEK:s likviditetsrisk.
Riskmätning
Likviditetsrisk på kort sikt övervakas via mätning av likviditetstäck-
ningsgraden (LCR), som visar SEK:s höglikvida tillgångar i relation till
bolagets nettokassautflöde inom 30 kalenderdagar. Utöver LCR moni-
torerar SEK även ett internt överlevnadsmått för att säkerställa god lik-
viditetsberedskap i tider av stress. För långsiktig strukturell likviditets-
risk är SEK:s policy att inte acceptera refinansieringsrisk på aggregerad
nivå, med undantag för LCR-tillgångar. Förhållandet mellan upplåning,
inklusive eget kapital, och utlåning över tid prognostiseras. Vidare
beräknas även stabil nettofinansieringskvot (NSFR). NSFR mäter voly-
men tillgänglig stabil finansiering i relation mot behovet av stabil finan-
siering. SEK utför även stresstester för likviditetsrisk regelbundet och
analyserar även kassaflödesprognoser i olika scenarier.
Riskkontroll
Likviditetsrisk övervakas genom regelbunden analys och rapporte-
ring till företagsledningen, styrelsens finans- och riskutskott, styrelsen
och treasuryfunktionen. Styrelserapportering görs regelbundet och
omfattar uppföljning av LCR, NSFR, interna mått, likviditetsportföljens
sammansättning samt stresstester för likviditetsrisk.
Riskupplysningar
För en kompletterande och utökad redogörelse av den likviditets- och
finansieringsriskrelaterade informationen hänvisas till den separata
riskrapporten ”Capital Adequacy and Risk Management (Pillar 3)
Report 2024”, tillgänglig på bolagets webbplats.
Finansiella noter
fortsättning, not 26
Års- och hållbarhetsredovisning 2024
111
Likviditetsreserven
1
31 december 2024
Skr mdr
Total
SKR
EUR
USD
Övrigt
Värdepapper emitterade eller garanterade av stater, centralbanker
eller multilaterala utvecklingsbanker
25,3
11,0
8,0
6,3
–
Värdepapper emitterade eller garanterade av kommuner
eller andra offentliga organ
18,3
7,1
3,8
7,4
–
Säkerställda obligationer emitterade av institut
13,1
13,1
–
–
–
Tillgodohavanden i Riksgäldskontoret
1,0
1,0
–
–
–
Total likviditetsreserv
57,7
32,2
11,8
13,7
–
31 december 2023
Skr mdr
Total
SKR
EUR
USD
Övrigt
Värdepapper emitterade eller garanterade av stater, centralbanker
eller multilaterala utvecklingsbanker
24,1
8,0
3,9
11,9
0,3
Värdepapper emitterade eller garanterade av kommuner
eller andra offentliga organ
16,5
5,0
4,7
6,8
–
Säkerställda obligationer emitterade av institut
12,7
12,7
–
–
–
Tillgodohavanden i Riksgäldskontoret
1,0
1,0
–
–
–
Total likviditetsreserv
54,3
26,7
8,6
18,7
0,3
1
Likviditetsreserven är en delmängd av SEK:s likviditetsplaceringar.
Likviditetsplaceringar per återstående löptid
31 dec
31 dec
Procent
2024
2023
< 1 år
78
82
1 år – 3 år
18
18
> 3 år
4
–
Nyckeltal för likviditetsrisk
31 dec
31 dec
Procent
2024
2023
LCR
583
494
NSFR
129
131
Likviditetsplaceringar per exponeringstyp
31 dec
31 dec
Procent
2024
2023
Stater och multilaterala
utvecklingsbanker
42
45
Kommuner och offentliga organ
29
29
Säkerställda obligationer
21
22
Finansiella institutioner
7
3
Företag
1
–
Finansiella noter
fortsättning, not 26
Års- och hållbarhetsredovisning 2024
112
Kontraktuella flöden
31 december 2024
Förfall
Förfall
Förfall
1 månad
≤
3 månader
Förfall
Förfall
Förfall
Summa
Diskonte-
Bokfört
Skr mn
≤
1 månad
3 månader
≤
1 år
1 år
≤
3 år
3 år
≤
5 år
> 5 år
kassaflöde
ringseffekt
värde
Finansiella tillgångar
Likvida medel
5 221
–
–
–
–
–
5 221
-2
5 219
Statsskuldförbindelser/
Statsobligationer
552
2 712
919
–
–
–
4 183
-33
4 150
Andra räntebärande
värdepapper än utlåning
11 769
11 371
16 883
11 513
2 657
–
54 193
-1 350
52 843
Utlåning dokumenterad som
värdepapper
164
1 212
8 677
15 835
13 352
18 912
58 152
-9 426
48 726
Utlåning till kreditinstitut
3 318
229
1 653
1 848
1 842
7 447
16 337
-2 808
13 529
Utlåning till allmänheten
6 110
11 919
43 236
85 530
43 302
62 657
252 754
-28 400
224 354
Derivatinstrument
924
480
2 795
3 799
2 109
2 616
12 723
-2 080
10 643
varav kassainflöde valutaderivat
4 930
5 250
34 440
29 660
9 062
7 185
90 527
varav kassautflöde valutaderivat
-4 654
-5 007
-32 313
-27 940
-8 557
-6 982
-85 453
Aktier
–
–
–
–
–
20
20
0
20
Summa
28 058
27 923
74 163
118 525
63 262
91 652
403 583
-44 099
359 484
varav derivatinstrument
i säkringssamband
-132
-371
-509
1 479
644
1 259
2 370
-397
1 973
31 december 2024
Förfall
Förfall
Förfall
1 månad
≤
3 månader
Förfall
Förfall
Förfall
Summa
Diskonte-
Bokfört
Skr mn
≤
1 månad
3 månader
≤
1 år
1 år
≤
3 år
3 år
≤
5 år
> 5 år
kassaflöde
ringseffekt
värde
Finansiella skulder
Skulder till kreditinstitut
-8 607
–
–
–
–
–
-8 607
0
-8 607
Emitterade värdepapper
-8 413
-14 509
-80 112
-143 615
-51 727
-63 353
-361 729
45 341
-316 388
Derivatinstrument
36
-493
-1 219
-920
-1 054
-685
-4 335
-892
-5 227
varav kassainflöde valutaderivat
131
6 485
8 671
5 125
5 615
1 783
27 810
varav kassautflöde valutaderivat
-220
-6 958
-9 782
-5 933
-6 638
-2 188
-31 719
Summa
-16 984
-15 002
-81 331
-144 535
-52 781
-64 038
-374 671
44 449
-330 222
varav derivatinstrument
i säkringssamband
-17
-240
-823
-485
-980
-460
-3 005
81
-2 924
Åtaganden
Avtalade, ej utbetalda krediter
-1 232
-6 818
-16 325
-19 775
1 384
42 766
Likviditetsöverskott (+)/
underskott (–)
9 842
6 103
-23 493
-45 785
11 865
70 380
28 912
Ackumulerat likviditetsöverskott
(+)/underskott (–)
9 842
15 945
-7 548
-53 333
-41 468
28 912
28 912
Utöver instrument i rapport över finansiell ställning och avtalade, ej
utbetalda krediter så har SEK ytterligare tillgängliga medel bestående
av en låneram hos Riksgäldskontoret, se not 27. Vad avser underskott
med förfall mellan ett till tre år och tre till fem år så avser bolaget att
refinansiera dessa genom upplåning på de finansiella marknaderna.
Tillgångar som har flera lösendatum antas innehas till slutförfallo-
datum. Derivat som har flera lösendatum antas återbetalas vid tid-
punkten för det första lösendatumet oavsett om det är SEK eller mot-
parten som har rätt att påkalla förtidslösen. Skulder där endast SEK har
rätt att förtidslösa antas innehas till slutförfall. Skulder med obligato-
risk förtidslösen antas återbetalas vid första lösentillfället. Inbäddade
derivat i finansiella tillgångar och skulder har hanterats enligt samma
metodik som dess värdkontrakt. Det är inte troligt att den tillämpade
försiktighetsprincipen gällande kassaflödena på derivat blir ett verk-
ligt utfall. Kontantsäkerheter enligt säkerhetsavtal för derivatkontrakt
antas förfalla inom det första löptidsintervallet. Skillnader mellan bok-
förda värden och framtida kassaflöden på samtliga finansiella tillgångar
och skulder redovisas i kolumnen Diskonteringseffekt.
Följande tillgångar och skulder som inte är finansiella instrument har
en ungefärlig förväntat återbetalningstid som är kortare än 12 måna-
der: övriga tillgångar, förutbetalda kostnader, upplupna intäkter, övriga
skulder, upplupna kostnader samt förutbetalda intäkter. Alla andra till-
gångar och skulder som inte är finansiella instrument har en ungefärlig
förväntad återbetalningstid som är 12 månader eller längre.
Samtliga belopp ovan innehåller ränta förutom avtalade, ej utbe-
talda krediter.
Finansiella noter
fortsättning, not 26
Års- och hållbarhetsredovisning 2024
113
31 december 2023
Förfall
Förfall
Förfall
1 månad
≤
3 månader
Förfall
Förfall
Förfall
Summa
Diskonte-
Bokfört
Skr mn
≤
1 månad
3 månader
≤
1 år
1 år
≤
3 år
3 år
≤
5 år
> 5 år
kassaflöde
ringseffekt
värde
Finansiella tillgångar
Likvida medel
3 483
–
–
–
–
–
3 483
-1
3 482
Statsskuldförbindelser/
Statsobligationer
–
9 364
2 277
–
–
–
11 641
-116
11 525
Andra räntebärande
värdepapper än utlåning
11 646
12 476
7 826
10 590
–
–
42 538
-977
41 561
Utlåning dokumenterad som
värdepapper
309
2 003
7 822
22 951
10 926
16 338
60 349
-9 122
51 227
Utlåning till kreditinstitut
11 681
135
1 717
1 777
944
4 389
20 643
-1 634
19 009
Utlåning till allmänheten
7 672
9 948
42 957
86 141
43 403
63 114
253 235
-29 070
224 165
Derivatinstrument
59
-55
-1 095
3 250
2 772
3 055
7 986
-1 554
6 432
varav kassainflöde valutaderivat
364
5 406
2 927
8 798
10 098
9 828
37 421
varav kassautflöde valutaderivat
-344
-5 363
-2 885
-8 151
-8 970
-9 000
-34 713
Aktier
–
–
–
–
–
–
–
–
–
Summa
34 850
33 871
61 504
124 709
58 045
86 896
399 875
-42 474
357 401
varav derivatinstrument
i säkringssamband
-103
-624
-3 007
1 495
1 711
2 031
1 503
-697
806
31 december 2023
Förfall
Förfall
Förfall
1 månad
≤
3 månader
Förfall
Förfall
Förfall
Summa
Diskonte-
Bokfört
Skr mn
≤
1 månad
3 månader
≤
1 år
1 år
≤
3 år
3 år
≤
5 år
> 5 år
kassaflöde
ringseffekt
värde
Finansiella skulder
Skulder till kreditinstitut
-3 628
–
–
–
–
–
-3 628
–
- 3 628
Emitterade värdepapper
-4 381
-30 826
-54 853
-159 014
-55 627
-56 548
-361 249
47 141
- 314 108
Derivatinstrument
-1 543
-1 919
-3 165
-2 805
-618
-1 372
-11 422
-1 215
- 12 637
varav kassainflöde valutaderivat
8 391
12 358
39 175
29 220
3 285
2 237
94 666
varav kassautflöde valutaderivat
-9 283
-13 803
-42 143
-31 770
-3 577
-2 866
-103 442
Summa
-9 552
-32 745
-58 018
-161 819
-56 245
-57 920
-376 299
45 926
- 330 373
varav derivatinstrument
i säkringssamband
-37
-250
-1 014
-1 125
-189
-817
-3 432
264
- 3 168
Åtaganden
Avtalade, ej utbetalda krediter
-2 188
-1 043
-15 063
-19 071
-2 843
40 208
Likviditetsöverskott (+)/
underskott (–)
23 110
83
-11 577
-56 181
-1 043
69 184
23 576
Ackumulerat likviditetsöverskott
(+)/underskott (–)
23 110
23 193
11 616
-44 565
-45 608
23 576
23 576
Operativ risk
För beskrivning av riskkategorin, riskstrategi, riskprofil och riskaptit se den
detaljerade riskförklaringen i avsnittet för Risk- och kapitalhantering.
Riskstyrning
All verksamhet som bedrivs inom SEK är exponerad mot operativa
risker. Den övergripande strategin är att reducera de operativa risker
som uppstår av affärsstrategin. Kostnaderna för att reducera operativa
risker ska stå i rimlig proportion till de effekter som de riskreducerande
åtgärderna förväntas medföra.
Huvudfunktionscheferna ansvarar för effektiv hantering av operativ
risk inom den egna funktionen. Som stöd för hanteringen av operativ
risk arbetar bolaget utifrån SEK:s riskramverk och styrande dokument.
SEK styr den operativa risken i verksamheten via så kallade nyckel-
riskindikatorer. Nyckelriskindikatorerna identifieras av ansvariga funk-
tioner i samråd med Riskfunktionen utifrån såväl den löpande hante-
ringen av de operativa riskerna i organisationen, som från rapporterade
incidenter. När ett gränsvärde i en nyckelriskindikator överskrids ges
en förvarning om en eventuellt ökad operativ risk i verksamheten. När
värdet i en nyckelriskindikator överstiger gränsvärdet genomför risk-
ansvarig funktion en dokumenterad analys som konkluderar huruvida
åtgärder för att hantera en eventuell ökad risk behövs och hur dessa i
så fall ser ut.
Finansiella noter
fortsättning, not 26
Års- och hållbarhetsredovisning 2024
114
Riskidentifiering
Huvudfunktionscheferna är ansvariga för att personalen inom den
egna funktionen är uppmärksam på och identifierar risker, även fram-
växande risker så kallade ”emerging risks”.
SEK genomför återkommande risk- och kontrollsjälvutvärderingar
(RCSA) för att identifiera risker i till exempel produkter, tjänster, funk-
tionen, processer, IKT-tillgångar samt vid arrangemang med tredje
parter oavsett om dessa arrangemang är utkontrakteringslösningar
eller inte. Riskerna identifieras utifrån orsak, händelse och påverkan
samt mappas och kategoriseras i enlighet med de risktyper som finns
definierade i SEK:s risktaxonomi. Risker identifieras baserat på kunskap
och erfarenhet över vad som kan gå fel i en process. Som stöd för riski-
dentifiering används bl.a. interna observationer, omvärldsbevakningar,
incidentrapporter och revisionsrapporter.
Exempel på orsaker och faktorer som kan leda till operativa risker är
personberoenden, resursbrist, bristande cybersäkerhet, ökade säker-
hetshot, IKT-sårbarheter eller sårbarheter i eller från ej supporterade
system. Även miljö- och klimat-, sociala- och styrningsrelaterade fak-
torer (”ESG-faktorer”) kan leda till operativa risker exempelvis genom
att orsaka (driva) legala risker eller rapporteringsrisker.
Samtliga medarbetare inom SEK är ansvariga för att inträffade inci-
denter rapporteras. Rapporterade incidenter följs regelbundet upp
och granskas av Riskfunktionen alternativt av funktionen för regelef-
terlevnad. Om en incident leder till allvarliga störningar som innebär
förlust av operativ förmåga i någon av SEK:s väsentliga processer eller
kritiska eller viktiga förmågor hanteras den i enlighet med framtagen
kontinuitetsplan. Om en incident eller händelse inträffar som definie-
ras som en kris hanteras den i enlighet med SEK:s krisplan. Eventuella
händelser av väsentlig betydelse inklusive kritiska IKT-incidenter rap-
porteras till Finansinspektionen inom fastställda tidsramar.
Riskidentifiering sker även genom SEK:s produktgodkännandepro-
cess (New Product Approval Process ”NPAP”). NPAP används vid
godkännande av nya eller väsentligt förändrade produkter, tjänster,
marknader, processer, IKT-system och större förändringar i bolagets
verksamhet och organisation. Genom NPAP förhindrar SEK att bola-
get omedvetet tar på sig risk som inte kan hanteras.
Riskmätning
SEK mäter risknivån för operativ risk med hjälp av SEK:s metod för
risk- och kontrollsjälvutvärdering (RCSA) inklusive värderingsmatris.
Identifierade operativa risker mäts efter sannolikheten för att risken
inträffar och den finansiella-, regelefterlevnads-, och ryktespåverkan/
konsekvensen. Operativa risker mäts både brutto (innan riskreduce-
rande åtgärder) och netto, det vill säga efter riskreducerande åtgärder
Kvartalsvis genomförs även en övergripande mätning av SEK:s ope-
rativa risk. Mätningen sker ”uppifrån och ner” och är på övergripande
och expertbaserad nivå men beaktar de ”nerifrån och upp” risker som
identifierats i löpande av organisationen genom RCSA:erna.
Riskkontroll
SEK:s ramverk för internkontroll följer COSO-regelverkets principer,
och baseras på fem huvudkomponenter, Styr- och kontrollmiljön,
Riskbedömning, Information och Kommunikation samt Övervakande
aktiviteter. Syftet med SEK:s ramverk för internkontroll är att tillse att
såväl verksamheten som kontrollfunktionerna är effektiva och ända-
målsenliga, att verksamheten bedrivs på ett ansvarsfullt sätt, att den
finansiella och icke-finansiella informationen som rapporteras är till-
förlitlig samt att interna och externa regler efterlevs
Riskupplysningar
För en kompletterande och utökad redogörelse av operativ riskrela-
terad information hänvisas till den separata riskrapporten ”Capital
Adequacy and Risk Management (Pillar 3) Report 2024”, tillgänglig på
bolagets webbplats.
Miljö och Social risk
(påverkans perspektiv
)
(”Hållbarhetsrisk”) samt Styrningsrisk
För beskrivning av riskkategorierna, riskstrategi, riskprofil och riskaptit
se den detaljerade riskförklaringen i avsnittet för Risk- och kapitalhan-
tering.
Riskstyrning
I Policy för hållbar finansiering och vd:s instruktion för hantering av
hållbarhetsrisker regleras hantering av hållbarhetsrisker enligt gäl-
lande interna och externa regelverk.
I Policy mot korruption ges riktlinjer i arbetet mot korruption. I Instruk-
tion avseende åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism
samt hantering av internationella sanktioner regleras hantering av ris-
ker relaterat till finansiell brottslighet enligt gällande interna och
externa regelverk.
SEK styr verksamhetens utveckling och utnyttjar aktivt riskreduce-
rande möjligheter samt har kontroll på riskernas utveckling över tid för
att säkerställa att verksamheten hålls inom fastställd riskaptit för håll-
barhets- samt styrningsrisker. Målkonflikter mellan ekonomiska, soci-
ala och miljömål ska hanteras efter bästa förmåga utan att väsentligt
skada något av målen.
Riskidentifiering och mätning
SEK genomför årligen övergripande riskbedömningar inom hållbar-
hets- och styrningsriskområdet. SEK:s hållbarhets- samt styrningsrisker
återfinns framför allt i utlåningen men finns även inom upplåningen,
likviditetsplaceringar, inköpsprocessen samt i den egna verksamheten.
Vid bedömning av riskerna i enskilda affärer och transaktioner till-
lämpar SEK ett riskbaserat förhållningssätt. Det innebär att analys och
riskreducerande åtgärder anpassas till riskbilden och är mer detaljerad
för affärer som bedöms ha en högre inneboende risk oavsett köpare,
land, storlek på affär, kredittid och typ av finansiell produkt. Huvud-
fokus för bedömning av hållbarhetsrisker är den verksamhet där varan
eller tjänsten ska användas. Vid höga hållbarhetsrisker genomförs
bedömning av parternas kapacitet att hantera riskerna. Vid projekt-
relaterad finansiering utvärderas därmed, i förekommande fall, pro-
jektbolagets respektive slutanvändarens förmåga att hantera hållbar-
hets- och styrningsrisker. SEK ställer krav på att aktuell part agerar på
hållbara grunder i enlighet med internationella riktlinjer.
Den potentiella risken att SEK finansierar verksamheter och projekt
med negativ påverkan på hållbarhetsfrågor identifieras på lands-, mot-
parts- och affärsnivå.
•
Land – Länder klassificeras utifrån risk för korruption, negativ påver-
kan på mänskliga rättigheter inklusive arbetsvillkor samt risk för
penningtvätt, finansiering av terrorism och icke transparent skatte-
jurisdiktion.
•
Motpart – Kontroller görs avseende kundkännedom, inklusive
ägarförhållanden och kontroll mot internationella sanktionslistor
samt om motparten har varit involverad i incidenter inom hållbar-
hetsområdet. Hållbarhetsrisker identifieras och bedöms utifrån
bransch inklusive finansierad vara eller tjänst.
•
Affär – i) Projekt och projektrelaterad finansiering klassificeras
utifrån potentiell social och miljömässig påverkan enligt OECD:s
riktlinjer för social och miljömässig hänsyn vid statsstödda export-
krediter eller Ekvatorprinciperna. Kategori A-projekt innebär risk
för påtaglig potentiell påverkan, kategori B-projekt innebär viss
potentiell påverkan och kategori C-projekt ingen eller liten poten-
tiell påverkan. ii) Övriga affärer analyseras för att bedöma risker för
korruption, negativ miljö- eller klimatpåverkan, negativ påverkan på
mänskliga rättigheter och arbetsvillkor samt risk för penningtvätt,
finansiering av terrorism och icke transparent skattejurisdiktion.
Finansiella noter
fortsättning, not 26
Års- och hållbarhetsredovisning 2024
115
Riskkontroll
Hållbarhets- och styrningsrelaterade kontroller har implementerats
för att reducera väsentliga risker i verksamheten genom SEK:s intern-
kontrollramverk. Första linjen ansvarar för att designa, implementera
samt utföra kontrollerna i den dagliga verksamheten. De oberoende
kontrollfunktionerna ansvarar för att testa designen, implemente-
ringen och den operativa effektiviteten av kontrollerna samt återrap-
portera resultatet av kontrolltestningen till styrelsen, FRU, RU och vd.
Not 27. Transaktioner med närstående
SEK definierar närstående i moderbolag och koncern som:
•
aktieägaren, svenska staten
•
bolag och organisationer som är kontrollerade genom
en statlig ägare, svenska staten
• dotterbolag
• ledande befattningshavare
•
övriga närstående parter
Svenska staten äger 100 procent av bolagets aktiekapital. Genom
direkta garantier utfärdade av Exportkreditnämnden, EKN, var 43 pro-
cent (43) av SEK:s utestående lån den 31 december 2024 garanterade
av den svenska staten. Ersättning till EKN för de garantier där SEK står
för kostnaden uppgår för 2024 till Skr 30 miljoner (46). SEK adminis-
trerar, mot ersättning, svenska statens system för statsstödda export-
krediter (CIRR-systemet) samt statens tidigare system för utvecklings-
krediter, se not 1 (e) och not 24.
SEK har en låneram hos Riksgäldskontoret på Skr 150 miljarder (175).
Låneramen kan användas för finansiering inom CIRR-systemet med
upp till Skr 138 miljarder (140), samt för kommersiell exportfinansiering
upp till Skr 12 miljarder (35). Låneramen har i december 2024 förlängts
att gälla även för 2025 med Skr 150 miljarder varav Skr 12 miljarder för
kommersiell exportfinansiering.
SEK ingår transaktioner med företag som helt eller delvis ägs eller
kontrolleras av staten. SEK finansierar också exportkrediter (i form av
direkta eller indirekta lån) till företag med anknytning till staten. Trans-
aktioner med närstående motparter sker på samma villkor (inklusive
ränta och amorteringsplaner) som transaktioner med icke närstående.
Koncernens och moderbolagets mellanhavanden med närstående
parter skiljer sig inte väsentligt åt. Inga interna mellanhavanden före-
kommer mellan moder-och dotterbolag. För ytterligare information se
not 15.
Ledande befattningshavare omfattar följande positioner:
• styrelsen
• verkställande direktören
•
övriga personer ingående i företagsledningen
För information om ersättning och andra förmåner till ledande befatt-
ningshavare se not 5.
Övriga närstående parter utgörs av nära anhöriga till nyckelpersoner i
ledande positioner. Övriga närstående parter utgörs också av företag
som står under bestämmande inflytande av nyckelpersoner i ledande
positioner inom SEK liksom företag som står under bestämmande
inflytande av nära anhöriga till dessa befattningshavare.
Följande tabeller summerar i övrigt koncernens transaktioner med
närstående:
2024
 
Bolag och organisationer vilka är
 
Aktieägare,
kontrollerade genom en statlig
 
svenska staten
ägare, svenska staten
Summa
Tillgångar/
Ränteintäkter/
Tillgångar/
Ränteintäkter/
Tillgångar/
Ränteintäkter/
Skr mn
Skulder
Räntekostnader
skulder
Räntekostnader
Skulder
Räntekostnader
Kassa
1 000
94
–
–
1 000
94
Statsskuldförbindelser/
Statsobligationer
1 650
23
–
–
1 650
23
Andra räntebärande
värdepapper än utlåning
10 994
340
2 105
59
13 099
399
Utlåning dokumenterad
som värdepapper
–
–
6 088
248
6 088
248
Utlåning till kreditinstitut
–
–
3 029
146
3 029
146
Utlåning till allmänheten
–
–
637
36
637
36
Avräkningsfordran mot staten
1
8
–
–
–
8
–
Summa
13 652
457
11 859
489
25 511
946
Övriga skulder
–
–
–
–
–
–
Avräkningsskuld mot staten
1
3 673
–
–
–
3 673
–
Summa
3 673
–
–
–
3 673
–
Finansiella noter
fortsättning, not 27
Års- och hållbarhetsredovisning 2024
116
2023
Bolag och organisationer vilka är
Aktieägare,
kontrollerade genom en statlig
svenska staten
ägare, svenska staten
Summa
Tillgångar/
Ränteintäkter/
Tillgångar/
Ränteintäkter/
Tillgångar/
Ränteintäkter/
Skr mn
Skulder
Räntekostnader
skulder
Räntekostnader
Skulder
Räntekostnader
Kassa
1 000
97
–
–
1 000
97
Statsskuldförbindelser/
Statsobligationer
–
6
–
–
–
6
Andra räntebärande
värdepapper än utlåning
7 996
222
1 473
47
9 469
269
Utlåning dokumenterad
som värdepapper
–
–
5 782
248
5 782
248
Utlåning till kreditinstitut
–
–
2 207
126
2 207
126
Utlåning till allmänheten
–
–
660
32
660
32
Avräkningsfordran mot staten
1
3
–
–
–
3
–
Summa
8 999
325
10 122
453
19 121
778
Övriga skulder
–
–
–
–
–
–
Avräkningsskuld mot staten
1
3 641
–
–
–
3 641
–
Summa
3 641
–
–
–
3 641
–
1
För information om avräkningsfordran eller avräkningsskuld mot staten hänvisas till not 16, not 19 och not 24.
Not 28. Händelser efter rapportperioden
Styrelsen avser att besluta om att en extra bolagsstämma ska hållas
där styrelsens föreslår en extra utdelning om Skr 1 000 miljoner, vilket
motsvarar Skr 250,62 per aktie.
Den 13 februari 2025 rekryterades Tobias Hornberger till rollen som
Chief Financial Officer på SEK. Tobias Hornberger tillträder sin tjänst
i juni 2025.
SEK har också beslutat att genomföra ett antal organisationsför-
ändringar vilka träder ikraft 1 mars 2025. Jens Hedar lämnar rollen
som tillförordnad CFO för att bli chef för Internationell Finansiering.
I samband med detta tar Pontus Davidsson, nuvarande chef för Inter-
nationell Finansiering, en ny roll inom Internationell Finansiering.
Funktionerna Kundrelationer och Hållbarhet slås ihop till en gemen-
sam funktion där Maria Simonson, Hållbarhetschef och tillförordnad
chef Kundrelationer, blir chef för Kundrelationer och Hållbarhet.
I väntan på att Tobias Hornberger tillträder sin tjänst som CFO kommer
Susanna Rystedt, Chef Strategi, affärsutveckling och kommunikation
agera tillförordnad CFO.
I övrigt har inga händelser inträffat efter rapportperiodens slut som
har en väsentlig påverkan på informationen i rapporten.
Innehåll
Hållbarhetsnot 1. Information om hållbarhetsredovisningen
117
Hållbarhetsnot 2. Intressenter
118
Hållbarhetsnot 3. Väsentlighetsanalys
120
Hållbarhetsnot 4. Information om strategi, styrning och riskhantering
124
Hållbarhetsnot 5. Klimat och miljö
126
Hållbarhetsnot 6. Egna medarbetare
127
Hållbarhetsnot 7. Arbetsvillkor och mänskliga rättigheter
130
Hållbarhetsnot 8. Affärsetik och anti-korruption
131
Hållbarhetsnot 9. Motverkande av finansiell brottslighet
132
Hållbarhetsnot 10. Informationssäkerhet
133
Hållbarhetsnot 11. Hållbar finansiering
134
Hållbarhetsnot 12. Projektrelaterad finansiering
135
Hållbarhetsnot 13. Klimatrelaterade risker och möjligheter (TCFD)
136
Hållbarhetsnot 1. Information om hållbarhetsredovisningen
Information om hållbarhetsredovisningen och dess innehåll, omfattning
och avgränsning, förändringar i hållbarhetsredovisningen, riktlinjer för
transparens, principer för extern granskning samt kontaktinformation
framgår nedan. Information om redovisningsprinciper återfinns under
Redovisningsprinciper.
Hållbarhetsrapport enligt ÅRL
SEK:s hållbarhetsrapport följer årsredovisningslagen (1995:1554) och
är en del av företagets årsredovisning, och hållbarhetsinformationen
har integrerats i hållbarhetsnoterna som återfinns på sid 117-143. För
beskrivning av affärsmodell, se sid 3 samt 14-15.
Hållbarhetsredovisningens omfattning och avgränsning
Hållbarhetsredovisningen omfattar hela koncernen och har upprät-
tats i enlighet med Global Reporting Initiatives Standards 2021 (GRI). I
rapporten appliceras också för SEK relevanta delar av GRI sektorsupp-
lement för finansiella aktörer. SEK har rapporterat i enlighet med GRI
Standards sedan 2007. I hållbarhetsnot 13 redovisas SEK:s klimatrelate-
rade risker och möjligheter i enlighet med rekommendationerna från
Task Force on Climate-related Financial Disclosures (TCFD).
Hållbarhetsredovisningen omfattar de frågor som har identifierats
som väsentliga för SEK:s verksamhet. SEK:s metod för att identifiera
väsentliga hållbarhetsfrågor, så kallad väsentlighetsanalys, följer
rekommendationerna från GRI. Mer information om SEK:s väsentliga
frågor återfinns i hållbarhetsnot 3. I rapporten återges de åtaganden
inom SEK:s väsentliga områden som bolaget har åtagit sig under räken-
skapsåret 2024 (1 januari 2024 – 31 december 2024) och gjordes publik
26 februari 2025. Den senaste föregående hållbarhetsredovisningen
för SEK avseende räkenskapsår 2023 publicerades 23 februari 2024.
Förändringar i hållbarhetsredovisningen
Under 2023 genomfördes ett antal anpassningar i den integrerade
Års- och hållbarhetsredovisningen för att återspegla resultatet i den
Dubbla väsentlighetsanalysen som genomfördes under 2023. Änd-
ringarna inkluderade integration mellan den finansiella och hållbar-
hetsrelaterade informationen samt ändringar i struktur, omfång och
omfattning i hållbarhetsnoten.
Under 2024 har analysen uppdateras i enlighet med riktlinjerna i
ESRS. SEK har valt att inte presentera utfallet av den uppdaterade ana-
lysen i årets redovisning, därmed har inte ytterligare större ändringar
genomförts i hållbarhetsredovisningen.
Riktlinjer för transparens
Svensk lag om banksekretess reglerar redovisning av information som
rör enskilda affärer. SEK tar aktiv del i utveckling av ökad transparens
för banksektorn avseende hållbarhetsfrågor. SEK utgår från interna-
tionella riktlinjer för ökad transparens i utlåningen. De riktlinjer som
främst är relevanta för SEK är Ekvatorprinciperna för projektrelate-
rad finansiering och TCFD för transparens avseende projektrelaterad
finansiering och klimatrelaterade risker i utlåningen.
Principer för extern granskning
I enlighet med ägarpolicy sker extern granskning av bolagets revisorer.
Mer information återfinns i Bestyrkanderapporten.
Kontakt
För frågor rörande rapporten hänvisas till SEK:s Chief Financial Officer.
Hållbarhetsnoter
Års- och hållbarhetsredovisning 2024
117
Hållbarhetsnoter
Hållbarhetsnot 2. Intressenter
Intressenter är de grupper eller individer som direkt eller indirekt
påverkar eller påverkas av SEK:s verksamhet. Genom att föra dialog
och samverka med intressenter ökar SEK kunskapen om deras priori-
teringar och vilka förväntningar intressenterna har på SEK och använ-
der insikterna för att utveckla hållbarhetsarbetet. SEK ser även natu-
ren som en viktig men tyst huvudintressent eftersom SEK finansierar
många verksamheter som både är beroende av och påverkar naturen.
Intressenternas förväntningar
I tabellen visas hur den kontinuerliga dialogen med SEK:s intressenter
sker och vilka frågor som de framhållit som viktiga för SEK att priori-
tera. De generella förväntningar som redovisas i tabellen är en sam-
manvägd bedömning av intressentdialog som skett tidigare år justerat
med de teman som belysts under 2024. SEK för även kontinuerlig dia-
log med andra intressentgrupper som till exempel journalister, studen-
ter, skolor, universitet samt press och media.
Intressentdialoger viktig input till väsentlighetsanalysen
Många enskilda individer och grupper påverkas av hur SEK bedriver
sin verksamhet. Inom ramen för den due diligence som genomförs
vid A- och B-projekt (se definitioner) inkluderas dialog med individer,
grupper och lokalsamhällen. Intressentdialoger är en viktig del i att
identifiera och bedöma påverkan samt utgör grunden för vilka risk-
reducerande åtgärder som vidtas i relation till påverkade samhällen,
konsumenter och slutanvändare. SEK:s deltagande i OECD:s arbets-
grupper för social och miljömässig hänsyn vid statsstödda exportkredi-
ter samt Ekvatorprincipernas arbetsgrupper är värdefullt för utbyte av
erfarenheter kring due diligence av projekt samt tillämpning av riktlin-
jer. Läs mer i avsnitt Utlåning under SEK:s verksamhet.
SEK fångar upp perspektiv och ökar kunskapen om miljö- och klimat-
påverkan genom att ta del av forskningsrapporter och analyser samt
genom att föra dialog med frivillig- och branschorganisationer samt
specialister på miljö- och klimatfrågor. SEK får också kontinuerligt
insikter via det av EKN:s och SEK:s inrättade vetenskapliga klimatråd,
som fungerar som rådgivande stöd i arbetet med att anpassa det
svenska exportfinansieringssystemet för att ligga i linje med Parisavta-
lets 1,5-gradersmål, se hållbarhetsnot 5 samt 13.
För att öka insikterna om hur SEK tydligare kan integrera biologisk
mångfald i det finansiella beslutsfattandet, genomförde SEK tillsam-
mans med forskare från forskningsprogrammet Mistra BIOPATH ett
pilotprojekt under året för att kartlägga och analysera utlåningsport-
följen utifrån rapporteringsramverket TNFD:s (Task Force on Natu-
re-related Financial Disclosures) så kallade LEAP-metod.
Intressenter som kan påverka SEK:s verksamhet och som använder
SEK:s hållbarhetsredovisning för att bilda sig en uppfattning, inklude-
rar bland annat SEK:s ägare, investerare, kreditratinginstitut, ESG-ra-
tingbolag, agentbanker och kunder. Under 2024 genomförde SEK,
utöver den kontinuerliga kunddialogen, ett antal kundseminarier med
hållbarhetsfokus. Ett antal av årets intressentdialoger med investerare
har också haft fokus på hållbarhet. Bland annat genomfördes under
april en roadshow med ESG-fokus.
Intressentgrupp
Dialogform
Generella förväntningar på SEK
Investerare
Förser SEK med kapital och förväntar sig
avkastning. Många investerare använder
bedömningar från kreditratingbolag och
ESG-ratingbolag som input för sin analys.
Möten, konferenser, inves-
terarpresentationer och
finansiella rapporter.
Avkastning. Samverkan kring hållbarhetsfrågor. Trans-
parens och integritet i hållbarhetskriterierna. Emission av
gröna, sociala och hållbarhetslänkade obligationer och
obligationer kopplade till de globala hållbarhetsmålen
och EU:s taxonomi.
Svenska staten (ägare)
Beslutar SEK:s uppdrag och samhällsupp-
drag. Tillsätter styrelsen. Följer upp ägarens
intentioner och bolagets utveckling via
ägardialog.
Ägarpolicy, uppdrag,
ägaranvisning och håll-
barhetsanalys. Styrelse-
representation. Möten
och nätverksträffar.
Finansiering på kommersiella och hållbara grunder,
ansvarsfullt agerande och tillvaratagande av affärsmöjlig-
heter som leder till hållbart värdeskapande. Beslut om och
agerande för att uppfylla strategiska mål för hållbart vär-
deskapande. Samverkan med övriga statliga aktörer inom
”Team Sweden”. Anpassning av exportkreditsystemet till
Parisavtalet och Kunming-Montreal Global Biodiversity
Framework (GBF). Beräkna och arbeta med bolagets finan-
sierade växthusgasutsläpp. Anpassning av processer för
att möta kraven i CSRD.
Myndigheter
Fastställer riktlinjer som SEK måste förhålla
sig till, inkl. CSRD.
Rapporter.
Regelefterlevnad.
Ratingbolag
Kreditratingbolag förser SEK med kredit-
betyg, vilket påverkar SEK:s tillgång till kapital
och SEK:s kostnad av kapital. ESG-rating-
bolag förser SEK med hållbarhetsbetyg, som
kan påverka intressenters inkl. investerares
syn på SEK.
Möten, rapporter.
Transparens och tydlighet i kommunikationen.
Leverantörer
Förser SEK med tjänster/produkter för att
kunna bedriva verksamhet, inkl. datacenter,
IT, fastighetstjänster.
Skriftlig dialog, möten.
Betalningar i tid och att SEK håller sig till avtalet.
Relation:
Direkt
Indirekt
Position i värdekedja:
Uppströms
Nedströms
Egen verksamhet
Års- och hållbarhetsredovisning 2024
118
Hållbarhetsnoter
Intressentgrupp
Dialogform
Generella förväntningar på SEK
Arrangörsbank
SEK anlitar arrangörsbanker för sin upp-
låning med motparter som för en aktiv och
konstruktiv marknadsdialog med SEK:s
Treasury. Arrangörsbanker hjälper även
SEK med Investor Relations arbete och är
normalt sett de som arrangerar mötena
på roadshows, där SEK för dialog med
investerare.
Möten, roadshows.
Arrangörer för private placements och roadshows förväntar
sig mandat på större publika obligationstransaktioner.
Medarbetare
Arbetstagare- arbetsgivarrelation.
Samtal, möten, medarbetar-
undersökning, pulsmätningar,
dialog med fackliga klubbar
på arbetsplatsen.
En arbetsgivare som tar ansvar, erbjuder en god arbets-
miljö och säkerställer goda förutsättningar för att kunna
göra ett bra arbete, inklusive goda utvecklingsmöjligheter
samt möjligheter att växla mellan arbete på kontor och på
distans samt hitta en balans mellan arbete och fritid.
Styrelsen
Tillsätter och avsätter vd. Fattar beslut
om bland annat strategier, investeringar
och mål.
Styrelsemöten,
delegationsresor.
Hälsosam utveckling av verksamheten i enlighet med
styrelsens beslutade strategier och mål. Transparent
uppföljning och återrapportering till styrelsen.
Agentbank
Relaterat till utlåningssidan och är normalt
sett ledande part i större transaktioner, där
SEK står för en del av finansiering.
Möten.
Proaktivitet, stabilitet, transparens och tydlighet
i
kommunikationen.
EKN och andra exportkreditinstitut
Till exempel Exportkreditnämnden (EKN),
som tillsammans med SEK utgör det svenska
exportfinansieringssystemet. Exportkredit-
institut är med och ställer ut garantier när
SEK lånar ut pengar.
Möten, rundabordssamtal,
nätverksträffar, gemen-
samma events.
Samarbete kring gemensamma affärer. Samverkan kring
utveckling av det svenska exportkreditsystemet och dess
anpassning till Parisavtalet.
Team Sweden
Samarbetspartners för främjande av Sverige
och svensk export, Svenska ambassader
och aktörer som ingår i Team Sweden tex.
Business Sweden och Swedfund.
Möten, rundabordssamtal,
nätverksträffar, gemen-
samma events
Samarbete kring gemensamma affärer. Samverkan kring
utveckling av det svenska exportkreditsystemet och dess
anpassning till Parisavtalet.
Låntagare
Kund-leverantörsförhållande. SEK har
möjlighet till att påverka genom dialog och
villkor för finansieringen.
Kunddialog, möten,
kundundersökning, enkät
export- och hållbarhets-
frågor, nätverksträffar,
delegationsresor.
Attraktiva finansieringserbjudanden inklusive det svenska
exportkreditsystemets erbjudande. Smidiga och transpa-
renta processer med tydliga och rimliga hållbarhetskrav
i linje med marknadspraxis. Stabilitet, långsiktighet och
förutsägbarhet.
Påverkade samhällen
Samhällen som påverkas genom låntagar-
nas verksamheter upp- och nedströms
i värdekedjan.
Due diligence inkl. relevant
intressentdialog för A- och
B-projekt, möten och runda-
bordssamtal NGOs, rappor-
ter från forskare och NGOs.
Ansvarsfullt agerande med hänsyn till både klimat, miljö
och påverkan på människan. Aktivt arbete för hållbar
samhällsomställning.
NGO:s*
NGO:s kan influera SEK:s beslut i viss mån.
Kan anses vara en representant för bland
annat tysta intressenter.
Möten, rundabordssamtal,
enkät hållbarhetsfrågor,
rapporter.
Ansvarsfullt agerande och transparens. Tydliga förvänt-
ningar på exportörernas hållbarhetsarbete i komplexa
marknader. Avstå från att finansiera fossilrelaterad verk-
samhet. Agera kravställare inom rättvis klimatomställning,
anti-korruption och för mänskliga rättigheter i internatio-
nella projekt.
Tysta intressenter (t. ex. naturen)
Tysta intressenter som t. ex. natur eller miljö
påverkas främst indirekt av SEK:s utlåning.
Dessa kan inte föra sin egen talan.
Möten, rundabordssamtal,
samverkan, rapporter.
Talan för tysta intressenter
förs bland annat av forskare
och NGO:s.
Ansvarsfullt agerande för att minimera klimat-
och
miljöpåverkan.
Relation:
Direkt
Indirekt
Position i värdekedja:
Uppströms
Nedströms
Egen verksamhet
*Frivillig- och branschorganisationer samt representanter för civilsamhället.
Års- och hållbarhetsredovisning 2024
119
Hållbarhetsnoter
Hållbarhetsnot 3. Väsentlighetsanalys
För att vara en ansvarsfull aktör krävs insikt i vilken direkt och indirekt
påverkan SEK har på omgivningen givet företagets aktiviteter, erbju-
dande och affärsrelationer, sett till hela värdekedjan. För att bedöma
hur långsiktigt hållbar SEK:s affärsmodell är krävs också insikt kring
beroenden, risker och möjligheter kopplade till olika hållbarhetsfrå-
gor och hur dessa direkt eller indirekt påverkar eller kan komma att
påverka SEK:s finansiella ställning, utveckling och position. SEK:s
utlåningsportfölj innefattar exempelvis flera olika verksamheter vars
affärsmodeller är beroende av olika typer av ekosystemtjänster.
2023 års väsentlighetsanalys bas för årets rapportering
SEK genomförde under 2023 en första väsentlighetsanalys ur ett
dubbelt perspektiv, där såväl SEK:s direkta och indirekta påverkan på
omgivningen som hållbarhetsfrågornas potentiella finansiella effekt på
SEK beaktades. För påverkansperspektivet följde väsentlighetsanaly-
sen rekommendationerna från GRI. Väsentlighetsanalysen från 2023
bedöms fortsatt relevant och utgör bas för 2024 års rapportering. Pro-
cessen för 2023 års analys beskrivs nedan.
Tvärfunktionell arbetsgrupp för kontinuitet och ägarskap
En utgångspunkt för analysen var att utgå från SEK:s etablerade
processer och metoder, för att bygga upp en metodik för dubbel
väsentlighetsanalys som är verksamhetsnära och kan bidra i bola-
gets strategiska beslutsfattande samt utgöra grunden för vilka frågor
som SEK rapporterar på. Interna experter utgjorde en tvärfunktionell
arbetsgrupp för väsentlighetsanalysen, som koordinerades av Hållbar-
hetsfunktionen.
Förankrings- och beslutsprocess
SEK:s företagsledning involverades i ett inledande skede för att för-
ankra process och tidplan samt deltog senare på en workshop, i syfte
att fånga upp ledamöters frågor och medskick. Baserat på inspel
från denna workshop fortsatte arbetet och beslutsunderlag förank-
rades i en mindre grupp, där ledamöter i en expertgrupp bestående
av Chief Financial Officer, Riskchef, Hållbarhetschef, Chef Strategi,
affärsutveckling och kommunikation och Kreditchef, ansvarade för att
ta fram ett förslag till slutgiltig nettolista, som fastställdes av vd med
samråd med företagsledningen. Revisionsutskottet och SEK:s styrelse
gavs möjlighet att kommentera väsentlighetsanalysen som en del av
processen kring att godkänna rapporteringen i års- och hållbarhets-
redovisningen.
SEK:s hållbarhetskontext och ingångsvärden till analysen
Det första steget bestod av en genomgång av tidigare genomförda
väsentlighetsanalyser, SEK:s befintliga riskramverk inklusive hantering
av hållbarhetsrisker samt policyer och instruktioner, Utöver denna ini-
tiala genomgång beaktades även hållbarhetsfrågor som enligt Sustai-
nability Accounting Standards Board ramverket (SASB) är finansiellt
väsentliga för sektorn ”Commercial banks”, hållbarhetsfrågor i ESRS
samt frågor som andra finansiella aktörer rapporterar. Utifrån genom-
gången identifierades en lista på preliminärt väsentliga frågor. För att
öka intressenters förståelse för var påverkan, risker och möjligheter
uppstår givet SEK:s roll som finansiär och en viktig del av det svenska
exportfinansieringssystemet, tydliggjordes också SEK:s värdekedja
samt branschexponeringar, se sid 11 samt tabell på sid 121.
SEK:s identifiering och bedömning av
påverkan, möjligheter och risker
I det andra steget identifierades och analyserades vilken direkt eller
indirekt påverkan på omgivningen de olika frågorna har i olika delar
av SEK:s värdekedja samt även vilka beroenden, risker och möjlig-
heter kopplade till de olika frågorna som potentiellt direkt eller indi-
rekt påverkar eller kan komma att påverka SEK:s finansiella ställning,
utveckling och position. Då en stor del av SEK:s påverkan samt ris-
ker och möjligheter är kopplad till utlåningen, lades särskilt fokus på
att kartlägga slutsatser utifrån SEK:s process för att identifiera och
bedöma hållbarhetsrisker (se hållbarhetsnot 4), processen för att
identifiera och bedöma ESG-faktorer och dess påverkan på SEK:s
motparters återbetalningsförmåga (se not 26) samt SEK:s genomförda
stresstester kopplat till klimatrelaterade scenarioanalyser (se hållbar-
hetsnot 13).
Tidsperspektivet i SEK:s befintliga processer skiljer sig åt. I väsent-
lighetsanalysen för 2023 gjorde SEK en konservativ bedömning vilket
innebär att en längre tidsperiod beaktades för samtliga perspektiv,
främst för att inte underskatta finansiella möjligheter och risker, då det
fortsatt är en utmaning att kvantifiera riskernas finansiella påverkan.
Analys och bedömning av påverkan
När det gäller negativ påverkan analyserades och bedömdes på vilket sätt
SEK i de olika delarna av värdekedjan skulle kunna ha negativ påverkan
på omvärlden genom att antingen orsaka, bidra till eller vara direkt kopp-
lad till påverkan, främst ur ett finansieringsperspektiv men även utifrån
interna processer, rutiner och arbetssätt i andra delar av värdekedjan.
Övergripande processbeskrivning väsentlighetsanalys
Slutlig prioritering
”Tröskelvärden”
för väsentlig
påverkan respektive
finansiell effekt
Bedömning av frågans
signifikans
Påverkansperspektiv
Finansiellt perspektiv
Hållbarhetskontext
och ingångsvärden
Vision, uppdrag och
värdegrund
Bransch, affärsmodell
Strategi och riskramverk
Värdekedja,
affärsrelationer
Finansiella produkter och
exponering inom utlåning
Egen arbetsstyrka,
geografiskt läge
Påverkan
Risker och möjligheter
Bedömningskriterier
utifrån SEK:s processer
och metoder
Identifiering och
bedömning
Års- och hållbarhetsredovisning 2024
120
Hållbarhetsnoter
Den due diligence som genomförs på transaktionsnivå inom utlåning
ger värdefull input om väsentlig påverkan (se hållbarhetsnot 4). 2023
års analys av potentiell negativ påverkan kopplat till utlåningen inne-
fattade bland annat en kartläggning av vilka miljömässiga och sociala
risker som identifierats som väsentliga i SEK:s fördjupade analyser
utifrån IFC Performance Standards, för utestående A- och B-projekt
(se definitioner). Samtliga SEK:s hållbarhetsanalytiker bidrog därefter,
utifrån sin kunskap om de specifika projekten, till att koppla identifie-
rade väsentliga hållbarhetsrisker mot de miljömässiga och sociala sek-
torövergripande standarderna i ESRS.
För icke-projektrelaterad finansiering, där SEK identifierar hög-
riskbranscher med betydande miljö-, klimat- och/eller sociala risker
genomfördes en liknande kartläggning.
Analys och bedömning av påverkan kopplad till övriga delar i SEK:s
värdekedja (upplåning, likviditetsplaceringar och egen verksam-
het inklusive inköp av varor och tjänster) har i väsentlighetsanalysen
bedömts med hjälp av interna experter samt för dessa funktioner
ansvariga ledamöter i SEK:s företagsledning.
Analys och bedömning av potentiell finansiell effekt
SEK är indirekt exponerad genom sina motparters exponering mot
ESG-faktorer, som för SEK skulle kunna materialiseras genom påver-
kan på motparternas återbetalningsförmåga. Läs mer om kreditrisk i
not 26. SEK är som finansiär också beroende av att kunna låna upp
pengar på den internationella kapitalmarknaden. SEK:s investerare,
kreditratinginstituten S&P och Moody’s samt ESG-ratingbolag som
MSCI och Sustainalytics, väger in olika ESG-faktorer i sin bedömning
av SEK.
Beroenden, risker och möjligheter kopplade till övriga delar i
SEK:s värdekedja, såsom den egna arbetskraften, kan likaså påverka
SEK finansiellt. Exempelvis kan kompetensförsörjningen underlättas
alternativt försvåras utifrån hur SEK hanterar frågor som arbetsvillkor,
jämställdhet, mångfald och inkludering. SEK:s hantering av frågor som
informationssäkerhet, affärsetik och motverkande av finansiell brotts-
lighet kan påverka anseendet för SEK och stärka alternativt skada
intressenters förtroende för SEK.
Bedömning av frågornas signifikans och slutlig prioritering
I det tredje steget bedömdes hur signifikant respektive hållbarhetsfrå-
gas påverkan på omgivningen var samt hur stor den potentiella finan-
siella effekten var i olika delar av värdekedjan. Denna kvalificerade
kvalitativa bedömning genomfördes av en expertgrupp bestående
av Chief Financial Officer, Riskchef, Hållbarhetschef, Chef Strategi,
affärsutveckling och kommunikation och Kreditchef med stöd av de
personer från Hållbarhet, Kredit och Risk som ingick i den tvärfunktio-
nella arbetsgruppen. Utifrån en sammanvägd kvalificerad bedömning
genomförde ”expertgruppen” i det ärde steget en slutlig prioritering
av vilka frågor som bedömdes väsentliga för SEK. Den slutliga listan
fastställdes av företagsledningen.
Förberedelse för CSRD
Inom ramen för SEK:s arbete med att implementera EU-direktivet
CSRD har SEK under 2024 arbetat med att utveckla den dubbla
väsentlighetsanalysen, som genomfördes 2023, i enlighet med kraven
i rapporteringsstandarden ESRS. Under 2024 har bland annat skräd-
darsydda, relevanta och granskningsbara bedömningsmallar med defi-
nierade och relevanta poängskalor och trösklar för respektive område
och underområde (topic/sub-topic) upprättats. Resultatet av denna
dubbla väsentlighetsanalys kommer att utgöra grunden för hållbar-
hetsrapporteringen för räkenskapsåret 2025.
Företagsexponeringar, fördelade efter bransch
1
, brutto
Skr mdr
2024
IT och
kommunikations-
tjänster
IT
9,2
Kommunikationstjänster
62,0
telekom
57,9
övriga kommunikationstjänster
4,1
Industri
Kapitalvaror
50,8
maskinell utrustning
(machinery)
14,8
byggvaror & konstruktion
13,8
flyg & försvar
6,7
industriella konglomerat
5,9
övriga kapitalvaror
9,6
Transport
15,7
Kommersiell & professionell
service
4,4
Råvaror
Råvaror
29,6
papper & skog
15,2
metaller & gruvdrift
11,5
övriga råvaror
2,9
Konsumentvaror
Konsumentvaror
29,0
bilar & bilkomponenter
6,7
livsmedel
6,1
övriga konsumentvaror
16,2
El, vatten & gas
Oberoende kraftproducenter
14,3
Elverksamhet (utilities)
13,3
Finans
Finans
13,9
Energi
Olja, gas & bränslen
4,8
Hälsovård
Hälsovård
4,7
Övrigt
Övrigt
1,8
Total
253,5
1
Kreditexponering i enlighet med branschklassificeringssystemet
GICS Global Industry Classification Standard). GICS underkate-
gorier visas för exponeringar > Skr 5 mdr.
Exportkrediter/Projektfinansiering med stater som motpart,
fördelade efter bransch
1
, brutto
Skr mdr
2024
Industri
Flyg & Försvar
44,4
Infrastruktur
Infrastruktur
22,2
järnväg
12,8
hälsovård
3,7
vatten & sanitet
2,5
transport
1,6
vägar
0,8
avfallshantering
0,8
Energi
Energi
6,7
solkraft
5,7
transmission
0,9
vattenkraft
0,1
Total
73,3
1
Kreditexponeringen för stater har klassificerats enligt IFC Perfor-
mance Standards där det är tillämpbart, i övriga fall i enlighet med
branschklassificeringssystemet GICS (Global Industry Classifica-
tion Standard).
Års- och hållbarhetsredovisning 2024
121
Hållbarhetsnoter
Väsentlig fråga
Varför väsentlig ur ett påverkansperspektiv
Varför väsentlig ur ett
finansiellt perspektiv
Hänvisning
Klimat och miljö
Klimatförändring
Utlåningsportföljens exponering mot projekt och verk-
samheter med väsentlig faktiskt och potentiell negativ
påverkan; till exempel gruvor, papper & skog, transport
och elproduktion.
Kreditrisk
SEK är indirekt exponerad genom låntagares
exponering mot ESG-faktorer, som potentiellt
kan materialiseras genom påverkan på motpar-
ternas återbetalningsförmåga. På en tidshori-
sont upp till 3 år (10 år för klimatförändring där
SEK rapporterar enligt TCFD) bedöms inte den
potentiella finansiella effekten för SEK vara
väsentlig. Ökad insyn kring specifika frågors
finansiella påverkan på motparter samt ökad
insikt kring påverkan i ett längre tidsperspektiv
kan dock snabbt förändra analysen.
Finansieringsrisk
SEK:s investerare samt de kreditratinginstitut
och ESG-ratingbolag som följer bolaget väger
in ESG-faktorer i sina bedömningar av SEK.
Individuella investerares fokus och intresse för
specifika faktorer varierar men SEK bedömer,
givet ökade regelverks- och rapporteringskrav,
att de långsiktiga finansieringsmöjligheterna
både kan förbättras och försämras, beroende
på intressenternas uppfattning om SEK:s
hantering.
Se hållbar-
hetsnot 5,
Klimat och
miljö, samt
hållbarhetsnot
13, Klimatrela-
terade risker
och möjlig-
heter (TCFD).
Kreditrisk och
finansierings-
risk beskrivs
under not 26.
Föroreningar
Utlåningsportföljens exponering mot projekt och verk-
samheter med betydande potentiell negativ påverkan;
till exempel gruvor, transport och olika typer av tillverk-
ningsindustri.
Vatten och marina
resurser
Utlåningsportföljens exponering mot projekt och verk-
samheter med betydande potentiell negativ påverkan; till
exempel gruvor, havsbaserad vindkraft, papper & skog och
livsmedelsbranscher.
Biologisk mångfald
och ekosystem
Utlåningsportföljens exponering mot projekt och verk-
samheter med betydande potentiell negativ påverkan; till
exempel gruvor, land och havsbaserad vindkraft, papper &
skog samt vägar och järnvägar.
Resursanvändning
och cirkulär ekonomi
Utlåningsportföljens exponering mot projekt och verk-
samheter med betydande potentiell negativ påverkan;
till exempel gruvor, olika infrastrukturprojekt som
exempelvis sjukhus.
Sociala
1
Arbetsvillkor
Utlåningsportföljens exponering mot projekt och verk-
samheter med betydande potentiell negativ påverkan; till
exempel gruvor och olika infrastrukturprojekt.
SEK har en direkt påverkan på samtliga arbetstagare som
är anställda av SEK samt även externa konsulter som vistas
på SEK:s arbetsplatser.
SEK:s affärsmodell är beroende av kompetent
och engagerad personal. Kompetensförsörj-
ningen kan både underlättas och försvåras,
beroende på befintliga och potentiella arbets-
tagares uppfattning om SEK:s hantering.
Kreditrisk och Finansieringsrisk, se beskrivning
för de miljömässiga frågorna ovan.
Se hållbar-
hetsnot 6.
Egna medar-
betare samt
hållbarhetsnot
7. Arbets-
villkor och
mänskliga
rättigheter.
Jämlikhet
SEK har en direkt påverkan på samtliga arbetstagare som
är anställda av SEK samt även externa konsulter som vistas
på SEK:s arbetsplatser.
SEK:s affärsmodell är beroende av kompetent
och engagerad personal. Kompetensförsörj-
ningen kan både underlättas och försvåras,
beroende på befintliga och potentiella arbets-
tagares uppfattning om SEK:s hantering.
Se hållbar-
hetsnot 6.
Egna medar-
betare.
Påverkade samhällen
Utlåningsportföljens exponering mot projekt och verk-
samheter med betydande potentiell negativ påverkan på
samhällen inklusive i vissa fall även ursprungsbefolkningar;
till exempel stora infrastrukturprojekt.
Kreditrisk och Finansieringsrisk, se beskrivning
för de miljömässiga frågorna ovan.
Se hållbar-
hetsnot 7.
Arbetsvillkor
och mänskliga
rättigheter.
Konsumenter och
slutanvändare
Utlåningsportföljens exponering mot projekt och verk-
samheter med betydande potentiell negativ påverkan på
konsumenter och slutanvändare; till exempel telekom,
försvarsindustri samt medicinsk utrustning.
1 Frågorna inkluderar mänskliga rättigheter.
Resultatet av väsentlighetsanalysen 2023
I tabellen nedan beskrivs utfallet av väsentlighetsanalysen 2023.
Års- och hållbarhetsredovisning 2024
122
Hållbarhetsnoter
Väsentlig fråga
Varför väsentlig ur ett påverkansperspektiv
Varför väsentlig ur ett
finansiellt perspektiv
Hänvisning
Bolagsstyrning
Affärsetik
SEK:s agerande i hela värdekedjan har en påverkan då
affärsetik inom internationell handel och exportfinansiering
är viktiga komponenter för att stoppa finansiell brottslighet
och skapa förutsättningar för en rättvis klimatomställning
och en hållbar utveckling.
God affärsetik en förutsättning för bankers
affärsmodell. Bristande affärsetik riskerar skada
förtroendet för SEK bland investerare, kunder,
affärspartners med flera.
Se hållbar-
hetsnot 8.
Affärsetik och
anti-korrup-
tion.
Finansiell brottslighet
SEK:s roll inom det finansiella systemet är begränsad
till finansiering, med företag och stater som motparter.
Som aktör i det finansiella systemet finns risk att SEK:s
infrastruktur utnyttjas för korruption, penningtvätt, finan-
siering av terrorism samt för att kringgå internationella
sanktioner. Risk för korruption är särskilt hög i offentliga
upphandlingar med komplexa affärsstrukturer samt vid
finansiering till länder med bristande lagstiftning och
uppföljning inom området.
Aktivt arbete för att motverka finansiell brotts-
lighet en förutsättning för bankers affärsmodell.
Bristande hantering riskerar skada förtroendet
för SEK bland investerare, kunder, affärspartners
med flera.
Se hållbar-
hetsnot 9.
Motverka
finansiell
brottslighet
samt hållbar-
hetsnot 8.
Affärsetik och
anti-korrup-
tion.
Sektorspecifika frågor
Hållbar finansiering
SEK har möjlighet att rikta utlåning till finansiella produkter
som direkt eller indirekt adresserar miljömässiga och sociala
utmaningar.
Strategisk risk eller möjlighet hur SEK lyckas
tillvarata de affärsmöjligheter som uppstår under
omställningen till en mer hållbar utveckling.
Se hållbar-
hetsnot 11.
Hållbar finan-
siering.
Informationssäkerhet
SEK har begränsad tillgång till konfidentiell information
om medarbetare och kunder. Ej bedömts väsentlig ur ett
påverkansperspektiv.
Förtroendet för informationshantering och infor-
mationssystem är en förutsättning för bankers
affärsmodell. Bristande hantering riskerar skada
förtroendet för SEK bland investerare, kunder,
affärspartners med flera.
Se hållbar-
hetsnot 10.
Informations-
säkerhet.
Års- och hållbarhetsredovisning 2024
123
Hållbarhetsnoter
Hållbarhetsnot 4. Information om strategi,
styrning och riskhantering
Nedan redovisas information om SEK:s strategi, styrning och riskhan-
tering kring hållbarhet. Strategi, styrning, riskhantering samt mål och
mätetal för SEK:s klimatrelaterade risker och möjligheter redovisas i
enlighet med rekommendationerna från TCFD i hållbarhetsnot 13.
Strategi
SEK har integrerat hållbarhet i företagets övergripande affärsmodell,
strategi och finansiella planering. Huvudfokus ligger främst inom SEK:s
utlåningsverksamhet. SEK:s huvudsakliga hållbarhetsstrategi kretsar
kring att öka antalet nya affärer med:
•
Företag med ambitiösa och trovärdiga planer för att
minska sina växthusgasutsläpp i linje med vetenskapligt
grundade klimatmål.
•
Verksamheter som bedömts som gröna, sociala eller hållbarhets-
länkade enligt SEK:s ramverk för hållbara obligationer och interna
kriterier. Genom att emittera gröna och sociala obligationer kan SEK
öronmärka kapital för projekt som har en positiv påverkan på miljön
och/eller skapar bättre sociala förhållanden.
Läs mer om SEK:s strategi under avsnittet om SEK:s verksamhet.
Styrning kring hållbarhet
SEK är ett kreditmarknadsbolag vilket innebär att verksamheten reg-
leras i lag och är under tillsyn av Finansinspektionen. SEK:s bolagsstyr-
ning till sin helhet beskrivs i Bolagsstyrningsrapporten.
SEK:s affärsplan
Affärsplanen utgör grunden och riktningen för hur SEK:s hållbarhets-
arbete styrs. I affärsplanen stipuleras en långsiktig färdriktning för
SEK:s hållbarhetsarbete, samt begränsar aktiviteter eller verksamheter
som inte ligger i, eller bedöms kunna ställa om enligt SEK:s uppdrag
och policys.
Ägaren
Ägarens styrning av SEK:s hållbarhetsarbete sker genom statens ägar-
policy och principer för bolag med statligt ägande 2020, svensk kod
för bolagsstyrning, ägaranvisningen, bolagsordningen, bolagsstäm-
man, styrelsen och vd.
Av statens ägarpolicy framgår att SEK som statligt ägt bolag ska
agera föredömligt inom hållbart företagande. Detta innebär att verk-
samheten ska bedrivas på hållbara grunder. Hållbara grunder innebär
att projekt och verksamheter som SEK finansierar efterlever lokal lag-
stiftning samt internationella riktlinjer avseende miljöhänsyn, antikor-
ruption, mänskliga rättigheter, arbetsvillkor och affärsetik.
Ytterligare anger ägarpolicyn att SEK ska:
•
Arbeta strategiskt, integrera frågorna i sin affärsstrategi och
fastställa strategiska hållbarhetsmål.
•
Agera transparent i frågor som rör väsentliga risker och möjligheter
och föra en aktiv dialog med bolagets intressenter i samhället.
•
Samarbeta med andra bolag och relevanta organisationer.
Enligt ägaranvisningen ska SEK:
”…arbeta för efterlevnad av de internationella riktlinjer som finns inom
området för hållbart företagande kring miljöhänsyn, anti-korruption,
mänskliga rättigheter, arbetsvillkor och affärsetik. I sina kreditbedöm-
ningar, där det är relevant, följa internationella ramverk såsom OECD:s
”Common Approaches for Officially Supported Export Credits and
environmental and social due diligence” eller Ekvatorprinciperna samt
beakta OECD:s riktlinjer för hållbar långivning (Sustainable Lending)
vid export till låginkomstländer.”
Styrelse, revisionsutskott och vd
Styrelsen är ytterst ansvarig för att ett aktivt och långsiktigt arbete för
hållbar utveckling bedrivs inom företaget. Styrelsen beslutar om stra-
tegi och mål i samband med affärsplanen, inklusive riskstrategin där
hantering av hållbarhetsrisker ingår. Uppföljning av måluppfyllelse av
hållbarhetsmål sker kvartalsvis och löpande i vd-rapport. Vd är ansva-
rig för att sköta den löpande förvaltningen enligt styrelsens riktlinjer
och anvisningar. Styrelsens inrättade revisionsutskott övervakar bola-
gets hållbarhetsrapportering samt lämnar rekommendationer och
förslag. Under 2024 har revisionsutskottet, ägnat tid åt att följa upp
bolagets arbete med att förbereda verksamheten för CSRD.
Organisation och ansvarsfördelning avseende hållbarhet
Hållbarhetschefen med helhetsansvar för hållbarhetsfrågor rappor-
terar direkt till vd. Vidare ansvarar Chief Financial Officer för hållbar-
hetsredovisningen och tillhörande regelverk, och rapporterar direkt
till vd.
Styrdokument inom hållbarhet
Hållbarhetsregler relevanta och aktuella för SEK:s verksamhet inkor-
poreras i SEK:s interna regler genom policys och instruktioner. För att
underlätta det operativa dagliga arbetet finns vägledande riktlinjer och
rekommendationer i övriga styrdokument i form av rutiner och metod-
dokument. Risk och regelefterlevnad följer upp efterlevnaden av kra-
ven genom kontroller och uppföljning. Styrelsen utfärdar policyer och
instruktioner till funktioner, och är ytterst ansvarig för godkännande
av SEK:s styrdokument. Vd utfärdar instruktioner för olika områden.
Policys och instruktioner som vägleder SEK:s hållbarhetsarbete är:
•
Policy för hållbar finansiering
• Riskpolicy
•
Policy mot korruption
•
Personalpolicy (inkl. arbetsmiljö-, mångfald-, och ersättningspolicy)
• Informationssäkerhetspolicy
• Uppförandekod
•
Uppförandekod för leverantörer
• Personalinstruktion
•
Instruktion för resor
•
Instruktion för hantering av hållbarhetsrisk
•
Instruktion avseende penningtvätt, finansiering av terrorism
och internationella sanktioner
Internationella riktlinjer inom hållbarhet
De internationella riktlinjer inom hållbarhet som är styrande för SEK:s
verksamhet är följande:
• Ekvatorprinciperna
•
UN Global Compacts Tio Principer
•
FN:s vägledande principer för företagande
och mänskliga rättigheter
•
FN:s konvention om barns rättigheter
•
OECD:s riktlinjer för multinationella företag
•
OECD:s konvention och riktlinjer inom anti-korruption
•
OECD:s riktlinjer för social och miljömässig hänsyn
vid statsstödda exportkrediter
•
OECD:s riktlinjer för hållbar långivning (Sustainable lending)
vid export till låginkomstländer
Samarbete och nätverk inom hållbarhet
Kunskapsutbyte och samarbete med kunder, banker och samarbets-
parter är en viktig komponent för att hitta lösningar. Det handlar dels
om att förstå och möta kundernas behov av klimatomställning, dels att
samverka med syftet att kunna göra mer nytta för fler företag.
Genom samarbete med olika organisationer kan SEK dela erfaren-
heter och diskutera utmaningar och lösningar för olika hållbarhets-
relaterade frågor.
SEK deltar i följande samarbeten och nätverk inom hållbarhet:
•
Hållbart företagande i statligt ägda företag
• Ekvatorprinciperna
•
OECD:s arbetsgrupper för social och miljömässig hänsyn vid
statsstödda exportkrediter
•
Svenska ICC:s referensgrupp inom CSR
•
UN Global Compacts svenska nätverk
•
Enact, nätverk för hållbarhetsredovisning
•
Mistra BIOPATH, forskningsprogram med fokus på
biologisk mångfald
•
Fossilfritt Sverige, vilket syftar till att samarbeta för att lösa klimat-
utmaningen och uppnå målet om ett fossilfritt samhälle
•
Net Zero ECA Alliance (NZECA)
•
Export Finance for Future (E3F) arbetsgrupp
•
Svenska Bankföreningens hållbarhetsrapporteringsgrupp
•
Svenska Bankföreningens taxonomitolkningsgrupp
Års- och hållbarhetsredovisning 2024
124
Hållbarhetsnoter
Hållbarhetsrisk och styrningsrisk
Hållbarhetsrisk som innefattar miljö-och klimatrisk samt social risk ur
ett påverkansperspektiv definieras av SEK som risken att SEK:s utlå-
ningsverksamhet eller likviditetsinvesteringar direkt eller indirekt
påverkar sin omgivning negativt inom miljö och klimat samt sociala frå-
gor, Exempel på områden som inkluderas är miljö och klimat, mänskliga
rättigheter och arbetsvillkor. I mänskliga rättigheter ingår barnrättsper-
spektivet, i arbetsvillkor ingår jämställdhet och mångfald och i etik
ingår skattetransparens.
Styrningsrisk definieras av SEK som risken för att SEK direkt eller
indirekt påverkar eller påverkas av styrningsrelaterade frågor. Exempel
på områden som inkluderas är affärsetik, finansiell brottslighet, inklu-
sive korruption samt skattetransparens.
Bedömningen är att påverkan utifrån hållbarhets- och styrningsrisk
i dagsläget främst sker på kreditrisk och risken hanteras därmed inom
kreditriskhanteringen. Se närmare beskrivning i not 26.
Riskhantering (påverkansväsentlighet)
SEK genomför årligen övergripande riskbedömningar för olika håll-
barhetsfrågor som ska ligga till grund för styrning av SEK:s hantering
av hållbarhets- och styrningsrisker. Vid hantering av riskerna tillämpar
SEK ett riskbaserat förhållningssätt. Det innebär att analys och åtgär-
der anpassas till riskbilden för hållbarhetsrisker och är mer detaljerad
för affärer med hög hållbarhets- och styrningsrisk oavsett köpare, land,
storlek på affär, kredittid och typ av finansiell produkt. Huvudfokus för
bedömning av riskerna är den verksamhet där varan eller tjänsten ska
användas. Vid projektrelaterad finansiering utvärderas, vid förekom-
mande fall, även projektbolagets respektive slutanvändarens kapacitet
att hantera hållbarhetsrisker. SEK ställer krav på att aktuell part agerar
på hållbara grunder i enlighet med internationella riktlinjer.
SEK:s Riskpolicy definieras riktlinjerna för hur bolaget effektivt och
ändamålsenligt ska identifiera, mäta, styra, rapportera och utöva kon-
troll över hållbarhetsrisker som bolaget är eller kan förväntas komma
att bli, exponerat mot. Verksamhetens styrning av hållbarhets- och
styrningsrisk hanteras även genom styrelsens riskaptit.
Policy för hållbar finansiering och vd:s instruktion för hantering av
hållbarhetsrisker samt Anti-korruptionspolicy och vd:s instruktion
för hantering av finansiell brottslighet säkerställer att SEK hanterar
hållbarhets- och styrningsrisker enligt gällande interna och externa
regelverk. Inom ramen för den årliga översynen av SEK:s riskramverk
uppdaterade styrelsen i slutet av 2024 risktaxonomin. Läs mer under
not 26.
SEK bedömer och rapporterar risknivån för SEK:s hållbarhets- och
styrningsrisker kvartalsvis till styrelsen. Funktionen för regelefterlev-
nad, riskfunktionen och internrevision följer upp att risker i verksam-
heten hanteras enligt SEK:s riskaptit, att styrande dokument efterlevs
och att förebyggande och upptäckande kontroller fungerar för att
hantera identifierade risker.
SEK:s hållbarhets- och styrningsrisker återfinns framför allt i utlå-
ningen men SEK ställer även krav i upplåning, likviditetsinvesteringar,
inköpsprocessen samt i den egna verksamheten.
Hållbarhets- och styrningsrisker i utlåningen (due-diligence)
Till höger illustreras SEK:s process för hantering av hållbarhet- och
styrningsrisker i utlåningen. Resultatet av transaktioner som analyse-
rats under 2024 för mänskliga rättigheter framgår i hållbarhetsnot 7,
korruption framgår i hållbarhetsnot 8 och för A- och B projekt i håll-
barhetsnot 12.
Hållbarhets- och styrningsrisker i upplåning
och likviditetsinvesteringar
Vid nyetablering av likviditetslimit ska information om hemvist och
bransch för likviditetsmotparten inhämtas och utvärderas i enlighet
med interna regler. Läs mer i not 26.
Hållbarhets- och styrningsrisker i inköpsprocessen
och i den egna verksamheten
SEK ställer krav på att hållbarhetsfrågor beaktas i inköpsprocessen
samt i den egna verksamheten. Kraven utgår från SEK:s uppförande-
kod, personalhandboken och uppförandekod för leverantörer. Läs
mer om riskhantering i inköpsprocessen i hållbarhetsnot 8 och riskhan-
tering i den egna verksamheten i hållbarhetsnot 6. Informationssäker-
hetsrisker hanteras i enlighet med processen för operativa risker som
presenteras i not 26.
SEK:s process för hantering av
hållbarhetsrisker i utlåningen (due-diligence)
Screening och identifiering
Vid en affärsförfrågan identifieras potentiella
hållbarhetsrisker baserat på inhämtad infor-
mation om affären. Informationen innehåller
bland annat syftet med den finansiella och
kommersiella affären, parter i affären samt lokalisering av par-
terna, betalningsflöden kopplat till affären, varan eller tjäns-
ten som exporteras samt slutanvändandet av varan eller tjäns-
ten, inklusive geografisk plats för slutanvändandet av varan
eller tjänsten. SEK ska successivt upphöra med finansiering
av fossila bränslen och finansierar inte kolgruvor, kolkraft, kol-
transporter eller nya oljekraftverk, läs mer i hållbarhetsnot 5.
Analys och bedömning
Potentiella hållbarhetsrisker identifieras och
bedöms på land-, motpart-, eller affärsnivå.
Länder bedöms utifrån risk för korruption,
negativ påverkan på mänskliga rättigheter
inklusive arbetsvillkor samt risk för penningtvätt, finansie-
ring av terrorism och skattejurisdiktion. Motpart kontrolleras
avseende kundkännedom, ägarförhållanden, internationella
sanktionslistor, samt om motparten har varit involverad i inci-
denter inom hållbarhetsfrågor som kan indikera bristande
förmåga att hantera hållbarhetsrisker. Läs mer i hållbarhetsnot
9. Projektrelaterad finansiering klassificeras utifrån potentiell
social och miljömässig påverkan enligt OECD:s riktlinjer för
social och miljömässig hänsyn vid statsstödda exportkrediter
eller Ekvatorprinciperna. Läs mer i hållbarhetsnot 12.
Om bedömningen innebär förhöjda hållbarhetsrisker
genomförs en fördjupad hållbarhetsanalys av en hållbarhets-
analytiker som bland annat innebär att genomföra en bedöm-
ning av parternas kapacitet att hantera identifierade håll-
barhetsrisker, om hållbarhetsriskerna är inom SEK:s riskaptit
hållbarhetsrisker samt ger rekommendationer på åtgärdskrav
som ska ställas så att hållbarhetsriskerna hanteras enligt SEK:s
riskaptit under kreditens löptid.
Baserat på ovan analys beslutas om SEK ska ingå i affären
eller inte.
Uppföljning
För A- och B-projekt inom projektrelaterad
finansiering sker återrapportering där håll-
barhetsanalytiker följer upp att hållbarhets-
klausulerna i kreditavtalet hanteras under kre-
ditens löptid. Vid bristande efterlevnad av fastställda villkor
initieras dialog samt kravställning mot låntagaren genom att
upprätta en åtgärdsplan för att hantera risker och avvikelser
vilken löpande följs upp.
För övriga affärer sker löpande övervakning av negativa
nyheter samt om något inträffar som innebär att klausuler i
kreditavtalet blir att påkalla.
Års- och hållbarhetsredovisning 2024
125
Hållbarhetsnot 5. Klimat och miljö
Som statlig aktör med utlåning runt om i världen har SEK en viktig roll
att fylla som kravställare för att exportföretag och låntagare ska följa
globala klimat- och miljööverenskommelser och tillhörande riktlinjer.
SEK finansierar klimatomställningen både i Sverige och globalt i linje
med Parisavtalet. Mer information om SEK:s arbete med hållbar finan-
siering redovisas i hållbarhetsnot 11.
Strategi och styrning av klimatpåverkan
En viktig del i SEK:s klimatrelaterade strategi är att minska utsläppen
av växthusgaser. I enlighet med SEK:s policy för hållbar finansiering
ska SEK successivt upphöra med finansiering av fossila bränslen. SEK
finansierar inte kolgruvor, kolkraft, koltransporter eller nya oljekraft-
verk sedan 2019. Efter sista december 2022 finansieras inte heller pro-
spektering och utvinning av olja och gas. SEK kan finansiera projekt
och verksamheter med höga växthusgasutsläpp där fossilfria alternativ
ännu inte utvecklats, såsom gruvor och fossila bränslen för industriellt
bruk under förutsättning att projektet över tiden bedöms bidra positivt
till omställningen. Vidare ska SEK i enlighet med policyn avstå från att
medverka i affärer där miljöpåverkan bedöms vara oacceptabel och
inte förenlig med internationella riktlinjer.
Under 2021 antog SEK långsiktiga mål för att vara en kraft i klimat-
omställningen där SEK:s balansräkning ska nå nettonoll växthusgas-
utsläpp senast 2045. Under 2024 har översyn av strategiska mål skett
vilket inneburit att mål avseende hållbarhetsklassad utlåning har juste-
rats till att nå Skr 150 miljarder i hållbarhetsklassad utlåning till 2035.
Genom att uttrycka målen i utlåningsvolym tydliggörs nyttan av SEK:s
utlåning och målkonflikter med tillväxtmål undviks. SEK:s långsiktiga
mål att öka andelen utlåning som bidrar till att nå globala klimatmål
innebär att stötta verksamheter och projekt som redan idag når målen
men även verksamheter och projekt som har en robust och trovärdig
plan att ställa om till de nivåer av utsläpp av växthusgaser som globala
klimatmål kräver. För att konkretisera arbetet för att nå de långsiktiga
klimatmålen har SEK under 2024 arbetat med att integrera arbetet i
affärsplanen. Komponenter i arbetet utgörs av att sätta mål och stra-
tegier, se över kunderbjudanden och samarbetsformer, säkerställa
uppföljning genom mätetal och rapportering samt tillse att det finns
tillräcklig kompetens i organisationen. Under 2025 kommer fortsatt
arbete att ske i syfte att säkerställa att aktiviteter genomförs i linje med
kommande regelverkskrav som träffar SEK som en finansiell aktör.
Under 2023 arbetade SEK tillsammans med Exportkreditnämnden
(EKN) fram en metod för att kunna bedöma om verksamheter och pro-
jekt är i linje med Parisavtalets 1,5 graders mål som har testats på ett
urval av affärer under 2024. Under 2023 gick EKN och SEK med i Zero
ECA Alliance, en av FN stödd sammanslutning av exportkreditaktörer
som har åtagit sig att nå Parisavtalets klimatmål. Under 2024 har EKN
och SEK varit med i en arbetsgrupp för att utarbeta en gemensam stan-
dard för att sätta klimatmål hos exportkreditinstitut vilken lanserades i
november 2024 på COP29 i Baku. Under 2025 kommer SEK att sätta
avkarboniseringsmål i enlighet med NZECA Target Setting Protocol. I
syfte att knyta klimatarbetet till vetenskaplig grund inrättade Svensk
Exportkredit och Exportkreditnämnden 2021 ett klimatråd bestående
av professorer, docenter och forskare från svenska högskolor, univer-
sitet och forskningsinstitut. Klimatrådet vägleder det svenska export-
kreditsystemet så att det ligger i linje med Parisavtalets 1,5-graders-
mål. Rådet har inte någon operativ roll utan är ett kunskapsstöd och
en diskussionspartner när det gäller principiella ställningstaganden.
Klimatrådet har haft två möten under året. Minnesanteckningar från
mötena publiceras på www.sek.se.
I SEK:s egna verksamhet är målet att nå nettonoll växthusgasutsläpp
senast 2030. SEK:s Instruktion för resor utgör den ram bolaget använ-
der för att styra en av sina största utsläppsposter för egen verksam-
het, Tjänsteresor. Vid val av färdmedel för tjänsteresor görs en samlad
bedömning baserat på bekvämlighet, kostnadseffektivitet och miljö-
belastning.
Riskhantering
SEK genomför en årlig bolagsövergripande riskbedömning avseende
klimat respektive miljö samt biologisk mångfald som ligger till grund
för SEK:s rutiner, riktlinjer och övriga riskreducerande åtgärder. För-
höjd hållbarhetsrisk avseende klimat och miljö anses föreligga om
någon av följande riskindikatorer föreligger:
•
Projekt och projektrelaterad utlåning (läs mer i hållbarhetsnot 12),
•
Utlåning till verksamheter med betydande miljö och klimat-
relaterade risker. Information om SEK:s klimatrelaterade risker
och möjligheter redovisas i enlighet med rekommendationer
från TCFD i hållbarhetsnot 13.
Biologisk mångfald
Biologisk mångfald inom finansbranschen är ännu ett relativt omoget
hållbarhetsfråga jämfört med exempelvis klimat. Det är för SEK vik-
tigt att integrera biologisk mångfald i beslutsfattande för att ta tillvara
på möjligheter och hantera risker förknippade med området samt ta
hänsyn till den påverkan på människa och miljö som förlust av biolo-
gisk mångfald kan ha. Sedan 2023 deltar SEK i forskningsprogrammet
Mistra BIOPATH, som har som vision att integrera biologisk mångfald
som en naturlig del i alla beslut inom det finansiella systemet och i
näringslivet. Under året genomförde SEK tillsammans med forskare
från BIOPATH ett pilotprojekt för att kartlägga och analysera utlå-
ningsportföljen utifrån rapporteringsramverket TNFD:s (Task Force on
Nature-related Financial Disclosures) så kallade LEAP-metod. Under
kommande år kommer ett utvecklingsarbete bedrivas inom SEK för att
tydligare integrera biologisk mångfald, inklusive övriga för SEK väsent-
liga miljö- och klimatfrågor i riskanalyser och beslutsfattande.
SEK:s klimatpåverkan
SEK har under 2024 arbetat med att utöka beräkning av finansierade
växthusgasutsläpp, så kallade scope 3.15, till större del av utlånings-
portföljen. Finansierade växthusgasutsläpp har beräknats genom att
multiplicera låntagarens (bolagets) totala växthusgasutsläpp med
en tillskrivningsfaktor där beräkningen baseras på metodik från Part-
nership for Carbon Accounting Financials (PCAF). Tillskrivningsfak-
torn utgörs av SEK:s utlåning till bolaget dividerat med bolagets värde
eller totala tillgångar. Bolagets utsläpp utgörs i första hand av rappor-
terade utsläppsdata. Om rapporterade uppgifter har varit otillräckliga
har uppskattade siffror använts. Uppskattade siffror har baserats på
bransch, land och storlek på bolaget. Under 2024 har finansierade
växthusgasutsläpp ökat främst till följd av att fler exponeringar ingår i
beräkningen samt att SEK, i linje med affärsstrategin, finansierat bolag
som är under omställning. Under 2025 kommer SEK att fortsätta för-
bättra beräkningsmetodik, datainsamling och datakvalitet, då detta är
ett område under utveckling där bedömningen är att det fortfarande
råder stor osäkerhet. SEK kommer även att fortsätta arbetet med att
inkludera exportkrediter och projektrelaterad finansiering där tillförlit-
liga data idag saknas. Detta sammantaget kan innebära att redovisade
finansierade växthusgaser både kan komma att öka och minska till dess
att beräkningsmetoder och datakvalitet är mer robusta.
För räkenskapsåret 2024 har SEK valt att klimatkompensera för de växt-
husgasutsläpp som ingår i scope för redovisningen, exklusive scope 3.15.
SEK:s rapporterade utsläpp från egen verksamhet har ökat under
de senaste åren. Ökningen beror delvis på en högre resursförbruk-
ning, men även på förbättrade mätmetoder, en utökad datainsamling
och fler inkluderade utsläppskategorier. Detta är ett viktigt steg för att
säkerställa en mer heltäckande och transparent redovisning av SEK:s
klimatavtryck från den egna verksamhet. Mer information om omfatt-
ning och systembegränsningar beskrivs under Redovisningsprinciper,
och bolagets klimatpåverkan i sin helhet, inklusive klimatkompensa-
tionsprojekt och biogena utsläpp, beskrivs i separat Klimatredovisning
som återfinns på www.sek.se.
SEK:s finansierade växthusgas-
utsläpp i ton CO
2
e
2024
2023
Scope 3.15
24 288 000
15 748 000
SEK:s klimatpåverkan i ton CO
2
e
1
2024
2023
2022
2021
2020
Totala växthusgasutsläpp
695
492
325
129
165
Scope 2
19
9
7
15
9
Scope 3
676
483
318
114
156
1 Redovisas med marknadsbaserad metod och innefattar inte SEK:s finansierade växthusgasutsläpp.
Års- och hållbarhetsredovisning 2024
126
Hållbarhetsnot 6. Egna medarbetare
Styrning och riktlinjer
SEK:s verksamhet är beroende av medarbetares kompetens och enga-
gemang. SEK:s förmåga att attrahera, rekrytera, behålla och utveckla
kompetens är en kritisk framgångsfaktor och en strategisk fråga. SEK:s
utgångspunkt är svensk lagstiftning och kollektivavtalen på finans-
marknaden. SEK:s personalpolicy, som inkluderar arbetsmiljö, mång-
fald, lämplighet, ersättning, skadligt bruk, och SEK:s Uppförandekod väg-
leder tillsammans med övriga interna riktlinjer SEK:s medarbetarresa.
SEK har också rutiner för hur riktlinjer följs upp och årligen utvärderas.
Hälsa och arbetsmiljö
SEK strävar efter att skapa en hållbar och hälsosam arbetssituation för
både medarbetare och inhyrd personal genom ett systematiskt arbets-
miljöarbete som inkluderar förebyggande insatser, riskbedömning,
och uppföljning. Arbetsmiljöperspektivet är integrerat i all verksamhet
och beslutsfattande. SEK stödjer en god hälsa genom dels förebyg-
gande insatser, dels tydlighet och stöd när ohälsa uppkommer. För att
hantera ohälsa, rehabilitering, konflikter och trakasserier finns tydliga
och transparenta rutiner på plats.
SEK har infört ett flexibelt arbetssätt där kontoret är en mötesplats
för samverkan och samarbete. Kontoren är inredda med höj- och sänk-
bara skrivbord och uppmuntrar till rörelse under arbetsdagen. När
arbetet så tillåter finns möjlighet för SEK:s medarbetare att arbeta från
annan plats upp till två dagar per vecka.
För att SEK ska vara en trivsam och trygg arbetsplats har bolaget
tydliga riktlinjer, inklusive plan för hantering, relaterat till bruk av alko-
hol, spel och liknande frågor. Syftet är att säkerställa att arbetsplatsen
inte drabbas av konsekvenser från skadligt bruk.
Kultur, mångfald och inkludering
SEK:s kultur är den viktigaste möjliggöraren för att lyckas med upp-
draget. Målbilden sammanfattas som ”Tillsammans är vi ett högpreste-
rande lag” och värderingarna är Proaktiva, Engagerade och Lagspelare.
I Medarbetarforum, som inkluderar alla anställda, presenteras och dis-
kuteras olika områden som är av vikt för SEK:s utveckling, Tillfällena
stärker SEK:s kultur, förståelse för SEK:s uppdrag och samarbete.
Mångfald innebär att SEK inkluderar olika perspektiv och kompe-
tenser. Dessa innefattar såväl synliga som inre egenskaper, karaktärs-
drag och erfarenheter, så som ålder, kön, geografisk härkomst samt
utbildnings- och yrkesbakgrund. Under året har SEK arbetat med stra-
tegiskt initiativ i syfte att öka insikterna kring mångfald och inklude-
ring inom bolaget. Bland annat har SEK tydliggjort vad mångfald och
inkludering betyder för oss. I april deltog alla medarbetare i en före-
läsning som gav viktiga insikter kring hur beteenden ökar inkludering
på arbetsplatsen. Inkludering har integrerats som en prioriterad för-
måga inom SEK:s ledarskap. SEK arbetar aktivt för att förebygga och
motverka kränkande särbehandling och diskriminering, bland annat
genom tydlig ansvarsfördelning, involverande ledarskap och god
social arbetsmiljö. Diskriminering utifrån kön, könsöverskridande iden-
titet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfatt-
ning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder får inte förekomma
i arbetssituationen. SEK har också processer för rekrytering, lönesätt-
ning, lönekartläggning och föräldraledighet som alla ska stödja ökad
mångfald och att diskriminering inte förekommer. Under året har SEK
inte haft några rapporterade fall av diskriminering.
Kompetens och utveckling
Kompetensförsörjning innebär att säkerställa att rätt kompetens finns
på rätt plats för att nå verksamhetens mål i enlighet med Affärsplanen
och verka för att tillgodose kompetensbehov på både kort och lång
sikt. Medarbetare ska kunna ta ansvar, prestera och utvecklas i sitt
arbete i linje med SEK:s uppdrag och affärsplan. SEK eftersträvar intern
kompetensutveckling och utvecklingsmöjligheter anpassat efter orga-
nisationens kompetensbehov, resurser och individens potential. Krav-
profil för utlyst tjänst, både intern och extern, ska vara relevant, kom-
petensbaserad och objektiv. Urval av kandidater görs utifrån kravprofil
med särskilt beaktande av lämplighet och mångfald.
Ledare med personalansvar genomför årliga utvecklingssamtal på
ett enhetligt, strukturerat och dokumenterat sätt. Syftet är att sätta mål
samt identifiera utvecklingsbehov på individuell nivå utifrån affärsplan
och kompetensbehov. Utvecklingssamtalet innebär även en dialog
om värderingsefterlevnad, där varje medarbetare får återkoppling
kring beteenden.
Lärande och utveckling sker också genom intern kunskapsdelning och
obligatoriska utbildningar för att säkerställa medarbetarnas kompetens.
•
SEK deltar i Swedish Export Academy, ett halvårsprogram som stär-
ker kunskap och samarbete mellan Team Sweden:s organisationer
för att främja svensk export. Minst vartannat år deltar cirka fem
medarbetare från SEK.
•
Under 2023 lanserade SEK en digital hållbarhetsutbildning med
certifiering för att öka förståelsen för centrala begrepp och finans-
marknadens utveckling. Totalt har 85 procent av samtliga medarbe-
tare på SEK genomgått utbildningen under 2023, sedan dess inklu-
deras nyanställda i uppsamlingsheat löpande varje år.
Ledarskap
Förväntningarna på SEK:s ledare är att agera i enlighet med SEK:s
värderingar och vara goda arbetsgivarrepresentanter. Genom ett
involverande och utvecklingsfokuserat ledarskap, i kombination med
förmåga att ansvara för SEK:s uppdrag skapas rätt förutsättningar för
att varje medarbetare ska lyckas. Ledarskapet förstärks genom Ledar-
forum, ledarutbildning inom bland annat arbetsmiljö, arbetsrätt, mång-
fald, samtalsmetodik och rekrytering, samt vidareutveckling av SEK:s
HR-processer.
Arbetsvillkor
SEK:s ersättningssystem är förenligt med målen för bolagets verksam-
het och riskstrategi, företagskultur och värderingar samt de åtgärder
som vidtas för att undvika intressekonflikter. Ersättningen främjar att
SEK når uppsatta affärs- och verksamhetsmål samt bidrar till en god
etik och företagskultur. Lönesättningen är individuell, rättvis och saklig
samt följer tillämpat kollektivavtal. Revision av lön och andra förmåner
görs årligen. Lönesättningen för samtliga medarbetare grundar sig på
förutbestämda och kända lönekriterier.
Verksamheten ska bedrivas hållbart och i enlighet med bestäm-
melser i lag, kollektivavtal, förordningar, bolagsordning och relevanta
interna regler. De förmåner SEK erbjuder ska bidra till att SEK är en att-
raktiv arbetsgivare som uppmuntrar till god hälsa och hög motivation
hos medarbetare samtidigt som hänsyn tas till SEK:s riskaptit. Förmåner
kopplade till anställningen är i några fall bestämda utifrån lagar och
kollektivavtal, medan andra är ensidiga och vid var tid gällande erbju-
danden från SEK. SEK följer avtal för tjänstepension på finansmarkna-
den, BTP (Bankernas tjänstepension).
Samtliga tillsvidareanställda får ta del av en rad förmåner, bland
annat friskvårdsbidrag, hälsoförsäkring, privat sjukvårdsförsäkring,
måltidssubvention, föräldraledighetsbidrag och hushållsnära tjänster.
Visstidsanställda med månadslön får ta del av de förmåner som är möj-
liga med hänsyn till anställningens art, till exempel friskvårdsbidrag,
måltidssubvention och hushållsnära tjänster. Visstidsanställda med
timlön kan inte nyttja dessa förmåner då de är kopplade till viss förut-
bestämd ersättning per månad.
Samverkan med fackliga representanter
SEK är anslutet till och följer de centrala kollektivavtal som finns inom
Finansbranschen. Inom SEK finns också lokalt kollektivavtal med
Finansförbundet. Finansförbundets lokala styrelse har kvartalsvisa möten
med vd och HR-chef i syfte att ta del av information om bolagets lång-
siktiga utveckling. Månadsvis och vid behov träffas Finansförbundets
lokala styrelse och HR-funktionen för dialog och uppföljning av löp-
ande fackliga frågor. Cirka sex gånger per år träffas bolagets Arbetsmiljö-
kommitté där arbetsmiljöombud från Finansförbundet deltar. Arbets-
miljökommittén behandlar arbetsmiljörisker och åtgärder för att
strategiskt reducera och hantera riskerna. Beslut om åtgärder tas av
ansvarig chef. SEK:s önskan är att Akavia också ska starta lokal facklig
klubb och en diskussion om hur bolaget kan underlätta det pågår.
Bristande regelefterlevnad
Framkommer bristande efterlevnad av tillämpliga lagar, förordningar,
myndighetsföreskrifter och interna regler utreds det snarast möjligt av
närmaste ledare med personalansvar, HR-chef och/eller Säkerhets-
chef. Alla inblandade ska behandlas med respekt och individen kan
av säkerhetsskäl avskiljas från arbetsplats och arbetsuppgifter under
tiden utredningen pågår. Om utredningen fastställer att brist förelig-
ger kan beslutad åtgärd bli samtal, muntlig varning, skriftlig varning,
omplacering, uppsägning eller avskedande. För inhyrd personal eller
annan konsult kan avtal med leverantör sägas upp.
Års- och hållbarhetsredovisning 2024
127
Hållbarhetsnoter
Misstanke om ett agerande som kan innebära eller leda till lagbrott,
överträdelse, eller misstanke om överträdelse av bolagets uppfö-
randekod eller annan intern respektive extern regel kan anmälas till
närmaste ledare med personalansvar, HR, chefen för funktionen för
Regelefterlevnad eller anonymt genom SEK:s visselblåsarsystem. SEK
ser positivt på att ta emot anmälningar av detta slag så att bolaget kan
vidta åtgärder. Alla anmälningar behandlas konfidentiellt och den som
gjort en anmälan i god tro ska inte utsättas för negativ behandling av
arbetsgivaren på grund av att anmälan har gjorts.
Riskhantering
SEK arbetar kontinuerligt med att sprida en god riskmedvetenhet
hos anställda och inhyrd personal. Risker i arbetsmiljön undersöks,
bedöms, åtgärdas följs upp och dokumenteras i enlighet med svensk
arbetsmiljölagstiftning för såväl anställda som inhyrd personal. Arbe-
tet sker löpande och via årlig skyddsrond, där HR-specialist, säkerhets-
chef, kontorsansvarig och arbetsmiljöombud deltar samt vid föränd-
ringar i processer, organisation, system, fysisk placering, efter olycka
eller tillbud samt i övrigt när behov föreligger. Beredskap och rutiner
för krisstöd och första hjälpen finns och är kommunicerade till samt-
liga medarbetare, och det finns personal med aktuell utbildning inom
första hjälpen.
Identifierade risker, tillbud och olyckor kan anmälas av alla via bola-
gets incidentrapporteringssystem eller direkt till ansvarig funktion.
Medarbetare kan även anonymt rapportera misstanke om regelöver-
trädelse eller brott via SEK:s visselblåsarsystem, läs mer om visselblå-
sarsystemet i hållbarhetsnot 8. Repressalier mot den som anmäler en
risk, incident eller allvarlig händelse är inte tillåtet.
Negativ påverkan av stress är den största arbetsmiljörisken som SEK
har identifierat. Risken reduceras av riktlinjer för arbetsmiljö, hälsa,
ledarskap respektive av rutiner för hantering av ohälsa, konflikter och
mobbning.
Ledare med personalansvar ansvarar för att löpande utreda eventu-
ella signaler om ohälsa, bedöma arbetsförmågan och vid behov göra
anpassningar i arbetssituationen. Vid längre eller ofta förekommande
sjukdom eller annan större påverkan på arbetsförmågan ska ledaren
med personalansvar snarast möjligt initiera, och tillsammans med med-
arbetaren, genomföra rehabilitering för att stadigvarande uppnå god
hälsa och så hög arbetsförmåga som möjligt.
Mål och mätetal
SEK följer regelbundet upp arbetsbelastning och arbetsmiljö genom
återkommande medarbetarundersökningar och månadsvisa avstäm-
ningar med fackliga representanter. Månatliga genomgångar görs av
registrerad övertid och sjukfrånvaro, både som andel av tjänstgörings-
tid och antal tillfällen.
Två medarbetarundersökningar har genomförts under året. Resulta-
tet visar att såväl Empowerment som index för Attraktiv arbetsgivare
(se definitioner) ligger kvar på en hög nivå, 79 respektive 84. De lång-
siktiga målen för Empowerment och Attraktiv arbetsgivare är 80 res-
pektive 85.
Anställda vid årets slut
Antal
2024
2023
2022
2021
2020
Kvinnor
146
138
137
132
125
Män
161
145
146
132
128
Total personalstyrka
1
307
283
283
264
253
varav heltidsanställda
295
272
267
259
247
fördelning kvinnor/män
46/54
47/53
48/52
49/51
49/51
varav deltidsanställda
6
11
5
5
6
fördelning kvinnor/män
83/17
82/18
80/20
80/20
83/17
varav tillsvidareanställda
301
277
281
263
253
fördelning kvinnor/män
47/53
48/52
48/52
50/50
49/51
varav visstidsanställda
6
6
2
1
0
fördelning kvinnor/män
67/33
67/33
50/50
0/100
0/0
varav timanställda
2
6
5
11
–
–
fördelning kvinnor/män
67/33
80/20
55/45
–
–
varav chefer
40
38
31
33
31
varav icke chefer
267
245
252
231
222
1
Utöver personalstyrkan hade SEK 29 konsulter (43 konsulter) verksamma per 31 december 2024, varav majoriteten arbetar med IT-relaterade uppdrag.
Minskningen av antal konsulter beror på utökat arbete med konsultväxling samt minskad rekrytering av konsulter.
2 Tidigare år visar exklusive timanställda.
Åldersfördelning av antal anställda vid årets slut
Antal
2024
2023
2022
2021
2020
Total personalstyrka
307
283
283
264
253
varav åldersintervall under 30 år
10%
9%
9%
4%
5%
varav åldersintervall 30–50 år
49%
50%
45%
50%
48%
varav åldersintervall över 50 år
41%
41%
46%
46%
47%
Års- och hållbarhetsredovisning 2024
128
Hållbarhetsnoter
Personalomsättning
Antal
2024
2023
2022
2021
2020
Anställda som börjat sin anställning
48
41
–
–
–
varav kvinnor
21
23
–
–
–
varav män
27
18
–
–
–
varav åldersintervall under 30 år
11
7
–
–
–
varav åldersintervall 30–50 år
24
30
–
–
–
varav åldersintervall över 50 år
13
4
–
–
–
Anställda som slutat anställningen
24
35
38
20
16
varav kvinnor
12
19
19
7
8
varav män
12
16
19
13
8
varav åldersintervall under 30 år
3
1
2
1
0
varav åldersintervall 30–50 år
12
18
19
9
12
varav åldersintervall över 50 år
9
16
17
10
4
Hälsa
Procent
2024
2023
2022
2021
2020
Sjukfrånvaro
1
3,0
1,9
2,9
3,5
2,1
1
Antal timmar sjukfrånvaro i förhållande till schemalagd tid.
Median för total ersättning
1
Procent
2024
2023
2022
2021
2020
Förhållandet mellan vd:s och median medarbetares totala ersättning
8,73
8,41
8,75
8,75
–
Procentuell ökning
1,99
0,67
0,00
–
–
1
Saknar jämförelsetal bakåt i tiden.
Löneklyftan mellan kvinnor och män
1
Procent
2024
2023
Löneklyfta mellan kvinnor och män exkl. vd
8,8
9,7
Löneklyfta mellan kvinnor och män exkl. företagsledningen
7,6
8,4
1
Löneklyftan är beräknad på bruttomedellön per timme. Visstidsanställda och tillsvidareanställda är medräknade. Visstidsanställda under 2024,
totalt 14 medarbetare varav 10 kvinnor och 4 män (2023: totalt 14 medarbetare, varav 10 kvinnor och 4 män). Detta påverkar till viss del beräkningen
för bruttotimlön.
Års- och hållbarhetsredovisning 2024
129
Hållbarhetsnoter
Hållbarhetsnot 7. Arbetsvillkor och mänskliga rättigheter i utlåningen
Genom SEK:s utlåning finns en indirekt påverkan på arbetsvillkor och
mänskliga rättigheter för arbetare, lokalsamhällen och ursprungsbe-
folkning. Hänsyn till arbetsvillkor och mänskliga rättigheter är därför
en förutsättning för hållbar utveckling i världen.
Styrning och riktlinjer
Som statlig aktör med utlåning runt om i världen har SEK en viktig
roll att fylla som kravställare för att exportföretag och låntagare föl-
jer FN:s riktlinjer för företag och mänskliga rättigheter och OECD:s
riktlinjer för multinationella företag samt att projekt vid projektrela-
terad finansiering följer OECD:s riktlinjer för social och miljömässig
hänsyn vid statsstödda exportkrediter eller Ekvatorprinciperna. SEK
tillämpar FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättig-
heter, inklusive ILO:s kärnkonventioner. Vid affärer i konfliktdrabbade
områden samt i länder och branscher med särskilt hög risk för brott
mot mänskliga rättigheter beaktas särskilt detta. SEK kan i sådana fall
kräva att företag genomför en konsekvensanalys vad gäller mänskliga
rättigheter. Vid risk för kränkning av barns rättigheter krävs särskild
hänsyn. SEK ska avstå från affärer då det bedöms finnas påtaglig risk
för att arbetsvillkor och mänskliga rättigheter inte respekteras och då
SEK bedömer att riskerna inte kommer att hanterats i enlighet med
FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter. Enligt
SEK:s riskaptit vid utlåning i komplexa marknader ska exportör eller
annan aktör som finansieringen avser ha kapacitet att hantera risker för
mänskliga rättigheter i enlighet med internationella riktlinjer. Se vidare
i hållbarhetsnot 4.
Riskhantering
SEK genomför en årlig bolagsövergripande riskbedömning avseende
arbetsvillkor och mänskliga rättigheter som ligger till grund för SEK:s
rutiner, riktlinjer och övriga riskreducerande åtgärder inom området.
Förhöjd hållbarhetsrisk avseende arbetsvillkor och mänskliga rättig-
heter anses förekomma vid någon av följande riskindikatorer:
• Större projekt
•
Gruvdrift i komplexa marknader.
•
Verksamhet eller export till verksamheter i konfliktdrabbade
områden.
•
Telekomoperatörer eller telekomutrustning till länder med
repressiva auktoritära styren.
•
Genteknik till länder med repressiva auktoritära styren,
•
Verksamheter i eller export till länder med särskilt hög risk för
brott mot mänskliga rättigheter.
• Försvarsmateriel.
En komplex marknad definieras som länder med hög korruptionsrisk
eller hög risk för brott mot mänskliga rättigheter.
Nya utlåningstransaktioner under 2024 med förhöjd risk där fördjupad
analys har genomförts i följande länder: Mexiko, Polen, Saudiarabien,
Sverige och Turkiet. Samtliga av dessa transaktioner bedöms efterleva
internationella riktlinjer för mänskliga rättigheter.
Resultat 2024
Antal transaktioner
Initial screening
971
Förhöjd hållbarhetsrisk
92
varav med risker relaterade
till mänskliga rättigheter
28
Års- och hållbarhetsredovisning 2024
130
Hållbarhetsnoter
Hållbarhetsnot 8. Affärsetik och anti-korruption
Aktivt arbete med affärsetik i hela SEK:s värdekedja är viktiga kompo-
nenter för att motverka korruption och annan typ av finansiell brotts-
lighet och skapa förutsättningar för hållbar utveckling i världen. SEK:s
arbete mot penningtvätt, finansiering av terrorism och sanktioner
beskrivs i hållbarhetsnot 9. Som statlig aktör med utlåning globalt har
SEK en viktig roll att fylla för att ställa krav och kontrollera så att inter-
nationella riktlinjer och lagstiftning följs av företag och låntagare som
använder SEK:s finansieringslösningar och av de egna medarbetarna.
SEK har ett stort antal investerare där fokus har ökat på emittenters
hållbarhetsarbete inklusive affärsetik. Vid inköp av varor och tjänster
ställer SEK krav på leverantörer att följa SEK:s uppförandekod för
leverantörer. Under året har inga regelöverträdelser skett för verksam-
heten som resulterat i böter.
Styrning och riktlinjer
Vägledande för SEK:s arbete inom anti-korruption är Institutet mot
mutors (IMM) Kod mot korruption i näringslivet, OECD:s konvention
mot korruption med relaterade dokument samt OECD:s riktlinjer för
multinationella företag.
SEK:s policy mot korruption förtydligar SEK:s ställningstagande
på området och ger riktlinjer i arbetet mot korruption. Policyn följer
svensk mutbrottslagstiftning samt ovan nämnda nationella och inter-
nationella initiativ som syftar till att motverka korruption och annan
finansiell brottslighet. SEK verkar genom sin utlåning globalt och följer
anti-korruptionslagstiftningen i de länder och jurisdiktioner där bola-
get verkar.
SEK:s policy mot korruption tydliggör ett antal ställningstagande som
bolaget agerar efter:
•
SEK accepterar inte att någon inom SEK, eller någon som på ett eller
annat sätt representerar SEK, är inblandad i någon form av korrup-
tion som kan påverka SEK:s beslut, process eller handläggning av
ett ärende.
•
Ingen medarbetare och företrädare för SEK får, direkt eller indirekt,
erbjuda, utlova, lämna, be om eller ta emot en muta.
•
Affärsbeslut ska fattas på affärsmässiga grunder och ingen gåva eller
representation, som kan uppfattas som otillbörlig eller som inne-
fattar någon form av förväntad motprestation, får ges eller tas emot.
•
SEK accepterar inte att korruption förekommer i de affärer som SEK
finansierar.
•
SEK är inte delaktig i sponsring eller ger donationer till politiska partier.
Uppförandekod för SEK:s medarbetare
SEK:s åtgärder för att motverka korruption och annan finansiell brotts-
lighet inkluderar att regelbundet utbilda medarbetare samt följa upp
och kontrollera efterlevnad. Uppförandekoden fastställs av styrelsen
och uppdateras minst årligen. Efter att styrelsen gjort den årliga upp-
dateringen förmedlas denna till samtliga medarbetare som intygar att
man tagit del av den uppdaterade koden. Under 2024 har även dilem-
madiskussioner genomförts med utgångspunkt i uppförandekoden där
olika situationer som kan uppstå som relaterar till uppförandekoden
har diskuterats.
Visselblåsarsystem
SEK tillhandahåller en möjlighet för medarbetare samt externa konsul-
ter, leverantörer eller andra intressenter att anonymt rapportera miss-
tanke om regelöverträdelse eller brott. Alla anmälningar behandlas
konfidentiellt. Chef för Regelefterlevnad och chefsjuristen ska initialt
hantera och bedöma ett nytt ärende som inkommit via visselblåsarsys-
temet. SEK sätter stort värde på att anmälan sker avseende förhållan-
den som innebär eller kan leda till lagbrott, oetiskt beteende, överträ-
delse, eller misstanke om överträdelse, av denna uppförandekod. Alla
anmälningar om misstänkt regelbrott eller brott mot uppförandekoden
behandlas konfidentiellt av bolaget. SEK accepterar inte att den som
gjort en anmälan blir negativt behandlad med anledning av sin anmälan.
Riskhantering
SEK genomför en årlig bolagsövergripande riskbedömning avseende
korruption som ligger till grund för SEK:s rutiner, riktlinjer och övriga
riskreducerande åtgärder baserat på olika riskindikatorer. Förhöjd håll-
barhetsrisk avseende korruption anses förekomma vid någon av föl-
jande riskindikatorer:
•
Utlåning till byggindustrin i komplexa marknader;
•
Finansiering av projekt med offentlig köpare i komplexa marknader;
•
Exportör som använt mellanhänder i underliggande affärstransak-
tion i komplexa marknader,
•
Distributörer, EPC:r, eller exportörer som agerat mellanhand
i komplexa marknader,
•
Misstanke om kedja av affärstransaktioner när belopp/kvantitet
ändrats i de olika delarna där SEK kan ha utlåning i en del av en
större transaktionskedja,
•
Affär med koppling till länder med särskilt hög korruptionsrisk,
•
Utlåning till försvarsindustrin,
•
Affärer i branscher förknippade med hög risk för finansiell
brottslighet.
Med komplex marknad avses länder med hög grad av korruption eller
annan finansiell brottslighet. SEK:s riskaptit för korruptionsrisker vid
utlåning i komplexa marknader innebär att exportör eller annan aktör
som finansieringen avser ska ha kapacitet att hantera korruptionsris-
ker i enlighet med internationella riktlinjer. All utlåning ska utvärderas
för korruptionsrisker och där korruptionsrisk föreligger genomförs en
bedömning av hållbarhetsanalytiker att kunden har kapacitet att han-
tera risken och vid förhöjd risk görs en fördjupad analys av jurist. Se
mer i hållbarhetsnot 4.
Resultat 2024
Antal transaktioner
Initial screening
971
Förhöjd hållbarhetsrisk
92
varav med risker relaterade
till korruption
61
Skatt
SEK följer statens ägarpolicy och riktlinjer för företag med statligt
ägande där det föreskrivs att det är av särskild vikt att bolag med stat-
ligt ägande verkar för ett ansvarsfullt agerande inom skatteområdet.
SEK:s förhållningssätt till skatt i affärsverksamheten beskrivs i SEK:s
policy för hållbar finansiering. SEK accepterar inte affärstransaktioner
vars syfte är skatteundandragande. SEK kan, i tillämpliga fall, kräva utö-
kad skattetransparens för att säkerställa att affären uppfyller kraven.
Läs mer om hur SEK beaktar skatt i sina affärsbeslut i hållbarhetsnot 4.
I enlighet med SEK:s strävan efter en hög skattestandard har SEK
implementerat ett antal interna kontroller över finansiell rapportering
som ska säkerställa att bolaget beräknar och redovisar skatt korrekt
i enlighet med svensk och internationell skattelagstiftning. Läs mer i
Bolagsstyrningsrapporten.
Inköp och leverantörer
SEK:s inköp rör allt från stora IT-system och informationstjänster till
kontorsmaterial och resor. De största kostnadsposterna vid inköp är
kontorshyra, IT-system, konsulttjänster, marknadsdata och juridisk råd-
givning. SEK:s leverantörer genomgår granskning utifrån misstanke om
finansiell brottslighet. Under 2024 har samtliga nya leverantörer gran-
skats utifrån sociala kriterier, finansiell brottslighet och kreditvärdighet.
Uppförandekod för leverantörer
SEK:s leverantörer åtar sig att följa SEK:s uppförandekod för leveran-
törer genom att signera koden, eller genom att visa att de har ett mot-
svarande förhållningssätt genom en egen kod som uppfyller motsvarande
krav. Uppförandekoden bygger på Global Compacts tio principer.
Under relationen med leverantören sker löpande kontroller. När SEK
upptäcker händelser som kan förändra risken, granskas den nuvarande
riskklassningen. Händelser som kommer till SEK:s kännedom som kan
innebära förändrad risk föranleds översyn av befintlig riskklass. Exem-
pel på händelser som kan innebära omedelbar översyn är till exempel
träff mot sanktionslista, förändringar i bolagsstrukturen eller försämrad
kreditvärdighet. Relationen med leverantören kan avbrytas om SEK
identifierar avvikelser från vad som tidigare varit känt om leverantören.
Års- och hållbarhetsredovisning 2024
131
Hållbarhetsnot 9. Motverkande av finansiell brottslighet
SEK:s är ett kreditmarknadsbolag under tillsyn vilket innebär att SEK
har en skyldighet att vidta åtgärder för att förhindra att bolaget utnytt-
jas för penningtvätt eller finansiering av terrorism. SEK:s systematiska
arbete för att bekämpa finansiell brottslighet avseende penningtvätt,
finansiering av terrorism och efterlevnad av internationella sanktioner,
baseras på lagen om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terro-
rism och Finansinspektionens föreskrifter och sanktionsregelverk. SEK
arbetar förebyggande och upptäckande så som illustrationen visar:
Kundkänne-
dom och
transaktions-
analys
Interna regler
och policys
Övervakning
Rapportering
Riskbedömning
Riskbedömning
SEK genomför en årlig allmän bolagsövergripande riskbedömning
avseende penningtvätt och finansiering av terrorism som inkluderar en
bedömning utifrån den typ av finansiella produkter och tjänster som
erbjuds, vilka kunder SEK vänder sig till, vilka distributionskanaler som
används samt vilka länder eller geografiska områden SEK:s utlåning
sker till. Den allmänna bolagsövergripande riskbedömningen ligger till
grund för SEK:s rutiner, riktlinjer och övriga åtgärder mot penningtvätt
och finansiering av terrorism och uppdateras löpande vid förändrad
riskbild exempelvis när nya produkter erbjuds SEK:s kunder eller vid
omvärldsfaktorer identifieras om påverkar riskbilden. Under året har
SEK även genomfört en bolagsövergripande riskbedömning avseende
internationella sanktioner som ligger till grund för SEK:s rutiner, riktlin-
jer och övriga riskreducerande åtgärder.
Styrning
Vd har utfärdat en instruktion som styr arbetet med att förebygga
finansiell brottslighet, samt i uppförandekoden ingår riktlinjer kring
motverkande av finansiell brottslighet. Läs mer om uppförandekoden
i hållbarhetsnot 8.
Alla anställda, konsulter och andra, som på motsvarande sätt utför
arbetsuppgifter av betydelse för att förhindra att verksamheten
utnyttjas för penningtvätt eller finansiering av terrorism får regelbun-
den utbildning och information om regeländringar och nya trender
och mönster samt beträffande metoder som kan användas för pen-
ningtvätt och finansiering av terrorism. Under 2024 har utbildning
skett till berörda avseende internationella sanktioner.
Kundkännedom och transaktionsanalys
Vid en affärsförfrågan utför SEK kundkännedoms- och transaktions-
analys på parter i affären. Ett grundläggande krav för att göra affärer är
att SEK uppnått kundkännedom som baseras på gällande lag och före-
skrifter avseende hantering av penningtvätt och finansiering av ter-
rorism. Detta inkluderar kontroller av företrädare, verklig huvudman,
ägandestruktur, sanktioner och negativa nyheter. Kundkännedoms-
processen innebär även att sätta en riskklass på kunden i enlighet med
ett riskbaserat angreppssätt som utgår från den allmänna bolagsöver-
gripande riskbedömningen. Den aktuella finansiella transaktionen som
SEK genomför genomgår en transaktionsriskanalys för att bedöma risk
för finansiell brottslighet och vid hög risk vidtas skärpta åtgärder för att
hantera risken.
Övervakning
Löpande uppföljning sker genom att fortlöpande analysera den infor-
mation som inhämtats vid genomförande av kundkännedom, bedöma
om den är tillräcklig och uppdaterad samt om kundens bedömda risk-
klass har ändrats. Därutöver kontrolleras även kundens transaktioner
för att se om kundens beteende är det förväntade eller om det finns
avvikelser. Funktionen för regelefterlevnad, riskfunktionen och intern-
revision följer upp att risker i SEK:s verksamhet hanteras, att styrande
dokument efterlevs och att SEK:s förebyggande och upptäckande
kontroller fungerar för att hantera identifierade risker.
Rapportering
SEK:s företagsledning och styrelse erhåller rapporter kvartalsvis som
innehåller en beskrivning av riskhanteringen och eventuella identifie-
rade brister. SEK har en process för att lämna uppgifter om misstanke
om penningtvätt till Finanspolisen. Misstanke om oegentligheter kan
rapporteras via SEK:s visselblåsarsystem. Läs mer om SEK:s visselblå-
sarsystem i hållbarhetsnot 8.
Års- och hållbarhetsredovisning 2024
132
Hållbarhetsnot 10. Informationssäkerhet
Arbetet med IKT- och informationssäkerhet innebär att skydda kunders
uppgifter och transaktioner, IT-miljö samt utöva kontroll på utlagd IT-
verksamhet. IKT- och informationssäkerhet omfattar såväl administrativa
som tekniska åtgärder. SEK har ett systematiskt och riskbaserat säker-
hetsarbete med syfte att förebygga och hantera de eventuella hot som
identifieras. Om det skulle uppstå brister i hanteringen eller om infor-
mation felaktigt skulle spridas kan det leda till allvarliga konsekvenser,
som till exempel försämrat förtroende eller ekonomiska förluster.
Styrning
IKT- och säkerhetsrisker är en operativ risk i SEK:s riskramverk. Styrel-
sen har det yttersta ansvaret att styra och följa upp riskexponering
och riskhantering samt att tillse att det finns en tillfredsställande intern
kontroll över IKT- och informationssäkerhetsrisker. Styrelsen beslutar
om den övergripande riskstyrningen bland annat genom att besluta om
riskstrategi, riskpolicy och riskaptit. Vd ansvarar för SEK:s IKT- och infor-
mationssäkerhetsarbete och ska se till att säkerhetspolicy och instruk-
tioner för säkerhet är relevanta och hålls aktuella. SEK:s IKT- och infor-
mationssäkerhet granskas även av interna och externa revisorer.
Samtliga medarbetare inom SEK har ansvar för att följa regler för
skydd av information och varje chef ansvarar för att reglerna efterlevs
inom sitt ansvarsområde. Arbetet med informationssäkerhet leds av
SEK:s säkerhetschef tillika informationssäkerhetschef och bedrivs i
enlighet med den internationella standarden för informationssäkerhet
ISO 27000-serien. Arbetet med säkerhet, inklusive hantering av käns-
lig information, styrs också av internationell och nationell lagstiftning
och utgörs av processer, verktyg och regler nödvändiga för att styra,
övervaka, utvärdera och förbättra organisationens säkerhetsarbete.
Förutsättningarna inom säkerhet förändras ständigt och SEK utvär-
derar kontinuerligt och tar ställning till nya eventuella hot inom området.
Den geopolitiska spänningen har ökat fokuset på informationssäker-
hetsarbetet, särskilt den operativa motståndskraften och cybersäker-
het. Vikten av att bedriva ett proaktivt och strukturerat arbete inom
informationssäkerhetsområdet ökar även till följd av höjda förvänt-
ningar från tillsynsmyndigheter och samhället i stort. Under 2024 har
SEK arbetat med att stärka styrning samt regelefterlevnad och säker-
ställa en hög motståndskraft samt kontinuerligt förbättra förmågan
att nå övergripande verksamhetsmål. De strategiska åtgärderna som
genomförts under året inkluderar att implementera ytterligare stöd för
att upptäcka och reagera på säkerhetshot samt att skapa en säkerhets-
medveten kultur bland organisationens medarbetare.
Riskhantering
SEK har en process för att identifiera, mäta, styra, rapportera och
kontrollera IKT- och informationssäkerhetsrisker. Processen följer den
övergripande hanteringen av operativa risker som presenteras i not 6.
I processen ingår identifiering av risker genom analyser av omvärld,
verksamhet och brister. Exempel på underlag som analyseras är rap-
porter från SEK:s Security Operations Center (SOC), sårbarhets-
scanningar, penetrationstester, riskanalyser i samband med inköp
och projekt med flera. Om hot eller risker identifieras värderas deras
sannolikhet och konsekvens. Åtgärdsplaner utformas utifrån riskana-
lysen och progressen av åtgärdsaktiviteterna rapporteras löpande till
ledningen. Informationssäkerhetsriskerna följs upp löpande av SEK:s
Riskfunktion. Testning av IKT- och informationssäkerhet sker löpande
genom bland annat genom penetrationstester, sårbarhetsscanningar
och gap-analyser.
Omvärldsbevakning och säkerhetsövervakning är en viktig del för
att upptäcka och agera på identifierade risker, hot samt cyberattacker.
Analyser av säkerhetsövervakningen visar att SEK löpande utsätts för
cyberattacker och cyberhot. Attackerna samt identifierade sårbar-
heter hanteras och avvärjs löpande och har inte lett till någon väsentlig
incident under året.
Års- och hållbarhetsredovisning 2024
133
Hållbarhetsnot 11. Hållbar finansiering
Utlåning utgör grunden i SEK:s verksamhet och är den aspekt där SEK
har störst möjlighet att bidra genom att allokera kapital för att adres-
sera samhällets hållbarhetsutmaningar. Genom att emittera gröna och
sociala obligationer kan kapital från internationella kapitalmarknaden
öronmärkas till projekt och verksamheter som främjar klimatet och
bidrar till social nytta.
Finansiera verksamheter under omställning
SEK:s långsiktiga mål är att öka andelen utlåning som bidrar till att nå
globala klimatmål. Detta innebär att stötta verksamheter och projekt
som redan idag når klimatmålen men även verksamheter och projekt
som har en robust och trovärdig plan att ställa om till de nivåer av
utsläpp av växthusgaser som globala klimatmål kräver. Mer informa-
tion finns i hållbarhetsnot 5.
Omställningen till ett samhälle inom ramen för globala hållbarhets-
mål skapar nya exportmöjligheter och kan bidra till arbetstillfällen och
tillväxt, men kan även innebära nya samhällsutmaningar vilket innebär
att omställningen behöver ske med beaktande av rättvisa. SEK:s policy
för hållbar finansiering reglerar arbetet.
Samarbete är en nyckel till framgång
SEK har i dialog med sina kunder uppfattat att finansieringsbehov för
klimatomställning och andra samhällsutmaningar finns. Vissa företag
behöver se över sina logistikkedjor, andra behöver byta ut leverantörer
eller göra investeringar i sin produktion för att minska utsläppen och
samtidigt säkerställa att detta sker på ett ansvarsfullt sätt. Kunskaps-
utbyte och samarbete med kunder, banker och samarbetsparter är en
viktig komponent för att hitta lösningar får att lösa samhällsutmaningar.
SEK:s gröna, sociala och hållbarhetslänkade lån
Genom SEK:s gröna, sociala och hållbarhetslänkade lån bidrar SEK
indirekt genom att allokera kapital till hållbar utveckling utifrån miljö-
mässiga och sociala faktorer.
•
Gröna lån kategoriseras enligt SEK:s ramverk för upplåning via
gröna obligationer samt ramverket för hållbara obligationer. Syftet
är att stimulera gröna satsningar som är miljömässigt hållbara och
som bidrar till ett eller flera av de sex miljömålen i EU:s taxonomi.
•
Sociala lån kategoriseras enligt SEK:s ramverk för hållbara obliga-
tioner. Syftet är att stimulera investeringar som är socialt hållbara
inom exempelvis hälso- och sjukvården, utbildning, grundläggande
infrastruktur eller livsmedelstrygghet.
•
Hållbarhetslänkade lån är rörelsefinansiering som är kopplad till lån-
tagarens mål inom hållbarhet, till exempelvis energieffektivisering,
minskade transporter eller minskat antal olyckor. SEK:s hållbarhets-
länkade lån är baserade på LMA (Loan Market Association) principer.
Skr mn
2024
2023
Grön utlåning
37 422
31 202
Social utlåning
2 228
1 482
Hållbarhetslänkad utlåning
13 712
11 926
Total hållbarhetsklassad utlåning
53 362
44 610
Total hållbarhetsklassad upplåning
34 990
23 652
Miljöförbättringar i gröna lån
SEK mäter indirekta miljöförbättringar avseende växthusgasutsläpp i
gröna lån utifrån metod angiven i ”International Financial Institution
Framework for Harmonized Approach to Greenhouse Gas Accoun-
ting” och i enlighet med SEK:s ramverk för gröna obligationer ”SEK
Sustainability Bond Framework” alternativt ”SEK Green Bond Frame-
work”. Utsläppsminskningar av växthusgaser från gröna lån beräknas
2024 uppgå till 5 023 821 ton CO2e, år 2023 var motsvarande mängd
5 024 458 ton CO2e.
Bidrag till Sveriges BNP och sysselsättning
Genom SEK:s utlåning skapas en indirekt positiv påverkan i Sverige
bland annat genom att exportaffärer bidrar till BNP-tillväxt och arbets-
tillfällen. SEK mäter den indirekta positiva påverkan genom multiplika-
torer som SCB tagit fram på branschnivå enligt SNI 2007.
Indirekt påverkan
2024
2023
2022
2021
2020
Bidrag till Sveriges BNP (Skr mn)
61 000
55 000
93 000
52 000
80 000
Bidrag till arbetstillfällen i Sverige (antal)
73 000
69 000
111 000
65 000
87 000
Års- och hållbarhetsredovisning 2024
134
Hållbarhetsnot 12. Projektrelaterad finansiering
Vid finansiering av projekt kan risksituationer uppstå inom samtliga
väsentliga hållbarhetsfrågor inom klimat-och miljö, sociala och bolags-
styrningsfrågor, se hållbarhetsnot 3.
Styrning och riktlinjer
SEK tillämpar Equator Principles för hantering av hållbarhetsrisker
i samband med projektrelaterad finansiering eller OECD Common
Approaches vid exportkrediter. Riktlinjerna bygger på IFC Perfor-
mance Standards som ska vara uppfyllda eller förväntas uppfyllas vid
projektrelaterad finansiering. IFC Performance standards utgörs av åtta
standarder som inkluderar områdena: projektets förmåga till riskhan-
tering, arbetsvillkor, resurseffektivitet och utsläpp, hälsa och säkerhet,
markförvärv och folkomflyttning, biologisk mångfald, urbefolkning
och kulturarv.
SEK är medlem i och deltar i utvecklingsarbetet inom Equator Prin-
ciples Association och OECD:s olika arbetsgrupper för OECD Com-
mon Approaches. Exempelvis har deltagande skett i årliga möten samt
i arbetsgrupper. Roller och ansvar är fördelade inom organisationen
genom att hållbarhetsanalytiker genomför analys, bedömning och
uppföljning av klimat- och miljörisker och sociala risker för utlå-
ningstransaktioner och rapporterar till hållbarhetschefen. Hållbarhets-
chefen har ett helhetsansvar för hållbarhetsfrågor och rapporterar
direkt till vd. Hållbarhetsanalytiker inom SEK:s hållbarhetsavdelning är
oberoende från affärsenheterna och bedöms ha adekvat erfarenhet
och kunskap att analysera, bedöma och följa upp klimat-och miljörisker
och sociala risker vid projektrelaterad finansiering. SEK tillhandahåller
intern utbildning i tillämpning av Equator Principles till styrelse, led-
ning, kund- och affärsansvarig, affärsjurister, risk, regelefterlevnad,
hållbarhetsanalytiker, stödjande enheter och annan relevant personal,
för att säkerställa efterlevnad av interna processer, öka medvetenheten
från OECD Common Approaches, Equator Principles och riskhantering
vid klimat-och miljörisker och sociala risker. Utbildning kring och till-
lämpning av specifika Equator Principles låneklausuler har genomförts
för SEK:s affärsjurister. SEK rapporterar årligen sitt arbete med Equator
Principles genom en fullständig rapport, vilket återfinns på www.sek.se.
Riskhantering
Enligt SEK:s riskaptit ska projektrelaterad finansiering, efterleva Equ-
ator Principles eller OECD Common Approaches. Projektrelaterad
finansiering följer SEK:s process för hantering av hållbarhetsrisker i
utlåningen (Due Diligence) som beskrivs i hållbarhetsnot 4. Vid för-
höjd hållbarhetsrisk ska fördjupad bedömning genomföras av håll-
barhetsanalytiker där riskerna bedöms utifrån allvarlighetsgrad och
sannolikhet. Förhöjd projektrelaterad hållbarhetsrisk anses föreligga
vid följande riskindikatorer: Projekt och projektrelaterad finansiering
till kategori A-projekt eller kategori B-projekt där projekt kategori-
seras enligt definition i Equator Principles eller OECD:s Common
Approaches, se definitioner. Vid projektrelaterad finansiering ska
avtalsvillkor avseende hantering av miljö- och sociala risker inkluderas
i kreditavtalet.
Uppföljning
Uppföljning av klimat-och miljörisker och sociala risker i relevanta
ingångna affärer ska göras så länge SEK har utestående exponering
mot dessa. Vid redan ingångna utlåningstransaktioner som inte längre
bedöms följa SEK:s riskaptit ska SEK vidta åtgärder utifrån de möjlig-
heter som finns att påverka samt rapportera avvikelsen till styrelsen.
Projektrelaterad finansiering 2024
Nya projektrelaterade utlåningstransaktioner under 2024 bedöms
möta kraven under Ekvatorprinciperna eller OECD:s riktlinjer för
social och miljömässig hänsyn vid statsstödda exportkrediter. Under
2024 beviljade SEK två A-projekt, i Sverige samt Saudiarabien och två
B-projekt i Guyana samt Saudiarabien. Under 2024 identifierades två
projekt i SEK:s projektportfölj som potentiellt låg utanför SEKs riskaptit.
Åtgärder vidtogs bland annat genom upprättande av åtgärdsplaner.
Antal
2024
2023
Fördjupad analys A- och B-projekt
1
4
5
1
Sverige, Saudiarabien och Guyana.
Antal
2024
2023
2022
2021
2020
Beviljade lån till kategori A-projekt
2
2
6
3
4
Beviljade lån till kategori B-projekt
2
3
6
8
5
Beviljade lån till kategori C-projekt
0
0
1
–
–
Års- och hållbarhetsredovisning 2024
135
Hållbarhetsnot 13. Klimatrelaterade risker
och möjligheter (TCFD)
I denna not redovisas information om SEK:s klimatrelaterade finan-
siella risker och möjligheter enligt rekommendationer från Task Force
on Climate–related financial disclosures (TCFD). SEK är exponerade
mot klimatrelaterade risker och möjligheter genom utlåningen och lik-
viditetsförvaltning samt genom den operativa verksamheten. Det är
framförallt i SEK:s utlåningstransaktioner som väsentliga klimatrelate-
rade, både finansiella och icke-finansiella risker och möjligheter upp-
står i SEK:s affärsmodell. SEK:s direkta klimatpåverkan utgörs i huvud-
sak av tjänsteresor och inköp av varor.
Klimatrelaterade risker bedöms i SEK:s väsentlighetsanalys vara en
väsentlig hållbarhetsfråga, både ur ett finansiellt samt icke-finansiell
(påverkans) perspektiv för SEK. Se närmare beskrivning i hållbarhets-
not 3.
Klimatrelaterade finansiella- och icke finansiella risker
Klimatrelaterade finansiella risker delas in i omställningsrisker och
fysiska risker. Omställningsrisker är finansiella risker som uppstår till
följd av omställningen till en mindre fossilberoende ekonomi. Exem-
pel på omställningsrisker/riskdrivare är förändringar i policys, lagar
och regler, teknologiska förändringar samt beteendeförändringar. Om
omställningsrisker påverkar SEK:s kunders återbetalningsförmåga kan
det innebära finansiella risker för SEK.
Fysiska klimatrisker är de skador och förluster som uppstår på grund
av fysiska konsekvenser av klimatförändringar. Fysiska klimatrisker/
riskdrivare kan vara akuta klimathändelser, exempelvis extremväder,
eller kroniska förändringar i klimatmönster, såsom stigande havsnivåer.
Om fysiska risker påverkar SEK:s kunders återbetalningsförmåga kan
även det innebära finansiella för SEK.
SEK har identifierat flera transmissionskanaler som förklarar hur
klimatrelaterade riskdrivare kan påverka SEK genom sina motparter,
till exempel lägre lönsamhet, ökade kostnader för regelefterlevnad
och legala kostnader, lägre köpförmåga hos hushållen och störningar
i leveranskedjor. Klimatrelaterade riskdrivare påverkar i dagsläget
främst kreditrisk. SEK hanterar finansiella klimatrisker främst genom
bolagets kreditprocess som finns beskriven i not 26.
Klimatrelaterad icke-finansiell risk definieras av SEK som risken för
att SEK:s verksamhet direkt eller indirekt påverkar klimatet negativt.
Denna risk uppstår främst till följd av utlåning till fossila- samt fossil-
relaterade tillgångar och projekt samt andra högutsläppande verksam-
heter. SEK följer Ekvatorprinciperna och OECD:s riktlinjer för social
och miljömässig hänsyn vid statsstödda exportkrediter som innehåller
riktlinjer för identifiering, bedömning och hantering av klimatrelate-
rade risker.
Utveckling inom regelverksområdet
Flera initiativ har genomförts, och pågår, för att inkludera klimatrelaterade
risker och möjligheter i regelverken som styr den finansiella sektorn.
EU:s hållbarhetsredovisningsdirektiv Corporate Sustainability
Reporting Directive (CSRD) trädde i kraft 1 januari 2024 på EU nivå.
Direktivet antogs i svensk lag 1 juli 2024. CSRD syftar till att hållbar-
hetsrapportering ska vara likvärdig med finansiell rapportering. SEK
omfattas av direktivet from. räkenskapsåret 2025, och ska hållbarhets-
rapportera i enlighet med kraven i CSRD i sin Års- och hållbarhets-
redovisning för räkenskapsåret 2025. Som del av direktivet har EU:s
tekniska organ EFRAG tagit fram European Sustainability Reporting
Standards (ESRS) som är obligatoriska att tillämpa i rapporteringen.
Standarderna täcker bland annat området klimat. SEK har ett bolags-
övergripande pågående projekt som ska säkerställa regelefterlevnad.
Projektet har även granskats av SEK:s internrevisorer.
European Banking Authority (EBA) publicerade under 2024 utkast
till riktlinjer för hantering av miljö-, sociala och styrningsrisker (ESG).
Riktlinjerna ställer krav på institut avseende identifiering, mätning, han-
tering och övervakning av ESG-risker, bland annat genom planer som
syftar till att säkerställa motståndskraft på kort, medellång och lång
sikt. Riktlinjerna publicerades, i dess slutliga form, den 9 januari 2025,
och ska för stora institut vilket SEK, enligt CRR, är, börjas tillämpas från
och med den 11 januari 2026. SEK har redan påbörjat arbetet för att
säkerställa regelefterlevnad och hantering av riskerna i enlighet med
kraven i riktlinjerna.
Exportfinansieringssystemet
SEK är tillsammans med Exportkreditnämnden (EKN) en del av det
svenska exportfinansieringssystemet. Exportfinansieringssystemet,
tillsammans med privata banker och investerare, spelar en viktig roll
som möjliggörare för klimatinvesteringar i produktion och förnybara
energisystem på hemmaplan samt finansiering av svenska exporter-
bjudanden till stora globala omställningsprojekt. Exportfinansierings-
systemets agerande kan fungera som katalysator för att driva på för-
ändringar av både internationella regelverk, andra länders agerande
och enskilda företag. SEK och EKN har sedan några år tillbaka påbörjat
det gemensamma arbetet att anpassa exportfinansieringssystemet till
Parisavtalet. SEK:s kreditgivning och EKN:s garantigivning kan anpas-
sas till Parisavtalet genom att upphöra med stöd av export till utvinning
av fossila bränslen, genom stimulans till affärer som bidrar till klimat-
omställningen och genom att beakta inlåsningsrisker och omställnings-
möjligheter i exportaffärer. Som en del i det arbetade SEK och EKN
under 2023 fram en metod för att kunna bedöma om projekt och verk-
samheter är i linje med Parisavtalets 1,5 graders mål. Denna metod har
testats på ett urval av affärer under 2024.
I slutet av 2023 lanserades NZECA Alliance där SEK och EKN till-
sammans med en handfull andra exportkreditaktörer bildat den första
koalitionen för hur publikt kapital ska förvaltas i linje med Parisavtalets mål.
Under 2024 har EKN och SEK varit med i en arbetsgrupp för att
utarbeta en gemensam standard för att sätta klimatmål hos export-
kreditinstitut vilken lanserades i november 2024 på COP29 i Baku.
Under 2025 kommer SEK att sätta avkarboniseringsmål i enlighet med
NZECA Target Setting Protocol.
SEK:s och EKN:s gemensamma vetenskapliga klimatråd
För att höja exportfinansieringssystemet kompetensnivå kring klimat-
frågor och koppla det till vetenskapen har SEK och EKN sedan 2021 ett
gemensamt vetenskapligt klimatråd bestående av fyra klimatforskare.
Klimatrådet fungerar som ett rådgivande expertorgan som syftar
till att vägleda det svenska exportfinansieringssystemet i klimatrelate-
rade frågor. Under året har Klimatrådet haft två möten som främst
behandlat betydelsen av klimatkompensation samt rättvis energiom-
ställning, för att nå klimatmålen. Minnesanteckningar finns tillgängliga
på www.sek.se.
Styrning av klimatrelaterade risker och möjligheter
SEK:s arbete med klimatfrågor är en integrerad del av bolagsstyr-
ningen. Bolagets hållbarhetsarbete där klimatrelaterade delar ingår
styrs främst av statens ägarpolicy och riktlinjer för statlig ägda bolag
samt ägaranvisningen. Vägledande för bolagets hållbarhetsarbete där
klimatrelaterade delar ingår är internationella regler och riktlinjer.
Statens ägarpolicy
Av statens ägarpolicy framgår att SEK som statligt ägt bolag ska agera
föredömligt inom hållbart företagande vilket framförallt innebär att
bolaget ska:
•
Arbeta strategiskt, integrera frågorna i sin affärsstrategi och
fastställa strategiska hållbarhetsmål.
•
Agera transparent i frågor som rör väsentliga risker och möjligheter
och föra en aktiv dialog med bolagets intressenter i samhället.
•
Samarbeta med andra bolag och relevanta organisationer, samt
•
Arbeta aktivt för att följa internationella riktlinjer om miljö- och
klimathänsyn, mänskliga rättigheter, arbetsvillkor, anti-korruption
och affärsetik.
Styrelsens översyn av klimatrelaterade risker och möjligheter
Det är styrelsen som är ytterst ansvarig för att ett aktivt och långsiktigt
arbete för hållbar utveckling bedrivs inom SEK. Styrning av klimatrela-
terade frågor är integrerat i SEK:s affärsplanering, målsättning, strategi,
riskramverk och kreditbeslut. Det är styrelsen som ytterst beslutar om
styrande dokument såsom Policy för hållbar finansiering, Riskpolicy
samt Kreditpolicy där klimatrelaterade frågor direkt eller indirekt ingår.
Års- och hållbarhetsredovisning 2024
136
Hållbarhetsnoter
SEK:s klimatmål
För att bidra till en tydlig omställning och minskade utsläpp av växthus-
gaser, i linje med Parisavtalet samt för att minska bolagets finansiella
klimatrelaterade risker har styrelsen antagit följande övergripande
långsiktiga verksamhetsmål:
•
SEK:s balansräkning ska nå nettonoll växthusgasutsläpp
senast 2045.
•
Hållbarhetsklassad utlåning ska uppgå till Skr 150 miljarder 2035.
•
SEK ska nå nettonoll utsläpp i den egna verksamheten senast 2030.
Se ytterligare beskrivning under avsnittet Mål och mätetal.
För att konkretisera arbetet för att nå de långsiktiga klimatmålen har
SEK under 2024 integrerat det i affärsplanen. Komponenter i arbetet
utgörs av att sätta mål och strategier, se över kunderbjudanden och
samarbetsformer, säkerställa uppföljning genom mätetal och rappor-
tering samt tillse att det finns tillräcklig kompetens i organisationen.
Under 2025 kommer fortsatt arbete att ske i syfte att säkerställa att
aktiviteter genomförs i linje med kommande regelverkskrav.
Policy för hållbar finansiering
SEK:s Policy för hållbar finansiering anger grundläggande hållbarhets-
relaterade principer och ställningstaganden för kreditgivning och likvi-
ditetsplaceringar. Princip 5 i policyn anger att SEK ska ha en restriktiv
hållning till affärer med negativ påverkan på klimatet. Princip 7 anger
att SEK ska integrera ESG-faktorer i kreditbedömningen av motparter
och princip 8 anger att SEK ska arbeta proaktivt för att möjliggöra affä-
rer som bidrar till att uppnå FN:s globala mål för hållbar utveckling och
Parisavtalet. Se ytterligare information i hållbarhetsnot 4.
Riskpolicy
SEK:s ”Riskpolicy” fastställer SEK:s ramverk för riskhantering (”riskram-
verk”). Ramverket ska säkerställa att SEK löpande kan
identifiera, mäta, styra, rapportera och ha kontroll över de väsentliga
risker som SEK är eller kan bli exponerat för, exempelvis klimatrisker.
Riskaptit
Riskaptiten är den nivå och inriktning på SEK:s risker som fastställts av
styrelsen för att uppnå SEK:s strategiska mål. Riskaptit för finansiella
klimatrisker ingår indirekt i riskaptit för kreditrisk. För klimatrisk ur ett
påverkansperspektiv finns en separat riskaptit som på övergripande
nivå innebär att SEK inte accepterar affärer som inte lever upp till de
internationella riktlinjer som SEK har åtagit sig att följa och som spe-
cificeras i SEK:s policy för hållbar finansiering. SEK kan ingå affärer
med höga bruttorisker under förutsättning att riskerna reduceras till
en acceptabel nivå under kreditens löptid. För affärer med höga brut-
torisker ska det under kreditens löptid genomföras en regelbunden
uppföljning av utvecklingen av riskprofilen i jämförelse med de krav
som ställts vid ingåendet av affären.
Kreditpolicy
Kreditpolicyn ger förutsättningar för SEK:s utlåningsaffär och kredit-
riskhantering och bygger på den av styrelsen utfärdade Riskpolicyn.
Kreditpolicyn beskriver att kreditgivning ska ske i överensstämmelse
med SEK:s uppdrag baserat på ägaranvisningen. SEK styr övergripande
sina kreditrisker enligt ett antal grundläggande principer däribland
SEK:s riskaptit för hållbarhet samt ”Policy för hållbar finansiering”.
Kreditpolicyn anger specifikt att kreditgivning ska ske på hållbara grun-
der och baseras på god kunskap om SEK:s motparter och affärstrans-
aktioner. Hållbarhetsrisker där klimatrelaterade delar ingår ska hante-
ras innan kreditgivning.
Ledningens roll vid bedömning och hantering av
klimatrelaterade risker och möjligheter
Ledningen hanterar klimatrelaterade frågor som en integrerad del i
företagets riskhantering, affärsstrategi och planeringsprocess. I vd:s
”Instruktion för hantering av Hållbarhetsrisk” beskrivs ledningens
ansvar för att bedöma och hantera hållbarhetsrelaterade risker och
möjligheter där klimatrelaterade delar ingår.
Strategi för klimatrelaterade risker och möjligheter
SEK: s strategi för att ta på sig, styra och ha kontroll över de klimatrisker
som SEK är eller kan bli exponerat för är integrerat i affärsmodellen, i
affärsstrategin samt i den finansiella planeringen.
För att säkerställa att bolaget identifierar klimatrelaterade risker som
i många fall bedöms materialiseras på längre sikt har SEK förlängt den
strategiska planeringen till 2035.
SEK:s strategi för att hantera klimatrelaterade risker och möjligheter är
att fokusera på att öka andelen nyutlåning till:
•
Företag med ambitiösa och trovärdiga planer på att minska deras
utsläpp i linje med vetenskapligt baserade klimatmål.
•
Verksamheter som klassas som gröna enligt SEK:s ramverk för håll-
bara obligationer och därmed allokera kapital till klimatomställ-
ningen. Genom att utfärda gröna obligationer kan SEK öronmärka
kapital till projekt som ha en positiv inverkan på klimatet.
SEK:s strategiska aktiviteter för att hantera klimatrelaterade risker och
möjligheter inkluderar följande:
•
Arbeta strategiskt för att säkerställa efterlevnad av SEK:s principer
som stipuleras i Policy för hållbar finansiering,
•
Restriktiv hållning till transaktioner med en negativ påverkan
på klimatet,
•
Engagera SEK i kunders klimatomställning samt i internationella
samarbeten och nätverk,
•
Öka SEK:s medarbetares kunskapsnivå inom relevanta hållbarhets-
frågor däribland klimat.
Öka andelen grön utlåning
För att styra investeringar mot miljömässigt hållbara verksamheter och
därmed bidra till att uppnå målen i Parisavtalet har SEK satt mål avse-
ende utlåning genom gröna lån. Kraven för att kategoriseras som grön
tillgång efter 2021 finns angivna i ”SEK Sustainability Bond Framework”
som baseras på bland annat EU:s taxonomi för hållbar ekonomisk verk-
samhet. Gröna lån beskrivs närmare i hållbarhetsnot 5.
Restriktiv hållning till transaktioner med
negativ påverkan på klimatet
En viktig del i SEK:s klimatrelaterade strategi för att minska utsläppen
av växthusgaser och därmed reducera de finansiella och icke-finan-
siella klimatrelaterade riskerna är att begränsa och sedan upphöra
med utlåningen till fossila bränslen. Dessa begränsningar finns angivna
i SEK:s ”Policy för hållbar finansiering” samt i Styrelsens riskaptit.
I enlighet med policyn ska SEK successivt upphöra med finansiering av
fossila bränslen. SEK finansierar inte kolgruvor, kolkraft, koltranspor-
ter eller nya oljekraftverk. Efter sista december 2022 finansieras inte
heller prospektering och utvinning av olja och gas. Nya gaskraftverk
finansieras endast i undantagsfall under en övergångsperiod. SEK
kan finansiera projekt och verksamheter med höga växthusgasut-
släpp där fossilfria alternativ ännu inte utvecklats, såsom gruvor och
fossila bränslen för industriellt bruk under förutsättning att projektet
över tiden bedöms bidra positivt till omställningen. Vid finansiering
av projekt eller verksamheter med höga växthusgasutsläpp, beaktas
storleken på totala växthusgasutsläpp i livscykeln för verksamheten,
inlåsningseffekter och robusta omställningsplaner i linje med Paris-
avtalets 1,5 graders-mål.
Dialog om kundernas klimatomställning
För att kunna vara en drivande kraft i omställningen behöver SEK hela
tiden bli bättre på att förstå och hantera klimatrisker samt jobba aktivt
med lösningar för tillgångar med höga utsläpp. SEK arbetar för att öka
bearbetningen mot branscher som är viktiga för klimatomställningen och
prioriterar kunder med hög potential för minskade växthusgasutsläpp.
Genom att erbjuda finansieringslösningar till bolag som ställer om
sin verksamhet utifrån vetenskapligt baserade klimatmål kan SEK bli
en möjliggörare för omställningen och minska de klimatrelaterade
riskerna. För detta ändamål erbjuder SEK bland annat hållbarhetslän-
kade lån med syfte att bidra positivt till att ett bolags hela verksamhet
anpassas till klimatomställningen.
Års- och hållbarhetsredovisning 2024
137
Hållbarhetsnoter
Riskhantering för klimatrelaterade risker
och möjligheter
Riskhantering inkluderar hela processen att identifiera, mäta, styra,
rapportera och kontrollera de väsentliga risker SEK är eller kan bli
exponerat för. Hantering av finansiell klimatrisk sker indirekt genom
hanteringen av de finansiella riskerna, främst kreditrisk men även till
exempel likviditetsrisk och operativ risk. Klimatrelaterad risk ur ett
påverkansperspektiv hanteras inom ramen för hållbarhetsrisk (påverkan).
SEK:s riskramverk
SEK har ett ramverk för riskhantering (”riskramverk”) för att säkerställa
att SEK löpande kan identifiera, mäta, styra, rapportera och ha kon-
troll över de väsentliga risker som SEK är eller kan bli exponerat för.
Riskramverket är väl integrerat i SEK:s organisation och beslutsstruk-
tur. SEK:s riskhantering bygger på tre linjer med en tydlig åtskillnad
av ansvar mellan affärs- och stödverksamheten, kontrollfunktionerna
och internrevisionen. SEK:s riskkultur omfattar de yrkesmässiga värde-
ringar, attityder och beteenden som har avgörande betydelse för hur
verksamheten hanterar sina risker. SEK har ett ramverk för internkon-
troll som tillser att såväl verksamheten som kontrollfunktionerna är
effektiva och ändamålsenliga, att verksamheten bedrivs på ett ansvars-
fullt sätt, att den finansiella och icke finansiella information som rap-
porteras är tillförlitlig samt att interna och externa regler efterlevs.
Hantering av kort-, medellång- och långsiktiga effekter av klimatrisker i
SEK:s riskramverk består bland annat av:
•
Att inkludera klimatrelaterade risker i Riskpolicyn, riskaptit och
i riskstrategin samt i SEK:s Kreditpolicy och Policy för hållbar
finansiering.
•
Att utföra klimatrelaterade scenarioanalyser och stresstester.
•
Datainsamling och riskbedömning (både kvalitativa och kvantita-
tiva) på bolagsövergripande och transaktionsnivå.
•
Kriterier vid utlåning genom att fasa ut samt upphöra med finansie-
ring av fossila bränslen samt begränsa utlåning till högutsläppande
verksamheter utan trovärdiga omställningsplaner.
Se mer detaljerad beskrivning av SEK:s riskramverk samt hantering av
finansiella risker i hållbarhetsnot 6 samt not 26.
Metod för att identifiera finansiella klimatrelaterade risker
SEK identifierar klimatrelaterade risker i utlåningsprocessen genom
ESG faktorer i kreditprocessen. Finansiella omställningsrisker samt
SEK:s motståndskraft i olika framtida scenarios identifieras även genom
klimatrelaterade scenarioanalyser och stresstester. Se en mer detalje-
rad beskrivning av hantering av hållbarhetsrisk, påverkansväsentlighet,
i hållbarhetsnot 4 samt hantering av ESG-risker där klimat ingår som en
del av E, finansiell påverkan, i not 26.
SEK har under året fortsatt arbetet med metoden för att beräkna
och redovisa bolagets finansierade växthusgasutsläpp. Under kom-
mande år kommer arbetet fortsätta med att ta fram robusta metoder,
mål och mätetal för styrning och hantering av klimatrelaterade risker.
ESG-faktorer i kreditratingprocessen
SEK har en process för identifiering, utvärdering och bedömning av
ESG-faktorer (inklusive klimatrelaterade finansiella risker) inom ramen
för SEK:s riskklassificering. Under november 2021 anmälde SEK till FI
om uppdaterad metodik, med därtill underliggande arbetsprocesser,
för att tydligare inkludera ESG-faktorer (inklusive klimatrelaterade
omställnings- och fysiska risker) i kreditratingprocessen för SEK:s
företagsmotparter. Den reviderade metodiken, arbetsprocesser och
struktur som implementerades under 2022 har möjliggjort en mer
effektiv och ändamålsenlig analys av klimatrelaterade risker. Arbetet
har utvecklats ytterligare under 2024 för övriga motparter.
Analys av exponeringar känsliga för
klimatrelaterade risker
SEK:s riskfunktion följer kvartalsvis upp och rapporterar till ledning
och styrelse exponeringar som är utsatta/känsliga för klimatrelaterade
risker.
SEK:s beräkningar av finansierade växthusgasutsläpp kommer att
ligga till grund för kommande utveckling av styrning och riskhante-
ring inklusive rapportering av klimatrelaterade risker och möjligheter.
Tabell över finansierade växthusgasutsläpp presenteras i hållbarhets-
not 5.
Motståndskraften i SEK:s strategi och affärsmodell
i olika scenarioanalyser
Klimatrelaterade scenarioanalyser och stresstester genomförs för att
bedöma SEK:s motståndskraft i olika scenarier genom att identifiera
klimatrelaterade risker samt bedöma vad dessa kan ha för påverkan på
de verksamheter som SEK finansierar samt på SEK:s finansiella situa-
tion och kapitalrelation.
Arbetet med scenarioanalyser och stresstester bidrar även till ett
ökat lärande kring klimatrelaterade risker och kopplingen till risker och
möjligheter i den egna verksamheten. Analyserna hjälper även SEK att
förstå hur en kombination av klimatrelaterade risker kan påverka bola-
gets affär, strategier och finansiella ställning över tid.
I likhet med föregående år baseras scenarioanalys och stresstest
avseende 2024 på tre olika scenarier. De scenarier som används
har utvecklats av den Internationella Energimyndigheten (IEA) och
Network for Greening the Financial System (NGFS). De scenarier som
används är:
•
Nettonoll-scenario vid 2050 (Net Zero by 2050 Scenario)
•
Försenat 2-graders scenario (Delayed Transition Scenario)
•
Nuvarande policyer scenario (Current Policy Scenario)
Omställningsriskerna bedöms vara störst i det Försenade 2-graders
scenariot, medan de fysiska klimatriskerna bedöms vara störst i Nuva-
rande policyer scenariot.
Under 2024 har SEK utvecklat en ny metodik för scenarioanalyser
och stresstester och hänsyn tas till både omställnings- och fysiska kli-
matrelaterade risker. Syftet med den nya metodiken är att differentiera
SEK:s motparter med hänsyn till klimatrelaterade risker och som kan
innebära en finansiell risk för SEK. Det görs genom att ta fram en kvan-
titativ score på motpartsnivå baserad på tillgänglig data istället för att
som tidigare år, då en kvalitativ bedömning gjordes på sektornivå. De
motparter som får en hög score antas ha en högre risk att migrera i
riskklass i de olika scenarierna. Dessa migrationer används sedan som
underlag för beräkningar av eventuell påverkan på låneportföljens
riskvägda tillgångar (REA) och SEK:s kapitalrelation. Beräkningarna
utgår från befintliga data och metoden och beräkningarna kommer att
utvecklas allt eftersom mer data blir tillgänglig.
Resultatet av 2024 år stresstest visar på begränsade negativa effek-
ter på SEK:s finansiella situation till följd av klimatrelaterade risker.
Exponering mot sektorer känsliga för fysisk risk
Med ökande global uppvärmning är och kommer med stor sannolikhet
bolag som SEK finansierar att vara utsatta för fysiska klimatrisker, till
exempel ökade temperaturer, översvämningar, vattenbrist och andra
störningar, vilket kan få en påverkan på bolagens återbetalningsför-
måga och därmed innebära en finansiell risk för SEK.
I 2024 års stresstester har SEK valt att även inkludera fysiska risker i
beräkningarna. I det ”nuvarande policy scenariot” (Current Policy Sce-
nario) förväntas den globala uppvärmningen att nå 4°C, vilket skulle
resultera i betydande fysiska risker.
Under året har SEK fortsatt med analysen av fysiska klimatrelate-
rade risker och det pågår ett arbete för att utöka tillgång till data för att
ytterligare kunna vidareutveckla det arbete som påbörjats tidigare år.
Process för att identifiera, bedöma och hantera
klimatrelaterade (påverkansväsentlighet) risker
Utlånings- och likviditetstransaktioner screenas av SEK för att iden-
tifiera transaktioner med hög risk för klimatpåverkan. För de trans-
aktioner där hög risk för negativ klimatpåverkan identifieras utförs
fördjupade analyser av en hållbarhetsanalytiker för att säkerställa att
transaktionen är inom SEK:s riskaptit. Följande parametrar indikerar
förhöjd klimatrelaterad risk:
•
fossil- och fossilrelaterad verksamhet,
•
övriga sektorer som är utsatta för omställnings- eller fysisk
klimatrelaterad risk,
•
projekt och projektrelaterad finansiering.
Fossil- och fossilrelaterad verksamhet omfattar här utvinning, prospek-
tering samt transport av fossila bränslen. Energiutvinning av fossila
bränslen omfattar koleldade kraftverk och industriprojekt som inne-
fattar koleldade kraftverk och annan energiproduktion från fossila
bränslen. Med fossila bränslen avses kol, olja, naturgas och oljeskiffer.
Års- och hållbarhetsredovisning 2024
138
Hållbarhetsnoter
Kontroll och rapportering
SEK kontrollerar och följer upp kapitalmål, riskaptit, limiter, riskhan-
tering samt interna och externa regler för att på så sätt säkerställa att
riskexponeringarna hålls på en för SEK acceptabel nivå samt att risk-
hanteringen är effektiv och ändamålsenlig.
SEK:s oberoende kontrollfunktioner presenterar regelbundet och
minst kvartalsvis till styrelsen, finans och riskutskottet (FRU) och vd
rapporter över utvecklingen av bolagets väsentliga risker. Riskrappor-
teringen ska ge en korrekt och heltäckande bild av SEK:s riskexpone-
ring, inklusive exponeringar avseende klimatrelaterade risker.
Mål och mätetal för klimatrelaterade
risker och möjligheter
I denna sektion presenteras de mål och mätetal som SEK använder för att
bedöma och hantera relevanta klimatrelaterade risker och möjligheter.
SEK:s klimatrelaterade verksamhetsmål
Nedan beskrivs SEK:s verksamhetsmål i mer detalj.
Mål 1: SEK:s balansräkning ska nå nettonoll
växthusgasutsläpp senast 2045
För att nå detta mål bedömer SEK att finansieringen av fossila verk-
samheter initialt behöver begränsas för att sedan upphöra. Vidare
behöver risker samt exponering mot andra sektorer som är utsatta för
omställnings- samt fysisk risk analyseras för att framöver ha möjlig-
heten att forma strategier som begränsar eventuella risker relaterat till
dessa sektorer.
Ett arbete som påbörjats under 2023 har fortsatt under 2024 för
att beräkna och redovisa finansierade växthusgasutsläpp. Syftet med
arbetet är att kunna analysera hur väl anpassade SEK:s exponeringar är
med Parisavtalets mål. Arbete kommer att utvecklas under kommande
år i takt med att metoder och datakvalitet utvecklas. Därefter kommer
SEK på ett mer robust sätt kunna analysera hur väl i linje med Parisavta-
let exponeringarna förhåller sig och kunna sätta avkarboniseringsmål i
linje med NZECA Target Setting Protocol. Arbetet kommer även att
ligga till grund för SEK:s fortsatta strategiska arbete. SEK:s finansierade
växthusgasutsläpp redovisas under hållbarhetsnot 5.
Mål 2: Hållbarhetsklassad utlåning ska
uppgå till Skr 150 miljarder 2035
SEK:s strategiska mål är att öka andelen utlåning som bidrar till att nå
globala klimatmål. Detta innebär att stötta verksamheter och projekt
som redan i dag kan uppvisa utsläppsprestanda i enlighet med globala
klimatmål men även verksamheter och projekt som har en robust och
trovärdig plan att kunna ställa om till de nivåer av utsläpp av växthus-
gasutsläpp som globala klimatmål stipulerar. Utöver detta står SEK
inför eventuella målkonflikter, då det ingår i SEK:s uppdrag att finan-
siera för svenska staten viktiga strategiska affärer, vilka inte alltid möter
globala klimatmål. SEK presenterar uppföljningen av hållbarhetsklas-
sad utlåning i hållbarhetsnot 11.
Mål 3: SEK ska nå nettonoll utsläpp i den egna
verksamheten senast 2030
SEK:s klimatpåverkan redovisas under hållbarhetsnot 5.
Exponering mot fossilrelaterade tillgångar
För att säkerställa att verksamheten följer begränsningarna som finns
angivna i SEK:s ”Policy för hållbar finansiering” samt i styrelsens ”Ris-
kaptit” följs exponeringar som är känsliga för klimatrelaterade risker
upp och rapporteras kvartalsvis till ledning och styrelse.
Enligt Policy för hållbar finansiering sker inte kreditgivning till pro-
spektering, utvinning eller transport av fossila bränslen vilket kontroll-
eras i SEK:s process för hantering av hållbarhetsrisker i utlåningen som
beskrivs i hållbarhetsnot 4. I de fall där SEK inte har insyn kring slut-
användande men där det finns en risk att utrustning kan säljas vidare
till fossila verksamheter sker en bedömning att finansieringen sker till
parter som har en diversifierad verksamhet.
Under 2024 har SEK:s företagsexponering i branschen Olja, Gas &
bränslen, enligt tabell på sid 121, ökat till Skr 4,8 miljarder. Motsvarande
siffra för 2023 uppgick till Skr 3,7 miljarder. Ökningen är hänförlig till
finansiering av biobränsleanläggning.
Års- och hållbarhetsredovisning 2024
139
Hållbarhetsnoter
Redovisningsprinciper
I enlighet med GRI har SEK genomgående för hållbarhetsredovisningen applicerat de redovisningsprinciper
som gäller för hållbarhetsrapporten. Nedan framgår information som inte framgår på annat sätt för att
tillämpa principerna.
Hållbarhetsnot 5. Klimat och miljö
SEK:s växthusgasutsläpp redovisas enligt GHG protokollet. I tabell
nedan redovisas vilka utsläppskällor som ingår i respektive scope inom
ramen för SEK:s systemgränser. Klimatredovisningen i sin helhet inkl.
konsolideringsmetod, avgränsningar, antaganden med mera återfinns i
separat Klimatredovisning på www.sek.se
Hållbarhetsnot 6. Egna medarbetare
Informationen i avsnittet kommer från SEK:s HR system.
Hållbarhetsnot 7. Mänskliga rättigheter och arbetsvillkor
Data och resultat som berör mänskliga rättigheter och arbetsvillkor i
SEK:s utlåning kommer från SEK:s system för finansiell rapportering
och interna riskrapporter.
Hållbarhetsnot 8. Affärsetik och anti-korruption
Informationen i avsnittet kommer från SEK:s system för finansiell rap-
portering och interna riskrapporter.
Hållbarhetsnot 9. Motverkande av finansiell brottslighet
Informationen i avsnittet kommer från SEK:s policys och metoddoku-
ment kopplat till finansiell brottslighet.
Hållbarhetsnot 10. Informationssäkerhet
Informationen i noten kommer från SEK:s säkerhetsledningssystem.
Underlag för analys av SEK:s säkerhetsövervakning hämtas från Micro-
soft defender, som är SEK:s säkerhetsövervakningsverktyg.
Hållbarhetsnot 11. Hållbar finansiering
SEK:s hållbarhetsklassade lån rapporteras utifrån SEK:s redovisnings-
principer för finansiell rapportering, och informationen kommer från
SEK:s system för finansiell rapportering. Den uppskattade minskning
av växthusgasutsläpp som redovisas i noten utgår från beräkningar
SEK erhållit från projektägare, exportör eller i samband med rapporter
som tagits fram i samband med projekten. Beräkningar görs på projekt-
basis, och baseras på det år projektet är färdigställt och redovisas i pro-
portion till SEK:s andel av projektets totala finansiering.
Indirekt positiv påverkan av SEK:s nyutlåning på Sveriges BNP och
sysselsättning beräknas genom multiplikatorer som SCB tagit fram på
branschnivå enligt SNI 2007. Multiplikatorerna som beräkningarna
baseras på är från 2017. Modellen beräknar det svenska innehållet i en
exportorder eller vid en investering. Resultatet baseras på SEK:s nyut-
låning samt faktorer från SCB. SEK finansierar många olika typer av
affärer och alla passar inte nödvändigtvis in i modellen med exakthet.
Beräkningarna kan därför endast göras på en övergripande nivå och
resultaten bör tolkas med försiktighet.
Hållbarhetsnot 12. Projektrelaterad finansiering
Informationen om SEK:s projektrelaterade finansiering kommer från
SEK:s system för finansiell rapportering och interna riskrapporter.
Noten inkluderar antal nya projekt med A- eller B-riskklassning som
haft likviddag under räkenskapsåret.
Hållbarhetsnot 13. Klimatrelaterade
risker och möjligheter (TCFD)
SEK:s klimatrelaterade risker och möjligheter redovisas enligt rekommen-
dationer från Task Force on Climate-related financial disclosures (TCFD).
Kategori
Relevans
Kommentar
Scope 1
SEK har inga direkta utsläpp
Köldmedium
Ej relevant
Fordon
Ej relevant
Stationär förbränning
Ej relevant
Scope 2
Elektricitet
Inkluderad
Omfattar köpt 100 procent förnyelsebar elektricitet.
Fjärrvärme
Inkluderad
Omfattar ärrvärme från kontorslokaler.
Fjärrkyla
Ej relevant
Scope 3
3.1 Köpta varor och tjänster
Inkluderad
Omfattar kontorsförbrukning, elektronik och molntjänster.
3.2 Kapitalvaror
Ej relevant
3.3 Bränsle och energirelaterade aktiviteter
Inkluderad
Automatisk inkludering.
3.4 Uppströms transport och distribution
Inkluderad
Omfattar den logistik som kommer till verksamheten.
3.5 Avfall
Inkluderad
Omfattar verksamhetens eget avfall.
3.6 Tjänsteresor
Inkluderad
Omfattar taxiresor, hyrbilar, tågresor, hotell och flygresor.
3.7 Anställdas pendling
Inkluderad
Omfattar anställdas pendlingsresor, mätt via enkät 2024.
3.8 Uppströms leasade tillgångar
Ej relevant
3.9 Nedströms transport och distribution
Ej relevant
3.10 Bearbetning av sålda produkter
Ej relevant
3.11 Användning av sålda produkter
Ej relevant
3.12 Slutbehandling av sålda produkter
Ej relevant
3.13 Nedströms leasade tillgångar
Ej relevant
3.14 Franchiser
Ej relevant
3.15 Investeringar
Inkluderad
Omfattar ca 70 procent av SEK:s totala finansiering.
Års- och hållbarhetsredovisning 2024
140
Hållbarhetsnoter
Standard
Disclosure
Content
Page number
Omission
GRI 1: Foundation
Statement of use
SEK has reported in accordance with the GRI standards for
the period 1 January 2024 – 31 December 2024
GRI 1 used
GRI 1: Foundation 2021
Applicable GRI
sector standards
None currently available
GRI 2: General Disclosures
2-1
Organizational details
58
2-2
Entities included in the organization’s sustainability reporting
117
2-3
Reporting period, frequency and contact point
117
2-4
Restatements of information
117, 140
2-5
External assurance
44, 117, 150
2-6
Activities, value chain, and other business relationships
8, 11, 14-15, 131, 137
2-7
Employees
75, 128
2-8
Workers who are not employees
128
2-9
Governance structure and composition
38-42, 44-46
2-10
Nomination and selection of the highest governance body
39
2-11
Chair of the highest governance body
39
2-12
Role of the highest governance body in overseeing the
management of impacts
118, 124-125
2-13
Delegation of responsibility for managing impacts
124
2-14
Role of the highest governance body in sustainability reporting
41, 118
2-15
Conflicts of interest
43-46
2-16
Communication of critical concerns
44
2-17
Collective knowledge of the highest governance body
40-41
2-18
Evaluation of the performance of the highest governance body
39, 44
2-19
Remuneration policies
68-75
2-20
Process to determine remuneration
68-75
2-21
Annual total compensation ratio
129
2-22
Statement on sustainable development strategy
3-5
2-23
Policy commitments
124-125
2-24
Embedding policy commitments
124-125
2-25
Processes to remediate negative impacts
125, 128, 130-131
2-26
Mechanisms for seeking advice and raising concerns
127-128, 131
2-27
Compliance with laws and regulations
43-44, 131
2-28
Membership associations
124
2-29
Approach to stakeholder engagement
118-119
2-30
Collective bargaining agreements
68, 127
GRI Content Index
Års- och hållbarhetsredovisning 2024
141
Hållbarhetsnoter
Standard
Disclosure
Content
Page number
Omission
GRI 3: Material Topics
3-1
Process to determine material topics
120-121
3-2
List of material topics
122-123
GRI 201: ECONOMIC PERFORMANCE 2016
3-3
Management of material topics
118, 122-123, 126,
134, 136-139
201-1
Direct economic value generated and distributed
53-55, 74
201-2
Financial implications and other risks and opportunities
due to climate change
136-139
GRI 203: INDIRECT ECONOMIC IMPACTS 2016
3-3
Management of material topics
118, 122-123, 126, 134, 136-138
203-2
Significant indirect economic impacts
134
GRI 205: ANTI-CORRUPTION 2016
3-3
Management of material topics
118, 123, 125, 131-132, 135
205-1
Operations assessed for risks related to corruption
131
205-2
Communication and training about anti-corruption
policies and procedures
131-132
Own metric
Description of whistleblower policies and procedures
131
GRI 305: EMISSIONS
3-3
Management of material topics
118, 122, 126, 134, 136-139
305-2
Energy indirect (Scope 2) GHG emissions
126
305-3
Other indirect (Scope 3) GHG emissions
126, 140
GRI 401: EMPLOYMENT
3-3
Management of material topics
122-123, 127-129
401-1
New employee hires and employee turnover
129
401-2
Benefits provided to full-time employees that are not
provided to temporary or part-time employees
73, 127
GRI 403: OCCUPATIONAL HEALTH AND SAFETY
3-3
Management of material topics
10, 122, 127-129
403-1
Occupational health and safety management system
127-128
403-2
Hazard identification, risk assessment, and incident investigation
127-128
403-3
Occupational health services
127
403-4
Worker participation, consultation, and communication
on occupational health and safety
127-128
403-5
Worker training on occupational health and safety
127-128
403-6
Promotion of worker health
127
403-7
Own metric
Prevention and mitigation of occupational health and safety
impacts directly linked by business relationships
Percentage of employees absence due to sickness
127-128
129
Års- och hållbarhetsredovisning 2024
142
Hållbarhetsnoter
Standard
Disclosure
Content
Page number
Omission
404: TRAINING AND EDUCATION
3-3
Management of material topics
10, 122, 127-128
404-2
Programs for upgrading employeeskills and transition
assistance programs
127-128
404-3
Percentage of employees receiving regular performance
and career development reviews
Information unavailable /
incomplete due to data not
measured during the year.
This will be addressed going
forward using new data
collection tools.
Own metric
Percentage of employees completing training on sustainability
127
GRI 405: DIVERSITY AND EQUAL OPPORTUNITY 2016
3-3
Management of material topics
10, 122, 127-129
405-1
Diversity of governance bodies and employees
45-48, 75, 128
405–2
Ratio of basic salary and remuneration of women to men
129
GRI 406: NON DISCRIMINATION
3-3
Management of material topics
10, 122, 127-128
406-1
Incidents of discrimination and corrective actions taken
127
GRI 413: LOCAL COMMUNITIES
3-3
Management of material topics
119, 122, 130, 134-135
Own metric
Total number of operations/transactions assessed
for risks related to human rights
130
Own metric
Significant risks related to human rights identified through
the risk assessment
130
GRI G4: SECTOR-SUPPLEMENT FOR FINANCIAL SERVICES
3-3
Management of material topics
122-123, 133-135
FS6
Lending portfolio broken down by region and sector
28, 121
FS8
Products with environmental benefits
15, 134
Års- och hållbarhetsredovisning 2024
143
Hållbarhetsnoter
Styrelse och vd försäkrar härmed att koncernredovisningen
respektive års- och hållbarhetsredovisningen har upprättats
i enlighet med International Financial Reporting Standards,
IFRS, publicerade av International Accounting Standard Board
(IASB) tillika antagna i Europeiska parlamentets och rådets
förordning (EC) nummer 1606/2002 daterat 19 juli 2002
respektive god redovisningssed i Sverige och ger en rätt-
visande bild av koncernens och moderbolagets ställning och
resultat. Förvaltningsberättelsen för koncernen respektive
moderbolaget ger en rättvisande översikt över koncernens
och moderbolagets verksamhet, ställning och resultat samt
beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som moder-
bolaget och de företag som ingår i koncernen står inför.
Styrelsens underskrifter
Stockholm den 20 februari 2025
Lennart Jacobsen
Håkan Berg
Styrelsens ordförande
Styrelseledamot
Paula da Silva
Reinhold Geijer
Hanna Lagercrantz
Styrelseledamot
Styrelseledamot
Styrelseledamot
Katarina Ljungqvist
Carl Mellander
Eva Nilsagård
Styrelseledamot
Styrelseledamot
Styrelseledamot
Magnus Montan
Verkställande direktör
Vår revisionsberättelse har lämnats den 26 februari 2025
Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB
Peter Sott
Auktoriserad revisor
Huvudansvarig revisor
Års- och hållbarhetsredovisning 2024
144
Rapport om årsredovisningen och koncernredovisningen
Uttalanden
Vi har utfört en revision av årsredovisningen och koncernredo-
visningen för AB Svensk Exportkredit (publ) för år 2024 med
undantag för bolagsstyrningsrapporten på sidorna 38-48. Bola-
gets årsredovisning och koncernredovisning ingår på sidorna
6-144 i detta dokument.
Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i
enlighet med lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värde-
pappersbolag och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande
bild av moderbolagets finansiella ställning per den 31 december
2024 och av dess finansiella resultat och kassaflöde för året
enligt lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepap-
persbolag. Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med
lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag
och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av kon-
cernens finansiella ställning per den 31 december 2024 och
av dess finansiella resultat och kassaflöde för året enligt IFRS
Redovisningsstandarder, som de antagits av EU, och lagen om
årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag. Våra
uttalanden omfattar inte bolagsstyrningsrapporten på sidorna
38-48. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisning-
ens och koncernredovisningens övriga delar.
Vi tillstyrker därför att bolagsstämman fastställer resultaträk-
ningen och balansräkningen för moderbolaget samt rapport
över totalresultat och rapport över finansiell ställning för kon-
cernen.
Våra uttalanden i denna rapport om årsredovisningen
och koncernredovisningen är förenliga med innehållet i den
kompletterande rapport som har överlämnats till moderbo-
lagets revisionsutskott i enlighet med revisorsförordningens
(537/2014) artikel 11.
Grund för uttalanden
Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Audi-
ting (ISA) och god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt
dessa standarder beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar.
Vi är oberoende i förhållande till moderbolaget och koncernen
enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt
yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. Detta innefattar att, baserat
på vår bästa kunskap och övertygelse, inga förbjudna tjänster
som avses i revisorsförordningens (537/2014) artikel 5.1 har
tillhandahållits det granskade bolaget eller, i förekommande fall,
dess moderföretag eller dess kontrollerade företag inom EU.
Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga
och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.
Vår revisionsansats
Revisionens inriktning och omfattning
Vi utformade vår revision genom att fastställa väsentlighetsnivå
och bedöma risken för väsentliga felaktigheter i de finansiella
rapporterna. Vi beaktade särskilt de områden där verkställande
direktören och styrelsen gjort subjektiva bedömningar, till exem-
pel viktiga redovisningsmässiga uppskattningar som har gjorts
med utgångspunkt från antaganden och prognoser om framtida
händelser, vilka till sin natur är osäkra. Liksom vid alla revisioner
har vi också beaktat risken för att styrelsen och verkställande
direktören åsidosätter den interna kontrollen, och bland annat
övervägt om det finns belägg för systematiska avvikelser som
givit upphov till risk för väsentliga felaktigheter till följd av
oegentligheter.
Vi anpassade vår revision för att utföra en ändamålsenlig
granskning i syfte att kunna uttala oss om de finansiella rappor-
terna som helhet, med hänsyn tagen till koncernens struktur,
redovisningsprocesser och kontroller samt den bransch i vilken
koncernen verkar.
Väsentlighet
Revisionens omfattning och inriktning påverkades av vår
bedömning av väsentlighet. En revision utformas för att uppnå
en rimlig grad av säkerhet om huruvida de finansiella rappor-
terna innehåller några väsentliga felaktigheter. Felaktigheter kan
uppstå till följd av oegentligheter eller misstag. De betraktas
som väsentliga om de enskilt eller tillsammans rimligen kan
förväntas påverka de ekonomiska beslut som användarna fattar
med grund i de finansiella rapporterna.
Baserat på professionellt omdöme fastställde vi vissa kvan-
titativa väsentlighetstal, däribland för den finansiella rappor-
teringen som helhet. Med hjälp av dessa och kvalitativa över-
väganden fastställde vi revisionens inriktning och omfattning
och våra granskningsåtgärders karaktär, tidpunkt och omfatt-
ning, samt att bedöma effekten av enskilda och sammantagna
felaktigheter på de finansiella rapporterna som helhet.
Särskilt betydelsefulla områden
Särskilt betydelsefulla områden för revisionen är de områden
som enligt vår professionella bedömning var de mest betydelse-
fulla för revisionen av årsredovisningen och koncernredovis-
ningen för den aktuella perioden. Dessa områden behandlades
inom ramen för revisionen av, och i vårt ställningstagande till,
årsredovisningen och koncernredovisningen som helhet, men vi
gör inga separata uttalanden om dessa områden.
Revisionsberättelse
Till bolagsstämman i AB Svensk Exportkredit (publ), org. nr 556084-0315
Års- och hållbarhetsredovisning 2024
145
Särskilt betydelsefulla områden
Hur det särskilt betydelsefulla området
beaktades vid vår revision
Värdering av vissa finansiella instrument i Nivå 2
och Nivå 3 som innehas till verkligt värde
Värderingen av vissa finansiella instrument i Nivå 2 och Nivå 3
var ett fokusområde under revisionen på grund av dess bety-
delse för den finansiella ställningen och resultatet. Majorite-
ten av SEKs tillgångar och skulder värderade till verkligt värde
i Nivå 2 och Nivå 3 innehas för riskhantering relaterad till
SEKs strukturerade upplåning.
I värderingen av finansiella instrument i Nivå 2 och Nivå
3 används till stor utsträckning ej observerbar indata för
återkommande beräkningar av verkligt värde vilket inbegri-
per bedömningar av ledningen och användandet av upp-
skattningar, värderingsmodeller och antaganden som inte är
observerbara för tredje part.
Viktiga områden för värdering av finansiella instrument som
innehas till verkligt värde är:
•
Riktlinjer och policys för modeller och värdering,
•
Interna kontroller av hierarkin för verkligt värde,
justeringar av verkligt värde, pristester samt kontroll och
styrning av modeller.
•
Upplysningar om finansiella instrument.
Se årsredovisningen not 1, not 13, not 14 och not 18.
I vår revision bedömde vi utformningen och testade effek-
tiviteten för kontrollerna avseende värdering av finansiella
instrument vilka inkluderar:
•
bolagets styrning, rapporteringsprocesser och kontroller,
•
identifiering, beräkning och övervakning av värderingen
av finansiella instrument,
•
justeringar av verkligt värde och prisverifiering,
•
dataflöden och datainput för värdering,
•
kontroll och styrning av modeller.
För de värderingar som är beroende av icke observerbar
indata eller som kräver en högre grad av bedömningar,
bedömde vi de antaganden, metoder och modeller som
bolaget använde.
Vi har använt oss av värderingsspecialister för att utföra
oberoende testning av ett urval komplexa modelldrivna vär-
deringar för att bedöma rimligheten i de använda modellerna
samt att utvärdera ledningens värdering.
Vi har granskat att upplysningarna som gjorts i årsredovis-
ningen är rimliga samt granskat klassificeringen av finansiella
instrument utifrån hierarkin för verkligt värde.
Nedskrivning av lån till kunder
Redovisning avseende nedskrivning av lånefordringar kräver
bedömning av såväl tidpunkten för nedskrivningsbehov som
bedömning av storleken av ett sådant nedskrivningsbehov.
SEK reserverar för förväntade kreditförluster i enlighet
med IFRS 9. IFRS 9 kategoriserar lånefordringar i tre olika
kategorier som bestäms av nivån på och förändringar i nivå
avseende kreditrisk för varje enskilt lån. Den första fasen
innebär en förväntad kreditförlust inom 12 månader vilket
tillämpas för samtliga lån utom i de fall en väsentlig ökning
av kreditrisk har inträffat sedan första bokföringstillfället. För
lånefordringar med en väsentligt ökad kreditrisk, kategori 2,
eller lånefordringar i fallissemang, kategori 3, beräknas för-
väntad kreditförlust på hela lånets livslängd.
Förväntad kreditförlust beräknas som en funktion av san-
nolikheten för fallissemang, exponeringen vid fallissemang,
förlusten vid fallissemang samt tidpunkten för fallissemang.
SEK:s IFRS 9 modell utgår från data från externa parter för
att uppskatta påverkan på sannolikheten för fallissemang.
IFRS 9 tillåter också att förväntade kreditförluster justeras
med beaktande av professionella bedömningar.
SEK analyserar löpande makroekonomiska trender och
dess påverkan på omvärlden för att kunna bedöma osäker-
heterna i den framtida marknadsmiljön. Baserat på detta gör
SEK en samlad bedömning och fattar därefter beslut om en
eventuell övergripande justering i enlighet med IFRS 9.
Under 2024 beslutade SEK att återföra den övergripande
justeringen i sin helhet.
Se årsredovisningen not 1 och not 9.
I vår revision bedömde vi utformningen och testade effektivi-
teten för kontrollerna avseende nedskrivning av lån. Gransk-
ningen av interna kontroller inkluderade rutiner för övervak-
ning samt dualitet och nyckelkontroller i låneprocessen.
Våra kreditmodelleringsexperter har gjort kontrollberäk-
ningar på ett urval av lån för att bedöma riktigheten i beräk-
nade kreditförluster.
För att utvärdera datakvalitet har vi stämt av datapunkter
i de beräknade kreditförlusterna till källsystem. För att testa
övervakningen av krediter har vi verifierat riskratings på ett
urval av ej nedskrivna- och nedskrivna lån.
Vi har granskat individuellt bedömda kreditreserveringar i
stadie 3 mot dokumentation över antaganden och inträffade
händelser som legat till grund för bedömningen.
Vi har bedömt grunderna och motiven bakom beslutet
att återföra den dåvarande övergripande justeringen samt
att inte redovisa någon övergripande justering i årsbokslutet.
Vi har även granskat processen för att säkerställa att åter-
förandet av den övergripande justeringen har föranletts av
kontroller och godkännanden.
Vi har granskat att upplysningarna som gjorts i årsredovis-
ningen är rimliga.
Års- och hållbarhetsredovisning 2024
146
Annan information än årsredovisningen
och koncernredovisningen
Detta dokument innehåller även annan information än årsredo-
visningen och koncernredovisningen och återfinns på sidorna
1-5, 117-143 och 151-152. Den andra informationen består även
av bolagets ersättningsrapport som vi inhämtade före datumet
för denna revisionsberättelse. Det är styrelsen och verkställande
direktören som har ansvaret för denna andra information.
Vårt uttalande avseende årsredovisningen och koncernredo-
visningen omfattar inte denna information och vi gör inget utta-
lande med bestyrkande avseende denna andra information.
I samband med vår revision av årsredovisningen och kon-
cernredovisningen är det vårt ansvar att läsa den information
som identifierats ovan och överväga om informationen i väsent-
lig utsträckning är oförenlig med årsredovisningen och koncern-
redovisningen. Vid denna genomgång beaktar vi även den
kunskap vi i övrigt inhämtat under revisionen samt bedömer om
informationen i övrigt verkar innehålla väsentliga felaktigheter.
Om vi, baserat på det arbete som har utförts avseende
denna information, drar slutsatsen att den andra informationen
innehåller en väsentlig felaktighet, är vi skyldiga att rapportera
detta. Vi har inget att rapportera i det avseendet.
Styrelsens och verkställande direktörens ansvar
Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret
för att årsredovisningen och koncernredovisningen upprättas
och att de ger en rättvisande bild enligt lagen om årsredovisning
i kreditinstitut och värdepappersbolag och, vad gäller koncern-
redovisningen, enligt IFRS Redovisningsstandarder, som de
antagits av EU, och lagen om årsredovisning i kreditinstitut och
värdepappersbolag. Styrelsen och verkställande direktören
ansvarar även för den interna kontroll som de bedömer är nöd-
vändig för att upprätta en årsredovisning och koncernredovis-
ning som inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig
dessa beror på oegentligheter eller misstag.
Vid upprättandet av årsredovisningen och koncernredo-
visningen ansvarar styrelsen och verkställande direktören för
bedömningen av bolagets och koncernens förmåga att fortsätta
verksamheten. De upplyser, när så är tillämpligt, om förhållan-
den som kan påverka förmågan att fortsätta verksamheten och
att använda antagandet om fortsatt drift. Antagandet om fortsatt
drift tillämpas dock inte om styrelsen och verkställande direktö-
ren avser att likvidera bolaget, upphöra med verksamheten eller
inte har något realistiskt alternativ till att göra något av detta.
Styrelsens revisionsutskott ska, utan att det påverkar styrel-
sens ansvar och uppgifter i övrigt, bland annat övervaka bola-
gets finansiella rapportering.
Revisorns ansvar
Våra mål är att uppnå en rimlig grad av säkerhet om huruvida
årsredovisningen och koncernredovisningen som helhet inte
innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på
oegentligheter eller misstag, och att lämna en revisionsberät-
telse som innehåller våra uttalanden. Rimlig säkerhet är en hög
grad av säkerhet, men är ingen garanti för att en revision som
utförs enligt ISA och god revisionssed i Sverige alltid kommer
att upptäcka en väsentlig felaktighet om en sådan finns. Felaktig-
heter kan uppstå på grund av oegentligheter eller misstag och
anses vara väsentliga om de enskilt eller tillsammans rimligen
kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som användare
fattar med grund i årsredovisningen och koncernredovisningen.
En ytterligare beskrivning av vårt ansvar för revisionen av
årsredovisningen och koncernredovisningen finns på Revisors-
inspektionens webbplats: www.revisorsinspektionen.se/
revisornsansvar. Denna beskrivning är en del av revisions-
berättelsen.
Rapport om andra krav enligt lagar och andra författningar
Revisorns granskning av förvaltning och förslag
till disposition av bolagets vinst eller förlust
Uttalanden
Utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovis-
ningen har vi även utfört en revision av styrelsens och verkstäl-
lande direktörens förvaltning för AB Svensk Exportkredit (publ)
för år 2024 samt av förslaget till dispositioner beträffande bola-
gets vinst eller förlust.
Vi tillstyrker att bolagsstämman disponerar vinsten enligt för-
slaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter
och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.
Grund för uttalanden
Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Vårt
ansvar enligt denna beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar.
Vi är oberoende i förhållande till moderbolaget och koncernen
enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt
yrkesetiska ansvar enligt dessa krav.
Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga
och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.
Styrelsens och verkställande direktörens ansvar
Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner
beträffande bolagets vinst eller förlust. Vid förslag till utdelning
innefattar detta bland annat en bedömning av om utdelningen är
försvarlig med hänsyn till de krav som bolagets och koncernens
verksamhetsart, omfattning och risker ställer på storleken av
moderbolagets och koncernens egna kapital, konsoliderings-
behov, likviditet och ställning i övrigt.
Styrelsen ansvarar för bolagets organisation och förvalt-
ningen av bolagets angelägenheter. Detta innefattar bland annat
att fortlöpande bedöma bolagets och koncernens ekonomiska
situation, och att tillse att bolagets organisation är utformad så
att bokföringen, medelsförvaltningen och bolagets ekonomiska
angelägenheter i övrigt kontrolleras på ett betryggande sätt.
Den verkställande direktören ska sköta den löpande förvalt-
ningen enligt styrelsens riktlinjer och anvisningar och bland
annat vidta de åtgärder som är nödvändiga för att bolagets
bokföring ska fullgöras i överensstämmelse med lag och för att
medelsförvaltningen ska skötas på ett betryggande sätt.
Års- och hållbarhetsredovisning 2024
147
Revisorns ansvar
Vårt mål beträffande revisionen av förvaltningen, och därmed
vårt uttalande om ansvarsfrihet, är att inhämta revisionsbevis
för att med en rimlig grad av säkerhet kunna bedöma om någon
styrelseledamot eller verkställande direktören i något väsentligt
avseende:
•
företagit någon åtgärd eller gjort sig skyldig till någon
försummelse som kan föranleda ersättningsskyldighet
mot bolaget
•
på något annat sätt handlat i strid med aktiebolagslagen,
lagen om bank- och finansieringsrörelse, lagen om
årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag eller
bolagsordningen.
Vårt mål beträffande revisionen av förslaget till dispositioner av
bolagets vinst eller förlust, och därmed vårt uttalande om detta,
är att med rimlig grad av säkerhet bedöma om förslaget är fören-
ligt med aktiebolagslagen.
Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men ingen garanti
för att en revision som utförs enligt god revisionssed i Sverige
alltid kommer att upptäcka åtgärder eller försummelser som kan
föranleda ersättningsskyldighet mot bolaget, eller att ett förslag
till dispositioner av bolagets vinst eller förlust inte är förenligt
med aktiebolagslagen.
En ytterligare beskrivning av vårt ansvar för revisionen
av förvaltningen finns på Revisorsinspektionens webbplats:
www.revisorsinspektionen.se/revisornsansvar. Denna beskriv-
ning är en del av revisionsberättelsen.
Revisorns granskning av Esef-rapporten
Uttalanden
Utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovis-
ningen har vi även utfört en granskning av att styrelsen och
verkställande direktören har upprättat årsredovisningen och
koncernredovisningen i ett format som möjliggör enhetlig elek-
tronisk rapportering (Esef-rapporten) enligt 16 kap. 4 a § lagen
(2007:528) om värdepappersmarknaden för AB Svensk Export-
kredit (publ) för år 2024.
Vår granskning och vårt uttalande avser endast det lagstad-
gade kravet.
Enligt vår uppfattning har Esef-rapporten upprättats i ett
format som i allt väsentligt möjliggör enhetlig elektronisk rap-
portering.
Grund för uttalanden
Vi har utfört granskningen enligt FARs rekommendation RevR
18 Revisorns granskning av Esef-rapporten. Vårt ansvar enligt
denna rekommendation beskrivs närmare i avsnittet Revisorns
ansvar. Vi är oberoende i förhållande till AB Svensk Exportkredit
(publ) enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort
vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav.
Vi anser att de bevis vi har inhämtat är tillräckliga och ända-
målsenliga som grund för vårt uttalande.
Styrelsens och verkställande direktörens ansvar
Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret
för att Esef-rapporten har upprättats i enlighet med 16 kap. 4 a §
lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden, och för att det
finns en sådan intern kontroll som styrelsen och verkställande
direktören bedömer nödvändig för att upprätta Esef-rapporten
utan väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentlig-
heter eller misstag.
Revisorns ansvar
Vår uppgift är att uttala oss med rimlig säkerhet om Esef-rappor-
ten i allt väsentligt är upprättad i ett format som uppfyller kraven
i 16 kap. 4 a § lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden, på
grundval av vår granskning.
RevR 18 kräver att vi planerar och genomför våra gransk-
ningsåtgärder för att uppnå rimlig säkerhet att Esef-rapporten är
upprättad i ett format som uppfyller dessa krav.
Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men är ingen
garanti för att en granskning som utförs enligt RevR 18 och god
revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka en väsentlig
felaktighet om en sådan finns. Felaktigheter kan uppstå på grund
av oegentligheter eller misstag och anses vara väsentliga om de
enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de eko-
nomiska beslut som användare fattar med grund i Esef-rapporten.
Revisionsföretaget tillämpar International Standard on
Quality Management 1, som kräver att företaget utformar, imple-
menterar och hanterar ett system för kvalitetsstyrning inklusive
riktlinjer eller rutiner avseende efterlevnad av yrkesetiska krav,
standarder för yrkesutövningen och tillämpliga krav i lagar och
andra författningar.
Granskningen innefattar att genom olika åtgärder inhämta
bevis om att Esef-rapporten har upprättats i ett format som möj-
liggör enhetlig elektronisk rapportering av årsredovisningen och
koncernredovisningen. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska
utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga
felaktigheter i rapporteringen vare sig dessa beror på oegentlig-
heter eller misstag. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn
de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur sty-
relsen och verkställande direktören tar fram underlaget i syfte
att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med
hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett utta-
lande om effektiviteten i den interna kontrollen. Granskningen
omfattar också en utvärdering av ändamålsenligheten och rim-
ligheten i styrelsens och verkställande direktörens antaganden.
Granskningsåtgärderna omfattar huvudsakligen validering
av att Esef-rapporten upprättats i ett giltigt XHTML-format och
en avstämning av att Esef-rapporten överensstämmer med den
granskade årsredovisningen och koncernredovisningen.
Vidare omfattar granskningen även en bedömning av huru-
vida koncernens resultat-, balans- och eget kapitalräkningar,
kassaflödesanalys samt noter i Esef-rapporten har märkts med
iXBRL i enlighet med vad som följer av Esef-förordningen.
Års- och hållbarhetsredovisning 2024
148
Revisorns granskning av bolagsstyrningsrapporten
Det är styrelsen som har ansvaret för bolagsstyrningsrapporten
på sidorna 38–48 och för att den är upprättad i enlighet med
årsredovisningslagen.
Vår granskning har skett enligt FAR:s uttalande RevR 16 Revi-
sorns granskning av bolagsstyrningsrapporten. Detta innebär att
vår granskning av bolagsstyrningsrapporten har en annan inrikt-
ning och en väsentligt mindre omfattning jämfört med den inrikt-
ning och omfattning som en revision enligt International Stan-
dards on Auditing och god revisionssed i Sverige har. Vi anser att
denna granskning ger oss tillräcklig grund för våra uttalanden.
En bolagsstyrningsrapport har upprättats. Upplysningar i enlig-
het med 6 kap. 6 § andra stycket punkterna 2–6 årsredovis-
ningslagen samt 7 kap. 31 § andra stycket samma lag är förenliga
med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar
samt är i överensstämmelse med årsredovisningslagen och lagen
om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag.
Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB, 113 97 Stockholm,
utsågs till AB Svensk Exportkredit (publ)s revisor av bolags-
stämman den 26 mars 2024 och har varit bolagets revisor sedan
22 mars 2017
.
Stockholm den 26 februari 2025
Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB
Peter Sott
Auktoriserad revisor
Huvudansvarig revisor
Års- och hållbarhetsredovisning 2024
149
Inledning
Vi har fått i uppdrag av styrelsen och företagsledningen i
AB Svensk Exportkredit (publ) att granska AB Svensk Export-
kredits (publ) hållbarhetsredovisning för år 2024. Företaget
har definierat hållbarhetsredovisningens omfattning på sid
117 i detta dokument, vilket även utgör den lagstadgade håll-
barhetsrapporten. Inom ramen för vårt uppdrag, och detta
uttalande, har inte upplysningarna på sid 126 gällande scope 3
kategori 15 eller not 13 Klimatrelaterade risker och möjlig-
heter (TCFD) inkluderats.
Styrelsens och företagsledningens ansvar
Det är styrelsen och företagsledningen som har ansvaret för
att upprätta hållbarhetsredovisningen inklusive den lagstad-
gade hållbarhetsrapporten i enlighet med tillämpliga kriterier
respektive årsredovisningslagen enligt den äldre lydelsen som
gällde före den 1 juli 2024. Kriterierna framgår på sidan 117 i
hållbarhetsredovisningen, och utgörs av de delar av ramverket
för hållbarhetsredovisning utgivet av GRI (Global Reporting
Initiative) som är tillämpliga för hållbarhetsredovisningen,
samt av företagets egna framtagna redovisnings- och beräk-
ningsprinciper. Detta ansvar innefattar även den interna kon-
troll som bedöms nödvändig för att upprätta en hållbarhets-
redovisning som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare
sig dessa beror på oegentligheter eller misstag.
Revisorns ansvar
Vårt ansvar är att uttala en slutsats om hållbarhetsredovis-
ningen grundad på vår granskning och lämna ett yttrande
avseende den lagstadgade hållbarhetsrapporten. Vårt upp-
drag är begränsat till historisk information och inkluderar
inte framåtriktad information.
Vi har utfört vår granskning i enlighet med ISAE 3000
(omarbetad)
Andra bestyrkandeuppdrag än revisioner och
översiktliga granskningar av historisk finansiell information
.
Uppdraget består av en revision av hållbarhetsredovisningen
som helhet. En revision syftar till att uppnå en rimlig säker-
het, för att försäkra oss om att informationen inte innehåller
väsentliga felaktigheter. En revision innefattar att granska ett
urval av underlagen för kvantitativ och kvalitativ information
i hållbarhetsredovisningen. Vi har utfört vår granskning avse-
ende den lagstadgade hållbarhetsrapporten i enlighet med
FARs rekommendation RevR 12 Revisorns yttrande om den
lagstadgade hållbarhetsrapporten. En granskning enligt RevR
12 har en annan inriktning och en betydligt mindre omfattning
jämfört med den inriktning och omfattning som en revision
enligt International Standards on Auditing och god revisions-
sed i övrigt har.
Revisionsföretaget tillämpar ISQM 1 (International Stan-
dard on Quality Management), som kräver att företaget
utformar, implementerar och hanterar ett system för kvalitets-
styrning inklusive riktlinjer eller rutiner avseende efterlevnad
av yrkesetiska krav, standarder för yrkesutövningen och till-
lämpliga krav i lagar och andra författningar. Vi är oberoende
i förhållande till AB Svensk Exportkredit (publ) enligt god
revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska
ansvar enligt dessa krav.
De granskningsåtgärder som vidtas vid en granskning enligt
RevR12 gör det inte möjligt för oss att skaffa oss en sådan
säkerhet att vi blir medvetna om alla viktiga omständigheter
som skulle kunna ha blivit identifierade om en revision utförts.
Den uttalade slutsatsen grundad på en granskning enligt
RevR12 har därför inte den säkerhet som en uttalad slutsats
grundad på en revision har.
Vår granskning av hållbarhetsredovisningen utgår från de
av styrelsen och företagsledningen valda kriterierna, som defi-
nieras ovan. Vi anser att dessa kriterier är lämpliga för upp-
rättande av hållbarhetsredovisningen.
Vi anser att de bevis som vi skaffat under vår granskning är
tillräckliga och ändamålsenliga i syfte att ge oss grund för våra
uttalanden nedan.
Uttalande
Grundat på vår revision anser vi att den information i hållbar-
hetsredovisningen som omfattas av vårt uppdrag, i allt väsent-
ligt, har upprättats i enlighet med de ovan av styrelsen och
företagsledningen angivna kriterierna.
En lagstadgad hållbarhetsrapport har upprättats.
Stockholm den 26 februari 2025
Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB
Peter Sott
Auktoriserad revisor
Revisors rapport från revision av
AB Svensk Exportkredits (publ) hållbarhets-
redovisning samt yttrande avseende den
lagstadgade hållbarhetsrapporten
Till bolagsstämman i AB Svensk Exportkredit
(publ), organisationsnummer 556084-0315
Års- och hållbarhetsredovisning 2024
150
A-, B- och C-projekt
Projekt och projektrelaterad finansie-
ring klassificeras enligt OECD:s riktlinjer
för social och miljömässig hänsyn vid
statsstödda exportkrediter. Kategori
A-projekt innebär att det finns påtagliga
risker för potentiell miljö- och social
påverkan. Kategori B-projekt innebär
viss sådan potentiell påverkan och kate-
gori C projekt bedöms ha ingen eller
mycket liten påverkan.
Attraktiv arbetsgivare
Attraktiv arbetsgivare mäts som ett
index med max 100 där följande områ-
den ingår: ledarskap, arbetsbelastning,
intressant jobb, utvecklingsmöjligheter,
jämställdhet och avsaknad av dis-
kriminering, mobbning och sexuella
trakasserier.
Avkastning på eget kapital efter skatt
Nettoresultat, uttryckt i procent per
annum av innevarande års genomsnitt-
liga (beräknat på rapportperiodens ingå-
ende och utgående balans) egna kapital.
Avkastning på tillgångar efter skatt
Nettoresultat, uttryckt i procent per
annum av innevarande års genomsnitt-
liga (beräknat på rapportperiodens
ingående och utgående balans) balans-
omslutning.
Bruttosoliditetsgrad
Primärkapitalet uttryckt i procent av ett
exponeringsmått beräknat i enlighet
med CRR, se not 25.
CIRR-systemet
CIRR-systemet utgörs av svenska
statens system för statsstödda export-
krediter (CIRR-krediter).
Ekvatorprinciperna
Ramverk för riskhantering som antagits
av internationella finansinstitut för att
fastställa, bedöma och hantera miljö-
och sociala risker i projekt.
Empowerment
Empowerment mäts som ett index
med max 100 utifrån hur medarbetarna
uppfattar att de har motivation, vilja,
befogenheter och kompetens för att
bidra till verksamheten.
ESG-faktorer (finansiell påverkan)
ESG-faktorer är miljö och klimat-,
sociala och styrningsrelaterade faktorer
som potentiellt kan ha en positiv eller
negativ påverkan på SEK:s motparters
finansiella ställning eller solvens och,
i förlängningen, på SEK:s risker (finan-
siell påverkan).
Genomsnittliga räntebärande skulder
I posten ingår utestående upplåning och
efterställda skulder (förlagslån). Beräk-
nat på rapportperiodens ingående och
utgående balans.
Genomsnittliga räntebärande tillgångar
I posten ingår likvida medel, stats-
skuldsförbindelser/statsobligationer,
andra räntebärande värdepapper än
utlåning, utlåning dokumenterad som
räntebärande värdepapper, utlåning till
kreditinstitut och utlåning till allmän-
heten. Beräknat på rapportperiodens
ingående och utgående balans.
Gröna lån
Gröna lån kategoriseras enligt SEK:s
ramverk för upplåning via gröna obli-
gationer samt ramverket för hållbara
obligationer. Syftet är att stimulera
gröna satsningar som är miljömässigt
hållbara och som bidrar till ett eller flera
av de sex miljömålen i EU:s taxonomi.
Hållbara grunder
Med hållbara grunder avses att projekt
och verksamheter som SEK finansierar
efterlever lokal lagstiftning samt inter-
nationella riktlinjer avseende miljöhän-
syn, antikorruption, mänskliga rättig-
heter, arbetsvillkor och affärsetik.
Hållbarhetsklassade lån
Hållbarhetsklassade lån avser grön,
social och hållbarhetslänkad utlåning.
Hållbarhetslänkade lån
Hållbarhetslänkade lån är rörelsefinan-
siering som är kopplad till låntagarens
mål inom hållbarhet, till exempelvis
energieffektivisering, minskade trans-
porter eller minskat antal olyckor.
SEK:s hållbarhetslänkade lån är base-
rade på LMA (Loan Market Associa-
tion) principer.
Likviditetstäckningsgrad
Likviditetstäckningsgraden (LCR) –
likviditetsmått som visar storleken på
SEK:s höglikvida tillgångar i relation
till bolagets nettokassautflöde inom
30 kalenderdagar. LCR på 100 procent
innebär att bolagets likviditetsreserv är
tillräckligt stor för att bolaget ska kunna
hantera ett stressat likviditetsutflöde
i 30 dagar. EU-reglerna tar, till skillnad
från FI-reglerna, bland annat hänsyn till
utflöden som motsvarar de behov av att
ställa säkerheter avseende derivat som
skulle uppstå till följd av effekterna av
ett negativt marknadsscenario.
Långfristig nyupplåning
Nyupplåning med löptider längre än
ett år. Mätetalet är baserat på affärsdag.
I rapport över kassaflöden i koncernen
visas beloppet baserat på likviddag.
Dessa belopp kan skilja sig något åt då
tidpunkten för affärsdag och likviddag
kan inträffa i olika rapportperioder.
Medelstora företag
Företag med en årsomsättning mellan
Skr 500 miljoner och Skr 5 miljarder.
Nya kredit- och garantiavtal
Nya kredit- och garantiavtal avser alla
nya accepterade krediter och garan-
tiförbindelser oavsett löptid. Alla
nya kredit- och garantiavtal är inte
rapporterade i rapport över finansiell
ställning och rapport över kassaflöden
i koncernen utan en viss del är avtalade,
ej utbetalda krediter, se not 23. De
rapporterade beloppen för avtalade,
ej utbetalda krediter kan komma att
förändras i samband med utbetalning då
de rapporteras i rapport över finansiell
ställning, till exempel på grund av för-
ändrade valutakurser. Vidare behöver
inte accepterade krediter resultera i
en utbetalning och därmed en kredit
på balansräkningen. Nya kredit- och
garantiavtal avser att ge läsaren en bild
av inflödet av nya affärer under rapport-
perioden.
Primärkapitalrelation
Kapitalrelationen är kvoten av primär-
kapital och totalt riskexponeringsbelopp.
Definitioner
Års- och hållbarhetsredovisning 2024
151
Resultat per aktie före och
efter utspädning (Skr)
Nettoresultat dividerat med genom-
snittligt antal aktier som uppgår till
3 990 000 för samtliga perioder.
Riskexponeringsbelopp
Tillgångar och andra åtaganden
justerade för deras risk i enlighet med
EU:s förordning 575/2013.
Sociala lån
Sociala lån kategoriseras enligt SEK:s
ramverk för hållbara obligationer.
Syftet är att stimulera investeringar
som är socialt hållbara inom exempel-
vis hälso- och sjukvården, utbildning,
grundläggande infrastruktur eller
livsmedelstrygghet.
Stabil nettofinansieringskvot
Stabil finansiering i relation till bolagets
illikvida tillgångar under ett stressat
ettårsscenario beräknat i enlighet
med Basel III.
Stora företag
Företag med en årsomsättning över
Skr 5 miljarder.
Svenska exportörer
Företag som exporterar från Sverige eller
underleverantörer till dessa företag.
Total kapitalrelation
Kapitalrelationen är kvoten av total
kapitalbas och totalt riskexpone-
ringsbelopp.
Total utlåningsportfölj
I posten ingår utlåning dokumente-
rad som räntebärande värdepapper,
utlåning till kreditinstitut, och utlåning
till allmänheten. Avdrag görs för kon-
tantsäkerheter enligt säkerhetsavtal
för derivatkontrakt och depositioner
där tiden till förfall överstiger tre måna-
der. Med utlåning avses krediter som
lämnats i form av räntebärande värde-
papper likväl som krediter som lämnats
mot traditionell dokumentation. Dessa
belopp utgör SEK:s verkliga utlåning.
Utestående upplåning
Summan av skulder till kreditinstitut,
upplåning från allmänheten och emitte-
rade värdepapper.
Utestående samt avtalade,
ej utbetalda krediter
Utgörs av total utlåningsportfölj
tillsammans med avtalade ej utbetalda
krediter. Enligt SEK:s uppfattning utgör
dessa belopp användbara mätetal på
SEK:s utlåningsvolymer, se rapport över
finansiell ställning, not 11 och not 23.
Års- och hållbarhetsredovisning 2024
152