AB Svensk Exportkredit

SEK stärker exportföre-

tagens konkurrenskraft

och bidrar till jobb och

hållbar tillväxt i Sverige.

AB Svensk Exportkredit

Års- och hållbarhetsredovisning 2023

Läshänvisning till SEK:s års- och hållbarhetsredovisning

AB Svensk Exportkredits (SEK:s) års- och hållbarhetsredovisning 2023

är en kombinerad redovisning där hållbarhetsrapporten ingår. Bolagets

årsredovisning och koncernredovisning ingår på sid 6-140 och är revide-

rade. Förvaltningsberättelsen ﬁnns på sid 6-46. Moderbolagets resultat

och tillgångar utgör huvudsakligen koncernens resultat och tillgångar.

Den lämnade informationen i noterna avser, om inget annat anges eller

framgår av sammanhanget, både koncernen och moderbolaget.

Alternativa nyckeltal (Alternative Performance Measures, APM-

mått) är nyckeltal som inte definieras i tillämpligt redovisnings-

regelverk (IFRS) eller i det ärde kapitalkravsdirektivet (CRD IV) eller

i EU:s kapitalkravsförordning nr 575/2013 (CRR). SEK har valt att visa

dessa då de är praxis i branschen eller i enlighet med SEK:s uppdrag

från svenska staten. Nyckeltalen används internt till att följa upp och

styra verksamheten. Dessa mått är inte direkt jämförbara med liknande

nyckeltal som presenteras av andra företag. För ytterligare information

kring APM, se www.sek.se.

SEK med organisationsnummer 556084-0315 har sitt säte i Stock-

holm. SEK är ett publikt bolag i aktiebolagslagens mening. I vissa fall

måste ett publikt bolag lägga beteckningen ”(publ)” till sin ﬁrma. För

mer information om SEK:s verksamhet gå in på www.sek.se eller kon-

takta SEK via information@sek.se eller telefon +46 8 613 83 00. SEK:s

besöksadress är Fleminggatan 20, 112 26 Stockholm, och postadress är

Box 194, 101 23 Stockholm.

Design och produktion: SEK, med produktionsstöd från Ashman

Original AB, Stockholm 2024. Foto: Jan Danielsson, Shutterstock,

Unsplash och SEK.

Översikt

Det här är SEK

Kort om året

Vd har ordet

Förvaltningsberättelse

SEK:s verksamhet

Omvärldsfaktorer som påverkar verksamheten

En strategi för en hållbar värld genom

ökad svensk export

SEK:s värdekedja

Värdeskapande för en hållbar värld

SEK:s samhällsuppdrag

SEK:s erbjudanden

Erbjudanden inom hållbarhetsklassad ﬁnansiering

Utlåning

Så här arbetar SEK med exportkrediter

och kreditanalyser

Upplåning och likviditet

Kundcase

Finansiell översikt

Strategiska mål

Året som gått

Nyckeltal

Risk- och kapitalhantering

Bolagsstyrning

Bolagsstyrningsrapport

Styrelse

Ledning

Finansiella rapporter och noter

Finansiella rapporter

Räkningar

Finansiella noter

Hållbarhetsnoter

114

Redovisningsprinciper

136

GRI content index

137

Styrelsens underskrifter

140

Revisionsberättelse

141

Bestyrkanderapport

146

Deﬁnitioner

147

Innehåll

Om inte annat anges, uttrycks alla belopp i denna rapport i miljoner (”mn”) svenska kronor (”Skr”), förkortat ”Skr mn” och avser förhållanden

i koncernen bestående av moderbolaget och dess dotterbolag. Den internationella koden för svenska kronor, SEK, används inte i denna

rapport för att undvika sammanblandning med den använda förkortningen för AB Svensk Exportkredit, vilken bolaget har använt sedan det

grundades 1962.

Det här är SEK

SEK ﬁnansierar svenska exportföretag, deras underleverantörer och utländ-

ska kunder, på kommersiella och hållbara grunder. SEK ﬁnansierar även

omställningsprojekt både i Sverige och globalt.

Sedan 1962 har lån från SEK gjort det möjligt för svenska företag att

växa – att utöka sin produktion, anställa ﬂer och sälja varor och tjänster till

kunder i hela världen. Med utlåning i cirka 60 länder, tillgänglig i ﬂer än 20

valutor, kan SEK också ge tillgång till ett stort och heltäckande nätverk av

banker, företag och samarbetspartners runt om i världen, vilket ger före-

tagen konkurrensfördelar vid internationella aﬀärer.

Svenska företag ligger i framkant när det kommer till innovation, tekno-

logi och digitalisering för hållbar utveckling. Den omställning i linje med

Parisavtalet som samhällen står inför medför både risker och möjligheter för

svenska exportföretag. SEK är specialiserade på internationell exportﬁnan-

siering och SEK:s främsta intresse är att svenska exportföretag ska lyckas

med ﬂer exportaﬀärer. SEK:s uppgift är att stärka företagens konkurrens-

kraft genom att erbjuda konkurrenskraftig ﬁnansiering, både i Sverige och

utomlands. En framgångsrik svensk exportindustri med innovativa lösningar

för hållbar utveckling är ett av de viktigaste bidragen som Sverige kan ge till

den globala klimatomställningen.

SEK fyller en viktig funktion i företagens totala ﬁnansiering. SEK ﬁnansie-

rar även utländska bolag med koppling till svensk export. Detta skapar ﬂer

arbetstillfällen i Sverige och bidrar till den svenska ekonomin. Det var precis

därför SEK en gång bildades – för att möjliggöra ﬂer aﬀärer för svenska

exportföretag, och därmed bidra till jobb och tillväxt i Sverige.

Uppdrag

SEK:s uppdrag är att på kom-

mersiella och hållbara grunder

ﬁnansiera svenska exportföretag,

deras underleverantörer och

utländska kunder. SEK ﬁnansierar

även omställningen i Sverige

och globalt. I uppdraget ingår

att administrera det statsstödda

CIRR-systemet.

Vision

En hållbar värld genom

ökad svensk export.

Värdegrund

Ett högpresterande lag

Proaktiva

Engagerade

Lagspelare

Års- och hållbarhetsredovisning 2023

Översikt

SEK är en

attraktiv arbetsgivare

Attraktiv arbetsgivare mäts som

ett index med max 100.

av kunderna kan rekommendera

oss till andra.

Kort om året

miljarder Skr

i nyutlåning

SEK har ett ﬁnansiellt starkt 2023 bakom sig och når ett rekordhögt räntenetto. Kundtillväxten är fortsatt

positiv och utlåningsvolymen är högre än det historiska snittet. Avkastningen är högre än målet och den

hållbarhetsklassade utlåningen växer.

miljarder Skr

i total utlåningsportfölj

283

miljoner Skr

i rörelseresultat

1 568

på eget kapital

miljoner Skr

5,6%

2 895

miljarder Skr

hållbarhetsklassad

utlåningsportfölj

Avkastning

Räntenetto

Rating

95%

Kunderna

rekommenderar SEK

AA+

Aa1

Standard & Poor’s

Moody’s

Års- och hållbarhetsredovisning 2023

Översikt

Vd har ordet

Nya kunder, stärkta samarbeten

och rekordstarkt räntenetto

2023 har varit ett framgångsrikt år för SEK. Fler exportföretag har upptäckt SEK:s erbjudanden, samarbetet

med våra partners har stärkts och den hållbarhetsklassade utlåningsportföljen har vuxit. Dessutom har SEK

levererat det starkaste räntenettot någonsin.

2023 präglades av hög grad av osäkerhet och volatilitet, både

i Sverige och globalt. Året har inneburit högre styrräntor värl-

den över, vilket bromsat in den globala tillväxten. Rysslands

fullskaliga invasion av Ukraina pågår fortfarande och dessutom

har även kriget mellan Hamas och Israel spridningseﬀekter till

internationella handelsﬂöden.

Den lågkonjunktur som prognostiserades under slutet av

2022 är här. Allt ﬂer bolag känner av ett mer utmanande läge.

Det är svårt att förutsäga hur pass djup lågkonjunkturen kom-

mer bli, eller om det rentav blir en mjuklandning. I november

valde Riksbanken att för tillfället pausa räntehöjningarna.

Oavsett hur inﬂation och styrränta utvecklas framöver kom-

mer 2024 att fortsätta att präglas av stor osäkerhet.

Enligt Exportkreditbarometerns höstmätning räknar

vart femte exportföretag med att deras ﬁnansieringsbehov

kommer att öka under det närmaste året, trots ovan nämnda

osäkerhet i konjunkturläget. Samtidigt tror majoriteten att

det fortsatt kommer vara utmanande att ﬁnansiera sig, såväl

via kapitalmarknaden som via bankmarknaden under samma

period. Här spelar SEK som en långsiktig och stabil ﬁnansie-

ringspartner en viktig roll. Detta återspeglas i att SEK 2023

nådde en nyutlåningsvolym på 80 miljarder kronor, en högre

volym än det historiska genomsnittet.

Allt ﬂer företag investerar för att minska sin klimatbelast-

ning. SEK:s ambition är att vara en positiv kraft i klimatomställ-

ningen som sker i Sverige och internationellt. SEK har bland

annat ﬁnansierat Jernhusen i deras utveckling och omställning

av depån i Hagalund. Under 2023 har SEK bidragit till skapan-

det av Net Zero ECA Alliance, en av FN stödd sammanslut-

ning av exportkreditaktörer som har åtagit sig att nå Parisavta-

lets klimatmål. För att möta kundernas behov fortsätter SEK

att utveckla erbjudanden, kompetens och arbetssätt och inte-

grera hållbarhet som en självklar del i varje aﬀärsbeslut med

målet att öka tillgångarna i den hållbarhetsklassade utlånings-

portföljen ytterligare.

Under året har vi stärkt vår organisation och kompetens

inom hållbarhet, bland annat genom att lansera en obligatorisk

grundutbildning om hållbarhet inom ﬁnansbranschen. En ny

riskchef och en ny chef för regelefterlevnad har tillträtt under

året och säkerhetsfunktionen har stärkts. Genom att involvera

och engagera våra ledare och medarbetare har vi också fort-

satt arbetet med att utveckla vår företagskultur. Kulturen är en

av våra viktigaste möjliggörare för att uppnå våra mål. Kultu-

ren stödjer utvecklingen av verksamheten mot vår vision ”En

hållbar värld genom ökad svensk export”.

SEK:s höga anseende på de globala kapitalmarknaderna

i kombination med att vi rankas som en av världens säkraste

banker ger goda förutsättningar för att vi såväl i goda som i

svåra tider kan ta upp ﬁnansiering för att stödja svensk export.

I september emitterade SEK en publik USD-obligation med

sju års löptid – den längsta publika dollartransaktionen SEK

har emitterat sedan 2007 – samt, för första gången någonsin,

en sjuårig EUR-obligation. För att möjliggöra vår strategi med

ett större aﬀärsﬂöde från projektﬁnansieringar och export-

krediter är transaktionerna viktiga för att förlänga löptiderna

i vår upplåning.

I slutet av 2023 antog regeringen en Strategi för Sveriges

utrikeshandel, investeringar och globala konkurrenskraft. SEK

välkomnar strategin och ser fram emot att bidra till genom-

förandet, inklusive arbetet med att uppnå ökad samordning

och synergier mellan utvecklingssamarbetet och främjandet

tillsammans med övriga aktörer inom Team Sweden.

SEK:s uppdrag att tillhandahålla ﬁnansiering för svensk

exportnäring på kommersiella och hållbara grunder är mer

relevant idag än någonsin.

”SEK:s uppdrag att tillhandahålla

ﬁnansiering för svensk exportnäring på

kommersiella och hållbara grunder är

mer relevant idag än någonsin.”

Magnus Montan, vd på SEK

Års- och hållbarhetsredovisning 2023

Översikt

Säkerhetsfrågor i fokus

Världsläget präglas av konﬂikter och stor osäkerhet.

Rysslands krig mot Ukraina och kriget mellan Hamas och

Israel fortsätter att påverka den globala scenen. Protek-

tionism, nationalism och sanktioner ökar och påverkar

handelsvillkoren och internationella relationer. Geopoli-

tiska förändringar påverkar internationell handel och gör

det svårt att förutse framtida händelser och utveckling

och kan påverka Sveriges exportmöjligheter. Samtidigt

skapar det säkerhetspolitiska läget dels större efterfrågan

på lösningar inom både fysisk säkerhet och cybersäker-

het, dels större möjligheter för försvarsaﬀärer då säker-

hetsläget ökar många länders försvarsinvesteringar.

Omvärldsfaktorer som påverkar

verksamheten

Sällan har framtiden präglats av så stor osäkerhet. Försämrat säkerhetsläge globalt med bland annat Ryss-

lands fortsatta krig i Ukraina, kriget mellan Israel och Hamas och Kinas alltmer auktoritära förhållningssätt

gentemot Taiwan skapar en värld av geopolitisk oro. Vidare har Huthimilisens attacker mot handelsfartyg

i Röda Havet fått en negativ eﬀekt på handelsﬂödena med högre fraktpriser och försenade leveranser.

Höjda räntor, minskad köpkraft och en svag krona bidrar till ytterligare osäkerhet. Planetens utveckling

mot ett varmare klimat påverkar företag och samhällen. Omvärldsfaktorerna som påverkar företagens

risker och möjligheter påverkar även SEK och efterfrågan på SEK:s erbjudanden.

Lågkonjunktur – hur djup och långvarig?

Centralbankernas penningpolitik med räntehöjningar

tillsammans med hög inﬂation har medfört att konsum-

tionen i stora delar av världen har minskat och inves-

teringar har utvecklats svagt. Resultatet blir en lägre

tillväxttakt i den globala ekonomin. Sveriges ekonomi

är genom sin stora exportsektor starkt beroende av

efterfrågan från omvärlden. Den försvagade efterfrågan,

särskilt i Europa dit drygt 70 procent av svensk export

går, tillsammans med geopolitiska spänningar kan leda

till att exporten drabbas och därmed även den svenska

ekonomin. Inﬂationen har dock börjat sjunka. Om ned-

gången håller i sig och styrräntan börjar sänkas under

2024 ﬁnns goda förutsättningar till ökad efterfrågan på

svenska företags tjänster och produkter.

Års- och hållbarhetsredovisning 2023

SEK:s verksamhet

Omställning till en hållbar värld

Mycket av utvecklingen av klimat och miljö går åt fel

håll med komplexa och kostsamma utmaningar för

samhället att hantera. De samhälleliga och ﬁnansiella

konsekvenserna är svåra att överblicka med ökat

politiskt tryck och kostnader för ”det som inte har

ställts om”. Parallellt behövs gigantiska investeringar

för omställningen. Det ﬁnansiella systemet har både

ansvar, förmåga och vilja att bidra med kunskap

och kapital för att accelerera den klimatomställning

som krävs. Det ﬁnns stora möjligheter för SEK att

genom en god förståelse och hantering av riskerna

medverka till att investeringar med hållbarhetsnytta

kan genomföras.

Accelererande teknikutveckling

IT-utvecklingen och framförallt utvecklingen inom

AI-teknologi går framåt i en oerhört snabb takt. Till-

lämpningsområdena expanderar och kommer att

påverka människor, företag och samhällen. Parallellt

fortsätter digitaliseringen och data blir en strategisk

resurs för att skapa insikter och bidra till bättre beslut.

SEK behöver fortsätta att utveckla teknikförmågor

för att upprätthålla konkurrenskraft och för att kunna

erbjuda en attraktiv arbetsplats.

Konkurrens om kompetent arbetskraft

I en värld där konkurrensen om arbetskraften skärps

behöver SEK kunna attrahera och behålla medar-

betare som tillför nya perspektiv och kan bidra till

utveckling. Inkludering och kontinuerlig utveckling

av de anställda blir avgörande för att behålla och

förbättra SEK:s kompetenser. För att fortsätta vara

framgångsrika måste SEK kontinuerligt utveckla sitt

arbetssätt, ledarskap och företagskultur.

Års- och hållbarhetsredovisning 2023

SEK:s verksamhet

SEK ska bidra till ökad svensk export, ﬂer arbetstillfällen och

tillväxt i Sverige samt till en mer hållbar värld. Genom ﬁnansie-

ring och starka globala relationer skapar SEK förutsättningar

för svensk export. SEK ﬁnansierar också klimatomställningen

både i Sverige och globalt och bidrar till att svenska företag

stärker sin konkurrenskraft genom tillgång till hållbar infra-

struktur och utveckling av ny teknik. Fler företag i Sverige ska

ges möjlighet att använda det svenska exportkreditsystemet

och SEK ska erbjuda ﬂer utländska köpare ﬁnansiering för köp

av svenska varor och tjänster. SEK ska fördjupa relationen och

bredda aﬀären med beﬁntliga kunder. Fortsatt utveckling av

samarbetet med Team Sweden, banker och andra partners är

avgörande för skapandet av nya aﬀärsmöjligheter.

SEK ska, i egenskap av statligt bolag, agera föredömligt

inom hållbart företagande. Detta innebär att verksamheten

ska bedrivas på hållbara grunder. Hållbara grunder innebär

att projekt och verksamheter som SEK ﬁnansierar ska efter-

leva internationella riktlinjer avseende bland annat miljö-

hänsyn, antikorruption, mänskliga rättigheter, arbetsvillkor

och aﬀärsetik.

Hållbar ﬁnansiering är en integrerad del i SEK:s strategi

och ambitionen är att vara en drivande kraft i omställningen.

Omställningen till ett samhälle i linje med Parisavtalet skapar

nya exportmöjligheter och bidrar till jobb och tillväxt.

För att säkerställa långsiktig eﬀektivitet, ett informerat

beslutsfattande och en modern arbetsplats, ska SEK utnyttja

teknikens nya möjligheter där utvecklad data- och informa-

tionshantering utgör grunden.

SEK har satt upp långsiktiga mål inom områdena kund, håll-

barhet, medarbetare och ﬁnansiellt för att styra verksamheten

i rätt riktning. Uppföljning görs löpande för att se att verksam-

heten utvecklas i rätt riktning och takt.

Ett nätverk av samarbeten

SEK ska säkerställa ﬁnansiering av svensk exportnäring –

oavsett hur exportföretagen ser ut i framtiden. För att klara

detta måste SEK arbeta nära kunderna och möta deras behov.

Kunderna värdesätter SEK:s kunnande och kompetens. Enligt

SEK:s kundundersökning anser de att SEK är en långsiktig

samarbetspartner, förstår deras aﬀär och är lätta att samarbeta

med. SEK är en relationsbank, inom både utlåning och upplå-

ning. SEK:s tillväxt ska främst komma från export- och projekt-

ﬁnansiering, men rörelseﬁnansiering är fortsatt viktig som

insteg för nya kunder och för långsiktiga kundrelationer. Den

är också en förutsättning för att kunna agera som ett verktyg

för staten genom kriser, såsom under covid-19-pandemin.

SEK sätter kunden och nyttan i fokus och väljer inte bort

svåra aﬀärer och komplexa marknader. Genom satsningen

på samarbeten med EPC-bolag (Engineering, Procurement

and Construction) kan SEK även hjälpa mindre företag att

exportera genom leveranser in i internationella projekt där

SEK deltar i ﬁnansieringen. I kundarbetet samverkar SEK inom

Team Sweden, med andra svenska och utländska organisa-

tioner samt svenska och utländska banker. Banksamarbeten

är mycket viktiga både internationellt, för exportaﬀärer, och

regionalt, för att nå nya kunder. Internationella frivilligorgani-

sationer och civilsamhället påverkar hur SEK bedriver sin aﬀär

och är intressenter kring hållbarhetsfrågor. För att realisera

strategin behöver SEK fortsätta utvecklingen av samarbeten

med svenska och internationella partners.

Hållbar ﬁnansiering

Omställningen till en ekonomi i linje med Parisavtalets 1,5 gra-

ders mål för med sig stora investeringsbehov i Sverige och

globalt. SEK har kompetens och lång erfarenhet av att arbeta

med stora internationella projekt som kan omsättas till klimat-

omställningsprojekt i Sverige. Omställningen innebär både

En strategi för en hållbar värld genom

ökad svensk export

SEK har i mer än 60 år framgångsrikt utvecklat och anpassat verksamheten till nya behov och förutsättningar

i syfte att skapa mesta möjliga nytta för svensk exportnäring. Utvecklingen av SEK fortsätter med utgångs-

punkt i uppdraget från ägaren, den svenska staten.

Strategi

SEK ska utvecklas i takt med kundernas behov

för att göra mer nytta för ﬂer

Genom att aktivt hantera risker och möjligheter

ska SEK vara en drivande kraft i omställningen

Branscher som är viktiga för klimatomställningen

och företag med hög potential för minskade

växthusgasutsläpp ska prioriteras i kund-

bearbetningen

Nya aﬀärsmöjligheter ska skapas genom

partners och samarbeten

Medarbetarnas kompetens ska utvecklas

kontinuerligt för att addera mervärde

Utvecklingen av SEK:s kultur är en viktig möjlig-

görare för realiseringen av strategin

Års- och hållbarhetsredovisning 2023

SEK:s verksamhet

stora aﬀärsmöjligheter och risker. Olika länder har satt olika

ambitionsnivåer för när och hur klimatneutralitet ska uppnås.

SEK verkar i många marknader och måste därmed förhålla sig

till skiftande krav och mognad. Bolag som har svårt att ställa

om sin verksamhet kommer att ha höga risker och får svårare

att attrahera investeringar. SEK måste förstå och hantera dessa

ﬁnansiella risker. Medarbetarnas kunskap inom hållbar ﬁnansie-

ring utvecklas kontinuerligt och adderar mervärde till kunderna.

SEK har sedan länge ﬁnansierat bolag och aktiviteter som

redan är lågutsläppande eller där teknologier och lösningar

för att möjliggöra minskning av utsläpp är kända och etable-

rade. SEK kommer att fortsätta att stödja dessa kunder och

utvecklar löpande förmågan att stötta projekt inom förnybar

energi, energieﬀektiviseringar, hållbara transportlösningar

med mera. Men det räcker inte för att nå samhällets mål om

nettonoll växthusgasutsläpp. För att begränsa den globala

uppvärmningen krävs att projekt och verksamheter också

i branscher som är mer utmanande att ställa om också har

tillgång till ﬁnansiering. SEK vill vara en drivande kraft i denna

omställning och ska fokusera på att öka andelen utlåning till

bolag med ambitiösa och trovärdiga planer för att minska sina

utsläpp i linje med vetenskapligt baserade klimatmål och med

vad som krävs för att nå Parisavtalets mål om 1,5 grader.

Mot bakgrund av SEK:s uppdrag och viljan att göra mer

nytta för ﬂer är det viktigt att ﬁnansiera verksamheter som

är under omställning. Att företag inom dessa branscher får

tillgång till ﬁnansiering för att ställa om sina verksamheter

och minska växthusgasutsläppen är en avgörande del för att

begränsa den globala uppvärmningen.

SEK:s hållbarhetsinformation är en del av årsredovisningen.

I enlighet med ÅRL 6 kap 11§ har SEK dock valt att upprätta den

lagstadgade hållbarhetsrapporten delvis skild från förvaltnings-

berättelsen. Se sid 114-139 för upprättad hållbarhetsrapport.

SEK har kompetens och lång

erfarenhet av att arbeta med stora

internationella projekt som kan

omsättas till projekt och investe-

ringar viktiga för omställningen.

Års- och hållbarhetsredovisning 2023

SEK:s verksamhet

Ett högpresterande lag

SEK:s värdegrund är en förutsättning och en möjliggörare för

att lyckas med strategin. Uppdraget att främja svensk export

och ﬁnansiera omställningen skapar stolthet och arbetsglädje.

Allt SEK gör grundas i företagets värderingar där

proaktiva och engagerade lagspelare leder till ett

högpresterande lag med en kultur där med-

arbetarna är nyﬁkna, kundfokuserade och

inkluderande.

Ledarskapet är avgörande för att skapa

engagemang och för att genomföra

förändring. SEK fortsätter att utveckla

kulturen och ledarskapet bland annat

genom ledarutveckling och utveck-

lingen av SEK:s arbetsgivarvarumärke.

Mångfald och en inkluderande kultur

stödjer SEK i att tillföra olika aspekter och

erfarenheter i såväl det dagliga arbetet som

vid utveckling. Att möta framtiden med rätt

kompetens är en viktig strategisk fråga. För SEK

innebär kompetensförsörjning att säkerställa att

rätt kompetens ﬁnns för att nå verksamhetens mål och

för att tillgodose behov på både kort och lång sikt. SEK:s för-

måga att attrahera, rekrytera, behålla och utveckla kompetens

är en kritisk framgångsfaktor.

SEK ska vara en arbetsplats som bidrar till god hälsa och

välbeﬁnnande. Kontoret är en mötesplats för samverkan och

samarbete. Ett ﬂexibelt och levande kontor ger en funktionell

arbetsmiljö utifrån verksamhetens olika behov.

SEK:s förmåga att

attrahera, rekrytera,

behålla och utveckla

kompetens är en kritisk

framgångsfaktor.

Års- och hållbarhetsredovisning 2023

SEK:s verksamhet

Exportkreditinstitut,

privata försäkringsbolag

Ägare och investerare

Arrangörsbank

Låntagare

Svenska exportföretag,

underleverantörer

och utländska köpare

Agentbank

Upplåning

Utlåning

Likviditetsplaceringar

Låntagarnas värdekedjor – uppströms och nedströms

Personal

Lokaler

Inköp

Resor

SEK:s

upplåning

sker genom ﬂera olika instrument i olika

geograﬁska marknader och vänder sig till både institutionella

och privata investerare. SEK:s investerare och de kreditrating-

institut och ESG-ratingbolag som följer SEK, väger in olika

ESG-faktorer i sin bedömning av bolaget.

SEK:s

likviditetsplaceringar

säkrar SEK:s betalningsförmåga.

SEK:s

utlåning

sker till aﬀärer i cirka 60 länder samt en stor

bredd av branscher. Genom SEK:s utlåning bidrar SEK indirekt

till såväl positiv som potentiellt negativ påverkan på omgivning-

en via låntagarnas värdekedjor (se hållbarhetsnot 3). I export-

krediter samarbetar SEK med EKN och andra aktörer som för-

säkrar exportföretag och banker mot risken att inte få betalt.

SEK:s värdekedja

De olika delarna i SEK:s värdekedja är centrala för att leverera på uppdraget och i arbetet mot SEK:s

vision. Insikt kring påverkan, risker och möjligheter kopplade till SEK:s värdekedja är avgörande för ett

brett värdeskapande.

Års- och hållbarhetsredovisning 2023

SEK:s verksamhet

Svensk exportnäring

SEK skapar värde genom att bidra till att ﬂer håll-

bara exportaﬀärer genomförs. Att antalet kunder

och slutkunder ökar och att ﬂer svenska företag

levererar i internationella projekt, är ett kvitto på

att SEK gör nytta.

Utlåningsportfölj

Skr 283 mdr

Tillväxt i kundportföljen

Nöjd kund

Värdeskapande för en hållbar värld

Dialog och samverkan med kunder, ägare och andra huvudintressenter är avgörande för att SEK som ﬁnansiär

ska kunna göra mer nytta för ﬂer. SEK vill vara en långsiktig partner till svensk exportindustri då samarbete

och partnerskap är nyckeln till att bidra till en hållbar utveckling.

Ägare

SEK:s ägare svenska staten ska få utdelning och

avkastning i nivå med fastställda mål. Genom sam-

hällsuppdraget att administrera CIRR-systemet

skapas mervärde för svenska exportörer. SEK ska

också kunna vara ett verktyg för staten när mark-

naden inte fullgott kan förse exportnäringen

med ﬁnansiering.

Föreslagen utdelning

Skr 248 mn

Avkastning på eget kapital

5,6%

Mervärde av exportkrediter

Skatt och resolutionsavgift

Skr 568 mn

Sverige och världen

SEK ställer krav och bidrar med kompetens

för att ﬁnansiering av svensk export, projekt

och verksamheter ska ske på hållbara grunder

och bidra till en hållbar utveckling.

Indirekt bidrag till Sveriges BNP

Skr 55 mdr

Indirekt bidrag till antal arbetstillfällen

69 000

Grön, social och hållbarhetslänkad

utlåningsportfölj

Skr 44,6 mdr

Medarbetare

SEK ska vara en attraktiv arbetsgivare där

bolagets medarbetare har starkt intresse för

uppdraget och har kraften och verktygen

att göra skillnad.

Empowerment

Attraktiv arbetsgivare

Års- och hållbarhetsredovisning 2023

SEK:s verksamhet

SEK administrerar det statsstödda exportkreditsystemet,

CIRR-systemet, vilket är ett av riksdagen särskilt beslutat

samhällsuppdrag. CIRR (Commercial Interest Reference Rate)

innebär att exportörens kund får ﬁnansiering till en fast ränta

under hela kredittiden. CIRR-systemet följer OECD:s riktlinjer

som ser till att enskilda länder inte gynnar sin exportindustri

på fel sätt.

Den samhällsekonomiska nyttan av detta uppdrag ska

utvärderas, dels genom att mäta det mervärde SEK adderar

avseende exportkrediter varav CIRR-systemet utgör en del,

och dels genom intressentdialogen. Intressentdialogen ﬁnns

redovisad i hållbarhetsnot 2.

SEK följer upp samhällsuppdraget genom en kundunder-

sökning som genomförs vartannat år, den senaste som genom-

fördes hösten 2022, redovisas nedan.

”Har SEK:s exportkrediter bidragit till att kundernas

exportaﬀärer blivit av?”

53 procent av de som anlitat SEK avseende exportkrediter

upplever att SEK:s krediter bidragit mycket eller väldigt

mycket till att deras exportaﬀärer har blivit av.

”Anledningen till att exportföretagen valde

att samarbeta med SEK”

Resultatet redovisas i öppna svar där kunderna bland

annat säger att SEK har attraktiva erbjudanden med för-

måga att skräddarsy lösningar. De uppskattar också hög

kompetens, helhetssyn på aﬀären och ett ﬂexibelt arbets-

sätt. Andra skäl som nämns är tillgången till exportkredit-

systemet och att SEK är en stabil och långsiktig partner.

”Om samarbetet motsvarat kundernas förväntningar”

73 procent av kunderna uppger att samarbetet överträﬀat

förväntningarna varav 27 procent svarar att samarbetet är

mycket bättre än förväntat.

”SEK:s styrkor och åtgärdsbehov”

De tre främsta styrkorna kunderna lyfter fram är att SEK är

förtroendeingivande, har kompetenta och kunniga med-

arbetare och ett gott rykte. Kunderna tycker dock att SEK

bör vara mer proaktiva och ge mer information om tjänster

och produkter.

”Hur kunderna upplever det svenska exportkredit-

systemet jämfört med motsvarande system i viktiga

konkurrentländer”

91 procent av kunderna anser att det svenska export-

kreditsystemet är lika bra eller bättre jämfört med syste-

men i viktiga konkurrentländer.

SEK:s samhällsuppdrag

SEK:s erbjudanden

SEK erbjuder olika ﬁnansieringslösningar med såväl korta som långa löptider till såväl svenska exportörer som

deras underleverantörer och utländska kunder. Nedan presenteras de vanligaste erbjudandena.

Lån i lokal valuta

SEK är en av de aktörer på markna-

den som erbjuder ﬁnansiering i ﬂest

valutor. Vanligast är att SEK ﬁnan-

sierar svenska exportbolags utländ-

ska verksamheter i den lokala valutan men SEK kan

även erbjuda köpare av svenska varor och tjänster

lån i den lokala valutan. Det ger svenska företag

med dotterbolag i utlandet möjlighet att eliminera

ränte- och valutarisk.

Projektﬁnansiering

Projektﬁnansiering är ofta ett viktigt instru-

ment vid projekt med svenskt exportinne-

håll. Projektﬁnansiering används även för

ﬁnansiering av till exempel förnybar

energi eller andra infrastruktur-

projekt i Sverige. SEK agerar

långsiktigt och har som mål att

ﬁnnas med i projekten under

hela löptiden.

Rörelseﬁnansiering

Rörelseﬁnansiering riktar sig till exporte-

rande företag som till exempel behöver

kapital till insatsvaror, investera i en ny

anläggning, utöka produktionen, bredda sin

ﬁnansieringsbas eller förvärva annat bolag.

Fakturaköp

Fakturaköp är en eﬀektiv lösning för företag som vill växa

och behöver frigöra kapital. Företaget säljer sina fakturor

till SEK, får betalt direkt och förbättrar sina nyckeltal när

kundfordringar byts mot kontanter i balansräkningen.

Fakturaköp kan även hjälpa exportföretag att erbjuda

sina kunder längre kredittider.

När exportföretaget säljer sina

fakturor ökar de möjligheten

att sälja mer utan att det har en

negativ inverkan på företagets

likviditet och balansräkning.

SEK övertar fordran på expor-

törens kund och exportören får

betalt direkt.

Kontraktsgarantier

I en exportaﬀär ställer den utländska

köparen ofta krav på att få en garanti, till

exempel förskott- eller fullgörandegaranti,

för att ingå ett avtal med det svenska

exportbolaget. Garantin utfärdas av

tredje part, till exempel SEK, och

garanterar köparen ersättning om

exportören inte lever upp till sina

åtaganden. En garanti innebär att

SEK tar en risk på exportören.

Exportkrediter

Svenska exportörer kan stärka sin konkurrenskraft

genom att erbjuda sina kunder ﬁnansiering i samband

med köp av deras produkter eller tjänster. Ofta är tre

parter involverade; SEK som ﬁnansiär, Exportkredit-

nämnden (EKN) som garanterar kreditrisken på köparen

samt en eller ﬂera aﬀärsbanker som arrangerar aﬀären

och tar den del av risken som EKN inte

täcker. SEK erbjuder exportkrediter

till både fast (CIRR-ränta) och rörlig

ränta. SEK kan även ﬁnansiera

stora infrastrukturprojekt utom-

lands under förutsättning

att svenska företag levererar till pro-

jektet. Det kan till exempel vara

exportvaror och kompetens kopp-

lat till järnvägsprojekt, sol- och

vindkraftsparker eller sjukhus.

Års- och hållbarhetsredovisning 2023

SEK:s verksamhet

Erbjudanden inom hållbarhetsklassad ﬁnansiering

Efterfrågan på hållbarhetsklassad ﬁnansiering ökar snabbt eftersom behovet av omställning är stort, både

i Sverige och globalt. Inom hållbarhetsklassad ﬁnansiering erbjuder SEK tre olika lån.

Hållbarhetslänkade lån

Hållbarhetslänkade lån är rörelseﬁnansiering

som är länkad till låntagarens egna mål inom

hållbarhet, till exempel energieﬀektivisering,

minskade transporter eller förbättrad arbets-

miljö. Till skillnad från gröna lån där beloppen

är öronmärkta för ett speciﬁkt syfte, är detta lån

kopplat till hela verksamhetens hållbarhetsmål.

Sociala lån

Ett socialt lån är kopplat till investeringar inom exem-

pelvis hälso- och sjukvården, utbildning, grundläggande

infrastruktur eller livsmedelstrygghet och kan kopplas

till samtliga av SEK:s låneerbjudanden.

Gröna lån

Oavsett vilken typ av ﬁnansiering SEK:s kunder

väljer kan ﬁnansieringen klassiﬁceras som grön när

syftet med ﬁnansieringen upp-

fyller SEK:s gröna kriterier

som utgår från att lånet

ska uppfylla EU-taxono-

min för grön ekonomisk

verksamhet. Syftet är

att stimulera satsningar

som är miljömässigt

hållbara och som bidrar

till ett eller ﬂera av de sex

miljömålen i EU:s taxonomi.

Genom SEK:s utlåning globalt, ofta i komplexa marknader, har

SEK byggt upp betydande kompetens kring utvärdering av

risker och möjligheter kopplat till hållbarhet och omställning.

Intresset för investeringar och aﬀärer kopplade till klimatom-

ställning växer och i takt med det utvecklas SEK:s erbjudan-

den för att möta kunders och investerares behov. SEK räknar

med att efterfrågan på den här typen av ﬁnansiering kommer

att öka snabbt eftersom behovet av omställning är stort, både

i Sverige och globalt.

Års- och hållbarhetsredovisning 2023

SEK:s verksamhet

SEK:s utlåning ska vara ansvarsfull. Det innebär bland annat att

kontroller genomförs i samband med kreditgivning avseende

sanktioner, penningtvätt och annan ekonomisk brottslighet.

SEK ställer krav på exportörer och låntagare så att de aﬀärer

som ﬁnansieras följer internationella riktlinjer såväl vad som

gäller motverkande av penningtvätt och annan ﬁnansiell

brottslighet som inom hållbarhet. Kreditgivningen ska baseras

på djup kunskap om SEK:s motparter såväl som deras åter-

betalningsförmåga. Till följd av uppdraget är SEK:s utlånings-

portfölj koncentrerad till branscher som är viktiga för exporten.

SEK:s kreditportfölj karakteriseras av en mycket god kredit-

kvalitet. 89 procent av SEK:s exponering är mot riskmotparter

som har en riskklassiﬁcering som motsvarar investment grade.

SEK arbetar frekvent med riskavtäckning, framförallt genom

garantier från EKN, andra statliga exportkreditinstitut inom

OECD samt via försäkringsbolag, så kallade PRI. SEK samarbetar

också med Riksgälden som bland annat erbjuder gröna garan-

tier och Europeiska Investeringsfonden (EIF), vars garantier

riktar sig till svenska innovativa exportörer.

Riskavtäckning leder till relativt stora skillnader mellan expo-

neringar före riskavtäckning och exponeringar med hänsyn till

riskavtäckning utifrån geograﬁ och bransch. Kreditportföljen har

en god geograﬁsk och branschmässig spridning före hänsyn till

riskavtäckning medan nettoexponeringen är mer koncentrerad.

SEK har ett inarbetat arbetssätt för att omhänderta bedöm-

ning av ESG-faktorer vid riskklassiﬁcering av motparter. SEK

utvecklar sin kreditanalys av nya och beﬁntliga motparter för

att tillvarata aﬀärsmöjligheter och uppfylla regelverkskrav

som ökar inom ESG-området (Environmental, Social and

Governance) eftersom utvecklingen går snabbt.

SEK är även medlem i Ekvatorprinciperna och följer sedan

många år OECD:s riktlinjer för social och miljömässig hänsyn

vid statsstödda exportkrediter, se not 26 och hållbarhetsnot 12.

SEK ser dialog och samverkan som en nyckel till att lösa

olika hållbarhetsrelaterade frågor. Som medlem i bland annat

OECD:s arbetsgrupper för social och miljömässig hänsyn vid

statsstödda exportkrediter, är SEK med och diskuterar tillämp-

ningen av ”OECD Common Approaches”, delar erfarenheter

kring due diligence av projekt och är med och arbetar fram

förslag till förändringar och uppdateringar av ramverket. Det

är tydligt att det är ett ökat fokus på ﬁnans- och exportkredit-

instituts roll och ansvar när det kommer till att värna mänskliga

rättigheter och miljö. SEK har arbetat länge med dessa frågor

och exportﬁnansieringssystemet ökade fokus på dessa frågor

är högrelevant idag.

Utlåning

SEK lånar ut pengar till svenska exportföretag, deras underleverantörer och utländska kunder som ser

SEK som en kompetent och långsiktig partner. SEK:s primära målgrupp är bolag med omsättning om minst

500 miljoner svenska kronor. Med utlåning i cirka 60 länder verkar SEK på många av kundernas viktigaste

globala marknader och kan bidra till att öppna dörrar till ett ekosystem av banker, företag och samarbets-

partners runt om i världen.

SEK:s verksamhet

Så här arbetar SEK med exportkrediter

och kreditanalyser

Att genomföra en exportkredit involverar ﬂera parter, såsom arrangörsbanker och exportkreditinstitut.

Om aﬀären kräver en fördjupad hållbarhetsanalys kan även externa hållbarhetskonsulter involveras. SEK gör

en självständig bedömning av kreditrisker och hållbarhetsfrågor, vilket innebär att SEK har ett gediget under-

lag för beslut och ibland tackar nej till aﬀärer som inte bedöms rymmas inom SEK:s riskaptit.

Vid en aﬀärsförfrågan utför SEK alltid

kundkännedoms- och hållbarhetskontroller

och sanktionsscreening på alla parter i aﬀären.

Kontrollerna utförs av specialister inom pen-

ningtvätt och hållbarhet. Ett grundläggande

krav för att göra aﬀärer är att SEK uppnått

kundkännedom som baseras på gällande lag

och föreskrifter avseende hantering av pen-

ningtvätt och ﬁnansiering av terrorism.

Kundansvarig engagerar en kredit-

analytiker som genomför riskklassiﬁcering

av motparten samt gör en bedömning av

kreditrisken i aﬀären.

Vid behov av fördjupad hållbarhetsgransk-

ning vid förhöjda risker på land-, motpart- eller

aﬀärsnivå, engagerar kundansvarig en håll-

barhetsanalytiker och ibland en oberoende

konsult. Hållbarhetsbedömning sker bland

annat med avseende på mänskliga rättigheter

inklusive arbetsvillkor, korruption och miljö-

belastning. Läs mer i hållbarhetsnoterna.

Kundansvarig tillsammans med kund-

teamet strukturerar aﬀären och sammanställer

underlag inför kreditbeslut, vilket inkluderar

lönsamhet samt riskklassiﬁcering, kredit-och

hållbarhetsanalyser.

När SEK:s kreditkommitté fattar beslut

medverkar kundansvarig, kreditanalytiker och,

vid behov, hållbarhetsanalytiker och jurist.

SEK bevakar aktivt sina kreditrisker genom

löpande uppföljning av kund och aﬀär. Alla

kredit- och riskklassbeslut omprövas minst

årligen genom en årsföredragning.

Hur SEK arbetar med kreditanalyser

Kundkontakt:

I samband med att en expor-

tör och en köpare förhandlar ett köpekontrakt

kontaktar någon av parterna en bank och/eller

SEK för att arrangera en exportkredit. Banken

och SEK föreslår en ﬁnansieringslösning, som

ofta innehåller en garanti från EKN.

Indikativ oﬀert:

SEK ställer ut en oﬀert

till exportören eller till den arrangerande

banken. SEK kan erbjuda ﬁnansiering till mark-

nadsränta eller till den av OECD fastställda

CIRR-räntan.

Signering av avtal och utbetalning av lån:

När låneavtalet har undertecknats sker ut-

betalning av lånet till exportören i takt med

att exportören fullföljer de åtaganden som

avtalats med köparen. Köparen betalar sedan

amortering och ränta enligt den plan som

anges i låneavtalet, i regel halvårsvis.

Bindande oﬀert och avtal:

Banken eller

SEK utarbetar därefter ett kreditavtal som

bland annat innehåller kredittider och

hållbarhetsaspekter.

Fördjupat samarbete:

Om exportören

vinner kontraktet inleds en djupare analys hos

banken, EKN och SEK som innefattar både

kreditanalys och hållbarhetsanalys av export-

aﬀären och dess parter i enlighet med respek-

tive institutions rutiner.

Hur en exportkredit går till

Års- och hållbarhetsredovisning 2023

SEK:s verksamhet

Upplåning och likviditet

SEK arbetar strategiskt för att kunna ﬁnansiera svensk exportnäring i varierande typer av marknadslägen.

Diversiﬁerad upplåning, god likviditetsberedskap och gott renommé är viktiga framgångsfaktorer som SEK

arbetar kontinuerligt med. En stor del av detta arbete är att upprätthålla bolagets höga kreditbetyg som

samtidigt främjar det goda rykte som lång närvaro på de globala ﬁnansmarknaderna möjliggjort.

Upplåning

SEK arbetar strategiskt för att ha och möjliggöra

en diversiﬁerad upplåning genom olika valutor, mark-

nader och löptider som syftar till nå ut till en bred

grupp av investerare. För att uppnå detta, har SEK fem

upplåningsprogram som kontinuerligt används:

•

USMTN Program

•

EMTN Program

•

AUMTN Program

•

U.S. CP Program

•

Euro CP Program

Investerarrelationer

En diversiﬁerad investerarbas är viktig för att SEK

ska kunna emittera på gynnsamma nivåer samt möj-

liggöra emissioner i varierande marknadslägen. För

att åstadkomma detta arbetar SEK med att marknads-

föra bolaget för investerare globalt. Investerarmöten

sker kontinuerligt i både fysisk och virtuell format.

Ett framgångsrikt investerararbete är en förutsättning

för att kunna ﬁnansiera en växande utlåning.

Likviditet

Likviditetsportföljen är en central del av SEK:s lik-

viditetsberedskap tillsammans med olika krisverktyg,

såsom låneram hos Riksgälden. SEK har en konservativ

förvaltningsstrategi. Likviditetsportföljens duration

är kort, cirka ett halvår. Portföljen är främst investerad

i kommun- och statsgaranterade tillgångar samt

i säkerställda obligationer.

Säkerhet*

SEK neutraliserar

marknadsrisk genom

derivatavtal. SEK har

säkerhetsavtal med

samtliga motparter för

att även neutralisera

motpartsrisken.

Nyutlåning inklusive

utbetalning av

accepterade krediter

Genom att matcha

löptiden på tillgänglig

ﬁnansiering med utlå-

ningen säkerställer SEK

att åtaganden kan mötas.

Det gäller för samtliga

utlåningsåtaganden,

både redan utbetalda

krediter och accepte-

rade ännu ej utbetalda

krediter.

Nyutlåningsberedskap*

En del av likviditetsport-

följen utgör en bered-

skap för nyutlåning i hän-

delse av sämre tillgång

till kapitalmarknaden.

Accepterade, ej

utbetalda krediter*

De utlåningsåtaganden

som inte är utbetalda

har i förväg ﬁnansierats

då SEK inte tar någon

reﬁnansieringsrisk.

* SEK har likviditetsplace-

ringar som beredskap för

utbetalningar i nya krediter

och accepterade krediter

samt betalningar under de

säkerhetsavtal SEK har med

derivatmotparter.

Emission av obligation

SEK lånar upp pengar i olika geograﬁska mark-

nader och valutor genom ﬂera olika instrument

och vänder sig till både institutionella och

privata investerare. SEK emitterar även gröna

obligationer för att ﬁnansiera grön utlåning.

Upplåning och likviditet

Års- och hållbarhetsredovisning 2023

SEK:s verksamhet

Fakta

Erbjudande:

Rörelseﬁnansiering

Belopp:

Skr 275 miljoner

Löptid:

2 år

Låntagare:

Bulten AB

Svenska fästelementexperten Bulten förvärvade Exim, en

asiatisk distributör av fästelement – det vill säga komponenter

som skruvar och muttrar – med bas i Singapore. Förvärvet ger

Bulten en bra plattform för att växa inom nya branscher.

Bulten tillverkar och utvecklar högteknologiska fästelement

främst till fordonsindustrin. Det ﬁnns dock en tydlig riktning i

Bultens strategi att växa inom andra branscher. Det var därför

ett naturligt steg att förvärva asiatiska Exim med bas i Sing-

apore och därmed gå in i distributionsledet. Genom Exim får

Bulten tillgång till en stor och bred kundbas inom tillväxtbran-

scher i en dynamisk region.

Förvärvet ﬁnansierades av en beﬁntlig kreditfacilitet från

Svenska Handelsbanken och ett lån från SEK som därmed gick

in som ny ﬁnansiär till Bulten.

Bultens historia börjar redan år 1873 där två nytänkande

ingenjörer såg en aﬀärsmöjlighet i att tillverka fästelement till

tåg, järnvägar och broar. Efter andra världskriget etablerade

sig Bulten som en av de ledande europeiska tillverkarna av

fästelement.

Idag har Bulten huvudkontor i Göteborg, 1 800 anställda

i tre världsdelar och räknas som en av de största globala leve-

rantörerna av fästelement av hög kvalitet.

Bulten expanderar till nya marknader

Toyota – ﬁnansiering i rätt valuta direkt

Fakta

Erbjudande:

Lån i lokal valuta

Låntagare:

Toyota Industries Europe AB

Lyftvagnar och eldrivna truckar på export från Sverige

till bland annat Australien. Med ﬁnansiering i australiensiska

dollar stöttar SEK Toyotas fortsatta tillväxt.

Toyota Industries Europe AB, med huvudkontor i Sverige, har

behov av ﬁnansiering i olika valutor som stödjer försäljningen

i deras koncernbolag över hela världen.

SEK är en av få aktörer på marknaden som erbjuder ﬁnan-

siering i ﬂer än 20 valutor. Genom att låna i lokal valuta kan

valutarisken minskas då kassaﬂöden matchas mellan intäkter

och ﬁnansiella kostnader. Volatiliteten i resultatet kan minska

när lånen omvärderas vid bokslut, och det kan även minska

osäkerheten i framtida räntebetalningar och amorteringar.

”Svensk Exportkredit kan på det här sättet stötta vår kon-

cerns fortsatta utveckling med direkt ﬁnansiering i rätt valuta”,

säger Frank Åberg, Toyota Group Treasury.

Fabriken i Mjölby har 2500 anställda och har funnits sedan

1952. Där tillverkas årligen cirka 80 000 eldrivna truckar och

cirka 90 000 lyftvagnar. Försäljningen sker i närmare 100 länder.

Kundcase

Års- och hållbarhetsredovisning 2023

SEK:s verksamhet

Fakta

Erbjudande:

Grönt lån

Belopp:

Skr 500 miljoner

Löptid:

10 år

Låntagare:

Jernhusen AB

Sveriges största fastighetsbolag vid järnvägen, statligt ägda

Jernhusen, investerar ytterligare i hållbar infrastruktur genom

ett grönt låneavtal med SEK.

Jernhusen är specialiserat på fastigheter nära järnvägen.

Med ambitionen att vara klimatneutrala senast 2045 letade

Jernhusen efter en ﬁnansieringspartner med höga hållbar-

hetskrav och valde SEK. SEK strävar i sin tur efter att vara en

kraft i omställningen och bidra till ett fossilfritt Sverige genom

ﬁnansiering av bland annat hållbar infrastruktur. Den långa

löptiden återspeglar SEK:s och Jernhusens långsiktiga åtag-

anden för en hållbar framtid och innebär att Jernhusen kan

fortsätta arbeta aktivt mot sitt mål att uppnå klimatneutralitet.

”Jernhusen genomför stora investeringar för att stärka

infrastrukturen och främja det kollektiva resandet med tåg.

I det är höga hållbarhetsambitioner och långsiktighet viktiga

nyckelfaktorer och det är vi glada över att ha hittat i vårt sam-

arbete med SEK”, säger Victor Josefsson, CFO för Jernhusen.

Investeringen ska modernisera och utöka depåkapaciteten

för tågtraﬁken i Sverige för att säkerställa kapacitet för ﬂer

hållbara transporter på det svenska järnvägsnätet.

Hållbar infrastruktur

– grönt lån till Jernhusen

Års- och hållbarhetsredovisning 2023

SEK:s verksamhet

Strategiska mål

Fyra målperspektiv deﬁnierar och styr mot ett framgångsrikt och hållbart värdeskapande SEK. Utvecklingen

inom respektive område följs upp och redovisas genom ett antal utvalda nyckeltal, för att säkerställa att de

strategiska målen nås.

SEK hjälper ﬂer företag att öka sin export

KUND

Långsiktiga mål

Tillväxt i kundportföljen: Nå 300 kunder

Tillväxt i utlåningsportföljen: Nå Skr 400 mdr

Utfall

Den långsiktiga strategin att växa kundbasen har varit

framgångsrik och ger en stabilare och högre intäktsbas,

samtidigt som ﬂer företag får tillgång till det svenska

exportkreditsystemet. Antalet kunder har under året ökat

med 3 procent och utlåningsportföljen med 4 procent,

och SEK rör sig mot de långsiktiga målen.

Varför?

SEK ska bidra till ökad svensk export, ﬂer arbetstillfällen

och en hållbar värld. Fler företag i Sverige ska ges möj-

lighet att använda det svenska exportkreditsystemet och

SEK ska erbjuda ﬂer utländska köpare ﬁnansiering för

svenska varor och tjänster.

Antal kunder

167

190

195

2022

2023

2021

Utlåningsportfölj, Skr mdr

237

273

283

2022

2023

2021

Långsiktiga mål

Nöjd kund: >90

Mervärde av exportkrediter: >80

Utfall

Kundundersökningen genomförs vartannat år och 2023

har en sådan ej ägt rum. I undersökningen som genom-

fördes 2022 var SEK:s kunder mycket nöjda, och bolaget

erhöll ett nöjd kund-index (NKI) om hela 91, och når

därmed målet. Mervärde av exportkrediter mäts genom

kundundersökningen. För 2022 var målgruppen som

svarat på frågor om exportkrediter inte jämförbar med

respondenterna i tidigare års undersökningar, därför

saknas jämförelsetal. Resultatet om 72 medför att målet

om >80 ej är uppnått.

Varför?

Att SEK ska administrera CIRR-systemet är ett av riksdagen

särskilt beslutat samhällsuppdrag. Den samhällsekono-

miska nyttan av genomförandet av det särskilt beslutade

samhällsuppdraget ska utvärderas genom mätning av det

mervärde som SEK adderar avseende exportkrediter.

Nöjd kund

Mervärde av exportkrediter

2022

2023

2021

2022

2023

2021

Års- och hållbarhetsredovisning 2023

Finansiell översikt

SEK är en attraktiv arbetsgivare

MEDARBETARE

Empowerment

Långsiktiga mål

Empowerment: 80

Attraktiv arbetsgivare: 85

Utfall

SEK genomförde en medarbetarundersökning under

hösten 2023. Undersökningen visar att medarbetarnas

upplevelse av att kunna styra sitt arbete, Empowerment,

ligger kvar strax under målet på 78. Upplevelsen av hur

väl bolaget står sig på arbetsmarknaden, attraktiv arbets-

givare, ökar till 85 och är nu i linje med målet.

Varför?

För att SEK fortsatt ska vara framgångsrikt och göra nytta

för kunderna är det viktigt att bolaget är en attraktiv

arbetsgivare som attraherar, behåller och utvecklar kom-

petensen hos de anställda. För att SEK:s medarbetare

ska kunna prestera behöver bolaget en hälsosam arbets-

miljö med tydliga förväntningar och en kultur som

främjar prestation.

SEK är en kraft i omställningen

HÅLLBARHET

Grön utlåning

Långsiktiga mål

Andel grön utlåning: 50% 2030

Nettonoll växthusgasutsläpp 2045

Utfall

SEK har under året ökat såväl andelen grön som andelen

hållbarhetsklassad utlåning. Målet för grön utlåning mäts

som andel av total utlåningsportfölj. Både andelen håll-

barhetsklassad och grön utlåning visade positiv utveck-

ling under året och ökar från 12 procent till 16 procent,

respektive 9 procent till 11 procent, vilket är i linje

med strategin.

Varför?

Den globala uppvärmningen är en av samtidens största

utmaningar. SEK har ett stort ansvar att möjliggöra kapi-

talﬂöden till mer hållbara investeringar. Under året har

SEK fortsatt arbetet med att stötta bolagets kunder i en

klimatomställning i linje med Parisavtalets 1,5-gradersmål.

Attraktiv arbetsgivare

Hållbarhetsklassad utlåning

11%

2022

2023

2021

12%

16%

2022

2023

2021

2022

2023

2021

2022

2023

2021

Års- och hållbarhetsredovisning 2023

Finansiell översikt

SEK är lönsamt

FINANSIELLA

Långsiktiga mål

Lönsamhet: >5%

Utdelning: 20-40%

Kapitalmarginal: 2-4%

Kostnad/intäkt: 0,30

Utfall

SEK når en avkastning på eget kapital om 5,6 procent

under året, mycket tack vare det starka underliggande

räntenettot, och når därmed målet om >5 procent. Kapi-

taliseringen är fortsatt stark där kapitalmålet för total

kapitalrelation om 2-4 procentenheter över Finans-

inspektionens krav överskrids marginellt. För att möjlig-

göra fortsatt förmåga att ﬁnansiera hög tillväxt av svensk

export, har styrelsen beslutat att föreslå att utdelningen

skall hållas till den lägre nivån i målspannet, 20 procent.

SEK ökar intäkterna i högre takt än kostnaderna, och

kommer in klart över målet för kvoten mellan kostnader

och intäkter, K/I-talet.

Varför?

SEK är ett statligt bolag, och för dessa sätts ekonomiska

mål som typiskt sett skall gälla över en konjunkturcykel.

Målen sätts inom tre kategorier: kapitalstruktur, lön-

samhet och utdelningspolicy. Total kapitalrelation ska

deﬁnieras enligt Finansinspektionens kapitalregelverk.

Avkastningen på eget kapital ska deﬁnieras som resultat

efter skatt dividerat med genomsnittligt eget kapital.

De årliga utdelningsbesluten ska beakta bolagets beﬁnt-

liga och framtida kapitalbehov, det av ägaren beslutade

kapitalmålet och genomförandet av bolagets strategi.

Utdelningspolicyn ska ses som ett verktyg för att långsik-

tigt styra bolagets kapitalisering och lönsamhet. Utöver

de tre av ägaren satta ﬁnansiella målen har styrelsen satt

ett mål för K/I-talet.

Lönsamhet

5,1%

5,5%

5,6%

2022

2023

2021

Utdelning

40%

20%

2022

2023

2021

Kapitalmarginal

Kostnad/intäkt

5,9%

4,1%

2022

2023

2021

0,36

0,33

0,25

2022

2023

2021

Års- och hållbarhetsredovisning 2023

Finansiell översikt

Utlåning

SEK har haft ett stabilt aﬀärsﬂöde och når under 2023 en

nyutlåning på Skr 80 miljarder, vilket är högre än historiskt

genomsnitt. Den långsiktiga strategin att växa kundbasen har

varit framgångsrik och ger SEK en stabilare och högre intäkts-

bas, samtidigt som ﬂer företag får tillgång till det svenska

exportkreditsystemet. Andelen hållbarhetsklassad utlåning

visade positiv utveckling under året och ökar från 12,0 procent

till 15,7 procent, vilket är i linje med SEK:s ambition att vara en

drivande kraft i klimatomställningen.

Osäkerhet i omvärlden har präglat året och påverkat

exportsektorn. Rysslands krig i Ukraina är snart inne på tredje

året. Kriget mellan Israel och Hamas har nu pågått i ﬂera

månader. Vidare har Huthimilisens attacker mot handelsfartyg

i Röda havet fått en negativ eﬀekt på handelsﬂödena med

högre fraktpriser och försenade leveranser. Dessutom bidrar

den svaga konjunkturen som syns både i Sverige och stora

delar globalt till denna osäkerhet. Orosmomenten gör att ris-

kaptiten på de internationella kapitalmarknaderna är fortsatt

relativt låg, vilket gör SEK:s uppdrag att ﬁnansiera den svenska

exportindustrin och klimatomställningsprojekt än viktigare.

Det högre ränteläget under större delen av året tillsam-

mans med den lågkonjunktur som den globala ekonomin

beﬁnner sig i bidrog till en lägre efterfrågan på exportkrediter.

Uppdaterade investeringskalkyler baserade på de betydligt

högre ﬁnansieringsräntorna gör att vissa investeringar sköts på

framtiden och andra ställdes in. Den svaga kronan leder också

till högre kostnader för insatsvaror, vilket ytterligare bidrar till

en lägre investeringstakt.

SEK:s nyutlåningsvolym avseende projektﬁnansiering

nådde rekordnivå och uppgick till Skr 8 miljarder under 2023.

Nyutlåningen till svenska exportörer var hög medan efterfrå-

gan på statsstödda exportkrediter inom CIRR-systemet var låg.

SEK:s nyutlåning

Skr mdr

2023

2022

Utlåning till svenska exportörer

29,8

50,3

Utlåning till exportörernas kunder

50,4

82,9

Totalt

80,2

133,2

varav CIRR-krediter

22%

Varav Skr 1,2 miljarder (6,2) inte betalats ut vid rapportperiodens slut.

2 Varav Skr 9,5 miljarder (28,6) inte betalats ut vid rapportperiodens slut.

Året som gått

Nyutlåning

Skr mdr

2023

2022

29,1

15,2

22,1

13,8

34,8

28,6

45,4

24,4

SEK:s marknader för nyutlåning 2023,

Skr 80,2 miljarder (133,2)

Sverige 62% (45)

Västeuropa utöver Sverige 14% (10)

Japan 0% (1)

Asien utöver Japan 1% (0)

Mellanöstern och Afrika 2% (9)

Nordamerika 13% (22)

Latinamerika 3% (4)

Central- och Östeuropa 5% (9)

Års- och hållbarhetsredovisning 2023

Finansiell översikt

Upplåning

SEK har under 2023 framgångsrikt genomfört de upplånings-

transaktioner som planerats. Som ett resultat av bolagets

starka tillväxt de senaste åren hade SEK ett större upplånings-

behov än historiskt. Under 2023 lånade SEK Skr 126 miljarder

med löptider över ett år, vilket kan jämföras med Skr 88 miljar-

der under 2022.

Basen av upplåningen utgörs av större, publika obligations-

emissioner i USD och EUR. Totalt genomfördes fem sådana i

USD och två i EUR. För att ﬁnansiera den utlåning som gjordes

under 2023 ökade behovet av upplåning med längre löptid.

Nytt för 2023 var att två av de publika emissionerna, en i USD

och en i EUR, gjordes med löptider på sju år.

Som ett led i SEK:s strategi att diversiﬁera upplåningen,

återvände SEK till den australiensiska marknaden och gjorde

för första gången en publik benchmark i AUD. Den emissio-

nen följdes senare under året upp med ytterligare en emission

i AUD. I början av 2023 lånade SEK även på den schweiziska

respektive brittiska marknaden. SEK strävar efter en bred

geograﬁsk fördelning i sin upplåning och under 2023 såldes

28 procent av alla obligationerna till investerare i Nord- och

Sydamerika, 55 procent till Europa och 17 procent till Asien,

Australien och övriga världen.

SEK:s satsning på hållbar utlåning har möjliggjort emission

av gröna obligationer. Under 2023 emitterade SEK Skr 6 mil-

jarder i gröna obligationer. Med det gröna formatet har SEK

haft större möjligheter att nå svenska investerare, som i jäm-

förelse med många internationella investerare har stort fokus

på hållbarhet i sina investeringar.

SEK:s upplåning

Skr mdr

2023

2022

Ny långfristig upplåning

126,2

88,5

Ny kortfristig upplåning

50,1

71,3

Utestående upplåning

317,7

326,3

Återköp och inlösen av egen skuld

12,2

8,9

Nyupplåning, långfristiga lån

Skr mdr

2023

2022

34,3

45,8

40,1

6,0

20,1

9,9

25,7

32,8

SEK:s marknader för nyupplåning, långfristig, 2023,

Skr 126,2 miljarder (88,5)

Norden 16% (6)

Europa utöver Norden 39% (38)

Japan 0% (9)

Asien utöver Japan 9% (7)

Mellanöstern och Afrika 7% (4)

Nordamerika 24% (33)

Latinamerika 4% (3)

Oceanien 1% (0)

Års- och hållbarhetsredovisning 2023

Finansiell översikt

Faktorer som påverkar SEK:s totalresultat

SEK:s rörelseresultat härrör sig huvudsakligen från ränte-

netto intjänat framför allt på utlåning till kunder men också

till en mindre del på likviditetsplaceringar. Finansiering av

dessa tillgångar kommer från eget kapital och från värde-

papper utgivna på de internationella kapitalmarknaderna.

Följaktligen är de avgörande faktorerna i SEK:s rörelseresultat

dels räntesatsen på räntebärande tillgångar och räntesatsen

på utgivna värdepapper, dels den utestående volymen ränte-

bärande tillgångar och hur stor andel av tillgångarna som

ﬁnansieras av eget kapital.

SEK emitterar låneinstrument med villkor som kan vara

fasta, rörliga, eller knutna till olika index. SEK:s strategi är att

ekonomiskt säkra dessa villkor till rörliga räntor med syfte

att matcha villkoren i skuldﬁnansierade tillgångar. Stabiliteten

i SEK:s rörelseresultat, den förhållandevis stabila kredit-

värderingen och SEK:s publika roll har möjliggjort att SEK

kan åstadkomma upplåning på nivåer som är konkurrens-

kraftiga på marknaden. Ytterligare faktorer som påverkar

räntenettot är resolutionsavgiftens storlek och riskskatten.

Resolutionsavgiften är en avgift som SEK måste betala för att

ﬁnansiera den resolutionsreserv som etablerats för att hantera

systemviktiga institut i kris. Resolutionsavgiften uppgår till

0,05 procent (0,05) av beräkningsunderlaget, vilket i princip

motsvarar SEK:s skuldﬁnansierade tillgångar med avdrag för

CIRR-krediter. Den 1 januari 2022 infördes Lag om riskskatt

för kreditinstitut.

Utöver räntenettot har förändring i verkligt värde på vissa

tillgångar, skulder och derivat inverkan på SEK:s rörelse-

resultat. De faktorer som främst påverkar rörelseresultatet

på grund av orealiserade värdeförändringar är korta räntor,

kreditspreadar och valutabasisspreadar. Valutabasisspreaden

är avvikelsen i nominell räntesats mellan två valutor i en valuta-

ränteswap som beror på skillnad i räntebas för valutorna.

Rörelsekostnaderna har även de en viktig inverkan på SEK:s

rörelseresultat.

Övrigt totalresultat påverkas främst av orealiserade värde-

förändringar hänförliga till kreditspread på egen skuld och

värdeförändringar på derivat i kassaﬂödessäkringar, men även

av aktuariella vinster och förluster relaterade till SEK:s pen-

sionsskuld. Kreditspreaden på egen skuld är relaterad till den

kreditvärdighet SEK:s investerare bedömer att SEK har.

Rörelseresultatet

Rörelseresultatet uppgick till Skr 1 568 miljoner (1 471). Netto-

resultatet uppgick till Skr 1 244 miljoner (1 166). Det högre

nettoresultatet jämfört med föregående år förklaras av ett

högre räntenetto samtidigt som högre kreditförluster reduce-

rar skillnaden mellan åren.

Räntenetto

Räntenettot uppgick till Skr 2 895 miljoner (2 179), en ökning

med 33 procent jämfört med föregående år. En större utlå-

ningsportfölj och stigande kort ränta i svenska kronor har

bidragit till ett högre räntenetto.

Tabellen nedan visar genomsnittliga räntebärande tillgångar

och skulder.

Skr mdr, genomsnitt

2023

2022

Förändring

Total utlåningsportfölj

278,4

255,3

Likviditetsplaceringar

66,4

72,1

-8%

Räntebärande tillgångar

355,7

338,0

Räntebärande skulder

322,0

310,6

Avgifts- och provisionsnetto

Avgifts- och provisionsnetto uppgick till Skr -51 miljoner (-31).

Provisionsintäkterna uppgick till Skr 2 miljoner (3).

Provisionskostnaderna uppgick till Skr -53 miljoner (-34).

Nettoresultat av ﬁnansiella transaktioner

Nettoresultat av ﬁnansiella transaktioner uppgick till Skr 21 mil-

joner (69). varav Skr 9 miljoner relaterar till förtidslösen av lån.

Bolaget använder derivat för att säkra det ekonomiska

resultatet. Dessa derivat är, i störst utsträckning, känsliga

för rörelser i räntor, valutabasisspreadar och kreditspreadar.

Vidare är innehaven i bolagets likviditetsportfölj känsliga för

rörelser i kreditspreadar. Volatiliteten i nettoresultat av ﬁnan-

siella transaktioner drivs nästan uteslutande av orealiserade

värdeförändringar. Då bolaget håller samtliga derivat och obli-

gationer till förfall är resultatet över tiden neutralt.

Rörelsekostnader

Skr mn

2023

2022

Förändring

Personalkostnader

-402

Övriga administrations-

kostnader

-222

-216

Av- och nedskrivning av

icke ﬁnansiella tillgångar

-88

-94

-6%

Rörelsekostnader

-712

Personalkostnaderna är oförändrade medan övriga administra-

tionskostnader ökat samtidigt som av- och nedskrivningar av

icke ﬁnansiella tillgångar minskat. Ingen avsättning har gjorts

till systemet för individuell rörlig ersättning (7 miljoner).

Kreditförluster, netto

Kreditförlusterna, netto, uppgick till Skr -585 miljoner (-34).

Kreditförlusterna förklaras främst av ökade avsättningar för

förväntade kreditförluster avseende exponeringar i stadie 3.

SEK har inga konstaterade kreditförluster under året.

Reserven för förväntade kreditförluster uppgick per 31 decem-

ber 2023 till Skr -795 miljoner jämfört med Skr -223 miljoner

per 31 december 2022, varav exponeringar i stadie 3 utgjorde

Skr -567 miljoner (-70). Två exponeringar kopplade till ett

projekt har under det andra kvartalet ﬂyttats till stadie 3 och

reserven för dessa uppgår till Skr -236 miljoner. En exponering

har under ärde kvartalet ﬂyttats till stadie 3 och reserven för

denna uppgår till Skr -294 miljoner. Reserveringsgraden upp-

gick till 0,23 procent (0,06).

Års- och hållbarhetsredovisning 2023

Finansiell översikt

SEK:s IFRS 9-modell utgår från en konjunkturparameter. Kon-

junkturparametern är ett mått på den ekonomiska konjunkturen

i respektive PD-segment och ska spegla den allmänna fallisse-

mangsrisken i ekonomin. På grund av den rådande makroeko-

nomiska osäkerheten har SEK gjort en övergripande justering

efter företagsledningens samlade bedömning, se not 9.

Skattekostnader

Skattekostnaderna uppgick till Skr -324 miljoner (-305), varav

Skr -323 miljoner (-304) utgjorde aktuell skatt och Skr -1 miljon

(-1) utgjordes av uppskjuten skatt. Den eﬀektiva skattesatsen

uppgick till 20,7 procent (20,7) att jämföra med den nominella

skattesatsen för 2023 på 20,6 procent (20,6).

Övrigt totalresultat

Skr mn

2023

2022

Poster som kommer att omklassiﬁce-

ras till rörelseresultatet

-122

varav derivat i kassaﬂödessäkring

-122

Poster som inte kommer att omklassi-

ﬁceras till rörelseresultatet

-29

142

varav egen kreditrisk

-23

varav omvärdering av förmåns-

bestämda pensionsplaner

-6

Övrigt totalresultat före skatt

Posten övrigt totalresultat före skatt uppgick till Skr 34 mil-

joner (20). Resultatet förklaras främst av orealiserat positivt

resultat av derivat i kassaﬂödessäkring till följd av minskad

återstående löptid, med motverkande eﬀekt av negativt

resultat kopplat till förändring i egen kreditrisk på grund av

minskade kreditspreadar.

Avkastning på eget kapital

Avkastningen efter skatt på eget kapital uppgick till 5,6

procent (5,5).

Rapport över ﬁnansiell ställning

Totala tillgångar och likviditet

Totala tillgångar minskade med 3 procent jämfört med års-

skiftet 2022. En minskad volym likviditetsplaceringar drev

minskningen i bolagets tillgångar

Skr mdr

2023

2022

Förändring

Totala tillgångar

365,9

375,5

-3%

Likviditetsplaceringar

56,6

76,3

-26%

Total utlåningsportfölj

283,3

273,4

varav grön utlåning

31,2

25,9

20%

varav krediter i

CIRR-systemet

101,4

94,2

Skulder och eget kapital

Den sammanlagda volymen av tillgängliga medel och eget

kapital översteg på balansdagen den sammanlagda volymen

av utestående och avtalad utlåning för alla löptider. Således

har alla utestående åtaganden täckning över hela löptiden.

SEK har under hela 2023 haft en låneram hos Riksgälden

om Skr 175 miljarder. Låneramen kan utnyttjas i lägen då efter-

frågan på ﬁnansiering från exportindustrin är extra stor.

Kreditrisker

SEK:s totala nettoexponeringar efter riskmitigering, vilket

inkluderar avtalade, ej utbetalda krediter, per 31 december

2023 var Skr 413,2 miljarder (438,2). Kreditexponering har

minskat främst gentemot stater, vilket huvudsakligen beror på

en minskning av likviditetsportföljen samt CIRR-krediter.

Kreditrisken begränsas huvudsakligen genom användande

av garantier. Garantigivarna är till största delen statliga export-

kreditorgan inom OECD där svenska Exportkreditnämnden

(EKN) är den största garantigivaren, vilket förklarar högre netto-

exponering mot Sverige i diagrammet nedan.

Bruttoexponering per region,

31 december 2023

Sverige 40% (36)

Västeuropa utöver Sverige 16% (18)

Japan 0% (0)

Asien utöver Japan 1% (2)

Mellanöstern/Afrika/Turkiet 11% (11)

Nordamerika 16% (18)

Latinamerika 13% (13)

Central- och Östeuropa 3% (2)

Nettoexponering per region,

31 december 2023

Sverige 75% (74)

Västeuropa utöver Sverige 20% (21)

Japan 1% (1)

Asien utöver Japan 0% (0)

Mellanöstern/Afrika/Turkiet 0% (0)

Nordamerika 2% (2)

Latinamerika 1% (1)

Central- och Östeuropa 1% (1)

Övriga exponeringar och risker

SEK:s säkringsrelationer förväntas vara eﬀektiva i att mot-

verka värdeförändringar i säkrad risk. Bruttovärdet av vissa

balansposter, framförallt derivat och emitterade värdepapper,

som eﬀektivt säkrar varandra, kräver komplexa bedömningar

avseende den mest lämpliga värderingstekniken, antaganden

och estimat. Om andra värderingsmodeller eller antaganden

skulle användas, eller om antaganden förändras, skulle det

kunna resultera i olika resultat avseende värderingen. Bortsett

från påverkan på

värderingen av SEK:s kreditspread på egen

Års- och hållbarhetsredovisning 2023

Finansiell översikt

skuld och basisspreadar, vilken kan vara betydande, kommer

sådana värdeförändringar normalt att vara motverkande med

liten påverkan på nettotillgångarna.

SEK tillämpar en konservativ policy med avseende på mark-

nadsriskexponeringar som huvudsakligen består av ränterisker

och valutarisker. För kvantitativ och kvalitativ information om

risker och exponeringar hänvisas till avsnittet Risk- och kapi-

talhantering samt till not 26.

Kapitalsituation

SEK:s totala kapitalbas per 31 december 2023 uppgick till

Skr 22,3 miljarder (20,8). Den totala kapitalrelationen uppgick

till 21,3 procent (20,6), att jämföra med SEK:s uppskattning

av Finansinspektionens krav per 31 december 2023 på 17,2

procent, en marginal mot kravet om 4,1 procentenheter. Mot-

svarande uppskattade krav för kärnprimärkapital uppgår till

12,1 procent. Då SEK:s kapitalbas till fullo utgörs av kärnpri-

märkapital uppgår marginalen mot kravet till 9,2 procent-

enheter. Bolaget är sammantaget väl kapitaliserat samt har

god likviditet.

Procent

31 dec

2023

31 dec

2022

Kärnprimärkapitalrelation

21,3

20,6

Primärkapitalrelation

21,3

20,6

Total kapitalrelation

21,3

20,6

Bruttosoliditetsgrad

9,3

8,4

Likviditetstäckningsgrad

494

311

Stabil nettoﬁnansieringskvot

131

119

Resultat i CIRR-systemet

SEK administrerar, enligt uppdrag i den av staten utfärdade

ägaranvisningen för bolaget, kreditgivningen i svenska stat-

ens system för statsstödda exportkrediter (CIRR-systemet).

CIRR-systemet ersatte SEK med Skr 260 miljoner netto (236),

som utgjorde ersättning till SEK för CIRR-systemets krediter

och dess kreditrisker, vilka ingår i SEK:s balansräkning. Ersätt-

ningen inräknas i SEK:s räntenetto. CIRR-systemets resultat

uppgick till Skr 166 miljoner (-12).

CIRR-krediterna lämnas inom ramen för överenskommel-

ser inom OECD som är ett gemensamt regelverk för ländernas

subventioner av sin exportindustri. Exportören erbjuds möjlig-

het att låsa räntenivån under oﬀertperioden. CIRR-krediterna

lämnas i samarbete mellan SEK, EKN och aﬀärsbanker.

Investeringar

SEK investerar löpande i utveckling av nya IT-system i syfte

att uppfylla regelverkskrav samt för att utveckla verksamheten

och säkerställa ett ändamålsenligt och eﬀektivt IT-stöd till

bolagets aﬀärs- och stödprocesser.

Förslag till vinstdisposition

Alla belopp anges i miljoner svenska kronor om inte annat anges.

Resultatet av koncernens och moderbolagets verksamhet

under året och ställningen den 31 december 2023 framgår av

rapport över totalresultat, rapport över ﬁnansiell ställning och

kassaﬂödesanalys för koncernen samt resultaträkning, balans-

räkning och kassaﬂödesanalys för moderbolaget och därtill

hörande noter.

Styrelsen har beslutat att föreslå årsstämman att utdelning

ska ske med 20 procent av årets resultat, motsvarande Skr 248

miljoner (–), i enlighet med företagets utdelningspolicy om

20–40 procent.

Följande förslag till vinstdisposition avser moderbolaget.

Skr mn

Medel till årsstämmans förfogande uppgår till

18 577

Styrelsen föreslår att till årsstämmans förfogande

stående medel används sålunda:

– till aktieägaren utdelas Skr 62,24 per aktie

248

I ny räkning överföres återstående

disponibla vinstmedel

18 329

Per den 31 december 2023 uppgick kapitalbasen i koncernen

till Skr 22,3 miljarder (20,8) vilket resulterar i en total kapital-

relation på 21,3 procent (20,6). Styrelsen bedömer att föreslagen

utdelning har täckning i eget kapital. Kapitalbas och likviditet

kommer även efter föreslagen utdelning att vara betryggande

i relation till den bransch bolaget verkar inom och bolaget antas

kunna fullgöra sina förpliktelser på kort och lång sikt. Därmed

bedömer styrelsen att den föreslagna utdelningen är väl för-

enlig med hänsyn till de krav som bolagets och koncernens

verksamhet, omfattning och risker ställer på storleken av det

egna kapitalet, liksom bolagets respektive koncernens konso-

lideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt.

Års- och hållbarhetsredovisning 2023

Finansiell översikt

Nyckeltal

Skr mn (om inte annat anges)

2023

2022

2021

2020

2019

Resultat

Räntenetto

2 895

2 179

1 907

1 946

1 717

Rörelseresultat

1 568

1 471

1 305

1 238

1 304

Nettoresultat

1 244

1 166

1 034

968

1 027

K/I-tal

25%

33%

36%

31%

35%

Avkastning på eget kapital efter skatt

5,6%

5,5%

5,1%

4,9%

5,5%

Avkastning på tillgångar efter skatt

0,3%

Resultat per aktie före och efter utspädning (Skr)

312

292

259

243

257

Föreslagen ordinarie utdelning

248

–

414

290

–

Rapport över ﬁnansiell ställning

Totala tillgångar

365 929

375 474

333 647

335 399

317 296

Totala skulder

343 083

353 899

312 839

315 335

298 214

Totalt eget kapital

22 846

21 575

20 808

20 064

19 082

Utlåning

Nyutlåning

80 159

133 181

76 988

125 470

74 515

varav till svenska exportörer

29 788

50 307

25 075

62 148

24 901

varav till exportörernas kunder

50 371

82 874

51 913

63 322

49 614

varav CIRR-krediter

22%

15%

21%

Total utlåningsportfölj

283 303

273 448

237 224

231 678

217 594

varav hållbarhetsklassad utlåning

15,7%

12,0%

8,0%

–

klassad som grön utlåning

11,0%

9,5%

7,5%

–

klassad som social utlåning

0,5%

0,4%

0,0%

–

klassad som hållbarhetslänkad utlåning

4,2%

2,1%

0,5%

–

Utestående samt avtalade, ej utbetalda krediter

338 278

348 817

291 095

288 891

269 744

Kundtillväxt

14%

11%

–

Upplåning

Ny långfristig upplåning

126 214

88 472

81 103

123 156

81 053

Ny kortfristig upplåning

50 051

71 338

6 409

27 550

31 909

Utestående upplåning

317 736

326 270

295 000

287 462

273 017

varav grön

7,4%

5,9%

4,1%

–

Kapitalsituation

Kärnprimärkapitalrelation

21,3%

20,6%

21,6%

21,8%

20,6%

Primärkapitalrelation

21,3%

20,6%

21,6%

21,8%

20,6%

Total kapitalrelation

21,3%

20,6%

21,6%

21,8%

20,6%

Bruttosoliditetsgrad

9,3%

8,4%

9,3%

5,8%

5,7%

Likviditetstäckningsgrad

494%

311%

463%

447%

620%

Stabil nettoﬁnansieringskvot

131%

119%

139%

135%

120%

Riskexponeringsbelopp

104 714

100 926

92 140

89 202

88 657

Hållbarhet

Totala växthusgasutsläpp

i ton CO

492

325

129

165

381

Nya nyckeltal, därav saknas fullständiga historiska upplysningar.

2 Per 2021 har SEK ändrat beräkningsmetod för bruttosoliditetsgrad som en anpassning till nya regelverkskrav. Jämförelsetal har inte räknats om.

3 Redovisas med marknadsbaserad metod och innefattar inte SEK:s ﬁnansierade växthusgasutsläpp.

Se deﬁnitioner på sid 147. För information om Alternative Performance Measures (APM), se www.sek.se.

Års- och hållbarhetsredovisning 2023

Finansiell översikt

Risk- och kapitalhantering

SEK har ett riskramverk som är väl integrerat i SEK:s organisation och beslutsstruktur. Riskramverket säker-

ställer att SEK löpande kan identiﬁera, mäta, styra, rapportera och ha kontroll över de väsentliga risker som

SEK är eller kan bli exponerat för.

Riskutveckling 2023

2023 präglades marknadsutvecklingen av geopolitisk oro,

Rysslands fortsatta krig i Ukraina och militär konﬂikt mellan

Hamas och Israel, Huthimilisens attacker mot handelsfartyg

i Röda havet, som hade negativ eﬀekt på handelsﬂödena,

hög inﬂation samt höjda räntor. Under ärde kvartalet avtog

inﬂationen tydligt, långa räntor sjönk och den svenska kronan

visade vissa tecken på återhämtning mot både euron och

dollarn. Den geopolitiska oron skapar osäkerhet om trenden

i långa räntor är varaktig. Svensk ekonomi beﬁnner sig i låg-

konjunktur och Konjunkturinstitutet anger i rapporten

Kon-

junkturläget december 2023

att lågkonjunkturen fördjupas

under 2024.

Under 2023 hade SEK inte några konstaterade kreditför-

luster men avsättningar för förväntade kreditförluster ökade

dock avsevärt mot året innan, huvudsakligen på grund av

exponeringar i stadie 3. Avsättningar har även gjorts med

anledning av den rådande makroekonomiska osäkerheten.

Total kapitalrelation uppgick vid utgången av året till 21,3

procent (20,6), varav primärkapitalrelationen och kärnprimär-

kapitalrelationen uppgick till 21,3 procent (20,6). Ökningen av

kapitalrelationen beror på ökningen i balanserade vinstmedel.

Bruttosoliditetsgraden uppgick till 9,3 procent (8,4) vid

årsskiftet. Att bruttosoliditetsgraden ökar från föregående

år beror huvudsakligen på ökad Tier 1 kapital och lägre total

exponering.

SEK:s största ﬁnansiella risker är kreditrisk med Skr 7,4

miljarder (7,2), marknadsrisk med Skr 1,1 miljarder (1,5) och

operativ risk med Skr 0,4 miljarder (0,3) i enlighet med internt

bedömt kapitalbehov.

Riksgäldskontoret (Riksgälden) har fattat beslut om reso-

lutionsplan och krav på kapitalbas och kvaliﬁcerade skulder i

enlighet med MREL-regelverket. SEK bedöms kunna avveck-

las genom ett normalt insolvensförfarande utan att detta

skulle leda till betydande negativa eﬀekter på den ﬁnansiella

stabiliteten. MREL-kravet begränsas därmed till summan av

SEK:s pelare 1- och pelare 2-krav. Beslutet innebär en föränd-

ring av Riksgäldens tidigare bedömning och är resultatet av

fördjupad översyn av hur SEK bör hanteras vid en kris.

Under 2023 har geopolitisk oro och volatiliteten i räntor

och valutor lett till att det varit svårare att navigera i markna-

den. Trots detta har SEK:s likviditetssituation varit god under

året med en god kapacitet för hantering av operativ och struk-

turell likviditetsrisk. Likviditetstäckningsgraden (LCR) uppgick

till 494 procent (311) vid årsskiftet. Stabil nettoﬁnansiering

(NSFR) uppgick till 131 procent (119) vid årsskiftet.

Inom området operativa risker och speciﬁkt IKT- och

informationssäkerhetsrisker bedöms cyberhotet ha ökat sedan

Rysslands invasion av Ukraina. På grund av den ökande hotbil-

den har åtgärder vidtagits för att förstärka SEK:s skydd både

innan, under och efter en eventuell cyberattack. Omvärlds-

bevakning och säkerhetsövervakning är en viktig del i arbetet

för att upptäcka samt agera på identiﬁerade risker, hot och cyber-

attacker. Analyser av säkerhetsövervakningen visar att SEK

löpande utsätts för cyberattacker och cyberhot. Attackerna

samt identiﬁerade sårbarheter hanteras och avvärjs löpande

och har inte lett till någon väsentlig incident under året.

Kapitalmål

SEK:s kapitalmål beslutas av ägaren på bolagsstämman och är

ett av de viktigaste styrverktygen. Kapitalmålet ska säkerställa

att bolagets kapitalstyrka är tillräcklig för att stödja SEK:s stra-

tegi och för att uppfylla regelverkskrav även vid kraftiga kon-

junkturnedgångar. Kapitalbasen ska därutöver täcka volatilitet

som kan förväntas under normala förhållanden. Kapitalmålet

är att SEK:s totala kapitalrelation ska uppgå till mellan 2 och 4

procentenheter över det av Finansinspektionen kommunice-

rade kravet. Vidare ska SEK:s kärnprimärkapitalrelation uppgå

till minst 4 procentenheter över det av Finansinspektionen

kommunicerade kravet.

Finansinspektionen har underrättat SEK per 2021-09-29

(inom senaste översyns- och utvärderingsprocess) att utöver

kapitalkraven enligt förordning (EU) nr 575/2013 om tillsyns-

krav, bör SEK hålla ytterligare kapital (s.k. Pelare 2-vägledning)

på 1,5 procent av totalt riskvägt exponeringsbelopp och 0,15

procent av totalt exponeringsmått för bruttosoliditeten. Både

den riskbaserade Pelare 2-vägledningen och bruttosoliditets-

vägledningen kan endast uppfyllas av kärnprimärkapital.

Pelare 2-vägledningarna utgör inte bindande krav.

Per 31 december 2023 uppgick SEK:s totala kapitalkrav

inklusive Pelare 2-vägledningen och kärnprimärkapitalkrav

inklusive Pelare 2-vägledningen till 17,2 procent (16,5) respek-

tive 12,1 procent (11,4). Kraven inklusive Pelare 2-vägledningen

ska jämföras med den totala kapitalrelationen och kärnprimär-

kapitalrelationen som uppgick till 21,3 procent per 31 decem-

ber 2023 (20,6).

Grundläggande principer för riskhantering

Kreditgivningen ska ske ansvarsfullt. SEK ska vara selektivt

i sitt urval av motparter och kunder i syfte att säkerställa hög

kreditvärdighet. SEK lånar bara ut pengar till kunder som har

genomgått bolagets rutin för att uppnå kännedom om kunden

och dess aﬀärsförhållanden, och där aﬀärsupplägget uppfyller

SEK:s uppdrag att främja svensk exportnäring.

Aﬀärsverksamheten är begränsad till ﬁnansieringslösningar

och positioner som bolaget har godkänt och har rutiner för,

kan riskmäta och värdera och där bolaget efterlever inter-

nationella riktlinjer för hållbarhetsområdet.

Likviditetsstrategin för SEK innebär att bolaget säkerställer

ﬁnansiering på minst samma löptider som det lånar ut. SEK ska

med hjälp av derivat hålla marknadsrisk på en låg nivå med en

intention att säkerställa ett stabilt räntenetto.

Års- och hållbarhetsredovisning 2023

Finansiell översikt

Riskramverk

Riskramverket omfattar hela

verksamheten och styrs ytterst

av SEK:s uppdrag.

Kapitalmål

Riskaptit, Riskstrategi, Riskpolicy

Riskkultur, Instruktioner, Processer, Limiter

Riskhanteringsprocess

(Riskidentiﬁering – Riskmätning – Riskstyrning – Rapportering-Riskkontroll)

Styrelsen

Ägaren

Verkställande direktören (vd)

Företagsledningen (FL)

Kreditkommittén (KK)

Riskramverk

Eﬀektiv hantering och kontroll av risk i SEK bygger på en

sund riskkultur, eﬀektiva interna processer och en väl fung-

erande kontrollmiljö. SEK betonar vikten av en utbredd

riskmedvetenhet hos personalen och en medvetenhet om

vikten av förebyggande riskhantering för att på så sätt hålla

riskexponeringen inom beslutad nivå. SEK har ett ramverk

för riskhantering (”riskramverk”) för att säkerställa att SEK

löpande kan identiﬁera, mäta, styra, rapportera och ha kon-

troll över de väsentliga risker som SEK är eller kan bli expone-

rat för. Riskramverket beskrivs i riskpolicyn som fastställs av

styrelsen årligen. Se illustration nedan.

Styrningen konkretiseras förutom i form av en riskstrategi,

en riskpolicy och riskaptit även i form av riskkulturen, i instruk-

tioner, processer och limiter. De styrande dokumenten beskri-

ver riskhanteringsprocessen och anger vilka aktiviteter och

moment som ingår i riskhanteringsprocessen, och hur de ska

utföras. I styrdokumenten anges också hur ansvaret är organi-

serat med avseende på utförande, uppföljning och efter-

levnad av riskhanteringen.

Riskaptit

Riskaptiten speciﬁcerar de riskmått som styrelsen anser ger

tillräcklig information för att ledamöterna ska vara väl insatta i

arten och omfattningen av bolagets risker. Riskaptiten är starkt

kopplad till bolagets förlustkapacitet och därigenom till det

egna kapitalet. Styrelsen får minst kvartalsvis en omfattande

uppföljning av riskexponeringarnas nivå i relation till riskaptiten.

Se vidare tabellen Detaljerad riskförklaring där riskaptiten per

riskslag beskrivs.

Riskstyrning

Styrelsen har det yttersta ansvaret att styra och följa upp risk-

exponering och riskhantering samt att tillse att det ﬁnns en

tillfredsställande intern kontroll. Styrelsen beslutar om den

övergripande riskstyrningen bland annat genom att besluta

om riskstrategi, riskpolicy och riskaptit. För en fullständig

beskrivning av styrelsens arbetsordning hänvisas till bolags-

styrningsrapporten.

SEK har organiserat riskhantering i enlighet med principen

tre försvarslinjer

med en tydlig åtskillnad av ansvar mellan

aﬀärs- och stödverksamheten som äger riskerna, kontrollfunk-

tionerna som oberoende identiﬁerar och följer upp riskerna

och internrevisionen som granskar bland annat eﬀektiviteten

och integriteten i riskhanteringen samt kontrollfunktionerna,

se bild på nästa sida.

Riskhanteringsprocess

Bolagets riskhanteringsprocess omfattar identiﬁering, mätning,

styrning, rapportering samt kontroll av de risker som SEK är

Års- och hållbarhetsredovisning 2023

Finansiell översikt

eller kan bli exponerat för. SEK:s riskhanteringsprocess består

av följande huvudmoment:

Riskidentiﬁering

– SEK ska vid var tid ha kunskap om de risker

som bolaget är eller kan bli exponerat för. Risker identiﬁeras,

vid nya aﬀärer, vid förändringar i SEK:s omvärld eller internt i

till exempel produkter, processer, system samt genom regel-

bundna riskanalyser. Riskidentiﬁeringen utgår från det dagliga

arbetet samt etablerade, återkommande processer såsom pro-

cessen för incidenthanteringen, processen för riskworkshops

och processen för godkännande av väsentliga förändringar

(New Product Approval Process, NPAP). NPAP-processen ska

säkerställa att det genomförs en adekvat risk- och konsekvens-

analys, att risker som identiﬁeras i denna analys hanteras på ett

adekvat sätt och att en adekvat riskmätning uppnås innan infö-

rande av nya eller väsentligen förändrade produkter, tjänster,

marknader, processer, IT-system i SEK:s verksamhet. Samma

krav gäller vid större förändringar i SEK:s verksamhet och orga-

nisation, till exempel på grund av nya och ändrade regelverk.

Riskmätning

– Riskernas storlek mäts eller bedöms kvalitativt

med erforderlig frekvens. Mätmetoderna beaktar väsentliga

identiﬁerade risker samt omfattar framåtblickande och bakåt-

blickande analyser. Analyserna kompletteras med expert-

bedömningar när det är relevant. Vidare stresstestas väsent-

liga risker regelbundet med olika scenarier.

Riskstyrning

– SEK utnyttjar aktivt riskreducerande möjlig-

heter samt ha kontroll på riskernas utveckling över tid för att

säkerställa att verksamheten hålls inom fastställd riskaptit och

fastställda limiter. Därutöver planerar SEK för att kunna säker-

ställa kontinuiteten av verksamhetskritiska processer och sys-

tem under kriser. Övning och utbildning sker kontinuerligt för

hantering av situationer där kris- och/eller kontinuitetsplaner

behöver tillämpas.

Rapportering

– SEK:s oberoende kontrollfunktioner presen-

terar regelbundet och minst kvartalsvis till styrelsen, ﬁnans-

och riskutskottet (FRU) och vd rapporter över utvecklingen

av bolagets väsentliga risker. Riskrapporteringen ska ge en

korrekt och heltäckande bild av SEK:s riskexponering.

Riskkontroll

– SEK kontrollerar och följer upp kapitalmål,

riskaptit, limiter, riskhantering samt interna och externa regler

för att på så sätt säkerställa att riskexponeringarna hålls på en

för SEK acceptabel nivå samt att riskhanteringen är eﬀektiv

och ändamålsenlig. Vidare testar kontrollfunktionerna regel-

bundet att internkontrollerna är eﬀektiva avseende design

Fördelning av ansvar för risk-, likviditets- och kapitalhantering i SEK

Första försvarslinjen

•

Aﬀärs- och stödverksamheten

•

Daglig hantering av risk, lik-

viditet och kapital i enlighet

med riskstrategin, riskpolicyn

och riskstrategin

• Kredit- och hållbarhetsanalyser

• Arbete mot penningtvätt och

terroristﬁnansiering samt hantering

av internationella sanktioner

• Daglig kontroll och uppföljning

av kredit-, marknads- och

likviditetsrisk

• Rapportering till styrelsen

Andra försvarslinjen

•

Oberoende kontrollfunktioner

för risk samt regelefterlevnad

•

Identiﬁering, mätning, rapportering

och kontroll av riskerna

• Rapportering av risk, likviditet

och kapital

• Upprätthåller ett eﬀektivt risk-

ramverk inklusive ramverk för

intern kontroll

• Regelverksuppföljning och

rapportering till styrelsen

Tredje försvarslinjen

•

Oberoende internrevision

•

Granskning och utvärdering av

eﬀektiviteten och integriteten

riskhanteringen

• Utför revisionsaktiviteter i enlig-

het med av styrelsen fastställd

revisionsplan

• Rapportering till styrelsen

Års- och hållbarhetsredovisning 2023

Finansiell översikt

samt hur kontrollerna fungerar operationellt. Utfallet i denna

testning och en uppföljning på eventuella åtgärdsplaner ska

rapporteras till styrelsens revisionsutskott (RU).

Intern kapital- och likviditetsutvärdering

Den interna kapitalutvärderingsprocessen är en integrerad del

av SEK:s strategiska planering. Syftet med den interna kapital-

utvärderingsprocessen är att säkerställa att SEK har tillräckligt

med kapital för att kunna möta regelverkskraven på kapital

under såväl normala som stressade ﬁnansiella förhållanden

och att understödja SEK:s kreditvärdighet. Kapitalet som SEK

håller ska vara tillräckligt i förhållande till de risker som bola-

get är, eller kan bli, exponerat för. Den interna kapitalbedöm-

ningen är baserad på SEK:s interna bedömningar om riskerna

och deras utveckling liksom bedömning av riskmätningsmo-

dellerna, riskstyrningen och riskhanteringen. Bedömningen är

integrerad i aﬀärsplaneringen och utgör basen för SEK:s stra-

tegi för att upprätthålla en adekvat nivå på kapitalet. Kapital-

bedömningen utförs minst för den kommande treårsperioden.

För att komma fram till en adekvat nivå på kapitalisering

även under stressade ﬁnansiella förhållanden genomförs en

analys av hur kapitaliseringen påverkas vid stress av de globala

ﬁnansiella marknaderna och andra faktorer som påverkar

SEK:s aﬀärsmodell och SEK:s nettoriskexponering.

När SEK utför den interna bedömningen av kapitalbehovet

tillämpar SEK andra metoder än de som används för beräkning

av FI:s kapitalkrav. Bedömningen baseras på bolagets interna

beräkning av så kallat ekonomiskt kapital som fångar alla de

speciﬁka risker som SEK har i sin verksamhet, även utöver de

risker som ingår i FI:s kapitalkrav.

Utöver det internt beräknade kapitalbehovet utför SEK

också en uppskattning av det totala kapital som Finansinspek-

tionen i sin översyns- och utvärderingsprocess bedömer att

SEK behöver hålla. Det av Finansinspektionen beräknade kapi-

talbehovet utgör ett minimikrav för SEK:s kapitalbas. Se infor-

mation om Pelare 2-vägledningar i avsnitt Kapitalmål. Enligt

SEK:s utvärdering har bolaget en kapitalbas som med tillfreds-

ställande marginal överstiger både det internt skattade och

det av Finansinspektionen beräknade totala kapitalbehovet.

Utöver den interna kapitalutvärderingen genomförs också

en utvärdering av likviditeten. Behovet av likviditet, och dess

sammansättning bland annat med avseende på likviditets-

behov i olika valutor under planeringsperioden, utvärderas

för att säkerställa att bolaget har tillräckligt med likviditet

för att genomföra aﬀärsplanen samt möta regelverkskraven.

Enligt SEK:s utvärdering har bolaget likviditet som överstiger

likviditetsbehov under planeringsperioden.

För mer information, se den separata riskrapporten ”Capi-

tal Adequacy and Risk Management (Pillar 3) Report 2023”

som ﬁnns tillgänglig på www.sek.se.

Års- och hållbarhetsredovisning 2023

Finansiell översikt

Riskklass

Riskhantering

Riskproﬁl

Riskaptit

Kreditrisk

Kreditrisk är risken för fallissemang på en

skuld som kan uppstå genom att en lånta-

gare inte kan göra nödvändiga betalningar.

Kreditrisk kan vara av följande typer:

Fallissemangsrisk

– Risken för förlust till

följd av att en gäldenär sannolikt inte

kommer att betala sina låneförpliktelser

i sin helhet eller att gäldenären är mer

än 90 dagar försenad med någon av de

väsentliga kreditförpliktelserna. Fallisse-

mangsrisk kan påverka alla kreditkänsliga

transaktioner, inklusive lån, värdepapper

och derivat.

Koncentrationsrisk

– Risken relaterad

till en enskild exponering eller en grupp

av exponeringar. Det kan uppstå i form

av namnkoncentration, geograﬁ eller

branschkoncentration.

Landsrisk

– Risken för förlust som uppstår

genom att en stat fryser betalningar i

utländsk valuta (transfererings-/konverte-

ringsrisk) eller när den inte uppfyller sina

åtaganden (statsrisk).

Kreditgivningen ska baseras på djup kun-

skap om SEK:s motparter såväl som deras

återbetalningsförmåga. Kreditgivning ska

vidare ske i överensstämmelse med SEK:s

uppdrag baserat på ägaranvisningen. SEK:s

kreditrisker begränsas genom ett riskbase-

rat urval av motparter och hanteras bland

annat genom användande av garantier,

kreditförsäkringar, nettningsavtal och

andra former av säkerheter. Vidare guidas

SEK:s utlåning genom användandet av en

normativ kreditpolicy som speciﬁcerar

principer för risknivåer och lånevillkor.

Koncentrationer som följer naturligt

av bolagets uppdrag accepteras, dock

arbetar bolaget löpande med att reducera

koncentrationsrisker när så är möjligt.

ESG-faktorer har integrerats i SEK:s

internrating-metodik för bedömning av

företagsmotparter.

SEK:s utlåningsportfölj håller hög kredit-

kvalitet. Portföljen har koncentrationsrisk

till följd av bolagets uppdrag, såsom geo-

graﬁsk koncentration gentemot Sverige.

Nettorisken är företrädesvis begränsad till

motparter med hög kreditvärdighet såsom

statliga exportkreditorgan, stora svenska

exportföretag samt banker och försäk-

ringsbolag. SEK placerar sin likviditet i

värdepapper med hög kreditkvalitet och

företrädesvis kort löptid.

Låg

Likviditetsrisk

Likviditetsrisk är risken att bolaget, inom

en deﬁnierad tidsperiod, inte kan reﬁ-

nansiera sina existerande tillgångar eller

är oförmöget att möta behov av likvida

medel. Likviditetsrisk innefattar även

risken att bolaget tvingas låna till ofördel-

aktig ränta eller måste sälja tillgångar till

ofördelaktigt pris för att kunna fullgöra

sina betalningsåtaganden. Likviditetsrisk

omfattar ﬁnansieringsrisk och marknads-

likviditetsrisk.

SEK ska genom diversiﬁerad upplåning

säkerställa att det för bolagets samtliga

kreditåtaganden – utestående krediter

såväl som avtalade, ännu ej utbetalda kre-

diter – ﬁnns tillgänglig ﬁnansiering för hela

löptiden. Storleken på SEK:s likviditets-

placeringar ska säkerställa att nyutlåning

kan ske även i tider av stress.

SEK har säkerställt upplåning för alla sina

kreditåtaganden, inklusive de som är avta-

lade men ännu ej utbetalda. Vidare tillåter

storleken på SEK:s likviditetsplaceringar

att nyutlåning kan fortsätta i normal takt

även i tider av stress. Som en konsekvens

av att SEK har säkerställt ﬁnansiering för

alla sina kreditåtaganden, är ﬁnansiering-

ens återstående tid till förfall längre än

utlåningens återstående löptid till förfall.

Låg

Marknadsrisk

Marknadsrisk är risken för att bolagets

resultat, kapital eller värde påverkas

negativt till följd av förändringar på de

ﬁnansiella marknaderna, såsom rörelser

i räntor, valutakurser, basisspreadar eller

kreditspreadar. Värde inkluderar både

bokfört värde och ekonomiskt värde.

SEK har ingen tradingverksamhet.

Kärnan i SEK:s marknadsriskstrategi är

att bolaget lånar upp medel genom att

emittera värdepapper, som oavsett vilka

marknadsriskexponeringar dessa gene-

rerar säkras genom att swappas till rörlig

ränta. Upplånade medel används antingen

direkt till utlåning, främst till rörlig ränta

eller swappad till rörlig ränta, eller för att

säkerställa att SEK har tillräcklig likviditet.

Avsikten är att hålla tillgångar och skulder

till förfall.

SEK:s aﬀärsmodell medför exponeringar

mot marknadsrörelser, huvudsakligen

räntor, basisspreadar, kreditspreadar och

valutakurser.

Låg

Operativ risk

Operativ risk är risken för förluster till

följd av ej ändamålsenliga, otillräckliga

eller fallerade processer eller rutiner,

system, mänskliga fel eller yttre händelser.

Operativ risk inkluderar legala risker samt

IT-och informationssäkerhetsrisker.

SEK arbetar löpande med att hantera den

operativa risken genom framför allt ett

eﬀektivt internt kontrollarbete, utförande

av riskanalyser inför förändringar, fokus på

ständiga förbättringar samt beredskaps-

planering. Kostnader för att reducera

riskexponeringar ska stå i proportion till

den eﬀekt som åtgärden medför.

Operativa risker förekommer naturligt i

alla delar av verksamheten. Det stora ﬂer-

talet av incidenterna som har inträﬀat har

karaktären av att vara mindre händelser

som åtgärdas omgående inom respektive

funktion.

Låg

Detaljerad riskförklaring

Års- och hållbarhetsredovisning 2023

Finansiell översikt

Riskklass

Riskhantering

Riskproﬁl

Riskaptit

Regelefterlevnadsrisk

Regelefterlevnadsrisk är risken för bris-

tande fullgörande av förpliktelser enligt

dels lagar, förordningar och andra regler,

dels interna regler.

SEK arbetar kontinuerligt för att utveckla

verktyg och kunskap för att identiﬁera

bolagets regelefterlevnadsrisker. Bolaget

analyserar och följer upp regelefterlev-

nadsrisker med avsikt att kontinuerligt

minska risken för bristande regel-

efterlevnad.

SEK:s verksamhet medför exponering

mot risken att ej efterfölja gällande lagar

och förordningar på de marknader

bolaget verkar.

Låg

Aﬀärsrisk och strategisk risk

Aﬀärsrisk är risken för en icke förväntad

nedgång i intäkter från till exempel för-

ändrade konkurrensförhållanden och

därigenom volymnedgångar, och/eller

sjunkande marginaler.

Strategisk risk är risken för minskade intäk-

ter till följd av att strategiska satsningar

inte ger det resultat som eftersträvades,

organisationsförändringar som leder till

ineﬀektivitet, felaktigt genomförande av

beslut, outsourcing av verksamhet som får

oönskad eﬀekt eller oförmåga att reagera

adekvat på förändringar i regelsystem

och omvärld. Strategisk risk fokuserar på

storskaliga och strukturella riskfaktorer.

SEK:s företagsledning ska ansvara för

identiﬁering och hantering av de strate-

giska riskerna, löpande bevaka omvärlds-

faktorer och utvecklingen på de mark-

nader där SEK är verksamt och föreslå

strategisk inriktning för styrelsen.

SEK:s strategiska risker uppstår huvudsak-

ligen genom förändringar i den externa

miljö där bolaget verkar, till exempel för-

ändringar i marknadsförhållanden som

kan resultera i begränsade möjligheter

till utlåning och regelverksreformer som

antingen påverkar aﬀärsmodellen eller

ställer väsentligt större krav på organisa-

tionen beroende på ökad komplexitet.

Låg till moderat

Hållbarhetsrisk och ESG-faktorer

Hållbarhetsrisk

deﬁnieras av SEK som

risken för att SEK:s utlåningsverksamhet

eller likviditetsinvesteringar direkt eller

indirekt påverkar sin omgivning negativt

inom områdena etik, korruption, miljö och

klimat, mänskliga rättigheter eller arbets-

villkor (impact-out). I mänskliga rättigheter

ingår barnrättsperspektivet, i arbetsvillkor

ingår jämställdhet och mångfald och i etik

ingår skattetransparens.

ESG-faktorer

är miljö och klimat-, soci-

ala och styrningsrelaterade faktorer som

potentiellt kan ha en positiv eller negativ

påverkan på SEK:s motparters ﬁnansiella

ställning eller solvens och, i förlängningen,

på SEK:s ﬁnansiella risker (impact-in).

Hållbarhetsrisker hanteras utifrån ett

riskbaserat förhållningssätt. Hållbarhets-

risker identiﬁeras och bedöms på land-,

motpart-, eller aﬀärsnivå. Vid förhöjd

hållbarhetsrisk genomförs en fördjupad

hållbarhetsgranskning genom att bedöma

motpartens kapacitet att hantera iden-

tiﬁerade risker samt bedöma om trans-

aktionen är inom SEK:s riskaptit under

kreditens löptid. E, S och G -faktorer kan

genom olika riskdrivare och mikro- och

makroekonomiska transmissionskanaler få

en påverkan på SEK:s ﬁnansiella riskslag.

Bedömningen är att påverkan i dagsläget

främst sker på kreditrisk och risken hante-

ras därmed inom kreditkrishanteringen.

SEK är indirekt exponerade mot hållbar-

hetsrisker i samband med utlåningen. Hög

bruttorisk kan uppstå vid ﬁnansiering av

större projekt eller verksamheter i länder

och/eller branscher med hög hållbar-

hetsrisk. Länder bedöms utifrån risk för

korruption, negativ påverkan på mänskliga

rättigheter inklusive arbetsvillkor samt risk

för penningtvätt, ﬁnansiering av terrorism

och skattejurisdiktion. SEK kan ﬁnansiera

verksamheter med höga utsläpp under

förutsättning att dessa över tid bedöms

bidra positivt till omställningen.

Låg till moderat

Års- och hållbarhetsredovisning 2023

Finansiell översikt

Bolagsstyrningsrapport 2023

SEK är ett svenskt kreditmarknadsbolag med säte i Stockholm.

Staten äger 100 procent av SEK och Finansdepartementet

ansvarade under 2023 för förvaltningen av SEK.

SEK är en central aktör inom statens främjande av svensk

exportnäring och för ett förverkligande av regeringens

export- och investeringsstrategi.

Till grund för SEK:s bolagsstyrning ligger svensk rätt och

tillämpliga svenska och internationella regler, bland annat de

internationella riktlinjer som SEK valt att följa.

Ägarens styrning av SEK sker genom statens ägarpolicy

och principer för bolag med statligt ägande 2020, ägaranvis-

ningen, Svensk kod för bolagsstyrning (”Koden”), men även,

som för alla aktiebolag, styrs SEK genom aktiebolagslagens

(2005:551) regler, bolagsordningen, bolagsstämman, styrelsen

och vd. Inom sitt arbete att agera ansvarsfullt arbetar SEK där-

till för att följa internationella riktlinjer inom hållbarhet.

Statens ägarpolicy och principer för

bolag med statligt ägande

Regeringen beslutade den 27 februari 2020 ägarpolicy för

bolag med statligt ägande. I statens ägarpolicy redogör reger-

ingen för sina uppdrag och mål, tillämpliga ramverk och sin

inställning i viktiga principfrågor avseende bolagsstyrning

av samtliga statligt ägda bolag. Statens ägarpolicy omfattar

regeringens principer för extern rapportering och principer

för anställningsvillkor för ledande befattningshavare. Vidare

innebär statens ägarpolicy att Koden ska tillämpas.

Av statens ägarpolicy framgår att SEK som statligt ägt bolag

ska agera föredömligt inom hållbart företagande. För styrning

kring hållbarhet, se hållbarhetsnot 4.

Bolag med statligt ägande har ett utökat informationskrav för

hållbarhetsredovisning och ska därför tillämpa vissa interna-

tionella ramverk för hållbarhetsredovisning.

Koden

Koden är en del av svenska statens ramverk för ägarstyrning.

SEK följer Koden i enlighet med ägarens riktlinjer.

Avvikelser från Koden.

SEK väljer i vissa fall att avvika från

Koden i enlighet med Kodens bestämmelser om att ”följa eller

förklara”. Anledningen till sådana avvikelser är att SEK är ett

av staten helägt bolag och därigenom inte ett noterat bolag.

På följande punkter avviker SEK:s styrning beträﬀande räken-

skapsåret 2023 från de krav som ﬁnns i Koden:

Valberedning

. Processen för att utse styrelseledamöter och

revisorer följer de principer som beskrivs i statens ägarpolicy.

Ordförande vid bolagsstämma

. Processen för att utse ord-

förande vid bolagsstämma följer de principer som beskrivs

i statens ägarpolicy.

Styrelsens oberoende till ägaren

. I enlighet med statens

ägarpolicy redovisar inte SEK huruvida styrelseledamöter är

oberoende i förhållande till ägaren.

Ägaranvisning

I SEK:s ägaranvisning anges att inom ramen för bolagsordning-

ens verksamhetsföremål ska SEK för att komplettera markna-

den: (a) på kommersiella och hållbara grunder bedriva kredit-

verksamhet i syfte att främja svensk exportnäring genom att

erbjuda ﬁnansieringslösningar, inklusive långfristiga ﬁnansie-

Rapportvägar

Utsedd av

Styrelsen

Kredit-

kommitté

Företags-

ledning

Revisions-

utskott

Ersättnings-

utskott

Finans- och

riskutskott

Kreditutskott

Revisorer

Aktieägare på

bolagsstämma

Nominerings-

process

Riskchef

Chef för

Regelefterlevnad

Intern

revision

Struktur för bolagsstyrning

Års- och hållbarhetsredovisning 2023

Bolagsstyrning

ringslösningar, som direkt eller indirekt främjar svensk export.

SEK ska agera ansvarsfullt och aktivt arbeta för att följa samt

verka för efterlevnad av internationella riktlinjer om miljö- och

klimathänsyn, anti-korruption, mänskliga rättigheter, arbets-

villkor och aﬀärsetik. I sina kreditbedömningar, där det är rele-

vant, följa internationella ramverk såsom OECD:s ”Common

Approaches for Oﬃcially Supported Export Credits and

environmental and social due diligence” eller Ekvatorprinci-

perna samt beakta OECD:s riktlinjer för hållbar långivning

(Sustainable Lending) vid export till låginkomstländer; I syfte

att uppnå bästa möjliga ﬁnansieringslösningar för bolagets

kunder ska SEK sträva efter att samarbeta med andra statliga

exportfrämjande aktörer samt med banker och andra ﬁnansiella

aktörer (b) erbjuda exportkrediter, varav statsstödda krediter,

CIRR-krediter, ska utgöra en del; och (c) i perioder då markna-

den inte fullgott kan förse svensk exportnäring med ﬁnansie-

ring, kunna utgöra ett verktyg för staten att genom särskilda

åtgärder kunna säkerställa att sådan ﬁnansiering kan lämnas.

Detta innebär att SEK ska ha den administrativa förmågan att

möta en signiﬁkant ökad efterfrågan på ﬁnansiering, om staten

samtidigt säkerställer nödvändigt kapital och/eller likviditet.

I ägaranvisningen ställs vidare krav på återrapportering

och uppföljning av hur SEK hanterar det av riksdagen särskilt

beslutade samhällsuppdraget att administrera CIRR-systemet.

Den samhällsekonomiska nyttan av detta ska utvärderas genom

(a) mätning av det mervärde som SEK adderar avseende

exportkrediter, varav CIRR utgör en del, och (b) att bolaget

genomför en intressentdialog.

Bolagsordning

SEK:s bolagsordning reglerar bland annat bolagets verksam-

hetsmål. I bolagsordningen ﬁnns inga bestämmelser som

reglerar tillsättande eller entledigande av styrelseledamöter,

med undantag för en bestämmelse som anger att styrelseord-

föranden ska utses av bolagsstämman samt högsta och lägsta

antalet styrelseledamöter. För ändringar av bolagsordningen

gäller att kallelse till extra stämma, där fråga om ändring av

bolagsordningen ska behandlas, ska utfärdas tidigast sex

veckor och senast fyra veckor innan stämman. Det ﬁnns inga

begränsningar i SEK:s bolagsordning om hur många röster

aktieägaren kan avge vid en bolagsstämma.

Bolagsstämma

Årsstämma

SEK:s årsstämma hölls 27 mars 2023. Utomstående ägde rätt

att närvara vid stämman. Protokoll från årsstämman ﬁnns till-

gängligt på www.sek.se.

Vid årsstämman omvaldes styrelseledamöterna Anna

Brandt, Håkan Berg, Paula da Silva, Reinhold Geijer, Hanna

Lagercrantz, Katarina Ljungqvist och Eva Nilsagård. Lennart

Jacobsen omvaldes till ordförande vid stämman

Årsstämman fastställde den av styrelsen och verkställande

direktören (vd) avgivna årsredovisningen för 2022 samt

beviljade styrelsens ledamöter och vd ansvarsfrihet för verk-

samhetsåret 2022. Årsstämman beslutade också, i enlighet

med styrelsens förslag till vinstdisposition, att ingen utdel-

ning skulle lämnas till ägaren. Årsstämman beslutade vidare

att fastställa styrelsens förslag till riktlinjer för ersättning till

ledande befattningshavare. Styrelsens förslag till riktlinjer för

ersättningar till ledande befattningshavare överensstämmer

med regeringens principer för ersättning och andra anställ-

ningsvillkor för ledande befattningshavare i bolag med statligt

ägande i enlighet med ägarpolicyn, se även vidare under not 5

i årsredovisningen.

Styrelsen

Styrelsens sammansättning och nomineringsprocess

Nomineringsprocessen för styrelseledamöter följer statens

ägarpolicy samt drivs och koordineras av Avdelningen för

statliga bolag inom Finansdepartementet. En arbetsgrupp ana-

lyserar kompetensbehovet utifrån styrelsens sammansättning

samt bolagets verksamhet, situation, framtida utmaningar och

genomförda styrelseutvärderingar. Därefter fastställs eventu-

ella rekryteringsbehov och rekryteringsarbetet inleds. SEK har

inte antagit en mångfaldspolicy som tillämpas i fråga om sty-

relsen då statens ägarpolicy tillämpas. Av statens ägarpolicy

framgår att regeringen eftersträvar en jämn könsfördelning

och andelen kvinnor respektive män i styrelserna ska vara

minst 40 procent. För bolag med sex till åtta av bolagsstäm-

man valda styrelseledamöter ska bland dessa ﬁnnas minst tre

personer av vardera kön. Urvalet av ledamöter ska göras uti-

från en bred rekryteringsbas i syfte att ta tillvara på kompeten-

sen hos såväl kvinnor och män, som hos personer med olika

bakgrund och erfarenheter. Diskriminering som har samband

med kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk

tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktions-

variationer, sexuell läggning eller ålder får inte förekomma.

SEK tillämpar lämplighetsprövning av styrelseledamöter

och ledande befattningshavare enligt riktlinjer som utfärdats

av Europeiska bankmyndigheten (EBA). Förutsättningarna för

SEK:s prövning av potentiella nya styrelseledamöter är att

ägaren har identiﬁerat kandidaten i fråga utifrån en kravproﬁl.

Efter SEK:s lämplighetsprövning ska ägaren informeras om

utfallet. Då processen avslutas oﬀentliggörs nomineringarna

enligt Kodens bestämmelser.

Enligt bolagsordningen ska styrelsen bestå av lägst sex och

högst åtta ledamöter. Ledamöterna väljs årligen på årsstäm-

man för tiden intill slutet av nästa årsstämma. Vd ingår inte i

styrelsen. Av styrelsens ledamöter är fem ledamöter kvinnor

och tre ledamöter män. Namn, ålder, huvudsaklig utbildning

samt årets sammanträden i styrelsen och dess utskott fram-

går under avsnittet

Styrelse

respektive

Närvarofrekvens vid

styrelse- och utskottssammanträden under 2023

i bolagsstyr-

ningsrapporten. Ingen av styrelseledamöterna eller vd innehar

aktier eller ﬁnansiella instrument utgivna av SEK. Styrelsen

ansvarar för att för styrelsens arbete relevanta styrelseutskott

inrättas och att ledamöter till utskotten utses av styrelsen

bland styrelsens ledamöter.

Styrelsens ordförande

Styrelsens ordförande väljs av bolagsstämman. Om denne läm-

nar sitt uppdrag under mandatperioden ska styrelsen inom sig

välja en ny ordförande intill utgången av den bolagsstämma då

en ny ordförande väljs av stämman. Styrelsens ordförande

leder styrelsens arbete och bevakar att styrelsen utför sina

uppgifter och företräder styrelsen gentemot ägaren samt upp-

rätthåller kontakten med ägaren. Ordföranden ansvarar också

för att ta initiativ till den årliga utvärderingen av styrelsens och

vd:s arbete. Utvärderingen har under 2023 utförts av extern

part tillsammans med SEK:s HR-funktion. Resultatet av utvär-

deringen, som överlag var bra, har återkopplats till bolaget

med några få förbättringsförslag, framförallt rörande hur SEK

Års- och hållbarhetsredovisning 2023

Bolagsstyrning

kan agera mer proaktivt mot sina kunder. Ordföranden ser till

att styrelsen erhåller tillfredsställande information och besluts-

underlag för sitt arbete, bland annat genom att informera

styrelsen om vad som framkommit vid kontakt med ägaren.

Styrelsens ordförande ser även till att styrelsen får den utbild-

ning som krävs för att styrelsearbetet ska fungera eﬀektivt,

samt kontrollerar att styrelsens beslut verkställs. Utbildnings-

planen beslutas vid det konstituerande styrelsesammanträdet.

Bland ämnena som avhandlas är hållbarhet återkommande.

Styrelsen och dess arbetsformer

Styrelsen svarar för organisation och förvaltning av SEK:s

angelägenheter där hållbarhet hanteras som en integrerad

del. Styrelsen ansvarar för att bolagets ﬁnansiella rapporter

är upprättade i överensstämmelse med lag, tillämpliga redo-

visningsstandarder och övriga krav. Uppföljning av målupp-

fyllelse av hållbarhetsmål sker kvartalsvis i CFO-kommunika-

tionen och löpande i vd-rapport. Styrelsen ska fortlöpande

bedöma SEK:s ekonomiska situation och se till att SEK:s orga-

nisation är utformad så att bokföringen, medelsförvaltningen

och SEK:s ekonomiska förhållanden i övrigt kontrolleras på

ett betryggande sätt. Styrelsen fastställer verksamhetsmål

och strategier för verksamheten samt utfärdar övergripande

interna regler i policyer och instruktioner. Styrelsen tillser

att det ﬁnns ett eﬀektivt system för uppföljning och kontroll

av SEK:s verksamhet. Styrelsen har dessutom till uppgift att

tillsätta, och vid behov entlediga, vd och riskchef samt besluta

om ersättning till dessa och till övriga ledamöter av företags-

ledningen. Styrelsearbetet följer den arbetsordning och

årsplan som årligen fastställs vid styrelsens konstituerande

sammanträde. Under 2023 har styrelsen sammanträtt vid

12 tillfällen. Vd deltar vid alla styrelsesammanträden utom

i ärenden där det föreligger hinder på grund av jäv, såsom

då vd:s arbete utvärderas.

Styrelsens arbete under året

Styrelsens arbete under 2023 kom att i hög grad påverkas

av det osäkra världsläget, orsakat av Rysslands invasionskrig

i Ukraina, kriget mellan Israel och Hamas, fortsatt hög global

inﬂation, räntehöjningar och volatila valutarörelser. Styrelsen

har mot denna bakgrund fortsatt ägnat mycket tid åt att följa

upp vilka konsekvenser detta får på kapital och upplåning,

utlåning samt hur det påverkar riskbilden. Styrelsen har följt

upp de investeringsbeslut som fattats. Som en del av en

lärandeprocess för bolaget har styrelsen kravställt, och följt

upp, fördjupade analyser som gjorts avseende vissa investe-

ringar och krediter som inte utvecklats som tänkt. Styrelsen

har under året följt upp och övervakat hur SEK arbetar med

cyber- och informationssäkerhetsfrågor, hur kris- och konti-

nuitetshanteringen är strukturerad samt hur processen för

riskavtäckning fungerar samt hur arbetet med att motverka

penningtvätt, korruption och internationella sanktioner bedrivs.

Styrelseledamöterna har även erbjudits möjligheten att få

en grundutbildning om hållbarhet inom ﬁnansbranschen.

Styrelsen hade därutöver ett särskilt utbildningstillfälle där

man med hjälp av företrädare från olika bolag och myndighe-

ter inom energimarknaden fördjupade sig i förutsättningarna

på den svenska energimarknaden. Utbildningen föregick

den styrelseresa som gjordes under slutet av året till ett antal

kunder längs med Norrlandskusten. Det arbete som inleddes

under 2022 i syfte att förändra kulturen har fortsatt varit i sty-

relsens fokus och det var en av de frågor som styrelsen disku-

terade under årets strategidagar. Övriga strategiska frågor som

diskuterades vid samma tillfälle rörde den strategiska planen

till 2030, hur SEK långsiktigt ska arbeta med hållbart värde-

skapande, hur bolaget kan drar nytta av data och digitalisering

för skalbar tillväxt samt SEK:s långsiktiga ﬁnansieringsstrategi.

Närvarofrekvens vid styrelse- och utskottssammanträden under 2023

Totalt

Styrelse

Ersättnings-

utskott

Finans- och

riskutskott

Kreditutskott

Revisions-

utskott

Antal sammanträden

Lennart Jacobsen

Håkan Berg

Anna Brandt

Paula da Silva

Reinhold Geijer

Hanna Lagercrantz

Katarina Ljungqvist

Eva Nilsagård

Års- och hållbarhetsredovisning 2023

Bolagsstyrning

Styrelsen har inrättat nedanstående utskott. Styrelsen fastställer årligen instruktioner för alla sina utskott i styrelsens

arbetsordning. Vid styrelsens sammanträden anmäls protokollen från utskotten av respektive utskottsordförande.

Ersättningsutskottet

Lennart Jacobsen (ordförande), Reinhold Geijer och

Hanna Lagercrantz

Utöver ordinarie ärenden har ersättnings-

utskottet under året lagt mycket tid på

frågor som rör kulturförﬂyttning i bolaget.

Fokus har vidare bland annat legat på

frågor som rör strategisk kompetens-

försörjning, ledarskapsutveckling och

SEK:s arbetsgivarvarumärke.

Kreditutskottet

Reinhold Geijer (ordförande), Paula da Silva,

Lennart Jacobsen och Katarina Ljungqvist

Kreditutskottet har under året fattat beslut

i 36 (55) ärenden. Utskottet är slutlig

instans för att pröva kreditärenden, med

undantag för beslut som är av principiell

betydelse eller i övrigt av stor vikt för

bolaget, vilka ska fattas av styrelsen. Under

2023 förekom inga sådana ärenden. Även

detta år har en betydande del av de beslutsärenden utskottet

behandlat gällt omställningsrelaterade kreditpropåer. Vidare

har utskottet på kvartalsbasis fattat beslut om kreditreserve-

ringar. Kreditutskottet utgör ett viktigt stöd för verksamheten

och bidrar till SEK:s aﬀär med ett externt perspektiv och lång

erfarenhet, vilket inte minst är väsentligt i ärendena med de

största kredit- och hållbarhetsriskerna.

Finans- och riskutskottet

Håkan Berg (ordförande), Paula da Silva,

Hanna Lagercrantz och Katarina Ljungqvist

Finans- och riskutskottets diskussioner har

fortsatt präglats av det osäkra makroläget

varför bland annat bolagets ﬁnansierings-

strategi har diskuterats. Utskottet har

vidare berett förslag på justeringar till risk-

aptit och riskstrategi. Utskottet har vidare

gjort en översyn av bolagets process för

bevakningsengagemang.

Revisionsutskottet

Eva Nilsagård (ordförande), Håkan Berg och

Anna Brandt

Under 2023 har Revisionsutskottet, utöver

det löpande arbetet kring revision, fram-

förallt ägnat tid åt att följa upp bolagets

arbete med att förbereda verksamheten

för kommande regelverk, såsom CSRD.

•

Utgör beredningsgrupp för frågor om anställningsvillkor

för vd och ledningen samt för övergripande personalfrågor,

inklusive frågor om resurs- och kompetensförsörjning samt

kompensation.

•

Bereder förslag till ersättningspolicy inför beslut av styrelsen.

•

Bereder förslag till lön för personer i kontrollbefattningar,

för vilka styrelsen ska besluta om ersättningsvillkor.

•

Utvärderar efterlevnaden av beslut rörande ersättning

som fattas av årsstämman.

•

Säkerställer styrelsens involvering i beslutsfattandet

avseende kreditrisker.

•

Bereder frågor som rör krediter och kreditbeslut och som är

av principiell betydelse eller i övrigt av stor vikt för bolaget

samt fattar beslut avseende krediter enligt av styrelsen

beslutad delegeringsordning där hållbarhetsaspekter är

inkluderade.

•

Säkerställer att bolaget kan identiﬁera, mäta, styra, internt

rapportera och ha kontroll över de risker som det är eller kan

förväntas komma att bli exponerat mot.

•

Bereder frågor avseende övergripande policyer, strategier

och riskaptit i alla risk- och kapitalfrågor där hållbarhetsrisk är

ett riskslag samt avseende övergripande frågor inom bolagets

ﬁnansiella verksamhet.

•

Beslutar om de limiter för sådana risk- och kapitalfrågor som

styrelsen uppdrar åt utskottet att besluta om samt om mät-

metoder och limiter avseende marknads- och likviditetsrisk

samt modeller för värdering av ﬁnansiella instrument.

•

Övervakar bolagets ﬁnansiella rapportering inklusive håll-

barhetsrapportering samt lämnar rekommendationer och

förslag för att säkerställa rapporteringens tillförlitlighet.

•

Övervakar eﬀektiviteten i bolagets interna kontroll,

internrevision och riskhantering med avseende på den

ﬁnansiella rapporteringen.

•

Utvärderar revisionsarbetet och informerar styrelsen om

resultatet samt, genom styrelsens ordförande, informerar

bolagets ägare om resultatet av utvärderingen.

•

Håller sig informerade om revisionen av årsredovisningen

och koncernredovisningen samt om slutsatserna av

Revisorsnämndens kvalitetskontroll.

•

Biträder vid upprättande av förslag till bolagsstämmans

beslut om revisorsval.

Års- och hållbarhetsredovisning 2023

Bolagsstyrning

Styrande dokument

SEK:s styrelse och utskott har under 2023 beslutat om

följande policyer och instruktioner:

Dokument

Styrelsens arbetsordning

Instruktion för vd

Instruktion till funktionen för internrevision

Instruktion till funktionen för regelefterlevnad

Instruktion för riskchefen, CRO

Informationssäkerhetspolicy

Kreditpolicy

Kreditinstruktion

Personalpolicy (inkl. arbetsmiljö-, mångfald-,

ersättningspolicy)

Policy för hållbar ﬁnansiering

Policy mot korruption

Redovisningsinstruktion

Riskpolicy

Uppförandekod

Uppförandekod för leverantörer

Utvärdering av styrelsens och vd:s arbete

En gång per år sker en särskild utvärdering av styrelsens och

vd:s arbete under ledning av ordföranden. Resultatet av denna

utvärdering redovisas till styrelsen och av styrelsens ordfö-

rande till ägaren. Utvärdering sker också av ägaren i samband

med styrelsenomineringen.

Ersättning till styrelse och ledande befattningshavare

Information om ersättning till styrelsen, vd och företags-

ledningen samt styrelsens förslag till årsstämman framgår av

not 5 i årsredovisningen.

Verkställande direktör

Magnus Montan tillträdde som ny vd den 16 juli 2021. Magnus

har tidigare arbetat som nordisk chef för Business Banking

på Nordea och haft ﬂera internationella chefstjänster inom

HSBC. Styrelsen har fastställt en instruktion för vd:s arbete.

Vd ansvarar för den löpande förvaltningen av verksamheten

enligt styrelsens riktlinjer, fastställda policyer och instruk-

tioner. Företagsledningen är vd:s stöd för utövandet av den

operativa ledningen i bolaget.

Enligt kreditinstruktionen ska alla kreditbeslut fattas av

minst två medarbetare i förening. Vd får således inte ensam

fatta kreditbeslut. Kreditutskottet har istället delegerat

beslutsmandat till bolagets kreditkommitté (KK). Kreditchefen

är KK:s ordförande och kommittén ska ha de ledamöter som

kreditutskottet utser. För att KK ska vara beslutsför krävs att

minst tre ledamöter medverkar vid sammanträdet. Beslut i KK

ska fattas enhälligt. Om KK inte kan fatta ett enhälligt beslut

ska ärendet hänskjutas till kreditutskottet.

Organisation

Under året har Jan Hoppe tillträtt som ny riskchef och

Anna-Lena Söderlund som chef för funktionen för Regel-

efterlevnad.

Organisationsschema

Strategi, aﬀärs-

utveckling och

kommunikation

Juridik och Inköp

Risk

Kundrelationer

Regelefterlevnad

Internationell

ﬁnansiering

CFO

Kredit

CIO

Hållbarhet

Års- och hållbarhetsredovisning 2023

Bolagsstyrning

Intern styrning, kontroll och riskhantering

Styrelsen ansvarar för den interna styrningen och kontrollen

av bolaget. Eﬀektiv intern kontroll bygger på en sund riskkultur,

eﬀektiva interna processer och rutiner samt en väl fungerande

kontrollmiljö genom verksamhetsintegrerade interna kontrol-

ler. Alla chefer inom respektive ansvarsområde har ett ansvar

för att den verksamhet som man ansvarar för bedrivs med god

intern styrning och kontroll. Funktionen för regelefterlevnad,

riskfunktionen och internrevisionen följer upp att risker i verk-

samheten hanteras och att styrande dokument efterlevs.

Funktionen för regelefterlevnad

Uppdraget för funktionen för regelefterlevnad omfattar att

identiﬁera risker för att bolaget inte fullgör de förpliktelser

som åligger bolaget enligt lagar, förordningar och andra regler

som gäller för verksamheten. Funktionen för regelefterlevnad

ska även bedöma ändamålsenligheten i de åtgärder som vid-

tagits för att mitigera dessa risker. Inom ramen för sitt uppdrag

övervakar och kontrollerar funktionen efterlevnad av externa

och interna regler, ger råd och stöd till verksamheten i regel-

efterlevnadsfrågor samt informerar och utbildar relevanta

befattningshavare. Vidare ska funktionen kontrollera att nya

produkter med mera följer de regler som gäller för företagets

tillståndspliktiga verksamhet. Funktionen för regelefterlevnad

är oberoende från aﬀärsverksamheten och är direkt under-

ställd vd. Rapportering sker regelbundet och minst kvartalsvis

till styrelse och vd. Omfattning och inriktning på funktionen

för regelefterlevnads arbete fastställs i en årsplan som fast-

ställs av vd och styrelse.

Riskfunktionen

Riskfunktionens uppdrag är att ansvara för att den övergri-

pande inriktningen och att de interna reglerna för riskhante-

ring i bolaget efterlevs samt att följa upp att styrelsens och

vd:s beslut gällande riskstyrning och kontroll efterlevs.

Vidare ingår i uppdraget att övervaka att bolagets aﬀärsverk-

samheter och stödfunktioner hanterar risker på ett tillfreds-

ställande sätt. Riskfunktionen ska kontrollera att alla väsentliga

risker som SEK exponeras för, eller kan förväntas komma att

exponeras för, identiﬁeras och hanteras av berörda funktioner.

Riskfunktionen ska vidare kontrollera att bolaget har adekvat

förmåga att så snart som möjligt samla in och automatiskt sam-

manställa data för företagets väsentliga och mätbara risker

och kontrollera att de IT-system som stödjer sammanställ-

ningen kan möta olika analysbehov. Riskfunktionen ska bestå

av personer med tillräcklig kunskap om dels metoder och ruti-

ner för att hantera risker, dels marknader och produkter för att

kunna lämna relevant och oberoende information, analyser

och expertutlåtanden om företagets risker. Ansvarig för den

oberoende riskkontrollfunktionen är riskchefen, vilken är

direkt underställd vd och rapporterar regelbundet och minst

kvartalsvis till styrelse och vd.

Internrevision

SEK har en oberoende internrevisionsfunktion som granskar

bolagets interna styrning och kontroll. Styrelsen fastställer

granskningsuppdraget årligen genom en revisionsplan, som

beaktar de av regelverk tvingande granskningarna. Uppdraget

är att granska och utvärdera att bolagets riskhanterings-, styr-

nings-, kontroll-, rapporterings-, ledningsprocesser och regel-

efterlevnad är eﬀektiva och ändamålsenliga. Internrevisionen

rapporterar sina iakttagelser till styrelse och vd. Från och med

2019 har revisionsﬁrman Deloitte uppdraget att utföra intern-

revisionen på SEK. Genom att anlita en extern part för att utföra

internrevisionen får SEK tillgång till en hög och bred kompe-

tens för granskningen av bolagets efterlevnad av regelverk.

Uppförandekoden

Vd har till uppgift att etablera instruktioner för att alla anställda

ska förstå kraven på upprätthållande av etiska värderingar och

Övervakande

aktiviteter

• Kontrolltestning

• Årlig utvärdering

Information

och kommunikation

• Intern rapportering

• Extern rapportering

Styr- och kontrollmiljö

•

Tonen från toppen

•

Policyer och instruktioner

från styrelse och ledning

Riskbedömning

• Riskbedömningar

• Väsentliga

förändringar

Kontrollaktiviteter

•

Kontroller som utförs

i det dagliga arbetet

Ramverk för internkontroll

Års- och hållbarhetsredovisning 2023

Bolagsstyrning

den enskilde individens roll i det arbetet, vilket bland annat

regleras i bolagets uppförandekod som årligen fastställs av

styrelsen och bekräftas skriftligen av den anställde. I SEK:s

uppförandekod ingår hantering av intressekonﬂikter, vilken

stipulerar hur dessa ska undvikas och hanteras. SEK har fast-

ställda processer för hur intressekonﬂikter identiﬁeras, hante-

ras och följs upp. Uppförandekoden kräver integritet och

etiskt agerande och förmedlas till medarbetare även via en

årlig utbildning. Misstanke om agerande som kan innebära

eller leda till lagbrott, oetiskt beteende, överträdelse eller

misstanke om överträdelse av uppförandekoden ska anmälas.

Sådana överträdelser kan även rapporteras anonymt via

SEK:s visselblåsarsystem som hanteras av extern part. SEK:s

uppförandekod ﬁnns tillgänglig för både interna och externa

parter på www.sek.se. Under året inkom inga ärenden till

SEK:s visselblåsarsystem. Styrelsen informeras genom

Regelefterlevnads kvartalsrapport. Vid allvarlig incident

informeras Finans- och riskutskottet omedelbart.

Intern styrning, kontroll och riskhantering

avseende den ﬁnansiella rapporteringen

För att säkerställa korrekt och tillförlitlig ﬁnansiell rapportering

har SEK utarbetat ett ledningssystem med avseende på den

ﬁnansiella rapporteringen som bygger på det ramverk som

upprättats av Committee of Sponsoring Organization of the

Treadway Commission (COSO) för intern kontroll, 2013 års

version. Kontrollramverket är indelat i fem komponenter: Styr-

och kontrollmiljö, Riskbedömning, Kontrollaktiviteter, Infor-

mation och kommunikation samt Övervakande aktiviteter.

Styr- och kontrollmiljö

Styr- och kontrollmiljö omfattar bland annat tonen från top-

pen samt policys och instruktioner från styrelse och ledning.

Det är viktigt för en stark intern kontrollmiljö att styrelse och

ledning signalerar betydelsen av en god intern kontroll samt

att det ﬁnns relevanta och ändamålsenliga policys och instruk-

tioner inom området.

Riskbedömning

SEK genomför återkommande riskbedömningar på process,

funktions och organisatorisk nivå. Syftet är att identiﬁera,

dokumentera och kvantiﬁera konsekvenser av och sanno-

likheten för att händelser inträﬀar som innebär att SEK:s

mål inte kan uppnås eller att det blir fel i den ﬁnansiella

rapporteringen. Löpande under året genomför bolaget risk-

bedömningar vid för bolaget väsentliga förändringar.

Kontrollaktiviteter

Utifrån identiﬁerade risker har kontroller utformats för att

förebygga, upptäcka och korrigera fel och avvikelser.

Kontrollerna sker dels som företagsövergripande kon-

troller, dels som IT-generella kontroller och dels på trans-

aktionsnivå. Exempel på företagsövergripande kontroller är

instruktioner och rutiner för attesträtt, befogenheter och

ansvar vid kreditgivning och uppföljning av regelefterlevnad.

Exempel på IT-generella kontroller är ändringshantering,

backup-rutiner och behörigheter.

Transaktionsbaserade kontroller, som kan vara manuella

eller automatiska, utförs för att hantera risken för fel i den

ﬁnansiella rapporteringen. Sådana kontroller är till exempel

avstämningar och analyser. Processer och kontroller doku-

menteras i form av ﬂödesscheman och beskrivningar av de

enskilda kontrollaktiviteterna som speciﬁcerar vem som utför

kontrollen, hur den utförs samt hur kontrollutförandet ska

dokumenteras.

Information och kommunikation

Policyer, instruktioner, metoddokument och rutinbeskriv-

ningar hålls löpande uppdaterade och kommuniceras till

personalen via relevanta kanaler, framför allt via intranätet,

internutbildningar och personalmöten. Formell och informell

kommunikation mellan medarbetare och ledning främjas

genom att antalet anställda är få och geograﬁskt samlade

på i huvudsak ett kontor.

Övervakande aktiviteter

Uppföljning och testning av kontrollaktiviteter utförs löpande

under året för att säkerställa att risker har beaktats och behand-

lats på ett tillfredsställande sätt. Testningen genomförs av med-

arbetare som är oberoende från kontrollutförandet. Åtgärder

för att hantera eventuella brister följs upp av ledningen och

revisionsutskottet. Ledningen har också fastställt kontroller för

att säkerställa att lämpliga åtgärder vidtas med anledning av de

rekommendationer som lämnas av internrevisionen och av

revisorer valda på bolagsstämma.

SEK är en så kallad Foreign Private Issuer såsom det deﬁ-

nieras i regelverk i USA och påverkas därför även av det

amerikanska regelverket Sarbanes-Oxley Act (SOX). Enligt

detta regelverk ska ledningen årligen bedöma och uttala sig

om eﬀektiviteten i den interna kontrollen i den ﬁnansiella

rapporteringen, baserat på genomförd testning av den interna

kontrollen. Motsvarande uttalande från bolagets revisorer

krävs dock inte för den bolagskategori som SEK tillhör inom

ramen för det amerikanska regelverket. Ledningen har enligt

de regler som gäller för Foreign Private Issuers utvärderat

den interna kontrollen över den ﬁnansiella rapporteringen.

Slutsatsen är att det, per den 31 december 2023, fanns eﬀek-

tiva kontroller relaterade till den interna kontrollen över den

ﬁnansiella rapporteringen.

Revisorer

Vid årsstämman 2023 valdes Öhrlings Pricewaterhouse-

Coopers AB till revisionsbolag med auktoriserad revisor Anneli

Granqvist som huvudansvarig revisor och auktoriserad revisor

Peter Sott som medpåskrivande revisor. Riksrevisionen kan

förordna en eller ﬂera revisorer att delta i den årliga revisionen.

Detta har dock ej skett för 2023.

Revisionsutskottet tar årligen del av revisorernas gransk-

ningsplan och tar löpande del av revisorernas iakttagelser.

Bolagets revisorer är alltid med på revisionsutskottets möten

och har deltagit vid ett styrelsesammanträde. Styrelsen träﬀar

minst en gång per år bolagets revisorer utan närvaro av vd

eller annan person från ledningen. Styrelsen erhåller också

sammanfattande revisionsrapporter.

Års- och hållbarhetsredovisning 2023

Bolagsstyrning

Styrelse

Håkan Berg

Styrelseledamot

: Ordförande SEK:s ﬁnans- och riskutskott. Ledamot SEK:s revisionsutskott.

Född:

1955.

Utbildning:

Jur. kand., Uppsala universitet.

Invald:

2022.

Tidigare befattningar:

Medlem i Swedbanks koncernledning under 30 år och bland annat chef för Stockholmsregi-

onen, biträdande chef för Retail Banking, chef för Baltic Banking, revisionschef och riskchef.

Övriga uppdrag:

Styrelseledamot på ICA Banken AB och AK Nordic AB. Grundare och

styrelseordförande Montaro AB.

Anna Brandt

Styrelseledamot

: Ledamot SEK:s revisionsutskott.

Född:

1961.

Utbildning:

Civilekonom,

Handelshögskolan Stockholm.

Invald:

2017.

Tidigare befattningar:

Exekutivdirektör och sty-

relseledamot i Världsbanken, Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling (EBRD)

och Europeiska investeringsbanken (EIB). Ambassadör för Agenda 2030 vid Utrikesdepar-

tementet. Sveriges ambassadör i Nairobi, Kenya och i Dublin, Irland samt ambassadör och

permanenta representant vid OECD och UNESCO, Paris.

Nuvarande befattning:

Chef för

Enheten för främjande och hållbart företagande på Utrikesdepartementet.

Paula da Silva

Styrelseledamot

: Ledamot SEK:s ﬁnans- och riskutskott och SEK:s kreditutskott.

Född:

1960.

Utbildning:

Handelshögskolan Stockholm.

Invald:

2022.

Tidigare befattningar:

Vd SEB

Strategic Investments, Global chef för Transaction Service på SEB samt ﬂera chefspositioner

för banken i Latinamerika och USA.

Nuvarande befattning:

Vd på P27 Nordic Payments

Platform AB.

Lennart Jacobsen

Styrelseordförande

: Ordförande SEK:s ersättningsutskott. Ledamot SEK:s kreditutskott.

Född:

1966.

Utbildning:

Civilingenjör, Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm.

Invald:

2021.

Tidigare befattningar:

Executive Vice President, Sverigechef och ansvarig för Retail

Banking på Nordea Bank AB och nordisk vd för GE Capital Global Banking AB.

Övriga

uppdrag:

Styrelseordförande i Playground Group AB. Styrelseledamot i Swedbank Robur

Fonder AB och Oryx Holding AB. Därutöver arbetar han med rådgivning samt investeringar.

Års- och hållbarhetsredovisning 2023

Bolagsstyrning

Reinhold Geijer

Styrelseledamot

: Ordförande SEK:s kreditutskott. Ledamot SEK:s ersättningsutskott.

Född:

1953.

Utbildning:

Civilekonom, Handelshögskolan Stockholm.

Invald:

2017.

Tidigare

befattningar:

Vd i The Royal Bank of Scotland, Nordic Branch, Nordisk Renting AB och

Föreningssparbanken (Swedbank). Vice vd i Telia AB. Tidigare anställningar i Ericsson Radio

Systems AB, SSAB Svenskt Stål och Weyerhaeuser Integrated Forest Company, USA.

Övriga uppdrag:

Styrelseledamot i BTS Group AB, Eterna Invest AB med intressebolag

och

Livförsäkringsaktiebolaget Skandia ömsesidigt.

Revisorer:

Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB, revisorer i SEK sedan 2017

Huvudansvarig revisor:

Anneli Granqvist, auktoriserad revisor. Född: 1972. Revisor i SEK sedan 2017

Medpåskrivande revisor:

Peter Sott, auktoriserad revisor. Född: 1982. Revisor i SEK sedan 2020.

Inga ledamöter har något innehav av aktier eller andra ﬁnansiella instrument i bolaget.

Katarina Ljungqvist

Styrelseledamot

: Ledamot SEK:s ﬁnans- och riskutskott och SEK:s kreditutskott.

Född:

1965.

Utbildning:

Juridik och ekonomi, Handelshögskolan vid Göteborgs Universitet.

Invald:

2022.

Tidigare befattningar:

Chef för Handelsbanken Digital och chef för Aﬀärsutveckling

Sverige och vice vd och chef för regionbanken Västra Sverige Handelsbanken.

Övriga

uppdrag:

Styrelseledamot i Hufvudstaden AB, Svenska Mässan Stiftelse samt dess huvud-

mannaråd. Ledamot i valberedningen för Västsvenska Handelskammaren.

Nuvarande

befattning

: Vd på Kommuninvest AB.

Hanna Lagercrantz

Styrelseledamot

: Ledamot SEK:s ersättningsutskott och SEK:s ﬁnans- och riskutskott.

Född:

1970.

Utbildning:

Civilekonom, Handelshögskolan i Stockholm, M. Phil. Economics,

Cambridge University, UK.

Invald:

2019.

Tidigare befattningar:

Styrelseledamot i AO Dom

Shvetsii, Fouriertransform AB, LKAB, SBAB, SOS Alarm AB, Swedish Space Corporation

(SSC), Svenska Skeppshypotekskassan och Swedfund International AB. Innan dess

befattningar på SEB, UBS och S.G. Warburg.

Övriga uppdrag:

Styrelseledamot i Almi AB

och Research Institutes of Sweden (RISE) AB.

Nuvarande befattning:

Kansliråd, Finans-

departementet.

Eva Nilsagård

Styrelseledamot

: Ordförande SEK:s revisionsutskott.

Född:

1964.

Utbildning:

Civileko-

nom samt Executive MBA från Handelshögskolan vid Göteborgs universitet.

Invald:

2018.

Tidigare befattningar:

CFO i Plastal Group. Direktör Strategi & Aﬀärsutveckling i Volvo Last-

vagnar (EMEA). CFO i Vitrolife AB. VP Finance & IT i Volvo Penta samt seniora befattningar

inom ﬁnans och aﬀärsutveckling inom bland annat Volvo, AstraZeneca koncernen samt SKF.

Övriga uppdrag:

Styrelseordförande i Spermosens AB. Styrelseledamot samt ordförande

i revisionsutskotten i AddLife AB, Bufab AB, Xbrane Biopharma AB, Hansa Biopharma

AB, Nimbus Group AB, Nanexa AB, Ernströmgruppen AB och i eEducation Albert AB.

Nuvarande befattning:

Grundare och vd för Nilsagård consulting.

Års- och hållbarhetsredovisning 2023

Bolagsstyrning

Ledning

Magnus Montan

Född:

1972

Utbildning:

BSc. i Ekonomi

från London School of

Economics

Anställd:

2021

Övriga uppdrag:

–

Karl Johan Bernerfalk

Chef Juridik och Inköp

Född:

1972

Utbildning:

Jur. kand., Lunds

universitet

Anställd:

2007

Övriga uppdrag:

–

Teresa Hamilton Burman

Kreditchef

Född:

1962

Utbildning:

Civilekonom,

Stockholms universitet

Anställd:

2015

Övriga uppdrag:

–

Pontus Davidsson

Chef Internationell

ﬁnansiering

Född:

1970

Utbildning:

Magisterexamen

Business Administration (MSc),

Handelshögskolan Göteborg

Anställd:

2022

Övriga uppdrag:

Styrelse-

ledamot IFK Lidingö Skid

och Orienteringsklubb

(ideell förening)

Stefan Friberg

Chief Financial Oﬃcer

Född:

1968

Utbildning:

Civilekonom,

Stockholms universitet

Anställd:

2015

Övriga uppdrag:

–

Jens Hedar

Chef Kundrelationer

Född:

1974

Utbildning:

Studier

vid

Handelshögskolan

i Stockholm

Anställd:

2007

Övriga uppdrag:

–

Års- och hållbarhetsredovisning 2023

Bolagsstyrning

Maria Simonson

Hållbarhetschef

Född:

1975

Utbildning:

Jur. kand.,

Uppsala universitet.

Anställd:

2022

Övriga uppdrag:

–

Anna-Lena Söderlund

Chef Regelefterlevnad

Född:

1961

Utbildning:

Agronom,

Sveriges Lantbruksuniversitet

Anställd:

1991

Övriga uppdrag:

–

Jan Hoppe

Riskchef

Född:

1981

Utbildning:

Civilekonom

(MSc), University of Münster

Anställd:

2023

Övriga uppdrag:

–

Susanna Rystedt

Chef Strategi, aﬀärsutveck-

ling och kommunikation

Född:

1964

Utbildning:

Civilekonom,

Handelshögskolan Stockholm

Anställd:

2009

Övriga uppdrag:

Styrelse-

ledamot i AB Trav och

Galopp

Jenny Lilja Lagercrantz

HR-chef

Född:

1972

Utbildning:

Filosoﬁe Kandidat-

examen på linjen för Personal

och arbetslivsfrågor. Stockholms

universitet

Anställd:

2022

Övriga uppdrag:

–

Tomas Nygård

Chief Information Oﬃcer

Född:

1969

Utbildning:

Civilingenjör

Industriell ekonomi, Luleå

Tekniska universitet

Anställd:

2022

Övriga uppdrag:

–

Förändringar under 2023:

Jan Hoppe, ny riskchef 12 januari 2023.

Ann-Lena Söderlund, ny chef för Regelefterlevnad 1 februari 2023.

Års- och hållbarhetsredovisning 2023

Bolagsstyrning

Rapport över totalresultat i koncernen

Skr mn

Not

2023

2022

2021

Ränteintäkter beräknade enligt eﬀektivräntemetoden

13 396

6 563

4 264

Övriga ränteintäkter

6 042

166

-1 545

Räntekostnader

-16 543

-4 550

-812

Räntenetto

2 895

2 179

1 907

Avgifts- och provisionsnetto

-51

-31

-29

Nettoresultat av ﬁnansiella transaktioner

Summa rörelseintäkter

2 865

2 217

1 934

Personalkostnader

-402

-359

Övriga administrationskostnader

-222

-216

-231

Av- och nedskrivningar av icke ﬁnansiella tillgångar

-88

-94

-80

Summa rörelsekostnader

-712

-670

Rörelseresultat före kreditförluster

2 153

1 505

1 264

Kreditförluster, netto

-585

-34

Rörelseresultat

1 568

1 471

1 305

Skattekostnader

-324

-305

-271

Nettoresultat

1 244

1 166

1 034

Övrigt totalresultat relaterat till:

Poster som kommer att omklassiﬁceras till resultatet

Derivat i kassaﬂödessäkringar

-122

–

Skatt på poster som kommer att omklassiﬁceras till resultatet

-13

–

Netto poster som kommer att omklassiﬁceras till resultatet

-97

–

Poster som inte kommer att omklassiﬁceras till resultatet

Egen kreditrisk

-23

-24

Omvärdering av förmånsbestämda pensionsplaner

-6

Skatt på poster som inte kommer att omklassiﬁceras till resultatet

-30

Netto poster som inte kommer att omklassiﬁceras till resultatet

-23

112

Övrigt totalresultat

Årets totalresultat

1 271

1 181

1 034

Skr

Resultat per aktie före och efter utspädning

312

292

259

Hela resultatet är hänförligt till moderbolagets aktieägare.

2 Antalet aktier uppgick 2023 till 3 990 000 (3 990 000).

Års- och hållbarhetsredovisning 2023

Räkningar

Rapport över ﬁnansiell ställning i koncernen

Skr mn

Not

31 december

2023

31 december

2022

Tillgångar

Likvida medel

11, 12

3 482

4 060

Statsskuldförbindelser/Statsobligationer

11, 12

11 525

15 048

Andra räntebärande värdepapper än utlåning

11, 12

41 561

57 144

Utlåning dokumenterad som värdepapper

9, 11, 12

51 227

54 257

Utlåning till kreditinstitut

9, 11, 12

19 009

22 145

Utlåning till allmänheten

8, 9, 11, 12

224 165

207 737

Derivat

12, 14

6 432

10 304

Materiella och immateriella tillgångar

245

307

Uppskjuten skattefordran

Övriga tillgångar

276

285

Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter

7 994

4 162

Summa tillgångar

365 929

375 474

Skulder och eget kapital

Skulder till kreditinstitut

12, 18

3 628

7 153

Emitterade värdepapper

12, 18

314 108

319 117

Derivat

12, 14

12 637

13 187

Övriga skulder

4 272

10 242

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

8 387

4 172

Avsättningar

5, 21

Summa skulder

343 083

353 899

Aktiekapital

3 990

Reserver

-87

-114

Balanserad vinst

18 943

17 699

Summa eget kapital

22 846

21 575

Summa skulder och eget kapital

365 929

375 474

Års- och hållbarhetsredovisning 2023

Räkningar

Rapport över förändringar i eget

kapital i koncernen

Eget

kapital

Aktiekapital

Reserver

Balanserad

vinst

Skr mn

Säkrings-

reserv

Egen

kreditrisk

Förmåns-

bestämda

pensions-

planer

2023

Ingående eget kapital 1 januari 2023

21 575

3 990

-97

-23

17 699

Förändringar i eget kapital:

Årets nettoresultat

1 244

Övrigt totalresultat relaterat till:

Poster som kommer att omklassiﬁceras

till resultatet

Derivat i kassaﬂödessäkringar

Skatt på poster som kommer att

omklassiﬁceras till resultatet

-13

Poster som inte kommer att

omklassiﬁceras till resultatet

Egen kreditrisk

-23

Omvärdering av förmånsbestämda

pensionsplaner

-6

Skatt på poster som inte kommer

att omklassiﬁceras till resultatet

Summa övrigt totalresultat

–

-18

-5

–

Summa årets totalresultat

1 271

–

-18

-5

1 244

Utdelning

–

Utgående eget kapital 31 december 2023

22 846

3 990

-47

-41

18 943

2022

Ingående eget kapital 1 januari 2022

20 808

3 990

–

-102

-27

16 947

Förändringar i eget kapital:

Årets nettoresultat

1 166

Övrigt totalresultat relaterat till:

Poster som kommer att omklassiﬁceras

till resultatet

Derivat i kassaﬂödessäkringar

-122

Skatt på poster som kommer att

omklassiﬁceras till resultatet

Poster som inte kommer att

omklassiﬁceras till resultatet

Egen kreditrisk

Omvärdering av förmånsbestämda

pensionsplaner

Skatt på poster som inte kommer

att omklassiﬁceras till resultatet

-30

-20

-10

Summa övrigt totalresultat

–

-97

–

Summa årets totalresultat

1 181

–

-97

1 166

Utdelning

-414

Utgående eget kapital 31 december 2022

21 575

3 990

-97

-23

17 699

Års- och hållbarhetsredovisning 2023

Räkningar

Eget

kapital

Aktiekapital

Reserver

Balanserad

vinst

Skr mn

Säkrings-

reserv

Egen

kreditrisk

Förmåns-

bestämda

pensions-

planer

2021

Ingående eget kapital 1 januari 2021

20 064

3 990

–

-84

-45

16 203

Förändringar i eget kapital:

Årets nettoresultat

1 034

Övrigt totalresultat relaterat till:

Poster som kommer att omklassiﬁceras

till resultatet

Derivat i kassaﬂödessäkringar

–

Skatt på poster som kommer att

omklassiﬁceras till resultatet

–

Poster som inte kommer att

omklassiﬁceras till resultatet

Egen kreditrisk

-24

Omvärdering av förmånsbestämda

pensionsplaner

Skatt på poster som inte kommer

att omklassiﬁceras till resultatet

-6

Summa övrigt totalresultat

–

-18

–

Summa årets totalresultat

1 034

–

-18

1 034

Utdelning

-290

Utgående eget kapital 31 december 2021

20 808

3 990

–

-102

-27

16 947

Hela beloppet av eget kapital är hänförlig till moderbolagets aktieägare.

Års- och hållbarhetsredovisning 2023

Räkningar

Rapport över kassaﬂöden i koncernen

Skr mn

2023

2022

2021

Löpande verksamhet

Rörelseresultat

1 568

1 471

1 305

Justeringar för ej kassaﬂödespåverkande poster i rörelseresultat

1 259

329

varav nedskrivningar ﬁnansiella instrument, netto

585

-41

varav av- och nedskrivningar av icke ﬁnansiella tillgångar

varav valutakurseﬀekter

-1

-2

varav orealiserade värdeförändringar

-54

-24

-21

varav övrigt

641

218

Betald inkomstskatt

-528

-420

-263

Ökning (-)/minskning (+) av utlåning

-13 785

-17 970

16 900

Ökning (-)/minskning (+) i räntebärande värdepapper exkl. utlåning

17 404

-12 027

1 230

Nettoförändring – övriga tillgångar och skulder

-74

380

1 334

Kassaﬂöde från löpande verksamhet

5 844

-28 237

20 575

Investeringsverksamhet

Investeringar

-26

-70

-242

Kassaﬂöde från investeringsverksamhet

-26

-70

-242

Finansieringsverksamhet

Nyupplåning

167 282

169 473

88 328

Amortering av upplåning

-165 249

-149 831

-97 435

Återköp och förtidslösen av upplåning

-10 933

-8 849

-1 851

Derivat, netto

2 868

9 770

-1 523

Utdelat till aktieägaren

–

-414

-290

Amortering leasingskuld

-28

-23

-24

Kassaﬂöde från ﬁnansieringsverksamhet

-6 060

20 126

-12 795

Periodens kassaﬂöde

-242

-8 181

7 538

Likvida medel vid årets början

4 060

11 128

3 362

Periodens kassaﬂöde

-242

-8 181

7 538

Valutakurseﬀekter i likvida medel

-336

1 113

228

Likvida medel vid årets slut

3 482

4 060

11 128

varav banktillgodohavanden

672

255

427

varav kortfristiga placeringar, jämställda med likvida medel

2 810

3 805

10 701

Erhållna och betalda räntor

Erhållen ränta

15 621

4 485

2 801

Betald ränta

12 313

2 233

862

Varav övrigt avser upplupna räntor, ej betalda skatter och förändring i övrigt totalresultat.

Likvida medel avser banktillgodohavanden som omedelbart kan omsättas till kontanta medel, samt kortfristiga depositioner, där tiden till

förfall ej överstiger tre månader vid anskaﬀningstidpunkten. Se not 11.

Års- och hållbarhetsredovisning 2023

Räkningar

Moderbolagets resultaträkning

Skr mn

Not

2023

2022

Ränteintäkter beräknade enligt eﬀektivräntemetoden

13 396

6 563

Övriga ränteintäkter

6 042

166

Räntekostnader

-16 543

-4 550

Räntenetto

2 895

2 179

Avgifts- och provisionsnetto

-51

-31

Nettoresultat av ﬁnansiella transaktioner

-3

169

Summa rörelseintäkter

2 841

2 317

Personalkostnader

-406

Övriga administrationskostnader

-222

-216

Av- och nedskrivningar av icke ﬁnansiella tillgångar

-88

-94

Summa rörelsekostnader

-716

Rörelseresultat före kreditförluster

2 125

1 601

Kreditförluster, netto

-329

-29

Nedskrivning av ﬁnansiella anläggningstillgångar

-256

-5

Rörelseresultat

1 540

1 567

Skattekostnader

-319

-325

Nettoresultat

1 221

1 242

Nedskrivning av ﬁnansiella anläggningstillgångar avser nedskrivning av utlåning dokumenterad som räntebärande värdepapper.

Moderbolagets rapport över totalresultat

Skr mn

Not

2023

2022

Nettoresultat

1 221

1 242

Övrigt totalresultat relaterat till:

Poster som kommer att omklassiﬁceras till resultatet

Derivat i kassaﬂödessäkringar

-122

Skatt på poster som kommer att omklassiﬁceras till resultatet

-13

Netto poster som kommer att omklassiﬁceras till resultatet

-97

Övrigt totalresultat

-97

Årets totalresultat

1 271

1 145

Års- och hållbarhetsredovisning 2023

Räkningar

Moderbolagets balansräkning

Skr mn

Not

31 december

2023

31 december

2022

Tillgångar

Likvida medel

11, 12

3 482

4 060

Statsskuldförbindelser/Statsobligationer

11, 12

11 525

15 048

Andra räntebärande värdepapper än utlåning

11, 12

41 561

57 144

Utlåning dokumenterad som räntebärande värdepapper

9, 11, 12

51 227

54 257

Utlåning till kreditinstitut

9, 11, 12

19 009

22 145

Utlåning till allmänheten

8, 9, 11, 12

224 165

207 737

Derivat

12, 14

6 432

10 304

Aktier i koncernföretag

Materiella och immateriella tillgångar

245

307

Uppskjuten skattefordran

Övriga tillgångar

276

285

Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter

7 994

4 162

Summa tillgångar

365 929

375 474

Skulder och eget kapital

Skulder till kreditinstitut

12, 18

3 628

7 153

Emitterade värdepapper

12, 18

314 108

319 117

Derivat

12, 14

12 637

13 187

Övriga skulder

4 272

10 242

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

8 387

4 172

Avsättningar

5, 21

Summa skulder

343 081

353 897

Bundet eget kapital

Aktiekapital

3 990

Reservfond

198

Fond för utvecklingsutgifter

111

Fritt eget kapital

Fond för verkligt värde

-47

-97

Balanserad vinst

17 403

16 133

Årets resultat

1 221

1 242

Summa eget kapital

22 848

21 577

Summa skulder och eget kapital

365 929

375 474

Års- och hållbarhetsredovisning 2023

Räkningar

Rapport över förändringar i eget

kapital i moderbolaget

Bundet eget kapital

Fritt eget kapital

Skr mn

Eget

kapital

Aktiekapital

Reservfond

Fond för

utvecklings-

utgifter

Säkrings-

reserv

Balanserad

vinst

2023

Ingående eget kapital 1 januari 2023

21 577

3 990

198

111

-97

17 375

Förändringar i eget kapital:

Årets nettoresultat

1 221

Övrigt totalresultat relaterat till:

Poster som kommer att omklassiﬁceras

till resultatet

Derivat i kassaﬂödessäkringar

Skatt på poster som kommer att

omklassiﬁceras till resultatet

-13

Summa övrigt totalresultat

–

Summa årets totalresultat

1 271

–

1 221

Överföring från fritt till bundet kapital

–

-28

Utdelning

–

Utgående eget kapital 31 december 2023

22 848

3 990

198

-47

18 624

2022

Ingående eget kapital 1 januari 2022

20 846

3 990

198

126

–

16 532

Förändringar i eget kapital:

Årets nettoresultat

1 242

Övrigt totalresultat relaterat till:

Poster som kommer att omklassiﬁceras

till resultatet

Derivat i kassaﬂödessäkringar

-122

Skatt på poster som kommer att

omklassiﬁceras till resultatet

Summa övrigt totalresultat

-97

–

-97

–

Summa årets totalresultat

1 145

–

-97

1 242

Överföring från fritt till bundet kapital

–

-15

Utdelning

-414

Utgående eget kapital 31 december 2022

21 577

3 990

198

111

-97

17 375

Års- och hållbarhetsredovisning 2023

Räkningar

Rapport över kassaﬂöden i moderbolaget

Skr mn

2023

2022

Löpande verksamhet

Rörelseresultat

1 540

1 567

Justeringar för ej kassaﬂödespåverkande poster i rörelseresultat

1 289

186

varav nedskrivningar ﬁnansiella instrument, netto

585

varav av- och nedskrivningar av icke ﬁnansiella tillgångar

varav valutakurseﬀekter

-1

varav orealiserade värdeförändringar

-54

-124

varav övrigt

671

175

Betald inkomstskatt

-528

-420

Ökning (-)/minskning (+) av utlåning

-13 785

-17 970

Ökning (-)/minskning (+) i räntebärande värdepapper exkl. utlåning

17 404

-12 027

Nettoförändring – övriga tillgångar och skulder

-76

427

Kassaﬂöde från löpande verksamhet

5 844

-28 237

Investeringsverksamhet

Investeringar

-26

-70

Kassaﬂöde från investeringsverksamhet

-26

-70

Finansieringsverksamhet

Nyupplåning

167 282

169 473

Amortering av upplåning

-165 249

-149 831

Återköp och förtidslösen av upplåning

-10 933

-8 849

Derivat, netto

2 868

9 770

Utdelat till aktieägaren

–

-414

Amortering leasingskuld

-28

-23

Kassaﬂöde från ﬁnansieringsverksamhet

-6 060

20 126

Periodens kassaﬂöde

-242

-8 181

Likvida medel vid årets början

4 060

11 128

Periodens kassaﬂöde

-242

-8 181

Valutakurseﬀekter i likvida medel

-336

1 113

Likvida medel vid årets slut

3 482

4 060

varav banktillgodohavanden

672

255

varav kortfristiga placeringar, jämställda med likvida medel

2 810

3 805

Erhållna och betalda räntor

Erhållen ränta

15 621

4 485

Betald ränta

12 313

2 233

2 Varav övrigt avser upplupna räntor, ej betalda skatter och förändring i övrigt totalresultat.

3 Likvida medel avser banktillgodohavanden som omedelbart kan omsättas till kontanta medel, samt kortfristiga depositioner,

där tiden till förfall ej överstiger tre månader vid anskaﬀningstidpunkten. Se not 11.

Års- och hållbarhetsredovisning 2023

Räkningar

Finansiella noter

Års- och hållbarhetsredovisning 2023

Finansiella noter

Företagsinformation

Svensk Exportkredit (SEK) är ett statligt bolag som ﬁnansierar svenska

exportföretag, deras underleverantörer och utländska kunder. AB

Svensk Exportkredit (publ) är moderbolag i koncernen. Moderbolaget är

ett svenskt aktiebolag med säte i Stockholm, Sverige. Koncernredovis-

ningen för det räkenskapsår som slutar 31 december 2023 har godkänts

för publicering av styrelsen 19 februari 2024 och kommer att föreläggas

årsstämman 2023 för fastställande 26 mars 2024.

Obligatoriska uppgifter
Företagets namn	AB Svensk Exportkredit
Företagets rättsliga form	Aktiebolag (publ)
Aktiekapital	3 990 000 aktier / kvotvärde Skr 1 000
Organisationsnummer	556084–0315
Företagets hemvist	Sverige
Företagets registreringsland	Sverige
Adress till företagets huvudkontor	Fleminggatan 20, 112 26 Stockholm, Sverige
Företagets huvudsakliga verksamhetsställe	Sverige
Verksamhetens karaktär och huvudsakliga aktiviteter	Kreditmarknadsbolag, ﬁnansiering av export

Notförteckning

Not 1. Väsentliga redovisningsprinciper	56
Not 2. Räntenetto	64
Not 3. Avgifts- och provisionsnetto	64
Not 4. Nettoresultat av ﬁnansiella transaktioner	65
Not 5. Personalkostnader	65
Not 6. Övriga administrationskostnader	72
Not 7. Materiella och immateriella tillgångar	72
Not 8. Leasing	73
Not 9. Nedskrivningar	74
Not 10. Skatter	77
Not 11. Utlåning och likviditetsplaceringar	78
Not 12. Klassiﬁcering av ﬁnansiella tillgångar och skulder	79
Not 13. Finansiella tillgångar och skulder till verkligt värde	80
Not 14. Derivat och säkringsredovisning	84
Not 15. Aktier	87
Not 16. Övriga tillgångar	87
Not 17. Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	87
Not 18. Upplåning	87
Not 19. Övriga skulder	88
Not 20. Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	88
Not 21. Avsättningar	89
Not 22. Eget kapital	89
Not 23. Ställda säkerheter och eventualförpliktelser	89
Not 24. CIRR-systemet	90
Not 25. Kapitalsituation	91
Not 26. Riskupplysningar	95
Not 27. Transaktioner med närstående	112
Not 28. Referensräntereformen	113
Not 29. Händelser efter rapportperioden	113

Not 1. Väsentliga redovisningsprinciper

Om inget annat anges har de redovisningsprinciper som presenteras

nedan använts i samtliga redovisningsperioder som årsredovisningen

avser.

Innehållsförteckning:

(a) Rapporterande enhet

(b) Grunder för presentation

(c)

Förändrade redovisningsprinciper och presentation

(d) Segmentrapportering

(e)

Redovisning av rörelseintäkter

(f)

Finansiella instrument

(g)

Kritiska redovisningsprinciper, bedömningar och uppskattningar

(h) Moderbolaget

(i)

Nya standarder och ändringar i standarder och tolkningsuttalan-

den som ännu inte tillämpas och bedöms kunna påverka SEK

(a) Rapporterande enhet

AB Svensk Exportkredit (SEK eller moderbolaget) har sitt säte i

Sverige, med adress Fleminggatan 20, Box 194, SE-112 26 Stockholm.

Koncernen omfattar, per 31 december 2023, SEK och dess helägda

vilande dotterbolag SEKETT AB. Tillsammans benämns dessa som

koncernen eller gruppen.

(b) Grunder för presentation

(i) Föreskrifter

Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med IFRS, publicerade

av International Accounting Standard Board (IASB). De IFRS-standarder

som SEK tillämpar är samtliga godkända av Europeiska Unionen (EU).

Vidare har kraven på ytterligare informationsgivning, konsistent med

IFRS, tillämpats enligt Lag om årsredovisning i kreditinstitut och värde-

pappersbolag (1995:1559) (ÅRKL), rekommendation RFR 1 Komplette-

rande redovisningsregler för koncerner (RFR), utgiven av Rådet för

ﬁnansiell rapportering samt Finansinspektionens föreskrifter (FFFS

2008:25), vilka samtliga har blivit uppfyllda vid framtagandet av års-

redovisningen i vilken dessa noter ingår som en del. SEK följer också

statens principer för extern rapportering i enlighet med statens ägar-

policy och principer för bolag med statligt ägande. Moderbolagets

redovisningsprinciper överensstämmer med dem som tillämpas i kon-

cernen, med undantag för vad som anges i Not 1, avsnitt (h) nedan.

Moderbolagets resultat och tillgångar utgör huvudsakligen koncernens

Finansiella noter

fortsättning, not 1

Års- och hållbarhetsredovisning 2023

resultat och tillgångar. Den lämnade informationen i noterna avser, om

inget annat anges eller framgår av sammanhanget, både koncernen

och moderbolaget. SEK är en så kallad Foreign Private Issuer såsom det

deﬁnieras i regelverk i USA. I koncernens rapport över totalresultat,

rapport över förändringar i eget kapital, rapport över kassaﬂöden och

rapporternas relaterade noter lämnas två jämförelseår då det är ett

krav för rapportering i USA.

Vissa tilläggsupplysningar som tillämpliga regelverk och lagar krä-

ver ﬁnns angivna i noter till redovisningen eller med referens till avsnitt

Risk- och kapitalhantering. Sådan information ska genom hänvisning-

arna anses ingå häri. Upplysningar för hållbarhet och mångfaldspolicy

ﬁnns angivna i ﬁnansiella noter till redovisningen, i hållbarhetsnoter

och i bolagsstyrningsrapporten.

Den 19 februari 2024 godkände SEK:s styrelse koncernens räken-

skaper och moderbolagets årsredovisning. Koncernens rapport över

totalresultat och rapport över finansiell ställning och moderbola-

gets resultaträkning och balansräkning ska bli föremål för beslut om

fastställande av SEK:s aktieägare på årsstämman som ska hållas den

26 mars 2024.

(ii) Grunder för redovisningen

Koncernens redovisning har upprättats på basis av upplupet anskaﬀ-

ningsvärde med följande undantag:

•

alla derivat värderas till verkligt värde

•

ﬁnansiella instrument – värderade till verkligt värde via resultatet –

värderas till verkligt värde

•

vid tillämpning av säkringsredovisning av verkligt värde, justeras det

upplupna anskaﬀningsvärdet på den underliggande säkrade posten

i redovisningen för att reﬂektera förändringen av verkligt värde med

avseende på den risk som säkrats.

(iii) Funktionell valuta och rapporteringsvaluta

SEK har fastställt att den svenska kronan (Skr) är bolagets funktionella

valuta och rapporteringsvaluta i moderbolaget under IFRS. Avgörande

faktorer är att SEK:s eget kapital är fastställt i svenska kronor och att en

stor andel av SEK:s kostnader, särskilt personalkostnader, övriga kost-

nader och skatter, redovisas i svenska kronor. SEK hanterar sin risk i

utländsk valuta genom att säkra exponeringen mellan svenska kronor

och andra valutor.

Redovisningsprinciperna, beräkningsgrunderna och presentationen är

i allt väsentligt oförändrade jämfört med års- och hållbarhetsredovis-

ningen 2022. SEK analyserar och bedömer tillämpning och påverkan

av förändringar i de redovisningsregelverk som tillämpas inom koncer-

nen. De förändringar som inte omnämns är antingen inte tillämpliga

för SEK eller har bedömts inte ha någon betydande inverkan på SEK:s

ﬁnansiella rapportering.

IASB:s ändring av IAS 12 Inkomstskatter avseende uppskjutna

skatteskulder och skattefordringar som härrör från en enda transaktion

trädde i kraft den 1 januari 2023. Enligt ändringarna ska företag redo-

visa uppskjuten skatt från särskilda transaktioner som vid första redo-

visningstillfället ger upphov till skattepliktiga och avdragsgilla tempo-

rära skillnader av lika belopp, till exempel första redovisningstillfället

för en leasingskuld och motsvarande nyttjanderätt för tillgången vid

leasingperiodens början. Ändringen påverkar SEK:s redovisningsprin-

ciper men medför inte någon betydande inverkan på SEK:s ﬁnansiella

rapporter, kapitaltäckning eller stora exponeringar. Övergångseﬀek-

ten för ingående balanser 2023 var obetydlig. SEK har under ärde

kvartalet 2023 övergått från avancerad metod till förenklad metod

för försiktig värdering i enlighet med artikel 4 i den delegerade för-

ordningen (EU) nr 2016/101. Metodbytet innebär en positiv påverkan

på kapitalbasen.

(d) Segmentrapportering

Segmenten identiﬁeras utifrån den interna rapporteringen till Vd som

är identiﬁerad som den högste verkställande beslutsfattaren. SEK har

ett segment, utlåning, vilket baseras dels på vårt uppdrag från ägaren

som är att på kommersiella och hållbara grunder säkerställa tillgång till

ﬁnansiella lösningar för svensk exportnäring, dels på hur styrning och

resultatuppföljning av verksamheten sker. Någon segmentrapporte-

ring upprättas därför inte. Upplysningar om geograﬁsk fördelning och

intäkt per produktgrupp återﬁnns i not 2.

(e) Redovisning av rörelseintäkter

(i) Räntenetto

Ränteintäkter och räntekostnader hänförliga till ﬁnansiella tillgångar

och skulder, oavsett kategoritillhörighet, redovisas i räntenettot.

Ränteintäkter och räntekostnader bruttoredovisas med undantag för

ränteintäkter och räntekostnader från derivat som nettoredovisas.

Räntor för alla derivat som säkrar upplåning redovisas som räntekost-

nader, och räntor för alla derivat som säkrar tillgångar redovisas som

ränteintäkter, oavsett om kontraktens räntor netto utgör ränteintäkt

eller räntekostnad. Detta illustrerar upplåningens verkliga räntekost-

nad efter beaktande av ekonomiska säkringar. Negativa räntor på till-

gångar redovisas som räntekostnader och negativa räntor på skulder

redovisas som ränteintäkter. Ränteintäkter beräknade enligt eﬀek-

tivräntemetoden vilka presenteras i SEK:s rapport över totalresultat

innefattar enbart ränteintäkter på ﬁnansiella tillgångar värderade till

upplupet anskaﬀningsvärde och räntor för de derivat som säkrings-

redovisas för dessa tillgångar. Detta då eﬀektivräntemetoden framför-

allt är en värderingsteknik för att beräkna upplupet anskaﬀningsvärde

och allokera ränta över tid. Dessa ränteintäkter och motsvarande

räntekostnader beräknas och redovisas med tillämpning av eﬀektiv-

räntemetoden. Eﬀektivräntan innefattar avgifter som anses vara en

integrerad del av eﬀektivräntan för ett ﬁnansiellt instrument (vanligen

avgifter erhållna som kompensation för risk). Ränteliknande garanti-

provisioner ingår som en del av eﬀektivräntan. Eﬀektivräntan motsvarar

den ränta som används för att diskontera avtalsenliga framtida kassa-

ﬂöden till redovisat värde på den ﬁnansiella tillgången eller skulden.

Posten övriga ränteintäkter innefattar ränteintäkter på ﬁnansiella till-

gångar värderade till verkligt värde och ersättningen för CIRR-systemet.

Utöver ränteintäkter och räntekostnader ingår avgift för resolu-

tionsavgift och riskskatt i räntenettot, där de redovisas som räntekost-

nad. SEK administrerar, enligt uppdrag i den av staten utfärdade ägar-

anvisningen för bolaget, kreditgivningen i svenska statens system för

statsstödda exportkrediter (CIRR-systemet). Alla intäkter och kostna-

der relaterade till CIRR-systemet redovisas i SEK:s resultaträkning. SEK

erhåller kompensation från svenska staten i form av en administrativ

avgift som beräknas på utestående kapitalbelopp, vilken redovisas

som en del av ränteintäkter i SEK:s rapport över totalresultat då det är

en ränteliknande provision.

(ii) Avgifts- och provisionsnetto

Provisionsintäkter och provisionskostnader redovisas i SEK:s rapport

över totalresultat netto som avgifts- och provisionsnetto. I not brutto-

redovisas avgifts- och provisionsnetto med provisionsintäkter och pro-

visionskostnader.

(iii) Nettoresultat av ﬁnansiella transaktioner

Nettoresultat av ﬁnansiella transaktioner inkluderar realiserade vinster

och förluster på alla ﬁnansiella instrument och orealiserade vinster

och förluster på alla ﬁnansiella instrument värderade till verkligt värde

med undantag för sådana ﬁnansiella instrument där förändringen i

verkligt värde redovisas i övrigt totalresultat. Vinster och förluster

inkluderar vinster och förluster på grund av valutakursförändringar,

ränteändringar, förändringar av basisspread och förändringar i kredit-

värdighet hos motparten i det ﬁnansiella kontraktet. Posten inkluderar

också ineﬀektivitet i säkringssamband, d v s värdeförändringar avse-

ende säkrad risk och säkringsinstrument i verkligt värdesäkringar och

kassaﬂödessäkringar. Realiserade vinster och förluster på ﬁnansiella

instrument som värderats till upplupet anskaﬀningsvärde, till exempel

erhållen ränteskillnadsersättning och realiserade vinster/förluster på

återköp av egen skuld redovisas direkt under nettoresultat av ﬁnan-

siella transaktioner i samband med att de uppstår. För ﬁnansiella till-

gångar och skulder värderade till verkligt värde redovisas valutakurs-

Finansiella noter

fortsättning, not 1

Års- och hållbarhetsredovisning 2023

förändringar på det nominella beloppet som en valutakursförändring

medan valutakursförändringen på den förändring i verkligt värde som

uppstår på grund av andra komponenter inte särskiljs. Valutakurs-

förändringar ingår som en komponent i nettoresultat av ﬁnansiella

transaktioner.

(f) Finansiella instrument

(i) Redovisning i, och borttagande från,

rapport över ﬁnansiell ställning

Vid redovisning av ﬁnansiella instrument tillämpas aﬀärsdagsredovis-

ning vid redovisning och bortbokning av köpta värdepapper, emitte-

rade värdepapper och derivatinstrument. Övriga ﬁnansiella instru-

ment redovisas i rapport över ﬁnansiell ställning och borttages från

densamma på respektive likviddag. Skillnaden mellan det redovisade

värdet för en ﬁnansiell skuld eller tillgång (eller del av en ﬁnansiell

skuld eller tillgång) som utsläckts eller överförts till en annan part och

den ersättning som lämnats redovisas i rapport över totalresultat under

posten nettoresultat av ﬁnansiella transaktioner. En ﬁnansiell tillgång

eller skuld redovisas i rapporten över ﬁnansiell ställning endast när SEK

blir part i instrumentets avtalsmässiga villkor. En ﬁnansiell tillgång tas

bort från rapporten över ﬁnansiell ställning när de avtalsenliga rättig-

heterna till kassaﬂöden från den ﬁnansiella tillgången upphör, eller när

den ﬁnansiella tillgången överförs och överföringen kvaliﬁcerar för en

bortbokning. En ﬁnansiell skuld (eller del av en ﬁnansiell skuld) tas bort

från rapporten över ﬁnansiell ställning endast när den utsläcks – exem-

pelvis när den förpliktelse som är angiven i avtalet fullgörs, annulleras

eller upphör. Vid omförhandlade ﬁnansiella tillgångar såsom utlåning

tas den ﬁnansiella tillgången bort från rapport över ﬁnansiell ställning

när lånets villkor i betydande utsträckning är olika. Villkoren är att anse

som i betydande utsträckning olika om nuvärdet av kassaﬂöden av de

nya villkoren, inklusive nettot av erlagda arvoden och erhållna arvo-

den och det diskonterade värdet enligt den ursprungliga eﬀektivrän-

tan, skiljer sig med minst 10 procent från det diskonterade nuvärdet

av återstående kassaﬂöden för det ursprungliga skuldinstrumentet. Ett

byte av valuta eller motpart anses som ett i betydande utsträckning

olika villkor. Om det omförhandlade lånet innebär villkor som i allt

väsentligt är olika redovisas det som ett nytt lån.

(ii) Kvittning av ﬁnansiella tillgångar och skulder

Finansiella tillgångar och skulder kvittas i rapport över ﬁnansiell ställ-

ning när koncernen har en legal rätt att kvitta beloppen vid betalning

och avser att antingen kvitta beloppen vid betalning eller att reali-

sera tillgången och slutbetala skulden samtidigt. Derivattillgångar

och derivatskulder gentemot centrala motparter för clearing kvittas

i rapport över ﬁnansiell ställning men erhållna eller betalda säkerhe-

ter redovisas separat som betalda eller erhållna kontantsäkerheter. Se

not 14 för ytterligare upplysningar om kvittning av ﬁnansiella tillgångar

och skulder.

(iii) Klassiﬁcering av ﬁnansiella tillgångar och skulder

SEK klassiﬁcerar ﬁnansiella tillgångar och skulder i två kategorier som

utgör grunden för värdering: Upplupet anskaﬀningsvärde och verkligt

värde via resultatet.

Finansiella tillgångar till upplupet anskaﬀningsvärde.

Balansposterna

likvida medel, utlåning till kreditinstitut, utlåning till allmänheten samt

utlåning dokumenterad som räntebärande värdepapper redovisas till

upplupet anskaﬀningsvärde i och med att följande kriterier uppfylls

för samtliga tillgångar:

•

Den ﬁnansiella tillgången ingår i en portfölj vars aﬀärsmodell är att

inkassera avtalsenliga kassaﬂöden

•

De avtalsmässiga villkoren för den ﬁnansiella tillgången innebär att

de erhållna kassaﬂödena enbart är ersättning för nominellt belopp

och ränta (SPPI) på utestående nominellt belopp.

IFRS 9 kräver att SEK klassiﬁcerar ﬁnansiella tillgångar på grundval av

de kontraktuella kassaﬂödenas egenskaper i det fall den ﬁnansiella till-

gången hålls inom en aﬀärsmodell vars syfte är att hålla tillgångar för

att erhålla kontraktuella kassaﬂöden.

Bedömningen av egenskaperna i kontraktuella kassaﬂöden syftar till

att identiﬁera om de kontraktuella kassaﬂödena avser ”enbart betal-

ningar av kapitalbelopp och ränta på utestående kapitalbelopp”, ett

’SPPI-test’. Kontraktuella kassaﬂöden som endast avser betalningar av

kapitalbelopp och ränta är förenliga med ett grundläggande lånear-

rangemang, vilket är en förutsättning för att kunna värdera instrumen-

tet till upplupet anskaﬀningsvärde. SEK har tagit fram ett verktyg för

genomförande och dokumentation för utvärdering och bedömning

av ﬁnansiella tillgångar i utlåningsportföljerna, där relevanta faktorer

beaktas såsom ränteförfall i relation till räntesättningsperiod, räntetak/

räntegolv, indexlänkad kupong/ränta, hållbarhetslänkning, trigger för

betalning, valutamismatch, statlig ränta och förtida återbetalning.

Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultatet.

Deri-

vat värderas till verkligt värde. Räntebärande värdepapper som ingår i

SEK:s likviditetsplaceringar, det vill säga balansposterna statsskuldför-

bindelser/statsobligationer och andra räntebärande värdepapper än

utlåning, redovisas till verkligt värde då dessa ingår i en portfölj vars

aﬀärsmodell innebär att den utvärderas till verkligt värde. Följande

parametrar har utvärderats i relation till likviditetsportföljen:

•

Intern målsättning och styrning med likviditetsportföljen, samt

dokumentation därav

•

Hantering och aﬀärsmässig uppföljning

•

Riskhantering, uppföljning och rapportering

•

Frekvens, syfte och volym avseende observerade försäljningar

•

Ersättningsmodeller, och huruvida dessa påverkas av

värderingsmetod.

Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde redovisas i rapport över

ﬁnansiell ställning till verkligt värde. Förändringar i verkligt värde redo-

visas i resultatet under raden nettoresultat av ﬁnansiella transaktioner.

Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultatet

. När av

SEK emitterade värdepapper innehåller inbäddade derivat klassiﬁceras

hela instrumentet oåterkalleligt till verkligt värde enligt verkligt värde-

optionen. Derivaten värderas till verkligt värde. Finansiella skulder vär-

derade till verkligt värde redovisas i rapport över ﬁnansiell ställning till

verkligt värde. Förändringar i verkligt värde redovisas i resultatet under

raden nettoresultat av ﬁnansiella transaktioner med undantag för vinster

och förluster som uppstår på grund av förändring av SEK:s egen kredit-

risk på skulder klassiﬁcerade enligt verkligt värde-optionen. Sådana

förändringar redovisas i reserv för förändring i egen kreditrisk i övrigt

totalresultat och omklassiﬁceras inte till resultatet.

Finansiella skulder till upplupet anskaﬀningsvärde

. Övriga av SEK

emitterade värdepapper som inte är klassiﬁcerade som ﬁnansiella skul-

der värderade till verkligt värde via resultatet värderas till upplupet

anskaﬀningsvärde i enlighet med eﬀektivräntemetoden. När ett eller

ﬂera derivat säkrar valuta-, ränte-, och/eller annan risk tillämpas verk-

ligt värde-säkring.

(iv) Presentation av vissa ﬁnansiella instrument

i rapport över ﬁnansiell ställning

Presentationen av ﬁnansiella instrument i rapport över ﬁnansiell ställ-

ning skiljer sig i vissa avseenden från kategoriseringen av ﬁnansiella

instrument som utgör grunden för värderingen. Utlåning dokumenterad

som värdepapper omfattar lån beviljade till kunder som är avtalsmäs-

sigt dokumenterade i form av räntebärande värdepapper, i motsats till

bilaterala låneavtal, vilka presenteras i rapport över ﬁnansiell ställning

antingen som utlåning till kreditinstitut eller utlåning till allmänheten.

Alla övriga ﬁnansiella tillgångar, som inte är presenterade i rapport

över ﬁnansiell ställning som utlåning dokumenterad som värdepapper,

presenteras antingen som likvida medel, statsskuldförbindelser/stats-

obligationer, andra räntebärande värdepapper än utlåning eller derivat.

(v) Redovisning av vissa ﬁnansiella instrument

Derivatinstrument.

I SEK:s normala aﬀärsverksamhet används olika

slag av derivatinstrument i syfte att säkra eller eliminera SEK:s ränte-

och valutakursrisker eller andra risker. Derivaten är klassiﬁcerade

som ﬁnansiella tillgångar eller skulder värderade till verkligt värde via

Finansiella noter

fortsättning, not 1

Års- och hållbarhetsredovisning 2023

resultatet. I de fall där SEK klassiﬁcerar ﬁnansiella skulder till verkligt

värde via resultatet enligt verkligt värde-optionen är syftet att undvika

den obalans som annars uppkommer och som beror på det faktum att

förändring i värdet av derivatet, redovisat till verkligt värde, inte skulle

matcha förändringen i värdet av den underliggande skulden som vär-

deras till upplupet anskaﬀningsvärde.

Garantier.

SEK är innehavare av ﬁnansiella garantier i samband med

sin långivning. Sådana kreditgarantier redovisas normalt i enlighet

med SEK:s etablerade redovisningsregler som garantier och redovisas

därför inte i balansräkningen förutom avseende den förutbetalda kost-

naden relaterat till garantiavgiften som erlagts i förskott för framtida

perioder. När SEK klassiﬁcerar ett riskavtäckande instrument som en

ﬁnansiell garanti äger alltid SEK den speciﬁka tillgång som den ﬁnan-

siella garantin riskavtäcker och den potentiella ersättningen som SEK

kan erhålla från motparten under garantin representerar endast inträf-

fad förlust för SEK relaterad till innehavet. Premier för köpta ﬁnansiella

garantier periodiseras och redovisas i räntenettot. Kreditderivat redo-

visas till verkligt värde över resultatet.

Inbäddade derivat.

I sin ordinarie verksamhet emitterar SEK ﬁnansiella

skulder som ofta innehåller inbäddade derivat. När ﬁnansiella skulder

innehåller inbäddade derivat där de ekonomiska egenskaperna och

riskerna i instrumentets unika komponenter inte är besläktade klassi-

ﬁceras hela instrumentet oåterkalleligt som ﬁnansiella skulder värde-

rade till verkligt värde via resultatet enligt verklig värde-optionen, och

därmed avskiljs inte det inbäddade derivatet.

Avtalade ännu inte utbetalda lån samt bindande oﬀerter.

Informa-

tion om avtalade ännu inte utbetalda lån och bindande oﬀerter, som

lämnas som tilläggsupplysning under rubriken Åtaganden i not 23

redovisas som icke diskonterade framtida kassaﬂöden avseende låne-

utbetalningar relaterade till lån som är accepterade men inte utbetalda

på rapportdagen samt bindande oﬀerter.

Återköpta skuldförbindelser.

SEK återköper från tid till annan sina

egna skuldförbindelser. Realiserade vinster eller förluster vid återköp

redovisas i rapport över totalresultat som en komponent av netto-

resultat av ﬁnansiella transaktioner.

Tillgångar och skulder relaterade till CIRR-systemet.

Alla tillgångar

och skulder relaterade till CIRR-systemet inkluderas i SEK:s tillgångar

respektive skulder i koncernens rapport över ﬁnansiell ställning och

moderbolagets balansräkning då SEK bär kreditrisken för utlåningen

och är avtalspart avseende utlåning och upplåning. Orealiserade

omvärderingseﬀekter på derivat tillhörande CIRR-systemet netto-

redovisas under övriga tillgångar.

(vi) Säkringsredovisning

SEK tillämpar säkringsredovisning i de fall då derivat används för att

skapa ekonomisk säkring och säkringsrelationen kvaliﬁcerar för säkrings-

redovisning, förutom för utlåning inom CIRR-systemet där säkringsredo-

visning inte tillämpas. Den metod som används för säkringsredovisning

är antingen säkring av verkligt värde eller kassaﬂödessäkring.

Säkring av verkligt värde.

Säkring av verkligt värde används för trans-

aktioner där ett eller ﬂera derivat säkrar ränterisk som uppkommit från

en fastförräntad ﬁnansiell tillgång eller skuld. När säkring av verkligt

värde används omvärderas den säkrade posten till verkligt värde med

avseende på den risk som säkras. SEK deﬁnierar risken som säkras i säk-

ring av verkligt värde som risk för förändring av verkligt värde hänförlig

till vald referensränta (benämnd som ränterisk). Den säkrade posten

kan vara en del av den ﬁnansiella tillgången eller skulden, det vill säga

avse mindre än hela förändringen i verkligt värde för den ﬁnansiella

tillgången eller skulden till exempel en del av löptiden eller det nomi-

nella beloppet. Säkringsinstrument kan vara ett eller ﬂera derivat som

byter fast ränta till rörlig ränta i samma valuta (räntederivat) eller ett

eller ﬂera derivat som byter fast ränta i en valuta till rörlig ränta i en

annan valuta (ränte- och valutaderivat) då även valutarisken ingår i

säkringen av verkligt värde. Både vid identiﬁeringen av säkringsförhål-

landet, och under dess löptid, förväntas SEK:s säkringsrelationer var

eﬀektiva avseende att kvitta förändringar i verkligt värde hänförliga

till den säkrade risken. Eﬀektiviteten utvärderas genom att jämföra

väsentliga villkor för den säkrade posten och säkringsinstrumentet.

Om de är identiska, men omvända, anses säkringsförhållandet vara

100 procent effektivt. Säkringskvoten är 1:1 utom under särskilda

omständigheter när SEK kan välja en annan säkringskvot för att för-

bättra eﬀektiviteten. Potentiella källor till säkringsineﬀektivitet i SEK:s

säkringsförhållande är:

•

förändring i tidpunkten för betalning av den säkrade posten

•

derivatet har ett ingående verkligt värde på grund av skillnader

mellan aﬀärsdag och identiﬁeringen av säkringsförhållandet

•

valutabasis behandlas olika vid beräkning av förändring i verkligt

värde för säkringsinstrumentet och den säkrade posten

•

en väsentlig förändring i kreditrisk för någon av motparterna

•

eﬀekten av reformen för nya referensräntor, då den kan innebära

olika påverkan på den säkrade posten och säkringsinstrumentet.

Kreditrisken övervakas löpande av SEK:s kreditavdelning. Kreditrisken

associerad med SEK och motparten vid identiﬁeringen av säkrings-

förhållandet är minimal och dominerar inte de förändringar som föl-

jer av det ekonomiska sambandet. En omvärdering sker i de fall när en

väsentlig förändring i kreditrisk sker för någon av parterna, till exempel

vid fallissemang.

De säkringsinstrument som SEK använder är föremål för säkerhets-

marginaler, clearing och kontantsäkerheter, vilket väsentligt reducerar

kreditrisken för de involverade parterna. Det är därför osannolikt att

kreditrisken ska dominera förändringarna i verkligt värde på säkrings-

instrumentet.

Ineﬀektiviteten deﬁnieras som skillnaden i förändringar i verkligt

värde avseende den säkrade risken hos den säkrade posten och säk-

ringsinstrumentet. Ineﬀektiviteten redovisas automatiskt i resultatet

vid omvärdering av den säkrade posten och säkringsinstrumentet.

Kassaﬂödessäkring.

Kassaﬂödessäkring används för transaktioner där

ett eller ﬂera derivat säkrar risk för variationer i kassaﬂöden som upp-

kommit från en ﬁnansiell tillgång eller skuld med rörlig ränta. Vid

kassaﬂödessäkring redovisas den säkrade tillgången eller skulden till

upplupet anskaﬀningsvärde och den del av verkligt värdeförändringar

i säkringsinstrumentet som bedöms vara eﬀektiv redovisas i övrigt

totalresultat och ackumuleras i reserv för kassaﬂödessäkringar under

eget kapital. Den ineﬀektiva delen av verkligt värdeförändringarna på

säkringsinstrumentet redovisas i resultatet under nettoresultat av

ﬁnansiella transaktioner. När det säkrade kassaﬂödet redovisas i resul-

tatet omförs säkringsinstrumentets värdeförändring i rapport över

totalresultat från övrigt totalresultat till resultatet, d v s när ränteintäk-

ten eller räntekostnaden redovisas. SEK deﬁnierar riskerna som säkras i

kassaﬂödessäkring som risk för förändring av kassaﬂöden hänförlig till

vald referensränta (benämnd som kassaﬂödesrisk). Säkringsinstrument

kan vara ett eller ﬂera derivat som byter rörlig ränta till fast ränta i

samma valuta (räntederivat) eller ett eller ﬂera derivat som byter rörlig

ränta i en valuta till fast ränta i en annan valuta (ränte- och valuta-

derivat). Vid mätning av kassaﬂödessäkringarnas eﬀektivitet används

den hypotetiska derivatmetoden, vilket innebär att förändringen i ett

perfekt hypotetisk derivat anses motsvara nuvärdet av den ackumule-

rade förändringen i förväntade framtida kassaﬂöden från den säkrade

transaktionen. De möjliga källorna till ineﬀektivitet i kassaﬂödessäk-

ringar är normalt desamma som vid säkring av verkligt värde (se ovan).

Om kassaﬂödessäkringen inte längre uppfyller villkoren för säkringsredo-

visning, om säkringsinstrumentet avyttras, och ackumulerade vinster

eller förluster avseende säkringen ﬁnns i eget kapital, kvarstår dessa

vinster eller förluster i eget kapital och periodiseras via övrigt total-

resultat till räntenettot över den säkrade postens återstående löptid.

(vii) Principer för fastställande av verkligt

värde på ﬁnansiella instrument

SEK utgår från följande uppdelning för att fastställa metoder som

använts för framtagande av verkligt värde för ﬁnansiella instrument:

•

Nivå 1: noterade (ojusterade) priser på aktiva marknader för iden-

tiska tillgångar eller skulder

Finansiella noter

fortsättning, not 1

Års- och hållbarhetsredovisning 2023

•

Nivå 2: värderingsmodeller där marknadsdata som har signiﬁkant

påverkan på verkligt värde är observerbar, antingen direkt eller indi-

rekt och

•

Nivå 3: värderingsmodeller med inslag av egna uppskattningar där

dessa uppskattningar har en signiﬁkant påverkan på verkligt värde.

SEK redovisar överföringar mellan nivåer i verkligt värde-hierarkin i

början av den rapportperiod som förändringen har ägt rum.

För alla klasser av ﬁnansiella instrument (tillgångar och skulder)

som redovisas till verkligt värde bestäms det verkliga värdet utifrån

observerade marknadspriser eller etablerade värderingsmodeller.

Om marknaden för ﬁnansiella instrument inte är aktiv fastställs verk-

ligt värde med hjälp av en värderingsteknik. Syftet är att fastställa vad

transaktionspriset skulle ha varit vid värderingstidpunkten för en trans-

aktion mellan parter som är oberoende av varandra där transaktionen

är motiverad av sedvanliga aﬀärsvillkor. Värderingstekniker innefattar

att använda nyligen genomförda transaktioner mellan kunniga parter

som är oberoende av varandra och har ett intresse av att transaktionen

genomförs, om sådana ﬁnns tillgängliga. Vidare kan aktuellt verkligt

värde för ett annat instrument som är i det väsentliga likadant använ-

das. Om sådana inte ﬁnns värderas instrumenten genom att diskontera

instrumentets framtida kassaﬂöden eller med hjälp av modeller för

optionsvärdering. Med regelbundna intervall kalibreras värderingstek-

niken och dess giltighet prövas genom att använda priser från obser-

verbara aktuella marknadstransaktioner i samma instrument, eller

baserat på tillgänglig observerbar marknadsdata, eller jämföra med

motpartens priser.

Vid beräkning av verkligt värde med värderingsmodeller strävar

SEK efter att använda sig av likvida och observerbara marknadsno-

teringar (marknadsdata) i så hög utsträckning som möjligt, för att vär-

deringen bäst ska återspegla marknadens syn på priser. Marknadsdata

används, direkt eller indirekt, vid beräkning av verkligt värde. Exempel

på indirekt användning av marknadsdata är:

•

diskonteringskurvor som skapas med hjälp av observerbar marknads-

data men sedan interpoleras för att beräkna icke observerbara räntor

•

modellparametrar i kvantitativa modeller som används för att vär-

dera en strukturerad produkt till verkligt värde, där modellens para-

metrar kalibreras så att man med hjälp av tillgänglig marknadsdata

kan återskapa observerade priser på liknande instrument.

I vissa fall, på grund av låg likviditet i marknaden, ﬁnns det inte tillgång

till observerbar marknadsdata. SEK grundar i dessa fall, i enlighet med

marknadsstandard, sin värdering på marknadsdata baserat på liknande

observerbar marknadsdata. Ett exempel är att om det inte ﬁnns några

observerbara marknadspriser för en obligation så värderas den med

en kreditkurva som baseras på observerbara marknadspriser för ett

instrument med samma kreditrisk.

För observerbar marknadsdata använder sig SEK av tredjeparts-

information som baserar sig på handlade kontrakt (till exempel Bloom-

berg). Denna typ kan delas in i två grupper där den första gruppen är

direkt observerbara priser och den andra gruppen är marknadsdata

beräknad från observerade priser. SEK säkerställer löpande att mark-

nadsdata är av god kvalitet och en grundlig validering av marknadsdata

görs kvartalsvis i samband med den ekonomiska rapporteringen.

För transaktioner som inte kan värderas baserat på observerbar

marknadsdata är användning av icke observerbar marknadsdata nöd-

vändig. Exempel på icke observerbar marknadsdata är diskonterings-

kurvor som skapas med hjälp av observerbar marknadsdata men sedan

extrapoleras för att beräkna icke observerbara räntor, korrelationer

mellan olika underliggande marknadsparametrar och volatiliteter på

långa löptider. Icke observerbar marknadsdata i form av korrelationer

beräknas utifrån tidsserier av observerbar data. Värderingsmodellerna

som SEK använder överensstämmer med accepterade metoder för

prissättning av ﬁnansiella instrument. Justeringar till verkligt värde till-

lämpas av SEK där det ﬁnns ytterligare faktorer som marknadsaktörer

tar hänsyn till som inte fångas av värderingsmodellen. Den oberoende

riskfunktionen bedömer nivån på justeringar till verkligt värde för att

återspegla motpartsrisk, SEK:s egen kreditvärdighet och andra icke

observerbara parametrar när så är relevant.

Modeller för värdering av ﬁnansiella instrument godkänns av SEK:s

CFO. Nya modeller tillsammans med validering anmäls till FRU minst

årligen. Ett grundläggande krav för att använda en värderingsmodell

är att den har validerats och därefter blivit godkänd. Validering

genomförs av den oberoende riskfunktionen. Analys av väsentlig

icke-observerbar marknadsdata, justeringar till verkligt värde och

väsentliga värdeförändringar av nivå-3-instrument utförs kvartalsvis

genom rimlighetskontroller.

(viii) Fastställande av verkligt värde för vissa

typer av ﬁnansiella instrument

Derivatinstrument.

Derivatinstrument redovisas till verkligt värde och

det verkliga värdet bestäms utifrån etablerade värderingsmodeller

eller noterade priser. Vid beräkning av verkligt värde för ett derivat-

instrument bedöms påverkan på verkligt värde av kreditrisken (egen

eller motpartens) med hjälp av noterade priser på kreditderivat med

motparten eller SEK som underliggande exponering för kreditderi-

vatet, om sådana priser ﬁnns tillgängliga.

Emitterade värdepapper.

Vid beräkning av verkligt värde på emit-

terade värdepapper bedöms påverkan på verkligt värde av den

bedömda kreditrisken på SEK baserat på internt etablerade modeller.

Dessa baseras om möjligt på observerbara priser. I fall då sådana inte

ﬁnns tillgängliga utnyttjas exempelvis nyligen genomförda transak-

tionsavslut eller en spread mot likartade låntagare.

Emitterade värdepapper som är sammansatta ﬁnansiella instrument

med inbäddade derivat.

SEK emitterar värdepapper på många ﬁnan-

siella marknader. En stor del av dessa är sammansatta ﬁnansiella instru-

ment med inbäddade derivat. SEK:s policy är att säkra risker i dessa

instrument genom att använda derivat för att få eﬀektiva ekonomiska

säkringar. Sådana sammansatta finansiella instrument klassificeras

oåterkalleligt i sin helhet som ﬁnansiella skulder värderade till verkligt

värde via resultatet, och därmed avskiljs inte derivatet. Eftersom det

inte ﬁnns några noterade marknadspriser för denna grupp av trans-

aktioner används värderingsmodeller för att beräkna verkligt värde.

Metoden som tillämpas för att för att fastställa den förändring i verkligt

värde för den ﬁnansiella skulden som härrör från förändringar i SEK:s

egen kreditrisk (OCA) baseras på förändringen i kreditrisken för den

ﬁnansiella skulden från tidpunkten när skulden redovisades i rapport

över ﬁnansiell ställning till balansdagen. I praktiken innebär detta att

OCA innefattar all marknadsrörelse utöver rörelse i benchmarkräntan

eller de inbäddade derivaten.

(ix) Nedskrivning av ﬁnansiella tillgångar

Nedskrivning av ﬁnansiella tillgångar baseras på förväntade framtida

kreditförluster (ECL). Alla tillgångar som värderas till upplupet anskaﬀ-

ningsvärde liksom kreditåtaganden och ﬁnansiella garantier omfattas

av prövningen av nedskrivningsbehovet.

SEK använder både modeller och expertbedömning för att beräkna

reserver för förväntade kreditförluster. Graden av expertbedömning

beror på modellernas resultat, materialitet och tillgänglig informa-

tion och kan användas för att ta hänsyn till faktorer som inte fångas av

modellerna. Modellen för ECL-beräkning utgår från att en exponering

kan återﬁnnas i tre olika stadier. Samtliga exponeringar återﬁnns från

början i stadie 1. I stadie 1 återﬁnns också exponeringar där kreditrisken

inte längre är väsentligt förhöjd och som därför omklassiﬁcerats från

stadie 2. I stadie 1 ska ECL-beräkningen motsvara reserveringar base-

rade på förväntade kreditförluster under de kommande 12 månaderna

(12mECL). I de fall kreditrisken har ökat väsentligt sedan det första

redovisningstillfället ﬂyttas exponeringen till stadie 2. I stadie 2 åter-

ﬁnns också exponeringar där motparten/exponeringen inte längre är

i fallissemang och som därför omklassiﬁcerats från stadie 3, samt en

mindre del exponeringar som saknar initial rating och där ratingen är

under BBB. I stadie 2 baseras reserveringen på förväntade kreditför-

luster under tillgångens återstående löptid (LTECL). Ifall exponeringen

fallerar ﬂyttas exponeringen till stadie 3, där ECL-beräkningen fortsatt

baseras på LTECL. 12mECL utgörs av den delen av LTECL som här-

stammar från förväntade kreditförluster baserade på sannolikheten för

Finansiella noter

fortsättning, not 1

Års- och hållbarhetsredovisning 2023

fallissemang (PD) inom 12 månader från balansdagen. Både LTECL och

12mECL beräknas på individuell basis.

SEK:s modellval är att använda kreditratingmodell för samtliga

exponeringar, d v s att beräkna förväntade kreditförluster (ECL) genom

användning av sannolikheten för fallissemang (PD), förlust vid fallisse-

mang (LGD) och kreditexponering vid fallissemang (EAD).

Väsentlig ökning av kreditrisk.

En väsentlig ökning av kreditrisk är en

relativ bedömning där kreditkvaliteten på balansdagen jämförs med

kreditkvaliteten initialt då exponeringen redovisades. Utgångspunk-

ten vid bedömning av vad som ska utgöra kriterier för bedömning av

kreditrisk är den beﬁntliga processen för kreditriskuppföljning och

kreditriskhantering som tillämpas av SEK. Kreditrisk följs upp genom

att samtliga motparter får en riskklassiﬁcering (rating), vilket medför

att riskklassiﬁcering ska vara grunden i uppföljning ifall en väsentlig

ökning av kreditrisk har inträﬀat. Vidare används idag indikatorer som

antal dagar förfallet, anståndsåtgärder och andra riskhöjande faktorer,

såsom covenantavvikelser, för att följa upp kreditrisken i exponeringar

och hos motparter. Dessa indikatorer tillämpas för att bedöma kredi-

trisken och huruvida en väsentlig ökning av kreditrisk har inträﬀat.

•

Riskklassiﬁcering

. En väsentlig ökning av kreditrisk deﬁnieras utifrån

ett visst antal stegs försämring av initial rating där en åtskillnad görs

mellan exponeringar med initial rating AAA till A - och övriga.

•

Antal dagar förfallet

. SEK tillämpar den presumtion som speci-

ﬁkt anges i IFRS 9 och tillämpar mer än 30 dagar förfallen fordran

som ett kriterium vid bedömning av väsentlig ökning av kreditrisk.

Samtliga exponeringar som är mer än 30 dagar förfallet kommer

därmed att återﬁnnas i stadie 2 och LTECL beräknas på dessa expo-

neringar. För att säkerställa att det inte längre föreligger en väsentlig

ökning av kreditrisk tillämpas en karenstid efter att betalning åter

skett och det inte längre ﬁnns några förfallna fordringar för den

exponeringen. Lämplig prövotid bedöms löpande för att vid var tid

säkerställa att det är en rimlig prövotid givet SEK:s exponeringar och

betalningsstrukturer.

•

Anståndsåtgärder

. Exponeringar som omfattas av anståndsåtgärder

har en bedömd förhöjd kreditrisk och kommer därmed även vid till-

lämpning av IFRS 9 bedömas ha en väsentligt ökad kreditrisk. I likhet

med kriteriet förfallna dagar kommer en karenstid att tillämpas för

att säkerställa att exponeringen inte längre har en förhöjd kreditrisk

vid den tidpunkt då den ﬂyttas tillbaka till stadie 1. Lämplig prövotid

kommer löpande att bedömas för att vid var tid säkerställa att det är

en rimlig prövotid givet SEK:s exponeringar och grunderna till att

exponeringen markerades som anstånd.

•

Andra riskhöjande faktorer

. Det kan ﬁnnas andra faktorer som

indikerar att exponeringen eller motparten har en förhöjd kredit-

risk, vilket inte fångas av förändring i riskklassiﬁcering, förfallna

dagar eller anståndsåtgärder. Exempel på detta är återkommande

waivers med påverkan på kreditrisken, branschutveckling och

extraordinära förändringar i ledning och/eller styrelse. För att fånga

upp dessa riskhöjande faktorer kan ledningen göra en speciﬁk kvali-

tativ bedömning av väsentligt ökad kreditrisk hos en motpart.

Då denna bedömning är en kvalitativ expertbedömning kommer

prövotiden för en eventuell förﬂyttning tillbaka till stadie 1 att beak-

tas vid bedömningen och ingen extra prövotid kommer att tillämpas

utöver det.

Fallissemang.

Ifall exponeringen fallerar ﬂyttas exponeringen till sta-

die 3, där ECL-beräkningen fortsatt baseras på LTECL. I redovisningen

vid tillämpning av IFRS 9 deﬁnieras fallissemang som att:

•

SEK bedömer det som osannolikt att motparten kommer att betala

sina låneförpliktelser fullt ut oaktat om säkerheter eller garantier

tas i anspråk, oberoende av eventuella förfallna belopp eller antal

kalenderdagar sedan de förfallit till betalning. Detta inkluderar även

synnerliga skäl, som att riskmotpartens ﬁnansiella ställning eller

motsvarande är sådan att motparten beﬁnner sig i en situation som

från borgenärssynpunkt motsvarar någon form av ackords- eller

insolvensförfarande. Detta benämns ’unlikely to pay’.

•

Riskmotparten är sen att betala en fordran med mer än

kalenderdagar.

Om någon exponering mot en motpart anses fallerad, anses samtliga

exponeringar mot den motparten vara fallerade. I de fall en exponering

eller motpart som tidigare klassiﬁcerats som fallerad inte längre upp-

fyller deﬁnitionen anses exponeringen eller motparten inte längre som

fallerad. För att säkerställa att det inte längre föreligger fallissemangs-

status tillämpas en prövotid efter att exponeringen eller motparten

inte längre anses vara fallerad och därmed ska återgå till stadie 2.

Beräkning av förväntade kreditförluster (ECL).

ECL baseras på vad

SEK objektivt förväntar sig förlora på exponeringen givet kunskapen

på balansdagen och med beaktande av vad som kan komma att inträﬀa

i framtiden. ECL är ett sannolikhetsvägt belopp som bestäms genom

att utvärdera utfall av ﬂera möjliga scenarier, där data som ska beaktas

är både information från tidigare förhållanden, nuvarande förhållan-

den och prognoser för framtida ekonomiska förutsättningar. Den för-

väntade kreditförlusten ska beräknas på låntagaren, vilket innebär att

PD på låntagare (och inte på garant) används i modellen.

Vidare ska LGD inkorporera aktuella förväntningar om framtiden, d v s

alla kassaﬂöden, inklusive garantier. Beräkningen av ECL är Point-in-Time

och ingående parametrar PD, LGD och EAD är alla Point-in-Time och ska

inte förväxlas med motsvarande parametrar för kapitaltäckningen.

Sannolikheten för fallissemang (PD).

PD är sannolikheten för att en

motpart fallerar i en eller ﬂera exponeringar inom 1 års horisont (för

stadie 1) eller under hela löptiden (för stadie 2 och 3). Vid beräkning av

förväntade kreditförluster under IFRS 9 representerar PD sannolikheten

för fallissemang vid en speciﬁk tidpunkt i en konjunkturcykel (Point-in-

Time PD). Då SEK inte har haft tillräckligt många fallissemang bygger

modellen på extern data. Data hämtas från ﬂera olika källor: OECD,

Federal Reserve och Standard & Poor’s. PD-modellen delas in i tre olika

geograﬁska segment: Nordamerika, Europa och Resten av världen.

SEK:s metodik innebär att tre scenarier tas fram för varje PD-kurva; ett

basscenario, ett downturn-scenario och ett upturn-scenario.

De tre scenarierna deﬁnieras av en vikt tilldelat varje scenario; vik-

terna ska summera till 1, det vill säga 100 procent. Vikterna utarbetas

kvartalsvis av en tvärfunktionell grupp inom SEK och fastställs sedan

av Vd. Genom att tilldela varje PD-kurva en vikt deﬁnierar SEK sina

förväntningar om framtida makroekonomisk utveckling.

Förlust vid fallissemang (LGD).

LGD är det belopp uttryckt som

procentuell andel av kreditexponering vid fallissemang som SEK för-

väntas förlora från en fallerad motpart. LGD-segmentering görs med

avseende på en indelning i Large corporate, Medium Enterprises och

Bank & Financial Companies. På grund av den låga fallissemangshisto-

riken i SEK:s utlåning modelleras LGD genom tillgång till fallissemangs-

data från Global Credit Data (GCD), med undantag för segmentet

Sovereign där LGD tas fram utifrån kvalitativ bedömning.

Vid bedömning av förväntade förluster i kassaﬂöden ska säkerheter

och andra kreditförstärkningar som är en del av avtalsvillkoren beak-

tas, under förutsättning att de inte särredovisas av företaget. Den LGD

som används i ECL-beräkning ska beakta samtliga kassaﬂöden som kan

komma att ﬂyta in vid ett eventuellt fallissemang. Detta inkluderar de

kassaﬂöden som SEK kan förvänta sig från säkerheter och garantier,

som är en del av avtalsvillkoren. Följaktligen beaktas i LGD garantier

där exponeringen är garanterad med en garanti som är en del av avtals-

villkoren såvida det inte bedöms ﬁnnas en ökad korrelation mellan lån-

tagare och garantimotpart.

Kreditexponering vid fallissemang (EAD).

Nedskrivningskravet enligt

IFRS 9 gäller samtliga ﬁnansiella tillgångar som värderas till upplupet

anskaﬀningsvärde. Vidare omfattas accepterat ej utbetalat, bindande

oﬀerter och utställda ﬁnansiella garantiavtal, vilka redovisas utanför

balansräkningen tills de tas i anspråk. När det gäller dessa ska en bedöm-

ning göras av hur stort belopp som låntagare kommer att ha dragit vid

fallissemang, då det enbart är det beloppet som ska ingå i ECL-beräk-

ningen. Detta kallas vanligtvis kreditkonverteringsfaktor (CCF).

ECL-beräkning ska göras utifrån hur exponeringen ser ut vid tid-

punkten för fallissemang, vilket medför att amorteringsstruktur och

eventuella förväntningar kring förtida återbetalning eller förläng-

ningsklausuler i avtal behöver tas i beaktande vid bedömning av EAD.

Finansiella noter

fortsättning, not 1

Års- och hållbarhetsredovisning 2023

Utifrån genomförda analyser bedöms kontraktuella löptider med

beaktande av amorteringsstruktur vara en bra approximation av de

förväntade löptiderna utifrån vilka beräkning av ECL ska göras. Det har

inte visat sig ﬁnnas något speciﬁkt mönster kring förtida återbetalning,

vilket skulle kunna utgöra basen för en annan ansats.

För beﬁntliga faciliteter (accepterat, ej utbetalat) ﬁnns två olika

konverteringsfaktorer (CCF:er) beroende på när i tiden fallissemang

sker: (1) för fallissemang inom ett år, beräknat på fallissemangsdata från

GCD (2) för fallissemang efter ett år, beräknat på intern fallissemangs-

data. För bindande oﬀerter av beﬁntliga faciliteter är CCF baserad

på intern historik för hur mycket av bindande oﬀerter som utnyttjas.

CCF:er används tillsammans med den preliminära amorteringsplanen

för både den utnyttjade och den outnyttjade delen av beﬁntliga faci-

liteter för att modellera den framtida exponeringen vid fallissemang.

För krediter i stadie 3 där SEK har egen nettorisk beräknas inte ned-

skrivningsbehovet i ECL-modellen, utan aﬀärsansvarig beräknar och

föreslår nedskrivningsbehov utifrån fastställda riktlinjer och metoder.

Styrelsens kreditutskott fastställer nedskrivningsbehoven för stadie 3.

Nedskrivning av en tillgångs redovisade värde sker mot reservkonto

som i rapport över ﬁnansiell ställning reducerar den post till vilken den

är hänförlig.

Bortbokning av nedskrivna tillgångar ur rapport över ﬁnansiell ställ-

ning görs när en förlust är konstaterad, d v s när det är uppenbart att

det är högst osannolikt att någon ytterligare del av SEK:s fordran på

motparten kommer att erhållas inom överskådlig framtid och när det

inte ﬁnns några garantier eller säkerheter som täcker fordringen. Bort-

bokning av nedskrivna tillgångar kan också göras när konkursförfaran-

det har avslutats och en slutlig förlust kan fastställas med beaktande av

värdet av eventuella tillgångar som innehas av konkursboet samt SEK:s

andel av sådana tillgångar.

Återvinningar av tidigare bortbokade tillgångar redovisas endast om

det är hög sannolikhet för att återvinning kommer att ske, såsom när en

konkurs håller på att avslutas och betalningen som SEK har att fordra

slutligen har fastställts.

Med en omstrukturerad lånefordran avses en lånefordran där SEK

har beviljat låntagaren eftergifter till följd av dennes försämrade ﬁnan-

siella situation. Efter en omstrukturering betraktas lånefordran vanli-

gen inte längre som osäker om åtagandena fullföljs i enlighet med de

nya villkoren. Eftergifter som har beviljats i samband med omstruktu-

reringen betraktas som kreditförluster.

(g) Kritiska redovisningsprinciper, bedömningar

och uppskattningar

Vid fastställande och tillämpning av redovisningsprinciper måste

ledningen i vissa fall göra bedömningar och antaganden som kan få

väsentlig betydelse på redovisningen i den ﬁnansiella rapporteringen.

Uppskattningarna är baserade på tidigare erfarenhet och antaganden

som bolaget anser är rättvisande. Dessa antaganden och bakom-

liggande beslut påverkar redovisningen av tillgångar, skulder, intäkter

och kostnader samt lämnade upplysningar. Verkligt utfall kan senare

avvika från de uppskattningar och antaganden som gjorts.

Bolaget anser att bedömningar gjorda relaterade till följande kritiska

redovisningsprinciper är den mest väsentliga:

•

Moderbolagets funktionella valuta.

Vidare har företaget identiﬁerat följande osäkerhetsfaktorer vid till-

lämpning av IFRS:

•

Värdering till verkligt värde av vissa ﬁnansiella instrument

•

Avsättning för förväntade kreditförluster.

(i) Moderbolagets funktionella valuta

SEK har fastställt att det är svenska kronor (Skr) som är företagets funk-

tionella valuta under IFRS. En betydande del av företagets tillgångar,

skulder och tillhörande derivat är avtalade eller har uppkommit i

utländsk valuta. Avgörande faktorer för bedömningen är att SEK:s eget

kapital är fastställt i svenska kronor och att en stor andel av SEK:s kost-

nader, särskilt personalkostnader, övriga kostnader och skatter, redo-

visas i svenska kronor. SEK hanterar sin risk i utländsk valuta genom att

säkra exponeringen mellan svenska kronor och andra valutor. Se not

26 för upplysningar om SEK:s valutapositioner.

(ii) Värdering till verkligt värde av vissa ﬁnansiella instrument

SEK redovisar en stor del av balansräkningen till verkligt värde, fram-

förallt räntebärande värdepapper redovisade på raderna statsskuld-

förbindelser/statsobligationer och andra räntebärande värdepapper

än utlåning, derivat och emitterade värdepapper. I de fall ﬁnansiella

instrument redovisas till verkligt värde beräknas dessa värden utifrån

marknadspriser, värderingsmodeller, externa parters värderingar och

diskonterade kassaﬂöden. En stor del av SEK:s ﬁnansiella instrument

är inte föremål för publik handel och noterade marknadspriser är inte

tillgängliga. Vid rapporteringen av belopp för tillgångar, skulder och

derivat liksom inkomster och utgifter är det nödvändigt att göra anta-

ganden och uppskattningar om det verkliga värdet på ﬁnansiella instru-

ment och derivat, i synnerhet då det förekommer onoterade eller illik-

vida värdepapper eller andra skuldinstrument. Om förutsättningarna

som ligger till grund för dessa antaganden och uppskattningar skulle

förändras, skulle de rapporterade beloppen kunna förändras. Se not

26 för upplysning om inverkan på värdet av ﬁnansiella tillgångar och

skulder om marknadsräntan stiger eller sjunker med en procentenhet.

Andra värderingsmodeller respektive antaganden kan medföra andra

resultat av värderingarna. SEK gör bedömningar om vilka som är de

mest lämpliga värderingsteknikerna för de ﬁnansiella instrumenten uti-

från grupperingar. I samtliga fall grundas besluten på en professionell

bedömning i enlighet med SEK:s redovisnings- och värderingspolicyer.

Ett grundläggande krav för att använda en värderingsmodell är att den

har validerats och därefter godkänts. Värderingsmodellerna som SEK

använder överensstämmer med accepterade metoder för prissätt-

ning av ﬁnansiella instrument. Justeringar till verkligt värde tillämpas

när det ﬁnns ytterligare faktorer som marknadsaktörer tar hänsyn till

som inte fångas av värderingsmodellen. En justering för CVA (Credit

Value Adjustment) och DVA (Debt Value Adjustment) görs för att

spegla motpartens kreditrisk respektive SEK:s egen kreditvärdighet

som påverkar derivatets verkliga värde (se not 13 för upplysningar om

förändringar i verkligt värde relaterade till kreditrisk).

När ﬁnansiella tillgångar eller ﬁnansiella skulder redovisas till verk-

ligt värde värderas instrumentet till sitt fullständiga verkliga värde,

inklusive eventuell kreditspread. Om noterade marknadspriser inte

är tillgängliga för sådana instrument är det nödvändigt att göra vissa

antaganden angående kreditspread avseende motparten eller egen

kreditspread beroende på om instrumentet är en tillgång eller skuld.

Utvecklingen på de ﬁnansiella marknaderna har i viss mån påverkat

de nivåer till vilka SEK kan emittera värdepapper. Denna förändring,

vilken är olika stor för olika marknader, är inkluderad i beräkningen av

verkligt värde för emitterade värdepapper. SEK emitterar värdepapper

på många ﬁnansiella marknader. En stor del av dessa är sammansatta

ﬁnansiella instrument med inbäddade derivat. SEK:s policy är att säkra

risker i dessa instrument genom att använda derivat med motsvarande

strukturer för att få eﬀektiva ekonomiska säkringar. Sådana samman-

satta ﬁnansiella instrument klassiﬁceras i sin helhet som ﬁnansiella

skulder värderade till verkligt värde. Eftersom det i regel inte ﬁnns

några noterade marknadspriser för denna grupp av transaktioner,

används värderingsmodeller för att beräkna verkligt värde. Brutto-

värdet på dessa instrument och derivat, som eﬀektivt säkrar varandra,

kräver komplexa bedömningar avseende den mest lämpliga värde-

ringstekniken, antaganden och estimat. Om andra värderingsmodel-

ler eller antaganden skulle användas, eller om antaganden förändras,

skulle det kunna resultera i andra resultat avseende värderingen. Bort-

sett från påverkan på värderingen av SEK:s kreditspread på egen skuld

och basisspreadar, kommer sådana värdeförändringar normalt att vara

motverkande.

SEK använder derivatinstrument för att begränsa och reducera

risker hänförliga till ﬁnansiella tillgångar och skulder. För att begränsa

motpartsrisk, det vill säga den form av kreditrisk som derivattrans-

aktioner ger upphov till, ingår SEK sådana transaktioner endast med

motparter med god kreditvärdighet. Vidare eftersträvar SEK att ingå

ISDA Masteravtal med tillhörande säkerhetsavtal, så kallade Credit

Finansiella noter

fortsättning, not 1

Års- och hållbarhetsredovisning 2023

Support Annex, med sina motparter. Detta innebär att högsta tillåtna

risknivå oavsett vilka marknadsvärdesförändringar som kan inträﬀa

fastställs på förhand.

Derivat är värderade till verkligt värde med hjälp av noterade mark-

nadspriser i mån av tillgång till sådana. Om marknadspriser inte är till-

gängliga används värderingsmodeller. SEK använder en modell för att

justera nettoexponeringens verkliga värde för förändringar i egen eller

motpartens kreditkvalitet. De modeller som används omfattar direkt

observerbara marknadsparametrar om sådana ﬁnns tillgängliga.

31 december 2023 uppgick ﬁnansiella tillgångar och skulder där

värderingsmodeller använts och där marknadsdata som har signiﬁkant

påverkan på verkligt värde är observerbar (nivå 2) till Skr 41 miljarder

(59) och Skr 23 miljarder (11), 12 procent (16) och 7 procent (3) av totala

ﬁnansiella tillgångar respektive totala ﬁnansiella skulder. Finansiella

tillgångar och ﬁnansiella skulder där värderingen inkluderar signiﬁ-

kanta icke observerbara parametrar (nivå 3) uppgick till Skr 0 miljarder

(0) och Skr 11 miljarder (31), 0 procent (0) och 3 procent (9) av totala

ﬁnansiella tillgångar respektive totala ﬁnansiella skulder. Bedömningen

av icke observerbara parametrar som ingår i modeller för att beräkna

marknadsvärde är förknippade med subjektivitet och osäkerhet, vilket

kan påverka redovisat resultat för speciﬁka positioner. Trots att SEK:s

värderingsmodeller är lämpliga och förenliga med de som används på

marknaden, så skulle andra modeller och antaganden för att bestämma

det verkliga värdet på vissa ﬁnansiella instrument kunna resultera i ett

annat estimat av det verkliga värdet på rapporteringsdagen. 31 decem-

ber 2023 uppgick de totala minimala och maximala eﬀekterna av att

förändra en eller ﬂera icke observerbara parametrar för att reﬂektera

antaganden under andra rimliga förhållanden för nivå 3-instrument till

Skr -25 miljoner (-155) respektive Skr 25 miljoner (155). Se not 13 för

upplysningar om värdeförändringar på tillgångar och skulder om icke

observerbara marknadsparametrar ändras och avsnitt f (vii) ovan för

principer för fastställande av verkligt värde på ﬁnansiella instrument.

(iii) Avsättning för förväntade kreditförluster

Reserveringar beräknas med hjälp av kvantitativa modeller som bygger

på indata, antaganden och metoder som i hög grad består av bedöm-

ningar från företagsledningen. Följande punkter kan i synnerhet ha stor

påverkan på nivån av reserveringar: fastställande av en väsentlig

ökning av kreditrisk beaktande av framåtblickande makroekonomiska

scenarier och värdering av både förväntade kreditförluster inom de

kommande 12 månaderna och förväntade kreditförluster under hela

löptiden. SEK deﬁnierar väsentlig ökning av kreditrisk som ett visst

antal stegs försämring av initial rating. Per 31 december 2023, om deﬁ-

nitionen hade varit ett steg mindre hade nedskrivningarna varit Skr 19

miljoner (15) högre, och om deﬁnitionen varit ett ytterligare steg hade

nedskrivningarna varit Skr 1 miljon (0) lägre. SEK:s metodik för beräk-

ning av sannolikheten för fallissemang innebär att tre scenarier som

viktas för varje PD-kurva, vilket deﬁnierar SEK:s förväntningar om

framtida makroekonomisk utveckling. Per 31 december 2023, om sanno-

likheten för ett downturn respektive upturn scenario skulle viktats

med 100 procent sannolikhet skulle nedskrivningarna varit Skr 61 mil-

joner (42) högre respektive Skr 76 miljoner (79) lägre. Den 31 december

2023 uppgick SEK:s totala utlåning inklusive poster utanför balansräk-

ningen till Skr 347 miljarder (354), och den relaterade reserven för

nedskrivningar uppgick till Skr 795 miljoner (223). Om till exempel de

faktiska beloppen av totala framtida kassaflöden vore 10 procent

högre eller lägre än de bedömda skulle det påverka rörelseresultatet

för räkenskapsåret som slutar 31 december 2023 med ytterligare cirka

Skr 80 miljoner (22) och eget kapital vid detta datum med cirka Skr 62

miljoner (18). Ett högre totalt framtida kassaﬂöde skulle påverka rörelse-

resultat och eget kapital positivt, medan ett lägre totalt framtida kassa-

ﬂöde skulle påverka rörelseresultat och eget kapital negativt.

(h) Moderbolaget

Årsredovisningen för moderbolaget, AB Svensk Exportkredit (publ),

har upprättats i enlighet med svensk lag, krav i enlighet med Lag om

årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (1995:1559)

(ÅRKL), RFR 2 Redovisning för juridiska personer, utgiven av Rådet för

ﬁnansiell rapportering, samt Finansinspektionens föreskrifter (FFFS

2008:25) vilket innebär att IFRS regelverk tillämpats så långt det varit

möjligt inom ramen för ÅRKL och Finansinspektionens föreskrifter.

Moderbolagets redovisningsprinciper är oförändrade förutom de änd-

ringar som presenterats för koncernen. Skillnader i redovisningsprinci-

per för moderbolaget jämfört med koncernen är följande:

(i) Resultaträkning

I enlighet med kraven i ÅRKL presenterar moderbolaget en resultat-

räkning kompletterad med en separat rapport för totalresultat. Vinster

och förluster som uppstår på grund av förändring av SEK:s egen kredit-

risk på skulder oåterkalleligt redovisade till verkligt värde redovisas i

moderbolaget under nettoresultat av ﬁnansiella transaktioner, medan

det i koncernen redovisas i övrigt totalresultat. Förväntade nedskriv-

ningar av obligationer värderade till upplupet anskaﬀningsvärde redo-

visas i moderbolagets resultaträkning separat under nedskrivning av

ﬁnansiella anläggningstillgångar.

(ii) Aktier i dotterbolag

Investeringar i dotterbolag redovisas till anskaﬀningsvärde och erhållna

utdelningar redovisas i resultatet.

(iii) Koncernbidrag

Till dotterbolag lämnade koncernbidrag redovisas, med beaktande av

dess skatteeﬀekt, som investering i andelar i koncernföretag i den mån

inte nedskrivning behövs.

(iv) Eget kapital

Eget kapital i moderbolaget består av följande poster: aktiekapital,

reservfond, fond för utvecklingsutgifter, fond för verkligt värde, balan-

serad vinst och årets resultat. Fond för verkligt värde består av säk-

ringsreserv (värdeförändringar på derivat i kassaﬂödessäkringar).

(v) Pensionsskuld

I moderbolaget tillämpas andra grunder för beräkning av förmåns-

bestämda planer än de som anges i IAS 19. I moderbolaget redovisas

BTP-planen som en avgiftsbestämd plan samt att moderbolaget följer

Tryggandelagens bestämmelser och Finansinspektionens föreskrif-

ter. Utöver redovisningen av BTP-planen som en avgiftsbestämd plan

är de väsentligaste skillnaderna jämfört med reglerna i IAS 19 främst

hur diskonteringsräntan fastställs samt att beräkning av den förmåns-

bestämda förpliktelsen sker utifrån nuvarande lönenivå utan anta-

gande om framtida löneökningar och att alla aktuariella vinster och

förluster redovisas i resultatet då de uppstår.

(i) Nya standarder och ändringar i standarder

och tolkningsuttalanden som ännu inte tillämpas

och som bedöms kunna påverka SEK

Nya IFRS-standarder eller IFRS IC-tolkningar, eller ändringar av dessa,

som ännu inte trätt i kraft, väntas inte ha någon väsentlig inverkan på

SEK:s ﬁnansiella rapporter, kapitaltäckning eller stora exponeringar.

Finansiella noter

Års- och hållbarhetsredovisning 2023

Not 2. Räntenetto

Skr mn	2023	2022	2021
Ränteintäkter
Utlåning till kreditinstitut	1 113	506	131
Utlåning till allmänheten	9 181	5 106	3 782
Utlåning dokumenterad som
räntebärande värdepapper	2 448	1 114	776
Räntebärande värdepapper
exklusive utlåning dokumenterade
som räntebärande värdepapper	2 885	535	50
Derivat	3 519	-797	-2 239
Administrativ ersättning
CIRR-systemet 1	261	237	198
Övriga tillgångar	31	28	21
Summa ränteintäkter	19 438	6 729	2 719
Räntekostnader
Räntekostnader exkl.
resolutionsavgift och riskskatt	-16 299	-4 353	-724
Resolutionsavgift	-94	-88	-88
Riskskatt	-150	-109	–
Summa räntekostnader	-16 543	-4 550	-812
Räntenetto	2 895	2 179	1 907

Inkluderar administrativ ersättning för utvecklingskrediter

med Skr 1 miljon (1).

Skr mn	2023	2022	2021
Ränteintäkterna var relaterade till:
Finansiella tillgångar värderade till
verkligt värde via resultatet	5 817	-32	-1 750
Derivat i säkringsredovisning	637	-183	-439
Finansiella tillgångar till upplupet
anskaﬀningsvärde	12 984	6 944	4 908
Summa ränteintäkter	19 438	6 729	2 719
Räntekostnaderna var relaterade till:
Finansiella skulder värderade till
verkligt värde via resultatet	1 048	1 346	530
Finansiella tillgångar värderade
till verkligt värde via resultatet
– negativ ränteintäkt	–	-37	-73
Finansiella tillgångar värderade
till upplupet anskaﬀningsvärde
– negativ ränteintäkt	–	0	0
Derivat i säkringsredovisning	-8 035	-1 405	2 146
Finansiella skulder till upplupet
anskaﬀningsvärde	-9 556	-4 454	-3 415
Summa räntekostnader	-16 543	-4 550	-812
Räntenetto	2 895	2 179	1 907

Ränteintäkter geograﬁska områden

Skr mn	2023	2022	2021
Sverige	7 256	1 907	863
Europa utom Sverige	6 866	1 071	-944
Länder utanför Europa	5 316	3 751	2 800
Summa ränteintäkter	19 438	6 729	2 719
Ränteintäkter per produktgrupp
Skr mn	2023	2022	2021
Utlåning till svenska exportörer	7 352	2 714	1 596
Utlåning till exportörernas kunder 1	3 679	1 782	932
Likviditet	8 407	2 233	191
Summa ränteintäkter	19 438	6 729	2 719

I ränteintäkterna för utlåning till exportörernas kunder ingår Skr 260

miljoner (236) som avser ersättning från CIRR-systemet, se not 24.

Not 3. Avgifts- och provisionsnetto

Skr mn	2023	2022	2021
Avgifts- och provisionsintäkterna
var relaterade till:
Utlåning	2	3	2
Summa	2	3	2
Provisionskostnaderna var
relaterade till:
Depå- och bankavgifter	-13	-10	-9
Courtage	-1	-2	-2
Övriga provisionskostnader	-39	-22	-20
Summa	-53	-34	-31
Avgifts- och provisionsnetto 1	-51	-31	-29

Skr -50 miljoner (-29) avser ﬁnansiella tillgångar och skulder som inte

värderas till verkligt värde via resultatet.

Finansiella noter

Års- och hållbarhetsredovisning 2023

Not 4. Nettoresultat av ﬁnansiella transaktioner

	Koncernen			Moderbolaget
Skr mn	2023	2022	2021	2023	2022
Borttagande av ﬁnansiella instrument som inte värderas
till verkligt värde över resultatet:
Finansiella tillgångar till upplupet anskaﬀningsvärde	9	9	33	9	9
Finansiella tillgångar och skulder värderade
till verkligt värde via resultatet:
Identiﬁerade vid första redovisningstillfället (VVO) 1	-2 024	2 004	-569	-2 048	2 104
Obligatoriskt värderat till verkligt värde	2 057	-2 023	582	2 057	-2 023
Finansiella instrument under säkringsredovisning till verkligt värde:
Nettoresultat på säkringsinstrument	6 808	-7 976	-3 397	6 808	-7 976
Nettoresultat på säkrade poster	-6 831	8 064	3 409	-6 831	8 064
Valutakursförändringar på alla tillgångar och skulder exkl.
valutakursförändringar relaterat till omvärdering till verkligt värde	2	-9	-2	2	-9
Summa nettoresultat av ﬁnansiella transaktioner	21	69	56	-3	169

Skillnad moderbolag- och koncern förklaras av olika redovisningsprinciper avseende förändring i SEK:s egen kreditrisk, se not 1.

Not 5. Personalkostnader

		Koncernen		Moderbolaget
Skr mn	2023	2022	2021	2023	2022
Löner och ersättningar till styrelsen och verkställande direktörer	-8	-8	-8	-8	-8
Löner och ersättningar till övriga ledande befattningshavare	-26	-24	-25	-26	-24
Löner och ersättningar till övriga anställda	-203	-201	-173	-203	-201
Pensioner	-70	-72	-66	-74	-76
Sociala kostnader	-78	-78	-70	-78	-78
Övriga personalkostnader	-17	-19	-17	-17	-19
Summa personalkostnader	-402	-402	-359	-406	-406

Den sammanlagda summan av ledande befattningshavares, exklusive

moderbolagets verkställande direktör, ersättning exklusive förmåner

uppgick till Skr 26 miljoner (23). Av ersättning till ledande befattnings-

havare är Skr 26 miljoner (24) pensionsgrundande. Av ersättning till

verkställande direktören i moderbolaget är Skr 6 miljoner (5) pensions-

grundande. För samtliga anställda, exklusive verkställande direktören,

följer SEK kollektivavtal mellan BAO och fackliga organisationer.

Finansiella noter

fortsättning, not 5

Års- och hållbarhetsredovisning 2023

Ersättning och andra förmåner till styrelse och

ledande befattningshavare i koncernen

2023	Arvode, inkl.	Intjänad fast	Övriga	Pensions-
Skr tusen	utskottsarvode	ersättning 1	förmåner 2	avgifter 3	Summa
Styrelseordförande:
Lennart Jacobsen	-626	–	–	–	-626
Övriga styrelseledamöter:
Anna Brandt 4	–	–	–	–	–
Reinhold Geijer	-355	–	–	–	-355
Eva Nilsagård	-331	–	–	–	-331
Hanna Lagercrantz 4	–	–	–	–	–
Håkan Berg	-369	–	–	–	-369
Paula da Silva	-354	–	–	–	-354
Katarina Ljungqvist	-354	–	–	–	-354
Ledande befattningshavare:
Magnus Montan, verkställande direktör 6	–	-5 676	-18	-1 715	-7 409
Karl Johan Bernerfalk, chef Juridik och inköp	–	-1 934	-35	-800	-2 769
Pontus Davidsson, chef Internationell ﬁnansiering	–	-3 120	-18	-597	-3 735
Stefan Friberg, ﬁnanschef	–	-3 060	-18	-635	-3 713
Teresa Hamilton Burman, kreditchef	–	-2 516	-35	-623	-3 174
Jens Hedar, chef Kundrelationer	–	-2 508	-20	-836	-3 364
Jan Hoppe, riskchef, tillträdde 2023-01-12	–	-2 427	-17	-584	-3 028
Jenny Lilja Lagercrantz, HR-chef	–	-2 169	-13	-605	-2 787
Tomas Nygård, CIO	–	-2 005	-18	-558	-2 581
Susanna Rystedt, chef Strategi, aﬀärsutveckling
och kommunikation	–	-2 557	-21	-891	-3 469
Maria Simonson, hållbarhetschef	–	-2 184	-14	-604	-2 802
Anna-Lena Söderlund, chef Regelefterlevnad,
tillträdde 2023-02-01 (tf riskchef, avgick 2023-01-11)	–	-1 507	-31	-674	-2 212
Summa	-2 389	-31 663	-258	-9 122	-43 432

På förhand fastställd lön eller andra ersättningar såsom semesterersättning och traktamenten.

2 Övriga förmåner består av till exempel kostförmån.

3 Inkluderar premier till försäkringar för sjukersättning vid långvarig sjukdom, andra kollektiva riskförsäkringar som följer av gällande kollektivavtal.

4 Arvoden utgår ej från bolaget till ledamöter anställda av Regeringskansliet.

5 Verkställande direktör Magnus Montan har pensionsålder 65 år och en pensionspremie om 30 procent av lön.

Finansiella noter

fortsättning, not 5

Års- och hållbarhetsredovisning 2023

Ersättning och andra förmåner till styrelse och

ledande befattningshavare i koncernen

2022	Arvode, inkl.	Intjänad fast	Övriga	Pensions-
Skr tusen	utskottsarvode	ersättning 1	förmåner 2	avgifter 3	Summa
Styrelseordförande:
Lennart Jacobsen 4 , tillträdde 2022-03-24	-470	–	–	–	-470
Lars Linder-Aronson, utträdde 2022-03-24	-154	–	–	–	-154
Övriga styrelseledamöter:		–	–	–
Lennart Jacobsen 4	-79	–	–	–	-79
Anna Brandt 5	–	–	–	–	–
Reinhold Geijer	-348	–	–	–	-348
Eva Nilsagård	-335	–	–	–	-335
Hans Larsson, utträdde 2022-03-24	-85	–	–	–	-85
Hanna Lagercrantz 5	–	–	–	–	–
Håkan Berg, tillträdde 2022-03-24	-276	–	–	–	-276
Paula da Silva, tillträdde 2022-03-24	-266	–	–	–	-266
Katarina Ljungqvist, tillträdde 2022-03-24	-266	–	–	–	-266
Ledande befattningshavare:
Magnus Montan, verkställande direktör 6	–	-5 434	-19	-1 668	-7 121
Per Åkerlind, vice verkställande direktör, avgick 2022-06-30	–	-1 772	-17	-652	-2 441
Karl Johan Bernerfalk, chef Juridik och inköp	–	-1 802	-34	-668	-2 504
Andreas Ericson, chef Internationell ﬁnansiering, avgick 2022-03-31	–	-509	-9	-175	-693
Pontus Davidsson, chef Internationell ﬁnansiering,
tillträdde 2022-09-08	–	-981	-5	-196	-1 182
Stefan Friberg, ﬁnanschef	–	-3 018	-17	-608	-3 643
Teresa Hamilton Burman, kreditchef	–	-2 465	-37	-604	-3 106
Jens Hedar, chef Kundrelationer	–	-2 454	-18	-803	-3 275
Peter Svensén, riskchef, avgick 2022-12-11	–	-2 525	-30	-593	-3 148
Anna-Lena Söderlund, tf riskchef, tillträdde 2022-12-12	–	-89	-1	-38	-128
Sirpa Rusanen, HR-chef, avgick 2022-09-15	–	-1 254	-17	-479	-1 750
Jenny Lilja Lagercrantz, HR-chef, tillträdde 2022-09-16	–	-613	-4	-169	-786
Susanna Rystedt, chef Strategi, aﬀärsutveckling och kommunikation	–	-2 532	-28	-839	-3 399
Maria Simonson, hållbarhetschef, tillträdde 2022-04-01	–	-1 575	-12	-433	-2 020
Madeleine Widaeus, IT-chef, avgick 2022-01-31	–	-144	-1	-54	-199
Pia Melke, tf IT-chef, tillträdde 2022-02-01, avgick 2022-04-30	–	-310	-3	-93	-406
Tomas Nygård, CIO, tillträdde 2022-05-01	–	-1 272	-11	-348	-1 631
Summa	-2 279	-28 749	-263	-8 420	-39 711

På förhand fastställd lön eller andra ersättningar såsom semesterersättning och traktamenten.

2 Övriga förmåner består av till exempel kostförmån.

3 Inkluderar premier till försäkringar för sjukersättning vid långvarig sjukdom, andra kollektiva riskförsäkringar som följer av gällande kollektivavtal.

4 Lennart Jacobsen var styrelseledamot fram till 2022-03-23 och tillträdde som styrelseordförande 2022-03-24.

5 Arvoden utgår ej från bolaget till ledamöter anställda av Regeringskansliet.

6 Verkställande direktör Magnus Montan har pensionsålder 65 år och en pensionspremie om 30 procent av lön.

Finansiella noter

fortsättning, not 5

Års- och hållbarhetsredovisning 2023

Ersättning och andra förmåner till styrelse och

ledande befattningshavare i koncernen

2021	Arvode, inkl.	Intjänad fast	Övriga	Pensions-
Skr tusen	utskottsarvode	ersättning 1	förmåner 2	avgifter 3	Summa
Styrelseordförande:
Lars Linder-Aronson	-609	–	–	–	-609
Övriga styrelseledamöter:
Lennart Jacobsen, valdes 2021-03-24	-238	–	–	–	-238
Anna Brandt 4	–	–	–	–	–
Reinhold Geijer	-318	–	–	–	-318
Eva Nilsagård	-334	–	–	–	-334
Hans Larsson	-334	–	–	–	-334
Hanna Lagercrantz 4	–	–	–	–	–
Cecilia Ardström, utträdde 2021-03-24	-83	–	–	–	-83
Ulla Nilsson, utträdde 2021-03-24	-84	–	–	–	-84
Ledande befattningshavare:
Catrin Fransson, verkställande direktör 5 , avgick 2021-07-15	–	-3 130	-15	-896	-4 041
Magnus Montan, verkställande direktör 5 , tillträdde 2021-07-16	–	-2 459 6	-8	-837	-3 304
Per Åkerlind, vice verkställande direktör	–	-3 544	-20	-1 266	-4 830
Karl Johan Bernerfalk, chefsjurist	–	-1 643	-35	-574	-2 252
Andreas Ericson, chef Internationell Finansiering	–	-2 020	-34	-646	-2 700
Stefan Friberg, ﬁnanschef	–	-3 007	-16	-532	-3 555
Teresa Hamilton Burman, kreditchef	–	-2 459	-30	-529	-3 018
Jens Hedar, chef Kundrelationer	–	-2 485	-17	-721	-3 223
Petra Könberg, chef Marknad och kommunikation, avgick 2021-11-30	–	-1 219	-31	-427	-1 677
Peter Svensén, riskchef	–	-2 624	-26	-555	-3 205
Sirpa Rusanen, HR-chef	–	-1 749	-24	-687	-2 460
Susanna Rystedt, chef Strategi, aﬀärsutveckling och kommunikation	–	-2 552	-16	-804	-3 372
Madeleine Widaeus, IT-chef	–	-1 749	-16	-520	-2 285
Summa	-2 000	-30 640	-288	-8 994	-41 922

På förhand fastställd lön eller andra ersättningar såsom semesterersättning och traktamenten.

2 Övriga förmåner består av till exempel kostförmån.

3 Inkluderar premier till försäkringar för sjukersättning vid långvarig sjukdom, andra kollektiva riskförsäkringar som följer av gällande kollektivavtal.

4 Arvoden utgår ej från bolaget till ledamöter anställda av Regeringskansliet.

5 Verkställande direktör Catrin Fransson och Magnus Montan har pensionsålder 65 år och en pensionspremie om 30 procent av lön.

6 Anställd sedan 2021-06-01.

Finansiella noter

fortsättning, not 5

Års- och hållbarhetsredovisning 2023

Information om ersättning inom SEK

SEK omfattas av Finansinspektionens föreskrifter om ersättningssys-

tem i kreditinstitut, värdepappersbolag och fondbolag med tillstånd

för diskretionär portföljförvaltning (FFFS 2011:1). Vidare tillämpar SEK

statens ägarpolicy och principer för bolag med statligt ägande 2020.

Med utgångspunkt i dessa regelverk har SEK:s årsstämma fastställt rikt-

linjer för ersättning till ledande befattningshavare i SEK. Ersättningspo-

licyn fastställs årligen av styrelsen. Av riktlinjerna framgår att löner och

ersättningar till ledande befattningshavare inom SEK ska vara rimliga

och väl avvägda. De ska även vara konkurrenskraftiga, takbestämda

och ändamålsenliga samt bidra till en god etik och företagskultur.

Ersättningen ska inte vara löneledande i förhållande till jämförbara

företag utan präglas av måttfullhet. Ersättning till ledande befattnings-

havare utgörs av fast kontantlön, avgångsvederlag, pensionsförmåner

och övriga förmåner. Pensionsvillkoren för ledande befattningshavare

ska vara avgiftsbestämda.

SEK:s riktlinjer för ersättning ska skapa förutsättningar för att vara

en attraktiv och sund arbetsplats. SEK ska ha ett ersättningssystem

som är förenligt med målen för bolagets verksamhet och riskstrategi,

företagskultur och värderingar samt de åtgärder som vidtas för att

undvika intressekonﬂikter. Ersättningen till anställda är huvudsakligen

beloppsbestämd och ges enbart i form av monetära medel.

SEK:s styrelses ersättningsutskott (”ersättningsutskottet”) bereder

förslag till beslut i styrelsen om dels ersättningspolicy för bolaget, dels

totalersättning för vd, övriga ledamöter i företagsledningen, chefen

för funktionen för regelefterlevnad och eventuellt andra personer

som är direkt underställda vd, dels villkor för och utfall i bolagets rör-

liga ersättningssystem. Ersättningsutskottet bereder och behandlar

vidare dels övergripande frågor om ersättning (lön, pension och övriga

förmåner), dels åtgärder för att följa upp tillämpningen av SEK:s ersätt-

ningspolicy, dels frågor om succession. Vidare bereder ersättnings-

utskottet de övergripande instruktioner för bolagets ersättningsfrågor

som de ﬁnner nödvändiga. Ersättningsutskottet tillser vidare att rele-

vant kontrollfunktion inom bolaget, tillsammans med utskottet, årligen

granskar och utvärderar bolagets ersättningssystem samt granskar om

ersättningssystemen överensstämmer med bolagets ersättningspolicy

och relevanta instruktioner avseende ersättning. Granskningsresulta-

tet ska redovisas för styrelsen i en rapport senast samma dag som års-

redovisningen avges. Ersättningsutskottet har sammanträtt fem gånger

under 2023.

Bolaget har endast ett system för rörlig ersättning, individuell rörlig

ersättning (”IRE”). Inom detta system har fast anställd personal som har

kundansvar eller aﬀärsansvar, dock ej ledamöter i företagsledningen,

möjlighet att erhålla individuell rörlig ersättning. IRE har funnits sedan

2017 och ska årligen utvärderas. Resultatet av utvärderingarna ska

redovisas för ersättningsutskottet.

För IRE gäller att systemet är diskretionärt, att alla utfallande belopp

är föremål för uppskjuten utbetalning och att styrelsen fattar alla

beslut om utfall och utbetalningar. För att en individ ska kunna erhålla

utfall under IRE, ska prövning ske på tre nivåer: bolagsnivå, huvudfunk-

tionsnivå och individnivå. Prövningen på bolagsnivå utgör fundamen-

tet för utfall under IRE. Utfall på bolagsnivå förutsätter att utfallande

avkastning överstiger en på förhand fastställd målnivå. I förekom-

mande fall justeras utfallande avkastning för påverkan av rörelse-

främmande poster och oväntat högt risktagande. Av den vinst som

motsvaras av den eventuella överstigande avkastningen, tillfaller viss

andel IRE på bolagsnivå. Utfallet på bolagsnivå kan uppgå till högst två

månadslöner, beräknat för alla i bolaget som omfattas av IRE. Om utfall

föreligger på bolagsnivå, ska det i nästa steg ske en prövning på huvud-

funktionsnivå där huvudfunktionens utfall i förhållande till dess kvan-

titativa mål bedöms. Om målen ej har nåtts, kan utfallet från bolagsnivå

reduceras för alla på huvudfunktionen. Vad som återstår efter denna

prövning utgör utfall på huvudfunktionsnivå, som således kan uppgå

till högst två månadslöner, beräknat för alla på huvudfunktionen som

omfattas av IRE. Slutligen ska prövning ske på individnivå. Vid denna

prövning bedöms individens prestationer och beteende. För den

enskilda individen kan utfallet efter prövning på individnivå uppgå

till som lägst noll och som högst det lägre belopp som motsvarar 1,5

gånger utfallet på huvudfunktionsnivå eller belopp motsvarande EUR

50 000. Möjligt utfall för den enskilda individen kan således uppgå till

högst tre månadslöner eller belopp motsvarande EUR 50 000. Sam-

manlagt utfall för alla som omfattas av IRE på en huvudfunktion, måste

rymmas inom utfallet på huvudfunktionen. Bolaget betalar arbets-

givaravgifter på utfallande IRE.

SEK:s ersättningspolicy är utformad så att bolaget kan besluta att

ersättning som är föremål för uppskjuten utbetalning kan komma att

innehållas, helt eller delvis, om det i efterhand visar sig att resultatkri-

terierna inte har uppfyllts eller om den anställde brutit mot angivna

interna regler eller avslutat sin anställning. Detsamma gäller om utbe-

talning inte skulle vara försvarbar med hänsyn till bolagets ﬁnansiella

situation. Vidare kan utfallande belopp komma att justeras, om det

efter intjänandeåret förekommit kreditförluster eller återvinningar där

av som kan anses vara hänförliga till intjänandeåret.

För alla som omfattas av IRE innebär utbetalningsplanen att 40 pro-

cent av utfallande ersättning utbetalas det första året efter det år som

utfallet är hänförligt till och att 20 procent utbetalas vart och ett av de

tre efterföljande åren.

Som en del av bolagets strategiska analys och planering utför

bolaget årligen en intern kapital- och likviditetsutvärderingsprocess.

En del av denna utvärdering utgörs av en analys i syfte att identiﬁera

anställda vars arbetsuppgifter har en väsentlig inverkan på bolagets

riskproﬁl, inklusive de risker som är förenade med bolagets ersätt-

ningspolicy och ersättningssystem. Utfallet av denna analys beaktas

vid utformningen av ersättningssystemen för att främja en sund och

eﬀektiv riskhantering och motverka ett överdrivet risktagande. Antalet

enskilda personer som får en ersättning om en miljon Euro eller mer

per räkenskapsår uppgår till noll. Inga nya avtal om rörliga ersättningar

har upprättats under året.

Vd Magnus Montan följer gällande riktlinjer för ledande befatt-

ningshavare i bolag med statligt ägande (Statens ägarpolicy och princi-

per för bolag med statligt ägande 2020).

SEK betalar ålders- och efterlevandepension med 30 procent av

vd:s pensionsgrundande lön. Pensionsåldern för vd är 65 år.

För vd betalar SEK premier till försäkringar för sjukersättning vid

långvarig sjukdom, andra kollektiva riskförsäkringar motsvarande det

som gäller för sjukförsäkringar i BTP-planen samt till privat sjukvårds-

försäkring i Skandia och reseförsäkring. Övriga förmåner till vd består

av kostförmån. Vd har sex månaders uppsägningstid från arbetsgiva-

rens sida och är därutöver berättigad till avgångsvederlag motsva-

rande 12 fasta månadslöner. Avräkning sker för inkomst erhållen från

nytt arbete.

Pensionsålder är 65 år för samtliga ledande befattningshavare.

Pensionsvillkor, uppsägningsvillkor och andra anställningsvillkor för

ledande befattningshavare följer gällande riktlinjer för ledande befatt-

ningshavare i bolag med statligt ägande (Statens ägarpolicy och princi-

per för bolag med statligt ägande 2020) där BTP-planen ingår som en

godkänd kollektivavtalad förmåns- och premiebestämd pensionsplan.

Sedan årsstämman 2017 tillämpas de nya riktlinjerna vid tillsättning av

nya ledande befattningshavare inom SEK. Pensionsavsättningar för

ledande befattningshavare i SEK ska högst uppgå till 30 procent av

pensionsgrundande lön för ålders- och efterlevandepension. Premien

kan för ålders- och efterlevandepension överstiga 30 procent. Detta

med anledning av att SEK tillämpar en förmånsbestämd pensions-

plan, BTP-planen, som följer av kollektivavtal mellan Bankinstitutens

Arbetsgivareorganisation (BAO) och Finansförbundet, och omfattar

anställda medarbetare i bank och ﬁnansbolag. Parterna inom BAO:s

avtalsområde enades 2021 om att stärka avsättningen till tjänstepen-

sionen inom BTP-planen. Den förstärkta pensionen innebär att arbets-

givaren gör en extra avsättning till tjänstepension med 2 procent. Detta

möjliggörs genom att semesterlönetillägg om 1,45 procent växlas mot

en högre pensionspremie. SEK tillämpar den förstärkta pensionen från

och med den 1 januari 2022, i enlighet med pensionsavtal.

För ledande befattningshavare betalar SEK även premier till för-

säkringar för sjukersättning vid långvarig sjukdom, andra kollektiva

riskförsäkringar som följer av gällande kollektivavtal samt till en rese-

Finansiella noter

fortsättning, not 5

Års- och hållbarhetsredovisning 2023

försäkring och privat sjukvårdsförsäkring. Övriga förmåner som erbjuds

av arbetsgivaren är kostförmån, friskvård, hälsoförsäkring och hushålls-

nära tjänster.

Pensioner

SEK:s anställda har kollektivavtalade pensioner genom BTP-planen

som är den mest betydande pensionsplanen för banktjänstemän i

Sverige. BTP-planen tryggas genom försäkring i försäkringsbolaget

SPP och SEB. BTP-planen innehåller både avgiftsbestämda (premie-

bestämda) och förmånsbestämda pensionsplaner.

En avgiftsbestämd (premiebestämd) pension innebär att premiens

storlek är bestämd på förhand, som i till exempel BTP1 och BTPK. En

avgiftsbestämd plan är en plan för ersättning efter avslutad anställ-

ning enligt vilken ett företag betalar fastställda avgifter till en separat

juridisk enhet och inte har någon legal eller informell förpliktelse att

betala ytterligare avgifter. Förpliktelser avseende avgifter till avgifts-

bestämda pensionsplaner redovisas som en kostnad för ersättningar

till anställda i resultatet i den takt de intjänas genom att de anställda

tillhandahåller tjänster till företaget under en period.

Förmånsbestämd pension innebär att man på förhand bestämmer

hur stor pensionen ska bli, som i till exempel BTP2. Förmånsbestämda

pensionsplaner är övriga pensionsplaner som inte kan bestämmas som

avgiftsbestämda pensionsplaner. Nuvärdet av nettoförpliktelsen

beräknas separat för respektive förmånsbestämd plan utifrån en upp-

skattning av de framtida förmåner som intjänats under tidigare och

innevarande perioder. Nettoförpliktelsen redovisas i balansräkningen

som nuvärdet av förpliktelserna med avdrag för verkligt värde för

eventuella förvaltningstillgångar.

Kostnaden för den förmånsbestämda planen fördelas över den

anställdes tjänstgöringsperiod. Förpliktelserna värderas till nuvärdet

av de förväntade framtida utbetalningarna, med hänsyn tagen till anta-

ganden såsom förväntade framtida löneökningar, inﬂation och livs-

längd. Förändringar i aktuariella antaganden och erfarenhetsbaserade

justeringar av förpliktelser ger upphov till aktuariella vinster eller för-

luster. Dessa aktuariella vinster och förluster redovisas, tillsammans med

skillnaden mellan verklig och beräknad avkastning på pensionstill-

gångar i övrigt totalresultat när de uppstår. Kostnader för tjänstgöring,

vinster/förluster vid förändringar av planer samt räntan på nettot av

pensionstillgångar och pensionsskulder redovisas i resultatet. SEK del-

tar i olika kollektiva pensionsplaner som omfattar alla anställda. Till-

räcklig information ﬁnns tillgänglig vilket möjliggör beräkning av SEK:s

andel av de förmånsbestämda skulderna, tillgångarna samt kostna-

derna för dessa planer. Om underliggande antaganden i planerna

skulle förändras kan framtida kostnader för planerna förändras i enlig-

het därmed.

Total pensionskostnad för förmånsbestämda

och avgiftsbestämda förmåner

Skr mn	2023	2022	2021
Kostnad för tjänstgöring under
innevarande period	-3	-5	-7
Reglering av pensionsförpliktelser	0	0	0
Räntekostnad, netto	-1	-1	-1
Pensionskostnad för förmåns-
bestämda pensioner inkl. löneskatt	-4	-6	-8
Pensionskostnad för avgiftsbestämda
pensioner inkl. löneskatt	-66	-66	-58
Pensionskostnad redovisad
i personalkostnader	-70	-72	-66
Aktuariella vinster (+) och förluster (-)
på förpliktelsens nuvärde	-22	92	23
Avkastning utöver förväntad
avkastning, vinster (+) och förluster (-),
på förvaltningstillgångarna	-5	-28	1
Förändring av eﬀekten av tillgångstak
exklusive ränta	21	-21	–
Omvärdering av förmånsbestämda
pensionsplaner redovisade i övrigt
totalresultat	-6	43	24

Nettovärdet av förmånsbestämda pensionsåtaganden

Skr mn	2023	2022	2021
Förmånsbestämda åtaganden	191	167	258
Verkligt värde av förvaltnings-
tillgångar	-181	-180	-201
Eﬀekten av tillgångstaket	–	21	–
Avsättning för pensioner,
nettoförpliktelse 1	10	8	57

1 Se not 21.

Utvecklingen av förmånsbestämda åtaganden

Skr mn	2023	2022	2021
Förmånsbestämda åtaganden,
ingående värde	167	258	277
Kostnad för tjänstgöring under
innevarande period	3	5	7
Räntekostnad	6	4	3
Pensionsutbetalningar	-8	-8	-7
Aktuariella vinster (-) och förluster (+),
eﬀekt pga. förändrade demograﬁska
antaganden	1	–	-2
Aktuariella vinster (-) och förluster (+),
eﬀekt pga. förändrade ﬁnansiella
antaganden	22	-98	-24
Aktuariella vinster (-) och förluster (+),
eﬀekt pga. erfarenhetsbaserat utfall	0	6	4
Förmånsbestämda åtaganden,
utgående värde	191	167	258

Finansiella noter

fortsättning, not 5

Års- och hållbarhetsredovisning 2023

Utvecklingen av verkligt värde på förvaltningstillgångar

relaterade till förmånsbestämda åtaganden

Skr mn	2023	2022	2021
Verkligt värde på förvaltnings-
tillgångar, ingående värde	180	201	195
Förväntad avkastning på
förvaltningstillgångar	6	4	2
Avgifter från arbetsgivaren 1	7	10	9
Utbetalda ersättningar 2	-7	-7	-6
Avkastning utöver förväntad
avkastning, vinster (+) och förluster
(-), på förvaltningstillgångarna	-5	-28	1
Verkligt värde på förvaltnings-
tillgångar, utgående värde	181	180	201

Förväntad avgift från arbetsgivaren nästkommande år

är Skr 5 (6) miljoner, exklusive särskild löneskatt.

2 Förväntade utbetalda ersättningar under nästkommande år

är Skr 8 (8) miljoner.

Fördelning av förvaltningstillgångar relaterade

till förmånsbestämda åtaganden

Skr mn	2023	2022	2021
Inrikes aktieplaceringar	5	4	4
Utrikes aktieplaceringar	26	22	24
Inrikes statsobligationer	29	29	34
Inrikes företagsobligationer	11	9	12
Bostadsobligationer	45	39	57
Övriga investeringar	38	48	44
Fastigheter	27	29	26
Totala förvaltningstillgångar	181	180	201

Aktuariella antaganden vid utgången av året

Procent	2023	2022	2021
Diskonteringsränta	3,4	4,0	1,8
Antagande om förtida pensionsuttag	20,0	20,0	20,0
Förväntad löneökningstakt	2,0	2,0	2,0
Förväntad inﬂation	2,0	2,0	2,0
Förväntad livslängd	DUS23	DUS21	DUS21
Förväntad personalomsättning	5,0	5,0	5,0

Känslighetsanalys av väsentliga antaganden

		Negativt utfall			Positivt utfall
Skr mn	2023	2022	2021	2023	2022	2021
Diskonteringsränta	-1%	-1%	-1%	+1%	+1%	+1%
Förmånsbestämt åtagande	235	227	329	156	151	206
Kostnad för tjänstgöring	4	4	7	2	3	4
Räntekostnad	5	6	2	7	7	6
Livslängd	+1 år	+1 år	+1 år	-1 år	-1 år	–1 år
Förmånsbestämt åtagande	200	193	270	182	176	245
Kostnad för tjänstgöring	3	3	5	3	3	5
Räntekostnad	7	7	5	6	6	4

Avstämning av förändring i netto pensionsskuld

Skr mn	2023	2022	2021
Pensionsskuld, ingående värde	8	57	82
Netto, periodens pensionskostnad	4	6	8
Avgifter från arbetsgivaren	-7	-10	-8
Netto, pensionsutbetalning	-1	-2	-1
Omvärdering redovisat i övrigt
totalresultat	6	-43	-24
Pensionsskuld, utgående värde	10	8	57

Pensionskostnad

	Moderbolaget
Skr mn	2023	2022
Pensionering i egen regi
Årets pensionskostnad, exkl. skatter	1	1
Pension genom försäkring
Årets pensionskostnad, exkl. skatter	-73	-75
Redovisad nettokostnad hänförlig till
pensioner, exkl. skatter	-72	-74

Avstämning av förändring i pensionsskuld

	Moderbolaget
Skr mn	2023	2022
Pensionsskuld, ingående värde	8	9
Upplösning / ytterligare
avsättning, netto	0	-1
Pensionsskuld, utgående värde	8	8

Nettoränta beräknas med hjälp av diskonteringsräntan på pensions-

åtagandet, baserat på nettoöverskottet eller nettounderskottet i den

förmånsbestämda planen.

Pensionskostnad 2023 för förmånsbestämda pensioner uppgår till

Skr 4 miljoner (6).

Per 31 december 2023 är förväntad vägd återstående tjänstgörings-

tid för aktiva 10,48 år (11,68), förväntad vägd genomsnittlig duration för

förpliktelsens nuvärde är 15,81 år (15,75) och genomsnittslönen Skr 0,9

miljoner (0,9).

Diskonteringsränta

Diskonteringsräntan baseras på svenska bostadsobligationer då den

marknaden anses vara tillräckligt djup och fungerande. Diskonterings-

ränta utgår från marknadens förväntningar på bokslutsdagen på obli-

gationer med samma löptid som pensionsskulden.

Finansiella noter

fortsättning, not 5

Års- och hållbarhetsredovisning 2023

Antagande om förtida pensionsuttag

Antagande om förtida pensionsuttag är 20 procent i enlighet med

övergångsregeln i BTP-planen från 1 februari 2013. Tidigaste pensions-

avgången är 61 år för anställda födda 1956 eller tidigare. Anställda

födda 1967 eller senare har ingen rätt att gå i pension före 65 års ålder.

Förväntad avkastning på förvaltningstillgångar

Förväntad avkastning är densamma som diskonteringsräntan i enlighet

med IAS 19.

Förväntad löneökningstakt

Förväntad löneökningstakt baserar sig på SEK:s bedömning av långsik-

tig löneökningstakt i SEK.

Förväntad inﬂation

Förväntad inﬂation ligger i nivå med svenska realränteobligationer.

Förväntad personalomsättning

Förväntad personalomsättning baserar sig på SEK:s bedömning av den

långsiktiga förväntade nivån av personal som lämnar företaget under

ett år.

Moderbolaget

I moderbolaget tillämpas andra grunder för beräkning av förmåns-

bestämda planer än de som anges i IAS 19. I moderbolaget redovisas

BTP-planen som en avgiftsbestämd plan samt att moderbolaget följer

Tryggandelagens bestämmelser och Finansinspektionens föreskrifter,

eftersom detta är en förutsättning för skattemässig avdragsrätt. De

mest väsentliga skillnaderna jämfört med reglerna i IAS 19 gäller främst

hur diskonteringsräntan fastställs samt att beräkning av den förmåns-

bestämda förpliktelsen sker utifrån nuvarande lönenivå utan anta-

gande om framtida löneökningar. Hela koncernens personal är anställd

i moderbolaget.

Medelantalet anställda

Antal	2023	2022	2021
Kvinnor	131	132	127
Män	142	134	129
Summa medelantalet anställda	273	266	256

Jämställdhet och mångfald

	2023	2022	2021
Fördelning kvinnor/män i styrelsen	63/37	63/37	43/57
Fördelning kvinnor/män
i företagsledningen	42/58	45/55	36/64
Fördelning kvinnor/män
i chefsställning	53/47	52/48	45/55
Fördelning kvinnor/män i SEK totalt	48/52	48/52	50/50

Not 6. Övriga administrationskostnader

Skr mn	2023	2022	2021
Resor och marknadsföring	-10	-9	-3
IT- och informationssystem
(inkl. arvoden)	-165	-163	-167
Övriga arvoden	-32	-33	-44
Lokaler	-9	-7	-11
Övrigt	-6	-4	-6
Summa övriga administrations-
kostnader	-222	-216	-231

Ersättning till revisorer

Skr mn	2023	2022	2021
Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB:
Revisionsuppdrag 1	-10	-9	-8
Revisionsnära tjänster 2	–	–	–
Skatterelaterade uppdrag 3	–	–	–
Övriga uppdrag 4	-3	-2	-3
Summa	-13	-11	-11

Arvodet avser revision av årsredovisningen och översiktlig granskning

av delårsrapporter.

2 Arvodet avser avgifter för intygsgivning och liknande tjänster, som är

relaterade till revisionen eller den översiktliga granskningen och inte

rapporteras under revisionsuppdrag.

3 Arvodet avser tjänster som tillhandahålls av oberoende skatterådgivare.

4 Arvodet avser övriga produkter och tjänster som tillhandahålls av bola-

gets valda revisorer, annat än det som speciﬁceras under revisionsupp-

drag till skatterelaterade uppdrag ovan.

I den finansiella rapporteringen redovisas ersättning till revisorer

huvudsakligen i övriga administrationskostnader.

Not 7. Materiella och immateriella tillgångar

Materiella tillgångar skrivs av linjärt över den beräknade nyttjande-

perioden. Nyttjanderätter för leasingavtal enligt IFRS 16 Leasingavtal

redovisas som en materiell tillgång när den underliggande tillgången

i avtalet är en materiell tillgång. SEK redovisar nyttjanderätten för

hyresavtal som materiella tillgångar. Immateriella tillgångar omfattar

huvudsakligen aktiverad del av investeringar i IT-system. Den genom-

snittliga beräknade livslängden för immateriella tillgångar är 5 år. Den

genomsnittliga beräknade nyttjandeperioden utvärderas och omprö-

vas varje år. För immateriella tillgångar som ännu inte har tagits i bruk

sker en årlig nedskrivningsprövning.

	31 dec	31 dec	31 dec
Skr mn	2023	2022	2021
Bokfört värde
Materiella tillgångar	34	42	40
Nyttjanderättstillgångar	123	144	152
Immateriella tillgångar	88	121	139
Totalt bokfört värde	245	307	331
Årets av-/nedskrivningar
enligt Rapport över totalresultat
i koncernen	-88	-94	-80

För upplysningar om nyttjanderättstillgångar, se not 8.

Finansiella noter

Års- och hållbarhetsredovisning 2023

Not 8. Leasing

SEK som leasetagare

Alla leasingkontrakt, med undantag för kortfristiga och leasingkontrakt

för vilka den underliggande tillgången har ett lågt värde, redovisas som

en tillgång med nyttjanderätt som är föremål för avskrivning och som

en leasingskuld som ränteberäknas. Leasingbetalningarna redovisas

som amortering. Nyttjanderätter ingår i posten materiella och immate-

riella tillgångar och leasingskulden ingår i posten övriga skulder, se not

7 och not 19. Nyttjanderätter och leasingskulden avser hyreslokaler

och datorhallar. Leasingperioden uppgår till den icke uppsägningsbara

leasingperioden tillsammans med eventuella förlängnings- eller upp-

sägningsmöjligheter där SEK är rimligt säker på att utnyttja dessa. SEK

har förlängningsmöjligheter, som SEK inte är rimligt säkra på kommer

att utnyttjas. De framtida potentiella leasingbetalningarna relaterade

till dessa förlängningsmöjligheter uppgår till Skr 91 miljoner (88) för

en period på 3 år. Ombedömningar avseende förlängnings- och ter-

mineringsoptioner görs endast om det sker en signiﬁkant händelse

eller omständighet, vilken ligger inom SEK:s kontroll och påverkar

bedömningen av huruvida det är rimligt säkert att optionen kommer

att utnyttjas. Vidare justeras leasingperioden om den icke-uppsäg-

ningsbara perioden förändras, till exempel vid nyttjande av en option

som tidigare inte inkluderats i leasingperioden. Leasingskulden utgörs

av nuvärdet av de framtida leasingavgifterna, där diskonteringsräntan

utgörs av SEK:s marginella låneränta. SEK redovisar hela avtalet som

en leasing, oavsett om avtalet innehåller komponenter som är icke-le-

asing såsom till exempel serviceavtal. Kostnader för fastighetsskatt

och ej avdragsgill moms ingår inte i beräkningen av leasingskulden.

Nyttjanderätter

Skr mn	2023	2022
Ingående balans	144	152
Avskrivning	-26	-24
Tillägg 1	5	16
Utgående balans	123	144

Leasingkontrakt har avslutats och tillkommit.

Redovisat i resultatet

Skr mn	2023	2022
Avskrivning på nyttjanderätter	-26	-24
Räntekostnader på leasingskuld	-1	-1
Kostnader relaterade till kortfristiga
leasingkontrakt 1	-1	0
Kostnader relaterade till leasingkontrakt
med lågt värde 1	-1	-1
Variabla leasingavgifter 1	-6	-3
Totalt belopp redovisat i resultatet	-35	-29

Dessa redovisas i posten övriga administrationskostnader.

Leasingskuld

Skr mn	2023	2022
Ingående balans	147	153
Upplupen ränta	1	1
Amortering	-28	-23
Tillägg 1	5	16
Utgående balans	125	147

Leasingkontrakt har avslutats och tillkommit.

Leasingskuldens kontraktuella ﬂöden

Skr mn	2023	2022
Inom 1 år	28	28
Mellan 1 och 5 år	99	122
Senare än 5 år	–	–
Diskonteringseﬀekt	-2	-3
Utgående balans	125	147

Det totala kassaﬂödet för leasing under 2023 var Skr 36 miljoner (27).

SEK som leasegivare

SEK:s samtliga leasingavtal, där SEK är leasegivare, klassiﬁceras som

finansiella, med hänsyn tagen till leasingkontraktets alla aspekter,

inklusive garantier från tredje part. Leasingbetalningen som erhålls

från leasetagaren delas i redovisningen upp i två komponenter, en

komponent som redovisas som en amortering av SEK:s fordran och en

komponent som redovisas som en ränteintäkt. Nedan visas en avstäm-

ning mellan bruttoinvesteringen och nuvärdet av fordran avseende

minimileaseavgifter per rapportperiodens slut. Framtida leasingavgif-

ter fördelas i nedanstående förfallotidperioder. Leasingavtalen ingår i

posten utlåning till allmänheten i rapport över ﬁnansiell ställning.

	31 december 2023		31 december 2022
		Nuvärde av framtida		Nuvärde av framtida
Skr mn	Bruttoinvestering	minimileaseavgifter	Bruttoinvestering	minimileaseavgifter
Inom 1 år	34	33	109	106
Mellan 1 och 5 år	128	112	118	104
Senare än 5 år	13	10	60	46
Summa	175	155	287	256
Ej intjänade ﬁnansiella intäkter	–	19	–	32

Finansiella noter

Års- och hållbarhetsredovisning 2023

Not 9. Nedskrivningar

	Utlåning doku-			Poster
	menterad som			utanför
	räntebärande	Utlåning till	Utlåning till	balans-
Skr mn	värdepapper	kreditinstitut	allmänheten	räkningen	Summa
2023
Förväntade kreditförluster stadie 1	1	1	-34	-4	-36
Förväntade kreditförluster stadie 2	3	0	-22	-21	-40
Förväntade kreditförluster stadie 3	-260	–	-252	-1	-513
Konstaterade kreditförluster	–	–	–	–	–
Reserver som tagits i anspråk för att täcka konstaterade förluster	–	–	–	–	–
Återvunna kreditförluster	–	–	4	–	4
Kreditförluster, netto	-256	1	-304	-26	-585
2022
Förväntade kreditförluster stadie 1	-9	1	-26	-4	-38
Förväntade kreditförluster stadie 2	4	0	3	-1	6
Förväntade kreditförluster stadie 3	–	–	-15	0	-15
Konstaterade kreditförluster	–	–	–	–	–
Reserver som tagits i anspråk för att täcka konstaterade förluster	–	–	–	–	–
Återvunna kreditförluster	–	–	12	1	13
Kreditförluster, netto	-5	1	-26	-4	-34
2021
Förväntade kreditförluster stadie 1	7	2	50	1	60
Förväntade kreditförluster stadie 2	6	0	23	0	29
Förväntade kreditförluster stadie 3	–	–	-46	0	-46
Konstaterade kreditförluster	–	–	-52	–	-52
Reserver som tagits i anspråk för att täcka konstaterade förluster	–	–	49	–	49
Återvunna kreditförluster	–	–	1	–	1
Kreditförluster, netto	13	2	25	1	41

Finansiella noter

fortsättning, not 9

Års- och hållbarhetsredovisning 2023

Tabellen nedan visar redovisat värde för utlåning och nominellt

belopp för exponering utanför balansräkningen före reserver fördelat

per stadie. Syftet med tabellen är att sätta reserver för förväntade kre-

ditförluster i relation till övergripande exponeringsnivåer. Kreditport-

följen karakteriseras av en mycket god kreditkvalitet och SEK arbetar

frekvent med riskavtäckning, framförallt genom garantier från EKN

och andra statliga exportkreditinstitut inom OECD, vilket förklarar den

låga reserveringsgraden.

		31 december 2023				31 december 2022
Skr mn	Stadie 1	Stadie 2	Stadie 3	Summa	Stadie 1	Stadie 2	Stadie 3	Summa
Utlåning före reserver
Utlåning dokumenterad som
räntebärande värdepapper	50 148	80	1 282	51 510	51 401	2 882	–	54 283
Utlåning till kreditinstitut	7 914	–	–	7 914	11 147	310	–	11 457
Utlåning till allmänheten	181 830	34 836	7 970	224 636	167 354	33 851	6 713	207 918
Summa utlåning före reserver	239 892	34 916	9 252	284 060	229 902	37 043	6 713	273 658
Poster utanför balansräkningen före reserver
Garantiförbindelser	6 079	1 163	229	7 471	3 902	900	–	4 802
Avtalade, ej utbetalda krediter	32 292	18 211	4 472	54 975	49 492	20 620	5 257	75 369
Summa poster utanför balansräkningen
före reserver	38 371	19 374	4 701	62 446	53 394	21 520	5 257	80 171
Summa före reserver	278 263	54 290	13 953	346 506	283 296	58 563	11 970	353 829
varav garanterat (procent)	62,9	92,8	87,7	68,6	62,9	92,6	98,7	68,9
Reserv för förväntade kreditförluster, utlåning
Utlåning dokumenterad som
räntebärande värdepapper	-23	0	-260	-283	-23	-3	–	-26
Utlåning till kreditinstitut	-3	–	–	-3	-2	0	–	-2
Utlåning till allmänheten	-125	-40	-306	-471	-93	-19	-70	-182
Summa reserv för förväntade
kreditförluster, utlåning	-151	-40	-566	-757	-118	-22	-70	-210
Avsättning för förväntade kreditförluster,
poster utanför balansräkningen 1
Garantiförbindelser	0	0	-1	-1	0	0	–	0
Avtalade, ej utbetalda krediter	-16	-21	0	-37	-12	-1	0	-13
Summa avsättning för förväntade kreditförluster,
poster utanför balansräkningen	-16	-21	-1	-38	-12	-1	0	-13
Summa reserver och avsättningar för
förväntade kreditförluster	-167	-61	-567	-795	-130	-23	-70	-223
Reserveringsgrad (procent)	0,06	0,11	4,07	0,23	0,05	0,04	0,58	0,06

Redovisas under avsättningar i rapport över ﬁnansiell ställning i koncernen.

Utlåning och poster utanför balansräkningen före reserv

för nedskrivning av ﬁnansiella tillgångar

		31 december 2023				31 december 2022
Skr mn	Stadie 1	Stadie 2	Stadie 3	Summa	Stadie 1	Stadie 2	Stadie 3	Summa
Ingående balans	283 296	58 563	11 970	353 829	228 489	66 651	2 389	297 529
Ökning pga. nya lån	93 373	25 709	1 323	120 405	125 243	5 451	2 453	133 147
Överfört till stadie 1	2 108	-2 986	–	-878	5 788	-7 798	–	-2 010
Överfört till stadie 2	-3 852	3 142	–	-710	-4 447	3 845	–	-602
Överfört till stadie 3	-1 993	-1 159	2 962	-190	-7 980	-725	7 502	-1 203
Minskning till följd av bortbokning	-94 669	-28 979	-2 302	-125 950	-63 797	-8 861	-374	-73 032
Utgående balans	278 263	54 290	13 953	346 506	283 296	58 563	11 970	353 829

Finansiella noter

fortsättning, not 9

Års- och hållbarhetsredovisning 2023

Reserv för nedskrivning av ﬁnansiella tillgångar

		31 december 2023				31 december 2022
Skr mn	Stadie 1	Stadie 2	Stadie 3	Summa	Stadie 1	Stadie 2	Stadie 3	Summa
Ingående balans	-130	-23	-70	-223	-88	-28	-48	-164
Ökning pga. nya utbetalningar av lån	-68	-33	-36	-137	-67	-3	0	-70
Omvärdering av nedskrivningar, netto	3	4	8	15	5	9	9	23
Överfört till stadie 1	0	0	–	0	-1	7	–	6
Överfört till stadie 2	3	-25	–	-22	1	-12	–	-11
Överfört till stadie 3	2	0	-493	-491	1	3	-23	-19
Minskning till följd av bortbokning	24	14	8	46	22	2	0	24
Reserver som tagits i anspråk för att
täcka konstaterade förluster	–	–	–	–	–	–	–	–
Valutakurseﬀekter 1	-1	2	16	17	-3	-1	-8	-12
Utgående balans	-167	-61	-567	-795	-130	-23	-70	-223

Redovisas under nettoresultat av ﬁnansiella transaktioner i rapport över totalresultat.

Reserveringar för förväntade kreditförluster beräknas med hjälp av

kvantitativa modeller som bygger på indata, antaganden och metoder

som i hög grad består av bedömningar. Följande kan i synnerhet ha

stor påverkan på nivån av reserveringar: Fastställande av en väsentlig

ökning av kreditrisk, beaktande av framåtblickande makroekonomiska

scenarier och värdering av både förväntade kreditförluster inom de

kommande 12 månaderna och förväntade kreditförluster under hela

löptiden. Förväntade kreditförluster baseras på vad SEK objektivt för-

väntar sig förlora på exponeringen givet kunskapen på balansdagen

och med beaktande av vad som kan komma att inträﬀa i framtiden,

och är ett sannolikhetsvägt belopp som bestäms genom att utvär-

dera utfall av ﬂera möjliga scenarier, där data som ska beaktas är både

information från tidigare förhållanden, nuvarande förhållanden och

prognoser för framtida ekonomiska förutsättningar. SEK:s metodik

innebär att tre scenarier tas fram för varje PD-kurva; ett basscenario,

ett downturnscenario och ett upturnscenario där scenarierna uttrycks

i en konjunkturparameter. Konjunkturparametern är ett mått på den

ekonomiska konjunkturen i respektive PD-segment och ska spegla den

allmänna fallissemangsrisken i ekonomin. Parametern är standardnor-

malfördelad så noll indikerar en neutral konjunktur som konjunkturen

varit i genomsnitt, historiskt sett. Konjunkturparametern för basscena-

riot är mellan 0,0 och 0,2 för de olika PD-segmenten. Basscenariot har

viktats med 70 procent, downturnscenariot har viktats med 30 pro-

cent, och upturnscenariot har viktats med noll procent för de olika

PD-segmenten.

På grund av den rådande makroekonomiska osäkerheten har SEK

gjort en övergripande justering efter företagsledningens samlade

bedömning. Den innebär en ökning av de förväntade kreditförlus-

terna, beräknade enligt IFRS 9 per 31 december 2023.

Kreditkvaliteten för utlåning före reserver och fördelat per stadie

		31 december 2023				31 december 2022
Skr mn	Stadie 1	Stadie 2	Stadie 3	Summa	Stadie 1	Stadie 2	Stadie 3	Summa
AAA	–	–	–	–	–	–	–	–
AA+ till A-	31 934	–	–	31 934	28 382	–	–	28 382
BBB+ till BBB-	152 502	960	–	153 462	150 441	3 085	–	153 526
BB+ till BB-	40 413	26 267	–	66 680	38 523	25 309	–	63 832
B+ till B-	14 848	4 781	–	19 629	12 396	6 663	–	19 059
CCC till D	195	2 908	9 252	12 355	160	1 986	6 713	8 859
Summa före reserver	239 892	34 916	9 252	284 060	229 902	37 043	6 713	273 658

För mer information om SEK:s kreditriskhantering se not 26 och avsnittet Risk- och kapitalhantering.

Finansiella noter

Års- och hållbarhetsredovisning 2023

Not 10. Skatter

	Koncernen			Moderbolaget
Skr mn	2023	2022	2021	2023	2022
Inkomstskatt
Justering avseende tidigare år	–	0	0	–	0
Aktuell skatt på årets resultat	-323	-304	-272	-319	-324
Uppskjuten skatt	-1	-1	1	0	-1
Summa inkomstskatt	-324	-305	-271	-319	-325
Skatt relaterad till övrigt totalresultat:
Skatt på poster som kommer att omklassiﬁceras till resultatet
Uppskjuten skatt	-13	25	–	-13	25
Skatt på poster som inte kommer att omklassiﬁceras till resultatet
Aktuell skatt	5	-20	5	–	–
Uppskjuten skatt	1	-10	-5	–	–
Summa skatt i övrigt totalresultat	-7	-5	0	-13	25
Avstämning av eﬀektiv skattesats
Svensk inkomstskatt (procent)	20,6	20,6	20,6	20,6	20,6
Resultat före skatt	1 568	1 471	1 305	1 540	1 567
Skatt baserad på resultat före skatt	-323	-303	-269	-317	-323
Skatteeﬀekt av:
Ej skattepliktiga intäkter	0	0	0	0	0
Ej avdragsgilla kostnader	-7	-2	-3	-7	-2
Skatteeﬀekt av skattelättnaden för investeringar i inventarier	6	–	1	6	–
Övrigt	–	–	–	-1	–
Summa redovisad skatt	-324	-305	-271	-319	-325
Eﬀektiv skatt (procent)	20,7	20,7	20,8	20,7	20,7

Uppskjutna skatter

	Koncernen
Skr mn	2023	2022
Uppskjutna skattefordringar avseende:
Temporära skillnader
avseende pensioner	0	0
Temporära skillnader avseende
kassaﬂödessäkringar	12	25
Temporära skillnader avseende
leasingskulder	26	30
Kvittning uppskjuten skatteskuld
temporär skillnad avseende
nyttjanderättstillgångar	-25	-30
Summa uppskjutna skattefordringar	13	25

Inga underskottsavdrag fanns per 31 december 2023 eller 31 decem-

ber 2022.

Förändring av uppskjutna skatter

	Koncernen
Skr mn	2023	2022
Ingående balans	25	11
Förändring över resultatet	1	-1
Förändring i övrigt totalresultat	-13	15
Utgående balans	13	25

Uppskjutna skatter redovisas i moderbolaget med Skr 13 miljoner (25)

per den 31 december 2023.

Finansiella noter

Års- och hållbarhetsredovisning 2023

Not 11. Utlåning och likviditetsplaceringar

	31 dec	31 dec
Skr mn	2023	2022
Utlåning:
Utlåning dokumenterad som
räntebärande värdepapper	51 227	54 257
Utlåning till kreditinstitut	19 009	22 145
Utlåning till allmänheten	224 165	207 737
Avgår:
Kontantsäkerheter enligt säkerhetsavtal
för derivatkontrakt	-11 098	-10 691
Total utlåningsportfölj	283 303	273 448
Likviditetsplaceringar:
Likvida medel	3 482	4 060
Statsskuldförbindelser/statsobligationer	11 525	15 048
Andra räntebärande värdepapper
än utlåning	41 561	57 144
Totala likviditetsplaceringar	56 568	76 252
varav emitterade av oﬀentliga organ	10 760	19 014

Mellanskillnad mellan bokfört värde och det belopp som ska infrias

på förfallodagen för räntebärande värdepapper som inte tas upp

till sitt verkliga värde

Skr mn	2023	2022
Summa av överstigande belopp	51	87
Summa av underskridande belopp	-652	-479

Utestående utlåning per produktgrupp

			varav CIRR-systemet
	31 dec	31 dec	31 dec	31 dec
Skr mn	2023	2022	2023	2022
Utlåning till svenska exportörer	134 914	128 399	–	–
Utlåning till exportörernas kunder	148 389	145 049	101 361	94 241
Total utlåningsportfölj 1	283 303	273 448	101 361	94 241

Inklusive Skr 174 miljoner (361) gällande utvecklingskrediter.

Finansiella noter

Års- och hållbarhetsredovisning 2023

Not 12. Klassiﬁcering av ﬁnansiella tillgångar och skulder

Finansiella tillgångar fördelade på redovisningskategorier

		31 december 2023
	Tillgångar värderade till		Upplupet
	verkligt värde		anskaﬀningsvärde	Summa
	Obligatoriskt värderat	Derivat i säkrings-
Skr mn	till verkligt värde	redovisning
Likvida medel	–	–	3 482	3 482
Statsskuldförbindelser/Statsobligationer	11 525	–	–	11 525
Andra räntebärande värdepapper än utlåning	41 561	–	–	41 561
Utlåning dokumenterad som räntebärande värdepapper	–	–	51 227	51 227
Utlåning till kreditinstitut	–	–	19 009	19 009
Utlåning till allmänheten	–	–	224 165	224 165
Derivat	5 686	746	–	6 432
Summa ﬁnansiella tillgångar	58 772	746	297 883	357 401

		31 december 2022
	Tillgångar värderade till		Upplupet
	verkligt värde		anskaﬀningsvärde	Summa
	Obligatoriskt värderat	Derivat i säkrings-
Skr mn	till verkligt värde	redovisning
Likvida medel	–	–	4 060	4 060
Statsskuldförbindelser/Statsobligationer	15 048	–	–	15 048
Andra räntebärande värdepapper än utlåning	57 144	–	–	57 144
Utlåning dokumenterad som räntebärande värdepapper	–	–	54 257	54 257
Utlåning till kreditinstitut	–	–	22 145	22 145
Utlåning till allmänheten	–	–	207 737	207 737
Derivat	8 718	1 586	–	10 304
Summa ﬁnansiella tillgångar	80 910	1 586	288 199	370 695

Finansiella skulder fördelade på redovisningskategorier

	31 december 2023
		Skulder värderade till		Upplupet
		verkligt värde		anskaﬀningsvärde	Summa
	Obligatoriskt	Identiﬁerad vid
	värderat till	första redovisn.	Derivat i säkrings-
Skr mn	verkligt värde	(VVO)	redovisning
Skulder till kreditinstitut	–	–	–	3 628	3 628
Emitterade (icke efterställda) värdepapper	0	20 499	–	293 609	314 108
Derivat	9 469	–	3 168	–	12 637
Summa ﬁnansiella skulder	9 469	20 499	3 168	297 237	330 373

	31 december 2022
		Skulder värderade till		Upplupet
		verkligt värde		anskaﬀningsvärde	Summa
	Obligatoriskt	Identiﬁerad vid
	värderat till	första redovisn.	Derivat i säkrings-
Skr mn	verkligt värde	(VVO)	redovisning
Skulder till kreditinstitut	–	–	–	7 153	7 153
Emitterade (icke efterställda) värdepapper	0	28 788	–	290 329	319 117
Derivat	953	–	12 234	–	13 187
Summa ﬁnansiella skulder	953	28 788	12 234	297 482	339 457

Finansiella noter

Års- och hållbarhetsredovisning 2023

Not 13. Finansiella tillgångar och skulder till verkligt värde

	31 december 2023
			Övervärde (+)/
Skr mn	Bokfört värde	Verkligt värde	undervärde (–)
Likvida medel	3 482	3 482	–
Statsskuldsförbindelser/Statsobligationer	11 525	11 525	–
Andra räntebärande värdepapper än utlåning	41 561	41 561	–
Utlåning dokumenterad som värdepapper	51 227	52 519	1 292
Utlåning till kreditinstitut	19 009	19 260	251
Utlåning till allmänheten	224 165	223 759	-406
Derivat	6 432	6 432	–
Summa ﬁnansiella tillgångar	357 401	358 538	1 137
Skulder till kreditinstitut	3 628	3 628	–
Emitterade (icke efterställda) värdepapper	314 108	313 931	-177
Derivat	12 637	12 637	–
Summa ﬁnansiella skulder	330 373	330 196	-177

		31 december 2022
			Övervärde (+)/
Skr mn	Bokfört värde	Verkligt värde	undervärde (–)
Likvida medel	4 060	4 060	–
Statsskuldsförbindelser/Statsobligationer	15 048	15 048	–
Andra räntebärande värdepapper än utlåning	57 144	57 144	–
Utlåning dokumenterad som värdepapper	54 257	54 877	620
Utlåning till kreditinstitut	22 145	21 747	-398
Utlåning till allmänheten	207 737	204 543	-3 194
Derivat	10 304	10 304	–
Summa ﬁnansiella tillgångar	370 695	367 723	-2 972
Skulder till kreditinstitut	7 153	7 153	–
Emitterade (icke efterställda) värdepapper	319 117	318 900	-217
Derivat	13 187	13 187	–
Summa ﬁnansiella skulder	339 457	339 240	-217

Större delen av de ﬁnansiella skulderna och till viss del de ﬁnansiella

tillgångarna redovisas till verkligt värde eller till ett värde som represen-

terar verkligt värde för komponenterna som säkrats i säkringsrelation.

Utlåning och Upplåning som inte är föremål för säkringsredovisning

eller klassiﬁcerade som VVO redovisas till upplupet anskaﬀningsvärde.

Fastställande av verkligt värde på ﬁnansiella instrument

Det bästa beviset på verkligt värde är publicerade prisnoteringar på

en aktiv marknad. Majoriteten av SEK:s ﬁnansiella instrument är inte

publikt handlade och noterade marknadspriser är inte tillgängliga.

Verkligt värde-värderingen klassiﬁceras enligt en verkligt värde-

hierarki. För ﬁnansiella instrument sker en uppdelning på de tre nivå-

erna i IFRS verkligt värde-hierarkin vilka reﬂekterar betydelsen av

indata. Instrumentens uppdelning baseras på den lägsta nivåns indata

som är väsentlig för verkligt värde-värderingen i sin helhet.

SEK utgår ifrån följande uppdelning för att fastställa metoder som

använts för framtagande av verkligt värde för ﬁnansiella instrument:

•

Nivå 1: noterade (ojusterade) priser på aktiv marknad för identiska

tillgångar eller skulder;

•

Nivå 2: värderingsmodeller där marknadsdata som har signiﬁkant

påverkan på verkligt värde är observerbar, antingen direkt eller indi-

rekt; och

•

Nivå 3: värderingsmodeller som använder observerbar marknads-

data men där det ﬁnns inslag av egna uppskattningar där dessa upp-

skattningar har en signiﬁkant påverkan på verkligt värde.

Mer information om fastställande av verkligt värde på finansiella

instrument ﬁnns i not 1.

Vid uppskattningen eller härledningen av verkliga värden för poster

redovisade till upplupet anskaﬀningsvärde har vissa antaganden gjorts.

I de fall då noterade marknadsvärden ﬁnns tillgängliga för posterna i

fråga har sådana värden använts.

I följande tabeller visas hur verkliga värden för poster redovisade till

upplupet anskaﬀningsvärde respektive redovisade till verkligt värde

fördelas enligt verkligt värde-hierarkin.

Finansiella noter

fortsättning, not 13

Års- och hållbarhetsredovisning 2023

Finansiella tillgångar redovisade till upplupet anskaﬀningsvärde fördelade i verkligt värde-hierarki

			31 december 2023
Låne- och kundfordringar		Verkligt värde			Bokfört värde
Skr mn	Nivå 1	Nivå 2	Nivå 3	Summa	Summa
Likvida medel	3 482	–	–	3 482	3 482
Utlåning dokumenterad som värdepapper	1 146	51 373	–	52 519	51 227
Utlåning till kreditinstitut	–	19 260	–	19 260	19 009
Utlåning till allmänheten	–	223 759	–	223 759	224 165
Summa ﬁnansiella tillgångar i verkligt värde-hierarki	4 628	294 392	–	299 020	297 883

			31 december 2022
Låne- och kundfordringar		Verkligt värde			Bokfört värde
Skr mn	Nivå 1	Nivå 2	Nivå 3	Summa	Summa
Likvida medel	4 060	–	–	4 060	4 060
Utlåning dokumenterad som värdepapper	1 446	53 431	–	54 877	54 257
Utlåning till kreditinstitut	–	21 747	–	21 747	22 145
Utlåning till allmänheten	–	204 543	–	204 543	207 737
Summa ﬁnansiella tillgångar i verkligt värde-hierarki	5 506	279 721	–	285 227	288 199

Finansiella skulder redovisade till upplupet anskaﬀningsvärde fördelade i verkligt värde-hierarki

	31 december 2023
Övriga ﬁnansiella skulder		Verkligt värde			Bokfört värde
Skr mn	Nivå 1	Nivå 2	Nivå 3	Summa	Summa
Skulder till kreditinstitut	–	3 628	–	3 628	3 628
Emitterade värdepapper	–	293 433	–	293 433	293 609
Summa ﬁnansiella skulder i verkligt värde-hierarki	–	297 061	–	297 061	297 237

	31 december 2022
Övriga ﬁnansiella skulder		Verkligt värde			Bokfört värde
Skr mn	Nivå 1	Nivå 2	Nivå 3	Summa	Summa
Skulder till kreditinstitut	–	7 153	–	7 153	7 153
Emitterade värdepapper	–	290 112	–	290 112	290 329
Summa ﬁnansiella skulder i verkligt värde-hierarki	–	297 265	–	297 265	297 482

Finansiella tillgångar redovisade till verkligt värde fördelade i verkligt värde-hierarki

		31 december 2023
Skr mn	Nivå 1	Nivå 2	Nivå 3	Summa
Statsskuldförbindelser/Statsobligationer	1 030	10 495	–	11 525
Andra räntebärande värdepapper än utlåning	17 161	24 400	–	41 561
Derivat	–	6 377	55	6 432
Summa ﬁnansiella tillgångar i verkligt värde-hierarki	18 191	41 272	55	59 518

		31 december 2022
Skr mn	Nivå 1	Nivå 2	Nivå 3	Summa
Statsskuldförbindelser/Statsobligationer	2 366	12 682	–	15 048
Andra räntebärande värdepapper än utlåning	21 342	35 802	–	57 144
Derivat	–	10 201	103	10 304
Summa ﬁnansiella tillgångar i verkligt värde-hierarki	23 708	58 685	103	82 496

Finansiella noter

fortsättning, not 13

Års- och hållbarhetsredovisning 2023

Finansiella skulder redovisade till verkligt värde fördelade i verkligt värde-hierarki

		31 december 2023
Skr mn	Nivå 1	Nivå 2	Nivå 3	Summa
Emitterade värdepapper	–	12 228	8 271	20 499
Derivat	–	10 303	2 334	12 637
Summa ﬁnansiella skulder i verkligt värde-hierarki	–	22 531	10 605	33 136
		31 december 2022
Skr mn	Nivå 1	Nivå 2	Nivå 3	Summa
Emitterade värdepapper	–	2 252	26 536	28 788
Derivat	–	8 568	4 619	13 187
Summa ﬁnansiella skulder i verkligt värde-hierarki	–	10 820	31 155	41 975

Flytt från nivå 3 till nivå 2 har gjorts med Skr 11 291 miljoner för emit-

terade värdepapper och Skr -27 miljoner för derivat då färre inslag

av bedömning skett i värderingen (2022: Ingen ﬂytt mellan nivåer har

gjorts i perioden).

Finansiella tillgångar och skulder till verkligt värde i nivå 3

					31 december 2023
						Vinster (+)	Vinster (+)
					Flytt	och förluster	och förluster	Valuta-
	1 jan	Förvärv/	Förfall &	Flytt till	från	(–) via	(-) via övrigt	kurs-	31 dec
Skr mn	2023	emitterat	avyttrat	nivå 3	nivå 3	resultatet 1	totalresultat	eﬀekt	2023
Emitterade värdepapper	-26 536	-180	10 202	-1 912	11 291	-1 927	-207	998	-8 271
Derivat, netto	-4 516	–	1 416	–	-27	1 419	–	-571	-2 279
Netto tillgångar och skulder	-31 052	-180	11 618	-1 912	11 264	-508	-207	427	-10 550

					31 december 2022
						Vinster (+)	Vinster (+)
					Flytt	och förluster	och förluster	Valuta-
	1 jan	Förvärv/	Förfall &	Flytt till	från	(–) via	(-) via övrigt	kurs-	31 dec
Skr mn	2022	emitterat	avyttrat	nivå 3	nivå 3	resultatet 1	totalresultat	eﬀekt	2022
Emitterade värdepapper	-32 555	-4 267	10 255	–	–	2 641	-52	-2 558	-26 536
Derivat, netto	-2 037	0	221	–	–	-616	–	-2 084	-4 516
Netto tillgångar och skulder	-34 592	-4 267	10 476	–	–	2 025	-52	-4 642	-31 052

Vinster och förluster via resultatet inklusive valutakurspåverkan redovisas som räntenetto och nettoresultat av ﬁnansiella transaktioner. Den under

perioden orealiserade värdeförändringen för tillgångar och skulder inklusive valutakurspåverkan som per 31 december 2023 uppgick till Skr -27 miljo-

ner i förlust (2 024 miljoner i vinst) och redovisas som nettoresultat av ﬁnansiella transaktioner.

Osäkerhet i värderingen av Nivå 3-instrument

Bedömningen av parametrarna som ingår i modeller för att räkna mark-

nadsvärde på nivå-3-instrument är förknippad med subjektivitet och

osäkerhet. SEK har därför gjort en analys av skillnad i värderingen av

nivå-3-instrument under andra rimliga förhållanden. Instrumenten i

nivå 3 värderas med hjälp av modeller för optionsvärdering och genom

att diskontera instrumentets framtida kassaﬂöden. För de nivå-3-in-

strument som påverkas väsentligt av icke observerbar marknadsdata i

form av korrelationer har en omvärdering utförts där korrelationerna

skiftats. Korrelationen uttrycks som ett värde mellan 1 och -1, där 0

anger inget samband, 1 anger maximalt positivt samband och -1 anger

maximalt negativt samband. Den maximala korrelationen i intervallet

för icke-observerbar indata kan således bli från 1 till -1. Omvärderingen

sker genom att justera korrelationerna med +/– 0,12 vilket motsvarar

den nivå som SEK använder inom ramen för försiktig värdering. För de

nivå-3-instrument som påverkas väsentligt av icke observerbar mark-

nadsdata i form av SEK:s egen kreditvärdighet har en omvärdering

utförts där kurvan har skiftats. Omvärderingen sker genom att justera

kreditspreaden med +/- 10 baspunkter, vilket har bedömts som rimliga

förändringar av SEK:s kreditspread. Analysen visar påverkan av icke

observerbar marknadsdata på marknadsvärdet. Utöver detta påverkas

marknadsvärdet även av observerbar marknadsdata. Resultatet av ana-

lysen stämmer väl överens med SEK:s aﬀärsmodell där emitterade vär-

depapper som är sammansatta med derivat säkras genom att använda

derivat. Samma underliggande marknadsdata används i värderingen av

både det emitterade värdepappret och av derivatet som säkrar trans-

aktionen. Detta innebär att en värdeförändring på det emitterade värde-

pappret, exklusive påverkan av värdet i SEK:s egna kreditspread, kom-

mer att motverkas av en motsvarande värdeförändring på derivatet.

Finansiella noter

fortsättning, not 13

Års- och hållbarhetsredovisning 2023

Känslighetsanalys i nivå 3

Tillgångar och skulder			31 december 2023
	Verkligt	Icke observerbar	Intervall för icke		Känslighet	Känslighet
Skr mn	värde	indata	observerbar indata	Värderingsmetod	Max	Min
Aktie	-997	Korrelation	0,12 - (0,12)	Optionsmodell	0	0
Ränta	0	Korrelation	0,12 - (0,12)	Optionsmodell	0	0
Valuta	-1 156	Korrelation	0,12 - (0,12)	Optionsmodell	-22	22
Övriga	-126	Korrelation	0,12 - (0,12)	Optionsmodell	0	0
Summa derivat netto	-2 279				-22	22
Aktie	-3 594	Korrelation	0,12 - (0,12)	Optionsmodell	0	0
		Kreditspread	10BP - (10BP)	Diskonterade kassaﬂöden	1	-1
Ränta	0	Korrelation	0,12 - (0,12)	Optionsmodell	0	0
		Kreditspread	10BP - (10BP)	Diskonterade kassaﬂöden	0	0
Valuta	-4 529	Korrelation	0,12 - (0,12)	Optionsmodell	23	-23
		Kreditspread	10BP - (10BP)	Diskonterade kassaﬂöden	22	-22
Övriga	-148	Korrelation	0,12 - (0,12)	Optionsmodell	0	0
		Kreditspread	10BP - (10BP)	Diskonterade kassaﬂöden	1	-1
Summa emitterade
värdepapper	-8 271				47	-47
Total påverkan på
totalresultatet					25	-25

Tillgångar och skulder			31 december 2022
	Verkligt	Icke observerbar	Intervall för icke		Känslighet	Känslighet
Skr mn	värde	indata	observerbar indata	Värderingsmetod	Max	Min
Aktie	-2 890	Korrelation	0,12 – (0,12)	Optionsmodell	-13	13
Ränta	13	Korrelation	0,12 – (0,12)	Optionsmodell	–	–
Valuta	-1 528	Korrelation	0,12 – (0,12)	Optionsmodell	-34	34
Övriga	-111	Korrelation	0,12 – (0,12)	Optionsmodell	–	–
Summa derivat netto	-4 516				-47	47
Aktie	-10 797	Korrelation	0,12 – (0,12)	Optionsmodell	13	-13
		Kreditspread	10BP – (10BP)	Diskonterade kassaﬂöden	14	-14
Ränta	-8 817	Korrelation	0,12 – (0,12)	Optionsmodell	–	–
		Kreditspread	10BP – (10BP)	Diskonterade kassaﬂöden	102	-102
Valuta	-6 750	Korrelation	0,12 – (0,12)	Optionsmodell	36	-36
		Kreditspread	10BP – (10BP)	Diskonterade kassaﬂöden	36	-36
Övriga	-172	Korrelation	0,12 – (0,12)	Optionsmodell	–	–
		Kreditspread	10BP – (10BP)	Diskonterade kassaﬂöden	1	-1
Summa emitterade
värdepapper	-26 536				202	-202
Total påverkan på
totalresultatet					155	-155

Känslighetsanalysen visar den eﬀekt en förskjutning av korrelationer

samt SEK:s egen kreditspread har på det verkliga värdet av nivå 3-

instrument. Tabellen visar maximal positiv och negativ värdeföränd-

ring då korrelationer samt kreditspread skiftas med +/- 0,12 respektive

+/- 10 baspunkter. Vid sammanställning av total maximal och minimal

påverkan på totalresultatet används det mest gynnsamma respektive

ogynnsamma skiftet för varje korrelation vid beaktande av den totala

exponering som uppstår från emitterade värdepapper tillsammans

med säkrande derivat.

Finansiella noter

fortsättning, not 13

Års- och hållbarhetsredovisning 2023

Verkligt värde relaterat till kreditrisk

	Verkligt värde som härrör från kreditrisk		Periodens förändring i verkligt värde som härrör
	(- skulder ökar/ + skulder minskar)		från kreditrisk (+ intäkt/ - förlust)
Skr mn	31 december 2023	31 december 2022	2023	2022
Netto CVA/DVA 1	-39	-51	11	-37
OCA 2	-55	-32	-23	100

Credit value adjustment (CVA) och Debt value adjustment (DVA) speglar hur motpartens kreditrisk respektive SEK:s egen kreditvärdighet påverkar

derivatets verkliga värde.

2 Own credit adjustment (OCA) speglar hur förändringar i SEK:s egen kreditvärdighet påverkar det verkliga värdet för ﬁnansiella skulder klassiﬁcerade

till verkligt värde via resultatet.

Not 14. Derivat och säkringsredovisning

Derivat fördelade på kategorier

	31 december 2023			31 december 2022
	Tillgångar	Skulder		Tillgångar	Skulder
	verkligt	verkligt	Nominellt	verkligt	verkligt	Nominellt
Skr mn	värde	värde	värde 1	värde	värde	värde 1
Ränterelaterade kontrakt	3 918	1 720	483 545	2 396	2 119	423 124
varav i verkligt värdesäkring	-980	486	258 157	560	8 282	247 039
varav i kassaﬂödessäkring	-60	–	5 000	–	123	5 000
Valutarelaterade kontrakt	2 509	9 789	158 019	7 897	8 056	189 323
varav i verkligt värdesäkring	1 786	2 682	36 236	1 026	3 829	29 479
Aktierelaterade kontrakt	5	1 002	3 722	11	2 901	12 022
Kontrakt relaterade till råvaror, kreditrisk m m	–	126	5 533	–	111	3 330
Summa derivatinstrument 2	6 432	12 637	650 819	10 304	13 187	627 799

Avser nominellt värde innan kvittning av derivat.

2 Samtliga derivat används för ekonomisk säkring.

Löptidsanalys nominellt värde för säkringsinstrument

		31 december 2023
Skr mn	< 1 år	1 år < 5 år	> 5 år	Nominellt värde
Ränterelaterade kontrakt
Säkring av fasträntad tillgång	58 119	168 837	25 436	252 392
Säkring av fasträntad skuld	–	2 301	3 464	5 765
Säkring av tillgång med rörlig ränta	–	5 000	–	5 000
Valutarelaterade kontrakt
Säkring av fasträntad tillgång	152	13 371	5 777	19 300
Säkring av fasträntad skuld	2 583	12 908	1 445	16 936

		31 december 2022
Skr mn	< 1 år	1 år < 5 år	> 5 år	Nominellt värde
Ränterelaterade kontrakt
Säkring av fasträntad tillgång	1	111	921	1 033
Säkring av fasträntad skuld	88 652	136 730	20 624	246 006
Säkring av tillgång med rörlig ränta	–	5 000	–	5 000
Valutarelaterade kontrakt
Säkring av fasträntad tillgång	3 824	4 442	558	8 824
Säkring av fasträntad skuld	5 160	12 908	2 587	20 655

Finansiella noter

fortsättning, not 14

Års- och hållbarhetsredovisning 2023

Redovisade värdet av säkrad post i verkligt värde samband och den ackumulerade

verkligt värde justeringen som ingår i det redovisade värdet

	31 december 2023		31 december 2022
Tillgångar		Verkligt värde-		Verkligt värde-
Skr mn	Bokfört värde	justering	Bokfört värde	justering
Utlåning dokumenterad som räntebärande värdepapper	12 852	-648	12 757	-1 089
Utlåning till kreditinstitut	1 002	-15	988	-45
Utlåning till allmänheten	12 612	-127	14 371	-514
Summa	26 466	-790	28 116	-1 648

	31 december 2023		31 december 2022
Skulder		Verkligt värde-		Verkligt värde-
Skr mn	Bokfört värde	justering	Bokfört värde	justering
Emitterade värdepapper	256 561	-1 622	235 370	-9 312
Summa	256 561	-1 622	235 370	-9 312

För upplysning om säkringsineﬀektivitet av verkligt värdesäkringar se not 4 nettoresultat av ﬁnansiella transaktioner.

Kassaﬂödessäkringens eﬀektivitet

Skr mn	2023	2022
Förändringar i verkligt värde för säkringsinstrument	63	-122
Förändringar i värde för säkrade poster som används för redovisning av säkringsineﬀektivitet	-60	126
Säkringsineﬀektivitet redovisad i resultaträkningen 1	–	–
Vinster/förluster från säkringar som redovisats under övrigt totalresultat	63	-122

Redovisat under posten nettoresultat av ﬁnansiella transaktioner.

Reserv för kassaﬂödessäkring

Skr mn	2023	2022
Ingående balans 1 januari	-97	–
Värdeförändringar	122	-137
Skatt på värdeförändringar	-25	28
Omklassiﬁcering till resultaträkningen	-59	15
Skatt på omklassiﬁcering till resultaträkningen	12	-3
Övrigt totalresultat, netto efter skatt	50	-97
Totalresultat	50	-97
Utgående balans 31 december	-47	-97
varav fortlöpande säkringar för vilka säkringsredovisning tillämpas	-47	-97
varav säkringsförhållande för vilka säkringsredovisning inte längre tillämpas	–	–

Finansiella noter

fortsättning, not 14

Års- och hållbarhetsredovisning 2023

SEK:s riskhanteringsstrategi och syfte är att identiﬁera väsentliga valu-

takurs- och ränteexponeringar och hantera dessa riskexponeringar

med lämpliga derivatinstrument eller alternativ till dessa. SEK har mål-

sättningen att så långt som möjligt uppnå verkligt värde säkringsredo-

visning för transaktioner som används för ekonomisk säkring.

SEK sätter räntevillkor primärt baserat på olika behov och preferen-

ser för låntagare och motparter. Tillgångar och skulder kan därför ha

olika fasta räntelöptider, vilket leder till ränterisk. Genom att använda

derivat, omvandlas den ursprungliga ränterisken i tillgångar och skul-

der från fast till rörliga räntevillkor i valutor på väl fungerande markna-

der, såsom EUR, USD och Skr.

Det är SEK:s målsättning att mitigera risken för förändringar i verk-

ligt värde för den säkrade posten på grund av förändringar i referens-

ränta genom att omvandla en fast ränta för en ﬁnansiell tillgång eller

skuld till en rörlig ränta. SEK använder ränteswappar, eller delar av

dessa för att säkra fast till rörlig ränta.

SEK utlåning och upplåning sker i olika valutor baserade på önske-

mål från låntagare och investorer. Utlåning och upplåning sker därför

sällan i samma valuta och motverkar därför inte varandra. Valutaex-

poneringen mellan olika transaktioner är fullt matchade genom olika

valutaderivat. Det är SEK:s målsättning att mitigera risken för föränd-

ring i verkligt värde på grund av förändringar i valutakurs och referens-

ränta genom att omvandla en fast ränta för en ﬁnansiell tillgång eller

skuld till en tillgång eller skuld i svenska kronor med rörlig ränta. SEK

använder valutaränteswappar för dessa säkringar.

Övriga upplysningar avseende SEK:s säkringsredovisning återﬁnns i

avsnittet om Risk- och kapitalhantering, Rapport över förändring i eget

kapital, not 1 Väsentliga redovisningsprinciper, samt Not 4 Nettoresul-

tat av ﬁnansiella transaktioner.

Inom ramarna för SEK:s policy med avseende på motparts-, ränte-,

valuta- och övriga risker använder sig SEK av, och är SEK part i, olika

slag av derivat, huvudsakligen ränte- och valutakursrelaterade avtal.

Dessa instrument redovisas till verkligt värde i rapport över ﬁnansiell

ställning baserat på värdet per kontrakt.

SEK använder avtal för att säkra riskexponering hänförlig till ﬁnan-

siella tillgångar och skulder. Derivat är värderade till verkligt värde

med hjälp av noterade marknadspriser om sådana ﬁnns att tillgå. Om

marknadspriser inte är tillgängliga används värderingsmodeller. SEK

använder modeller för att justera nettoexponeringens verkliga värde

för förändringar i motpartens kreditkvalitet. De modeller som används

omfattar både direkt observerbara och härledda marknadsparametrar.

Majoriteten av SEK:s derivatkontrakt är så kallade OTC-derivat,

det vill säga, derivatkontrakt för vilka avslut ej sker på en börs. SEK:s

derivattransaktioner som inte görs på en börs sker under ISDA Mas-

teravtal. Under sådana avtal aggregeras alla positiva och negativa vär-

den med en och samma motpart inom varje valuta till ett nettobelopp

som ska betalas från en motpart till en annan. Vid speciﬁka händelser,

såsom vid en utebliven betalning avslutas alla utestående transaktio-

ner som omfattas av avtalet, en värdering sker och samtliga transaktio-

ner regleras netto. SEK har för avsikt att enbart ingå derivattransaktio-

ner med motparter i jurisdiktioner där det ﬁnns en legal rätt att kvitta

de redovisade beloppen vid betalning när sådana händelser inträﬀar.

De ovan nämnda ISDA Masteravtalen uppfyller inte kriterierna

för kvittning i rapporten över ﬁnansiell ställning på grund av att den

legala kvittningsrätten av redovisade belopp gäller enbart i händelse

av en angiven typ av betalningsinställelse, insolvens eller konkurs av

SEK eller motparten. Därutöver så har inte SEK och dess motparter för

avsikt att reglera posterna med ett nettobelopp eller samtidigt reali-

sera tillgången och reglera skulden.

ISDA Masteravtalet kompletteras med tilläggsavtal som reglerar mot-

partsrisken med säkerheter. SEK tar emot och accepterar säkerheter i

form av kontanta medel. Sådana säkerheter är föremål för standardise-

rade avtalskonstruktioner genom ISDA Credit Support Annex.

Upplysningarna i tabellerna nedan inkluderar ﬁnansiella tillgångar

och ﬁnansiella skulder som är föremål för ett rättsligt bindande ram-

avtal om nettning eller liknande avtal som täcker ﬁnansiella instru-

ment. SEK har enbart derivattransaktioner som är föremål för rättsligt

bindande ramavtal om nettning eller liknande avtal. Derivattillgångar

och derivatskulder gentemot centrala motparter för clearing kvittas i

rapport över ﬁnansiell ställning.

Finansiella tillgångar som är föremål för kvittning, rättsligt

bindande ramavtal om nettning och liknande avtal

Skr mn	31 dec 2023	31 dec 2022
Bruttobelopp för ﬁnansiella
tillgångar	10 705	19 557
Belopp som kvittas i rapporten
över ﬁnansiell ställning	-4 273	-9 253
Nettobelopp för ﬁnansiella till-
gångar som presenteras i rapporten
över ﬁnansiell ställning	6 432	10 304
Belopp som omfattas av rättsligt
bindande avtal om nettning eller
liknande avtal relaterade till:
Finansiella instrument	-2 049	-3 749
Mottagna kontantsäkerheter	-3 573	-6 539
Nettobelopp	810	16

Finansiella skulder som är föremål för kvittning, rättsligt

bindande ramavtal om nettning och liknande avtal

Skr mn	31 dec 2023	31 dec 2022
Bruttobelopp för ﬁnansiella
skulder	16 910	22 440
Belopp som kvittas i rapporten
över ﬁnansiell ställning	-4 273	-9 253
Nettobelopp för ﬁnansiella skulder
som presenteras i rapporten över
ﬁnansiell ställning	12 637	13 187
Belopp som omfattas av rättsligt
bindande avtal om nettning eller
liknande avtal relaterade till:
Finansiella instrument	-2 049	-3 749
Erlagda kontantsäkerheter	-10 353	-9 186
Nettobelopp	235	252

Finansiella noter

Års- och hållbarhetsredovisning 2023

Not 15. Aktier

SEKETT AB är sedan mars 2018 ett vilande helägt dotterbolag till AB Svensk Exportkredit med ett aktiekapital på Skr 50 tusen.

Aktier i dotterbolag

	31 december 2023		31 december 2022
Skr mn	Bokfört värde	Antal aktier	Bokfört värde	Antal aktier
SEKETT AB (org. nr 559132–9668)	0	50	0	50

Not 16. Övriga tillgångar

	31 dec	31 dec
Skr mn	2023	2022
Fordran på staten avseende CIRR-
och utvecklingskrediter	3	17
Likvidfordran	177	201
Övrigt	96	67
Summa	276	285

Not 17. Förutbetalda kostnader

och upplupna intäkter

	31 dec	31 dec
Skr mn	2023	2022
Upplupna ränteintäkter	7 938	4 121
Förutbetalda kostnader och andra
upplupna intäkter	56	41
Summa	7 994	4 162

Not 18. Upplåning

	31 december 2023
	Upplåning exkl.	Emitterade
Skr mn	emitterade värdepapper	värdepapper	Summa
Valutarelaterade kontrakt	–	6 368	6 368
Ränterelaterade kontrakt	3 628	303 998	307 626
Aktierelaterade kontrakt	–	3 594	3 594
Kontrakt rel. till råvaror, kreditrisk m m	–	148	148
Summa upplåning	3 628	314 108	317 736

					Övriga
varav denominerad i:	Skr	USD	JPY	EUR	valutor	Summa
	17 029	200 222	8 139	61 325	31 021	317 736

	31 december 2022
	Upplåning exkl.	Emitterade
Skr mn	emitterade värdepapper	värdepapper	Summa
Valutarelaterade kontrakt	–	8 714	8 714
Ränterelaterade kontrakt	7 153	299 240	306 393
Aktierelaterade kontrakt	–	10 797	10 797
Kontrakt rel. till råvaror, kreditrisk m m	–	366	366
Summa upplåning	7 153	319 117	326 270

					Övriga
varav denominerad i:	Skr	USD	JPY	EUR	valutor	Summa
	13 656	238 055	17 596	32 664	24 299	326 270

Finansiella noter

fortsättning, not 18

Års- och hållbarhetsredovisning 2023

SEK:s ﬁnansieringsprogram, utestående belopp

Skr mn	31 december 2023	31 december 2022
Medium-term note program:
Unlimited Euro Medium-Term Note Programme	111 510	96 474
Unlimited SEC-registered U.S. Medium-Term Note Programme	173 821	186 138
Unlimited Swedish Medium-Term Note Programme	435	452
Unlimited MTN/STN AUD Debt Issuance Programme	11 181	4 297
Commercial paper program:
USD 3,000,000,000 U.S. Commercial Paper Programme	3 232	19 412
USD 4,000,000,000 Euro-Commercial Paper Programme	10 932	6 283

Upplupet anskaﬀningsvärde exklusive verkligt värde-justeringar.

Skulder i ﬁnansieringsverksamheten

	Kassaﬂöden		Icke-kassaﬂödespåverkande poster
	1 januari		Valuta-	Orealiserade	Upplupen	31 december
Skr mn	2023		kurseﬀekt	värdeförändringar	ränta	2023
Upplåning	326 270	-8 642	-9 628	9 736	–	317 736
Leasingskuld	147	-28	0	5 1	1	125
Derivatkontrakt, netto	2 883	2 868	4 118	-3 664	–	6 205
Totala skulder i ﬁnansierings-
verksamheten	329 300	-5 802	-5 510	6 077	1	324 066

	Kassaﬂöden		Icke-kassaﬂödespåverkande poster
	1 januari		Valuta-	Orealiserade	Upplupen	31 december
Skr mn	2022		kurseﬀekt	värdeförändringar	ränta	2022
Upplåning	295 000	10 793	33 075	-12 598	–	326 270
Leasingskuld	153	-23	0	16 1	1	147
Derivatkontrakt, netto	6 310	9 770	-7 591	-5 606	–	2 883
Totala skulder i ﬁnansierings-
verksamheten	301 463	20 540	25 484	-18 188	1	329 300

Avser ökning av leasingskuld på grund av nya leasingavtal.

Not 19. Övriga skulder

	31 dec	31 dec
Skr mn	2023	2022
Skuld till staten avseende CIRR-
och utvecklingskrediter	3 641	8 509
Likvidskulder	176	982
Övriga	455	751
Summa	4 272	10 242

Not 20. Upplupna kostnader och

förutbetalda intäkter

	31 dec	31 dec
Skr mn	2023	2022
Upplupna räntekostnader	8 333	4 110
Övriga upplupna kostnader
och förutbetalda intäkter	54	62
Summa	8 387	4 172

Finansiella noter

Års- och hållbarhetsredovisning 2023

Not 21. Avsättningar

	Koncernen		Moderbolaget
Skr mn	31 december 2023	31 december 2022	31 december 2023	31 december 2022
Pensionsförpliktelse 1	10	8	8	8
Långfristig personalförmån	3	7	3	5
Förväntade kreditförluster för poster
utanför balansräkningen 2	38	13	38	13
Summa	51	28	49	26

1 Se not 5.

2 Avsättning för förväntade kreditförluster utanför balansräkningen, enligt IFRS 9, se not 9.

Not 22. Eget kapital

Aktiekapitalet består av 3 990 000 aktier med ett kvotvärde 1 000 per

aktie.

Egen kreditrisk består av vinster och förluster som uppstår på grund

av förändring av SEK:s egen kreditrisk på skulder oåterkalleligt redo-

visade till verkligt värde. Dessa presenteras i övrigt totalresultat i reser-

ven för egen kreditrisk och omklassiﬁceras inte till resultatet i kon-

cernen. I moderbolaget redovisas dessa vinster och förluster under

nettoresultat av ﬁnansiella transaktioner.

Förmånsbestämda pensionsplaner består av vinster och förluster

som uppstår vid värdeförändringar på förmånsbestämda pensions-

planer. Dessa presenteras i övrigt totalresultat i reserven för förmåns-

bestämda pensionsplaner enligt IAS 19. I moderbolaget redovisas inte

dessa pensionsplaner som förmånsbestämda, se not 1 (h).

Fond för verkligt värde består av säkringsreserv (värdeförändringar

på derivat i kassaﬂödessäkringar).

Hela beloppet av eget kapital är hänförligt till moderbolagets

aktieägare.

Fond för utvecklingsavgifter avser aktiverade utgifter för egen upp-

arbetad utveckling.

Reservfonden för moderbolaget avser tidigare lagstadgad avsätt-

ning till bundet eget kapital. Kravet avskaﬀades 1 januari 2006 och tidi-

gare gjorda avsättningar står kvar.

För information om mål, riktlinjer och processer för hantering av kapi-

tal, se förvaltningsberättelsen och avsnitt Risk- och kapitalhantering.

Förslag till vinstdisposition

Resultatet av koncernens och moderbolagets verksamhet under året

och ställningen den 31 december 2023 framgår av rapport över total-

resultat, rapport över ﬁnansiell ställning och kassaﬂödesanalys för

koncernen samt resultaträkning, balansräkning och kassaﬂödesanalys

för moderbolaget och därtill hörande noter.

Styrelsen har beslutat att föreslå årsstämman att utdelning ska ske

med 20 procent av årets resultat, motsvarande Skr 248 miljoner

(–), i enlighet med företagets utdelningspolicy om 20–40 procent.

Följande förslag till vinstdisposition avser moderbolaget.

Skr mn
Medel till årsstämmans förfogande uppgår till	18 577
Styrelsen föreslår att till årsstämmans förfogande
stående medel används sålunda:
– till aktieägaren utdelas Skr 62,24 per aktie	248
I ny räkning överföres återstående
disponibla vinstmedel	18 329

Not 23. Ställda säkerheter och eventualförpliktelser

	31 dec	31 dec
Skr mn	2023	2022
Ställda säkerheter
Kontantsäkerheter enligt säkerhetsavtal för derivatkontrakt	11 098	10 691
Eventualförpliktelser
Garantiförbindelser	7 471	4 802
Åtaganden
Avtalade, ej utbetalda krediter	54 975	75 369

Finansiella noter

Års- och hållbarhetsredovisning 2023

Not 24. CIRR-systemet

I SEK:s uppdrag ingår att administrera kreditgivningen i svenska statens

system för statsstödda exportkrediter (CIRR-systemet). SEK erhåller

kompensation från svenska staten i form av en administrativ ersättning

som beräknas på utestående kapitalbelopp.

I CIRR-systemet redovisas den administrativa ersättningen som sta-

ten kompenserar SEK med som en administrativ ersättning till SEK.

Se tabellerna nedan som visar rapport över totalresultat och rapport

över ﬁnansiell ställning för CIRR-systemet, så som de presenteras för

ägaren. I räntekostnader ingår räntekostnader för lån mellan SEK och

CIRR-systemet vilka återspeglar upplåningskostnaden för CIRR-syste-

met. Även räntekostnader för derivat som säkrar krediterna redovisas

som räntekostnader, vilket skiljer sig från SEK:s redovisningsprinciper.

Arrangörsavgifter till SEK redovisas tillsammans med övriga arrangörs-

avgifter som räntekostnader.

Utöver CIRR-systemet administrerar SEK svenska statens tidigare

system för utvecklingskrediter enligt samma principer som för CIRR-

systemet. Ingen nyutlåning sker av utvecklingskrediter. Utestående

utvecklingskrediter uppgick 31 december 2023 till Skr 174 miljoner

(361) och resultatet uppgick till Skr -17 miljoner (-19) för perioden janu-

ari till december 2023. SEK:s administrativa ersättning för administra-

tion av utvecklingskrediter uppgick till Skr 1 miljon (1).

Rapport över totalresultatet

för CIRR-systemet

Skr mn	2023	2022
Ränteintäkter	2 329	2 231
Räntekostnader	-1 904	-2 012
Ränteskillnadsersättning	–	2
Valutakurseﬀekter	1	3
Resultat innan ersättning till SEK	426	224
Administrativ ersättning till SEK	-260	-236
Rörelseresultat CIRR-systemet	166	-12
Ersättning till (-) / från (+) staten	-166	12

Rapport över ﬁnansiell ställning

för CIRR-systemet

	31 dec	31 dec
Skr mn	2023	2022
Likvida medel	1	1
Utlåning	101 361	94 241
Derivat	4 334	8 571
Övriga tillgångar	179	218
Förutbetalda kostnader
och upplupna intäkter	1 711	1 597
Summa tillgångar	107 586	104 628
Skulder	105 642	103 336
Derivat	859	–
Upplupna kostnader och
förutbetalda intäkter	1 085	1 292
Summa skulder	107 586	104 628
Åtaganden
Avtalade, ej utbetalda krediter	36 505	56 265

Finansiella noter

Års- och hållbarhetsredovisning 2023

Not 25. Kapitalsituation

Kapitaltäckningsanalys

	31 december 2023	31 december 2022
Kapitalrelationer	procent 1	procent 1
Kärnprimärkapitalrelation	21,3	20,6
Primärkapitalrelation	21,3	20,6
Total kapitalrelation	21,3	20,6

Kapitalrelationerna visar kvoten av respektive kapitalmått och totalt riskexponeringsbelopp. Se tabellerna ”Kapitalbas-, tilläggs- och avdragsposter”

och ”Minimikapitalkrav exklusive buﬀertar”.

	31 december 2023		31 december 2022
Riskbaserat kapitalbaskrav	Skr mn	procent 1	Skr mn	procent 1
Kapitalbaskrav om 8 procent 2	8 377	8,0	8 074	8,0
varav krav på primärkapital
om 6 procent	6 283	6,0	6 056	6,0
varav krav på kärnprimärkapital
om 4,5 procent	4 712	4,5	4 542	4,5
Särskilt kapitalbaskrav (Pelare 2-krav) 3	3 843	3,7	3 704	3,7
Kärnprimärkapital tillgängligt att
användas som buﬀert 4	10 084	9,6	9 013	8,9
Buﬀertkrav	4 271	4,1	3 330	3,3
varav kapitalkonserveringsbuﬀert	2 618	2,5	2 523	2,5
varav kontracyklisk kapitalbuﬀert	1 653	1,6	807	0,8
Pelare 2-vägledning 5	1 571	1,5	1 514	1,5
Totalt riskbaserat kapitalbaskrav inklusive
Pelare 2-vägledning	18 062	17,2	16 622	16,5

Uttrycks som andel av totalt riskvägt exponeringsbelopp.

2 Minimikraven enligt CRR (Europaparlamentet och rådets förordning (EU) nr 575/2013 av den 26 juni 2013 om tillsynskrav för kreditinstitut och värde-

pappersföretag).

3 Individuellt Pelare 2 krav på 3,67 procent av totalt riskvägt exponeringsbelopp, enligt beslut av FI från senaste översyns- och utvärderingsprocess (ÖUP).

4 Tillgängligt kärnprimärkapital för att möta buﬀertkrav efter kapitalbaskrav om 8 procent (SEK täcker hela kapitalbaskravet med kärnprimärkapital, det

vill säga 4,5 procent, 1,5 procent och 2 procent) samt efter Pelare 2-krav (3,67 procent).

5 Finansinspektionen har underrättat SEK per 2021-09-29 (inom senaste översyns- och utvärderingsprocess) att utöver kapitalkraven enligt förordning

(EU) nr 575/2013 om tillsynskrav, bör SEK hålla ytterligare kapital (Pelare 2-vägledning) på 1,50 procent av totalt riskvägt exponeringsbelopp. Pelare

2-vägledningen utgör inget bindande krav.

	31 december 2023	31 december 2022
Bruttosoliditet 1	Skr mn	Skr mn
Exponeringar inom balansräkningen	232 462	241 239
Exponeringar utanför balansräkningen	8 529	7 357
Totalt exponeringsmått	240 991	248 596
Bruttosoliditetsgrad 2	9,3%	8,4%

Inga övergångsregler för IFRS 9 har utnyttjats, vilket innebär att regelverket har införts fullt ut i bruttosoliditetsmåttet.

2 Deﬁnieras i CRR som kvoten mellan primärkapitalet och ett exponeringsmått.

	31 december 2023		31 december 2022
Bruttosoliditetskrav	Skr mn	procent 1	Skr mn	procent 1
Minimikrav om 3 procent	7 230	3,0	7 458	3,0
Pelare 2-vägledning 2	361	0,2	373	0,2
Totalt kapitalkrav relaterat
till bruttosoliditet	7 591	3,2	7 831	3,2

Uttrycks som andel av totalt exponeringsbelopp.

2 Finansinspektionen har underrättat SEK per 2021-09-29 (inom senaste översyns- och utvärderingsprocess) att SEK bör hålla kapital (Pelare 2-vägled-

ning) på 0,15 procent av totalt exponeringsmått för bruttosoliditet. Pelare 2-vägledningen utgör inget bindande krav.

Finansiella noter

fortsättning, not 25

Års- och hållbarhetsredovisning 2023

Kapitalbas – tilläggs- och avdragsposter

	Moderbolaget
	31 dec	31 dec
Skr mn	2023	2022
Aktiekapital 1	3 990	3 990
Ej utdelade vinstmedel	17 403	16 133
Ackumulerat annat totalresultat och andra reserver	234	212
Resultat netto efter avdrag för förutsebara kostnader och utdelningar
som veriﬁeras av personer som har en oberoende ställning	972	1 009
Kärnprimärkapital före lagstiftningsjusteringar	22 599	21 344
Ytterligare justering pga. försiktig värdering 2	-85	-474
Immateriella tillgångar	-34	-44
Reserver i verkligt värde relaterade till vinster eller förluster i kassaﬂödessäkringar	47	97
Vinster eller förluster på skulder som värderas till verkligt värde och som beror
på ändringar av institutets egen kreditstatus	28	9
Negativa belopp till följd av beräkningen av förväntade förlustbelopp	-221	-94
Otillräcklig täckning för nödlidande exponeringar	-12	–
Sammanlagda lagstiftningsjusteringar av kärnprimärkapital	-277	-506
Summa kärnprimärkapital	22 322	20 838
Totalt kapitalbas	22 322	20 838

För en närmare beskrivning av ingående instrument i aktiekapitalet, se not 22.

2 SEK har under ärde kvartalet 2023 övergått från avancerad metod till förenklad metod för försiktig värdering i enlighet

med artikel 4 i den delegerade förordningen (EU) nr 2016/101.

Minimikapitalkrav exklusive buﬀertar

	Moderbolaget
	31 december 2023			31 december 2022
		Riskexpone-	Minimi-		Riskexpone-	Minimi-
Skr mn	EAD 1	ringsbelopp	kapitalkrav	EAD 1	ringsbelopp	kapitalkrav
Kreditrisk enligt schablonmetoden
Företag	4 219	4 206	337	3 012	2 987	239
Fallerade exponeringar	77	77	6	102	102	8
Summa kreditrisk schablonmetoden	4 296	4 283	343	3 114	3 089	247
Kreditrisk enligt IRK-metoden
Stater	211 650	9 416	753	242 609	11 018	882
Finansiella institut 2	33 236	6 580	526	33 299	6 356	508
Företag 3	144 559	76 038	6 083	136 849	72 779	5 822
Motpartslösa tillgångar	284	284	23	351	351	28
Summa kreditrisk IRK-metoden	389 729	92 318	7 385	413 108	90 504	7 240
Kreditvärdighetsjusteringsrisk	e.t.	2 490	199	e.t.	2 565	205
Valutakursrisk	e.t.	1 174	94	e.t.	800	64
Råvarurisk	e.t.	7	1	e.t.	19	2
Operativ risk	e.t.	4 442	355	e.t.	3 949	316
Summa	394 025	104 714	8 377	416 222	100 926	8 074

Exposure at default (EAD) visar storleken på den utestående exponeringen vid fallissemang.

2 Varav motpartrisk i derivatkontrakt: EAD Skr 7 127 miljoner (6 355), riskexponeringsbelopp Skr 2 167 miljoner (2 022) och kapitalkrav Skr 173 miljoner (162).

3 Varav relaterad till Specialutlåning: EAD Skr 7 315 miljoner (6 112) riskexponeringsbelopp Skr 5 757 miljoner (4 412) och kapitalkrav Skr 461 miljoner (353).

Finansiella noter

fortsättning, not 25

Års- och hållbarhetsredovisning 2023

Kreditrisk fördelad på PD-nivå

Tabellen illustrerar exponering vid fallissemang (EAD), andel av expo-

neringen som går förlorad givet ett fallissemang (LGD) samt sannolik-

heten för att motparten ska fallera eller ställa in betalningarna (PD)

för de exponeringsklasser där SEK internt estimerat PD. Genom-

snittlig PD är beräknad utan hänsyn till PD-golv. Genomsnittligt PD

och LGD är viktat med EAD, genomsnittlig riskvikt är kvoten mellan

riskexponeringsbelopp och EAD.

	31 december 2023					31 december 2022
	AAA	A+	BBB+	BB+	CCC	AAA	A+	BBB+	BB+	CCC
	till AA-	till A-	till BBB-	till B-	till D	till AA-	till A-	till BBB-	till B-	till D
	0,003%–	0,02–	0,10–	0,45–	38,98–	0,003%–	0,02–	0,10–	0,45–	38,98–
Procent	0,01%	0,06%	0,27%	7,69%	100%	0,01%	0,06%	0,27%	7,69%	100%
Stater
EAD (Skr mn)	208 956	2 678	–	15	1	238 038	4 556	–	15	–
Genomsnittlig PD	0,003	0,05	–	1,2	100,0	0,003	0,04	–	2,0	–
Genomsnittlig LGD	45,0	45,0	–	45,0	45,0	45,0	45,0	–	45,0	–
Genomsnittlig riskvikt	4,2	20,9	–	105,2	–	4,3	17,4	–	122,5	–

	31 december 2023					31 december 2022
	AAA	A+	BBB+	BB+	CCC	AAA	A+	BBB+	BB+	CCC
	till AA-	till A-	till BBB-	till B-	till D	till AA-	till A-	till BBB-	till B-	till D
	0,01%–	0,06–	0,16–	0,50–	28,91–	0,01%–	0,06–	0,16–	0,50–	28,91–
Procent	0,04%	0,11%	0,32%	8,27%	100%	0,04%	0,11%	0,32%	8,27%	100%
Finansiella institut
EAD (Skr mn)	10 986	21 184	1 000	66	–	12 662	19 471	1 089	77	–
Genomsnittlig PD	0,04	0,07	0,30	1,16	–	0,04	0,07	0,27	1,18	–
Genomsnittlig LGD	35,7	29,9	45,0	45,0	–	34,9	30,8	45,0	45,0	–
Genomsnittlig riskvikt	24,4	34,3	76,0	129,5	–	17,2	19,8	71,1	130,4	–
Företag
EAD (Skr mn)	4 130	30 668	68 751	32 716	979	3 374	25 955	71 615	29 774	18
Genomsnittlig PD	0,02	0,08	0,23	0,81	99,9	0,03	0,09	0,24	0,74	88,4
Genomsnittlig LGD	45,0	45,0	45,0	45,0	45,0	45,0	45,0	45,0	45,0	45,0
Genomsnittlig riskvikt	16,6	27,2	50,2	86,9	0,5	13,2	25,8	50,4	84,3	42,9

Kreditrisker

För riskklassiﬁcering och kvantiﬁering av kreditrisk tillämpar SEK en

intern riskklassiﬁceringsmetod (IRK). SEK tillämpar den grundläggande

IRK-metoden. I den grundläggande IRK-metoden fastställer bolaget

sannolikheten för att dess motparter ska fallera inom ett år (PD, Probabi-

lity of Default), medan övriga parametrar som påverkar riskberäkningen

bestäms i enlighet med CRR. Tillämpning av IRK-metoden kräver

Finansinspektionens tillstånd och är föremål för löpande tillsyn. Vissa

exponeringar är undantagna från tillämpning av IRK-metoden, efter

medgivande av Finansinspektionen, och då tillämpas i stället schablon-

metoden för att beräkna kapitalkravet. För ytterligare information om

vilka exponeringar det gäller se avsnitt ”Riskmätning” i not 26. Expone-

ringsbelopp för motpartsrisk i derivatkontrakt beräknas i enlighet med

schablonmetoden för motpartsrisk.

Kreditvärdighetsjusteringsrisk

Ett kapitalkrav för kreditvärdighetsjusteringsrisk ska beräknas för samt-

liga OTC-derivatkontrakt, förutom för kreditderivat som används som

kreditriskskydd och transaktioner med en kvaliﬁcerad central motpart.

SEK använder schablonmetoden för att beräkna detta kapitalkrav.

Valutakursrisk

Valutarisk beräknas på bokförda värden i enlighet med standard-

metoden, där scenariometoden används för beräkning av gamma- och

volatilitetsrisker.

Råvarurisk

Kapitalbaskrav för råvarurisk har beräknats enligt schablonmetodens

förenklade metod, där scenariometoden används för beräkning av

gamma- och volatilitetsrisker.

Operativa risker

Kapitalkrav för operativ risk beräknas enligt schablonmetoden, där

bolagets verksamhet delas in i aﬀärsområden deﬁnierade enligt CRR.

Kapitalkravet för respektive område beräknas genom att en faktor,

beroende på affärsområde, multipliceras med en intäktsindikator.

De faktorer som är tillämpliga för SEK är 15 procent och 18 procent.

Intäktsindikatorn utgörs av genomsnittet av de tre senaste räkenskaps-

årens rörelseintäkter per aﬀärsområde.

Finansiella noter

fortsättning, not 25

Års- och hållbarhetsredovisning 2023

Kapitalbuﬀertar

SEK möter krav på kapitalbuﬀertar med kärnprimärkapital per den

31 december 2023. Finansinspektionen har inte klassiﬁcerat SEK som

en systemviktig bank. Det krav på buﬀert för systemviktiga institut som

trädde i kraft 1 januari 2016 gäller därför inte för SEK. Kapitalkonserve-

ringsbuﬀert ingår med 2,5 procent. Det kontracykliska buﬀertvärdet

för berörda exponeringar inom Sverige höjdes per den 22 juni 2023

från 1 procent till 2 procent. Per 31 december 2023 utgör andelen kapi-

talkrav för berörda kreditriskexponeringar hänförligt till Sverige 73 pro-

cent (71) av totalt berört kapitalkrav oavsett hemvist, en andel som

också är den vikt som appliceras på det svenska buﬀertvärdet i beräk-

ningen av SEK:s kontracykliska kapitalbuﬀert. Buﬀertvärden beslutade

inom andra länder kan påverka SEK, men eftersom huvuddelen av SEK:s

kapitalkrav för berörda kreditexponeringar är hänförligt till Sverige är

också den potentiella påverkan begränsad. Per 31 december 2023

bidrog buﬀertvärden i andra länder till SEK:s kontracykliska kapitalbuf-

fert med 0,13 procentenheter (0,09).

Bruttosoliditet

Bruttosoliditetsgraden (hävstången) är ett mått som har oﬀentlig-

gjorts från och med 2015. Ett minimikrav på 3 procent, som beräknas

på det totala exponeringsmåttet. Bruttosoliditetsgraden deﬁnieras

i CRR som kvoten mellan primärkapitalet och ett exponeringsmått.

I exponeringsmåttet ingår tillgångar, dock med särskild behandling

för bland annat derivatposter, samt kreditriskexponeringar utanför

balansräkningen vilka viktats med en faktor som beror på typen av

exponeringen. Bruttosoliditetsgraden uppgår till 9,3 procent per den

31 december 2023.

Pelare 2-vägledning

Pelare 2-vägledning avser av Finansinspektionen bedömd lämplig nivå

för institutets kapitalbas. Skillnaden mellan den bedömda lämpliga

nivån på kapitalbasen och minimikapitalkravet, Pelare 2-kraven och

det kombinerade buﬀertkravet beräknas, beslutas och fastställs av

Finansinspektionen i form av en ej bindande rekommendation (så kall-

lad Pelare 2-vägledning). Pelare 2-vägledning omfattar både det risk-

baserade kravet och bruttosoliditetskravet, och ersätter den tidigare

kapitalplaneringsbuﬀerten.

Internt bedömt kapitalbehov

	31 dec	31 dec
Skr mn	2023	2022
Kreditrisk	7 350	7 202
Operativ risk	434	311
Marknadsrisk	1 065	1 466
Övriga risker	199	205
Stressbuﬀert	1 700	2 697
Summa	10 748	11 881

SEK genomför regelbundet en intern kapitalutvärdering, där bolaget

bedömer hur mycket kapital som behövs för att täcka bolagets risker.

Resultatet av SEK:s bedömning av kapitalbehovet presenteras ovan.

Mer information kring den interna kapitalutvärderingsprocessen och

dess metoder ﬁnns i avsnittet Risk- och kapitalhantering.

Likviditetstäckningsgrad

	31 dec	31 dec
Skr mdr, genomsnitt 12 månader	2023	2022
Totala likvida tillgångar	73,9	58,4
Nettolikviditetsutﬂöden 1	16,4	10,9
Likviditetsutﬂöden	29,3	25,0
Likviditetsinﬂöden	13,9	15,7
Likviditetstäckningskvot	605%	784%

Nettolikviditetsutﬂöden är beräknade som nettot av likviditetsutﬂöden

och cappade likviditetsinﬂöden. Cappade likviditetsinﬂöden är beräk-

nade enligt artikel 425 av CRR (EU 575/2013) och artikel 33 av den av

Kommissionen Delegerade förordningen (EU) 2015/61.

Information om Likviditetstäckningsgraden (LCR) enligt artikel 447 av

CRR (EU 575/2013), beräknad enligt den av kommissionen Delege-

rade förordningen (EU) 2015/61.

Stabil nettoﬁnansieringskvot

	31 dec	31 dec
Skr mdr	2023	2022
Tillgänglig stabil ﬁnansiering	276,3	235,2
Krav på stabil ﬁnansiering	210,5	198,2
Stabil nettoﬁnansieringskvot	131%	119%

Information om stabil nettoﬁnansieringskvot (NSFR) enligt artikel 447

av CRR (EU 575/2013), beräknad enligt kommissionens Delegerade

förordning (EU) 2015/61.

Finansiella noter

Års- och hållbarhetsredovisning 2023

Not 26. Riskupplysningar

Innehåll
Kreditrisk	95
Marknadsrisk	104
Likviditetsrisk	107
Operativ risk	110
Hållbarhetsrisk	111

För beskrivning av SEK:s riskhantering se även avsnittet Risk- och kapi-

talhantering.

Konsolideringen av SEK enligt tillsynsregelverken avviker från

den som görs i koncernredovisningen, då någon konsolidering enligt

tillsynsregelverken inte sker eftersom det helägda dotterbolaget,

SEKETT AB, som är det enda bolaget i koncern förutom moderbola-

get, inte är ett ﬁnansiellt bolag. Inget dotterbolag är ett institut enligt

CRR:s deﬁnition varför dotterbolag inte heller omfattas av tillsyns-

regelverken på individuell nivå.

Tabellerna över kreditkvaliteten per rad i rapport över ﬁnansiell

ställning och tabellen som illustrerar kopplingen mellan rad i rapport

över ﬁnansiell ställning och exponeringar enligt CRR visar bokförda

värden. Övriga tabeller visar belopp i enlighet med kapitalkravsberäk-

ningarna, dock utan tillämpning av konverteringsfaktorer.

Kreditrisk

Kreditrisk är risken för fallissemang på en skuld som kan uppstå genom

att en låntagare inte kan göra nödvändiga betalningar. Kreditrisken

delas upp i fallissemangsrisk, koncentrationsrisk och landsrisk, se

avsnittet Risk- och kapitalhantering.

SEK:s kreditrisker begränsas genom ett riskbaserat urval av motpar-

ter och reduceras ytterligare huvudsakligen genom garantier, försäk-

ringar, nettningsavtal och säkerheter.

Riskhantering

Riskpolicy och kreditpolicy

Fundamenten för SEK:s kreditriskhantering är riskpolicyn och kredit-

policyn som utfärdats av styrelsen samt kreditinstruktionen som utfär-

dats av styrelsens kreditutskott. Dessa styrdokument utgör ramverket

för den kreditrisknivå som SEK accepterar, beskriver beslutsordning

och kreditbeslutsmandat och kreditnormen. Underlydande metod-

dokument tydliggör kreditprocessen, grundläggande principer för

limiter och hantering av problemkrediter.

Kreditnormen är ett centralt begrepp för kreditgivningen inom SEK

och tydliggör en förväntansbild avseende kreditkvalitet. För att en

aﬀärstransaktion ska anses falla inom kreditnormen krävs att propån

uppfyller krav inom följande områden: norm för risknivå och norm för

kreditvillkor.

Bolagets styrelse fastställer en övergripande ram för SEK:s riskhan-

tering i form av policys, riskaptit, kapitalmål (beslutas av bolagsstäm-

man) samt limiter. För kreditrisk deﬁnieras ett ﬂertal mått för riskaptit.

SEK:s riskaptit för kreditrisk är låg. SEK har en naturlig koncentration i

risk mot svensk exportnäring. Styrelsen beslutar också om företagets

policy för hållbar ﬁnansiering. Alla kreditbeslut ska fattas i enlighet

med den av styrelsen etablerade beslutsmandatstrukturen för delege-

rat beslutsfattande. SEK:s kreditbeslutsstruktur och fastställda mandat

bygger på en beslutsstruktur som utgår från dualitetsprincipen, så att

en noggrann analys och bedömning av alla kreditpropåer sker.

Riskreducering

Kreditrisken reduceras genom användande av olika kreditriskskydd,

i form av garantier, nettningsavtal, kreditriskförsäkringar och andra for-

mer av säkerheter.

Garantigivarna, inom framför allt utlåning till exportörernas kunder

är till största delen statliga exportkreditorgan inom OECD där svenska

Exportkreditnämnden (EKN) är den största garantigivaren. Kredit-

risken allokeras till en garantigivare och därför består största delen

av SEK:s garanterade kreditriskexponering av exponering mot statliga

motparter vid rapportering av nettokreditriskexponering. Garantier

erhålls även från ﬁnansiella institut och, i mindre utsträckning, icke-

ﬁnansiella företag och försäkringsbolag.

Motpartsrisken i derivatkontrakt dokumenteras alltid med ISDA

Master Agreement, vilket också innebär ett nettningsavtal, med stöd

av säkerhetsavtal i form av ett Credit Support Annex (CSA). God-

kända säkerheter under de säkerhetsavtal som SEK ingått består alltid

av likvida medel.

SEK använder sig också av olika typer av säkerheter för att reducera

kreditrisker i viss typ av kreditgivning. Säkerheter är betydelsefulla i

enskilda aﬀärer men har en begränsad påverkan i den totala utlå-

ningsportföljen.

Limitsättning

SEK använder sig av limiter för att begränsa kreditrisker till en bestämd

nivå. Limiter uttrycker den högsta tillåtna exponeringen mot en mot-

part för speciﬁka löptider och för olika typer av exponeringar, exem-

pelvis direktutlåning, garantier, motpartsrisk i derivatkontrakt eller

likviditetsplaceringar. Exponeringar måste rymmas inom de limiter som

är beslutade för berörda motparter. De övergripande limiterna fast-

ställs av styrelsen. Alla limiter omprövas minst en gång per år.

Reserveringsprövning

SEK tillämpar IFRS 9 avseende nedskrivning av ﬁnansiella instrument.

Nedskrivningen baseras på en modell för förväntade kreditförluster

(ECL). De tillgångar vars nedskrivningsbehov ska prövas delas in i tre

stadier: stadie 1, stadie 2 och stadie 3. Samtliga exponeringar ﬁnns

från början i stadie 1. I stadie 2 återﬁnns exponeringar där det skett en

väsentlig ökning av kreditrisk och stadie 3 omfattar fallerade expone-

ringar. Nedskrivningar i stadie 3 beräknas genom individuell prövning

utifrån en expertbaserad bedömning. En individuell reserverings-

prövning görs när det ﬁnns objektiva omständigheter som tyder på

att den ﬁnansiella tillgången kan behöva skrivas ned enligt stadie 3.

Kreditkommittén bereder reserveringsförslag från kreditanalytiker och

kundansvariga, därefter beslutar kreditutskottet om reserveringar. Sty-

relsen fastställer bokslutet och därigenom slutligt även reserveringar.

För mer information om beräkning av förväntade kreditförluster inom

ramen för IFRS 9, se not 1 (h).

Riskmätning

SEK använder, och har tillstånd för, en grundläggande internriskklassi-

ﬁceringsmetod (IRK-metod) för att mäta kreditrisken i exponeringar

mot en majoritet av SEK:s motparter. Det betyder att SEK för de

exponeringarna använder egna estimat av riskparametern sannolik-

het för fallissemang (PD), vilken per motpart reﬂekterar den åsatta

interna riskklassen. Övriga riskparametrar, bland andra förlust givet

fallissemang (LGD) och kreditkonverteringsfaktorer (CCF) bestäms av

tillsynsförordningen (CRR).

I kreditbedömningsprocessen ska alla SEK:s motparter riskklassiﬁ-

ceras och tilldelas en intern riskklass. Vid intern riskklassiﬁcering utför

SEK en egen analys av motparten. Här tas hänsyn till ESG-faktorers

eventuella påverkan på motpartens återbetalningsförmåga. I riskklas-

siﬁceringsprocessen för företag bedöms riskdrivare och transmissi-

onskanaler för den speciﬁka motparten samt ur ett sektorsperspektiv.

Analysen baseras på oﬀentlig information som återﬁnnes i exempelvis

års- och hållbarhetsredovisningar samt på information som erhålles

genom dialog med motparten. I analysen bedöms bland annat hur

motparten hanterar och mitigerar ESG-relaterade risker såsom policy-

ändringar, teknikutveckling och/eller förändringar i konsumentprefe-

renser. Riskerna kan påverka motpartens kreditvärdighet, till exempel

genom minskad försäljning, lägre lönsamhet, strandade tillgångar och/

eller stora investeringskostnader (så kallade transmissionskanaler) och

kan sänka motpartens interna riskklassiﬁcering.

Finansiella noter

fortsättning, not 26

Års- och hållbarhetsredovisning 2023

SEK:s tillstånd från Finansinspektionen att använda en grundläggande

IRK-metod omfattar exponeringar mot stater, kommuner, landsting,

multilaterala utvecklingsbanker, företag inklusive försäkringsbolag och

ﬁnansiella institut. För vissa exponeringar har SEK av Finansinspektio-

nen medgivits undantag från IRK-metoden. För dessa exponeringar

använder SEK schablonmetoden och extern rating vid beräkning av

riskexponeringsbeloppet (om externa rating saknas erhåller expone-

ringen en riskvikt på 100 procent).

De undantagna exponeringarna, för vilka schablonmetoden i stället

används, är följande (undantagen förutsätter att dessa exponeringar är

av mindre betydelse vad gäller storlek och riskproﬁl):

•

Exponeringar mot små-och medelstora företag (med en årsomsätt-

ning som inte överstiger EUR 50 miljoner)

•

Exponeringar inom aﬀärsområdet Customer Finance

•

Garantier till förmån för små och medelstora företag

De motparter som i kapitaltäckningen använder extern rating åsätts en

intern rating under IFRS 9.

Motpartrisk i derivatkontrakt

Motpartsrisk i derivatkontrakt, som utgör en form av kreditrisk, uppstår

när derivatinstrument används för att hantera risker. För att begränsa

denna risk ingår SEK sådana transaktioner endast med motparter

med god kreditvärdighet. Ytterligare minskning av risken åstadkoms

genom att SEK ingår ISDA Master-avtal med tillhörande säkerhets-

avtal (CSA-avtal) med sina motparter innan derivatkontrakt ingås.

Dessa bilaterala säkerhetsavtal innebär att en högsta tillåten risknivå

deﬁnieras i form av ett tröskelbelopp. ISDA- och CSA-avtal granskas

kontinuerligt för att villkoren vid behov ska kunna omförhandlas. För

motpartsexponeringar som till följd av marknadsvärdesförändringar

överstiger tröskelbelopp och det minsta överföringsbeloppet under

relevant CSA ska reglering ske, så att motpartsexponeringen sänks

till avtalad nivå. SEK:s CSA-avtal för tilläggsmarginal har noll i tröskel-

belopp. SEK monitorerar även de nya initial margin kraven för icke-

clearade OTC-derivat i enlighet med EU:s förordning om OTC-deri-

vat, centrala motparter och transaktionsregister (EMIR). Vidare, clearas

räntederivat med central motpart i enlighet med EMIR. SEK mäter

exponering mot motpartsrisk med schablonmetoden (”SA-CCR”)

enligt CRR.

Riskövervakning

SEK:s exponeringar analyseras, rapporteras och följs upp regelbundet

avseende riskkoncentrationer i kreditportföljen och kreditkvaliteten

på enskilda kredittagare. Analysen omfattar bland annat (i) storlek på

enskilda engagemang, (ii) geograﬁsk hemvist och (iii) branschtillhörig-

het. Analysen avser såväl direkt exponering som indirekt exponering.

För uppföljning och kontroll av stora exponeringar har SEK deﬁnierat

interna limiter, som sätter ytterligare begränsningar på sådana expo-

neringars storlek utöver vad som anges i tillsynsförordningen (CRR).

Exponeringar som bedöms som problemkrediter, det vill säga

sådana där SEK bedömer att det är hög sannolikhet att åtaganden

enligt det ursprungliga avtalet inte kommer att uppfyllas, analyseras

djupare och mer frekvent. Begreppet problemkrediter omfattar expo-

neringar med anstånd, osäkra fordringar, nödlidande exponeringar och

fallerade exponeringar. Avsikten är att i ett tidigt skede identiﬁera kre-

diter med en förhöjd risk. Detta för att anpassa exponeringen, minska

kreditförluster och säkerställa att riskklassiﬁceringen reﬂekterar risken

avseende den speciﬁka motparten.

Kreditportföljen stresstestas regelbundet. Utfallet av scenarioana-

lyserna och stresstesterna rapporteras till styrelsen och styrelsens

ﬁnans- och riskutskott regelbundet. Rapportering av kreditrisk i olika

segment utgör en central del av rapporteringen av kreditrisk till styrel-

sen, styrelsens ﬁnans- och riskutskott, företagsledningen samt kredit-

kommittén. Företagsledningen och styrelsens ﬁnans- och riskutskott

godkänner alla väsentliga ändringar avseende SEK:s IRK-system. SEK:s

IRK-system valideras av den oberoende riskfunktionen minst årligen.

Riskupplysningar

För en kompletterande och utökad redogörelse av den kreditrisk-

relaterade informationen hänvisas till den separata riskrapporten

”Capital Adequacy and Risk Management (Pillar 3) Report 2023”.

Riskupplysningar kreditrisk

Tabellen på nästa sida visar maximal kreditexponering. Beloppen är

nominella värden utom för likvida medel och derivat som är bokförda

värden. Maximal kreditriskexponering för utlåning till kreditinstitut

och utlåning till allmänheten innefattar avtalad, ej utbetald utlåning

vid årets slut som tas upp till nominellt värde.

Finansiella noter

fortsättning, not 26

Års- och hållbarhetsredovisning 2023

	31 december 2023
	Maximal kreditriskexponering
	Tillgångar värderade till
Skr mn	verkligt värde	Upplupet anskaﬀningsvärde
Likvida medel	–	3 482
Statsskuldsförbindelser/Statsobligationer	11 525	–
Andra räntebärande värdepapper än utlåning	41 657	–
Utlåning dokumenterad som värdepapper	–	51 922
Utlåning till kreditinstitut	–	12 560
Utlåning till allmänheten	–	283 931
Derivat	6 432	–
Summa ﬁnansiella tillgångar	59 614	351 895

	31 december 2022
	Maximal kreditriskexponering
	Tillgångar värderade till
Skr mn	verkligt värde	Upplupet anskaﬀningsvärde
Likvida medel	–	4 060
Statsskuldsförbindelser/Statsobligationer	15 049	–
Andra räntebärande värdepapper än utlåning	57 226	–
Utlåning dokumenterad som värdepapper	–	54 528
Utlåning till kreditinstitut	–	20 374
Utlåning till allmänheten	–	280 620
Derivat	10 304	–
Summa ﬁnansiella tillgångar	82 579	359 582

Tabellen nedan visar kreditkvaliteten efter riskavtäckning (netto) per

rad i rapport över ﬁnansiell ställning. Beloppen är bokförda värden.

SEK använder sig av garantier och försäkringar som kreditriskskydd.

Kreditkvaliteten på ﬁnansiella tillgångar bedöms genom användning av

intern eller extern rating.

	31 december 2023
Skr mn	AAA	AA+ till A-	BBB+ till BBB-	BB+ till B-	CCC till D	Bokfört värde
Likvida medel	1 000	2 476	5	1	–	3 482
Statsskuldsförbindelser/Statsobligationer	–	11 525	–	–	–	11 525
Andra räntebärande värdepapper än utlåning	20 572	20 989	–	0	–	41 561
Utlåning dokumenterad som värdepapper	2 927	17 761	28 782	1 154	603	51 227
Utlåning till kreditinstitut	2 918	13 879	1 607	605	–	19 009
Utlåning till allmänheten	121 022	29 134	39 548	33 798	663	224 165
Derivat	–	6 354	41	37	–	6 432
Summa ﬁnansiella tillgångar	148 439	102 118	69 983	35 595	1 266	357 401
Avtalade, ej utbetalda krediter	47 522	410	2 421	4 467	155	54 975

	31 december 2022
Skr mn	AAA	AA+ till A-	BBB+ till BBB-	BB+ till B-	CCC till D	Bokfört värde
Likvida medel	3 000	1 060	–	–	–	4 060
Statsskuldsförbindelser/Statsobligationer	1 106	13 942	–	–	–	15 048
Andra räntebärande värdepapper än utlåning	29 922	27 222	–	–	–	57 144
Utlåning dokumenterad som värdepapper	3 031	16 949	30 238	4 039	–	54 257
Utlåning till kreditinstitut	6 434	13 115	2 480	116	–	22 145
Utlåning till allmänheten	113 495	27 062	39 597	27 468	115	207 737
Derivat	–	10 257	47	–	–	10 304
Summa ﬁnansiella tillgångar	156 988	109 607	72 362	31 623	115	370 695
Avtalade, ej utbetalda krediter	66 058	1 389	5 284	2 638	–	75 369

Finansiella noter

fortsättning, not 26

Års- och hållbarhetsredovisning 2023

Tabellen nedan illustrerar kopplingen mellan rad i rapport över ﬁnansiell ställning och nettoexponeringar enligt CRR.

	31 december 2023
		Justering till			Multilaterala
	Bokfört	bokfört värde från		Kom-	utvecklings-	Oﬀentliga	Finansiella
Skr mdr	värde	exponering	Stater	muner	banker	organ	institut	Företag
Likvida medel	3,5	-0,8	1,8	–	–	–	2,5	0,0
Statsskuldsförbindelser/
Statsobligationer	11,5	0,0	11,5	–	–	–	–	–
Andra räntebärande
värdepapper än utlåning	41,6	-0,1	14,1	10,1	4,0	–	13,5	–
Utlåning dokumenterad
som värdepapper	51,2	-0,8	3,1	–	–	–	–	48,9
Utlåning till kreditinstitut inklusive
likvida medel 1	19,0	11,0	2,5	1,0	–	–	3,2	1,3
Utlåning till allmänheten	224,2	-1,7	125,9	0,8	1,0	–	6,6	91,6
Derivat	6,4	-0,7	–	–	–	–	7,1	0,0
Övriga tillgångar	0,3	0,1	0,2	–	–	–	–	–
Summa ﬁnansiella tillgångar	357,7	7,0	159,1	11,9	5,0	–	32,9	141,8
Eventualförpliktelser och åtaganden 2	62,4	-0,1	46,8	0,7	0,0	–	0,4	14,6
Totalt	420,1	6,9	205,9	12,6	5,0	–	33,3	156,4

	31 december 2022
		Justering till			Multilaterala
	Bokfört	bokfört värde från		Kom-	utvecklings-	Oﬀentliga	Finansiella
Skr mdr	värde	exponering	Stater	muner	banker	organ	institut	Företag
Likvida medel	4,1	–	3,0	–	–	–	1,1	0,0
Statsskuldsförbindelser/
Statsobligationer	15,0	–	15,0	–	–	–	–	–
Andra räntebärande
värdepapper än utlåning	57,1	-0,1	15,0	20,2	5,3	2,1	14,6	–
Utlåning dokumenterad
som värdepapper	54,3	-0,2	3,0	–	–	–	–	51,5
Utlåning till kreditinstitut inklusive
likvida medel 1	22,1	10,7	5,9	1,5	–	–	3,3	0,7
Utlåning till allmänheten	207,7	-1,3	120,2	0,7	0,8	–	7,1	80,2
Derivat	10,3	3,9	–	–	–	–	6,4	0,0
Övriga tillgångar	0,3	0,3	–	–	–	–	–	–
Summa ﬁnansiella tillgångar	370,9	13,3	162,1	22,4	6,1	2,1	32,5	132,4
Eventualförpliktelser och åtaganden 2	80,3	-0,3	65,2	0,9	0,4	–	1,1	13,0
Totalt	451,2	13,0	227,3	23,3	6,5	2,1	33,6	145,4

Skr 11,1 miljarder (10,7) av det bokförda värdet för Utlåning till kreditinstitut utgörs av kontantsäkerheter enligt säkerhetsavtal för derivatkontrakt.

2 Består av eventualförpliktelser och åtaganden förutom kontantsäkerheter.

Finansiella noter

fortsättning, not 26

Års- och hållbarhetsredovisning 2023

Totala kreditexponeringar i koncernen

Nettoexponeringar redovisas efter beaktande av eﬀekter av kredi-

triskskydd. Bruttoexponeringar redovisas utan beaktande av eﬀekter

av kreditriskskydd. Beloppen är i enlighet med kapitalkravsberäk-

ningarna, dock utan tillämpning av konverteringsfaktorer, enligt den

interna riskuppföljningen. I tabeller som visar exponeringars geogra-

ﬁska fördelning redovisas Nordamerika exklusive Centralamerika.

Totala nettoexponeringar

	Räntebärande värdepapper				Avtalad ej utbetald utlåning,
Skr mdr	och utlåning				derivat, m m				Total
	31 dec 2023		31 dec 2022		31 dec 2023		31 dec 2022		31 dec 2023		31 dec 2022
Exponeringsklass	Belopp	%	Belopp	%	Belopp	%	Belopp	%	Belopp	%	Belopp	%
Stater	159,1	46,3	162,3	46,2	46,8	67,2	65,0	75,0	205,9	49,8	227,3	51,9
Kommuner	11,9	3,5	22,5	6,4	0,7	1,0	0,8	0,9	12,6	3,0	23,3	5,3
Multilaterala
utvecklingsbanker	5,0	1,4	6,1	1,7	0,0	0,0	0,4	0,5	5,0	1,2	6,5	1,5
Oﬀentliga organ	–	–	2,1	0,6	–	–	–	–	–	–	2,1	0,5
Finansiella institut	25,8	7,5	26,1	7,4	7,5	10,8	7,5	8,6	33,3	8,1	33,6	7,6
Företag	141,8	41,3	132,4	37,7	14,6	21,0	13,0	15,0	156,4	37,9	145,4	33,2
Totalt	343,6	100,0	351,5	100,0	69,6	100,0	86,7	100,0	413,2	100,0	438,2	100,0

Kreditexponeringars geograﬁska fördelning

Bruttoexponeringars geograﬁska fördelning per exponeringsklass

	31 december 2023
		Asien					Västeuropa
	Mellanöstern/	utöver		Nord-	Latin-		utöver	Central- och
Skr mdr	Afrika/Turkiet	Japan	Japan	amerika	amerika	Sverige	Sverige	Östeuropa	Totalt
Stater	26,4	2,3	0,5	–	42,5	10,0	17,1	–	98,8
Kommuner	1,1	–	–	–	–	8,9	1,3	0,1	11,4
Multilaterala
utvecklingsbanker	–	–	–	1,0	–	–	3,1	–	4,1
Finansiella institut	–	–	0,0	1,4	–	17,7	8,5	6,7	34,3
Företag	16,1	2,7	–	64,4	12,3	128,9	36,7	3,5	264,6
Summa	43,6	5,0	0,5	66,8	54,8	165,5	66,7	10,3	413,2

	31 december 2022
		Asien					Västeuropa
	Mellanöstern/	utöver		Nord-	Latin-		utöver	Central- och
Skr mdr	Afrika/Turkiet	Japan	Japan	amerika	amerika	Sverige	Sverige	Östeuropa	Totalt
Stater	27,7	3,2	2,4	–	42,5	6,7	24,2	–	106,7
Kommuner	1,5	–	–	–	–	16,3	4,1	–	21,9
Multilaterala
utvecklingsbanker	–	0,3	–	1,1	–	–	3,9	–	5,3
Oﬀentliga organ	–	–	–	–	–	–	2,1	–	2,1
Finansiella institut	–	–	0,0	0,8	–	16,4	10,0	6,8	34,0
Företag	18,2	3,9	–	75,8	12,5	118,4	35,8	3,6	268,2
Summa	47,4	7,4	2,4	77,7	55,0	157,8	80,1	10,4	438,2

Finansiella noter

fortsättning, not 26

Års- och hållbarhetsredovisning 2023

100

Nettoexponeringars geograﬁska fördelning per exponeringsklass

	31 december 2023
		Asien					Västeuropa
	Mellanöstern/	utöver		Nord-	Latin-		utöver	Central- och
Skr mdr	Afrika/Turkiet	Japan	Japan	amerika	amerika	Sverige	Sverige	Östeuropa	Totalt
Stater	0,0	0,2	0,5	0,5	–	180,9	21,7	2,1	205,9
Kommuner	–	–	–	–	–	11,2	1,3	0,1	12,6
Multilaterala
utvecklingsbanker	–	–	–	1,0	–	–	4,0	–	5,0
Oﬀentliga organ	–	–	–	–	–	–	–	–	–
Finansiella institut	0,1	–	0,1	1,8	–	18,3	13,0	–	33,3
Företag	0,6	0,8	2,4	6,7	3,7	98,0	43,3	0,9	156,4
Summa	0,7	1,0	3,0	10,0	3,7	308,4	83,3	3,1	413,2

	31 december 2022
		Asien					Västeuropa
	Mellanöstern/	utöver		Nord-	Latin-		utöver	Central- och
Skr mdr	Afrika/Turkiet	Japan	Japan	amerika	amerika	Sverige	Sverige	Östeuropa	Totalt
Stater	0,0	0,3	2,4	0,8	–	191,3	30,3	2,2	227,3
Kommuner	–	–	–	–	–	19,2	4,1	–	23,3
Multilaterala
utvecklingsbanker	–	0,3	–	1,1	–	–	5,1	–	6,5
Oﬀentliga organ	–	–	–	–	–	–	2,1	–	2,1
Finansiella institut	0,1	–	0,2	1,3	–	16,0	15,9	0,1	33,6
Företag	0,2	1,0	1,3	6,5	3,8	97,0	34,4	1,2	145,4
Summa	0,3	1,6	3,9	9,7	3,8	323,5	91,9	3,5	438,2

Finansiella noter

fortsättning, not 26

Års- och hållbarhetsredovisning 2023

101

Eﬀekten av kreditriskskydd per exponeringsklass och typ av skydd

Tabellen nedan redovisar utifrån bruttoexponeringarnas exponerings-

klass en uppdelning utifrån om beloppen omfattas eller inte omfattas

av kreditriskskydd som medräknats i kapitaltäckningsberäkningarna.

Kreditförsäkringar utfärdade av försäkringsbolag räknas därvid som

garantier. Skyddade belopp har delats upp efter skyddsutfärdarens

exponeringsklass och typ av skydd. Tabellerna visar därmed vilka typer

av skydd som omvandlar bruttoexponeringar till nettoexponeringar.

Eﬀekten av kreditriskskydd

Bruttoexponeringar per exponeringsklass

	31 december 2023
								varav
			Multilaterala					föremål för
			utvecklings-	Oﬀentliga	Finansiella			nedskrivnings-
Skr mdr	Stater	Kommuner	banker	organ	institut	Företag	Totalt	krav IFRS9 1
Belopp relaterade till skydd utfärdade av:
Stater	70,6	1,1	–	–	6,7	99,7	178,1	178,1
varav garantier från Exportkreditnämnden	70,3	1,1	–	–	6,7	84,6	162,7	162,7
varav garantier från övriga
exportkreditorgan	0,3	–	–	–	–	5,0	5,3	5,3
varav övriga garantier	–	–	–	–	–	10,1	10,1	10,1
Kommuner	–	–	–	–	1,0	1,3	2,3	2,3
Multilaterala utvecklingsbanker	–	–	–	–	–	1,0	1,0	1,0
Finansiella institut	0,1	–	–	–	–	6,7	6,8	6,8
varav kreditderivat	–	–	–	–	–	–	–	–
varav garantier	0,1	–	–	–	–	6,7	6,8	6,8
Företag	0,5	–	–	–	–	21,1	21,6	21,6
varav kreditförsäkringar från
försäkringsbolag	0,5	–	–	–	–	18,1	18,6	18,6
varav övriga garantier	–	–	–	–	–	3,0	3,0	3,0
Summa skyddade exponeringar	71,2	1,1	–	–	7,7	129,8	209,8	209,8
Ej skyddade exponeringar 2	27,6	10,3	4,1	–	26,6	134,8	203,4	144,1
Totalt	98,8	11,4	4,1	–	34,3	264,6	413,2	353,9

	31 december 2022
								varav
			Multilaterala					föremål för
			utvecklings-	Oﬀentliga	Finansiella			nedskrivnings-
Skr mdr	Stater	Kommuner	banker	organ	institut	Företag	Totalt	krav IFRS9 1
Belopp relaterade till skydd utfärdade av:
Stater	72,7	1,5	–	–	8,2	113,1	195,5	195,5
varav garantier från Exportkreditnämnden	72,3	1,5	–	–	6,7	101,3	181,8	181,8
varav garantier från övriga
exportkreditorgan	0,4	–	–	–	–	6,8	7,2	7,2
varav övriga garantier	–	–	–	–	1,5	5,0	6,5	6,5
Kommuner	–	–	–	–	–	1,3	1,3	1,3
Multilaterala utvecklingsbanker	–	–	–	–	–	1,2	1,2	1,2
Finansiella institut	0,1	–	–	–	–	7,7	7,8	7,8
varav kreditderivat	–	–	–	–	–	–	–	–
varav garantier	0,1	–	–	–	–	7,7	7,8	7,8
Företag	0,6	–	–	–	–	14,3	14,9	14,9
varav kreditförsäkringar från
försäkringsbolag	0,6	–	–	–	–	11,5	12,1	12,1
varav övriga garantier	–	–	–	–	–	2,8	2,8	2,8
Summa skyddade exponeringar	73,4	1,5	–	–	8,2	137,6	220,7	220,7
Ej skyddade exponeringar 2	33,3	20,4	5,3	2,1	25,8	130,6	217,5	145,3
Totalt	106,7	21,9	5,3	2,1	34,0	268,2	438,2	366,0

Tillgångar värderade till upplupet anskaﬀningsvärde, vilka är föremål för nedskrivningskraven i IFRS 9.

2 Exponeringar där skyddsutfärdaren tillhör samma koncern som motparten i den ej skyddade exponeringen har hänförts till ”Ej skyddade exponeringar”.

Beloppen för dessa är för företag Skr 29,2 miljarder (24,5), för ﬁnansiella institut Skr 0,0 miljarder (0,0) respektive för stater Skr 0,0 miljarder (0,0).

Finansiella noter

fortsättning, not 26

Års- och hållbarhetsredovisning 2023

102

Bruttoexponeringar i Europa, exklusive Sverige, per exponeringsklass

	31 december 2023
			Multilaterala	Oﬀentliga	Finansiella
Skr mdr	Stater	Kommuner	utvecklingsbanker	organ	institut	Företag	Totalt
Finland	4,2	1,3	–	–	0,2	9,1	14,8
Frankrike	6,4	–	–	–	2,5	2,6	11,5
Polen	–	–	–	–	6,7	2,2	8,9
Storbritannien	–	–	–	–	0,1	7,8	7,9
Norge	–	–	–	–	0,1	6,8	6,9
Danmark	–	–	–	–	2,5	4,0	6,5
Tyskland	3,5	–	–	–	1,3	0,3	5,1
Spanien	–	–	–	–	1,4	2,0	3,4
Österrike	3,1	–	–	–	–	0,2	3,3
Luxemburg	–	–	3,1	–	–	–	3,1
Italien	–	–	–	–	–	1,5	1,5
Portugal	–	–	–	–	–	1,3	1,3
Serbien	–	–	–	–	–	0,7	0,7
Nederländerna	–	–	–	–	0,1	0,5	0,6
Irland	–	–	–	–	0,2	0,3	0,5
Belgien	–	–	–	–	–	0,4	0,4
Estland	–	–	–	–	–	0,1	0,1
Tjeckien	–	–	–	–	–	0,1	0,1
Litauen	–	–	–	–	–	0,1	0,1
Lettland	–	0,1	–	–	–	0,0	0,1
Ryssland	–	–	–	–	–	0,1	0,1
Island	–	–	–	–	–	0,1	0,1
Slovakien	–	–	–	–	–	0,0	0,0
Summa	17,2	1,4	3,1	–	15,1	40,2	77,0

	31 december 2022
			Multilaterala	Oﬀentliga	Finansiella
Skr mdr	Stater	Kommuner	utvecklingsbanker	organ	institut	Företag	Totalt
Finland	0,0	4,1	–	–	0,2	9,3	13,6
Storbritannien	4,1	–	–	–	0,2	8,0	12,3
Tyskland	7,3	–	–	2,1	0,6	0,1	10,1
Frankrike	5,6	–	–	–	2,5	1,9	10,0
Polen	–	–	–	–	6,7	2,4	9,1
Norge	–	–	–	–	0,1	6,6	6,7
Österrike	5,9	–	–	–	–	–	5,9
Danmark	0,6	–	–	–	2,6	2,1	5,3
Spanien	–	–	–	–	0,8	3,3	4,1
Nederländerna	0,6	–	–	–	2,8	0,6	4,0
Luxemburg	–	–	3,8	–	0,0	–	3,8
Italien	–	–	–	–	–	2,0	2,0
Portugal	–	–	–	–	–	1,0	1,0
Irland	–	–	–	–	0,3	0,3	0,6
Serbien	–	–	–	–	–	0,5	0,5
Belgien	–	–	–	–	–	0,5	0,5
Litauen	–	–	–	–	–	0,2	0,2
Tjeckien	–	–	–	–	–	0,2	0,2
Ryssland	–	–	–	–	–	0,1	0,1
Estland	–	–	–	–	–	0,1	0,1
Lettland	–	–	–	–	0,1	–	0,1
Island	–	–	–	–	–	0,1	0,1
Slovakien	–	–	–	–	–	0,1	0,1
Summa	24,1	4,1	3,8	2,1	16,9	39,4	90,4

Finansiella noter

fortsättning, not 26

Års- och hållbarhetsredovisning 2023

103

Nettoexponeringar i Europa, exklusive Sverige, per exponeringsklass

	31 december 2023
			Multilaterala	Oﬀentliga	Finansiella
Skr mdr	Stater	Kommuner	utvecklingsbanker	organ	institut	Företag	Totalt
Frankrike	8,6	–	–	–	1,9	5,6	16,1
Luxemburg	–	–	4,0	–	–	8,2	12,2
Finland	4,6	1,3	–	–	0,4	5,1	11,4
Tyskland	3,9	–	–	–	2,4	3,1	9,4
Storbritannien	–	–	–	–	2,5	4,6	7,1
Danmark	0,8	–	–	–	2,5	3,6	6,9
Norge	0,5	–	–	–	0,1	5,1	5,7
Belgien	–	–	–	–	0,7	3,0	3,7
Österrike	3,1	–	–	–	–	0,2	3,3
Spanien	–	–	–	–	2,1	0,5	2,6
Irland	–	–	–	–	0,3	1,9	2,2
Polen	2,1	–	–	–	–	0,1	2,2
Portugal	–	–	–	–	–	1,3	1,3
Nederländerna	0,2	–	–	–	0,1	0,3	0,6
Schweiz	–	–	–	–	0,0	0,6	0,6
Serbien	–	–	–	–	–	0,4	0,4
Italien	–	–	–	–	–	0,2	0,2
Estland	–	–	–	–	–	0,1	0,1
Tjeckien	–	–	–	–	–	0,1	0,1
Litauen	–	–	–	–	–	0,1	0,1
Lettland	–	0,1	–	–	–	0,0	0,1
Island	–	–	–	–	–	0,1	0,1
Slovakien	–	–	–	–	–	0,1	0,1
Total	23,8	1,4	4,0	–	13,0	44,3	86,5

	31 december 2022
			Multilaterala	Oﬀentliga	Finansiella
Skr mdr	Stater	Kommuner	utvecklingsbanker	organ	institut	Företag	Totalt
Frankrike	8,9	–	–	–	3,4	3,9	16,2
Tyskland	7,9	–	–	2,1	1,8	1,3	13,1
Finland	0,7	4,1	–	–	0,3	6,5	11,6
Luxemburg	–	–	5,1	–	0,0	5,5	10,6
Storbritannien	4,1	–	–	–	2,0	4,4	10,5
Österrike	5,9	–	–	–	–	–	5,9
Danmark	1,4	–	–	–	2,6	1,6	5,6
Norge	0,6	–	–	–	0,1	4,7	5,4
Nederländerna	0,8	–	–	–	2,9	0,3	4,0
Belgien	–	–	–	–	0,9	2,3	3,2
Polen	2,2	–	–	–	–	0,1	2,3
Spanien	–	–	–	–	1,6	0,7	2,3
Irland	–	–	–	–	0,1	1,4	1,5
Portugal	–	–	–	–	–	1,0	1,0
Schweiz	–	–	–	–	0,1	0,5	0,6
Serbien	–	–	–	–	–	0,5	0,5
Litauen	–	–	–	–	–	0,2	0,2
Italien	–	–	–	–	–	0,2	0,2
Tjeckien	–	–	–	–	–	0,2	0,2
Estland	–	–	–	–	–	0,1	0,1
Lettland	–	–	–	–	0,1	–	0,1
Island	–	–	–	–	–	0,1	0,1
Slovakien	–	–	–	–	–	0,1	0,1
Total	32,5	4,1	5,1	2,1	15,9	35,6	95,3

Finansiella noter

fortsättning, not 26

Års- och hållbarhetsredovisning 2023

104

Företagsexponeringar fördelade efter bransch

	31 december 2023		31 december 2022
Skr mdr	Bruttoexponering	Nettoexponering	Bruttoexponering	Nettoexponering
IT och telekommunikation	80,8	16,3	94,6	16,6
Industri	70,1	56,1	62,4	49,6
Konsumentvaror	32,7	26,7	32,7	26,4
El, vatten och gas	27,8	11,1	30,7	14,7
Råvaror	31,1	17,7	27,4	15,8
Finans	13,7	24,3	13,3	19,1
Energi	3,7	0,7	4,1	0,7
Hälsovård	3,5	2,7	2,8	2,3
Fastigheter	0,9	0,5	–	–
Övrigt	0,3	0,3	0,2	0,2
Summa	264,6	156,4	268,2	145,4

I enlighet med rapporteringsstandard (GICS).

Marknadsrisk

Marknadsrisk är risken för att bolagets resultat, kapital eller värde

påverkas negativt till följd av förändringar på de ﬁnansiella markna-

derna, såsom rörelser i räntor, valutakurser, basisspreadar eller kredit-

spreadar. Värde inkluderar både bokfört värde och ekonomiskt värde.

Riskhantering

SEK:s styrelse fastställer riskaptit och strategi för hantering av marknads-

risk vilka ger övergripande gränser för företaget att verka inom. Därut-

över fastställer vd instruktioner som reglerar SEK:s hantering av mark-

nadsrisker. Riskchefen beslutar om metoder för hur marknadsrisker ska

beräknas och föreslår ändringar i limitstruktur i samband med översyn av

riskaptit och limiter. Marknadsrisk hanteras operativt av treasuryfunk-

tionen. SEK:s riskaptit för marknadsrisk är låg, och bolagets strategi för

att hantera marknadsrisk syftar till att säkerställa ett stabilt räntenetto.

SEK har endast bankbok och avsikten är att hålla tillgångar och

skulder till förfall. Bolaget lånar upp medel genom att emittera obli-

gationer eller andra skuldebrev som, oavsett marknadsriskexpone-

ringar, säkras via derivat till rörlig ränta. Upplånade medel ska användas

antingen direkt till utlåning, främst till rörlig ränta alternativt via derivat

till rörlig ränta, eller för att säkerställa att SEK har tillräcklig likviditet

i form av likviditetsreserv och likviditetsplaceringar. Tillgänglig ﬁnan-

siering matchar durationen i utlåningen och likviditetsplaceringarnas

förfalloproﬁl anpassas för att säkerställa att tillgängliga medel ﬁnns för

avtalade men ännu ej utbetalda krediter.

Orealiserade värdeförändringar i SEK:s tillgångar och skulder vär-

derade till verkligt värde påverkar både resultat och kapitalbas. SEK:s

största nettoexponeringar är mot ränterisker, basisrisker och kre-

ditspreadrisker. Dessa hanteras genom fastställda limiter och daglig

limituppföljning. Ränte- och valutarisk exklusive orealiserade värde-

förändringar hålls på en låg nivå genom att matcha tillgångar och skul-

der eller genom användning av derivat. Därutöver växlas regelbundet

upparbetade vinster och förluster i utländsk valuta till svenska kronor.

Marknadsriskexponeringar mäts och rapporteras dagligen till vd

och till styrelsens ﬁnans- och riskutskott vid deras ordinarie samman-

träden. Limitöverträdelser eskaleras utan dröjsmål till vd och till styrel-

sens ﬁnans- och riskutskott.

ESG-relaterade faktorer kan ge upphov till rörelser på de ﬁnansiella

marknaderna, vilket i sin tur kan påverka SEK:s marknadsrisk. Bedöm-

ningen är att ESG-relaterade faktorer i nuläget inte har någon väsentlig

påverkan på SEK:s marknadsrisk.

Riskmätning

Nedan följer en övergripande redogörelse för hur SEK internt mäter

marknadsrisk. Staten ersätter SEK för alla räntediﬀerenser, upplånings-

kostnader och nettovalutakursförluster inom CIRR-systemet, se not 1.

CIRR-systemet rapporteras därför separat.

Räntenettorisk

Räntenettorisk uppkommer genom obalanser mellan räntebärande till-

gångar och skulder i form av volym och räntebindningstid, samt i de fall

upp- respektive utlåning inte är valutamatchade och matchning hante-

ras genom användning av derivat. SEK:s primära mått för räntenetto-

risk mäts genom att stressa räntor 100 baspunkter och valutabasis-

spreadar 20 baspunkter över den kommande 12-månadersperioden.

Exponeringen uppgick vid utgången av 2023 till Skr 173 miljoner (201).

Value-at-Risk och stressad Value-at-Risk

SEK:s primära mått på marknadsrisk avseende orealiserade värdeför-

ändringar är stressad Value-at-Risk (sVaR). Value-at-Risk (VaR) är ett

statistiskt marknadsriskmått som uppskattar riskerad förlust med en

viss sannolikhet. För en given tidshorisont och konﬁdensnivå anger

VaR det tröskelvärde som förlusten inte kommer att överstiga till

följd av förändringar på de ﬁnansiella marknaderna. SEK använder

historisk simulering som VaR-modell med en tidshorisont på en dag,

där historiska marknadsrörelser från de två senaste åren appliceras på

dagens innehav för att simulera möjliga utfall av värdeförändringar.

De marknadsparametrar som inkluderas som riskfaktorer är räntor,

basisspreadar, kreditspreadar, valutor, aktier, aktieindex, råvaruindex

samt volatiliteter för swaptioner, cap/ﬂoor, aktier, råvaruindex och

valutor. Beräkningen av VaR sker för hela portföljen samt separat för

likviditetsportföljen.

Stressad VaR (sVaR) beräknas med samma uppsättning riskfaktorer

och metod som VaR, men där ett mer stressat scenariofönster väljs.

Stressad VaR mäts med 99 procent konﬁdensnivå och exponeringen

för totalportföljen för positioner som påverkar kapitalbasen uppgick

vid utgången av 2023 till Skr 51 miljoner (83). De drivande riskfakto-

rerna för sVaR är primärt basisspreadar och räntor.

Kompletterande stresstester

SEK utför regelbundet stresstester genom att tillämpa observerade

rörelser i marknadsfaktorer (historiska scenarier) liksom möjliga fram-

tida rörelser (hypotetiska eller framåtblickande scenarier). De hypo-

tetiska scenarierna inkluderar bland annat räntechocker och omvända

stresstester. Denna typ av analys ger ledningen en uppfattning om den

potentiella eﬀekten på SEK:s verksamhet utifrån betydande rörelser i

riskfaktorer eller bredare marknadsscenarier samt säkerställer även att

riskmätningen fortlöpande är eﬀektiv.

Riskspeciﬁka mått

Räntenettorisk, VaR, sVaR och stresstester kompletteras med riskspe-

ciﬁka mått avseende bland annat ränterisk, spreadrisk och valutarisk.

Dessa beskrivs ytterligare i tabellen på nästa sida.

Finansiella noter

fortsättning, not 26

Års- och hållbarhetsredovisning 2023

105

Marknadsrisk typ	Deﬁnition	Riskproﬁl
Ränterisk för	Ränterisk för förändring av ekonomiskt värde beräknas	Risken är hänförlig till SEK:s totala verksamhetsproﬁl, särskilt obalans
förändringar av	dels genom ett 100 baspunkters parallellskifte av alla	mellan räntebärande tillgångar och skulder i form av volym och
ekonomiskt	räntekurvor, dels genom vridningar av räntekurvan.	räntebindningstid. Riskmåtten fångar den långsiktiga eﬀekten av
värde (EVE)		ränteförändringar.

Kreditspreadrisk	Kreditspreadrisk i tillgångar beräknas som möjlig påver-	Risken är hänförlig till SEK:s likviditetsportfölj.
i tillgångar	kan på SEK:s kapitalbas, i form av orealiserat resultat,
	till följd av ett 100 baspunkters skift i kreditspreadar för
	de tillgångar som redovisas till verkligt värde.

Kreditspreadrisk	Kreditspreadrisk i egen skuld visar möjlig påverkan	Risken är hänförlig till SEK:s strukturerade skuld vilken är värderad
i egen skuld	på SEK:s eget kapital, i form av orealiserat resultat,	till verkligt värde.
	då samtliga SEK:s kreditspreadar skiftats med
	20 baspunkter.

Valutabasis-	Valutabasisspreadrisk mäter möjlig påverkan på SEK:s	Risken är hänförlig till valutabasisswappar som SEK använder sig
spreadrisk	kapitalbas, i form av orealiserat resultat, då samtliga	av för att säkra valutarisk i portföljen.
	valutabasisspreadar skiftats med 20 baspunkter.

Valutarisk	Risken mäts som värdeförändringen av alla valutaposi-	Valutapositionen uppkommer till största delen löpande till följd av
	tioner exklusive orealiserade värdeförändringar vid en	skillnaden mellan intäkter och kostnader i utländsk valuta.
	antagen förändring av valutakursen mellan respektive
	valuta och svenska kronor med tio procentenheter.

Tenorbasis-	Tenorbasisspreadrisk mäter påverkan på SEK:s ekono-	Risken är hänförlig till upp- och utlåning med en månads eller sex
spreadrisk	miska värde till följd av skiften med tio baspunkter av	månaders ränteomsättningsperiod som inte swappas till tre månaders
	räntekurvor med olika tenor som bas.	ränteomsättningsperiod.

Övriga risker	Aktierisk, aktievolatilitetsrisk, FX-volatilitetsrisk, råvaru-	SEK:s räntevolatilitetsrisk är primärt hänförlig till inbäddade räntegolv
(aktierisk, råvarurisk,	risk, råvaruvolatilitetsrisk och räntevolatilitetsrisk mäter	i utlåningstransaktioner, medan bolagets aktie- och råvarurisker samt
volatilitetsrisk)	orealiserade värdeförändringar och beräknas med hjälp	FX-volatilitetsrisker endast uppkommer i den strukturerade upplå-
	av stresstester av underliggande index och volatiliteter.	ningen. Resultatpåverkan uppkommer trots att samtliga strukturerade
		kassaﬂöden matchas i en säkrande swap. Dessa risker är låga och
		uppstår då värderingen av obligationen tar hänsyn till SEK:s egen
		kreditspread medan swappen inte påverkas av den.

Finansiella noter

fortsättning, not 26

Års- och hållbarhetsredovisning 2023

106

Riskövervakning

Marknadsrisker mäts, analyseras och rapporteras till bolagets ledning

på daglig basis. Eventuella limitöverträdelser eskaleras omgående och

hanteras enligt dokumenterade instruktioner. Marknadsriskutveckling

och stresstester rapporteras till bolagets ledning månadsvis, och till

styrelsen och styrelsens ﬁnans- och riskutskott kvartalsvis.

Riskupplysningar

För en kompletterande och utökad redogörelse av den marknads-

risk-relaterade informationen hänvisas till den separata riskrapporten

”Capital Adequacy and Risk Management (Pillar 3) Report 2023”.

Värdeförändring om marknadsräntan stiger med en procentenhet

Inverkan på värdet av tillgångar och skulder, inklusive derivat, om marknadsräntorna stiger med en procentenhet (+1 procent).

	2023		2022
		varav ﬁnansiella instrument		varav ﬁnansiella instrument
		värderade till verkligt värde		värderade till verkligt värde
Skr mn	Totalt	via resultat	Totalt	via resultat
Utländsk valuta	-159	142	-101	167
Svenska kronor	-160	55	-351	18
Summa	-319	197	-452	185

Värdeförändring om marknadsräntan sjunker med en procentenhet

Inverkan på värdet av tillgångar och skulder, inklusive derivat, om marknadsräntorna sjunker med en procentenhet (-1 procent).

	2023		2022
		varav ﬁnansiella instrument		varav ﬁnansiella instrument
		värderade till verkligt värde		värderade till verkligt värde
Skr mn	Total	via resultat	Total	via resultat
Utländsk valuta	311	-128	129	-179
Svenska kronor	240	-53	437	-15
Summa	551	-181	566	-194

Tillgångar, skulder och derivat denominerade i utländsk valuta

Tillgångar, skulder och derivat som är denominerade i utländsk valuta,

det vill säga andra valutor än svenska kronor har omräknats till svenska

kronor med användning av de valutakurser som gällde vid årets slut.

Tabellen nedan visar, för de valutor som representerar de största

andelarna av koncernens nettotillgångar och nettoskulder i balans-

räkningen, valutakurs (uttryckt i svenska kronor per enhet), andel av

den totala volymen tillgångar och skulder denominerade i respektive

valuta samt valutapositioner vid årets slut (nettot av balansräkningens

alla tillgångar och skulder). Beloppen är bokförda värden.

	31 december 2023			31 december 2022
			Valutapositioner			Valutapositioner
Valuta	Växelkurs	Andel (%)	(Skr mn)	Växelkurs	Andel (%)	(Skr mn)
USD	10,0332	1,7	-423	10,4055	0,5	-133
AUD	6,8410	1,1	271	7,0533	0,4	85
MXN	0,5938	0,5	-116	0,5360	0,5	-121
CHF	11,9767	0,3	62	11,2623	0,2	52
GBP	12,7874	0,3	-62	12,5567	0,3	-63
BRL	2,0687	0,3	-62	1,9705	0,1	-16
CLP	0,0115	0,2	-37	0,0121	0,3	-74
EUR	11,1091	0,0	-2	11,1122	0,7	-178
Övriga	–	0,9	-41	–	0,4	87
Summa valutaposition		5,3	-410		3,4	-361

Finansiella noter

fortsättning, not 26

Års- och hållbarhetsredovisning 2023

107

I enlighet med SEK:s strategi för riskhantering säkras inte valuta-

positioner hänförliga till orealiserade värdeförändringar. Vid årets slut

uppgick valutapositioner exklusive orealiserade värdeförändringar

till Skr -7 miljoner (13). Tillgångar och skulder som är denominerade

i utländsk valuta ingår i de totala volymerna av tillgångar och skulder

med följande belopp.

Skr mn

	31 december	31 december
	2023	2022
Totalt tillgångar	365 929	375 474
varav denominerade
i utländsk valuta	233 855	291 952
Totalt skulder	343 083	353 899
varav denominerade
i utländsk valuta	234 264	292 313

Likviditetsrisk

Likviditetsrisk är risken att bolaget, inom en deﬁnierad tidsperiod,

inte kan reﬁnansiera sina existerande tillgångar eller är oförmöget att

möta behov av likvida medel. Likviditetsrisk innefattar även risken att

bolaget tvingas låna till ofördelaktig ränta eller måste sälja tillgångar

till ofördelaktigt pris för att kunna fullföra sina betalningsåtaganden.

Likviditetsrisk omfattar ﬁnansieringsrisk och marknadslikviditetsrisk.

Riskhantering

SEK:s styrelse har det övergripande ansvaret för likviditetsrisk och

fastställer styrdokument för likviditetsriskhantering, vidare fastställer

vd instruktion för den löpande operativa hanteringen. Likviditetsrisk

hanteras operativt av treasuryfunktionen. Likviditetsrisk mäts regel-

bundet och rapporteras till aﬀärsansvariga, företagsledningen, vd,

samt styrelsen och dess utskott. SEK:s riskaptit för både operativ och

strukturell likviditetsrisk är låg och SEK:s övergripande strategi är att

reducera de likviditetsrisker som kommer av SEK:s aﬀärsstrategi.

SEK har en låg tolerans för långsiktig strukturell likviditetsrisk och

ﬁnansiering ska ﬁnnas tillgänglig över hela löptiden för samtliga kredit-

åtaganden, avseende såväl utestående som avtalade, ännu ej utbetalda

krediter. Bolaget inkluderar låneramen från Riksgälden som tillgänglig

ﬁnansiering. För information om låneramen, se not 27.

Upplånade medel, vilka ännu inte betalats ut i form av krediter, pla-

ceras i räntebärande värdepapper, så kallade likviditetsplaceringar.

Hanteringen av likviditetsplaceringar regleras i Finansierings- och likvi-

ditetsstrategin, vilken fastställs av styrelsens ﬁnans- och riskutskott.

Likviditetsplaceringar består av likviditetsreserven och övriga place-

ringar, vilka tillsammans utgör SEK:s likviditetsportfölj. Förfalloproﬁlen

i likviditetsplaceringarna ska ta hänsyn till nettoförfall av upplåning

och utlåning. Placeringar ska göras i tillgångar av god kreditkvalitet.

Vid placeringstillfället ska hänsyn tas till omsättningsbarhet under nor-

mala marknadsförhållanden samt att placeringsvaluta ska vara i enlighet

med fastställda riktlinjer. SEK har för avsikt att tillgångarna ska hållas till

förfall och avyttras endast om omständigheterna så kräver. En stor del av

SEK:s likviditetsplaceringar utgörs av den så kallade likviditetsreserven,

där enbart värdepapper som anses särskilt höglikvida ingår. Syftet med

likviditetsreserven är att säkerställa den kortsiktiga betalningsförmågan

och att uppfylla bolagets krav på lägsta likviditetstäckningsgrad (LCR).

SEK:s upplåningsstrategi regleras i styrdokumentet Finansierings- och

likviditetsstrategi som fastställts av styrelsens ﬁnans- och riskutskott. I

syfte att säkra tillgång till kortfristig upplåning har SEK revolverande

upplåningsprogram för löptider under ett år. Dessa består av ett US

Commercial Paper Program (UCP) och ett European Commercial

Paper program (ECP). För att trygga tillgång till stora volymer lång-

fristig upplåning, och för att säkerställa att bristande likviditet eller

placeringsaptit hos enskilda upplåningskällor inte ska utgöra ett hin-

der för verksamheten, emitterar SEK obligationer med olika strukturer,

valutor och löptider. SEK genomför dessutom emissioner på många

olika geograﬁska marknader. Vad gäller löptid tas hänsyn till att ingen

reﬁnansieringsrisk tillåts på aggregerad nivå.

SEK har en beredskapsplan för hantering av likviditetskriser utfär-

dad av vd. Planen deﬁnierar vad SEK bedömer konstituera en likvidi-

tetskris och redovisar vilka åtgärder bolaget avser vidta, om en sådan

kris bedöms föreligga. Vidare beskrivs beslutsorganisationen vid en

likviditetskris. Planen omfattar även en intern och extern kommunika-

tionsplan. Beredskapsplanen är även sammankopplad med utförandet

och resultaten av de scenarioanalyser som regelbundet genomförs,

där olika åtgärder för att öka frigörandet av likvida medel analyserats i

förebyggande syfte.

ESG-relaterade risker kan påverka likviditetsrisk direkt, genom

transmissionskanaler såsom begränsning av upplåningsmöjligheter

eller svårigheter att avyttra likvida tillgångar, eller indirekt via ökade

dragningar på kundernas kreditfaciliteter. Med hänsyn tagen till de till-

gångar SEK har, är dock bedömningen att ESG-risker i nuläget inte har

någon väsentlig påverkan på SEK:s likviditetsrisk.

Riskmätning

Likviditetsrisk på kort sikt övervakas främst via mätning av likviditets-

täckningsgraden (LCR), som visar SEK:s höglikvida tillgångar i relation

till bolagets nettokassautﬂöde inom 30 kalenderdagar. Även kassa-

ﬂödesprognoser på upp till ett år tas regelbundet fram enligt olika

scenarier. För långsiktig strukturell likviditetsrisk är SEK:s policy att inte

acceptera reﬁnansieringsrisk på aggregerad nivå. Förhållandet mellan

upplåning, inklusive eget kapital, och utlåning över tid prognostise-

ras. Vidare beräknas även stabil nettoﬁnansieringskvot (NSFR). NSFR

mäter volymen tillgänglig stabil ﬁnansiering i relation mot behovet av

stabil ﬁnansiering. SEK utför även likviditetsstresstester regelbundet.

Riskövervakning

Likviditetsrisk övervakas genom regelbunden analys och rapporte-

ring till företagsledningen, styrelsens ﬁnans- och riskutskott, styrelsen

och treasuryfunktionen. Styrelserapportering görs regelbundet och

omfattar uppföljning av LCR, NSFR, interna mått, likviditetsportföljens

sammansättning samt likviditetsstresstester.

Riskupplysningar

För en kompletterande och utökad redogörelse av den likviditets- och

ﬁnansieringsriskrelaterade informationen hänvisas till den separata

riskrapporten ”Capital Adequacy and Risk Management (Pillar 3)

Report 2023”.

Finansiella noter

fortsättning, not 26

Års- och hållbarhetsredovisning 2023

108

Likviditetsreserven


	31 december 2023
Skr mdr	Total	SKR	EUR	USD	Övrigt
Värdepapper emitterade eller garanterade av stater, centralbanker
eller multilaterala utvecklingsbanker	24,1	8,0	3,9	11,9	0,3
Värdepapper emitterade eller garanterade av kommuner
eller andra oﬀentliga organ	16,5	5,0	4,7	6,8	–
Säkerställda obligationer emitterade av institut	12,7	12,7	–	–	–
Tillgodohavanden i Riksgäldskontoret	1,0	1,0	–	–	–
Total likviditetsreserv	54,3	26,7	8,6	18,7	0,3


	31 december 2022
Skr mdr	Total	SKR	EUR	USD	Övrigt
Värdepapper emitterade eller garanterade av stater, centralbanker
eller multilaterala utvecklingsbanker	30,1	4,7	7,2	18,1	0,1
Värdepapper emitterade eller garanterade av kommuner
eller andra oﬀentliga organ	27,9	10,1	1,6	16,2	–
Säkerställda obligationer emitterade av institut	12,0	12,0	–	–	–
Tillgodohavanden i Riksgäldskontoret	3,0	3,0	–	–	–
Total likviditetsreserv	73,0	29,8	8,8	34,3	0,1

Likviditetsreserven är en delmängd av SEK:s likviditetsplaceringar.

Likviditetsplaceringar per återstående löptid (”M”)


	31 dec	31 dec
Procent	2023	2022
M ≤ 1 år	82	90
1 år < M ≤ 3 år	18	10
M > 3 år	–	–

Nyckeltal för likviditetsrisk


	31 dec	31 dec
Procent	2023	2022
LCR enligt EU-regler	494	311
NSFR	131	119

Likviditetsplaceringar per exponeringstyp


	31 dec	31 dec
Procent	2023	2022
Stater och multilaterala
utvecklingsbanker	45	46
Kommuner och oﬀentliga organ	29	37
Säkerställda obligationer	22	16
Finansiella institutioner	3	1
Företag	–	–

Finansiella noter

fortsättning, not 26

Års- och hållbarhetsredovisning 2023

109

Kontraktuella ﬂöden


	31 december 2023
		Förfall	Förfall
	Förfall	1 månad ≤	3 månader	Förfall	Förfall	Förfall	Summa	Diskonte-	Bokfört
Skr mn	≤ 1 månad	3 månader	≤ 1 år	1 år ≤ 3 år	3 år ≤ 5 år	> 5 år	kassaﬂöde	ringseﬀekt	värde
Finansiella tillgångar
Likvida medel	3 483	–	–	–	–	–	3 483	-1	3 482
Statsskuldförbindelser/
Statsobligationer	–	9 364	2 277	–	–	–	11 641	-116	11 525
Andra räntebärande
värdepapper än utlåning	11 646	12 476	7 826	10 590	–	–	42 538	-977	41 561
Utlåning dokumenterad som
värdepapper	309	2 003	7 822	22 951	10 926	16 338	60 349	-9 122	51 227
Utlåning till kreditinstitut	11 681	135	1 717	1 777	944	4 389	20 643	-1 634	19 009
Utlåning till allmänheten	7 672	9 948	42 957	86 141	43 403	63 114	253 235	-29 070	224 165
Derivatinstrument	59	-55	-1 095	3 250	2 772	3 055	7 986	-1 554	6 432
varav kassainﬂöde valutaderivat	364	5 406	2 927	8 798	10 098	9 828	37 421
varav kassautﬂöde valutaderivat	-344	-5 363	-2 885	-8 151	-8 970	-9 000	-34 713
Summa	34 850	33 871	61 504	124 709	58 045	86 896	399 875	-42 474	357 401
varav derivatinstrument
i säkringssamband	-103	-624	-3 007	1 495	1 711	2 031	1 503	-697	806


	31 december 2023
		Förfall	Förfall
	Förfall	1 månad ≤	3 månader	Förfall	Förfall	Förfall	Summa	Diskonte-	Bokfört
Skr mn	≤ 1 månad	3 månader	≤ 1 år	1 år ≤ 3 år	3 år ≤ 5 år	> 5 år	kassaﬂöde	ringseﬀekt	värde
Finansiella skulder
Skulder till kreditinstitut	-3 628	–	–	–	–	–	-3 628	–	- 3 628
Emitterade värdepapper	-4 381	-30 826	-54 853	-159 014	-55 627	-56 548	-361 249	47 141	- 314 108
Derivatinstrument	-1 543	-1 919	-3 165	-2 805	-618	-1 372	-11 422	-1 215	- 12 637
varav kassainﬂöde valutaderivat	8 391	12 358	39 175	29 220	3 285	2 237	94 666
varav kassautﬂöde valutaderivat	-9 283	-13 803	-42 143	-31 770	-3 577	-2 866	-103 442
Summa	-9 552	-32 745	-58 018	-161 819	-56 245	-57 920	-376 299	45 926	- 330 373
varav derivatinstrument
i säkringssamband	-37	-250	-1 014	-1 125	-189	-817	-3 432	264	- 3 168
Åtaganden
Avtalade, ej utbetalda krediter	-2 188	-1 043	-15 063	-19 071	-2 843	40 208
Likviditetsöverskott (+)/
underskott (–)	23 110	83	-11 577	-56 181	-1 043	69 184	23 576
Ackumulerat likviditetsöverskott
(+)/underskott (–)	23 110	23 193	11 616	-44 565	-45 608	23 576	23 576

Utöver instrument i rapport över ﬁnansiell ställning och avtalade, ej

utbetalda krediter så har SEK ytterligare tillgängliga medel bestående

av en låneram hos Riksgäldskontoret, se not 27. Vad avser underskott

med förfall mellan ett till tre år och tre till fem år så avser bolaget att

reﬁnansiera dessa genom upplåning på de ﬁnansiella marknaderna.

Tillgångar som har ﬂera lösendatum antas innehas till slutförfallo-

datum. Derivat som har ﬂera lösendatum antas återbetalas vid tid-

punkten för det första lösendatumet oavsett om det är SEK eller mot-

parten som har rätt att påkalla förtidslösen. Skulder där endast SEK har

rätt att förtidslösa antas innehas till slutförfall. Skulder med obligato-

risk förtidslösen antas återbetalas vid första lösentillfället. Inbäddade

derivat i ﬁnansiella tillgångar och skulder har hanterats enligt samma

metodik som dess värdkontrakt. Det är inte troligt att den tillämpade

försiktighetsprincipen gällande kassaﬂödena på derivat blir ett verk-

ligt utfall. Kontantsäkerheter enligt säkerhetsavtal för derivatkontrakt

antas förfalla inom det första löptidsintervallet. Skillnader mellan bok-

förda värden och framtida kassaﬂöden på samtliga ﬁnansiella tillgångar

och skulder redovisas i kolumnen Diskonteringseﬀekt.

Följande tillgångar och skulder som inte är ﬁnansiella instrument har

en ungefärlig förväntat återbetalningstid som är kortare än 12 måna-

der: övriga tillgångar, förutbetalda kostnader, upplupna intäkter, övriga

skulder, upplupna kostnader samt förutbetalda intäkter. Alla andra till-

gångar och skulder som inte är ﬁnansiella instrument har en ungefärlig

förväntad återbetalningstid som är 12 månader eller längre.

Samtliga belopp ovan innehåller ränta förutom avtalade, ej utbe-

talda krediter.

Finansiella noter

fortsättning, not 26

Års- och hållbarhetsredovisning 2023

110

	31 december 2022
		Förfall	Förfall
	Förfall	1 månad ≤	3 månader	Förfall	Förfall	Förfall	Summa	Diskonte-	Bokfört
Skr mn	≤ 1 månad	3 månader	≤ 1 år	1 år ≤ 3 år	3 år ≤ 5 år	> 5 år	kassaﬂöde	ringseﬀekt	värde
Finansiella tillgångar
Likvida medel	4 053	–	–	–	–	–	4 053	7	4 060
Statsskuldförbindelser/
Statsobligationer	4 149	8 749	2 223	–	–	–	15 121	-73	15 048
Andra räntebärande
värdepapper än utlåning	12 983	17 791	19 706	7 685	–	–	58 165	-1 021	57 144
Utlåning dokumenterad som
värdepapper	368	317	9 257	22 498	14 449	17 893	64 782	-10 525	54 257
Utlåning till kreditinstitut	10 824	271	2 485	2 389	1 970	5 285	23 224	-1 079	22 145
Utlåning till allmänheten	6 020	12 350	34 214	84 867	45 683	52 149	235 283	-27 546	207 737
Derivatinstrument	1 035	2 700	3 485	1 066	1 065	2 682	12 033	-1 729	10 304
varav kassainﬂöde
valutaderivat	5 461	17 826	43 773	14 767	6 076	6 012	93 915
varav kassautﬂöde
valutaderivat	-4 544	-15 538	-40 380	-14 257	-5 250	-5 288	-85 257
Summa	39 432	42 178	71 370	118 505	63 167	78 009	412 661	-41 966	370 695
varav derivatinstrument
i säkringssamband	-16	59	130	257	608	1 079	2 117	-531	1 586

	31 december 2022
		Förfall	Förfall
	Förfall	1 månad ≤	3 månader	Förfall	Förfall	Förfall	Summa	Diskonte-	Bokfört
Skr mn	≤ 1 månad	3 månader	≤ 1 år	1 år ≤ 3 år	3 år ≤ 5 år	> 5 år	kassaﬂöde	ringseﬀekt	värde
Finansiella skulder
Skulder till kreditinstitut	-7 153	–	–	–	–	–	-7 153	–	-7 153
Skulder till allmänheten	–	–	–	–	–	–	–	–	–
Emitterade värdepapper	-12 894	-31 803	-105 290	-121 741	-42 690	-49 181	-363 599	44 482	-319 117
Derivatinstrument	-1 398	-3 467	-4 440	-3 407	632	673	-11 407	-1 780	-13 187
varav kassainﬂöde
valutaderivat	881	10 948	15 660	25 532	4 782	3 793	61 596
varav kassautﬂöde
valutaderivat	-1 064	-13 306	-17 293	-28 734	-5 069	-4 582	-70 048
Summa	-21 445	-35 270	-109 730	-125 148	-42 058	-48 508	-382 159	42 702	-339 457
varav derivatinstrument
i säkringssamband	-426	-967	-5 642	-5 083	-546	-513	-13 117	943	-12 234
Åtaganden
Avtalade, ej utbetalda krediter	-4 871	-860	-26 663	-16 224	201	48 415
Likviditetsöverskott (+)/
underskott (–)	13 116	6 048	-65 023	-22 867	21 310	77 916	30 500
Ackumulerat likviditetsöverskott
(+)/underskott (–)	13 116	19 164	-45 859	-68 726	-47 416	30 500	30 500

Operativ risk

Operativ risk är risken för förluster till följd av ej ändamålsenliga,

otillräckliga eller fallerade processer eller rutiner, system, mänskliga

fel eller yttre händelser. Operativ risk inkluderar legala risker, IT-och

informationssäkerhetsrisker.

Riskhantering

All verksamhet som bedrivs inom SEK är exponerad mot operativa

risker. Riskaptiten för operativ risk är låg vilket betyder att SEK inte

accepterar allvarliga operativa risker i verksamheten. Ett aktivt arbete

ska bedrivas i syfte att undvika och reducera de operativa riskerna till

en nivå där de varken försvårar eller förhindrar genomförandet av

SEK:s strategi och aﬀärsplan. Kostnaderna för att reducera de opera-

tiva riskerna ska stå i rimlig proportion till de eﬀekter som de reduce-

rande åtgärderna förväntas medföra. Huvudfunktionscheferna ansva-

rar för eﬀektiv hantering av operativ risk inom den egna funktionen.

Som stöd för hanteringen av operativ risk arbetar bolaget utifrån sty-

rande dokument i enlighet med SEK:s riskramverk.

Riskfunktionen ansvarar för den oberoende uppföljningen och

kontrollen av SEK:s operativa risker.

Finansiella noter

fortsättning, not 26

Års- och hållbarhetsredovisning 2023

111

Riskmätning

SEK mäter risknivån för operativ risk minst kvartalsvis. Risknivån mäts

baserat på förväntad förlust till följd av identiﬁerade operativa risker,

storleken på förluster till följd av incidenter, nyckelriskindikatorer samt

huruvida det har inträﬀat några överträdelser av regler relaterade till

den tillståndspliktiga verksamheten. SEK använder schablonmetoden

vid beräkning av kapitalkravet för operativ risk.

Riskövervakning

SEK arbetar med operativa risker på alla nivåer i organisationen för att

säkerställa att bolaget kan identiﬁera och reducera riskerna. Alla risk-

relaterade incidenter registreras i ett IT-baserat system för inciden-

trapportering. Grundorsaken analyseras och åtgärder sätts vid behov

in för att förhindra upprepning av händelsen.

Genom nya produktgodkännande processen ”NPAP” förhindrar

SEK att bolaget omedvetet tar på sig risk som inte kan hanteras. Samt-

liga funktioner inom SEK utför även regelbundna självutvärderingar av

verksamheten för att identiﬁera och reducera högt värderade risker.

Dessa självutvärderingar inkluderar identiﬁering av IKT- och cyber-

risker. Självutvärderingen och påföljande analys koordineras med

aﬀärsplaneringen och den interna kapitalutvärderingen. Riskfunktio-

nen genomför en aggregerad uppföljning och analys av riskerna och

åtgärdsplanerna och väsentliga operativa riskhändelser. Innan en för-

höjd risk sänks testas implementerade åtgärder för att säkerställa att

risken reducerats till en accepterbar nivå.

Riskfunktionen rapporterar regelbundet, åtminstone kvartalsvis, till

vd och styrelse: uppföljning av operativ risk mot riskaptiten, rapporte-

rade incidenter som tyder på en kritisk risk inklusive en konsekvens-

analys och åtgärdsplan, uppföljning av nyckelriskindikatorer och dess

gränsvärden, samt avvikelser i efterlevnad av interna regler för opera-

tiv risk såsom riskpolicy och riskstrategi.

Riskupplysningar

För en kompletterande och utökad redogörelse av informationen rela-

terad till operativ risk hänvisas till den separata riskrapporten ”Capital

Adequacy and Risk Management (Pillar 3) Report 2023”.

Hållbarhetsrisk

Hållbarhetsrisk deﬁnieras av SEK som risken att SEK:s utlåningsverk-

samhet eller likviditetsinvesteringar direkt eller indirekt påverkar sin

omgivning negativt inom områdena etik, korruption, miljö och klimat,

mänskliga rättigheter eller arbetsvillkor (impact-out). I mänskliga rät-

tigheter ingår barnrättsperspektivet, i arbetsvillkor ingår jämställdhet

och mångfald och i etik ingår skattetransparens.

ESG-faktorer är miljö och klimat, sociala och styrningsrelaterade

faktorer och riskdrivare som till följd av så kallade transmissionska-

naler kan få en påverkan på SEK:s ﬁnansiella risker. Transmissionska-

nalerna kan vara av mikro- samt makroekonomiskt slag. Mikroekono-

miska transmissionskanaler inkluderar de orsakskedjor som förklarar

hur E, S och G faktorer och riskdrivare kan få en negativ påverkan på

SEK:s motparters ﬁnansiella ställning eller solvens och i förlängningen

påverka SEK:s ﬁnansiella risker (impact-in risk). ESG-faktorer har inte-

grerats i SEK:s bedömning av motparters kreditvärdighet.

Riskhantering

SEK:s hållbarhetsriskhantering, inklusive rapportering, sker ur ett dub-

belt materialitetsperspektiv. Det innebär att SEK löpande identiﬁerar,

mäter, styr och rapporterar:

•

Risken att SEK:s verksamhet direkt eller indirekt påverkar sin omgiv-

ning negativt inom områdena miljö och klimat, social och styrning

(impact-out), samt

•

Risken för negativ ﬁnansiell påverkan på bolaget till följd av nuva-

rande eller framtida eﬀekter inom områdena miljö och klimat, social

och styrning (impact-in). Impact-in riskerna hanteras inom de ﬁnan-

siella riskslagen.

Styrelsen är ytterst ansvarig för att ett aktivt och långsiktigt arbete för

hållbar utveckling bedrivs inom företaget. Styrelsen beslutar om håll-

barhetsstrategi och mål i samband med aﬀärsplanen samt riskstrategin

där hantering av hållbarhetsrisker ingår. Styrelsen beslutar även om

SEK:s ”Policy för hållbar ﬁnansiering” där grundläggande principer för

SEK:s kreditgivning stipuleras. Dessa principer ligger även till grund för

bolagets riskaptit för hållbarhetsrisk. SEK har en låg till moderat risk-

aptit för hållbarhetsrisk (nettorisken). Den moderata aspekten relaterar

till miljö- och klimatrisker. SEK gör inte nya aﬀärer som avser ﬁnansie-

ring av fossila verksamheter men kan fortfarande ﬁnansiera verksam-

heter med höga utsläpp under förutsättning att dessa över tid bedöms

bidra positivt till omställningen. Under kommande år, när metoder och

datakvalitén förbättras, kommer SEK på ett mer robust sätt kunna

bedöma om motparters verksamheters utsläppsminskningsbanor är i

linje med Parisavtalets 1,5 graders mål.

Hållbarhetsrisker hanteras utifrån ett riskbaserat förhållningssätt

och SEK gör endast aﬀärer där bolaget uppnått tillfredsställande kund-

kännedom i enlighet med gällande regler. SEK:s krav för att motverka

negativ miljömässig och social påverkan i verksamheter och projekt

bolaget ﬁnansierar utgår från internationella riktlinjer inom hållbar-

hetsområdet. De internationella riktlinjer som SEK arbetar för att

efterleva ﬁnns beskrivna i hållbarhetsnot 4 samt hållbarhetsnot 7 och

8. SEK:s process för hantering av hållbarhetsrisk är en del av processen

för ordinarie kreditanalys. Mer detaljerad information om SEK:s pro-

cess för hantering av hållbarhetsrisk återﬁnns i hållbarhetsnot 4.

Inom ramen för den årliga översynen av SEK:s riskramverk antog

styrelsen under slutet av 2023 en ny risktaxonomi som kommer att

träda i kraft under 2024. Den nya risktaxonomin har uppdaterats

genom att hållbarhetsrisker impact-out nu deﬁnieras som miljö- och

klimatrisker, sociala risker samt styrningsrisker. I den uppdaterade tax-

onomin ligger dessa riskkategorier som egna topprisker. Under miljö-

och klimatrisk inkluderas risker relaterat till klimatförändring, vatten

och marina resurser, resursanvändning och cirkulär ekonomi, förore-

ningar och biologisk mångfald & ekosystem. Under sociala risker inklu-

deras arbetstagare i värdekedjan, påverkade samhällen, konsumenter

och slutanvändare samt egna anställda. Under styrningsrisker inklude-

ras ﬁnansiell brottslighet samt aﬀärsetik.

Riskmätning

Potentiella hållbarhetsrisker i utlåningen identiﬁeras och bedöms på

land-, motpart-, eller aﬀärsnivå.

•

Land – Länder klassiﬁceras utifrån risk för korruption, negativ påver-

kan på mänskliga rättigheter inklusive arbetsvillkor samt risk för

penningtvätt, ﬁnansiering av terrorism och icke transparent skatte-

jurisdiktion.

•

Motpart – Kontroller görs avseende kundkännedom, inklusive

ägarförhållanden och kontroll mot internationella sanktionslistor

samt om motparten har varit involverad i incidenter inom hållbar-

hetsområdet.

•

Affär – i) Projekt och projektrelaterad finansiering klassificeras

utifrån potentiell social och miljömässig påverkan enligt OECD:s

riktlinjer för social och miljömässig hänsyn vid statsstödda export-

krediter eller Ekvatorprinciperna. Kategori A-projekt innebär risk

för påtaglig potentiell påverkan, kategori B-projekt innebär viss

potentiell påverkan och kategori C-projekt ingen eller liten poten-

tiell påverkan. ii) Övriga aﬀärer analyseras för att bedöma risker för

korruption, negativ miljö- eller klimatpåverkan, negativ påverkan på

mänskliga rättigheter och arbetsvillkor samt risk för penningtvätt,

ﬁnansiering av terrorism och icke transparent skattejurisdiktion.

Se mer utförlig beskrivning av SEK:s process för strategi, styrning och

hantering av hållbarhetsrisk i hållbarhetsnot 4 och speciﬁkt SEK:s stra-

tegi, styrning, mål och mätetal samt process för hantering av klimat-

relaterade risker i hållbarhetsnot 13.

Riskövervakning

Hållbarhetsrisk övervakas genom regelbunden analys av förhöjda ris-

ker, uppföljning av bolagets policy och riskaptit samt rapportering till

styrelsen. Projekt- eller projektrelaterad ﬁnansiering med identiﬁerad

förhöjd hållbarhetsrisk följs upp genom krav på återrapportering samt

löpande kontroll över att hållbarhetsklausuler i avtal efterlevs. Se mer

detaljerad beskrivning av projektrelaterad ﬁnansiering i hållbarhetsnot

Finansiella noter

fortsättning, not 26

Års- och hållbarhetsredovisning 2023

112

12. För att identiﬁera klimatrelaterade ﬁnansiella (impact-in) risker utför

SEK årligen scenarioanalyser och stresstest. Utfallet av analyserna rap-

porteras till företagsledningen, styrelsens ﬁnans- och riskutskott samt

styrelsen. Se mer detaljerad beskrivning av klimatrelaterade scenario-

analyser och stresstest i hållbarhetsnot 13.

Riskupplysningar

För en kompletterande redogörelse av informationen relaterad till

hållbarhetsrisk hänvisas till den separata riskrapporten ”Capital Ade-

quacy and Risk Management (Pillar 3) Report 2023”.

Not 27. Transaktioner med närstående

SEK deﬁnierar närstående i moderbolag och koncern som:

•

aktieägaren, svenska staten

•

bolag och organisationer som är kontrollerade genom

en statlig ägare, svenska staten

• dotterbolag

• ledande befattningshavare

•

övriga närstående parter

Svenska staten äger 100 procent av bolagets aktiekapital. Genom

direkta garantier utfärdade av Exportkreditnämnden, EKN, var 43 pro-

cent (43) av SEK:s utestående lån den 31 december 2023 garanterade

av den svenska staten. Ersättning till EKN för de garantier där SEK står

för kostnaden uppgår för 2023 till Skr 46 miljoner (46). SEK adminis-

trerar, mot ersättning, svenska statens system för statsstödda export-

krediter (CIRR-systemet) samt statens tidigare system för utvecklings-

krediter, se not 1 (e) och not 24.

SEK har en låneram hos Riksgäldskontoret på Skr 175 miljarder (175).

Låneramen kan användas för ﬁnansiering inom CIRR-systemet med

upp till Skr 140 miljarder (162), samt för kommersiell exportﬁnansiering

upp till Skr 35 miljarder (13). Låneramen har i december 2023 förlängts

att gälla även för 2024 och då med Skr 125 miljarder varav Skr 10 miljar-

der för kommersiell exportﬁnansiering.

SEK ingår transaktioner med företag som helt eller delvis ägs eller

kontrolleras av staten. SEK ﬁnansierar också exportkrediter (i form av

direkta eller indirekta lån) till företag med anknytning till staten. Trans-

aktioner med närstående motparter sker på samma villkor (inklusive

ränta och amorteringsplaner) som transaktioner med icke närstående.

Koncernens och moderbolagets mellanhavanden med närstående

parter skiljer sig inte väsentligt åt. Inga interna mellanhavanden före-

kommer mellan moder-och dotterbolag. För ytterligare information

hänvisas till not 15.

Ledande befattningshavare omfattar följande positioner:

• styrelsen

• verkställande direktören

•

övriga personer ingående i företagsledningen

För information om ersättning och andra förmåner till ledande befatt-

ningshavare hänvisas till not 5.

Övriga närstående parter utgörs av nära anhöriga till nyckelpersoner i

ledande positioner. Övriga närstående parter utgörs också av företag

som står under bestämmande inﬂytande av nyckelpersoner i ledande

positioner inom SEK liksom företag som står under bestämmande

inﬂytande av nära anhöriga till dessa befattningshavare.

Följande tabeller summerar i övrigt koncernens transaktioner med

närstående:

	2023
			Bolag och organisationer vilka är
	Aktieägare,		kontrollerade genom en statlig
	svenska staten		ägare, svenska staten		Summa
	Tillgångar/	Ränteintäkter/	Tillgångar/	Ränteintäkter/	Tillgångar/	Ränteintäkter/
Skr mn	Skulder	Räntekostnader	skulder	Räntekostnader	Skulder	Räntekostnader
Kassa	1 000	97	–	–	1 000	97
Statsskuldförbindelser/
Statsobligationer	–	6	–	–	–	6
Andra räntebärande
värdepapper än utlåning	7 996	222	1 473	47	9 469	269
Utlåning dokumenterad
som värdepapper	–	–	5 782	248	5 782	248
Utlåning till kreditinstitut	–	–	2 207	126	2 207	126
Utlåning till allmänheten	–	–	660	32	660	32
Avräkningsfordran mot staten 1	3	–	–	–	3	–
Summa	8 999	325	10 122	453	19 121	778
Övriga skulder	–	–	–	–	–	–
Avräkningsskuld mot staten 1	3 641	–	–	–	3 641	–
Summa	3 641	–	–	–	3 641	–

Finansiella noter

fortsättning, not 27

Års- och hållbarhetsredovisning 2023

113

	2022
			Bolag och organisationer vilka är
	Aktieägare,		kontrollerade genom en statlig
	svenska staten		ägare, svenska staten		Summa
	Tillgångar/	Ränteintäkter/	Tillgångar/	Ränteintäkter/	Tillgångar/	Ränteintäkter/
Skr mn	Skulder	Räntekostnader	skulder	Räntekostnader	Skulder	Räntekostnader
Kassa	3 000	20	–	–	3 000	20
Statsskuldförbindelser/
Statsobligationer	–	2	–	–	–	2
Andra räntebärande
värdepapper än utlåning	3 499	24	2 185	11	5 684	35
Utlåning dokumenterad
som värdepapper	–	–	5 349	64	5 349	64
Utlåning till kreditinstitut	–	–	2 417	54	2 417	54
Utlåning till allmänheten	–	–	691	24	691	24
Avräkningsfordran mot staten 1	17	–	–	–	17	–
Summa	6 516	46	10 642	153	17 158	199
Övriga skulder	–	2	–	–	–	2
Avräkningsskuld mot staten 1	8 509	–	–	–	8 509	–
Summa	8 509	2	–	–	8 509	2

För information om avräkningsfordran eller avräkningsskuld mot staten hänvisas till not 16, not 19 och not 24.

Not 28. Referensräntereformen

Sedan 2010-talet har det pågått en reform att ersätta eller anpassa refe-

rensräntor som LIBOR och andra erbjudna interbankräntor (”IBORs”).

SEK har påverkats direkt av referensräntereformen främst genom dess

utlåningskontrakt till rörliga räntor, dess utlånings- och upplåningskon-

trakt till fasta räntor som är säkrade till rörliga räntor samt valutaswap-

par till rörlig ränta. Alla LIBOR:s, förutom vissa USD LIBOR löptider,

slutade publiceras vid årsslutet 2021 och ersattes av alternativa refe-

rensräntor. De sista LIBOR-löptiderna upphörde att publiceras efter

den 30 juni 2023. Nordiska IBOR:s som STIBOR, CIBOR och NIBOR

samt EURIBOR förväntas ﬁnnas kvar. SEK har anslutit till 2020 ISDA

Fallback Protocol vilket sätter marknadsstandard för hantering mellan

motparter av konvertering av derivat till ny referensränta under refe-

rensräntereformen. För utlåningstransaktioner hanteras konvertering

per avtal. Per den 31 december 2023 har samtliga kontrakt migrerats

från USD LIBOR. Ett fåtal kontrakt använder syntetisk USD LIBOR. SEK

tillämpar lättnadsreglerna i IFRS 9 avseende referensräntereformen.

Not 29. Händelser efter rapportperioden

Inga händelser har inträﬀat efter rapportperiodens slut som har en

väsentlig påverkan på informationen i rapporten.

Innehåll

Hållbarhetsnot 1. Information om hållbarhetsredovisningen

114

Hållbarhetsnot 2. Intressenter

115

Hållbarhetsnot 3. Väsentlighetsanalys

116

Hållbarhetsnot 4. Information om strategi, styrning och riskhantering

120

Hållbarhetsnot 5. Klimat och miljö

122

Hållbarhetsnot 6. Egna medarbetare

123

Hållbarhetsnot 7. Arbetsvillkor och mänskliga rättigheter

125

Hållbarhetsnot 8. Aﬀärsetik och anti-korruption

126

Hållbarhetsnot 9. Motverkande av ﬁnansiell brottslighet

127

Hållbarhetsnot 10. Informationssäkerhet

128

Hållbarhetsnot 11. Hållbar ﬁnansiering

129

Hållbarhetsnot 12. Projektrelaterad ﬁnansiering

130

Hållbarhetsnot 13. Klimatrelaterade risker och möjligheter (TCFD)

131

Hållbarhetsnot 1. Information om hållbarhetsredovisningen

Information om hållbarhetsredovisningen och dess innehåll, omfattning

och avgränsning, förändringar i hållbarhetsredovisningen, riktlinjer för

transparens, principer för extern granskning samt kontaktinformation

framgår nedan. Information om redovisningsprinciper återﬁnns under

Redovisningsprinciper.

Hållbarhetsrapport enligt ÅRL

SEK:s hållbarhetsrapport följer årsredovisningslagen (1995:1554) och

är en del av företagets årsredovisning, och hållbarhetsinformationen

har integrerats i hållbarhetsnoterna som återﬁnns på sid 114-139. För

beskrivning av aﬀärsmodell, se sid 3 samt 14-15.

Hållbarhetsredovisningens omfattning och avgränsning

Hållbarhetsredovisningen omfattar hela koncernen och har upprättats

i enlighet med Global Reporting Initiatives Standards 2021 (GRI). I rap-

porten appliceras också för SEK relevanta delar av GRI sektorsupple-

ment för ﬁnansiella aktörer. SEK har rapporterat i enlighet med GRI

Standards sedan 2007. I hållbarhetsnot 13 redovisas SEK:s klimatrelate-

rade risker och möjligheter i enlighet med rekommendationerna från

Task Force on Climate-related Financial Disclosures (TCFD).

Hållbarhetsredovisningen omfattar de frågor som har identiﬁerats

som väsentliga för SEK:s verksamhet. SEK:s metod för att identiﬁera

väsentliga hållbarhetsfrågor, så kallad väsentlighetsanalys, följer

rekommendationerna från GRI. Mer information om SEK:s väsentliga

frågor återﬁnns i hållbarhetsnot 3. I rapporten återges de åtaganden

inom SEK:s väsentliga områden som bolaget har åtagit sig under verk-

samhetsåret 2023 (1 januari 2023 – 31 december 2023) och gjordes

publik 23 februari 2024. Den senaste föregående hållbarhetsredovis-

ningen för SEK avseende kalenderår 2022 publicerades 28 februari

2023.

Förändringar i hållbarhetsredovisningen

Under året har SEK genomfört ﬂera åtgärder för att möta kraven i EU

direktivet Corporate Sustainability Reporting Directive (CSRD) med

tillhörande rapporteringsstandarder, European Sustainability Report-

ing Standards (ESRS) inför räkenskapsåret 2025. SEK genomförde

under 2023 en första väsentlighetsanalys ur ett dubbelt perspektiv,

där såväl SEK:s direkta och indirekta påverkan på omgivningen som

hållbarhetsfrågornas potentiella ﬁnansiella eﬀekt på SEK beaktades.

Detta har resulterat i anpassningar i den integrerade Års- och hållbar-

hetsredovisningen för att återspegla dessa förändringar. Ändringarna

inkluderar integration mellan den ﬁnansiella och hållbarhetsrelaterade

informationen samt ändringar i struktur, omfång och omfattning i håll-

barhetsnoten.

Riktlinjer för transparens

Svensk lag om banksekretess reglerar redovisning av information som

rör enskilda aﬀärer. SEK tar aktiv del i utveckling av ökad transparens

för banksektorn avseende hållbarhetsfrågor. SEK utgår från interna-

tionella riktlinjer för ökad transparens i utlåningen. De riktlinjer som

främst är relevanta för SEK är Ekvatorprinciperna för projektrelate-

rad ﬁnansiering och TCFD för transparens avseende projektrelaterad

ﬁnansiering och klimatrelaterade risker i utlåningen.

Principer för extern granskning

I enlighet med ägarpolicy sker extern granskning av bolagets revisorer.

Mer information återﬁnns i Bestyrkanderapporten.

Kontakt

För frågor rörande rapporten hänvisar vi till SEK:s Chief Financial Oﬃcer.

Hållbarhetsnoter

Års- och hållbarhetsredovisning 2023

114

Hållbarhetsnoter

Hållbarhetsnot 2. Intressenter

Intressenter är de grupper eller individer som påverkar eller påverkas

av SEK:s verksamhet. SEK:s huvudintressenter utifrån detta perspektiv

är ägaren, svenska exportörer, investerare, medarbetare, frivillig- och

branschorganisationer samt representanter för civilsamhälle. Därutöver

ser SEK även naturen som en viktig men tyst huvudintressent då många

verksamheter som SEK ﬁnansierar både är beroende av och påverkar

naturen. SEK för även kontinuerlig dialog med andra intressentgrup-

per som till exempel leverantörer, kreditratinginstitut, myndigheter,

journalister, studenter, skolor, universitet samt press och media.

Genom att föra dialog och samverka med intressenter ökar SEK kun-

skapen om deras prioriteringar och vilka förväntningar intressenterna

har på SEK och använder insikterna för att utveckla hållbarhetsarbetet.

Intressentanalys

I tabellen visas hur den kontinuerliga dialogen med SEK:s huvudintres-

senter sker och vilka frågor som de framhållit som viktiga för SEK att

prioritera. De generella förväntningar som redovisas i tabellen är en

sammanvägd bedömning av intressentdialog som skett tidigare år jus-

terat med de teman som belysts under 2023.

Intressentdialoger viktig input

till väsentlighetsanalysen

Många enskilda individer och grupper påverkas av hur SEK bedriver

sin verksamhet. Inom ramen för den due diligence som genomförs

vid A- och B-projekt (se deﬁnitioner) inkluderas dialog med individer,

grupper och lokalsamhällen. Input från dessa intressentdialoger är en

viktig del i att identiﬁera och bedöma påverkan samt utgör grunden för

vilka riskreducerande åtgärder som vidtas i relation till påverkade sam-

hällen, konsumenter och slutanvändare. SEK:s deltagande i OECD:s

arbetsgrupper för social och miljömässig hänsyn vid statsstödda

exportkrediter samt Ekvatorprincipernas arbetsgrupper ger också värde-

full input, där erfarenheter kring due diligence av projekt samt till-

lämpning av riktlinjer diskuteras. Läs mer i avsnitt Utlåning under SEK:s

verksamhet.

SEK fångar upp perspektiv och ökar kunskapen om miljö- och klimat-

påverkan genom att ta del av forskningsrapporter och analyser samt

genom att föra dialog med frivillig- och branschorganisationer samt

specialister på miljö- och klimatfrågor. SEK får också kontinuerligt

insikter via det av EKN:s och SEK:s inrättade vetenskapliga klimatråd,

som fungerar som rådgivande stöd i arbetet med att anpassa det

svenska exportﬁnansieringssystemet för att ligga i linje med Parisavta-

lets 1,5-gradersmål, se hållbarhetsnot 5 samt 13. Under 2023 har SEK

bland annat fört dialog med ideella organisationer kring ﬁnansiella

aktörers roll i en rättvis klimatomställning.

Intressenter som kan påverka SEK:s verksamhet och som använder

SEK:s hållbarhetsredovisning för att bilda sig en uppfattning, inklude-

rar bland annat SEK:s ägare, investerare, kreditratinginstitut, ESG-

ratingbolag, agentbanker och kunder.

Under 2023 genomförde SEK kundintervjuer för att få insikter kring

deras syn på klimatomställning, ﬁnansieringsstrategi samt utvecklingen

av hållbarhetsklassiﬁcerade lån. SEK genomförde under året också ett

antal kundseminarier och möten med fokus på speciﬁka frågor och

branscher. Exempel på teman var: väsentliga hållbarhetsrisker i stora

infrastrukturprojekt, klimatrelaterade mål och handlingsplaner inom

ﬁnans, transport och gruvverksamhet samt möjligheter och utma-

ningar kopplade till implementering av CSRD. Ett antal av årets intres-

sentdialoger med investerare har också haft fokus på speciﬁka frågor

som exempelvis biologisk mångfald och mänskliga rättigheter.

Intressenter

Dialogform

Generella förväntningar

Svenska staten (ägare)

Ägarpolicy, uppdrag, ägaranvisning

och hållbarhetsanalys. Styrelserepre-

sentation. Möten och nätverksträﬀar.

Finansiera på kommersiella och hållbara grunder, agera ansvars-

fullt och tillvarata aﬀärsmöjligheter som leder till hållbart värde-

skapande.

Samverka med övriga statliga aktörer inom ”Team Sweden”.

Anpassa exportkreditsystemet till Parisavtalet.

Beräkna och arbeta med bolagets ﬁnansierade växthusgasutsläpp.

Anpassa processer för att möta kraven i CSRD.

Svenska exportörer

Kunddialog, möten, kundundersök-

ning, enkät export- och hållbarhetsfrå-

gor, nätverksträﬀar, delegationsresor.

Tydliga och rimliga hållbarhetskrav.

Proaktiva ﬁnansieringslösningar till internationella och nationella

omställningsprojekt.

Frågor som restriktioner inom hållbarhetsområdet bör framförallt

drivas inom OECD för att uppnå lika villkor.

Investerare

Möten, konferenser, investerarpresen-

tationer och ﬁnansiella rapporter.

Samverkan kring hållbarhetsfrågor. Transparens och integritet i

hållbarhetskriterierna. Emittera gröna, sociala och hållbarhets-

länkade obligationer och obligationer kopplade till de globala

hållbarhetsmålen och EU:s taxonomi.

Frivillig- och branschorganisationer

samt representanter för civilsamhället

Möten, rundabordssamtal, enkät

hållbarhetsfrågor, rapporter.

Agera ansvarsfullt och transparent. Tydliga förväntningar på

exportörernas hållbarhetsarbete i komplexa marknader. Avstå från

att ﬁnansiera fossilrelaterad verksamhet. Agera kravställare inom

rättvis klimatomställning, anti-korruption och för mänskliga rättig-

heter i internationella projekt.

Medarbetare

Samtal, möten, medarbetarunder-

sökning, pulsmätningar, dialog med

fackliga klubbar på arbetsplatsen.

En arbetsgivare som tar hållbart ansvar, erbjuder en god arbets-

miljö och säkerställer goda förutsättningar för att kunna göra ett

bra arbete, inklusive goda utvecklingsmöjligheter samt möjligheter

att växla mellan arbete på kontor och på distans samt hitta en

balans mellan arbete och fritid.

Års- och hållbarhetsredovisning 2023

115

Hållbarhetsnoter

Hållbarhetsnot 3. Väsentlighetsanalys

För att vara en ansvarsfull aktör krävs insikt i vilken direkt och indirekt

påverkan SEK har på omgivningen givet företagets aktiviteter, erbju-

dande och aﬀärsrelationer, sett till hela värdekedjan. För att bedöma

hur långsiktigt hållbar SEK:s aﬀärsmodell är krävs också insikt kring

beroenden, risker och möjligheter kopplade till olika hållbarhets-

frågor och hur dessa direkt eller indirekt påverkar eller kan komma

att påverka SEK:s ﬁnansiella ställning, utveckling och position. SEK:s

utlåningsportfölj innefattar exempelvis ﬂera olika verksamheter vars

aﬀärsmodeller är beroende av olika typer av ekosystemtjänster.

SEK genomförde under året en första väsentlighetsanalys ur ett

dubbelt perspektiv, där såväl SEK:s direkta och indirekta påverkan på

omgivningen som hållbarhetsfrågornas potentiella ﬁnansiella eﬀekt på

SEK beaktades. För påverkansperspektivet följer väsentlighetsanaly-

sen rekommendationerna från GRI. Under kommande år kommer SEK

löpande arbeta med att utveckla väsentlighetsanalysen för att kunna

rapportera i enlighet med ESRS inför räkenskapsåret 2025.

Tvärfunktionell arbetsgrupp för

kontinuitet och ägarskap

En utgångspunkt för årets analys var att utgå från SEK:s etablerade

processer och metoder, för att bygga upp en metodik för dubbel

väsentlighetsanalys som är verksamhetsnära och kan bidra i bolagets

strategiska beslutsfattande samt utgöra grunden för vilka frågor som

SEK rapporterar på. Interna experter från funktionerna Hållbarhet,

Kreditanalys, Risk, Strategi och Finans utgjorde en tvärfunktionell

arbetsgrupp för väsentlighetsanalysen, som koordinerades av Håll-

barhet. Även representanter från andra enheter som exempelvis Inköp

och HR involverades för att fördjupa förståelsen i olika delar av SEK:s

värdekedja. Mer information om SEK:s värdekedja återﬁnns i avsnitt

om SEK:s värdekedja.

Förankrings- och beslutsprocess

SEK:s företagsledning involverades i ett inledande skede för att för-

ankra process och tidplan för årets väsentlighetsanalys. I september

deltog företagsledningen på en workshop, i syfte att fånga upp leda-

möters frågor och medskick inför att kunna fastställa en slutlig netto-

lista som bas för årets rapportering. Baserat på inspel från denna

workshop fortsatte arbetet och beslutsunderlag förankrades i en

mindre grupp, där ledamöter som representerar motsvarande områ-

den i den tvärfunktionella arbetsgruppen ingick. Denna så kallade

”expertgrupp” bestående av Chief Financial Oﬃcer, Riskchef, Hållbar-

hetschef, Chef Strategi, affärsutveckling och kommunikation och

Kreditchef, ansvarade, med stöd av arbetsgruppens interna experter

från Hållbarhet, Kreditanalys och Risk, för att göra en kvaliﬁcerad

bedömning och prioritering av frågorna utifrån sina respektive ansvars-

områden. Därefter togs ett förslag fram till slutgiltig nettolista, som

fastställdes av företagsledningen. En fortsatt utveckling av väsentlig-

hetsanalysen är en av ﬂera viktiga delar. Revisionsutskottet och SEK:s

styrelse har getts möjlighet att kommentera väsentlighetsanalysen

som en del av processen kring att godkänna rapporteringen i års- och

hållbarhetsredovisningen.

SEK:s hållbarhetskontext och

ingångsvärden till analysen

Det första steget bestod av en genomgång av tidigare genomförda

väsentlighetsanalyser, SEK:s beﬁntliga riskramverk inklusive hantering

av hållbarhetsrisker samt policyer och instruktioner, då de frågor som

identiﬁerats som väsentliga i dessa utifrån ett påverkansperspektiv

och/eller riskperspektiv var en viktig utgångspunkt för årets väsentlig-

hetsanalys. Utöver denna initiala genomgång beaktades även hållbar-

hetsfrågor som enligt Sustainability Accounting Standards Board ram-

verket (SASB) är ﬁnansiellt väsentliga för sektorn ”Commercial banks”,

hållbarhetsfrågor i ESRS samt genom benchmark.

Utifrån genomgången identiﬁerades en lista på preliminärt väsent-

liga frågor som låg till grund för det fortsatta arbetet. För att öka intres-

senters förståelse för var påverkan, risker och möjligheter uppstår

givet SEK:s roll som ﬁnansiär och en viktig del av det svenska export-

ﬁnansieringssystemet, beslutades också att tydliggöra SEK:s värde-

kedja samt att visa SEK:s branschexponeringar på en mer granulär nivå,

se tabell på nästkommande sida.

SEK:s identiﬁering och bedömning av

påverkan, möjligheter och risker

I det andra steget identiﬁerades och analyserades vilken direkt eller

indirekt påverkan på omgivningen de olika frågorna har i olika delar

av SEK:s värdekedja samt även vilka beroenden, risker och möjlig-

heter kopplade till de olika frågorna som potentiellt direkt eller indi-

rekt påverkar eller kan komma att påverka SEK:s ﬁnansiella ställning,

utveckling och position. Då en stor del av SEK:s påverkan samt risker

och möjligheter är kopplad till utlåningen, lades särskilt fokus detta

år på att kartlägga slutsatser utifrån SEK:s process för att identiﬁera

och bedöma hållbarhetsrisker (se hållbarhetsnot 4), processen för

Övergripande processbeskrivning väsentlighetsanalys

Slutlig prioritering

”Tröskelvärden”

för väsentlig

påverkan respektive

ﬁnansiell eﬀekt

Bedömning av frågans

signiﬁkans

Påverkansperspektiv

Finansiellt perspektiv

Hållbarhetskontext

och ingångsvärden

Vision, uppdrag och

värdegrund

Bransch, aﬀärsmodell

Strategi och riskramverk

Värdekedja,

aﬀärsrelationer

Finansiella produkter och

exponering inom utlåning

Egen arbetsstyrka,

geograﬁskt läge

Påverkan

Risker och möjligheter

Bedömningskriterier

utifrån SEK:s processer

och metoder

Identiﬁering och

bedömning

Års- och hållbarhetsredovisning 2023

116

Hållbarhetsnoter

att identiﬁera och bedöma ESG-faktorer och dess påverkan på SEK:s

motparters återbetalningsförmåga (se not 6) samt SEK:s genomförda

stresstester kopplat till klimatrelaterade scenarioanalyser (se TCFD

hållbarhetsnot 13).

Tidsperspektivet i SEK:s beﬁntliga processer skiljer sig åt. I väsent-

lighetsanalysen har SEK gjort en konservativ bedömning vilket innebär

att ett längre perspektiv beaktats för samtliga perspektiv, främst för att

inte underskatta ﬁnansiella möjligheter och risker, då det fortsatt är en

utmaning att kvantiﬁera riskernas ﬁnansiella påverkan.

Analys och bedömning av påverkan

SEK:s ﬁnansiering innebär en indirekt påverkan som kan vara såväl

positiv som negativ. När SEK exempelvis ﬁnansierar klimatomställning

eller stora infrastrukturprojekt som bidrar positivt identiﬁeras ofta

även potentiell negativ påverkan som behöver hanteras. SEK har möj-

lighet att ställa krav på olika typer av riskreducerande åtgärder samt

rikta utlåning mot positiv påverkan.

När det gäller negativ påverkan analyserades och bedömdes på vil-

ket sätt SEK i de olika delarna av värdekedjan skulle kunna ha negativ

påverkan på omvärlden genom att antingen orsaka, bidra till eller vara

direkt kopplad till påverkan, främst ur ett ﬁnansieringsperspektiv men

även utifrån interna processer, rutiner och arbetssätt i andra delar av

värdekedjan.

Den due diligence som genomförs på transaktionsnivå inom utlåning

ger värdefull input om väsentlig påverkan (se hållbarhetsnot 4). Årets

analys av potentiell negativ påverkan kopplat till utlåningen innefatt-

ade bland annat en kartläggning av vilka miljömässiga och sociala risker

som identiﬁerats som väsentliga i SEK:s fördjupade analyser utifrån IFC

Performance Standards, för utestående A- och B-projekt (se deﬁnitio-

ner). Samtliga SEK:s hållbarhetsanalytiker bidrog därefter, utifrån sin

kunskap om de speciﬁka projekten, till att koppla identiﬁerade väsent-

liga hållbarhetsrisker mot de miljömässiga och sociala sektorövergri-

pande standarderna i ESRS.

För icke-projektrelaterad ﬁnansiering, där SEK identiﬁerar hög-

riskbranscher med betydande miljö-, klimat- och/eller sociala risker

genomfördes en liknande kartläggning.

Analys och bedömning av påverkan kopplad till övriga delar i SEK:s

värdekedja (upplåning, likviditetsplaceringar och egen verksamhet

inklusive inköp av varor och tjänster) har i årets väsentlighetsanalys

bedömts med hjälp av interna experter samt för dessa funktioner

ansvariga ledamöter i SEK:s företagsledning. SEK:s upplåning, som sker

genom ﬂera olika instrument i olika geograﬁska marknader och vänder

sig till både institutionella och privata investerare, innebär potentiellt

också en indirekt väsentlig påverkan, utifrån hur exponerade investe-

rarna är mot olika frågor. SEK har möjlighet att vid emissionstillfällen

rikta investerardialogen till en viss typ av primärinvesterare.

Analys och bedömning av potentiell ﬁnansiell eﬀekt

SEK:s ﬁnansiering innebär en exponering mot olika typer av projekt

och verksamheter, som i sin tur har beroenden, risker och möjligheter

kopplade till olika hållbarhetsfrågor. Exempelvis kan en verksamhet i

en speciﬁk bransch vara beroende av naturresurser för sin produktion

och en annan bransch vara utsatt för fysiska klimatrelaterade risker.

SEK är således indirekt exponerad genom sina motparters exponering

mot ESG-faktorer, som för SEK skulle kunna materialiseras genom

påverkan på motparternas återbetalningsförmåga. Läs mer om kredi-

trisk i not 6. SEK är som ﬁnansiär också beroende av att kunna låna upp

pengar på den internationella kapitalmarknaden. SEK:s investerare,

kreditratinginstituten S&P och Moody’s samt ESG-ratingbolag som

MSCI och Sustainalytics, väger in olika ESG-faktorer i sin bedömning

av SEK, vilket potentiellt kan påverka SEK:s upplåningsmöjligheter.

Beroenden, risker och möjligheter kopplade till övriga delar i SEK:s

värdekedja kan likaså påverka SEK ﬁnansiellt. Exempelvis kan kom-

petensförsörjningen underlättas alternativt försvåras utifrån hur SEK

hanterar frågor som arbetsvillkor, jämställdhet, mångfald och inklu-

dering. SEK:s hantering av frågor som informationssäkerhet, aﬀärsetik

Företagsexponeringar, fördelade efter bransch

brutto (Skr mdr)

2023

IT och

kommunikations-

tjänster

9,1

Kommunikationstjänster

71,7

varav telekom

67,5

varav övriga kommunikations-

tjänster

4,2

Industri

Kapitalvaror

49,1

varav maskinell utrustning

(machinery)

14,3

varav byggvaror & konstruktion

12,9

varav industriella konglomerat

6,4

varav ﬂyg & försvar

6,2

varav elektronisk utrustning

5,1

varav övriga kapitalvaror

4,2

Transport

15,3

Kommersiell & professionell

service

5,7

Konsumentvaror

32,7

varav livsmedel

10,7

varav bilar & bilkomponenter

6,6

varav övriga konsumentvaror

15,4

Råvaror

31,1

varav papper & skog

16,2

varav metaller & gruvdrift

12,5

varav övriga råvaror

2,5

El, vatten & gas

Oberoende kraftproducenter

16,2

Elverksamhet (utilities)

11,6

Finans

13,7

Energi

Olja, gas & bränslen

3,7

Hälsovård

3,5

Övrigt

1,1

Total

264,6

Kreditexponering i enlighet med branschklassiﬁceringssystemet

GICS Global Industry Classiﬁcation Standard). GICS underkate-

gorier visas för exponeringar > Skr 5 mdr.

Exportkrediter/Projektﬁnansiering med stater som motpart,

fördelade efter bransch

, brutto (Skr mdr)

2023

Industri

Flyg & Försvar

44,6

Infrastruktur

20,8

varav järnväg

12,5

varav vatten & sanitet

2,6

varav hälsovård

2,1

varav transport

1,8

varav vägar

0,9

varav avfallshantering

0,9

Energi

7,2

varav solkraft

5,9

varav transmission

1,1

varav vattenkraft

0,2

varav gas

0,0

Total

72,6

Kreditexponeringen för stater har klassiﬁcerats enligt IFC Perfor-

mance Standards där det är tillämpbart, i övriga fall i enlighet med

branschklassiﬁceringssystemet GICS (Global Industry Classiﬁca-

tion Standard).

Års- och hållbarhetsredovisning 2023

117

Hållbarhetsnoter

Väsentlig fråga

Varför väsentlig ur ett påverkansperspektiv

Varför väsentlig ur ett

ﬁnansiellt perspektiv

Hänvisning

Klimat och miljö

Klimatförändring

Utlåningsportföljens exponering mot projekt och verk-

samheter med väsentlig faktiskt och potentiell negativ

påverkan; till exempel gruvor, papper & skog, transport

och elproduktion.

Kreditrisk

SEK är indirekt exponerad genom låntagares

exponering mot ESG-faktorer, som potentiellt

kan materialiseras genom påverkan på motpar-

ternas återbetalningsförmåga. På en tidshori-

sont upp till 3 år (10 år för klimatförändring där

SEK rapporterar enligt TCFD) bedöms inte den

potentiella ﬁnansiella eﬀekten för SEK vara

väsentlig. Ökad insyn kring speciﬁka frågors

ﬁnansiella påverkan på motparter samt ökad

insikt kring påverkan i ett längre tidsperspektiv

kan dock snabbt förändra analysen.

Finansieringsrisk

SEK:s investerare samt de kreditratinginstitut

och ESG-ratingbolag som följer bolaget väger

in ESG-faktorer i sina bedömningar av SEK.

Individuella investerares fokus och intresse för

speciﬁka faktorer varierar men SEK bedömer,

givet ökade regelverks- och rapporteringskrav,

att de långsiktiga ﬁnansieringsmöjligheterna

både kan förbättras och försämras, beroende

på intressenternas uppfattning om SEK:s

hantering.

Se hållbar-

hetsnot 5,

Klimat och

miljö, samt

hållbarhetsnot

13, Klimatrela-

terade risker

och möjlig-

heter (TCFD).

Kreditrisk och

ﬁnansierings-

risk beskrivs

under not 26.

Föroreningar

Utlåningsportföljens exponering mot projekt och verk-

samheter med betydande potentiell negativ påverkan;

till exempel gruvor, transport och olika typer av tillverk-

ningsindustri.

Vatten och marina

resurser

Utlåningsportföljens exponering mot projekt och verk-

samheter med betydande potentiell negativ påverkan; till

exempel gruvor, havsbaserad vindkraft, papper & skog och

livsmedelsbranscher.

Biologisk mångfald

och ekosystem

Utlåningsportföljens exponering mot projekt och verk-

samheter med betydande potentiell negativ påverkan; till

exempel gruvor, land och havsbaserad vindkraft, papper &

skog samt vägar och järnvägar.

Resursanvändning

och cirkulär ekonomi

Utlåningsportföljens exponering mot projekt och verk-

samheter med betydande potentiell negativ påverkan;

till exempel gruvor, olika infrastrukturprojekt som

exempelvis sjukhus.

och motverkande av ﬁnansiell brottslighet kan påverka anseendet för

SEK och stärka alternativt skada intressenters förtroende för SEK. Hur

SEK lyckas tillvarata de aﬀärsmöjligheter som uppstår under omställ-

ningen till en mer hållbar utveckling, exempelvis genom innovativa

produkter inom hållbar ﬁnansiering kan också innebära en potentiell

ﬁnansiell eﬀekt.

Bedömning av frågornas signiﬁkans och slutlig prioritering

I det tredje steget bedömdes hur signiﬁkant respektive hållbarhetsfrågas

påverkan på omgivningen var samt hur stor den potentiella ﬁnansiella

eﬀekten var i olika delar av värdekedjan. Denna kvaliﬁcerade kvalitativa

bedömning genomfördes av en ”expertgrupp” bestående av Chief Finan-

cial Oﬃcer, Riskchef, Hållbarhetschef, Chef Strategi, aﬀärsutveckling

och kommunikation och Kreditchef med stöd av de personer från Håll-

barhet, Kredit och Risk som ingick i den tvärfunktionella arbetsgruppen.

Utifrån en sammanvägd kvaliﬁcerad bedömning genomförde ”expert-

gruppen” i det ärde steget en slutlig prioritering av vilka frågor som

bedömdes väsentliga för SEK. Den slutliga listan fastställdes av före-

tagsledningen. Att arbeta vidare med utveckling av ”tröskelvärden” för

väsentlighet är en viktig del i kommande års väsentlighetsanalyser.

Utfallet av väsentlighetsanalysen presenteras nedan. Jämfört med före-

gående väsentlighetsanalys från 2022 så bekräftades de ﬂesta väsent-

liga frågor, dock har vissa konkretiserats och namnjusterats. Miljö-

hänsyn har konkretiserats till att omfatta följande speciﬁka miljöfrågor;

Föroreningar, Vatten och marina resurser, Biologisk mångfald och eko-

system samt Resursanvändning och cirkulär ekonomi. Mänskliga rättig-

heter som i 2022 års analys presenterades som en separat fråga, ingår

nu i såväl Arbetsvillkor och Jämlikhet som i de två nya frågorna Påver-

kade samhällen samt Konsumenter och slutanvändare. Integration i

samhället har utgått som väsentlig fråga då frågan ansågs för brett for-

mulerad. Dock överlappar formuleringen frågor som ingår i begreppet

Jämlikhet, där SEK som arbetsgivare arbetar med mångfald och inklu-

dering. Leverantörernas ansvarstagande integreras i begreppet

Aﬀärsetik. Hållbar ﬁnansiering, som SEK redan tidigare rapporterat på,

läggs till som en sektorspeciﬁk väsentlig fråga då den av både GRI och

SASB bedöms som väsentlig för branschen och är en fråga som är

intressant för SEK:s investerare, kunder och andra intressenter. Infor-

mationssäkerhet läggs till som väsentlig fråga, då den framförts som

intressant av bland annat ESG-ratingbolag och ägare som relevant

samt inkluderas av SASB-ramverket som ﬁnansiellt väsentlig.

Års- och hållbarhetsredovisning 2023

118

Hållbarhetsnoter

Väsentlig fråga

Varför väsentlig ur ett påverkansperspektiv

Varför väsentlig ur ett

ﬁnansiellt perspektiv

Hänvisning

Sociala

Arbetsvillkor

Utlåningsportföljens exponering mot projekt och verk-

samheter med betydande potentiell negativ påverkan; till

exempel gruvor och olika infrastrukturprojekt.

SEK har en direkt påverkan på samtliga arbetstagare som

är anställda av SEK samt även externa konsulter som vistas

på SEK:s arbetsplatser.

SEK:s aﬀärsmodell är beroende av kompetent

och engagerad personal. Kompetensförsörj-

ningen kan både underlättas och försvåras,

beroende på beﬁntliga och potentiella arbets-

tagares uppfattning om SEK:s hantering.

Kreditrisk och Finansieringsrisk, se beskrivning

för de miljömässiga frågorna ovan.

Se hållbar-

hetsnot 6.

Egna medar-

betare samt

hållbarhetsnot

7. Arbets-

villkor och

mänskliga

rättigheter.

Jämlikhet

SEK har en direkt påverkan på samtliga arbetstagare som

är anställda av SEK samt även externa konsulter som vistas

på SEK:s arbetsplatser.

SEK:s aﬀärsmodell är beroende av kompetent

och engagerad personal. Kompetensförsörj-

ningen kan både underlättas och försvåras,

beroende på beﬁntliga och potentiella arbets-

tagares uppfattning om SEK:s hantering.

Se hållbar-

hetsnot 6.

Egna medar-

betare.

Påverkade samhällen

Utlåningsportföljens exponering mot projekt och verk-

samheter med betydande potentiell negativ påverkan på

samhällen inklusive i vissa fall även ursprungsbefolkningar;

till exempel stora infrastrukturprojekt.

Kreditrisk och Finansieringsrisk, se beskrivning

för de miljömässiga frågorna ovan.

Se hållbar-

hetsnot 7.

Arbetsvillkor

och mänskliga

rättigheter.

Konsumenter och

slutanvändare

Utlåningsportföljens exponering mot projekt och verk-

samheter med betydande potentiell negativ påverkan på

konsumenter och slutanvändare; till exempel telekom,

försvarsindustri samt medicinsk utrustning.

1 Frågorna inkluderar mänskliga rättigheter.

Bolagsstyrning

Aﬀärsetik

SEK:s agerande i hela värdekedjan har en påverkan då

aﬀärsetik inom internationell handel och exportﬁnansiering

är viktiga komponenter för att stoppa ﬁnansiell brottslighet

och skapa förutsättningar för en rättvis klimatomställning

och en hållbar utveckling.

God aﬀärsetik en förutsättning för bankers

aﬀärsmodell. Bristande aﬀärsetik riskerar skada

förtroendet för SEK bland investerare, kunder,

aﬀärspartners med ﬂera.

Se hållbar-

hetsnot 8.

Aﬀärsetik och

anti-korrup-

tion.

Finansiell brottslighet

SEK:s roll inom det ﬁnansiella systemet är begränsad

till ﬁnansiering, med företag och stater som motparter.

Som aktör i det ﬁnansiella systemet ﬁnns risk att SEK:s

infrastruktur utnyttjas för korruption, penningtvätt, ﬁnan-

siering av terrorism samt för att kringgå internationella

sanktioner. Risk för korruption är särskilt hög i oﬀentliga

upphandlingar med komplexa aﬀärsstrukturer samt vid

ﬁnansiering till länder med bristande lagstiftning och

uppföljning inom området.

Aktivt arbete för att motverka ﬁnansiell brotts-

lighet en förutsättning för bankers aﬀärsmodell.

Bristande hantering riskerar skada förtroendet

för SEK bland investerare, kunder, aﬀärspartners

med ﬂera.

Se hållbar-

hetsnot 7.

Motverka

ﬁnansiell

brottslighet

samt hållbar-

hetsnot 8.

Aﬀärsetik och

anti-korrup-

tion.

Sektorspeciﬁka frågor

Hållbar ﬁnansiering

SEK har möjlighet att rikta utlåning till ﬁnansiella produkter

som direkt eller indirekt adresserar miljömässiga och sociala

utmaningar.

Strategisk risk eller möjlighet hur SEK lyckas

tillvarata de aﬀärsmöjligheter som uppstår under

omställningen till en mer hållbar utveckling.

Se hållbar-

hetsnot 11.

Hållbar ﬁnan-

siering.

Informationssäkerhet

SEK har begränsad tillgång till konﬁdentiell information

om medarbetare och kunder. Ej bedömts väsentlig ur ett

påverkansperspektiv.

Förtroendet för informationshantering och infor-

mationssystem är en förutsättning för bankers

aﬀärsmodell. Bristande hantering riskerar skada

förtroendet för SEK bland investerare, kunder,

aﬀärspartners med ﬂera.

Se hållbar-

hetsnot 10.

Informations-

säkerhet.

Års- och hållbarhetsredovisning 2023

119

Hållbarhetsnoter

Hållbarhetsnot 4. Information om strategi, styrning och riskhantering

Nedan redovisas information om SEK:s strategi, styrning och riskhan-

tering kring hållbarhet. Strategi, styrning, riskhantering samt mål och

mätetal för SEK:s klimatrelaterade risker och möjligheter redovisas i

enlighet med rekommendationerna från TCFD i hållbarhetsnot 13.

Strategi

SEK har integrerat hållbarhet i företagets övergripande aﬀärsmodell,

strategi och ﬁnansiella planering. Huvudfokus ligger främst inom SEK:s

utlåningsverksamhet. SEK:s huvudsakliga hållbarhetsstrategi kretsar

kring att öka andelen nyutlåning till:

•

Företag med ambitiösa och trovärdiga planer för att

minska sina växthusgasutsläpp i linje med vetenskapligt

grundade klimatmål.

•

Verksamheter som klassiﬁceras som gröna enligt SEK:s

ramverk för hållbara obligationer.

Läs mer om SEK:s strategi under avsnittet om SEK:s verksamhet.

Styrning kring hållbarhet

SEK är ett kreditmarknadsbolag vilket innebär att verksamheten reg-

leras i lag och är under tillsyn av Finansinspektionen. SEK:s bolagsstyr-

ning till sin helhet beskrivs i SEK:s Bolagsstyrningsrapport 2023.

SEK:s aﬀärsplan

Aﬀärsplanen utgör grunden och riktningen för hur SEK:s hållbarhets-

arbete styrs. I aﬀärsplanen stipuleras en långsiktig färdriktning för

SEK:s hållbarhetsarbete, samt begränsar aktiviteter eller verksamheter

som inte ligger i, eller bedöms kunna ställa om enligt SEK:s uppdrag

och policys.

Ägaren

Ägarens styrning av SEK:s hållbarhetsarbete sker genom statens ägar-

policy och principer för bolag med statligt ägande 2020, ägaranvis-

ningen, bolagsordningen, bolagsstämman, styrelsen och vd.

Av statens ägarpolicy framgår att SEK som statligt ägt bolag ska

agera föredömligt inom hållbart företagande. Detta innebär att verk-

samheten ska bedrivas på hållbara grunder. Hållbara grunder innebär

att projekt och verksamheter som SEK ﬁnansierar efterlever lokal lag-

stiftning samt internationella riktlinjer avseende miljöhänsyn, antikor-

ruption, mänskliga rättigheter, arbetsvillkor och aﬀärsetik.

Ytterligare anger ägarpolicyn att SEK ska:

•

Arbeta strategiskt, integrera frågorna i sin aﬀärsstrategi och

fastställa strategiska hållbarhetsmål.

•

Agera transparent i frågor som rör väsentliga risker och möjligheter

och föra en aktiv dialog med bolagets intressenter i samhället.

•

Samarbeta med andra bolag och relevanta organisationer.

•

Efterleva internationella riktlinjer på hållbarhetsområdet.

Enligt ägaranvisningen ska SEK:

”…arbeta för efterlevnad av de internationella riktlinjer som ﬁnns inom

området för hållbart företagande kring miljöhänsyn, anti-korruption,

mänskliga rättigheter, arbetsvillkor och aﬀärsetik. I sina kreditbedöm-

ningar, där det är relevant, följa internationella ramverk såsom OECD:s

”Common Approaches for Oﬃcially Supported Export Credits and

environmental and social due diligence” eller Ekvatorprinciperna samt

beakta OECD:s riktlinjer för hållbar långivning (Sustainable Lending)

vid export till låginkomstländer.

Styrelse, revisionsutskott och vd

Styrelsen är ytterst ansvarig för att ett aktivt och långsiktigt arbete för

hållbar utveckling bedrivs inom företaget. Styrelsen beslutar om stra-

tegi och mål i samband med aﬀärsplanen, inklusive riskstrategin där

hantering av hållbarhetsrisker ingår. Uppföljning av måluppfyllelse av

hållbarhetsmål sker kvartalsvis och löpande i vd-rapport. Vd är ansva-

rig för att sköta den löpande förvaltningen enligt styrelsens riktlinjer

och anvisningar. Styrelsens inrättade revisionsutskott övervakar bola-

gets hållbarhetsrapportering samt lämnar rekommendationer och

förslag. Under 2023 har revisionsutskottet, ägnat tid åt att följa upp

bolagets arbete med att förbereda verksamheten för CSRD.

Organisation och ansvarsfördelning avseende hållbarhet

Under 2022 genomförde SEK en omorganisation som har konsoliderat

strukturen runt hållbarhetsarbetet. Hållbarhetschefen med helhets-

ansvar för hållbarhetsfrågor rapporterar direkt till vd. Vidare ansvarar

Chief Financial Oﬃcer för hållbarhetsredovisningen och tillhörande

regelverk, och rapporterar direkt till vd.

Styrdokument inom hållbarhet

Hållbarhetsregler relevanta och aktuella för SEK:s verksamhet inkor-

poreras i SEK:s interna regler genom policys och instruktioner. För att

underlätta det operativa dagliga arbetet ﬁnns vägledande riktlinjer och

rekommendationer i övriga styrdokument i form av rutiner och metod-

dokument. Risk och regelefterlevnad följer upp efterlevnaden av kra-

ven genom kontroller och uppföljning. Styrelsen utfärdar policyer och

instruktioner till funktioner, och är ytterst ansvarig för godkännande

av SEK:s styrdokument. Vd utfärdar instruktioner för olika områden.

Policys och instruktioner som vägleder SEK:s hållbarhetsarbete är:

•

Policy för hållbar ﬁnansiering

• Riskpolicy

•

Policy mot korruption

•

Personalpolicy (inkl. arbetsmiljö-, mångfald-, och ersättningspolicy)

• Informationssäkerhetspolicy

• Uppförandekod

•

Uppförandekod för leverantörer

• Personalinstruktion

•

Instruktion för resor

•

Instruktion för hantering av hållbarhetsrisk

•

Instruktion avseende penningtvätt, ﬁnansiering av terrorism

och internationella sanktioner

Internationella riktlinjer inom hållbarhet

De internationella riktlinjer inom hållbarhet som är styrande för SEK:s

verksamhet är följande:

• Ekvatorprinciperna

•

UN Global Compacts Tio Principer

•

FN:s vägledande principer för företagande

och mänskliga rättigheter

•

FN:s konvention om barns rättigheter

•

OECD:s riktlinjer för multinationella företag

•

OECD:s konvention och riktlinjer inom anti-korruption

•

OECD:s riktlinjer för social och miljömässig hänsyn

vid statsstödda exportkrediter

•

OECD:s riktlinjer för hållbar långivning (Sustainable lending)

vid export till låginkomstländer

Samarbete och nätverk inom hållbarhet

Kunskapsutbyte och samarbete med kunder, banker och samarbets-

parter är en viktig komponent för att hitta lösningar. Det handlar dels

om att förstå och möta kundernas behov av klimatomställning, dels att

samverka med syftet att kunna göra mer nytta för ﬂer företag.

Genom samarbete med olika organisationer kan SEK dela erfaren-

heter och diskutera utmaningar och lösningar för olika hållbarhets-

relaterade frågor.

SEK deltar i följande samarbeten och nätverk inom hållbarhet:

•

Hållbart företagande i statligt ägda företag

• Ekvatorprinciperna

•

OECD:s arbetsgrupper för social och miljömässig hänsyn vid

statsstödda exportkrediter

•

Svenska ICC:s referensgrupp inom CSR

•

UN Global Compacts svenska nätverk

•

Enact, nätverk för hållbarhetsredovisning

•

Mistra BIOPATH, forskningsprogram med fokus på

biologisk mångfald

•

Fossilfritt Sverige, vilket syftar till att samarbeta för att lösa klimat-

utmaningen och uppnå målet om ett fossilfritt samhälle

•

Net Zero ECA Alliance (NZECA)

Hållbarhetsrisk och ESG-faktorer

Hållbarhetsrisk deﬁnieras av SEK som risken för att SEK:s utlånings-

verksamhet eller likviditetsinvesteringar direkt eller indirekt påverkar

sin omgivning negativt inom områdena etik, korruption, miljö och kli-

mat, mänskliga rättigheter eller arbetsvillkor (impact-out). I mänskliga

rättigheter ingår barnrättsperspektivet, i arbetsvillkor ingår jämställd-

het och mångfald och i etik ingår skattetransparens.

ESG-faktorer är miljö och klimat-, sociala och styrningsrelaterade

faktorer som potentiellt kan ha en positiv eller negativ påverkan på

Års- och hållbarhetsredovisning 2023

120

Hållbarhetsnoter

SEK:s motparters ﬁnansiella ställning eller solvens och, i förlängningen,

på SEK:s risker (impact-in). E, S och G -faktorer kan genom olika risk-

drivare och mikro- och makroekonomiska transmissionskanaler få en

påverkan på SEK:s ﬁnansiella riskslag. Bedömningen är att påverkan i

dagsläget främst sker på kreditrisk och risken hanteras därmed inom

kreditriskhanteringen. Se närmare beskrivning i not 26.

Riskhantering (impact-out)

SEK genomför årligen övergripande riskbedömningar inom hållbar-

hetsområdet som ska ligga till grund för styrning av SEK:s hantering av

hållbarhetsrisker. Vid bedömning av hållbarhetsrisker tillämpar SEK ett

riskbaserat förhållningssätt. Det innebär att analys och åtgärder anpas-

sas till riskbilden för hållbarhetsrisker och är mer detaljerad för aﬀärer

med hög hållbarhetsrisk oavsett köpare, land, storlek på aﬀär, kredittid

och typ av ﬁnansiell produkt. Huvudfokus för bedömning av hållbar-

hetsrisker är den verksamhet där varan eller tjänsten ska användas.

Vid projektrelaterad ﬁnansiering utvärderas, vid förekommande fall,

även projektbolagets respektive slutanvändarens kapacitet att hantera

hållbarhetsrisker. SEK ställer krav på att aktuell part agerar på hållbara

grunder i enlighet med internationella riktlinjer.

SEK:s Riskpolicy deﬁnieras riktlinjerna för hur bolaget eﬀektivt och

ändamålsenligt ska identiﬁera, mäta, styra, rapportera och utöva kon-

troll över hållbarhetsrisker som bolaget är eller kan förväntas komma

att bli, exponerat mot. Verksamhetens styrning av hållbarhetsrisker

hanteras även genom styrelsens riskaptit avseende hållbarhetsrisk.

Policy för hållbar ﬁnansiering och vd:s instruktion för hantering av

hållbarhetsrisker säkerställer att SEK hanterar hållbarhetsrisker enligt

gällande interna och externa regelverk. Inom ramen för den årliga

översynen av SEK:s riskramverk antog styrelsen i slutet av 2023 en ny

risktaxonomi som kommer att träda i kraft under 2024. Läs mer under

not 26.

SEK bedömer och rapporterar risknivån för SEK:s hållbarhetsrisker

kvartalsvis till styrelsen. Funktionen för regelefterlevnad, riskfunktio-

nen och internrevision följer upp att risker i verksamheten hanteras

enligt SEK:s riskaptit, att styrande dokument efterlevs och att förebyg-

gande och upptäckande kontroller fungerar för att hantera identiﬁe-

rade risker.

SEK:s hållbarhetsrisker återﬁnns framför allt i utlåningen men SEK

ställer även krav på hållbarhet i upplåning, likviditetsinvesteringar,

inköpsprocessen samt i den egna verksamheten.

Hållbarhetsrisker i utlåningen (due-diligence)

Till höger illustreras SEK:s process för hantering av hållbarhetsrisker

i utlåningen. Resultatet av transaktioner som analyserats under 2023

för mänskliga rättigheter framgår i hållbarhetsnot 7, korruption framgår

i hållbarhetsnot 8 och för A- och B projekt i hållbarhetsnot 12.

Hållbarhetsrisker i upplåning och likviditetsinvesteringar

Vid nyetablering av likviditetslimit ska information om hemvist och

bransch för likviditetsmotparten inhämtas och utvärderas i enlighet

med interna regler. Läs mer i not 26.

Hållbarhetsrisker i inköpsprocessen och i den egna verksamheten

SEK ställer krav på att hållbarhetsaspekter beaktas i inköpsprocessen

samt i den egna verksamheten. Kraven utgår från SEK:s uppförande-

kod, personalhandboken och uppförandekod för leverantörer. Läs

mer om riskhantering i inköpsprocessen i hållbarhetsnot 8 och riskhan-

tering i den egna verksamheten i hållbarhetsnot 6. Informationssäker-

hetsrisker hanteras i enlighet med processen för operativa risker som

presenteras i not 26.

SEK:s process för hantering av

hållbarhetsrisker i utlåningen (due-diligence)

Screening och identiﬁering

Vid en aﬀärsförfrågan identiﬁeras potentiella

hållbarhetsrisker baserat på inhämtad infor-

mation om aﬀären. Informationen innehåller

bland annat syftet med den ﬁnansiella och

kommersiella aﬀären, parter i aﬀären samt lokalisering av par-

terna, betalningsﬂöden kopplat till aﬀären, varan eller tjäns-

ten som exporteras samt slutanvändandet av varan eller tjäns-

ten, inklusive geograﬁsk plats för slutanvändandet av varan

eller tjänsten. SEK ska successivt upphöra med ﬁnansiering

av fossila bränslen och ﬁnansierar inte kolgruvor, kolkraft, kol-

transporter eller nya oljekraftverk, läs mer i hållbarhetsnot 5.

Analys och bedömning

Potentiella hållbarhetsrisker identiﬁeras och

bedöms på land-, motpart-, eller aﬀärsnivå.

Länder bedöms utifrån risk för korruption,

negativ påverkan på mänskliga rättigheter

inklusive arbetsvillkor samt risk för penningtvätt, ﬁnansie-

ring av terrorism och skattejurisdiktion. Motpart kontrolleras

avseende kundkännedom, ägarförhållanden, internationella

sanktionslistor, samt om motparten har varit involverad i inci-

denter inom hållbarhetsområdet som kan indikera bristande

förmåga att hantera hållbarhetsrisker. Läs mer i hållbarhetsnot

9. Projektrelaterad ﬁnansiering klassiﬁceras utifrån potentiell

social och miljömässig påverkan enligt OECD:s riktlinjer för

social och miljömässig hänsyn vid statsstödda exportkrediter

eller Ekvatorprinciperna. Läs mer i hållbarhetsnot 12.

Om bedömningen innebär förhöjda hållbarhetsrisker

genomförs en fördjupad bedömning av en hållbarhetsanalyti-

ker som bland annat innebär att genomföra en bedömning av

parternas kapacitet att hantera identiﬁerade hållbarhetsrisker,

om hållbarhetsriskerna är inom SEK:s riskaptit hållbarhets-

risker samt ger rekommendationer på åtgärdskrav som ska

ställas så att hållbarhetsriskerna hanteras enligt SEK:s riskaptit

under kreditens löptid.

Baserat på ovan analys beslutas om SEK ska ingå i aﬀären

eller inte.

Uppföljning

För A- och B-projekt inom projektrelaterad

finansiering sker återrapportering där håll-

barhetsanalytiker följer upp att hållbarhets-

klausulerna i kreditavtalet hanteras under kre-

ditens löptid. Vid bristande efterlevnad av fastställda villkor

initieras dialog samt kravställning mot låntagaren genom att

upprätta en åtgärdsplan för att hantera risker och avvikelser

vilken löpande följs upp.

För övriga aﬀärer sker löpande övervakning av negativa

nyheter samt om något inträﬀar som innebär att klausuler i

kreditavtalet blir att påkalla.

Års- och hållbarhetsredovisning 2023

121

Hållbarhetsnoter

Hållbarhetsnot 5. Klimat och miljö

Som statlig aktör med utlåning runt om i världen har SEK en viktig roll

att fylla som kravställare för att exportföretag och låntagare ska följa

globala klimat- och miljööverenskommelser och tillhörande riktlinjer.

SEK ﬁnansierar klimatomställningen både i Sverige och globalt i linje

med Parisavtalet. Mer information om SEK:s arbete med hållbar ﬁnan-

siering redovisas i hållbarhetsnot 11.

Strategi och styrning av klimatpåverkan

En viktig del i SEK:s klimatrelaterade strategi är att minska utsläppen

av växthusgaser. I enlighet med SEK:s policy för hållbar ﬁnansiering

ska SEK successivt upphöra med ﬁnansiering av fossila bränslen. SEK

ﬁnansierar inte kolgruvor, kolkraft, koltransporter eller nya oljekraft-

verk sedan 2019. Efter sista december 2022 ﬁnansieras inte heller pro-

spektering och utvinning av olja och gas. SEK kan ﬁnansiera projekt

och verksamheter med höga växthusgasutsläpp där fossilfria alternativ

ännu inte utvecklats, såsom gruvor och fossila bränslen för industriellt

bruk under förutsättning att projektet över tiden bedöms bidra positivt

till omställningen. Vidare ska SEK i enlighet med policyn avstå från att

medverka i aﬀärer där miljöpåverkan bedöms vara oacceptabel och

inte förenlig med internationella riktlinjer.

Under 2021 antog SEK långsiktiga mål för att vara en kraft i klimat-

omställningen där andelen gröna lån i bolagets låneportfölj ska öka

till 50 procent senast 2030 och SEK:s balansräkning ska nå nettonoll

växthusgasutsläpp senast 2045. SEK:s långsiktiga mål att öka andelen

utlåning som bidrar till att nå globala klimatmål innebär att stötta verk-

samheter och projekt som i redan idag når målen men även verksam-

heter och projekt som har en robust och trovärdig plan att ställa om

till de nivåer av utsläpp av växthusgaser som globala klimatmål kräver.

Under 2023 har SEK tillsammans med Exportkreditnämnden arbe-

tat fram en metod för att kunna bedöma om verksamheter och projekt

är i linje med Parisavtalets 1,5 graders mål som kommer att börja imple-

menteras under 2024. Genom att under 2023 gå med i Net Zero ECA

Alliance, en av FN stödd sammanslutning av exportkreditaktörer som

har åtagit sig att nå Parisavtalets klimatmål, kommer arbetet med SEK:s

klimatfärdplan att accelereras under 2024. I syfte att knyta klimatarbe-

tet till vetenskaplig grund inrättade Svensk Exportkredit och Export-

kreditnämnden 2021 ett klimatråd bestående av professorer, docenter

och forskare från svenska högskolor, universitet och forskningsinstitut.

Klimatrådet vägleder det svenska exportkreditsystemet så att det ligger

i linje med Parisavtalets 1,5-gradersmål. Rådet har inte någon operativ

roll utan är ett kunskapsstöd och en diskussionspartner när det gäller

principiella ställningstaganden. Klimatrådet har haft två möten under

året och minnesanteckningar från mötena ﬁnns på www.sek.se.

I SEK:s egna verksamhet är målet att nå nettonoll växthusgasutsläpp

senast 2030. För att adressera den direkta klimatpåverkan i SEK:s egen

verksamhet strävar SEK efter att minska växthusgasutsläppen genom

en rad olika åtgärder. SEK:s instruktion för resor stipulerar att resor i

tjänsten ska vara motiverade och ske på ett så kostnadseﬀektivt och

miljöanpassat sätt som möjligt. Vid val av färdsätt ska minsta möjliga

klimatpåverkan eftersträvas.

Riskhantering

SEK genomför en årlig bolagsövergripande riskbedömning avseende

klimat respektive miljö samt biologisk mångfald som ligger till grund

för SEK:s rutiner, riktlinjer och övriga riskreducerande åtgärder. För-

höjd hållbarhetsrisk avseende klimat och miljö anses föreligga om

någon av följande riskindikatorer föreligger:

•

Projekt och projektrelaterad utlåning (läs mer i hållbarhetsnot 12),

•

Utlåning till verksamheter med betydande miljö och klimat-

relaterade risker. Information om SEK:s klimatrelaterade risker

och möjligheter redovisas i enlighet med rekommendationer

från TCFD i hållbarhetsnot 13.

Biologisk mångfald

Biologisk mångfald inom ﬁnansbranschen är ännu ett relativt omoget

hållbarhetsområde jämfört med exempelvis klimat. Det är för SEK vik-

tigt att integrera biologisk mångfald i beslutsfattande för att ta tillvara

på möjligheter och hantera risker förknippade med området samt ta

hänsyn till den påverkan på människa och miljö som förlust av biolo-

gisk mångfald kan ha. Sedan 2023 deltar SEK i forskningsprogrammet

Mistra BIOPATH, som har som vision att integrera biologisk mångfald

som en naturlig del i alla beslut inom det ﬁnansiella systemet och i

näringslivet. Under kommande år kommer ett utvecklingsarbete bedri-

vas inom SEK för att tydligare integrera biologisk mångfald, inklusive

övriga för SEK väsentliga miljö- och klimatfrågor i riskanalyser och

beslutsfattande.

SEK:s klimatpåverkan

SEK har under 2023 arbetat med att säkerställa tillgång till utsläpps-

data för våra motparter och ta fram en metod för att för första gången

beräkna och redovisa ﬁnansierade växthusgasutsläpp i SEK:s balans-

räkning, så kallade scope 3.15. Syftet med arbetet är att kunna analy-

sera hur väl anpassade SEK:s exponeringar är med Parisavtalets mål.

Arbetet kommer att fortskrida och anpassas under kommande år, i takt

med att metoder och datakvalitet utvecklas. Vidare har SEK under året

arbetat med att förbättra data inom övriga scope 3 kategorier. Under

2023 har SEK valt att klimatkompensera för de växthusgasutsläpp som

ingår i scope för redovisningen, exklusive 3.15.

Mer information om omfattning och systembegränsningar beskrivs

under Redovisningsprinciper, och bolagets klimatpåverkan i sin helhet,

inklusive klimatkompensationsprojekt och biogena utsläpp, beskrivs i

separat Klimatredovisning som återﬁnns på www.sek.se.

SEK:s ﬁnansierade växthusgasutsläpp i ton CO

2023

Scope 3.15

15 748 000

SEK:s klimatpåverkan i ton CO

2023

2022

2021

2020

2019

Totala växthusgasutsläpp

492

325

129

165

381

Scope 2

Scope 3

483

318

114

156

365

1 Redovisas med marknadsbaserad metod och innefattar inte SEK:s ﬁnansierade växthusgasutsläpp.

Års- och hållbarhetsredovisning 2023

122

Hållbarhetsnoter

Hållbarhetsnot 6. Egna medarbetare

SEK vill erbjuda en attraktiv arbetsplats där våra medarbetare ges för-

utsättningar att använda sin kompetens, sin erfarenhet och sin person-

lighet för att tillsammans uppnå SEK:s uppdrag och mål. Möjligheter

att påverka, god hälsa, samarbete och utvecklingsmöjligheter är viktiga

delar för att trivas på arbetsplatsen. För att kunna vara en attraktiv

arbetsgivare tar SEK strategiska initiativ för att förstärka vårt arbets-

givarvarumärke, vår företagskultur, vårt ledarskap, vår kompetens, och

för att kunna ge en exceptionell medarbetarresa med arbetsmiljö,

mångfald och säkerhet som grundstenar i vår företagsutveckling.

Hälsa och arbetsmiljö

En tydlig ansvarsfördelning, kontinuerligt arbete med att förbättra

processer och kompetensutveckling i kombination med medarbetar-

samtal mellan chef och medarbetare utgör vår grund för att säkerställa

en god hälsa och arbetsmiljö. Därutöver följer SEK regelbundet upp

arbetsbelastning via årliga medarbetarundersökningar och månadsvisa

avstämningar med fackliga representanter, månadsvis registrerad över-

tidsrapportering och sjukfrånvaro – andel av tjänstgöringstid såväl som

antal tillfällen. SEK har fastställda och kommunicerade rutiner för att

hantera situationer med ohälsa, konﬂikter och trakasserier.

Risker i arbetsmiljön undersöks, bedöms, åtgärdas och följs upp i

enlighet med svensk arbetsmiljölagstiftning för såväl anställda som

inhyrd personal. Arbetet görs löpande och via årlig skyddsrond, där

HR-specialist, säkerhetschef, kontorsansvarig och arbetsmiljöombud

deltar. Identiﬁerade risker, tillbud och olyckor kan anmälas av alla via

bolagets incidentrapporteringssystem eller direkt till ansvarig funk-

tion. Medarbetare kan även anonymt rapportera misstanke om regel-

överträdelse eller brott via SEK:s visselblåsarsystem (läs mer om vis-

selblåsarsystemet i hållbarhetsnot 8). SEK arbetar kontinuerligt med

att sprida en god riskmedvetenhet hos anställda och inhyrd personal.

Repressalier mot den som anmäler en risk, incident eller allvarlig hän-

delse är inte tillåtet.

Negativ påverkan av stress är den största arbetsmiljörisken som SEK

har identiﬁerat. Utöver förmåner och rutiner för att förebygga och

hantera stressrelaterad ohälsa har varje funktion erbjudits utbildning

och workshop i stresshantering. Vid dessa workshops har funktions-

cheferna bjudit in anställda och inhyrd personal.

Samtliga tillsvidareanställda får ta del av en rad förmåner, bland

annat friskvårdsbidrag, hälsoförsäkring, privat sjukvårdsförsäkring,

måltidssubvention, föräldraledighetsbidrag och hushållsnära tjänster.

De ﬂesta av dessa förmåner har ett förebyggande fokus för att gynna

god hälsa. Visstidsanställda med månadslön får ta del av de förmåner

som är möjliga med hänsyn till anställningens art, t. ex. friskvårdsbidrag,

måltidssubvention och hushållsnära tjänster. Visstidsanställda med

timlön kan inte nyttja dessa förmåner då de är kopplade till viss förut-

bestämd ersättning per månad.

I samband med att SEK ﬂyttade till nya lokaler i Stockholm hösten

2021 infördes ett ﬂexibelt arbetssätt där kontoret är en mötesplats för

samverkan och samarbete, ett ﬂexibelt och levande kontor med en

funktionell arbetsmiljö utifrån verksamhetens olika behov. Kontoret

är inrett med höj- och sänkbara skrivbord och uppmuntrar till rörelse

under arbetsdagen. Samtidigt ﬁnns möjlighet för SEK:s medarbetare

att arbeta från annan plats upp till två dagar per vecka. Under året har

det gjorts en översyn av hur det ﬂexibla arbetssättet fungerar vilket har

resulterat i att funktionsbaserade kontorsområden på kontoret kom-

mer att införas under 2024. Interna spelregler kommer att uppdateras

och ledar- respektive medarbetarskap kopplat till det hybrida arbets-

sättet kommer att stärkas. Kontoren i Göteborg och Malmö är också

inredda med ergonomiska kontorsmöbler för att underlätta rörelse

under arbetsdagen.

Anställda vid årets slut

Antal

2023

2022

2021

2020

2019

Kvinnor

138

137

132

125

123

Män

145

146

132

128

121

Total personalstyrka

283

264

253

244

varav heltidsanställda

272

267

259

247

236

fördelning kvinnor/män

47/53

48/52

49/51

50/50

varav deltidsanställda

fördelning kvinnor/män

82/18

80/20

83/17

75/25

varav tillsvidareanställda

277

281

263

253

243

fördelning kvinnor/män

48/52

50/50

49/51

51/49

varav visstidsanställda

fördelning kvinnor/män

67/33

50/50

0/100

0/0

0/100

varav timanställda

–

fördelning kvinnor/män

80/20

55/45

–

varav chefer

varav icke chefer

245

252

231

222

213

Utöver personalstyrkan hade SEK 43 konsulter (72 konsulter) verksamma per 31 december 2023, varav majoriteten arbetar med IT-relaterade uppdrag.

Minskningen av antal konsulter beror på utökat arbete med konsultväxling samt minskad rekrytering av konsulter.

2 Tidigare år visar exklusive timanställda.

Åldersfördelning av antal anställda vid årets slut

Antal

2023

2022

2021

2020

2019

Total personalstyrka

283

264

253

244

varav åldersintervall under 30 år

varav åldersintervall 30–50 år

50%

45%

50%

48%

52%

varav åldersintervall över 50 år

41%

46%

47%

43%

Års- och hållbarhetsredovisning 2023

123

Hållbarhetsnoter

Samverkan med fackliga representanter

SEK är anslutet till och följer de centrala kollektivavtal som ﬁnns inom

Finansbranschen. Inom SEK finns också lokalt kollektivavtal med

Finansförbundet. Finansförbundets lokala styrelse har kvartalsvis

möten med vd och HR-chef i syfte att ta del av information om bola-

gets långsiktiga utveckling. Månadsvis och vid behov träﬀas Finans-

förbundets lokala styrelse och HR-funktionen för dialog och uppfölj-

ning av löpande fackliga frågor. Cirka sex gånger per år träﬀas bolagets

Arbetsmiljökommitté där arbetsmiljöombud från Finansförbundet

deltar. Arbetsmiljökommittén behandlar arbetsmiljörisker och åtgär-

der för att strategiskt reducera och hantera riskerna. Beslut om

åtgärder tas av ansvarig chef. SEK:s önskan är att Akavia också ska

starta lokal facklig klubb och en diskussion om hur bolaget kan under-

lätta det pågår.

Kulturarbete

Under året har SEK arbetat med att förtydliga den företagskultur och

de värderingar som tar SEK vidare i dess utvecklingsresa. Implemen-

teringen har inkluderat värderingsspel för samtliga medarbetare och

valfria utmaningar för att förstärka olika delar av kulturen. Ledarskapet

har förstärkts genom olika teman för SEK:s nystartade Ledarforum och

genom ledarutbildning inom bland annat arbetsmiljö, arbetsrätt och

mångfald. I Medarbetarforum, som inkluderar alla anställda, har olika

områden som är av vikt för företagets utveckling presenterats och

diskuterats. Mångfald och en inkluderande kultur stödjer SEK i att till-

föra olika aspekter och erfarenheter i såväl det dagliga arbetet som vid

utveckling. En inkluderande kultur är avgörande för att uppnå bolagets

ambitiösa mål att hjälpa ﬂer företag att utöka sin export. Under året

har SEK inte haft några rapporterade fall av diskriminering. Ledare och

medarbetare fortsätter att tillsammans utveckla och förstärka såväl

kultur som ledar- och medarbetarskap under 2024.

Kompetens och utveckling

Arbete med kompetensförsörjning har fortlöpt under 2023 bland

annat genom att en arbetsgrupp med representanter från olika delar

av organisationen har vidareutvecklat en process för arbetet med

strategisk kompetensförsörjning. Kompetensförsörjning innebär att

säkerställa att rätt kompetens ﬁnns för att nå verksamhetens mål och

för att tillgodose behov på både kort och lång sikt. SEK:s förmåga

att attrahera, rekrytera, behålla och utveckla kompetens är en kritisk

framgångsfaktor. I samråd med medarbetare och chefer vidareutveck-

las tydliga rollbeskrivningar som för varje roll tydliggör ansvar, mål och

framgångsrika beteenden. För varje medarbetare ska det vara tydligt

vilken kompetens som efterfrågas i nuläget och framöver samt vilka

förutsättningar för utveckling som SEK erbjuder.

Dessa frågor tas upp minst årligen i processen för utvecklingssam-

tal mellan chef och medarbetare. Målet är att 100 procent av alla som

varit anställda mer än 12 månader ska ha haft ett utvecklingssamtal

med sin chef det senaste året. I den senaste medarbetarundersök-

ningen instämde 94 procent i det. För att samtalet ska ha god kvalitet

ﬁnns en process för att tydliggöra förväntningar på vilka kompeten-

ser och framgångsrika beteenden som framtiden kräver samt att ge

bra verktyg för utvärdering och dialog kring prestation och potential.

Fokus är på strategisk kompetensförsörjning, ökad säljkraft samt att

tydliggöra utvecklingsmöjligheter och ta vara på potentialen hos våra

medarbetare. Enligt kollektivavtalet kan man göra överenskommelser

om deltidsanställning inför pension- om båda parter är överens.

SEK är del av Swedish Export Academy ett utbildningsprogram som

riktar sig till medarbetare inom ﬂera av Team Swedens organisationer.

Programmet sträcker sig över ett halvår och syftar till att öka kunska-

pen samt utveckla och stärka samarbetet mellan våra organisationer

för att främja svensk export. I utbildningsprogrammet deltar ca 5 med-

arbetare från SEK och genomförs minst vartannat år.

Personalomsättning

Antal

2023

2022

2021

2020

2019

Anställda som börjat sin anställning

–

varav kvinnor

–

varav män

–

varav åldersintervall under 30 år

–

varav åldersintervall 30–50 år

–

varav åldersintervall över 50 år

–

Anställda som slutat anställningen

varav kvinnor

varav män

varav åldersintervall under 30 år

varav åldersintervall 30–50 år

varav åldersintervall över 50 år

Rekryteringar skedde främst inom IT, ﬁnans, risk, kundrelationer och internationell ﬁnansiering där behoven varit störst.

Hälsa

Procent

2023

2022

2021

2020

2019

Sjukfrånvaro

1,9

2,9

3,5

2,1

2,5

Antal timmar sjukfrånvaro i förhållande till schemalagd tid.

Median för total ersättning

Procent

2023

2022

2021

2020

2019

Förhållandet mellan vd:s och median medarbetares totala ersättning

8,41

8,75

–

Procentuell ökning

0,67

–

Saknar jämförelsetal bakåt i tiden.

Års- och hållbarhetsredovisning 2023

124

Hållbarhetsnoter

Under 2023 genomförde SEK en bred satsning och lanserade en digital

grundutbildning i hållbarhet med certiﬁering. Syftet med utbildningen

har varit att skapa förståelse och medvetenhet kring centrala begrepp

inom hållbarhet, öka förståelse kring ﬁnansmarknadens utveckling

samt SEK:s roll och ge alla medarbetare möjlighet att utvecklas inom

ett strategiskt område för branschen. Totalt har 85 procent av samtliga

medarbetare på SEK genomgått utbildningen under 2023.

Medarbetarundersökning

I oktober genomfördes en kortare medarbetarundersökning som upp-

följning på förra årets större undersökning. Deltagandegraden i under-

sökningen var 88 procent. Resultatet visar att såväl Empowerment som

index för Attraktiv arbetsgivare (se deﬁnitioner) ligger kvar på en hög

nivå, 78 respektive 85. De långsiktiga målen för Empowerment och

Attraktiv arbetsgivare är 80 respektive 85.

Kvinnors medellön i förhållande till männens

Procent

2023 års lön (exklusive chefer, företagsledningen och vd)

Grupp A

Grupp B

Grupp C

111

Grupp D

2023 års lön chefer och företagsledningen (exklusive vd)

Grupp E

101

Grupp F

103

Grupp G

Uppdelning i grupper enligt BESTA-nivåer.

Hållbarhetsnot 7. Arbetsvillkor och mänskliga rättigheter i utlåningen

Genom SEK:s utlåning ﬁnns en indirekt påverkan på arbetsvillkor och

mänskliga rättigheter för arbetare, lokalsamhällen och ursprungsbe-

folkning. Hänsyn till arbetsvillkor och mänskliga rättigheter är därför

en förutsättning för hållbar utveckling i världen.

Styrning och riktlinjer

Som statlig aktör med utlåning runt om i världen har SEK en viktig

roll att fylla som kravställare för att exportföretag och låntagare föl-

jer FN:s riktlinjer för företag och mänskliga rättigheter och OECD:s

riktlinjer för multinationella företag samt att projekt vid projektrela-

terad ﬁnansiering följer OECD:s riktlinjer för social och miljömässig

hänsyn vid statsstödda exportkrediter eller Ekvatorprinciperna. SEK

tillämpar FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättig-

heter, inklusive ILO:s kärnkonventioner. Vid aﬀärer i konﬂiktdrabbade

områden samt i länder och branscher med särskilt hög risk för brott

mot mänskliga rättigheter beaktas särskilt detta. SEK kan i sådana fall

kräva att företag genomför en konsekvensanalys vad gäller mänskliga

rättigheter. Vid risk för kränkning av barns rättigheter krävs särskild

hänsyn. SEK ska avstå från aﬀärer då det bedöms ﬁnnas påtaglig risk

för att arbetsvillkor och mänskliga rättigheter inte respekteras och då

SEK bedömer att riskerna inte kommer att hanterats i enlighet med

FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter. Enligt

SEK:s riskaptit vid utlåning i komplexa marknader ska exportör eller

annan aktör som ﬁnansieringen avser ha kapacitet att hantera risker för

mänskliga rättigheter i enlighet med internationella riktlinjer. Se vidare

i hållbarhetsnot 4.

Riskhantering

SEK genomför en årlig bolagsövergripande riskbedömning avseende

arbetsvillkor och mänskliga rättigheter som ligger till grund för SEK:s

rutiner, riktlinjer och övriga riskreducerande åtgärder inom området.

Förhöjd hållbarhetsrisk avseende arbetsvillkor och mänskliga rättig-

heter anses förekomma vid någon av följande riskindikatorer:

• Större projekt

•

Gruvdrift i komplexa marknader.

•

Verksamhet eller export till verksamheter i konﬂiktdrabbade

områden.

•

Telekomoperatörer eller telekomutrustning till länder med

repressiva auktoritära styren.

•

Genteknik till länder med repressiva auktoritära styren,

•

Verksamheter i eller export till länder med särskilt hög risk för

brott mot mänskliga rättigheter.

• Försvarsmateriel.

En komplex marknad deﬁnieras som länder med hög korruptionsrisk

eller hög risk för brott mot mänskliga rättigheter.

Nya utlåningstransaktioner under 2023 med förhöjd risk där fördjupad

analys har genomförts i följande länder: Irak, Mexiko, Saudiarabien,

Slovakien, Turkiet. Samtliga av dessa transaktioner bedöms efterleva

internationella riktlinjer för mänskliga rättigheter.

Resultat 2023

Antal transaktioner

Initial screening

1 087

Förhöjd hållbarhetsrisk

varav med risker relaterade

till mänskliga rättigheter

Års- och hållbarhetsredovisning 2023

125

Hållbarhetsnoter

Hållbarhetsnot 8. Aﬀärsetik och anti-korruption

Aktivt arbete med aﬀärsetik i hela SEK:s värdekedja är viktiga kompo-

nenter för att motverka korruption och annat typ av ﬁnansiell brotts-

lighet och skapa förutsättningar för hållbar utveckling i världen. Som

statlig aktör med utlåning globalt har SEK en viktig roll att fylla för att

ställa krav och kontrollera så att internationella riktlinjer och lagstift-

ning följs av företag och låntagare som använder SEK:s ﬁnansierings-

lösningar och av de egna medarbetarna. SEK har ett stort antal inves-

terare där fokus har ökat på emittenters hållbarhetsarbete inklusive

aﬀärsetik. Vid inköp av varor och tjänster ställer SEK krav på leveran-

törer att följa SEK:s uppförandekod för leverantörer. Under året har

inga regelöverträdelser skett för verksamheten som resulterat i böter.

Styrning och riktlinjer

Vägledande för SEK:s arbete inom anti-korruption är Institutet mot

mutors (IMM) Kod mot korruption i näringslivet, OECD:s konvention

mot korruption med relaterade dokument samt OECD:s riktlinjer för

multinationella företag.

SEK:s policy mot anti-korruption förtydligar SEK:s ställningstagande

på området och ger riktlinjer i arbetet mot korruption. Policyn följer

svensk mutbrottslagstiftning samt nationella och internationella initi-

ativ som syftar till att motverka korruption och annan ﬁnansiell brotts-

lighet. SEK verkar genom sin utlåning globalt och följer anti-korrup-

tionslagstiftningen i de länder och jurisdiktioner där bolaget verkar.

SEK:s policy mot korruption tydliggör ett antal ställningstagande som

bolaget agerar efter:

•

SEK accepterar inte att någon inom SEK, eller någon som på ett eller

annat sätt representerar SEK, är inblandad i någon form av korrup-

tion eller mutor som kan påverka SEK:s beslut, process eller hand-

läggning av ett ärende.

•

Ingen medarbetare och företrädare för SEK får, direkt eller indirekt,

erbjuda, utlova, lämna, be om eller ta emot en muta.

•

Aﬀärsbeslut ska fattas på aﬀärsmässiga grunder och ingen gåva eller

representation, som kan uppfattas som otillbörlig eller som inne-

fattar någon form av förväntad motprestation, får ges eller tas emot.

•

SEK accepterar inte att korruption förekommer i de aﬀärer som SEK

ﬁnansierar.

•

SEK tar ställning mot nepotism och är inte delaktig i sponsring eller

ger donationer till politiska partier.

Uppförandekod för SEK:s medarbetare

SEK:s åtgärder för att motverka korruption och annan ﬁnansiell brotts-

lighet inkluderar att regelbundet utbilda medarbetare samt följa upp

och kontrollera efterlevnad. Under 2022 genomförde SEK en uppda-

tering av bolagets uppförandekod som förmedlades till samtliga med-

arbetare, chefer och ledning samt till inhyrd personal och konsulter

genom årlig intern utbildning där deltagandet var 98 procent. Samtliga

nyanställda under 2023 har genomgått utbildning i uppförandekoden.

Visselblåsarsystem

SEK tillhandahåller en möjlighet för medarbetare samt externa kon-

sulter, leverantörer eller andra att anonymt rapportera misstanke om

regelöverträdelse eller brott. SEK ser positivt på att ta emot anmäl-

ningar av detta slag så att bolaget kan vidta åtgärder. Alla anmälningar

behandlas konﬁdentiellt. Chefen för funktionen för Regelefterlevnad

eller chefsjuristen ska initialt hantera och bedöma ett nytt ärende som

inkommit via visselblåsarsystemet. Innebär anmälan en anmälan om

misstänkt lagbrott, överträdelse, eller misstanke om överträdelse av

bolagets uppförandekod eller annan intern respektive extern regel

kommer ärendet att utredas vidare. Utredning ska, beroende på ären-

dets karaktär, göras i samråd med ansvarig chef. Avser anmälan hela

eller delar av företagsledningen kommer istället styrelsens ordförande

att kontaktas. Alla anmälningar om misstänkt regelbrott eller brott

behandlas konﬁdentiellt där SEK inte accepterar diskriminering av

eller vedergällning mot den som gjort en anmälan.

Riskhantering

SEK genomför en årlig bolagsövergripande riskbedömning avseende

korruption som ligger till grund för SEK:s rutiner, riktlinjer och övriga

riskreducerande åtgärder baserat på olika riskindikatorer. Förhöjd håll-

barhetsrisk avseende korruption anses förekomma vid någon av föl-

jande riskindikatorer:

•

Utlåning till byggindustrin i komplexa marknader;

•

ﬁnansiering av projekt med oﬀentlig köpare i komplexa marknader;

•

Exportör som använt mellanhänder i underliggande aﬀärstransak-

tion i komplexa marknader,

•

Distributörer, EPC:r, eller exportörer som agerat mellanhand

i komplexa marknader,

•

Misstanke om kedja av aﬀärstransaktioner när belopp/kvantitet

ändrats i de olika delarna där SEK kan ha utlåning i en del av en

större transaktionskedja,

•

Aﬀär med koppling till länder med särskilt hög korruptionsrisk;

•

utlåning till försvarsindustrin,

•

Aﬀärer i branscher förknippade med hög risk för ﬁnansiell

brottslighet.

Med komplex marknad avses länder med hög grad av korruption eller

annan ﬁnansiell brottslighet. SEK:s riskaptit för korruptionsrisker vid

utlåning i komplexa marknader innebär att exportör eller annan aktör

som ﬁnansieringen avser ska ha kapacitet att hantera korruptionsrisker

i enlighet med internationella riktlinjer. SEK:s målsättning är att all utlå-

ning ska utvärderas för korruptionsrisker och där korruptionsrisk före-

ligger genomförs en bedömning av hållbarhetsanalytiker att kunden

har kapacitet att hantera risken och vid förhöjd risk görs en fördjupad

analys av jurist. Se mer i hållbarhetsnot 4.

Resultat 2023

Antal transaktioner

Initial screening

1 087

Förhöjd hållbarhetsrisk

varav med risker relaterade

till korruption

Skatt

SEK följer statens ägarpolicy och riktlinjer för företag med statligt

ägande där det föreskrivs att det är av särskild vikt att bolag med stat-

ligt ägande verkar för ett ansvarsfullt agerande inom skatteområdet.

SEK:s förhållningssätt till skatt i aﬀärsverksamheten beskrivs i SEK:s

policy för hållbar ﬁnansiering. SEK accepterar inte aﬀärstransaktioner

vars syfte är skatteundandragande. SEK kan, i tillämpliga fall, kräva ut-

ökad skattetransparens för att säkerställa att aﬀären uppfyller kraven.

Läs mer om hur SEK beaktar skatt i sina aﬀärsbeslut i hållbarhetsnot 4.

Vidare betalar SEK sociala avgifter för medarbetarna vilket bidrar

till att stärka den sociala tryggheten i samhället. SEK betalar även

garantiavgifter, främst i form av resolutionsavgift och riskskatt, vilket

bidrar till att upprätthålla den ﬁnansiella stabiliteten i samhället.

I enlighet med SEK:s strävan efter en hög skattestandard har SEK

implementerat ett antal interna kontroller över ﬁnansiell rapportering.

Läs mer i Bolagsstyrningsrapporten.

Inköp och leverantörer

SEK:s inköp rör allt från stora IT-system och informationstjänster till

kontorsmaterial och resor. De största kostnadsposterna vid inköp är

kontorshyra, IT-system, konsulttjänster, marknadsdata och juridisk råd-

givning. SEK:s leverantörer genomgår granskning utifrån misstanke om

ﬁnansiell brottslighet. Under 2023 har samtliga av alla nya leverantörer

granskats utifrån kriterier om ﬁnansiell brottslighet.

Uppförandekod för leverantörer

SEK:s leverantörer åtar sig att följa SEK:s uppförandekod för leveran-

törer genom att signera koden, eller kan visa att de har ett motsva-

rande förhållningssätt genom en egen kod som lever upp till kraven.

Uppförandekoden bygger på Global Compacts tio principer. Under

relationen med leverantören sker löpande kontroller. Händelser som

kommer till SEK:s kännedom som kan innebära förändrad risk för-

anleds översyn av beﬁntlig riskklass. Exempel på händelser som kan

innebära omedelbar översyn är till exempel träﬀ mot sanktionslista,

förändringar i bolagsstrukturen eller försämrad kreditvärdighet. Rela-

tionen med leverantören kan avbrytas om SEK identiﬁerar avvikelser

från vad som tidigare varit känt om leverantören.

Års- och hållbarhetsredovisning 2023

126

Hållbarhetsnoter

Hållbarhetsnot 9. Motverkande av ﬁnansiell brottslighet

SEK:s är ett kreditmarknadsbolag under tillsyn vilket innebär att SEK

har en skyldighet att vidta åtgärder för att förhindra att bolaget utnytt-

jas för penningtvätt eller ﬁnansiering av terrorism. SEK:s systematiska

arbete för att bekämpa ﬁnansiell brottslighet som inkluderar penning-

tvätt, ﬁnansiering av terrorism och efterlevnad av internationella sank-

tioner, baseras på lagen om åtgärder mot penningtvätt och ﬁnansiering

av terrorism och Finansinspektionens föreskrifter och sanktionsregel-

verk. SEK arbetar förebyggande och upptäckande så som illustra-

tionen visar:

Kundkänne-

dom och

transaktions-

analys

Interna regler

och policys

Övervakning

Rapportering

Riskbedömning

SEK genomför en årlig allmän bolagsövergripande riskbedömning som

inkluderar en bedömning utifrån den typ av ﬁnansiella produkter och

tjänster som erbjuds, vilka kunder SEK vänder sig till, vilka distribu-

tionskanaler som används samt vilka länder eller geograﬁska områden

SEK:s utlåning sker till. Den allmänna bolagsövergripande riskbedöm-

ningen ligger till grund för SEK:s rutiner, riktlinjer och övriga åtgär-

der mot penningtvätt och ﬁnansiering av terrorism och uppdateras

löpande vid förändrad riskbild exempelvis när nya produkter erbjuds

SEK:s kunder eller vid omvärldsfaktorer identiﬁeras om påverkar risk-

bilden. Under året har SEK även genomfört en bolagsövergripande

riskbedömning avseende internationella sanktioner som ligger till

grund för SEK:s rutiner, riktlinjer och övriga riskreducerande åtgärder.

Styrning

Vd har utfärdat en instruktion som styr arbetet med att förebygga

ﬁnansiell brottslighet, samt i uppförandekoden ingår riktlinjer kring

motverkande av ﬁnansiell brottslighet. Läs mer om uppförandekoden

i hållbarhetsnot 8.

Alla anställda, konsulter och andra, som på motsvarande sätt utför

arbetsuppgifter av betydelse för att förhindra att verksamheten

utnyttjas för penningtvätt eller ﬁnansiering av terrorism får regelbun-

den utbildning och information om regeländringar och nya trender

och mönster samt beträﬀande metoder som kan användas för pen-

ningtvätt och ﬁnansiering av terrorism. Under 2023 har utbildning

skett till berörda avseende internationella sanktioner.

Kundkännedom och transaktionsanalys

Vid en aﬀärsförfrågan utför SEK kundkännedoms- och transaktions-

analys på alla parter i aﬀären. Ett grundläggande krav för att göra aﬀä-

rer är att SEK uppnått kundkännedom som baseras på gällande lag och

föreskrifter avseende hantering av penningtvätt och ﬁnansiering av

terrorism. Detta inkluderar kontroller av företrädare, verklig huvud-

man, ägandestruktur, sanktioner och negativa nyheter. Kundkänne-

domsprocessen innebär även att sätta en riskklass på kunden i enlighet

med ett riskbaserat angreppssätt som utgår från den allmänna bolags-

övergripande riskbedömningen. Den aktuella ﬁnansiella transaktio-

nen som SEK genomför genomgår en transaktionsriskanalys för att

bedöma risk för ﬁnansiell brottslighet och vid hög risk vidtas skärpta

åtgärder för att hantera risken.

Övervakning

Löpande uppföljning sker genom att fortlöpande analysera den infor-

mation som inhämtats vid genomförande av kundkännedom, bedöma

om den är tillräcklig och uppdaterad samt om kundens bedömda risk-

klass har ändrats. Därutöver kontrolleras även kundens transaktioner

för att se om kundens beteende är det förväntade eller om det ﬁnns

avvikelser. Funktionen för regelefterlevnad, riskfunktionen och intern-

revision följer upp att risker i SEK:s verksamhet hanteras, att styrande

dokument efterlevs och att SEK:s förebyggande och upptäckande

kontroller fungerar för att hantera identiﬁerade risker.

Rapportering

SEK:s företagsledning och styrelse erhåller rapporter kvartalsvis som

innehåller en beskrivning av riskhanteringen och eventuella identiﬁe-

rade brister. SEK har en process för att lämna uppgifter om misstanke

om penningtvätt till Finansinspektionen och Finanspolisen. Misstanke

om oegentligheter kan rapporteras via SEK:s visselblåsarsystem. Läs

mer om SEK:s visselblåsarsystem i hållbarhetsnot 8.

Års- och hållbarhetsredovisning 2023

127

Hållbarhetsnoter

Hållbarhetsnot 10. Informationssäkerhet

Arbetet med IKT- och informationssäkerhet innebär att skydda kunders

uppgifter och transaktioner, IT-miljö samt utöva kontroll på utlagd IT-

verksamhet. IKT- och informationssäkerhet omfattar såväl administrativa

som tekniska åtgärder. SEK har ett systematiskt och riskbaserat säker-

hetsarbete med syfte att förebygga och hantera de eventuella hot som

identiﬁeras. Om det skulle uppstå brister i hanteringen eller om infor-

mation felaktigt skulle spridas kan det leda till allvarliga konsekvenser,

som till exempel försämrat förtroende eller ekonomiska förluster.

Styrning

IKT- och säkerhetsrisker är en operativ risk i SEK:s riskramverk. Styrelsen

har det yttersta ansvaret att styra och följa upp riskexponering och

riskhantering samt att tillse att det ﬁnns en tillfredsställande intern

kontroll över IKT- och informationssäkerhetsrisker. Styrelsen beslutar

om den övergripande riskstyrningen bland annat genom att besluta om

riskstrategi, riskpolicy och riskaptit. Vd ansvarar för SEK:s IKT- och infor-

mationssäkerhetsarbete och ska se till att säkerhetspolicy och instruk-

tioner för säkerhet är relevanta och hålls aktuella. SEK:s IKT- och infor-

mationssäkerhet granskas även av interna och externa revisorer.

Samtliga medarbetare inom SEK har ansvar för att följa regler för

skydd av information och varje chef ansvarar för att reglerna efterlevs

inom sitt ansvarsområde. Arbetet med informationssäkerhet leds av

SEK:s säkerhetschef tillika informationssäkerhetschef och bedrivs i

enlighet med den internationella standarden för informationssäkerhet

ISO 27000-serien. Arbetet med säkerhet, inklusive hantering av käns-

lig information, styrs också av internationell och nationell lagstiftning

och utgörs av processer, verktyg och regler nödvändiga för att styra,

övervaka, utvärdera och förbättra organisationens säkerhetsarbete.

Förutsättningarna inom säkerhet förändras ständigt och SEK utvär-

derar kontinuerligt och tar ställning till nya eventuella hot inom området.

Den geopolitiska spänningen har ökat fokuset på informationssäker-

hetsarbetet, särskilt den operativa motståndskraften och cybersäker-

het. Vikten av att bedriva ett proaktivt och strukturerat arbete inom

informationssäkerhetsområdet ökar även till följd av höjda förvänt-

ningar från tillsynsmyndigheter och samhället i stort. Under 2023 har

SEK arbetat med att stärka styrning samt regelefterlevnad och säker-

ställa en hög motståndskraft samt kontinuerligt förbättra förmågan att

nå övergripande verksamhetsmål. De strategiska åtgärderna som

genomförts under året inkluderar att implementera ytterligare stöd för

att upptäcka och reagera på säkerhetshot samt att skapa en säkerhets-

medveten kultur bland organisationens medarbetare.

Riskhantering

SEK har en process för att identiﬁera, mäta, styra, rapportera och

kontrollera IKT- och informationssäkerhetsrisker. Processen följer den

övergripande hanteringen av operativa risker som presenteras i not 6.

I processen ingår identiﬁering av risker genom analyser av omvärld,

verksamhet och brister. Exempel på underlag som analyseras är rap-

porter från SEK:s Security Operations Center (SOC), sårbarhets-

scanningar, penetrationstester, riskanalyser i samband med inköp

och projekt med ﬂera. Om hot eller risker identiﬁeras värderas deras

sannolikhet och konsekvens. Åtgärdsplaner utformas utifrån riskana-

lysen och progressen av åtgärdsaktiviteterna rapporteras löpande till

ledningen. Informationssäkerhetsriskerna följs upp löpande av SEK:s

Riskfunktion. Testning av IKT- och informationssäkerhet sker löpande

genom bland annat genom penetrationstester, sårbarhetsscanningar

och gap-analyser.

Omvärldsbevakning och säkerhetsövervakning är en viktig del för

att upptäcka och agera på identiﬁerade risker, hot samt cyberattacker.

Analyser av säkerhetsövervakningen visar att SEK löpande utsätts för

cyberattacker och cyberhot. Attackerna samt identiﬁerade sårbar-

heter hanteras och avvärjs löpande och har inte lett till någon väsentlig

incident under året.

Års- och hållbarhetsredovisning 2023

128

Hållbarhetsnoter

Hållbarhetsnot 11. Hållbar ﬁnansiering

Utlåning utgör grunden i SEK:s verksamhet och är den aspekt där SEK

har störst möjlighet att bidra genom att allokera kapital för att adres-

sera samhällets hållbarhetsutmaningar. Genom att emittera gröna och

sociala obligationer kan kapital från internationella kapitalmarknaden

öronmärkas till projekt och verksamheter som främjar klimatet och

bidrar till social nytta.

Finansiera verksamheter under omställning

SEK:s långsiktiga mål är att öka andelen utlåning som bidrar till att nå

globala klimatmål. Detta innebär att stötta verksamheter och projekt

som i redan idag når klimatmålen men även verksamheter och pro-

jekt som har en robust och trovärdig plan att ställa om till de nivåer av

utsläpp av växthusgaser som globala klimatmål kräver. Mer informa-

tion ﬁnns i hållbarhetsnot 5.

Omställningen till ett samhälle inom ramen för globala hållbarhets-

mål skapar nya exportmöjligheter och kan bidra till arbetstillfällen och

tillväxt, men kan även innebära nya samhällsutmaningar vilket innebär

att omställningen behöver ske med beaktande av rättvisa. SEK:s policy

för hållbar ﬁnansiering reglerar arbetet.

Samarbete är en nyckel till framgång

SEK har i dialog med sina kunder uppfattat att ﬁnansieringsbehov för

klimatomställning och andra samhällsutmaningar ﬁnns. Vissa företag

behöver se över sina logistikkedjor, andra behöver byta ut leverantörer

eller göra investeringar i sin produktion för att minska utsläppen och

samtidigt säkerställa att detta sker på ett ansvarsfullt sätt. Kunskaps-

utbyte och samarbete med kunder, banker och samarbetsparter är en

viktig komponent för att hitta lösningar får att lösa samhällsutmaningar.

SEK:s gröna, sociala och hållbarhetslänkade lån

Genom SEK:s gröna, sociala och hållbarhetslänkade lån bidrar SEK

indirekt genom att allokera kapital till hållbar utveckling utifrån miljö-

mässiga och sociala faktorer.

•

Gröna lån kategoriseras enligt SEK:s ramverk för upplåning via

gröna obligationer samt ramverket för hållbara obligationer. Syftet

är att stimulera gröna satsningar som är miljömässigt hållbara och

som bidrar till ett eller ﬂera av de sex miljömålen i EU:s taxonomi.

•

Sociala lån kategoriseras enligt SEK:s ramverk för hållbara obliga-

tioner. Syftet är att stimulera investeringar som är socialt hållbara

inom exempelvis hälso- och sjukvården, utbildning, grundläggande

infrastruktur eller livsmedelstrygghet.

•

Hållbarhetslänkade lån är rörelseﬁnansiering som är kopplad till lån-

tagarens mål inom hållbarhet, till exempelvis energieﬀektivisering,

minskade transporter eller minskat antal olyckor. SEK:s hållbarhets-

länkade lån är baserade på LMA (Loan Market Association) principer.

Skr mn (om inte annat anges)

2023

2022

Grön utlåning

31 202

25 900

Social utlåning

1 482

1 095

Hållbarhetslänkad utlåning

11 926

5 654

Total hållbarhetsklassad utlåning

44 610

32 649

andel av total utlåningsportfölj

16%

12%

Total hållbarhetsklassad upplåning

23 652

19 109

andel av utestående upplåning

Miljöförbättringar i gröna lån

SEK mäter indirekta miljöförbättringar avseende växthusgasutsläpp i

gröna lån utifrån metod angiven i ”International Financial Institution

Framework for Harmonized Approach to Greenhouse Gas Accoun-

ting” och i enlighet med SEK:s ramverk för gröna obligationer ”SEK

Sustainability Bond Framework” alternativt ”SEK Green Bond Fra-

mework”. Utsläppsminskningar av växthusgaser från gröna lån (i ton

CO2e) beräknas vara 5 024 458. År 2022 var siﬀran 5 750 605.

Bidrag till Sveriges BNP och sysselsättning

Genom SEK:s utlåning skapas en indirekt positiv påverkan i Sverige

bland annat genom att exportaﬀärer bidrar till BNP-tillväxt och arbets-

tillfällen. SEK mäter den indirekta positiva påverkan genom multiplika-

torer som SCB tagit fram på branschnivå enligt SNI 2007. Under 2023

har nyutlåningen minskat, vilket förklarar skillnaderna i indirekt påver-

kan mellan 2022 och 2023.

Indirekt påverkan

2023

2022

2021

2020

2019

Bidrag till Sveriges BNP (Skr mn)

55 000

93 000

52 000

80 000

51 000

Bidrag till arbetstillfällen i Sverige (antal)

69 000

111 000

65 000

87 000

51 000

Års- och hållbarhetsredovisning 2023

129

Hållbarhetsnoter

Hållbarhetsnot 12. Projektrelaterad ﬁnansiering

Vid ﬁnansiering av internationella projekt kan risksituationer uppstå

inom samtliga väsentliga hållbarhetsfrågor inom klimat-och miljö, soci-

ala och bolagsstyrningsfrågor (se hållbarhetsnot 3).

Styrning och riktlinjer

SEK tillämpar Ekvatorprinciperna (Equator Principles) för hantering

av hållbarhetsrisker i samband med projektrelaterad ﬁnansiering eller

OECD:s riktlinjer för social och miljömässig hänsyn vid statsstödda

exportkrediter (OECD Common Approaches) vid exportkrediter.

Riktlinjerna bygger på IFC:s hållbarhetsstandarder som ska vara upp-

fyllda eller förväntas uppfyllas vid projektrelaterad ﬁnansiering. IFC

Perfomance standards utgörs av åtta standarder som inkluderar områ-

dena: projektets förmåga till riskhantering, arbetsvillkor, resurseﬀek-

tivitet och utsläpp, hälsa och säkerhet, markförvärv och folkomﬂytt-

ning, biologisk mångfald, urbefolkning och kulturarv.

SEK är medlem i och deltar i utvecklingsarbetet inom Equator Prin-

ciples Association och OECD:s olika arbetsgrupper för social och

miljömässig hänsyn vid statsstödda exportkrediter.

SEK rapporterar årligen sitt arbete med Ekvatorprinciperna genom

en fullständig rapport, vilket återﬁnns på www.sek.se.

Riskhantering

Enligt SEK:s riskaptit ska projektrelaterad ﬁnansiering, efterleva Ekvator-

principerna eller OECD:s riktlinjer för social och miljömässig hänsyn

vid statsstödda exportkrediter. Vid projektrelaterad ﬁnansiering ska

avtalsvillkor avseende hantering av miljö- och sociala risker inkluderas

i kreditavtalet. Vid förhöjd hållbarhetsrisk ska fördjupad bedömning

genomföras av hållbarhetsanalytiker där riskerna bedöms utifrån allvar-

lighetsgrad och sannolikhet. Förhöjd projektrelaterad hållbarhetsrisk

anses föreligga vid följande riskindikatorer: Projekt och projektrelaterad

ﬁnansiering till kategori A-projekt eller kategori B-projekt där projekt

kategoriseras enligt deﬁnition i Ekvatorprinciperna eller OECD:s rikt-

linjer för social och miljömässig hänsyn vid statsstödda exportkrediter.

Se deﬁnitioner.

Nya projektrelaterade utlåningstransaktioner under 2023 bedöms

efterleva Ekvatorprinciperna eller OECD:s riktlinjer för social och

miljömässig hänsyn vid statsstödda exportkrediter.

Uppföljning

Uppföljning av hållbarhetsrisker i relevanta ingångna affärer ska

göras så länge SEK har utestående exponering mot dessa. Vid redan

ingångna transaktioner som inte längre bedöms följa SEK:s riskaptit ska

SEK vidta åtgärder utifrån de möjligheter som ﬁnns att påverka samt

rapportera avvikelsen till styrelsen.

Under året identiﬁerades att 5 av totalt 77 projekt i SEK:s portfölj,

potentiellt låg utanför SEK:s riskaptit. Åtgärder vidtogs bland annat

genom upprättande av åtgärdsplaner.

Antal

2023

Fördjupad analys A- och B-projekt

Irak, Norge, Saudiarabien och Sverige.

Antal

2023

2022

2021

2020

2019

Beviljade lån till kategori A-projekt

Beviljade lån till kategori B-projekt

Beviljade lån till kategori C-projekt

–

Års- och hållbarhetsredovisning 2023

130

Hållbarhetsnoter

Hållbarhetsnot 13. Klimatrelaterade risker och möjligheter (TCFD)

I denna not redovisas information om SEK:s klimatrelaterade risker

och möjligheter enligt rekommendationer från Task Force on Climate–

related ﬁnancial disclosures (TCFD). SEK är exponerade mot klimat-

relaterade risker och möjligheter genom utlåningen och likviditetsför-

valtning samt genom den operativa verksamheten. Det är framförallt

i SEK:s utlåningstransaktioner som väsentliga klimatrelaterade, både

ﬁnansiella och icke-ﬁnansiella risker och möjligheter uppstår i SEK:s

aﬀärsmodell. SEK:s direkta klimatpåverkan begränsas i huvudsak till

aﬀärsresor. SEK redovisar nedan ﬁnansiell påverkan av klimatrelate-

rade risker (impact-in) samt den påverkan som SEK genom sin verk-

samhet har på klimatet (impact-out). Klimatrelaterade risker bedöms

i SEK:s väsentlighetsanalys vara ett av de mest väsentliga hållbarhets-

områdena (både ur ett påverkans samt ﬁnansiellt perspektiv) för SEK.

Se närmare beskrivning i hållbarhetsnot 3.

Klimatrelaterade ﬁnansiella- och icke ﬁnansiella risker

Klimatrelaterade ﬁnansiella risker kan delas in i omställningsrisker och

fysiska risker. Omställningsrisk är risker som uppstår hos verksamheter

exempelvis till följd av förändringar i policys, lagar och regler, teknolo-

giska förändringar samt beteendeförändringar till följd av anpassningar

till nya klimatrelaterade behov och krav. Fysiska risker avser risker som

verksamheter utsätts för till följd av akuta klimatrelaterade faktorer/

händelser, exempelvis extremväder, samt kroniska förändringar i klimat-

mönster, såsom stigande havsnivåer.

De orsakskedjor som förklarar hur klimatrelaterade faktorer och

risker påverkar bolag som SEK genom sina motparter benämns

transmissionskanaler. Exempel på transmissionskanaler är: lägre lön-

samhet, ökade kostnader för regelefterlevnad, ökade legala kostnader,

lägre köpförmåga hos hushållen, ökade operativa kostnader, värde-

minskning/nedskrivningar, svårt/dyrt att få försäkringsskydd, svårt/

dyrt med ﬁnansiering, störningar i leveranskedjor samt förﬂyttning

av arbetskraft.

Genom transmissionskanaler kan SEK:s olika riskslag det vill säga

kreditrisk, marknadsrisk, operativ risk, koncentrationsrisk, strate-

gisk- och ryktesrisk påverkas. SEK identiﬁerar, analysera och hanterar

klimatrelaterade ﬁnansiella risker främst genom bolagets kreditprocess

som ﬁnns beskriven i not 26.

Klimatrelaterad icke-ﬁnansiell risk deﬁnieras av SEK som risken för

att SEK:s verksamhet direkt eller indirekt påverkar klimatet negativt.

Denna risk uppstår främst till följd av utlåning till fossila- samt fossil-

relaterade tillgångar och projekt samt andra högutsläppande verksam-

heter. SEK följer Ekvatorprinciperna och OECD:s riktlinjer för social

och miljömässig hänsyn vid statsstödda exportkrediter som innehåller

riktlinjer för identiﬁering, bedömning och hantering av klimatrelate-

rade risker.

Utveckling inom regelverksområdet

Flera initiativ har genomförts, och pågår, för att inkludera klimatrelate-

rade risker och möjligheter i regelverken som styr den ﬁnansiella sek-

torn. EBA:s ramverk för tillsyn och intern styrning uppdateras löpande

och ytterligare uppdateringar och vägledningar för tolkning kommer

att komma framöver. Sammanfattningsvis innebär reglerna att klimat-

relaterade risker och möjligheter ska integreras i beﬁntliga aﬀärs- och

riskramverk, rapporteras och oﬀentliggöras.

SEK har interna regler och processer för att integrera klimatrelate-

rade risker och möjligheter i aﬀärsbeslut. Arbetet pågår kontinuerligt

och inkluderar integrering i aﬀärsstrategi, produkter, rapportering,

riskklassiﬁcering, system och upplysningsrutiner. Utöver informationen

som ﬁnns i dessa hållbarhetsnoter ﬁnns information om klimatrelate-

rade risker i SEK:s pelare 3 rapport.

Exportﬁnansieringssystemet

Exportfinansieringssystemet, tillsammans med privata banker och

investerare, spelar en viktig roll som möjliggörare för klimatinveste-

ringar i produktion och förnybara energisystem på hemmaplan samt

ﬁnansiering av svenska exporterbjudanden till stora globala omställ-

ningsprojekt.

SEK är del av det svenska exportﬁnansieringssystemet tillsammans

med Exportkreditnämnden (EKN).

2020 ﬁck EKN i uppdrag av regeringen att se över hur de svenska

och internationella exportﬁnansieringssystemen ska bidra till en tydlig

omställning och minskade utsläpp av växthusgaser, i linje med Paris-

avtalet. Samma år överlämnade EKN tillsammans med Svensk Export-

kredit (SEK) till regeringen en rapport som presenterar en analys av hur

exportﬁnansiering kan bidra till klimatomställningen. I rapporten kon-

stateras att EKN:s och SEK:s agerande kan fungera som katalysator för

att driva på förändringar av både internationella regelverk, andra län-

ders agerande och enskilda företag samt hur SEK:s kreditgivning och

EKN:s garantigivning kan anpassas till Parisavtalet genom att upphöra

med stöd av export till utvinning av fossila bränslen, genom stimulans

till aﬀärer som bidrar till klimatomställningen och genom att beakta

inlåsningsrisker och omställningsmöjligheter i exportaﬀärer.

SEK och EKN har mot bakgrund av ovanstående påbörjat det

gemensamma arbetet att anpassa exportfinansieringssystemet till

Parisavtalet. Som en del i det har SEK och EKN under 2023 arbetat

fram en metod för att kunna bedöma om projekt och verksamheter

är i linje med Parisavtalets 1,5 graders mål. I slutet av 2023 lanserades

NZECA Alliance där SEK och EKN tillsammans med en handfull andra

exportkreditaktörer bildat den första koalitionen för hur publikt kapital

ska förvaltas i linje med Parisavtalets mål.

SEK:s och EKN:s gemensamma vetenskapliga klimatråd

För att höja exportﬁnansieringssystemet kompetensnivå kring klimat-

frågor och koppla det till vetenskapen har SEK och EKN under 2021

gemensamt inrättat ett vetenskapligt klimatråd bestående av fyra kli-

matforskare.

Klimatrådet fungerar som ett rådgivande expertorgan som syftar till

att vägleda det svenska exportﬁnansieringssystemet i klimatrelaterade

frågor. Under året har Klimatrådet haft två möten som främst behandlat

betydelsen av Carbon Capture, Utilisation and Storage (CCUS) för att

nå klimatmålen. Minnesanteckningar ﬁnns tillgängliga på www.sek.se.

Styrning av klimatrelaterade risker och möjligheter

SEK:s arbete med klimatfrågor är en integrerad del av bolagsstyr-

ningen. Bolagets hållbarhetsarbete där klimatrelaterade delar ingår

styrs främst av statens ägarpolicy och riktlinjer för statlig ägda bolag

samt ägaranvisningen. Vägledande för bolagets hållbarhetsarbete där

klimatrelaterade delar ingår är internationella regler och riktlinjer.

Statens ägarpolicy

Av statens ägarpolicy framgår att SEK som statligt ägt bolag ska agera

föredömligt inom hållbart företagande vilket framförallt innebär att

bolaget ska:

•

Arbeta strategiskt, integrera frågorna i sin aﬀärsstrategi och

fastställa strategiska hållbarhetsmål.

•

Agera transparent i frågor som rör väsentliga risker och möjligheter

och föra en aktiv dialog med bolagets intressenter i samhället.

•

Samarbeta med andra bolag och relevanta organisationer, samt

•

Efterleva internationella riktlinjer på hållbarhetsområdet.

Styrelsens översyn av klimatrelaterade risker och möjligheter

Det är styrelsen som är ytterst ansvarig för att ett aktivt och långsiktigt

arbete för hållbar utveckling bedrivs inom SEK. Styrning av klimatrela-

terade frågor är integrerat i SEK:s strategi, aﬀärsplanering samt i SEK:s

riskramverk och kreditbeslut. Det är styrelsen som ytterst beslutar om

strategi och mål samt ledande styrande dokument såsom Policy för

hållbar ﬁnansiering, Riskpolicy samt Kreditpolicy.

SEK:s klimatmål

För att bidra till en tydlig omställning och minskade utsläpp av växthus-

gaser, i linje med Parisavtalet samt för att minska bolagets ﬁnansiella

klimatrelaterade risker har styrelsen antagit följande övergripande

långsiktiga verksamhetsmål:

•

SEK:s balansräkning ska nå nettonoll växthusgasutsläpp

senast 2045.

•

Andelen gröna lån i SEK:s låneportfölj ska öka till 50 procent

senast 2030.

•

SEK ska nå nettonoll utsläpp i den egna verksamheten senast 2030.

Se ytterligare beskrivning under avsnittet Mål och mätetal.

Policy för hållbar ﬁnansiering

SEK:s Policy för hållbar ﬁnansiering anger grundläggande hållbarhets-

relaterade principer och ställningstaganden för kreditgivning och likvi-

ditetsplaceringar. Princip 5 i policyn anger att SEK ska ha en restriktiv

hållning till aﬀärer med negativ påverkan på klimatet. Princip 7 anger

att SEK ska integrera ESG-faktorer i kreditbedömningen av motparter

Års- och hållbarhetsredovisning 2023

131

Hållbarhetsnoter

och princip 8 anger att SEK ska arbeta proaktivt för att möjliggöra aﬀä-

rer som bidrar till att uppnå FN:s globala mål för hållbar utveckling och

Parisavtalet. Se ytterligare information i hållbarhetsnot 4.

Riskpolicy

SEK:s ”Riskpolicy” anger huvuddragen i SEK:s ramverk för riskhante-

ring. I policyn deﬁnieras riktlinjerna för hur bolaget eﬀektivt och ända-

målsenligt ska identiﬁera, mäta, styra, rapportera och utöva kontroll

över de väsentliga risker, däribland hållbarhetsrisker där klimatrela-

terade risker ingår, som bolaget är eller kan förväntas komma att bli,

exponerat mot.

Riskaptit

Verksamhetens styrning av hållbarhetsrisker hanteras även genom styrel-

sens riskaptit avseende hållbarhetsrisk, där klimatrelaterade delar ingår.

Kreditpolicy

Kreditpolicyn ger förutsättningar för SEK:s utlåningsaﬀär och kredit-

riskhantering och bygger på den av styrelsen utfärdade Riskpolicyn.

Kreditpolicyn beskriver att kreditgivning ska ske i överensstämmelse

med SEK:s uppdrag baserat på ägaranvisningen. SEK styr övergripande

sina kreditrisker enligt ett antal grundläggande principer däribland

SEK:s riskaptit för hållbarhet samt Policy för hållbar ﬁnansiering. Kredit-

policyn anger speciﬁkt att kreditgivning ska ske på hållbara grunder

och baseras på god kunskap om SEK:s motparter och aﬀärstransaktioner.

Regelefterlevnads- och hållbarhetsrisker där klimatrelaterade delar

ingår ska identiﬁeras, analyseras och hanteras innan kreditgivning.

Ledningens roll vid bedömning och hantering av

klimatrelaterade risker och möjligheter

Ledningen bedömer och hanterar klimatrelaterade frågor som en

integrerad del i företagets riskhantering, aﬀärsstrategi och planerings-

process. I vd:s ”Instruktion för hantering av Hållbarhetsrisk” beskrivs

ledningens ansvar för att bedöma och hantera hållbarhetsrelaterade

risker och möjligheter där klimatrelaterade delar ingår.

Kontroll, uppföljning och rapportering

SEK kontrollerar och övervakar efterlevnaden av kapitalmål, riskaptit,

limiter, riskhantering samt interna och externa regelverk för att säker-

ställa att riskexponeringarna hålls på en acceptabel nivå och att risk-

hanteringen är eﬀektiv och ändamålsenlig.

Bolaget rapporterar om den aktuella risksituationen, om användningen

av kapital och om relaterade frågor till vd, ﬁnans- och riskutskottet

samt styrelsen, minst en gång per kvartal. Klimatrelaterade delar, som

en del i kredit- och hållbarhetsarbetet, är en del av dessa processer.

Strategi för klimatrelaterade risker och möjligheter

SEK har integrerat hantering av klimatrelaterade risker i aﬀärsmodel-

len, i aﬀärsstrategin samt i den ﬁnansiella planeringen.

För att säkerställa att bolaget identiﬁerar klimatrelaterade risker som

i många fall bedöms materialiseras på längre sikt har SEK förlängt den

strategiska planeringen till 2030.

SEK:s strategi för att hantera klimatrelaterade risker och möjligheter är

att fokusera på att öka andelen nyutlåning till:

•

Företag med ambitiösa och trovärdiga planer på att minska deras

utsläpp i linje med vetenskapligt baserade klimatmål.

•

Verksamheter som klassas som gröna enligt SEK:s ramverk för håll-

bara obligationer och därmed allokera kapital till klimatomställ-

ningen. Genom att utfärda gröna obligationer kan SEK öronmärka

kapital till projekt som ha en positiv inverkan på klimatet.

SEK:s strategiska aktiviteter för att hantera klimatrelaterade risker och

möjligheter inkluderar följande:

•

Arbeta strategiskt för att säkerställa efterlevnad av SEK:s principer

som stipuleras i Policy för hållbar ﬁnansiering,

•

Restriktiv hållning till transaktioner med en negativ påverkan

på klimatet,

•

Engagera SEK i kunders klimatomställning samt i internationella

samarbeten och nätverk,

•

öka SEK:s medarbetares kunskapsnivå inom relevanta hållbarhets-

områden däribland klimat genom en bolagsövergripande utbildning.

Öka andelen grön utlåning

För att styra investeringar mot hållbara verksamheter och därmed

bidra till att uppnå målen i Parisavtalet har SEK satt mål avseende utlå-

ning till gröna tillgångar. Kraven för att kategoriseras som grön tillgång

efter 2021 ﬁnns angivna i ”SEK Sustainability Bond Framework” som

följer EU:s taxonomi för grön ekonomisk verksamhet. Gröna tillgångar

beskrivs närmare i hållbarhetsnot 5.

Restriktiv hållning till transaktioner med

negativ påverkan på klimatet

En viktig del i SEK:s klimatrelaterade strategi för att minska utsläppen

av växthusgaser och därmed reducera de ﬁnansiella och icke-ﬁnan-

siella klimatrelaterade riskerna är att begränsa och sedan upphöra med

utlåningen till fossila bränslen. Dessa begränsningar ﬁnns angivna

i SEK:s ”Policy för hållbar ﬁnansiering” samt i Styrelsens riskaptit.

I enlighet med policyn ska SEK successivt upphöra med ﬁnansiering av

fossila bränslen. SEK ﬁnansierar inte kolgruvor, kolkraft, koltransporter

eller nya oljekraftverk. Efter sista december 2022 ﬁnansieras inte hel-

ler prospektering och utvinning av olja och gas. Nya gaskraftverk

ﬁnansieras endast i undantagsfall under en övergångsperiod. SEK kan

ﬁnansiera projekt och verksamheter med höga växthusgasutsläpp där

fossilfria alternativ ännu inte utvecklats, såsom gruvor och fossila

bränslen för industriellt bruk under förutsättning att projektet över

tiden bedöms bidra positivt till omställningen. Vid ﬁnansiering av

projekt eller verksamheter med höga växthusgasutsläpp, beaktas stor-

leken på totala växthusgasutsläpp i livscykeln för verksamheten,

inlåsningseﬀekter och omställningsplaner i linje med Parisavtalets

1,5 graders-mål.

Engagera SEK i kunders klimatomställning

För att kunna vara en drivande kraft i omställningen behöver SEK hela

tiden bli bättre på att förstå och hantera klimatrisker samt jobba aktivt

med lösningar för tillgångar med höga utsläpp. SEK arbetar strategiskt

för att öka bearbetningen mot branscher som är viktiga för klimatom-

ställningen och prioriterar kunder med hög potential för minskade

växthusgasutsläpp.

Genom att erbjuda ﬁnansieringslösningar till bolag som ställer om

sin verksamhet utifrån vetenskapligt baserade klimatmål kan SEK bli

en möjliggörare för omställningen och minska de klimatrelaterade

riskerna. För detta ändamål erbjuder SEK bland annat hållbarhetslän-

kade lån med syfte att bidra positivt till att ett bolags hela verksamhet

anpassas till klimatomställningen.

Exportﬁnansieringssystemets gemensamma strategi

för att bidra till klimatomställningen

Tillsammans med Exportkreditnämnden (EKN) har SEK tagit fram en

gemensam strategi och handlingsplan för ett exportﬁnansieringssys-

tem som är i linje med Parisavtalet. Grunden i detta arbete är export-

finansieringssystemets gemensamma klimatåtagande, att anpassa

exportﬁnansieringssystemet till Parisavtalet. Exportﬁnansieringssys-

temets gemensamt formulerade strategi består av:

•

Ett gemensamt ställningstagande relaterat till att upphöra med

ﬁnansiering och garantigivning till fossila bränslen (samverkan med

exportörer/kunder).

•

Ge incitament till exportaﬀärer som bidrar till klimatomställningen

(samverkan med exportörer/kunder).

•

Finansiera grön omställning i Sverige.

•

Inrätta ett vetenskapligt klimatråd.

•

Ökad internationell samverkan.

•

Öka exportﬁnansieringssystemets transparens genom

en gemensam klimatrapport.

En central del i handlingsplanen är att öka transparensen för att ge

exportfinansieringssystemets huvudmän, exportnäringen, allmän-

heten och andra intressentgrupper en inblick i hur exportﬁnansierings-

systemets lån och garantier påverkar klimatet, både positivt och nega-

tivt, samt vilka åtgärder som gemensamt arbetas med för att stärka

exportnäringens konkurrenskraft och driva klimatomställningen i

rätt riktning.

Riskhantering för klimatrelaterade risker och möjligheter

SEK:s processer för att identiﬁera, mäta, styra, rapportera och kontroll-

era klimatrelaterade risker är integrerat i hanteringen av övriga risker i

verksamheten. Klimatrelaterade risker är en del av SEK:s riskramverk

där ﬁnansiell klimatrelaterad risk indirekt ingår i de ﬁnansiella riskerna

och i dagsläget främst påverkar kreditrisk (impact-in) medan icke-

ﬁnansiell klimatrelaterad risk analyseras inom ramen för hållbarhetsrisk

(impact-out).

Års- och hållbarhetsredovisning 2023

132

Hållbarhetsnoter

SEK:s riskramverk

Eﬀektiv klimatrelaterad riskhantering och kontroll inom SEK baseras

på en sund riskkultur, ett gemensamt förhållningssätt och en väl funge-

rande kontrollmiljö. Integreringen samt hantering av kort-, medellång-

och långsiktiga eﬀekter av klimatrelaterade risker i SEK:s riskramverk

består av:

•

Att inkludera klimatrelaterade risker i Riskpolicyn, riskaptit och

i riskstrategin samt i SEK:s Kreditpolicy och Policy för hållbar

ﬁnansiering.

•

Att utföra klimatrelaterade scenarioanalyser och stresstester

på branschnivå.

•

Datainsamling och riskbedömning (både kvalitativa och kvantita-

tiva) på bolagsövergripande och transaktionsnivå.

•

Utlåningskriterier (fasa ut samt upphöra med ﬁnansiering av fossila

bränslen samt begränsa utlåning till högutsläppande verksamheter

utan trovärdiga omställningsplaner).

Se mer detaljerad beskrivning av SEK:s riskramverk samt hantering av

ﬁnansiella risker i hållbarhetsnot 6 samt not 26.

Metod för att identiﬁera ﬁnansiella klimatrelaterade risker

SEK identiﬁerar klimatrelaterade risker i utlåningsprocessen genom

ESG faktorer i kreditprocessen. Finansiella omställningsrisker samt

SEK:s motståndskraft i olika framtida scenarios identifieras även

genom klimatrelaterade scenarioanalyser och stresstester. Se en mer

detaljerad beskrivning av hantering av hållbarhetsrisk impact-out i

hållbarhetsnot 4 samt hantering av ESG-risker (klimat ingår som en del

av E) impact-in i not 26.

SEK har under året tagit fram en metod för att beräkna och redovisa

bolagets ﬁnansierade växthusgasutsläpp. Under kommande år kom-

mer arbetet fortsätta med att ta fram robusta metoder, mål och mätetal

för styrning och hantering av klimatrelaterade risker.

ESG-faktorer i kreditratingprocessen

SEK har en process för identiﬁering, utvärdering och bedömning av

ESG-faktorer (inklusive klimatrelaterade ﬁnansiella risker) inom ramen

för SEK:s riskklassiﬁcering. Under november 2021 anmälde SEK till FI

om uppdaterad metodik, med därtill underliggande arbetsprocesser,

för att tydligare inkludera ESG-faktorer (inklusive klimatrelaterade

omställnings- och fysiska risker) i kreditratingprocessen för SEK:s före-

tagsmotparter. Den reviderade metodiken, arbetsprocesser och struk-

tur som implementerades under 2022 har möjliggjort en mer eﬀektiv

och ändamålsenlig analys av klimatrelaterade risker. Arbetet kommer

att utvecklas ytterligare under 2024.

Analys av exponeringar känsliga för

klimatrelaterade risker

Minst kvartalsvis följer SEK:s riskfunktion upp och rapporterar till led-

ning och styrelse exponeringar som är utsatta/känsliga för klimatrela-

terade risker.

SEK har börjat beräkna sina ﬁnansierade växthusgasutsläpp. Detta

kommer att ligga till grund för en kommande utveckling av styrning

och riskhantering inklusive rapportering av klimatrelaterade risker och

möjligheter. Tabell över ﬁnansierade växthusgasutsläpp presenteras i

hållbarhetsnot 5. Se tabell över exponeringar utsatta/känsliga för kli-

matrelaterade risker under sektionen ”mål och mätetal”.

Motståndskraften i SEK:s strategi och aﬀärsmodell

i olika scenarioanalyser

Klimatrelaterade scenarioanalyser och stresstester genomförs för att

bedöma SEK:s motståndskraft i olika scenarier genom att identiﬁera

omställningsrisker samt bedöma vad dessa kan ha för påverkan på de

verksamheter som SEK ﬁnansierar samt på SEK:s ﬁnansiella situation

och kapitalrelation.

Arbetet med scenarioanalyser och stresstester bidrar även till ett

ökat lärande kring klimatrelaterade risker och kopplingen till risker och

möjligheter i den egna verksamheten. Analyserna hjälper även SEK att

förstå hur en kombination av klimatrelaterade risker kan påverka bola-

gets aﬀär, strategier och ﬁnansiella ställning över tid.

2023 års stresstester och scenarioanalyser för omställningsrisk har

utökats med ytterligare ett scenario jämfört med 2022, för att även

se riskerna i samt eﬀekten av ett mer icke ordningsamt scenario. De

scenarier som analyseras har utvecklats av den internationella energi-

myndigheten (IEA:s) ”World Energy Outlook” och NSFS (Network for

Greening the Financial System).

De två ordningsamma scenarierna som analyseras samt stressas

benämns ”Nuvarande policyer scenariot” (Current Policies Scenario)

och ”Nettonoll-scenariot vid 2050” (Net zero by 2050 Scenario). Det

icke ordningsamma scenario som analyseras och stressas benämns

”Försenat 2-graders scenario” (Delayed Transition). Omställningsris-

kerna bedöms vara större i det icke ordningsamma scenariot jämfört

med de två ordningsamma. I nuvarande policy scenariot bedöms istäl-

let de fysiska riskerna vara störst. De fysiska riskerna stressas i dagslä-

get dock ej även om den temperaturökning som detta scenario resul-

terar i bedöms få en signiﬁkant påverkan på människan.

Med bakgrund av de klimatrelaterade omställningsrisker som iden-

tiﬁerats i de olika scenarierna görs en kvalitativ bedömning av förvän-

tade negativa eller positiva förändringar i motparternas kreditrating

(riskklassiﬁcering). Dessa ratingmigrationer används sedan för beräk-

ningar av eventuell påverkan på låneportföljens REA och SEK:s kapi-

talrelation. Se tabell över sektorer med störst ratingförändring nedan.

Vid stresstester har SEK förenklat antagit att den nuvarande låne-

portföljen kommer att förlängas och vara konstant både på kort- (<3

år), medellång- (3-10år) samt lång sikt (>10år). Resultatet av 2023 år

stresstest visar på begränsade negativa eﬀekter på SEK:s ﬁnansiella

situation till följd av klimatrelaterade omställningsrisker. Tabellen

nedan visar den uppskattade långsiktiga negativa eﬀekten (mer än 10

år) på SEK:s totala kapitalrelation i absoluta procent, om SEK:s utlåning

skulle förbli konstant och exponerad för de olika klimatscenarierna.

Vissa sektorer såsom ”kol, olja och gas”, ”elverksamheter”, ”obero-

ende kraftproducenter och energihandlare”, ”metaller och gruvdrift”

samt ”papper och skog” bedöms vara särskilt känsliga för långsiktiga

omställningsrisker.

Potentiell förändring av SEK:s totala

kapitaltäckning i ett 10-årsperspektiv

2023

2022

Försenat 2-graders scenario

-1%

e.t

Nettonoll-scenariot

-1%

-2%

Tabell över de sektorer som har störst förändring i ratingmigration i det

försenade 2-graders scenariot:

Tidsaspekt

Kort sikt

(< 3 år)

Medellång

sikt (3-10 år)

Lång sikt

(> 10 år)

Olja, gas & förbruknings-

drivmedel

-1

-3

Elverksamhet, oberoende

kraftproducenter & handlare

-1

-2

Fordonsindustrin

-1

Byggkonstruktion & teknik

-1

Papper & skog

-2

Metaller & gruvdrift

-1

-2

Sjöfart

-2

-1

Exponering mot sektorer känsliga för fysisk risk

Med ökande global uppvärmning är och kommer med stor sannolikhet

bolag som SEK ﬁnansierar att vara utsatta för fysiska klimatrisker, till

exempel ökade temperaturer, översvämningar, vattenbrist och andra

störningar, vilket kan få en påverkan på bolagens återbetalningsför-

måga och därmed innebära en ﬁnansiell risk för SEK.

I 2023 års stresstester har SEK valt att endast inkludera omställ-

ningsrisker i beräkningarna då de i dagsläget anses vara de mest rele-

vanta för SEK att analysera till följd av behovet av en snabb omställning

för att kunna nå målen i Parisavtalet. I det ”nuvarande policy scenariot”

(Current Policy Scenario) förväntas den globala uppvärmningen att nå

4°C, vilket skulle resultera i betydande fysiska risker.

Under året har SEK fortsatt att vidareutveckla det arbete som gjorts

för att identiﬁera de exponeringar i SEK:s utlåningsportfölj som poten-

tiellt kan vara utsatta för fysiska klimatrelaterade risker. Med hjälp av

externa data har det gjorts en kartläggning av geograﬁska områdens

utsatthet för fysiska risker, och den eventuella påverkan det skulle

kunna ha på SEK:s exponeringar för ett antal sektorer. De sektorer som

analyserats är exempelvis Papper & Skog och Mat & Matproducenter.

Hänsyn har tagits till både akuta och kroniska klimatrelaterade risker.

SEK kommer att fortsätta med denna analys under 2024 i takt med att

tillgången till kvalitativ data ökar.

Års- och hållbarhetsredovisning 2023

133

Hållbarhetsnoter

Process för att identiﬁera, bedöma och hantera

klimatrelaterade (impact-out) risker

Utlånings- och likviditetstransaktioner screenas av SEK för att iden-

tiﬁera transaktioner med hög risk för klimatpåverkan. För de trans-

aktioner där hög risk för negativ klimatpåverkan identiﬁeras utförs

fördjupade analyser av en hållbarhetsanalytiker för att säkerställa att

transaktionen är inom SEK:s riskaptit. Följande parametrar indikerar

förhöjd klimatrelaterad risk:

•

fossil- och fossilrelaterad verksamhet,

•

övriga sektorer som är utsatta för omställnings- eller fysisk

klimatrelaterad risk,

•

transaktioner länkade till gruvindustrin samt

komplexa marknader, samt

•

projekt och projektrelaterad ﬁnansiering.

Fossil- och fossilrelaterad verksamhet omfattar här utvinning, prospek-

tering samt transport av fossila bränslen. Energiutvinning av fossila

bränslen omfattar koleldade kraftverk och industriprojekt som inne-

fattar koleldade kraftverk och annan energiproduktion från fossila

bränslen. Med fossila bränslen avses kol, olja, naturgas och oljeskiﬀer.

Kostnader för klimatrelaterade åtgärder

Under 2023 har SEK drivit ett prioriterat IT projekt för att rapportera

i enlighet med nya Pelare 3 krav vilket har lett till ökade kostnader

under 2023. Inköp av utsläppsdata har också ökat kostnaderna.

Slutligen bedöms påverkan på den totala svenska exporten av att

inte erbjuda statlig exportﬁnansiering till projekt eller verksamheter

som avser utvinning och prospektering av fossila bränslen relativt

begränsad ur ett nationellt perspektiv.

Mål och mätetal för klimatrelaterade risker och möjligheter

I denna sektion presenteras de mål och mätetal som SEK använder för

att bedöma och hantera relevanta klimatrelaterade risker och möjligheter.

SEK:s klimatrelaterade verksamhetsmål

Nedan beskrivs SEK:s verksamhetsmål i mer detalj.

Mål 1: SEK:s balansräkning ska nå nettonoll

växthusgasutsläpp senast 2045.

För att nå detta mål bedömer SEK att ﬁnansieringen av fossila verk-

samheter initialt behöver begränsas för att sedan upphöra. Vidare

behöver risker samt exponering mot andra sektorer som är utsatta för

omställnings- samt fysisk risk analyseras för att framöver ha möjlig-

heten att forma strategier som begränsar eventuella risker relaterat till

dessa sektorer.

Ett arbete har påbörjats under 2023 för att beräkna och redovisa

ﬁnansierade växthusgasutsläpp. Syftet med arbetet är att kunna ana-

lysera hur väl anpassade SEK:s exponeringar är med Parisavtalets

mål. Arbete kommer att utvecklas under kommande år i takt med att

metoder och datakvalitet utvecklas. Därefter kommer SEK på ett mer

robust sätt kunna analysera hur väl i linje med Parisavtalet exponering-

arna förhåller sig. Arbetet kommer även att ligga till grund för SEK:s

fortsatta strategiska arbete. SEK:s finansierade växthusgasutsläpp

redovisas under hållbarhetsnot 5.

Mål 2: Andelen gröna lån i SEK:s låneportfölj

ska öka till 50 procent senast 2030.

SEK:s långsiktiga mål är att öka andelen utlåning som bidrar till att nå

globala klimatmål. Detta innebär att stötta verksamheter och projekt

som redan i dag kan uppvisa utsläppsdata i enlighet med globala kli-

matmål men även verksamheter och projekt som har en robust och

trovärdig plan att kunna ställa om till de nivåer av utsläpp av växthus-

gasutsläpp som globala klimatmål stipulerar. Utöver detta står SEK

inför eventuella målkonﬂikter, då det ingår i SEK:s uppdrag att ﬁnan-

siera för svenska staten viktiga strategiska aﬀärer, vilka inte alltid möter

globala klimatmål. Vid kalibrering av delmål analyseras även progno-

ser för nyutlåning.

SEK presenterar uppföljningen av gröna lån och obligationer i hållbar-

hetsnot 11.

Mål 3: SEK ska nå nettonoll utsläpp i den egna

verksamheten senast 2030.

SEK:s klimatpåverkan redovisas under hållbarhetsnot 5.

Klassiﬁcering av klimatrelaterade exponeringar

För att nå satta mål följer SEK upp bolagets exponering mot tillgångar

som skulle kunna vara exponerade mot klimatrelaterade risker. SEK:s

metod för att klassiﬁcera de exponeringar i SEK:s utlåningsportfölj som

är känsliga för klimatrelaterade risker är baserad på sektors begreppet

”carbon asset risk framework” som har utvecklats av World Resources

Institute (WRI) och UNEP Finance Initiative (UNEP-FI). Ramverket

består av fyra olika grupperingar av fossilberoende tillgångar samt en

beskrivning över vilka sektorer som är relaterade till respektive grupp.

SEK har identiﬁerat exponeringar inom dessa sektorer baserat på Glo-

bal Industry Classiﬁcation Standard (GICS). Se tabell ”Fossil tillgångs-

klass uppdelad i nyckelsektorer” nedan. Tillgångar som inte klassas

som fossila men som har en direkt koppling till de fossila bränslena kol,

olja och gas har SEK valt att presentera i en separat tabell.

Fossil tillgångsklass uppdelad i nyckelsektorer

(WRI and UNEP-FI Portfolio Carbon Initiative)

1. Fossila tillgångar

Kol & Förbrukningsbränslen

Integrerad Olja & Gas

Olja & Gasutvinning & Produktion

Övrig Olja & Gas

2. Fossil bränsleberoende

infrastruktur

Motor- & Järnvägar

Elektriska verksamheter

3. Fossilberoende tillgångar

som står inför omställning

till lågfossil teknologi

Flyg, Rymd & Försvar

Fordonstillverkare

Elektrisk utrustning

Marin verksamhet

Papper- & skogsprodukter

4. Fossilberoende tillgångar

som inte möter lågfossil

konkurrens

Byggkonstruktion & Teknik

Byggmaterial

Gruv & Mineralnäring

Års- och hållbarhetsredovisning 2023

134

Hållbarhetsnoter

Exponering mot sektorer utsatta för klimatrelaterad risk

För att säkerställa att verksamheten följer begränsningarna som ﬁnns

angivna i SEK:s ”Policy för hållbar ﬁnansiering” samt i Styrelsens ”Risk-

aptit” följs exponeringar som är känsliga för klimatrelaterade risker upp

och rapporteras. Se en sammanställning av nuvarande exponeringar i

nedanstående tabeller.

I tabell ”Sektorer utsatta för omställningsrisk samt övriga tillgångar”

visas SEK:s exponering (brutto och netto) mot tillgångar som är eller

skulle kunna vara exponerade mot finansiell- och icke-finansiell

klimatrelaterad risk enligt WRI:s indelning av nyckelsektorer och SEK:s

interna klassiﬁcering, beskrivet ovan. Icke-ﬁnansiell klimatrelaterad risk

avser endast tillgångar med kopplingar till de fossila tillgångarna kol,

olja och gas. Totalt uppgår bruttoexponeringar mot dessa tillgångar till

Skr 3,8 miljarder (avser fossil tillgångsklass 1 i tabell ”Sektorer utsatta

för omställningsrisk” samt samtliga tillgångar tabell ”Andra fossilrela-

terade tillgångar”). Bruttoexponeringar har ökat under året till följd av

att SEK är med och ﬁnansierar ett projekt som över tiden bedöms bidra

positivt till omställningen. Syftet med ﬁnansieringen är att främja gröna

industriinvesteringar och öka andelen förnybara bränslen.

Tabell ”Sektorer känsliga för omställningsrisk, bruttoexponering”

baseras på TCFD:s rekommendationer, samt intern bedömning av

ratingmigrationer (se tabell under strategidelen). Den visar vilka sekto-

rer, utöver de fossila sektorerna kol, olja och gas, som anses vara mest

känsliga för omställningsrisk. Exempel på vad som kan driva eventuella

risker är ökade priser på utsläpp av växthusgaser, förändrade kund-

beteenden, kostnader för omställning till ny teknologi för minskning

av utsläpp eller misslyckande investeringar i ny teknologi. Volymerna

visar SEK:s exponering inom dessa sektorer men illustrerar inte nöd-

vändigtvis risken i underliggande aﬀär/aﬀärstransaktion.

SEK:s bruttoexponering mot fossilrelaterade tillgångar som inte

redovisas under sektorkoderna kol, olja och gas presenteras i tabell ”

Andra fossilrelaterade tillgångar, bruttoexponering”.

Potentiell slutanvändning fossila bränslen avser utlåning till återförsäl-

jare där viss del av den totala försäljningen går till slutanvändning fossilt.

Sektorer utsatta för omställningsrisk samt övriga tillgångar

2023

2022

Bruttoexponering

Nettoexponering

Bruttoexponering

Nettoexponering

Fossil tillgångsklass (kopplad till sektor)

Skr mdr

Fossila tillgångar (fossil tillgångsklass 1)

3,7

0,9

0,7

0,2

4,0

0,9

0,7

0,2

Övriga tillgångar som kan vara

exponerade mot klimatrelaterad risk

(fossil tillgångsklass 2–4)

78,1

18,9

42,5

10,3

74,2

16,9

40,9

9,3

Övriga tillgångar i sektorer som inte

är klassiﬁcerade som känsliga mot

klimatrelaterad risk

331,4

80,2

370,0

89,5

360,0

82,2

396,6

90,5

Sektorer känsliga för omställningsrisk, bruttoexponering

2023

2022

Sektor

Skr mdr

Papper & Skog

16,2

3,9

16,0

3,7

Fordons- och ﬂygindustin

10,9

2,6

11,5

2,6

Elverksamhet (så kallade ”utilities”) och Kraftproducenter

15,9

3,9

18,9

4,3

Metaller & Gruvdrift

12,5

3,0

9,0

2,0

Olja, Gas och Förbrukningsdrivmedel

3,7

0,9

4,0

0,9

Byggkonstruktion & Teknik

13,1

3,2

11,4

2,6

Övriga Sektorer som är känsliga för omställningsrisk

9,5

2,3

7,4

1,7

Total

81,8

19,8

78,2

17,8

Flygindustrin inklusive ﬂygförsvar och rymdteknik

Andra fossilrelaterade tillgångar, bruttoexponering

2023

2022

Fossilrelaterade tillgångar ej mappade till GICS-koder enligt ovan

Skr mdr

Fossilgastillgångar & projekt

0,0

0,1

0,0

Olja & Petroleumtillgångar

0,0

0,1

0,0

Potentiell slutanvändning fossila bränslen

0,1

0,0

0,1

0,0

Års- och hållbarhetsredovisning 2023

135

Hållbarhetsnoter

Redovisningsprinciper

I enlighet med GRI har SEK genomgående för hållbarhetsredovisningen applicerat de redovisningsprinciper

som gäller för hållbarhetsrapporten. Nedan framgår information som inte framgår på annat sätt för att

tillämpa principerna.

Hållbarhetsnot 5. Klimat och miljö

SEK:s växthusgasutsläpp redovisas enligt GHG protokollet. I tabell

nedan redovisas vilka utsläppskällor som ingår i respektive scope inom

ramen för SEK:s systemgränser. Klimatredovisningen i sin helhet inkl.

konsolideringsmetod, avgränsningar, antaganden med mera återﬁnns i

separat Klimatredovisning på www.sek.se

Hållbarhetsnot 6. Egna medarbetare

Informationen i avsnittet kommer från SEK:s HR system.

Hållbarhetsnot 7. Mänskliga rättigheter och arbetsvillkor

Data och resultat som berör mänskliga rättigheter och arbetsvillkor i

SEK:s utlåning kommer från SEK:s system för ﬁnansiell rapportering

och interna riskrapporter.

Hållbarhetsnot 8. Aﬀärsetik och anti-korruption

Informationen i avsnittet kommer från SEK:s system för ﬁnansiell rap-

portering och interna riskrapporter.

Hållbarhetsnot 9. Motverkande av ﬁnansiell brottslighet

Informationen i avsnittet kommer från SEK:s policys och metoddoku-

ment kopplat till ﬁnansiell brottslighet.

Hållbarhetsnot 10. Informationssäkerhet

Informationen i noten kommer från SEK:s säkerhetsledningssystem.

Underlag för analys av SEK:s säkerhetsövervakning hämtas från Micro-

soft defender, som är SEK:s säkerhetsövervakningsverktyg.

Hållbarhetsnot 11. Hållbar ﬁnansiering

SEK hållbarhetsklassade lån rapporteras utifrån SEK:s redovisnings-

principer för ﬁnansiell rapportering, och informationen kommer från

SEK:s system för ﬁnansiell rapportering. Den uppskattade minskning

av växthusgasutsläpp som redovisas i noten utgår från beräkningar

SEK erhållit från projektägare, exportör eller i samband med rapporter

som tagits fram i samband med projekten. Beräkningar görs på projekt-

basis, och baseras på det år projektet är färdigställt och redovisas i pro-

portion till SEK:s andel av projektets totala ﬁnansiering.

Indirekt positiv påverkan av SEK:s nyutlåning på Sveriges BNP och

sysselsättning beräknas genom multiplikatorer som SCB tagit fram på

branschnivå enligt SNI 2007. Multiplikatorerna som beräkningarna

baseras på är från 2017. Modellen beräknar det svenska innehållet i en

exportorder eller vid en investering. Resultatet baseras på SEK:s nyut-

låning samt faktorer från SCB. SEK ﬁnansierar många olika typer av

aﬀärer och alla passar inte nödvändigtvis in i modellen med exakthet.

Beräkningarna kan därför endast göras på en övergripande nivå och

resultaten bör tolkas med försiktighet.

Hållbarhetsnot 12. Projektrelaterad ﬁnansiering

Informationen om SEK:s projektrelaterade ﬁnansiering kommer från

SEK:s system för ﬁnansiell rapportering och interna riskrapporter.

Noten inkluderar antal nya projekt med A- eller B-riskklassning som

haft likviddag under räkenskapsåret.

Hållbarhetsnot 13. Klimatrelaterade

risker och möjligheter (TCFD)

SEK:s klimatrelaterade risker och möjligheter redovisas enligt rekommen-

dationer från Task Force on Climate-related ﬁnancial disclosures (TCFD).

Kategori

Relevans

Kommentar

Scope 1

SEK har inga direkta utsläpp

Köldmedium

Ej relevant

Fordon

Ej relevant

Stationär förbränning

Ej relevant

Scope 2

Elektricitet

Inkluderad

Omfattar köpt 100 procent förnyelsebar elektricitet.

Fjärrvärme

Inkluderad

Omfattar ärrvärme från kontorslokaler.

Fjärrkyla

Ej relevant

Scope 3

3.1 Köpa varor och tjänster

Inkluderad

Omfattar kontorsförbrukning, elektronik (2023) och molntjänster.

3.2 Kapitalvaror

Ej relevant

3.3 Bränsle och energirelaterade aktiviteter

Inkluderad

Automatisk inkludering.

3.4 Uppströms transport och distribution

Inkluderad

Omfattar den logistik som kommer till verksamheten.

3.5 Avfall

Inkluderad

Omfattar verksamhetens eget avfall.

3.6 Tjänsteresor

Inkluderad

Omfattar taxiresor, tågresor och ﬂygresor.

3.7 Anställdas pendling

Inkluderad

Omfattar anställdas pendlingsresor, mätt via enkät 2023.

3.8 Nedströms transport och distribution

Ej relevant

3.9 Bearbetning av sålda produkter

Ej relevant

3.10 Användning av sålda produkter

Ej relevant

3.11 Slutbehandling av sålda produkter

Ej relevant

3.12 Nedströms leasade tillgångar

Ej relevant

3.13 Franchiser

Ej relevant

3.15 Investeringar

Inkluderad

Omfattar ca 64 procent av SEK:s totala ﬁnansiering, tillkommit 2023.

Års- och hållbarhetsredovisning 2023

136

Hållbarhetsnoter

Standard

Disclosure

Content

Page number

GRI 1: Foundation

Statement of use

SEK has reported in accordance with the GRI standards for

the period 1 January 2023 – 31 December 2023

GRI 1 used

GRI 1: Foundation 2021

Applicable GRI

sector standards

None currently available

GRI 2: General Disclosures

2-1

Organizational details

2-2

Entities included in the organization’s sustainability reporting

114

2-3

Reporting period, frequency and contact point

114

2-4

Restatements of information

114, 136

2-5

External assurance

42, 114, 146

2-6

Activities, value chain, and other business relationships

8, 11, 14-15, 126, 132

2-7

Employees

72, 123

2-8

Workers who are not employees

123-125

2-9

Governance structure and composition

37-40, 42-44

2-10

Nomination and selection of the highest governance body

37-38

2-11

Chair of the highest governance body

2-12

Role of the highest governance body in overseeing the management of impacts

120-121

2-13

Delegation of responsibility for managing impacts

120

2-14

Role of the highest governance body in sustainability reporting

39, 115

2-15

Conﬂicts of interest

42-43

2-16

Communication of critical concerns

2-17

Collective knowledge of the highest governance body

38-39

2-18

Evaluation of the performance of the highest governance body

37, 40

2-19

Remuneration policies

65-72

2-20

Process to determine remuneration

65-72

2-21

Annual total compensation ratio

124

2-22

Statement on sustainable development strategy

3-5

2-23

Policy commitments

120-121

2-24

Embedding policy commitments

120-121

2-25

Processes to remediate negative impacts

121, 126-127

2-26

Mechanisms for seeking advice and raising concerns

123, 126

2-27

Compliance with laws and regulations

41-42, 126

2-28

Membership associations

120

2-29

Approach to stakeholder engagement

115

2-30

Collective bargaining agreements

124

GRI Content Index

Års- och hållbarhetsredovisning 2023

137

Hållbarhetsnoter

Standard

Disclosure

Content

Page number

GRI 3: Material Topics

3-1

Process to determine material topics

116-118

3-2

List of material topics

118-119

GRI 201: ECONOMIC PERFORMANCE 2016

3-3

Management of material topics

115, 118-119, 122, 129, 131-135

201-1

Direct economic value generated and distributed

51-53, 71

201-2

Financial implications and other risks and opportunities

due to climate change

131-135

GRI 203: INDIRECT ECONOMIC IMPACTS 2016

3-3

Management of material topics

115, 118-119, 129, 131-133

203-2

Signiﬁcant indirect economic impacts

129

GRI 205: ANTI-CORRUPTION 2016

3-3

Management of material topics

115, 119, 121, 126-128, 130

205-1

Operations assessed for risks related to corruption

126

205-2

Communication and training about anti-corruption policies and procedures

126-127

Own metric

Description of whistleblower policies and procedures

126

GRI 305: EMISSIONS

3-3

Management of material topics

115, 118, 122, 129, 131-135

305-2

Energy indirect (Scope 2) GHG emissions

122

305-3

Other indirect (Scope 3) GHG emissions

122, 136

GRI 401: EMPLOYMENT

3-3

Management of material topics

119, 123-125

401-1

New employee hires and employee turnover

124

401-2

Beneﬁts provided to full-time employees that are not provided

to temporary or part-time employees

70, 123

GRI 403: OCCUPATIONAL HEALTH AND SAFETY

3-3

Management of material topics

10, 119, 123

403-1

Occupational health and safety management system

123

403-2

Hazard identiﬁcation, risk assessment, and incident investigation

123

403-3

Occupational health services

123

403-4

Worker participation, consultation, and communication on occupational health and safety

123-124

403-5

Worker training on occupational health and safety

123-124

403-6

Promotion of worker health

123

403-7

Own metric

Prevention and mitigation of occupational health and safety impacts

directly linked by business relationships

Percentage of employees absence due to sickness

123-124

124

Års- och hållbarhetsredovisning 2023

138

Hållbarhetsnoter

Standard

Disclosure

Content

Page number

404: TRAINING AND EDUCATION

3-3

Management of material topics

119, 124-125

404-2

Programs for upgrading employeeskills and transition assistance programs

124-125, 127

404-3

Percentage of employees receiving regular performance and career development reviews

124

Own metric

Percentage of employees completing training on sustainability

125

GRI 405: DIVERSITY AND EQUAL OPPORTUNITY 2016

3-3

Management of material topics

10, 119, 123-125

405-1

Diversity of governance bodies and employees

43-46, 72, 123

405–2

Ratio of basic salary and remuneration of women to men

125

GRI 406: NON DISCRIMINATION

3-3

Management of material topics

10, 119, 123-124

406-1

Incidents of discrimination and corrective actions taken

124

GRI 413: LOCAL COMMUNITIES

3-3

Management of material topics

119, 126, 129-130

Own metric

Total number of operations/transactions assessed

for risks related to human rights

125

Own metric

Signiﬁcant risks related to human rights identiﬁed through the risk assessment

125

GRI G4: SECTOR-SUPPLEMENT FOR FINANCIAL SERVICES

3-3

Management of material topics

118-119, 129-131

FS6

Lending portfolio broken down by region and sector

27, 117

FS8

Products with environmental beneﬁts

15, 129

Års- och hållbarhetsredovisning 2023

139

Hållbarhetsnoter

Styrelse och vd försäkrar härmed att koncernredovisningen

respektive års- och hållbarhetsredovisningen har upprättats

i enlighet med International Financial Reporting Standards,

IFRS, publicerade av International Accounting Standard Board

(IASB) tillika antagna i Europeiska parlamentets och rådets

förordning (EC) nummer 1606/2002 daterat 19 juli 2002

respektive god redovisningssed i Sverige och ger en rätt-

visande bild av koncernens och moderbolagets ställning och

resultat. Förvaltningsberättelsen för koncernen respektive

moderbolaget ger en rättvisande översikt över koncernens

och moderbolagets verksamhet, ställning och resultat samt

beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som moder-

bolaget och de företag som ingår i koncernen står inför.

Styrelsens underskrifter

Stockholm den 19 februari 2024

Lennart Jacobsen

Håkan Berg

Styrelsens ordförande

Styrelseledamot

Anna Brandt

Paula da Silva

Reinhold Geijer

Styrelseledamot

Hanna Lagercrantz

Katarina Ljungqvist

Eva Nilsagård

Styrelseledamot

Magnus Montan

Verkställande direktör

Vår revisionsberättelse har lämnats den 23 februari 2024

Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB

Anneli Granqvist

Peter Sott

Auktoriserad revisor

Huvudansvarig revisor

Års- och hållbarhetsredovisning 2023

140

Rapport om årsredovisningen och koncernredovisningen

Uttalanden

Vi har utfört en revision av årsredovisningen och koncernredo-

visningen för AB Svensk Exportkredit (publ) för år 2023 med

undantag för bolagsstyrningsrapporten på sidorna 36-46. Bola-

gets årsredovisning och koncernredovisning ingår på sidorna

6-140 i detta dokument.

Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i

enlighet med lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värde-

pappersbolag och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande

bild av moderbolagets ﬁnansiella ställning per den 31 december

2023 och av dess ﬁnansiella resultat och kassaﬂöde för året

enligt lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepap-

persbolag. Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med

lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag

och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av kon-

cernens ﬁnansiella ställning per den 31 december 2023 och av

dess ﬁnansiella resultat och kassaﬂöde för året enligt Internatio-

nal Financial Reporting Standards (IFRS), såsom de antagits av

EU, och lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepap-

persbolag. Våra uttalanden omfattar inte bolagsstyrningsrappor-

ten på sidorna 36-46. Förvaltningsberättelsen är förenlig med

årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar.

Vi tillstyrker därför att bolagsstämman fastställer resultaträk-

ningen och balansräkningen för moderbolaget samt rapport över

totalresultat och rapport över ﬁnansiell ställning för koncernen.

Våra uttalanden i denna rapport om årsredovisningen

och koncernredovisningen är förenliga med innehållet i den

kompletterande rapport som har överlämnats till moderbo-

lagets revisionsutskott i enlighet med revisorsförordningens

(537/2014) artikel 11.

Grund för uttalanden

Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Audi-

ting (ISA) och god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt

dessa standarder beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar.

Vi är oberoende i förhållande till moderbolaget och koncernen

enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt

yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. Detta innefattar att, baserat

på vår bästa kunskap och övertygelse, inga förbjudna tjänster

som avses i revisorsförordningens (537/2014) artikel 5.1 har

tillhandahållits det granskade bolaget eller, i förekommande fall,

dess moderföretag eller dess kontrollerade företag inom EU.

Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga

och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.

Vår revisionsansats

Revisionens inriktning och omfattning

Vi utformade vår revision genom att fastställa väsentlighetsnivå

och bedöma risken för väsentliga felaktigheter i de ﬁnansiella

rapporterna. Vi beaktade särskilt de områden där verkställande

direktören och styrelsen gjort subjektiva bedömningar, till exem-

pel viktiga redovisningsmässiga uppskattningar som har gjorts

med utgångspunkt från antaganden och prognoser om framtida

händelser, vilka till sin natur är osäkra. Liksom vid alla revisioner

har vi också beaktat risken för att styrelsen och verkställande

direktören åsidosätter den interna kontrollen, och bland annat

övervägt om det ﬁnns belägg för systematiska avvikelser som

givit upphov till risk för väsentliga felaktigheter till följd av

oegentligheter.

Vi anpassade vår revision för att utföra en ändamålsenlig

granskning i syfte att kunna uttala oss om de ﬁnansiella rappor-

terna som helhet, med hänsyn tagen till koncernens struktur,

redovisningsprocesser och kontroller samt den bransch i vilken

koncernen verkar. Som en del av vår revision förlitar vi oss på

intern kontroll över applikationer, system och hänförliga platt-

formar som stödjer AB Svensk Exportkredit (publ)s redovisning

och ﬁnansiella rapportering.

Därför utförs granskningsåtgärder för att säkerställa att sys-

tem och processer är utformade, underhållna, drivs och skyddas

på ett sätt som säkerställer att risken för felaktigheter minimeras.

Granskningsåtgärder innefattar genomgångar av processer,

utvärdering av design samt test av eﬀektivitet i kontroller. Även

substansgranskningsåtgärder har utförts. Där det varit möjligt

har vi förlitat oss på företagsledningens egna utvärderingar av

kontrollsystem. Vår revision utförs löpande under året med

särskilt fokus på kvartalsbokslut. I samband med att AB Svensk

Exportkredit (publ) koncernen lämnat kvartalsrapporter har vi

rapporterat våra observationer till styrelsens revisionsutskott

och avlagt externa rapporter över vår översiktliga granskning.

Vid årsbokslutet rapporterar vi även våra huvudsakliga observa-

tioner till styrelsen i sin helhet.

Väsentlighet

Revisionens omfattning och inriktning påverkades av vår

bedömning av väsentlighet. En revision utformas för att uppnå

en rimlig grad av säkerhet om huruvida de ﬁnansiella rappor-

terna innehåller några väsentliga felaktigheter. Felaktigheter kan

uppstå till följd av oegentligheter eller misstag. De betraktas

som väsentliga om de enskilt eller tillsammans rimligen kan

förväntas påverka de ekonomiska beslut som användarna fattar

med grund i de ﬁnansiella rapporterna.

Baserat på professionellt omdöme fastställde vi vissa kvan-

titativa väsentlighetstal, däribland för den ﬁnansiella rappor-

teringen som helhet. Med hjälp av dessa och kvalitativa över-

väganden fastställde vi revisionens inriktning och omfattning

och våra granskningsåtgärders karaktär, tidpunkt och omfatt-

ning, samt att bedöma eﬀekten av enskilda och sammantagna

felaktigheter på de ﬁnansiella rapporterna som helhet.

Särskilt betydelsefulla områden

Särskilt betydelsefulla områden för revisionen är de områden

som enligt vår professionella bedömning var de mest betydelse-

fulla för revisionen av årsredovisningen och koncernredovis-

ningen för den aktuella perioden. Dessa områden behandlades

inom ramen för revisionen av, och i vårt ställningstagande till,

årsredovisningen och koncernredovisningen som helhet, men

vi gör inga separata uttalanden om dessa områden.

Revisionsberättelse

Till bolagsstämman i AB Svensk Exportkredit (publ), org. nr 556084-0315

Års- och hållbarhetsredovisning 2023

141

Särskilt betydelsefulla områden

Hur det särskilt betydelsefulla området

beaktades vid vår revision

Värdering av vissa ﬁnansiella instrument i Nivå 2

och Nivå 3 som innehas till verkligt värde

Värderingen av vissa ﬁnansiella instrument i Nivå 2 och Nivå 3

var ett fokusområde under revisionen på grund av dess bety-

delse för den ﬁnansiella ställningen och resultatet. Majorite-

ten av SEKs tillgångar och skulder värderade till verkligt värde

i Nivå 2 och Nivå 3 innehas för riskhantering relaterad till

SEKs strukturerade upplåning.

I värderingen av ﬁnansiella instrument i Nivå 2 och Nivå 3

används till stor utsträckning ej observerbar indata för åter-

kommande beräkningar av verkligt värde vilket inbegriper

bedömningar av ledningen och användandet av uppskatt-

ningar, värderingsmodeller och antaganden som inte är

observerbara för tredje part.

Viktiga områden för värdering av ﬁnansiella instrument som

innehas till verkligt värde är:

•

Riktlinjer och policys för modeller och värdering,

•

Interna kontroller av hierarkin för verkligt värde,

justeringar av verkligt värde, pristester samt kontroll och

styrning av modeller.

•

Upplysningar om ﬁnansiella instrument.

Se årsredovisningen not 1, not 13, not 14 och not 18.

I vår revision bedömde vi utformningen och testade eﬀek-

tiviteten för kontrollerna avseende värdering av ﬁnansiella

instrument vilka inkluderar:

•

bolagets styrning, rapporteringsprocesser och kontroller,

•

identiﬁering, beräkning och övervakning av värderingen

av ﬁnansiella instrument,

•

hierarkin för verkligt värde, justeringar av verkligt värde

och prisveriﬁering,

•

dataﬂöden och datainput för värdering,

•

kontroll och styrning av modeller.

För de värderingar som är beroende av icke observerbar

indata eller som kräver en högre grad av bedömningar,

bedömde vi de antaganden, metoder och modeller som

bolaget använde.

Vi har använt oss av värderingsspecialister för att utföra

oberoende testning av ett urval komplexa modelldrivna

värderingar för att bedöma rimligheten i de använda model-

lerna samt att utvärdera ledningens värdering.

Vi har granskat att upplysningarna som gjorts i årsredo-

visningen är rimliga.

Nedskrivning av lån till kunder

Redovisning avseende nedskrivning av lånefordringar kräver

bedömning av såväl tidpunkten för nedskrivningsbehov som

bedömning av storleken av ett sådant nedskrivningsbehov.

SEK reserverar för förväntade kreditförluster i enlighet

med IFRS 9. IFRS 9 kategoriserar lånefordringar i tre olika

kategorier som bestäms av nivån på och förändringar i nivå

avseende kreditrisk för varje enskilt lån. Den första fasen

innebär en förväntad kreditförlust inom 12 månader vilket

tillämpas för samtliga lån utom i de fall en väsentlig ökning

av kreditrisk har inträﬀat sedan första bokföringstillfället. För

lånefordringar med en väsentligt ökad kreditrisk, kategori 2,

eller lånefordringar i fallissemang, kategori 3, beräknas för-

väntad kreditförlust på hela lånets livslängd.

Förväntad kreditförlust beräknas som en funktion av san-

nolikheten för fallissemang, exponeringen vid fallissemang,

förlusten vid fallissemang samt tidpunkten för fallissemang.

IFRS 9 tillåter också att förväntade kreditförluster justeras

med beaktande av professionella bedömningar.

SEK:s IFRS 9 modell utgår från data från externa parter

för att uppskatta påverkan på sannolikheten för fallissemang.

De ﬂertalet negativa makroekonomiska trenderna fortsätter

att påverka omvärlden och för att adressera osäkerheterna i

den framtida marknadsmiljö har SEK gjort en övergripande

justering efter företagsledningens samlade bedömning i

enlighet med IFRS 9.

Se årsredovisningen not 1 och not 9.

I vår revision bedömde vi utformningen och testade eﬀektivi-

teten för kontrollerna avseende nedskrivning av lån. Gransk-

ningen av interna kontroller inkluderade rutiner för övervak-

ning samt dualitet och nyckelkontroller i låneprocessen.

Våra kreditmodelleringsexperter har gjort kontrollberäk-

ningar på ett urval av lån för att bedöma riktigheten i beräk-

nade kreditförluster.

För att utvärdera datakvalité har vi stämt av datapunkter

i de beräknade kreditförlusterna till källsystem. För att testa

övervakningen av krediter har vi veriﬁerat riskratings på ett

urval av ej nedskrivna- och nedskrivna lån.

Vi har granskat individuellt bedömda kreditreserveringar

i stadie 3 mot dokumentation över antaganden och inträﬀade

händelser som legat till grund för bedömningen.

Vi har även granskat justeringar baserade på professio-

nella bedömningar, framtagna som ett resultat av de negativa

makroekonomiska trenderna. Vi har bedömt grunderna och

motiven för att redovisa dessa justeringar i årsbokslutet och

granskat protokoll för att säkerställa att justeringarna har

föranletts av korrekta kontroller och godkännanden.

Vi har granskat att upplysningarna som gjorts i årsredo-

visningen är rimliga.

Års- och hållbarhetsredovisning 2023

142

Annan information än årsredovisningen

och koncernredovisningen

Detta dokument innehåller även annan information än årsredo-

visningen och koncernredovisningen och återﬁnns på sidorna

1-5, 114-139 och 147-148. Den andra informationen består även

av bolagets ersättningsrapport som vi inhämtade före datumet

för denna revisionsberättelse. Det är styrelsen och verkställande

direktören som har ansvaret för denna andra information.

Vårt uttalande avseende årsredovisningen och koncern-

redovisningen omfattar inte denna information och vi gör inget

uttalande med bestyrkande avseende denna andra information.

I samband med vår revision av årsredovisningen och kon-

cernredovisningen är det vårt ansvar att läsa den information

som identiﬁerats ovan och överväga om informationen i väsent-

lig utsträckning är oförenlig med årsredovisningen och kon-

cernredovisningen. Vid denna genomgång beaktar vi även den

kunskap vi i övrigt inhämtat under revisionen samt bedömer om

informationen i övrigt verkar innehålla väsentliga felaktigheter.

Om vi, baserat på det arbete som har utförts avseende

denna information, drar slutsatsen att den andra informationen

innehåller en väsentlig felaktighet, är vi skyldiga att rapportera

detta. Vi har inget att rapportera i det avseendet.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar

Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret

för att årsredovisningen och koncernredovisningen upprättas

och att de ger en rättvisande bild enligt lagen om årsredovisning

i kreditinstitut och värdepappersbolag och, vad gäller koncern-

redovisningen, enligt IFRS, såsom de antagits av EU, och lagen

om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag.

Styrelsen och verkställande direktören ansvarar även för den

interna kontroll som de bedömer är nödvändig för att upprätta

en årsredovisning och koncernredovisning som inte innehåller

några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentlig-

heter eller misstag.

Vid upprättandet av årsredovisningen och koncernredo-

visningen ansvarar styrelsen och verkställande direktören för

bedömningen av bolagets och koncernens förmåga att fortsätta

verksamheten. De upplyser, när så är tillämpligt, om förhållan-

den som kan påverka förmågan att fortsätta verksamheten och

att använda antagandet om fortsatt drift. Antagandet om fortsatt

drift tillämpas dock inte om styrelsen och verkställande direk-

tören avser att likvidera bolaget, upphöra med verksamheten

eller inte har något realistiskt alternativ till att göra något av detta.

Styrelsens revisionsutskott ska, utan att det påverkar styrel-

sens ansvar och uppgifter i övrigt, bland annat övervaka bola-

gets ﬁnansiella rapportering.

Revisorns ansvar

Våra mål är att uppnå en rimlig grad av säkerhet om huruvida

årsredovisningen och koncernredovisningen som helhet inte

innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på

oegentligheter eller misstag, och att lämna en revisionsberät-

telse som innehåller våra uttalanden. Rimlig säkerhet är en hög

grad av säkerhet, men är ingen garanti för att en revision som

utförs enligt ISA och god revisionssed i Sverige alltid kommer

att upptäcka en väsentlig felaktighet om en sådan ﬁnns. Felaktig-

heter kan uppstå på grund av oegentligheter eller misstag och

anses vara väsentliga om de enskilt eller tillsammans rimligen

kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som användare

fattar med grund i årsredovisningen och koncernredovisningen.

En ytterligare beskrivning av vårt ansvar för revisionen av

årsredovisningen och koncernredovisningen ﬁnns på Revi-

sorsinspektionens webbplats: www.revisorsinspektionen.se/

revisornsansvar. Denna beskrivning är en del av revisionsberät-

telsen.

Rapport om andra krav enligt lagar och andra författningar

Revisorns granskning av förvaltning och förslag

till disposition av bolagets vinst eller förlust

Uttalanden

Utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovis-

ningen har vi även utfört en revision av styrelsens och verkstäl-

lande direktörens förvaltning för AB Svensk Exportkredit (publ)

för år 2023 samt av förslaget till dispositioner beträﬀande bola-

gets vinst eller förlust.

Vi tillstyrker att bolagsstämman disponerar vinsten enligt för-

slaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter

och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.

Grund för uttalanden

Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Vårt

ansvar enligt denna beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar.

Vi är oberoende i förhållande till moderbolaget och koncernen

enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt

yrkesetiska ansvar enligt dessa krav.

Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga

och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar

Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner

beträﬀande bolagets vinst eller förlust. Vid förslag till utdelning

innefattar detta bland annat en bedömning av om utdelningen är

försvarlig med hänsyn till de krav som bolagets och koncernens

verksamhetsart, omfattning och risker ställer på storleken av

moderbolagets och koncernens egna kapital, konsoliderings-

behov, likviditet och ställning i övrigt.

Styrelsen ansvarar för bolagets organisation och förvalt-

ningen av bolagets angelägenheter. Detta innefattar bland annat

att fortlöpande bedöma bolagets och koncernens ekonomiska

situation, och att tillse att bolagets organisation är utformad så

att bokföringen, medelsförvaltningen och bolagets ekonomiska

angelägenheter i övrigt kontrolleras på ett betryggande sätt.

Den verkställande direktören ska sköta den löpande förvalt-

ningen enligt styrelsens riktlinjer och anvisningar och bland

annat vidta de åtgärder som är nödvändiga för att bolagets

bokföring ska fullgöras i överensstämmelse med lag och för att

medelsförvaltningen ska skötas på ett betryggande sätt.

Års- och hållbarhetsredovisning 2023

143

Revisorns ansvar

Vårt mål beträﬀande revisionen av förvaltningen, och därmed

vårt uttalande om ansvarsfrihet, är att inhämta revisionsbevis

för att med en rimlig grad av säkerhet kunna bedöma om någon

styrelseledamot eller verkställande direktören i något väsentligt

avseende:

•

företagit någon åtgärd eller gjort sig skyldig till någon

försummelse som kan föranleda ersättningsskyldighet

mot bolaget

•

på något annat sätt handlat i strid med aktiebolagslagen,

lagen om bank- och ﬁnansieringsrörelse, lagen om

årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag eller

bolagsordningen.

Vårt mål beträﬀande revisionen av förslaget till dispositioner av

bolagets vinst eller förlust, och därmed vårt uttalande om detta,

är att med rimlig grad av säkerhet bedöma om förslaget är fören-

ligt med aktiebolagslagen.

Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men ingen garanti

för att en revision som utförs enligt god revisionssed i Sverige

alltid kommer att upptäcka åtgärder eller försummelser som kan

föranleda ersättningsskyldighet mot bolaget, eller att ett förslag

till dispositioner av bolagets vinst eller förlust inte är förenligt

med aktiebolagslagen.

En ytterligare beskrivning av vårt ansvar för revisionen av

förvaltningen ﬁnns på Revisorsinspektionens webbplats: www.

revisorsinspektionen.se/revisornsansvar. Denna beskrivning är

en del av revisionsberättelsen.

Revisorns granskning av Esef-rapporten

Uttalanden

Utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovis-

ningen har vi även utfört en granskning av att styrelsen och

verkställande direktören har upprättat årsredovisningen och

koncernredovisningen i ett format som möjliggör enhetlig elek-

tronisk rapportering (Esef-rapporten) enligt 16 kap. 4 a § lagen

(2007:528) om värdepappersmarknaden för AB Svensk Export-

kredit (publ) för år 2023.

Vår granskning och vårt uttalande avser endast det lagstad-

gade kravet.

Enligt vår uppfattning har Esef-rapporten upprättats i ett

format som i allt väsentligt möjliggör enhetlig elektronisk

rapportering.

Grund för uttalanden

Vi har utfört granskningen enligt FARs rekommendation RevR

18 Revisorns granskning av Esef-rapporten. Vårt ansvar enligt

denna rekommendation beskrivs närmare i avsnittet Revisorns

ansvar. Vi är oberoende i förhållande till AB Svensk Exportkredit

(publ) enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort

vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav.

Vi anser att de bevis vi har inhämtat är tillräckliga och ända-

målsenliga som grund för vårt uttalande.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar

Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret

för att Esef-rapporten har upprättats i enlighet med 16 kap. 4 a §

lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden, och för att det

ﬁnns en sådan intern kontroll som styrelsen och verkställande

direktören bedömer nödvändig för att upprätta Esef-rapporten

utan väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentlig-

heter eller misstag.

Revisorns ansvar

Vår uppgift är att uttala oss med rimlig säkerhet om Esef-rappor-

ten i allt väsentligt är upprättad i ett format som uppfyller kraven

i 16 kap. 4 a § lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden, på

grundval av vår granskning.

RevR 18 kräver att vi planerar och genomför våra gransknings-

åtgärder för att uppnå rimlig säkerhet att Esef-rapporten är upp-

rättad i ett format som uppfyller dessa krav.

Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men är ingen

garanti för att en granskning som utförs enligt RevR 18 och god

revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka en väsentlig

felaktighet om en sådan ﬁnns. Felaktigheter kan uppstå på grund

av oegentligheter eller misstag och anses vara väsentliga om de

enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de eko-

nomiska beslut som användare fattar med grund i Esef-rapporten.

Revisionsföretaget tillämpar International Standard on

Quality Management 1, som kräver att företaget utformar, imple-

menterar och hanterar ett system för kvalitetsstyrning inklusive

riktlinjer eller rutiner avseende efterlevnad av yrkesetiska krav,

standarder för yrkesutövningen och tillämpliga krav i lagar och

andra författningar.

Granskningen innefattar att genom olika åtgärder inhämta

bevis om att Esef-rapporten har upprättats i ett format som möj-

liggör enhetlig elektronisk rapportering av årsredovisningen och

koncernredovisningen. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska

utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga

felaktigheter i rapporteringen vare sig dessa beror på oegentlig-

heter eller misstag. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn

de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur sty-

relsen och verkställande direktören tar fram underlaget i syfte

att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med

hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett utta-

lande om eﬀektiviteten i den interna kontrollen. Granskningen

omfattar också en utvärdering av ändamålsenligheten och rim-

ligheten i styrelsens och verkställande direktörens antaganden.

Granskningsåtgärderna omfattar huvudsakligen validering av

att Esef-rapporten upprättats i ett giltigt XHTML och en avstäm-

ning av att Esef-rapporten överensstämmer med den granskade

årsredovisningen och koncernredovisningen.

Vidare omfattar granskningen även en bedömning av huru-

vida koncernens resultat-, balans- och eget kapitalräkningar,

kassaﬂödesanalys samt noter i Esef-rapporten har märkts med

iXBRL i enlighet med vad som följer av Esef-förordningen.

Års- och hållbarhetsredovisning 2023

144

Revisorns granskning av bolagsstyrningsrapporten

Det är styrelsen som har ansvaret för bolagsstyrningsrapporten

på sidorna 36–46 och för att den är upprättad i enlighet med

årsredovisningslagen.

Vår granskning har skett enligt FAR:s uttalande RevR 16 Revi-

sorns granskning av bolagsstyrningsrapporten. Detta innebär att

vår granskning av bolagsstyrningsrapporten har en annan inrikt-

ning och en väsentligt mindre omfattning jämfört med den inrikt-

ning och omfattning som en revision enligt International Standards

on Auditing och god revisionssed i Sverige har. Vi anser att denna

granskning ger oss tillräcklig grund för våra uttalanden.

En bolagsstyrningsrapport har upprättats. Upplysningar i enlig-

het med 6 kap. 6 § andra stycket punkterna 2–6 årsredovisnings-

lagen samt 7 kap. 31 § andra stycket samma lag är förenliga med

årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar samt

är i överensstämmelse med årsredovisningslagen och lagen om

årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag.

Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB, 113 97 Stockholm,

utsågs till AB Svensk Exportkredit (publ)s revisor av bolagsstäm-

man den 27 mars 2023 och har varit bolagets revisor sedan

22 mars 2017.

Stockholm den 23 februari 2024

Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB

Anneli Granqvist

Peter Sott

Auktoriserad revisor

Huvudansvarig revisor

Års- och hållbarhetsredovisning 2023

145

Inledning

Vi har fått i uppdrag av styrelsen och företagsledningen i AB

Svensk Exportkredit (publ) att granska AB Svensk Export-

kredits

hållbarhetsredovisning för år 2023. Företaget har

deﬁnierat hållbarhetsredovisningens omfattning på sid 114,

vilket även utgör den lagstadgade hållbarhetsrapporten. Inom

ramen för vårt uppdrag, och detta uttalande, har inte upplys-

ningarna på sid 122 gällande scope 3 kategori 15 eller not 13

Klimatrelaterade risker och möjligheter (TCFD) inkluderats.

Styrelsens och företagsledningens ansvar

för hållbarhetsredovisningen

Det är styrelsen och företagsledningen som har ansvaret för

att upprätta hållbarhetsredovisningen inklusive den lagstad-

gade hållbarhetsrapporten i enlighet med tillämpliga kriterier

respektive årsredovisningslagen. Kriterierna framgår på sidan

114 i hållbarhetsredovisningen, och utgörs av de delar av

ramverket för hållbarhetsredovisning utgivet av GRI (Global

Reporting Initiative) som är tillämpliga för hållbarhetsredovis-

ningen, samt av företagets egna framtagna redovisnings- och

beräkningsprinciper. Detta ansvar innefattar även den interna

kontroll som bedöms nödvändig för att upprätta en hållbar-

hetsredovisning som inte innehåller väsentliga felaktigheter,

vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag.

Revisorns ansvar

Vårt ansvar är att uttala en slutsats om hållbarhetsredovis-

ningen grundad på vår granskning och lämna ett yttrande

avseende den lagstadgade hållbarhetsrapporten. Vårt upp-

drag är begränsat till den historiska information som redovisas

och omfattar således inte framtidsorienterade uppgifter.

Vi har utfört uppdraget i enlighet med ISAE 3000

(omarbetad) Andra bestyrkandeuppdrag än revisioner och

översiktliga granskningar av historisk ﬁnansiell information.

Uppdraget består av en revision av hållbarhetsredovisningen

som helhet. En revision syftar till att uppnå en rimlig säker-

het, för att försäkra oss om att informationen inte innehåller

väsentliga felaktigheter. En revision innefattar att granska ett

urval av underlagen för kvantitativ och kvalitativ information

i hållbarhetsredovisningen. Vi har utfört vår granskning avse-

ende den lagstadgade hållbarhetsrapporten i enlighet med

FARs rekommendation RevR 12 Revisorns yttrande om den

lagstadgade hållbarhetsrapporten. En granskning enligt RevR

12 har en annan inriktning och en betydligt mindre omfattning

jämfört med den inriktning och omfattning som en revision

enligt International Standards on Auditing och god revisions-

sed i övrigt har.

Revisionsföretaget tillämpar ISQM 1 (International Standard

on Quality Management) och har därmed ett allsidigt system

för kvalitetskontroll vilket innefattar dokumenterade riktlinjer

och rutiner avseende efterlevnad av yrkesetiska krav, standar-

der för yrkesutövningen och tillämpliga krav i lagar och andra

författningar. Vi är oberoende i förhållande till AB Svensk

Exportkredit enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt

fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav.

De granskningsåtgärder som vidtas vid en granskning enligt

RevR12 gör det inte möjligt för oss att skaﬀa oss en sådan

säkerhet att vi blir medvetna om alla viktiga omständigheter

som skulle kunna ha blivit identiﬁerade om en revision utförts.

Den uttalade slutsatsen grundad på en granskning enligt

RevR12 har därför inte den säkerhet som en uttalad slutsats

grundad på en revision har.

Vår granskning utgår från de av styrelsen och företags-

ledningen valda kriterier, som deﬁnieras ovan. Vi anser att

dessa kriterier är lämpliga för upprättande av hållbarhets-

redovisningen.

Vi anser att de bevis som vi skaﬀat under vår granskning

är tillräckliga och ändamålsenliga i syfte att ge oss grund för

vårt uttalande nedan.

Uttalande

Grundat på vår revision anser vi att den information i hållbar-

hetsredovisningen som omfattas av vårt uppdrag, i allt väsent-

ligt, har upprättats i enlighet med de ovan av styrelsen och

företagsledningen angivna kriterierna.

En lagstadgad hållbarhetsrapport har upprättats.

Stockholm den 23 februari 2024

Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB

Anneli Granqvist

Auktoriserad revisor

Revisorns rapport från revision av hållbarhets-

redovisningen samt yttrande avseende den

lagstadgade hållbarhetsrapporten

Till bolagsstämman i AB Svensk Exportkredit

(publ), org. nr 556084-0315

Års- och hållbarhetsredovisning 2023

146

A-, B- och C-projekt

Projekt och projektrelaterad ﬁnansie-

ring klassiﬁceras enligt OECD:s riktlinjer

för social och miljömässig hänsyn vid

statsstödda exportkrediter. Kategori

A-projekt innebär att det ﬁnns påtagliga

risker för potentiell miljö- och social

påverkan. Kategori B-projekt innebär

viss sådan potentiell påverkan och kate-

gori C projekt bedöms ha ingen eller

mycket liten påverkan.

Attraktiv arbetsgivare

Attraktiv arbetsgivare mäts som ett

index med max 100 där följande områ-

den ingår: ledarskap, arbetsbelastning,

intressant jobb, utvecklingsmöjligheter,

jämställdhet och avsaknad av dis-

kriminering, mobbning och sexuella

trakasserier.

Avkastning på eget kapital efter skatt

Nettoresultat, uttryckt i procent per

annum av innevarande års genomsnitt-

liga (beräknat på rapportperiodens ingå-

ende och utgående balans) egna kapital.

Avkastning på tillgångar efter skatt

Nettoresultat, uttryckt i procent per

annum av innevarande års genomsnitt-

liga (beräknat på rapportperiodens

ingående och utgående balans) balans-

omslutning.

Bruttosoliditetsgrad

Primärkapitalet uttryckt i procent av ett

exponeringsmått beräknat i enlighet

med CRR (se not 24).

CIRR-krediter som andel av nyutlåning

Andel statsstödda exportkrediter

(CIRR) av nyutlåning.

CIRR-systemet

CIRR-systemet utgörs av svenska

statens system för statsstödda export-

krediter (CIRR-krediter).

Ekvatorprinciperna

Ramverk för riskhantering som antagits

av internationella ﬁnansinstitut för att

fastställa, bedöma och hantera miljö-

och sociala risker i projekt.

Empowerment

Empowerment mäts som ett index

med max 100 utifrån hur medarbetarna

uppfattar att de har motivation, vilja,

befogenheter och kompetens för att

bidra till verksamheten.

ESG-faktorer (impact-in)

ESG-faktorer är miljö och klimat-,

sociala och styrningsrelaterade faktorer

som potentiellt kan ha en positiv eller

negativ påverkan på SEK:s motpar-

ters ﬁnansiella ställning eller solvens

och, i förlängningen, på SEK:s risker

(impact-in).

Genomsnittliga räntebärande skulder

I posten ingår utestående upplåning och

efterställda skulder (förlagslån). Beräk-

nat på rapportperiodens ingående och

utgående balans.

Genomsnittliga räntebärande tillgångar

I posten ingår likvida medel, stats-

skuldsförbindelser/statsobligationer,

andra räntebärande värdepapper än

utlåning, utlåning dokumenterad som

räntebärande värdepapper, utlåning till

kreditinstitut och utlåning till allmän-

heten. Beräknat på rapportperiodens

ingående och utgående balans.

Gröna lån

Gröna lån kategoriseras enligt SEK:s

ramverk för upplåning via gröna obli-

gationer samt ramverket för hållbara

obligationer. Syftet är att stimulera

gröna satsningar som är miljömässigt

hållbara och som bidrar till ett eller ﬂera

av de sex miljömålen i EU:s taxonomi.

Hållbara grunder

SEK:s uppdrag är att på kommersiella

och hållbara grunder säkerställa till-

gång till ﬁnansiella lösningar för svensk

exportnäring. Med hållbara grunder

avses att bedriva verksamheten på

ett sätt som gynnar hållbar utveckling

vilket innebär att agera ansvarsfullt och

minimera risken för negativ påverkan

och även tillvarata möjligheter till ett

hållbart värdeskapande.

Hållbarhetsklassade lån

Hållbarhetsklassade lån avser grön,

social och hållbarhetslänkad utlåning.

Hållbarhetslänkade lån

Hållbarhetslänkade lån är rörelseﬁnan-

siering som är kopplad till låntagarens

mål inom hållbarhet, till exempelvis

energieﬀektivisering, minskade trans-

porter eller minskat antal olyckor.

SEK:s hållbarhetslänkade lån är base-

rade på LMA (Loan Market Associa-

tion) principer.

Hållbarhetsrisk (impact-out)

Hållbarhetsrisk deﬁnieras av SEK som

risken för att SEK:s utlåningsverksamhet

eller likviditetsinvesteringar direkt eller

indirekt påverkar sin omgivning negativt

inom områdena etik, korruption, miljö

och klimat, mänskliga rättigheter eller

arbetsvillkor (impact-out). I mänskliga

rättigheter ingår barnrättsperspekti-

vet, i arbetsvillkor ingår jämställdhet

och mångfald och i etik ingår skatte-

transparens.

Likviditetstäckningsgrad

Likviditetstäckningsgraden (LCR) –

likviditetsmått som visar storleken på

SEK:s höglikvida tillgångar i relation

till bolagets nettokassautﬂöde inom

30 kalenderdagar. LCR på 100 procent

innebär att bolagets likviditetsreserv är

tillräckligt stor för att bolaget ska kunna

hantera ett stressat likviditetsutﬂöde

i 30 dagar. EU-reglerna tar, till skillnad

från FI-reglerna, bland annat hänsyn till

utﬂöden som motsvarar de behov av att

ställa säkerheter avseende derivat som

skulle uppstå till följd av eﬀekterna av

ett negativt marknadsscenario.

Medelstora företag

Företag med en årsomsättning mellan

Skr 500 miljoner och Skr 5 miljarder.

Ny långfristig upplåning

Nyupplåning med löptider längre än

ett år. Mätetalet är baserat på aﬀärsdag.

I rapport över kassaﬂöden i koncernen

visas beloppet baserat på likviddag.

Dessa belopp kan skilja sig något åt då

tidpunkten för aﬀärsdag och likviddag

kan inträﬀa i olika rapportperioder.

Deﬁnitioner

Års- och hållbarhetsredovisning 2023

147

Nyutlåning

Nyutlåning avser alla nya accepterade

krediter, oavsett löptid. All nyutlåning är

inte rapporterad i rapport över ﬁnansiell

ställning och rapport över kassaﬂöden

i koncernen utan viss del är avtalade,

ej utbetalda krediter (se not 23). De

rapporterade beloppen för avtalade,

ej utbetalda krediter kan komma att

förändras när de rapporteras i rapport

över ﬁnansiell ställning, till exempel

på grund av förändrade valutakurser.

Primärkapitalrelation

Kapitalrelationen är kvoten av primär-

kapital och totalt riskexponeringsbelopp.

RAROC

(Risk-Adjusted Return On Capital)

Kvoten mellan förväntad intjäning

med avdrag för förväntad förlust samt

allokerade kostnader och ianspråk-

taget eget kapital.

Resultat per aktie före och

efter utspädning (Skr)

Nettoresultat dividerat med genom-

snittligt antal aktier som uppgår till

3 990 000 för samtliga perioder.

Riskexponeringsbelopp

Tillgångar och andra åtaganden

justerade för deras risk i enlighet med

EU:s förordning 575/2013.

Sociala lån

Sociala lån kategoriseras enligt SEK:s

ramverk för hållbara obligationer.

Syftet är att stimulera investeringar

som är socialt hållbara inom exempel-

vis hälso- och sjukvården, utbildning,

grundläggande infrastruktur eller

livsmedelstrygghet.

Stabil nettoﬁnansieringskvot

Stabil ﬁnansiering i relation till bolagets

illikvida tillgångar under ett stressat

ettårsscenario beräknat i enlighet

med Basel III.

Stora företag

Företag med en årsomsättning över

Skr 5 miljarder.

Svenska exportörer

Företag som exporterar från Sverige eller

underleverantörer till dessa företag.

Systemexport

Innebär export av lösningar där ﬂera

leverantörer bidrar.

Total kapitalrelation

Kapitalrelationen är kvoten av total

kapitalbas och totalt riskexpone-

ringsbelopp.

Total utlåningsportfölj

I posten ingår utlåning dokumente-

rad som räntebärande värdepapper,

utlåning till kreditinstitut, och utlåning

till allmänheten. Avdrag görs för kon-

tantsäkerheter enligt säkerhetsavtal

för derivatkontrakt och depositioner

där tiden till förfall överstiger tre måna-

der. Med utlåning avses krediter som

lämnats i form av räntebärande värde-

papper likväl som krediter som lämnats

mot traditionell dokumentation. Dessa

belopp utgör SEK:s verkliga utlåning.

Utestående upplåning

Summan av skulder till kreditinstitut,

upplåning från allmänheten och emitte-

rade värdepapper.

Utestående samt avtalade,

ej utbetalda krediter

Utgörs av total utlåningsportfölj

tillsammans med avtalade ej utbetalda

krediter. Enligt SEK:s uppfattning utgör

dessa belopp användbara mätetal på

SEK:s utlåningsvolymer (se rapport över

ﬁnansiell ställning, not 11 och not 23).

Års- och hållbarhetsredovisning 2023

148