1FOLRR5RWTWWI397R131 2020-01-01 2020-12-31 1FOLRR5RWTWWI397R131 2021-01-01 2021-12-31 1FOLRR5RWTWWI397R131 2022-01-01 2022-12-31 1FOLRR5RWTWWI397R131 2021-12-31 1FOLRR5RWTWWI397R131 2022-12-31 1FOLRR5RWTWWI397R131 2020-12-31 1FOLRR5RWTWWI397R131 2019-12-31 1FOLRR5RWTWWI397R131 2020-01-01 2020-12-31 ifrs-full:RetainedEarningsMember 1FOLRR5RWTWWI397R131 2020-01-01 2020-12-31 ifrs-full:ReserveOfCashFlowHedgesMember 1FOLRR5RWTWWI397R131 2020-01-01 2020-12-31 ifrs-full:ReserveOfChangeInFairValueOfFinancialLiabilityAttributableToChangeInCreditRiskOfLiabilityMember 1FOLRR5RWTWWI397R131 2020-01-01 2020-12-31 ifrs-full:ReserveOfRemeasurementsOfDefinedBenefitPlansMember 1FOLRR5RWTWWI397R131 2020-01-01 2020-12-31 ifrs-full:IssuedCapitalMember 1FOLRR5RWTWWI397R131 2021-01-01 2021-12-31 ifrs-full:RetainedEarningsMember 1FOLRR5RWTWWI397R131 2021-01-01 2021-12-31 ifrs-full:ReserveOfCashFlowHedgesMember 1FOLRR5RWTWWI397R131 2021-01-01 2021-12-31 ifrs-full:ReserveOfChangeInFairValueOfFinancialLiabilityAttributableToChangeInCreditRiskOfLiabilityMember 1FOLRR5RWTWWI397R131 2021-01-01 2021-12-31 ifrs-full:ReserveOfRemeasurementsOfDefinedBenefitPlansMember 1FOLRR5RWTWWI397R131 2021-01-01 2021-12-31 ifrs-full:IssuedCapitalMember 1FOLRR5RWTWWI397R131 2022-01-01 2022-12-31 ifrs-full:RetainedEarningsMember 1FOLRR5RWTWWI397R131 2022-01-01 2022-12-31 ifrs-full:ReserveOfCashFlowHedgesMember 1FOLRR5RWTWWI397R131 2022-01-01 2022-12-31 ifrs-full:ReserveOfChangeInFairValueOfFinancialLiabilityAttributableToChangeInCreditRiskOfLiabilityMember 1FOLRR5RWTWWI397R131 2022-01-01 2022-12-31 ifrs-full:ReserveOfRemeasurementsOfDefinedBenefitPlansMember 1FOLRR5RWTWWI397R131 2022-01-01 2022-12-31 ifrs-full:IssuedCapitalMember 1FOLRR5RWTWWI397R131 2019-12-31 ifrs-full:RetainedEarningsMember 1FOLRR5RWTWWI397R131 2019-12-31 ifrs-full:ReserveOfRemeasurementsOfDefinedBenefitPlansMember 1FOLRR5RWTWWI397R131 2019-12-31 ifrs-full:ReserveOfChangeInFairValueOfFinancialLiabilityAttributableToChangeInCreditRiskOfLiabilityMember 1FOLRR5RWTWWI397R131 2019-12-31 ifrs-full:ReserveOfCashFlowHedgesMember 1FOLRR5RWTWWI397R131 2019-12-31 ifrs-full:IssuedCapitalMember 1FOLRR5RWTWWI397R131 2020-12-31 ifrs-full:IssuedCapitalMember 1FOLRR5RWTWWI397R131 2020-12-31 ifrs-full:ReserveOfCashFlowHedgesMember 1FOLRR5RWTWWI397R131 2020-12-31 ifrs-full:ReserveOfChangeInFairValueOfFinancialLiabilityAttributableToChangeInCreditRiskOfLiabilityMember 1FOLRR5RWTWWI397R131 2020-12-31 ifrs-full:ReserveOfRemeasurementsOfDefinedBenefitPlansMember 1FOLRR5RWTWWI397R131 2020-12-31 ifrs-full:RetainedEarningsMember 1FOLRR5RWTWWI397R131 2021-12-31 ifrs-full:IssuedCapitalMember 1FOLRR5RWTWWI397R131 2021-12-31 ifrs-full:ReserveOfCashFlowHedgesMember 1FOLRR5RWTWWI397R131 2021-12-31 ifrs-full:ReserveOfChangeInFairValueOfFinancialLiabilityAttributableToChangeInCreditRiskOfLiabilityMember 1FOLRR5RWTWWI397R131 2021-12-31 ifrs-full:ReserveOfRemeasurementsOfDefinedBenefitPlansMember 1FOLRR5RWTWWI397R131 2021-12-31 ifrs-full:RetainedEarningsMember 1FOLRR5RWTWWI397R131 2022-12-31 ifrs-full:IssuedCapitalMember 1FOLRR5RWTWWI397R131 2022-12-31 ifrs-full:ReserveOfCashFlowHedgesMember 1FOLRR5RWTWWI397R131 2022-12-31 ifrs-full:ReserveOfChangeInFairValueOfFinancialLiabilityAttributableToChangeInCreditRiskOfLiabilityMember 1FOLRR5RWTWWI397R131 2022-12-31 ifrs-full:ReserveOfRemeasurementsOfDefinedBenefitPlansMember 1FOLRR5RWTWWI397R131 2022-12-31 ifrs-full:RetainedEarningsMember iso4217:SEK xbrli:shares iso4217:SEK xbrli:shares
SEK stärker exportföre-
tagens konkurrenskraft
och bidrar till jobb och
hållbar tillväxt i Sverige.
AB Svensk Exportkredit
Års- och hållbarhetsredovisning 2022
Läshänvisning till SEK:s års- och hållbarhetsredovisning
AB Svensk Exportkredits (SEK:s) års- och hållbarhetsredovisning 2022
är en kombinerad redovisning där hållbarhetsrapporten ingår. Bolagets
årsredovisning och koncernredovisning ingår på sid 6-133 och är revide-
rade. Förvaltningsberättelsen finns på sid 6-47. Moderbolagets resultat
och tillgångar utgör huvudsakligen koncernens resultat och tillgångar.
Den lämnade informationen i noterna avser, om inget annat anges eller
framgår av sammanhanget, både koncernen och moderbolaget.
Alternativa nyckeltal (Alternative Performance Measures, APM-
mått) är nyckeltal som inte definieras i tillämpligt redovisningsregel-
verk (IFRS) eller i det ärde kapitalkravsdirektivet (CRD IV) eller i EU:s
kapitalkravsförordning nr 575/2013 (CRR). SEK har valt att visa dessa
då de är praxis i branschen eller i enlighet med SEK:s uppdrag från
svenska staten. Nyckeltalen används internt till att följa upp och styra
verksamheten. Dessa mått är inte direkt jämförbara med liknande
nyckeltal som presenteras av andra företag. För ytterligare information
kring APM, se www.sek.se.
SEK med organisationsnummer 556084-0315 har sitt säte i Stock-
holm. SEK är ett publikt bolag i aktiebolagslagens mening. I vissa fall
måste ett publikt bolag lägga beteckningen ”(publ)” till sin firma. För
mer information om SEK:s verksamhet gå in på www.sek.se eller kontakta
SEK via information@sek.se eller telefon +46 8 613 83 00. Design och
produktion: SEK, med produktionsstöd från Ashman Original AB,
Stockholm 2023. Foto: Jan Danielsson, Shutterstock, Unsplash och SEK.
Översikt
Det här är SEK
3
Kort om året
4
Vd har ordet
5
Förvaltningsberättelse
SEK:s verksamhet
Värdeskapande för en hållbar värld
6
Omvärldsfaktorer som påverkar verksamheten
8
Uppföljning av samhällsuppdraget
9
En strategi för att göra mer nytta för fler
10
SEK:s erbjudanden
12
Rekordhög tillväxt av kunder och nyutlåning
14
Ansvarsfull kreditgivning
15
Upplåning och likviditet
16
Case
17
Hållbarhet
Hållbart värdeskapande genom SEK:s affärer
18
En hållbar arbetsplats
20
Hållbarhetsrapport
21
Finansiell översikt
Mål och utfall
22
Året som gått
25
Nyckeltal
30
Risk- och kapitalhantering
31
Bolagsstyrning
Bolagsstyrningsrapport
37
Styrelse
44
Ledning
46
Finansiella rapporter och noter
Finansiella rapporter
Räkningar
48
Noter
57
Hållbarhetsnoter
Noter
117
GRI-index
131
Styrelsens underskrifter
133
Revisionsberättelse
134
Bestyrkanderapport
139
Definitioner
140
Innehåll
Det här är SEK
Sedan 1962 har lån från SEK gjort det möjligt för svenska företag
att växa – att utöka sin produktion, anställa fler och sälja varor
och tjänster till kunder i hela världen. Med utlåning i cirka 60
länder kan SEK också ge tillgång till ett helt ekosystem av banker,
företag och samarbetspartners runt om i världen, vilket ger före-
tagen konkurrensfördelar vid internationella affärer.
Svenska företag ligger i framkant när det kommer till inno-
vation, teknologi och digitalisering för hållbara lösningar.
Det skapar nya exportmöjligheter när många länder ställer om
till ett fossilfritt samhälle. SEK:s uppgift är att stärka företagens
konkurrenskraft genom att erbjuda konkurrenskraftig finansie-
ring, både i Sverige och utomlands. En framgångsrik svensk
exportindustri med nytänkande lösningar för hållbar utveckling
är ett av de viktigaste bidragen som Sverige kan ge till den glo-
bala omställningen.
SEK fyller en väldefinierad funktion i företagens totala låne-
portfölj. Bolaget är specialiserat på internationell exportfinan-
siering och dess främsta intresse är att svenska exportföretag ska
lyckas med fler exportaffärer. Det var precis därför SEK en gång
bildades – för att möjliggöra fler affärer för svenska exportföre-
tag, och därmed bidra till jobb och tillväxt i Sverige.
Uppdrag
SEK:s uppdrag är att på kom-
mersiella och hållbara grunder
finansiera svenska exportföretag,
deras underleverantörer och
utländska kunder. SEK finansierar
även omställning i Sverige och
utomlands. I uppdraget ingår även
att administrera det statsstödda
CIRR-systemet.
Vision
En hållbar värld genom
ökad svensk export.
Värdegrund
Professionella
Enkla
Relationsbyggande
Års- och hållbarhetsredovisning 2022
3
Översikt
SEK har
engagerade medarbetare
Empowerment
Empowerment mäter motivation,
befogenhet och kompetens.
78
av våra kunder kan
rekommendera oss till andra.
Kort om året
miljarder Skr
i nyutlåning
133
SEK har haft en stark tillväxt och nyutlåningsvolymen blev den högsta i bolagets historia. Året har präglats av
Rysslands krig i Ukraina, geopolitisk oro, hög inflation och en volatil kapitalmarknad. Som så ofta i turbulenta
tider ökade efterfrågan på finansiering från SEK vilket skapade hög aktivitet inom såväl utlåning- som upp-
låningsverksamheten.
miljarder Skr
i total utlåningsportfölj
273
miljoner Skr
i rörelseresultat
1 471
på eget kapital
miljoner Skr
5,5%
2 179
700
miljoner euro i
grön obligation
Avkastning
Räntenetto
Rating
95%
Rekommendation
AA+
Aa1
Standard & Poor’s
Moody’s
4
Års- och hållbarhetsredovisning 2022
Översikt
Vd har ordet
SEK skapar värde för fler kunder
Ännu ett händelserikt år har passerat. SEK har fyllt 60 år, nått rekordhög nyutlåning och tillväxt i kund-
basen, gjort sin första publika gröna eurotransaktion och tagit flera viktiga steg för att fördjupa relationen
med befintliga kunder.
I januari befann vi oss fortfarande i högkonjunktur. Återhämt-
ningen efter pandemin gick snabbt, efterfrågan var hög och
många företag upplevde en större efterfrågan än vad de hade
produktionskapacitet att möta.
Med Rysslands invasion av Ukraina förändrades läget radi-
kalt. Kriget har skapat flyktingströmmar, geopolitisk oro och
stort humanitärt lidande. Kriget och kvarvarande effekter från
pandemin har försämrat förutsättningarna för svensk export-
näring genom ökade transport- och bränslepriser, utbudsstör-
ningar, hög inflation och därtill en minskad riskvilja på kapital-
marknaden. Samtidigt kvarstår företagens omställningsbehov.
Den ekonomiska tillväxttakten avtar och vi går sannolikt in i
ett lågkonjunkturscenario under 2023.
Enligt Exportkreditbarometerns höstmätning, räknar vart
ärde exportföretag med att deras finansieringsbehov trots
detta kommer att öka under det närmaste året. Samtidigt tror
majoriteten att det kommer att bli svårare att finansiera sig,
såväl via kapitalmarknaden som via bankmarknaden under
samma period.
Vid årets slut nådde SEK en nyutlåningsvolym på 133
miljarder kronor, en ökning med 73 procent jämfört med före-
gående år och den högsta i bolagets historia. Under året har vi
även ökat vår kundbas med 14 procent.
Allt fler kunder investerar för att minska sina utsläpp av
växthusgaser och effektivisera sin energianvändning. SEK:s
ambition är att vara en positiv kraft i klimatomställningen
som sker i Sverige och internationellt. SEK har bland annat
finansierat Preems omställning av oljeraffinaderiet i Lysekil i
syfte att öka andelen förnybara bränslen. Ett annat exempel
är finansiering av mineralgödselbolaget Cinis Fertilizers första
produktionsanläggning för cirkulärt och fossilfritt kaliumsulfat.
Under året har vi ökat våra gröna tillgångar i låneportföljen
från 7,5 till 9,5 procent. För att öka tillväxttakten ytterligare
fortsätter vi att utveckla våra erbjudanden, vår kompetens och
vårt arbetssätt.
Vi har genomfört flera lyckade upplåningstransaktioner trots
en turbulent marknad. Vårt höga anseende på de globala
kapitalmarknaderna tillsammans med att vi rankas som en av
världens säkraste banker ger goda förutsättningar för att vi
även i svåra tider kan ta upp finansiering för att stödja svensk
export. I juni emitterade vi 700 miljoner euro i en grön obli-
gation kopplad till vårt nya ramverk för hållbara obligationer.
Det var den första publika emissionen i euro av SEK sedan
2013. Under hösten genomförde vi ytterligare en betydande
emission i euro. Transaktionerna är en del av en strategisk sats-
ning från vår sida för att diversifiera upplåningen och bredda
investerarbasen.
Med fokus på att göra SEK:s erbjudande tillgängligt för fler
svenska exportörer har vi bland annat ökat satsningen på att
nå medelstora kunder och bearbetat nya branscher. Vi har
utvecklat vår bankstrategi, förstärkt teamet inom Internatio-
nell finansiering och tagit fram ett nytt erbjudande, Revolving
Credit Facilities. Vi har också genomfört rekryteringar till
följande roller i företagsledningen: CIO, HR-chef, hållbarhets-
chef och chef för Internationell finansiering.
Det gångna året firade SEK 60 år och uppdraget att tillhan-
dahålla finansiering till svensk exportnäring på kommersiella
och hållbara grunder är mer relevant idag än någonsin.
SEK stärker konkurrenskraften hos företagen och bidrar till
jobb och tillväxt i Sverige.
”SEK:s ambition är att vara en positiv
kraft i klimatomställningen som sker i
Sverige och internationellt.”
Ett av våra mål är att bli en lika självklar partner inom hållbar
finansiering som inom internationell finansiering. Vi har bland
annat etablerat en funktion för Hållbarhet och samarbetar
med EKN för en ökad samsyn kring hållbarhetskomplexa
transaktioner. Internationella riktlinjer, framför allt FN:s Global
Compact och FN:s globala mål för hållbar utveckling, är väg-
ledande för vårt hållbarhetsarbete.
Magnus Montan, vd på SEK
Års- och hållbarhetsredovisning 2022
5
Översikt
Värdeskapande för en hållbar värld
– genom ökad svensk export
SEK använder olika former av kapital och resurser för att skapa värde för olika intressenter och för att
uppfylla uppdraget.
Resurser SEK använder
Finansiellt kapital
Eget kapital
Skr 21,6 mdr
Upplåning på kapitalmarknaden
Skr 326,3 mdr
varav grön upplåning
6%
Humankapital
Anställda
283
Konsulter
72
Relationskapital
Team Sweden
Svenska och
internationella banker
Investerare
Strukturkapital
Policyer och instruktioner
IT-system och processer
Hög kreditrating AA+, Aa1
Hållbarhetsrating
Negligible Risk
Miljökapital
Direkta utsläpp (scope 1) ton CO
2
e
0
Indirekta utsläpp (scope 2, 3) ton CO
2
e
325
Klimatkompensation ton CO
2
e
326
6
Års- och hållbarhetsredovisning 2022
SEK:s verksamhet
Värde SEK skapar
Svensk exportnäring
SEK skapar värde genom att bidra till att fler håll-
bara exportaffärer genomförs. Att antalet kunder
och slutkunder ökar och att fler svenska företag
levererar i internationella projekt, är ett kvitto på
att SEK gör nytta.
Nyutlåning
Skr 133 mrd
Ökning av kundbasen
14%
Nöjda kunder
91%
Ägare
SEK:s ägare svenska staten ska få utdelning och
avkastning i nivå med fastställda mål. Genom sam-
hällsuppdraget att administrera CIRR-systemet ska-
pas mervärde för svenska exportörer. SEK ska också
kunna vara ett verktyg för staten när marknaden inte
fullgott kan förse exportnäringen med finansiering.
Föreslagen utdelning
Skr 233 mn
Avkastning på eget kapital
5,5%
Mervärde av exportkrediter
72%
Skatt och resolutionsavgift
Skr 502 mn
Sverige och världen
SEK ställer krav och bidrar med kompetens för
att utveckla verksamheter, samhällen och länder
i samband med finansieringen av svensk export,
klimatomställningen i Sverige och i världen och
hållbara projekt.
Indirekt bidrag till Sveriges BNP
Skr 93 mdr
Indirekt bidrag till antal arbetstillfällen
111 000
Grön, social och hållbarhetslänkad
utlåning
Skr 32,6 mdr
Medarbetare
SEK ska vara en attraktiv arbetsgivare där bola-
gets medarbetare brinner för uppdraget och
har kraften och verktygen att göra skillnad.
Empowerment
78
Attraktiv arbetsgivare
84
Års- och hållbarhetsredovisning 2022
7
SEK:s verksamhet
Omställning till en hållbar värld
I många länder pågår arbetet med omställning till en
hållbar framtid med utgångspunkt i FN:s 17 globala
mål för hållbar utveckling. Investeringar riktas mot
utveckling av ny teknik, hållbar infrastruktur och förny-
bara energilösningar. Svenska företag ligger ofta långt
framme i utvecklingen av hållbara lösningar. Ett grönt
teknikskifte skapar därför möjligheter för svenska före-
tag att exportera och bidra till omställningen utanför
Sveriges gränser. Klimatomställningen är kapitalkrä-
vande och investeringshorisonten ofta mycket lång.
SEK är en av de aktörer som bidrar med finansiering till
satsningar både i Sverige och internationellt där leve-
ranser från svenska företag är en del av lösningen.
Omvärldsfaktorer som påverkar verksamheten
Globala trender och händelser påverkar SEK och SEK:s kunder på kort och lång sikt. Samhällets hållbara
omställning och digitalisering fortgår parallellt med stora geopolitiska och makroekonomiska förändringar.
Konjunkturnedgång
Stora omvärldsförändringar har skett under 2022 som
påverkar SEK och deras kunder. Rysslands invasion av
Ukraina, höga energi- och livsmedelspriser, höjda rän-
tor, utbudsstörningar, inbromsning i Kina, minskad köp-
kraft och hög osäkerhet drar ner tillväxten. En svag
krona bidrar till ytterligare osäkerhet och inflation även
om den ger dragkraft till svensk export. Återhämt-
ningen efter pandemin har bytts ut mot minskad till-
växt. Omvärldsfaktorerna som påverkar företagens
risker och möjligheter påverkar även SEK och efter-
frågan på SEK:s erbjudanden.
Regelverk
Införandet av EU-taxonomin för klassificering av vad
som är grönt pågår. För finansiella företag tillkommer
krav på upplysningar under Pelare 3 avseende ESG-
risker i utlåningsportföljen, omfattande krav på hållbar-
hetsrapportering under CSRD-direktivet, krav på ram-
verk för riskhantering av ESG-relaterade risker samt
utökad tillsyn. Inom EU pågår också införandet av nya
kapitalkravsregler, kallat Basel IV, med påverkan på SEK.
Digitalisering
Den digitala utvecklingen går snabbt och fick en extra
skjuts av pandemin. Möjligheten att till viss del arbeta
på distans är numera vardag för SEK:s medarbetare
liksom för medarbetarna i många andra företag. Ökade
krav på information om kunder och affärer, inte minst
inom hållbarhetsområdet, driver behovet av digitali-
sering av SEK:s processer. Bakomliggande drivkrafter
är nya rapporteringskrav, men även behov av att förstå
nya risker och möjligheter. Processer som i många fall
fortfarande baseras på en manuell hantering behöver
utvecklas för att effektivt kunna hantera allt större
datamängder.
8
Års- och hållbarhetsredovisning 2022
SEK:s verksamhet
SEK administrerar det statsstödda exportkreditsystemet,
CIRR-systemet, vilket är ett av riksdagen särskilt beslutat
samhällsuppdrag. CIRR (Commercial Interest Reference Rate)
innebär att exportörens kund får finansiering till en fast ränta
under hela kredittiden. CIRR följer OECD:s riktlinjer som ser
till att enskilda länder inte gynnar sin exportindustri på fel sätt.
Den samhällsekonomiska nyttan av detta uppdrag ska
utvärderas, dels genom att mäta det mervärde SEK adderar
avseende exportkrediter varav CIRR utgör en del, och dels
genom intressentdialogen. Intressentdialogen finns redovisad
i hållbarhetsnot 2.
SEK följer upp samhällsuppdraget genom en kundunder-
sökning som genomförs vartannat år. Nedan redovisas delar
av undersökningen som genomfördes hösten 2022. Eftersom
målgruppen som svarat på frågor om exportkrediter inte är
jämförbar med respondenterna i 2020 års undersökning finns
inga jämförelsetal.
1.
”Har SEK:s exportkrediter bidragit till att kundernas
exportaffärer blivit av?”
53 procent av de som anlitat SEK avseende exportkrediter
upplever att SEK:s krediter bidragit mycket eller väldigt
mycket till att deras exportaffärer har blivit av.
2.
”Anledningen till att exportföretagen valde
att samarbeta med SEK”
Resultatet redovisas i öppna svar där kunderna bland
annat säger att SEK har attraktiva erbjudanden med för-
måga att skräddarsy lösningar. De uppskattar också hög
kompetens, helhetssyn på affären och ett flexibelt arbets-
sätt. Andra skäl som nämns är tillgången till exportkredit-
systemet och att SEK är en stabil och långsiktig partner.
3.
”Om samarbetet motsvarat kundernas förväntningar”
73 procent av kunderna uppger att samarbetet överträf-
fat förväntningarna. 27 procent svarar att samarbetet är
mycket bättre än förväntat.
4.
”SEK:s styrkor och åtgärdsbehov”
De tre främsta styrkorna kunderna lyfter fram är att SEK är
förtroendeingivande, har kompetenta och kunniga med-
arbetare och ett gott rykte. Kunderna tycker dock att SEK
bör vara mer proaktiva och ge mer information om tjänster
och produkter.
5.
”Hur kunderna upplever det svenska exportkredit-
systemet jämfört med motsvarande system i viktiga
konkurrentländer”
91 procent av kunderna anser att det svenska export-
kreditsystemet är bättre jämfört med systemen i viktiga
konkurrentländer.
Uppföljning av samhällsuppdraget
SEK ska bidra till ökad svensk export, fler arbetstillfällen i
Sverige och en mer hållbar värld. Fler företag i Sverige ska
ges möjlighet att använda det svenska exportkreditsystemet
och SEK ska erbjuda fler utländska köpare finansiering för köp
av svenska varor och tjänster. SEK finansierar klimatomställ-
ningen i Sverige och bidrar till att svenska företag stärker sin
konkurrenskraft genom tillgång till hållbar infrastruktur och
utveckling av ny grön teknik.
SEK utvecklas i takt med marknadens behov
SEK ska säkerställa en hållbar finansiering av svensk export-
näring – oavsett hur exportföretagen ser ut i framtiden. För
att klara detta måste SEK arbeta nära kunderna och anpassa
erbjudandet efter deras behov. Kunderna värdesätter SEK:s
kunnande och kompetens. De anser att SEK är en långsiktig
samarbetspartner, förstår deras affär och är lätta att samarbeta
med. Relationer är en av flera styrkor. SEK är en relationsbank,
inom både utlåning och upplåning.
SEK:s tillväxt ska främst komma från export- och projekt-
finansiering, men rörelsefinansiering är fortsatt viktig som
insteg för nya kunder och för långsiktiga kundrelationer. Den
är också en förutsättning för att kunna agera som ett verktyg
för staten i kriser. SEK sätter kunden och nyttan i fokus och
väljer inte bort svåra affärer och komplexa marknader som
kräver hög kompetens.
Genom satsningen på samarbeten med EPC-bolag (Equip-
ment, Procurement and Construction) kan SEK även hjälpa
mindre företag att exportera genom leveranser in i internatio-
nella projekt där SEK deltar i finansieringen.
SEK ska utnyttja teknikens nya möjligheter för att betjäna
kunderna effektivt. Förmågan till ständig förändring ska öka.
En drivande kraft i omställningen
Omställningen till en klimatneutral ekonomi i linje med Paris-
avtalets 1,5 graders mål för med sig stora investeringsbehov i
Sverige och globalt. SEK har kompetens och lång erfarenhet
av att arbeta med stora internationella projekt som kan omsät-
tas till klimatomställningsprojekt i Sverige. Målbilden är att
hållbar finansiering ska bli en lika självklar del av SEK:s varu-
märke som internationell finansiering är idag.
Omställningen innebär både stora affärsmöjligheter och
risker. Olika länder har satt olika ambitionsnivåer för när och
hur klimatneutralitet ska uppnås. SEK verkar i många markna-
der och måste därmed förhålla sig till skiftande krav och mog-
nad. Bolag som är svåra att ställa om kommer att ha höga risker
och får svårare att attrahera investeringar. SEK måste förstå
och hantera de riskerna.
Medarbetarnas kunskap inom hållbar finansiering utvecklas
kontinuerligt och adderar mervärde till kunderna. SEK ska
utvärdera och förstå möjligheter och risker i nya branscher
En strategi för att göra mer nytta för fler
SEK har under 60 år framgångsrikt utvecklat och anpassat verksamheten till nya behov och förutsättningar
i syfte att skapa mesta möjliga nytta för svensk exportnäring. Utvecklingen av SEK fortsätter med utgångs-
punkt i uppdraget från ägaren.
SEK har kompetens och lång
erfarenhet av att arbeta med stora
internationella projekt som kan
omsättas till klimatomställnings-
projekt i Sverige. Målbilden
är att hållbar finansiering ska
bli en lika självklar del av SEK:s
varumärke som internationell
finansiering är idag.
10
Års- och hållbarhetsredovisning 2022
SEK:s verksamhet
Strategi
och företag, finansiera omställningen i Sverige och genom det
hjälpa svensk teknik och innovation ut i världen.
För att lyckas ska SEK öka bearbetningen mot branscher
som är viktiga för klimatomställningen, prioritera kunder med
en hög potential för minskade växthusgasutsläpp och samar-
beta med våra kunder i arbetet med klimatomställningen.
Tillsammans kan vi mer
I kundarbetet samverkar SEK inom Team Sweden, med andra
svenska och utländska organisationer samt svenska och
utländska banker. Banksamarbeten är mycket viktiga både
internationellt, för exportaffärer, och regionalt, för att nå nya
kunder. Internationella frivilligorganisationer och civilsam-
hället påverkar hur SEK bedriver sin affär och är intressenter
kring hållbarhetsområdet. För att realisera strategin behöver
SEK fortsätta utvecklingen av samarbeten med svenska och
internationella partners.
Kulturen är den viktigaste möjliggöraren
SEK:s värdegrund är en förutsättning för att lyckas med
strategin. Uppdraget att främja svensk export och finansiera
omställningen engagerar och ger energi samt bidrar till en
positiv företagskultur. Värdegrunden bygger på att medar-
betarna i sina yrkesroller strävar efter att vara professionella,
göra det svåra enkelt och att bygga hållbara relationer. Genom
att leva efter värdegrunden skapas en kultur där medarbe-
tarna trivs och presterar.
SEK:s tillväxt ska främst komma från export- och projektfinansiering, men rörelsefinansiering är fortsatt viktig som insteg för nya kunder och för
långsiktiga kundrelationer.
•
SEK ska utvecklas i takt med kundernas
behov för att göra mer nytta för fler
•
Genom att aktivt hantera risker och
möjligheter ska SEK vara en drivande kraft
i omställningen
•
Branscher som är viktiga för klimatomställ-
ningen och kunder med hög potential för
minskade växthusgasutsläpp ska prioriteras
•
Nya affärsmöjligheter ska skapas genom
partners och samarbeten
•
Medarbetarnas kompetens ska utvecklas
kontinuerligt för att addera mervärde
Års- och hållbarhetsredovisning 2022
11
SEK:s verksamhet
SEK:s erbjudanden
SEK lånar ut pengar till svenska exportföretag, deras underleverantörer och utländska kunder som ser oss
som en kompetent och långsiktig specialistpartner. Med utlåning i cirka 60 länder är SEK lika global som de
själva och öppnar dörrar till ett helt ekosystem av banker, företag och samarbetspartners runt om i världen.
Genom SEK:s utlåning runt om i världen, ofta i komplexa
marknader, har SEK byggt upp betydande kompetens kring
utvärdering av risker och möjligheter kopplat till hållbarhet.
Intresset för hållbara investeringar och affärer växer och i takt
med det utvecklas SEK:s erbjudanden för att möta kunders
och investerares behov. SEK räknar med att efterfrågan på
den här typen av finansiering kommer att öka snabbt efter-
som behovet av omställning är stort, både i Sverige och glo-
balt. SEK erbjuder en mängd olika finansieringslösningar med
såväl korta som långa löptider till såväl svenska exportörer
som exportörernas utländska kunder. Nedan presenteras de
vanligaste erbjudandena.
Lån i lokal valuta
SEK är en av de aktörer på marknaden
som erbjuder finansiering i flest
valutor. Lånet kan lämnas i annan
valuta än den som köpekon-
traktet är tecknat i. Om priset
är överenskommet i svenska
kronor men låntagaren vill ha USD,
kan lånet lämnas i motsvarande värde i
USD. Det ger även svenska företag med
dotterbolag i utlandet möjlighet att låna
i lokal valuta för att eliminera ränte-
och valutarisk.
Rörelsefinansiering
Rörelsefinansiering riktar sig till exporte-
rande företag som till exempel behöver
kapital till insatsvaror, investera i en ny
anläggning, utöka produktionen eller
bredda sin finansie-
ringsbas.
Projektfinansiering
Projektfinansiering är ofta ett viktigt instru-
ment vid försäljning av projekt med svenskt
exportinnehåll. Projektfinansiering används
även för finansiering av till exempel
förnybar energi eller andra infra-
strukturprojekt i Sverige. SEK
agerar långsiktigt och har som
mål att finnas med i projekten
under hela löptiden.
Exportkrediter
Svenska exportörer kan stärka sin konkurrens-
kraft genom att erbjuda sina kunder finansiering
i samband med köp av deras produkter eller
tjänster. Ofta är tre parter
involverade; SEK som finan-
siär, Exportkreditnämnden
(EKN) som garanterar expor-
tören från risken att inte få
betalt samt en eller flera
affärsbanker som arrangerar
affären och tar den del av
risken som EKN inte täcker.
SEK erbjuder exportkrediter
till både fast (CIRR-ränta) och rörlig ränta.
SEK kan även finansiera stora infrastruktur-
projekt utomlands med förutsättningen
att svenska företag levererar till projektet.
Det kan till exempel vara exportvaror och
kompetens kopplat till järnvägsprojekt,
sol- och vindkraftsparker eller sjukhus.
12
Års- och hållbarhetsredovisning 2022
SEK:s verksamhet
Gröna lån
Oavsett vilken typ av finansieringslösning
företaget behöver går det att få grönt om
finansieringens syfte uppfyller
SEK:s gröna kriterier som
utgår från att lånet ska
uppfylla EU-taxonomin
för grön ekonomisk
verksamhet. Finan-
sieringen erbjuds till
exportföretag, under-
leverantörer och projekt
som bidrar till minskad
klimat- och miljöpåverkan.
Syftet är att stimulera gröna
satsningar som är miljömässigt hållbara
och som bidrar till ett eller flera av de sex
miljömålen i EU:s taxonomi.
Sociala lån
Ett socialt lån är kopplat
till investeringar inom
exempelvis hälso- och sjuk-
vården, utbildning, grund-
läggande infrastruktur eller
livsmedelstrygghet.
Hållbarhetslänkade lån
Hållbarhetslänkade lån är rörelsefinansiering
som är länkad till låntagarens egna mål inom
hållbarhet, till exempel energieffektivisering,
minskade transporter eller förbättrad arbets-
miljö. Till skillnad från gröna lån där beloppen
är öronmärkta för specifika projekt, är detta lån
kopplat till hela verksamhetens hållbarhetsmål.
Kontraktsgarantier
I en exportaffär ställer den utländska
köparen ofta krav på att få en garanti,
till exempel förskott- eller fullgö-
randegaranti, för att ingå ett avtal.
Garantin utfärdas av tredje part, till
exempel SEK, och garanterar köpa-
ren ersättning om exportören inte
lever upp till sina åtaganden. En
garanti innebär att SEK tar en risk på exportören.
Fakturaköp
Fakturaköp är en effektiv lösning för företag som vill växa och
behöver frigöra kapital. Företaget säljer sina fak-
turor till SEK, får betalt direkt och förbättrar sina
nyckeltal när kundfordringar byts mot kontanter
i balansräkningen. Fakturaköp kan även hjälpa
exportföretag att erbjuda sina kunder längre
kredittider. När exportföretaget säljer sina faktu-
ror ökar de möjligheten att sälja mer utan att det
har en negativ inverkan på företagets likviditet
och balansräkning. SEK övertar fordran på exportörens kund
och exportören får betalt direkt.
Erbjudanden inom hållbar finansiering
Års- och hållbarhetsredovisning 2022
13
SEK:s verksamhet
Rekordhög tillväxt av kunder och nyutlåning
SEK:s uppdrag att finansiera den svenska exportindustrin blir än viktigare i tider av hög osäkerhet.
Efterfrågan ökade inom flera av bolagets erbjudanden och nyutlåningen under året blev rekordhög.
Under 2022 lånade SEK ut Skr 133 miljarder till svenska expor-
törer och deras utländska kunder. Det är en ökning med 73
procent jämfört med föregående år och den högsta nyutlå-
ningsvolymen i bolagets historia som endast kan jämföras med
nivåerna under 2009 (finanskrisen) och 2020 (covid-19-pan-
demin). Den höga nyutlåningen beror främst på hög efterfrå-
gan på rörelsefinansiering och på ett par större exportkrediter.
Tillväxt noterades inom nästan samtliga av SEK:s erbjudanden
till såväl medelstora som stora företag. Branschmässigt note-
ras en kraftig efterfrågan på finansiering från försvarsindustrin.
I Sverige har SEK bland annat delfinansierat Kölvallen
vindkraftpark omfattande 60 vindkraftverk i Ljusdals kom-
mun. Bolaget har även delfinansierat mineralgödselbolaget
Cinis Fertilizers första produktionsanläggning för cirkulärt
och fossilfritt kaliumsulfat. Utomlands har SEK finansierat en
stor mödravårdsavdelning på ett sjukhus i Ghanas huvud-
stad Accra. Finansieringen är ett resultat av satsningen på
EPC-affärer (Engineering, Procurement and Construction)
som genomförts av Team Sweden och lett till att flera svenska
exportörer kontrakteras. En annan EPC-affär är projektet
Water for All i Elfenbenskusten som möjliggör en fungerande
infrastruktur för vatten. Projektet finansierades med ett socialt
lån från SEK. SEK bedömer att efterfrågan på exportkrediter,
projektfinansieringar och finansiering för klimatomställning
kommer att öka under de närmsta åren.
Ambitionen att öka kundportföljen och erbjuda fler före-
tag tillgång till det svenska exportkreditsystemet har lyckats
väl. Antalet kunder ökade med 14 procent vilket överträffar
bolagets mål på 10 procent.
SEK:s kunder gav under hösten 2022 mycket höga betyg
i kundundersökningen vad gäller förtroende, kompetensen
hos medarbetare och att SEK är en långsiktig samarbetspart-
ner. Totalt fick bolaget ett NKI (index för kundnöjdhet) på 91
procent. Kunderna önskar dock att SEK visar ännu mer proak-
tivitet och ger information om bolagets samlade erbjudanden.
SEK har vidtagit strukturella förändringar på affärssidan
i syfte att öka effektivitet och tillväxt. Bearbetning av med-
elstora företag har ökat, det är här de flesta nya kunder åter-
finns. I mars öppnade SEK ett nytt kontor i Malmö i syfte att
öka den regionala närvaron i sydvästra Sverige. Därtill har ny
chef rekryterats till Internationell finansiering.
1.
Kundkontakt:
I samband med att en exportör
och en köpare förhandlar ett köpekontrakt
kontaktar någon av parterna en bank eller SEK
för att arrangera en exportkredit. Banken och
SEK föreslår en finansieringslösning, som ofta
innehåller en garanti från EKN.
2.
Indikativ offert:
SEK ställer ut en offert
till exportören eller till den arrangerande
banken. SEK kan erbjuda finansiering till mark-
nadsränta eller till den av OECD fastställda
CIRR-räntan.
5.
Signering av avtal och utbetalning av lån:
När låneavtalet har undertecknats sker utbetal-
ning av lånet till exportören i takt med att expor-
tören fullföljer de åtaganden som avtalats med
köparen. Köparen betalar sedan amortering och
ränta enligt den plan som anges i låneavtalet,
i regel halvårsvis.
4.
Bindande offert och avtal:
Banken eller
SEK utarbetar därefter ett kreditavtal som
bland annat innehåller kredittider och
hållbarhetsaspekter.
Hur en exportkredit går till
3.
Fördjupat samarbete:
Om exportören vinner
kontraktet inleds en djupare analys hos banken,
EKN och SEK som innefattar både kreditanalys
och hållbarhetsanalys av exportaffären och
dess parter i enlighet med respektive institu-
tions rutiner.
14
Års- och hållbarhetsredovisning 2022
SEK:s verksamhet
Ansvarsfull kreditgivning
Ansvarsfull kreditgivning innebär kontroller i samband med kreditgivning för att motverka penningtvätt
och annan ekonomisk brottslighet. SEK ställer krav på exportörer och låntagare så att de affärer som finansie-
ras följer internationella riktlinjer inom hållbarhet.
SEK:s kreditportfölj karakteriseras av en mycket god kredit-
kvalitet. 92 procent av SEK:s exponering är mot riskmotparter
som har en riskklassificering som motsvarar investment grade.
SEK arbetar frekvent med riskavtäckning, framförallt genom
garantier från EKN, andra statliga exportkreditinstitut inom
OECD samt via försäkringsbolag så kallade PRI. SEK samarbetar
också med Riksgälden som bland annat erbjuder gröna garan-
tier och Europeiska Investeringsfonden (EIF), vars garantier
riktar sig till svenska innovativa exportörer.
Riskavtäckning leder till relativt stora skillnader mellan
exponeringar före riskavtäckning och exponeringar med
hänsyn till riskavtäckning utifrån geografi och bransch. Kredit-
portföljen har en god geografisk och branschmässig spridning
före hänsyn till riskavtäckning medan nettoexponeringen är
mer koncentrerad.
Effekterna av pandemin och Rysslands krig i Ukraina är
begränsade på SEK:s kreditkvalitet. Utlåningen under året
har primärt varit till stora välkända exporterande företag med
god kreditkvalitet som arbetar aktivt med att hantera negativ
påverkan av störda leveranskedjor, inflation och ökade räntor.
Tillväxten i utlåningsvolym var högre än under 2021 vilket
främst förklaras av högre efterfrågan på rörelsefinansiering
och exportkrediter.
Organisationen har framgångsrikt arbetat med tät uppfölj-
ning av kunder vilket hållit nere kreditförluster och reserve-
ringsbehov. Vikten av mer utvecklade kreditanalyser av nya
och befintliga motparter för att tillvarata affärsmöjligheter och
uppfylla regelverkskrav ökar ständigt där utvecklingen går
väldigt snabbt inom ESG-området.
Under 2022 implementerade SEK ett arbetssätt för att
omhänderta bedömning av ESG-faktorer (Environmental,
Social and Governance) vid riskklassificering av motparter.
SEK är i övrigt även medlem i Ekvatorprinciperna och följer
sedan många år OECD:s riktlinjer för social och miljömässig
hänsyn vid statsstödda exportkrediter, se not 26 och hållbar-
hetsnot 10.
1.
Vid en affärsförfrågan utför SEK alltid
kundkännedoms- och hållbarhetskontroller
på alla parter i affären. Ett grundläggande
krav för att göra affärer är att SEK uppnått
kundkännedom som baseras på gällande lag
och föreskrifter avseende hantering av
penningtvätt och finansiering av terrorism.
2.
Kundansvarig engagerar en kredit-
analytiker som genomför riskklassificering
av motparten samt gör en bedömning av
kreditrisken i affären.
3.
Vid behov av fördjupad hållbarhetsgransk-
ning vid förhöjda risker på land-, motpart- eller
affärsnivå, engagerar kundansvarig en hållbar-
hetsanalytiker. Hållbarhetsbedömning sker
bland annat med avseende på mänskliga rättig-
heter inklusive arbetsvillkor, korruption och
miljöbelastning. Läs mer på sid 19.
4.
Kundansvarig strukturerar affären och
sammanställer underlag inför kreditbeslut,
vilket inkluderar lönsamhet samt riskklassifi-
cering, kredit-och hållbarhetsanalyser.
5.
När SEK:s kreditkommitté fattar beslut
medverkar kundansvarig, kreditanalytiker och,
vid behov, hållbarhetsanalytiker och jurist.
6.
SEK bevakar aktivt sina kreditrisker genom
löpande uppföljning av kund och affär. Alla
kredit- och riskklassbeslut omprövas minst
årligen genom en årsföredragning.
Hur SEK arbetar med kreditanalyser
Års- och hållbarhetsredovisning 2022
15
SEK:s verksamhet
Upplåning och likviditet
Året har präglats av finansiell turbulens vilket har synliggjort SEK:s förmåga att finansiera svensk exportnäring
i en utmanande marknad. Diversifierad upplåning, god likviditetsberedskap och gott renommé har varit fram-
gångsfaktorer. SEK arbetar kontinuerligt för att upprätthålla bolagets höga kreditbetyg och det goda rykte som
lång erfarenhet och närvaro på de globala finansmarknaderna gett.
Osäkerheten i omvärlden har varit påtaglig sedan Ryssland
invaderade Ukraina i februari. Kvarvarande effekter från covid-
19 pandemin med bristande leveranskedjor avlöstes av kraftigt
ökade energipriser, hög inflation och höjda räntor vilket har
bidragit till att riskaptiten och likviditeten på de internationella
kapitalmarknaderna sjunkit. Samtidigt ökar efterfrågan på
finansiering från SEK under dessa förhållanden.
Till följd av den ökade utlåningen så har upplåningsvolymen
ökat jämfört med föregående år. Sammanlagt har SEK tagit
upp Skr 88,5 miljarder i långfristig upplåning, att jämföra med
Skr 81,1 miljarder under 2021. Vad gäller marknaden för kort
upplåning har SEK under året varit en regelbunden emittent
och avsevärt ökat upplåningsvolymen i kort upplåning jämfört
med föregående år för att möta den ökade utlåningen.
SEK har under året genomfört två publika benchmark-
emissioner på euromarknaden. Det är en strategisk satsning
för att diversifiera upplåningen och bredda investerarbasen.
I juni emitterades en 5-årig grön fastförräntad obligation
på EUR 700 miljoner under bolagets ramverk för hållbara
obligationer som är ett paraplyramverk för gröna, sociala
och hållbara obligationer med koppling till FN:s globala håll-
barhetsmål. Det är den största gröna obligationen som SEK
har emitterat. Den andra euroobligationen emitterades i
november, denna gång på EUR 1 miljard med en löptid om
drygt fem år. Dessa är de första publika emissioner i euro
som SEK gjort sedan 2013.
SEK:s satsning på hållbar finansiering har även innefattat
två gröna obligationer om Skr 1,5 miljarder. Med det gröna
formatet har SEK haft större möjligheter att nå svenska inves-
terare, som i jämförelse med många internationella investerare
har stort fokus på hållbarhet i sina investeringar.
Bolaget har även emitterat fyra publika obligationer i USD
om sammanlagt USD 4,8 miljarder.
Som en följd av anpassning till nya regelverk har SEK varit
mindre aktivt på den japanska Uridashi-marknaden än tidigare.
SEK bibehåller en god likviditetsberedskap för nyutlåning
och är väl förberett för den svenska exportnäringens framtida
finansieringsbehov även i tider av hög osäkerhet och hög vola-
tilitet på de finansiella marknaderna.
Emission av obligation
SEK lånar upp genom flera olika instrument
i olika geografiska marknader och vänder
sig till både institutionella och privata
investerare. SEK emitterar även gröna obli-
gationer för att finansiera gröna lån.
Säkerhet*
SEK neutraliserar
marknadsrisk genom
derivatavtal. I syfte att
också neutralisera den
motpartsrisk som uppstår
i samband med derivat-
avtal har SEK säker-
hetsavtal med samtliga
motparter.
Nyutlåning inklusive
utbetalning av
accepterade krediter
Genom att matcha
löptiden på tillgänglig
finansiering med utlå-
ningen säkerställer SEK
att åtaganden kan mötas.
Det gäller för samtliga
utlåningsåtaganden,
både redan utbetalda
krediter och accepte-
rade ännu ej utbetalda
krediter.
Nyutlåningsberedskap*
En del av likviditetsport-
följen utgör en beredskap
för nyutlåning i händelse
av sämre tillgång till kapi-
talmarknaden.
Accepterade, ej
utbetalda krediter*
De utlåningsåtaganden
som inte är utbetalda
har i förväg finansierats
då SEK inte tar någon
refinansieringsrisk.
* SEK har likviditetsplace-
ringar som beredskap för
utbetalningar i nya krediter
och accepterade krediter
samt betalningar under de
säkerhetsavtal SEK har med
derivatmotparter.
Upplåning och likviditet
16
Års- och hållbarhetsredovisning 2022
SEK:s verksamhet
Fakta
Erbjudande:
Sociala lån (Exportkrediter)
Belopp:
EUR 196 miljoner och EUR 13,5 miljoner i kommersiellt lån
Löptid:
Byggtid (4 år) + 12 år för exportkredit, 1+4 år för
kommersiellt lån
Låntagare:
Finansdepartementet, Elfenbenskusten
Fakta
Erbjudande:
Grönt lån
Belopp:
Skr 3 miljarder
Löptid:
Lånet löper på 7 år och garanteras av Riksgälden med
en grön kreditgaranti som täcker 80 procent av lånebeloppet.
Låntagare:
Preem
När Elfenbenskustens befolkning ska få fungerande infrastruk-
tur för vatten är svenska företag med och levererar till projek-
tet Water for All som har initierats av landets regering.
Water for All inleddes 2016 av landets president och ministe-
riet för ekonomisk infrastruktur och är en av de största inves-
teringarna inom vattensektorn i Elfenbenskusten. Det övergri-
pande målet är att leverera dricksvatten till minst 95 procent
av befolkningen och att överbrygga befintliga luckor i vatten-
tillgången mellan landets regioner, speciellt i de områden där
invånarna behöver gå flera kilometer till närmsta brunn.
Projektet finansieras av SEK tillsammans med tyska banken
KfW IPEX-Bank med lån på EUR 196 miljoner. Exportkrediten
(socialt lån) från SEK omfattar bland annat 1000 solelsdrivna
vattenbrunnar på Elfenbenskustens landsbygd. Exportkredit-
nämnden (EKN) garanterar affären.
En förutsättning för att SEK och EKN ska finansiera och
garantera infrastrukturprojekt utomlands är att svenska före-
tag är med och levererar. Den svenska exporten utgörs av
byggtjänster från Serneke och underleveranser från ett flertal
svenska exportörer som koordineras och kontrakteras av han-
delshuset Elof Hansson.
Ny infrastruktur säkrar vattentillgången
i Elfenbenskusten
Grönt lån till Preem för att öka andelen
förnybara drivmedel
SEK finansierar Preems investering i omställning av oljeraffi-
naderiet i Lysekil med en kreditfacilitet om Skr 3 miljarder
med grön garanti om 80 procent från Riksgälden. Syftet är
att främja gröna industriinvesteringar och öka andelen förny-
bara bränslen.
Lånet från SEK går till Preems ombyggnation av en anläggning
för att kunna producera diesel baserad på förnybar råvara. Det
bidrar till Sveriges mål gällande reduktionsplikt och minskar
Sveriges importberoende av förnybart bränsle. När ombygg-
nationen är genomförd uppskattas 40 procent av råvaran vara
förnybara istället för fossil.
Den totala kostnaden för Preems investering är Skr 3 525
miljoner och bolaget erhåller ett grönt lån om Skr 3 miljarder
av SEK. Lånet garanteras av Riksgälden med en grön kredit-
garanti som täcker 80 procent av lånebeloppet. Detta är den
första garantin Riksgälden ställer ut inom ramen för statens
gröna garantiprogram som lanserades 2021.
Preems investering uppfyller SEK:s gröna kriterier där
investeringen motsvarar EU-taxonomin för grön ekonomisk
verksamhet och har en tydlig koppling till omställning i och
för Sverige.
Case
Års- och hållbarhetsredovisning 2022
17
SEK:s verksamhet
Hållbart värdeskapande genom SEK:s affärer
Hållbar finansiering är en integrerad del i SEK:s verksamhet och ambitionen är att bli en självklar samarbets-
partner till svensk exportindustri inom hållbar finansiering. Omställningen till ett fossilfritt samhälle skapar
nya exportmöjligheter och bidrar till jobb och tillväxt.
Ambitionen är att vara en lika självklar partner inom hållbar
finansiering som inom internationell finansiering. Att vara en
drivande kraft i klimatomställningen betyder att SEK ska foku-
sera på att öka andelen nyutlåning till:
•
Bolag med ambitiösa och trovärdiga planer på att minska
sitt bolags utsläpp i linje med vetenskapligt baserade
klimatmål.
•
Aktiviteter som klassas som grönt i enlighet med SEK:s
ramverk för hållbara obligationer.
Finansiera verksamhet i omställning
Mot bakgrund av SEK:s uppdrag och viljan att göra mer nytta
för fler är det viktigt att finansiera verksamheter som är under
omställning.
Transport, livsmedel, avfallshantering och energisektorn
står för en stor andel av de globala växthusgasutsläppen. Att
företag inom dessa branscher får tillgång till finansiering för att
ställa om sina verksamheter och minska klimatutsläppen är en
viktig del för att begränsa den globala uppvärmningen.
Samarbete är en nyckel till framgång
SEK har i dialog med sina kunder uppfattat att finansierings-
behovet för omställning ökat. Vissa behöver se över sina
logistikkedjor, andra behöver byta ut leverantörer eller göra
investeringar i sin produktion för att minska utsläppen. Kun-
skapsutbyte och samarbete med kunder, banker och samar-
betsparter är en viktig komponent för att hitta lösningar.
Det handlar dels om att förstå och möta kundernas behov av
klimatomställning, dels att samverka med syftet att kunna göra
mer nytta för fler företag. SEK har erfarenhet och kompetens
om riskbedömning och hantering av klimatomställningsprojekt
som gynnar svenska exportörer och deras kunder utomlands.
Klimatmål
SEK vill vara en aktiv samarbetspartner och finansiär av en
omställning i linje med Parisavtalet och har antagit ambitiösa
och långsiktiga klimatmål. Det innebär bland annat att SEK:s
balansräkning ska nå nettonoll växthusgasutsläpp senast 2045
och att andelen gröna lån i bolagets låneportfölj ska öka till
50 procent senast 2030. SEK ska även nå nettonoll växthus-
gasutsläpp i den egna verksamheten senast 2030.
Aktiviteter under året
SEK arbetar kontinuerligt med att utveckla sin verksamhet
för att stötta kunder och samhället med finansiering för en
hållbar omställning i linje med Parisavtalet och FN:s globala
mål för hållbar utveckling. Centralt i SEK:s arbete med att nå
klimatmålen är de affärer som SEK gör med sina kunder, både
förvaltning av befintlig portfölj och utvärderingen av nya
affärsmöjligheter.
SEK har under året genomfört en rad aktiviteter för att
skapa förutsättningar för ökat hållbart värdeskapande samt
för att bidra till exportindustrins klimatomställning genom
hållbar finansiering. Exempel på aktiviteter som genomförts
under året:
•
Seminarium med gruvnäringen på temat hållbarhetsrisker
och möjligheter tillsammans med EKN.
•
Fyra klimatrådsmöten gemensamt med EKN (läs mer
nedan).
•
Metodutveckling för att kunna mäta finansierade
växthusgasutsläpp i SEK:s balansräkning.
•
Deltagit i COP27 och andra internationella event
i syfte att delta i diskussion om hållbar finansiering
och exportkreditsystemets möjligheter att bidra till
klimatomställningen.
•
Beslutat att bli fullvärdig medlem i Näringslivets
Internationella Råd (NIR).
Lyssnar på vetenskapen
Under 2021 inrättade Svensk Exportkredit och Exportkredit-
nämnden ett vetenskapligt klimatråd bestående av professo-
rer, docenter och forskare från svenska högskolor, universitet
och forskningsinstitut. Klimatrådet vägleder det svenska
exportkreditsystemet så att det ligger i linje med Parisavtalets
1,5-gradersmål. Rådet har inte någon operativ roll utan är ett
kunskapsstöd och en diskussionspartner när det gäller prin-
cipiella ställningstaganden.
Exempel på frågeställningar som behandlades i Klimatrådet
under 2022 är metangasens roll i klimatomställning med särskilt
fokus på sektorer som är relevanta för svensk exportindustri, till
exempel gruvdrift, jord- och skogsbruk och kraftproduktion.
Klimatrådet har också diskuterat hur metangasutsläpp kan på-
verka SEK:s och EKN:s verksamheter och klimatmålsättningar.
18
Års- och hållbarhetsredovisning 2022
Hållbarhet
En annan frågeställning som diskuterats är hur en realistisk
och trovärdig omställningsplan, i linje med Parisavtalets
1,5-gradersmål, kan se ut för redan existerande verksamheter
med höga växthusgasutsläpp, till exempelvis raffinaderier
och fossilbaserade kraftverk.
Hållbarhetsrisker
SEK definierar hållbarhetsrisk som risken att bolagets utlåning
eller likviditetsplaceringar direkt eller indirekt påverkar sin
omgivning negativt inom områdena etik, korruption, miljö och
klimat, mänskliga rättigheter eller arbetsvillkor. Hög hållbar-
hetsrisk kan föreligga till exempel vid finansiering av större
projekt eller av verksamheter i länder med hög risk för korrup-
tion eller brott mot mänskliga rättigheter. Det kan även före-
komma i affärer som SEK finansierar i Sverige vilket påverkar
bedömningen. SEK:s process för hantering av hållbarhetsrisker
består av en initial screening, fördjupad analys av hållbarhets-
risker, beslut samt uppföljning av affärer. Läs mer om SEK:s
process för hantering av hållbarhetsrisker i hållbarhetsnot 4.
Policy för hållbar finansiering
SEK har tagit fram en policy för hållbar finansiering som anger
SEK:s hållning till fossila bränslen och ambitionen att bidra till
klimatomställningen. Hållbarhet är en del av verksamheten och
SEK ska, i egenskap av statligt bolag, agera föredömligt inom
hållbart företagande. Detta innebär att verksamheten ska be-
drivas på hållbara grunder. Hållbara grunder innebär att projekt
och verksamheter som SEK finansierar efterlever lokal lagstift-
ning samt internationella riktlinjer avseende miljöhänsyn, anti-
korruption, mänskliga rättigheter, arbetsvillkor och affärsetik.
SEK har även en policy mot korruption. Den fastslår att SEK
inte accepterar korruption i de affärer som bolaget finansierar.
Internationella riktlinjer är vägledande i arbetet mot korruption.
Internationella riktlinjer SEK följer:
»
De tio principerna i FN Global Compact
»
OECD:s riktlinjer för multinationella företag
»
OECD:s konvention mot korruption med
relaterade dokument
»
FN:s vägledande principer för företag och
mänskliga rättigheter
»
Ekvatorprinciperna eller OECD:s riktlinjer för
hantering av sociala och miljömässiga risker vid
statsstöddkreditgivning
»
OECD:s riktlinjer för att främja hållbar långivning
Års- och hållbarhetsredovisning 2022
19
Hållbarhet
En engagerande och inkluderande kultur
Under året har SEK tagit strategiska initiativ för att utveckla
företagskulturen med målet att vara en attraktiv arbetsplats
som präglas av genomförandekraft och fokus på resultat.
Hela organisationen har jobbat aktivt med att definiera och
implementera kulturen, bland annat genom workshops.
Ledarskapet är kritiskt och en viktig faktor för att genomföra
förändring. SEK fortsätter att utveckla kulturen och ledarska-
pet bland annat genom ett nystartat Ledarforum och fortsatt
ledarutveckling under 2023. Mångfald och en inkluderande
kultur stödjer oss i att tillföra olika aspekter och erfarenheter
i såväl vårt dagliga arbete som vid utveckling. En inkluderande
kultur är avgörande för att uppnå bolagets ambitiösa mål att
hjälpa fler företag att utöka sin export.
Kompetens och utveckling
Det strategiska arbetet med kompetensförsörjning har fortlöpt
under 2022 med fokus på att ta fram tydliga rollbeskrivningar
som tydliggör ansvar, mål och kompetens vilket driver och stöd-
jer bolagets strategi. Att möta framtiden med rätt kompetens
är en viktig strategisk fråga. Kompetensförsörjning innebär att
säkerställa att rätt kompetens finns för att nå verksamhetens
mål och för att tillgodose behov på både kort och lång sikt. SEK:s
förmåga att attrahera, rekrytera, behålla och utveckla kompe-
tens är en kritisk framgångsfaktor. SEK har haft fokus på strate-
gisk kompetensförsörjning, ökad säljkraft samt att tydliggöra
utvecklingsmöjligheter och ta vara på potentialen hos våra
medarbetare. Under 2022 har också den tredje omgången av
Swedish Export Academy startat, det är ett utbildningspro-
gram för medarbetare inom flera av Team Swedens organisa-
tioner. Programmet sträcker sig över ett halvår och syftar till
att öka kunskapen samt utveckla och stärka samarbetet mellan
våra organisationer för att främja svensk export.
En hållbar arbetsplats
SEK strävar kontinuerligt efter att vara en attraktiv arbetsgivare. Företagskulturen ska präglas av genomföran-
dekraft och fokus på resultat genom en engagerande och inkluderande kultur som bygger på tillit och ansvar.
Hälsa och arbetsmiljö
SEK:s långsiktiga ambition är att vara en arbetsplats som bidrar
till god hälsa där medarbetare trivs och utvecklas. Anställda
får ta del av en rad förmåner, bland annat friskvårdsbidrag,
hälsoförsäkring, privat sjukförsäkring och hushållsnära tjänster.
I samband med att SEK flyttade till nya lokaler hösten 2021
infördes ett flexibelt arbetssätt vilket bland annat innebär att
medarbetare kan arbeta på distans upp till två dagar i veckan.
Kontoret är en mötesplats för samverkan och samarbete
över enhetsgränser, ett flexibelt och levande kontor med en
funktionell arbetsmiljö utifrån verksamhetens olika behov. En
utvärdering av det flexibla arbetssättet har gjorts och det visar
att det tar tid att förändra arbetssättet samt att tydlighet, led-
arskap och lyhördhet är viktigt.
Medarbetarundersökning
I oktober genomfördes en medarbetarundersökning. Del-
tagandegraden i undersökningen var 90 procent. Resultatet
visar att engagemanget är högt och att de faktorer som främst
påverkar engagemang är arbetsinnehåll, ersättning och före-
tagsledning. De områden som uppskattas mest är närmaste
chef, samarbete, arbetsinnehåll och anseende.
Rekrytering
Vid årets slut hade SEK 283 anställda. Totalt har 56 tillsvidare-
anställda rekryterats externt till SEK, främst inom IT, finans,
risk, kundrelationer och internationell finansiering där behoven
varit störst. Därtill har 10 medarbetare valt att byta tjänst internt.
Företagsledningen har fått fyra nya ledamöter i samband med
att SEK rekryterat en ny hållbarhetschef, HR-chef, CIO och
chef för Internationell finansiering.
20
Års- och hållbarhetsredovisning 2022
Hållbarhet
Affärsmodell
Påverkan
i SEK:s
värdekedja
Policy
Resultat av
policyn
Väsentliga risker
och hantering
Resultat-
indikatorer
SEK ska värna
om miljön och
bidra till den
gröna omställ-
ningen
Utlåning och
Upplåning
Policy för hållbar
finansiering,
Ramverk för
gröna lån och
obligationer
Hållbarhetsmärkta
lån i balansräkningen
har ökat med Skr 13
miljarder.
Exponering mot
klimatrelaterade
risker kopplade till
SEK:s utlåning
Nyutlåning
gröna lån:
Skr 7,4 miljarder
SEK eftersträvar
en hållbar
och jämställd
arbetsplats
Egen
verksamhet
Personalhand-
bok, Mångfalds-
policy
Årets medarbetar-
undersökning visade
högt deltagande och
engagemang från
medarbetarna.
Attrahera och
behålla kärn-
kompetens
Andel kvinnor
i ledarställning:
45 procent
Empowerment: 78
SEK ska verka
i enlighet med
universellt
antagna mänsk-
liga rättigheter
Utlåning
Ekvatorprin-
ciperna, FN:s
vägledande prin-
ciper för företag
och mänskliga
rättigheter
Under 2022 har
SEK arbetat med att
ytterligare integrera
ESG i riskprocessen.
Exponering mot
höjd risk för brott
mot mänskliga
rättigheter kopplat
till SEK:s utlåning
Mer information
finns i hållbarhets-
not 4 och 9.
SEK vidtar aktiva
åtgärder för
att motverka
korruption
Upplåning,
egen verk-
samhet och
utlåning
Ekvatorprinci-
perna, OECD:s
konvention och
riktlinjer inom
anti-korruption
Under året har SEK
uppdaterat bolagets
uppförandekod,
vilken förmedlats
genom intern utbild-
ning med 98 procent
deltagande.
Exponering mot
höjd korruptionsrisk
kopplat till SEK:s
utlåning
Mer information
finns i hållbarhets-
not 8.
Läs mer på
sid 6-8
Hållbarhets-
not 3
Hållbarhets-
not 4-9
Sid 22-24, not 26,
hållbarhetsnot 5-11
Sid 31-36, not 26,
hållbarhets-
not 4-9
Sid 22-24, 30,
hållbarhetsnots
5-10
Hållbarhetsrapport
Så arbetar SEK med hållbarhet genom värdekedjan
SEK:s hållbarhetsinformation är en del av årsredovisningen. I enlighet med ÅRL 6 kap 11§ har SEK dock valt att
upprätta den lagstadgade hållbarhetsrapporten delvis skild från förvaltningsberättelsen. Se nedan samman-
ställning om vårt hållbarhetsarbete under 2022, samt var de olika delarna återfinns.
Års- och hållbarhetsredovisning 2022
21
Hållbarhet
Mål och utfall
Mål och utfall
Fyra målperspektiv definierar och styr mot ett framgångsrikt och hållbart värdeskapande SEK.
Lönsam tillväxt och ökad kundnytta
KUND
Mål
Kundtillväxt: 10%
Tillväxt i låneportföljen: 5%
Varför?
SEK ska bidra till ökad svensk export, fler arbets-
tillfällen och en hållbar värld. Fler företag i Sverige
ska ges möjlighet att använda det svenska export-
kreditsystemet och SEK ska erbjuda fler utländska
köpare finansiering för svenska varor och tjänster.
Utfall
SEK:s fokus på att öka kundportföljen och erbjuda
fler företag tillgång till det svenska exportkreditsys-
temet har lyckats väl. Antalet kunder har under året
ökat med 14 procent och låneportföljen med 15
procent, vilket överstiger bolagets ambitiösa mål.
Antal kunder
167
190
+14%
2022
2021
Låneportfölj, Skr mdr
237
273
+15%
2022
2021
Mål
Nöjd kund: >90
Mervärde av exportkrediter: >80
Varför?
Att SEK ska administrera CIRR-systemet är ett
av riksdagen särskilt beslutat samhällsuppdrag.
Den samhällsekonomiska nyttan av genomför-
andet av det särskilt beslutade samhällsuppdraget
ska utvärderas genom mätning av det mervärde
som SEK adderar avseende exportkrediter.
Utfall
SEK:s kunder är fortsatt mycket nöjda, och bola-
get når för året ett nöjd kund-index (NKI) om hela
91, klart över branschgenomsnittet. Mervärde av
exportkrediter mäts genom kundundersökningen.
För 2022 är målgruppen som svarat på frågor om
exportkrediter inte jämförbar med respondenterna
i tidigare års undersökningar, därför saknas jäm-
förelsetal. Årets resultat om 72 medför att målet
om >80 ej nås.
Nöjd kund
Mervärde av exportkrediter
92
92
91
2021
2022
2020
72
2021
2022
2020
22
Års- och hållbarhetsredovisning 2022
Finansiell översikt
En arbetsplats där medarbetarna trivs och presterar
MEDARBETARE
Empowerment
Mål
Empowerment: 80
Attraktiv arbetsgivare: 85
Varför?
För att SEK ska vara fortsatt framgångsrikt och göra
nytta för kunderna, är det viktigt att bolaget är en
attraktiv arbetsgivare som attraherar, behåller och
utvecklar kompetensen de anställda. För att SEK:s
medarbetare ska kunna prestera behöver bolaget
en hälsosam arbetsmiljö med tydliga förväntningar
och en kultur som främjar prestation.
Utfall
SEK genomförde en stor medarbetarundersökning
under hösten 2022, och i den ökar medarbetarnas
upplevelse av att kunna styra sitt arbete, Empower-
ment, medan upplevelsen av hur väl bolaget står
sig på arbetsmarknaden, attraktiv arbetsgivare, ligger
kvar på samma nivå som föregående år.
SEK agerar och prioriterar hållbart
HÅLLBARHET
Grön utlåning
Mål
Andel grön utlåning: 11%
Andel hållbar utlåning: 13%
Varför?
Den globala uppvärmningen är en av samtidens
största utmaningar. SEK har ett stort ansvar att
möjliggöra kapitalflöden till mer hållbara investe-
ringar. Under året har SEK fortsatt arbeta för att
stötta våra kunder i en klimatomställning i linje
med Parisavtalets 1,5-gradersmål och de globala
målen i Agenda 2030.
Utfall
SEK har under året ökat såväl andelen grön som
andelen hållbar utlåning, men når inte upp till upp-
satta målnivåer. Målen för grön och hållbar utlåning
mäts som andel av total utlåningsportfölj. Målen
för andel grön och hållbar utlåning kalibrerades
under året om för att bättre spegla lånens längre
utbetalningstider.
Attraktiv arbetsgivare
Hållbar utlåning
7%
9%
+2%
2022
2021
8%
12%
+4%
2022
2021
77
77
78
2021
2022
2020
81
84
84
2021
2022
2020
Års- och hållbarhetsredovisning 2022
23
Finansiell översikt
Lönsamhetsfokus i allt bolaget gör
FINANSIELLA
Mål
Lönsamhet: >5%
Utdelning: 20-40%
Kapitalmarginal: 2-4%
Kostnad/intäkt: 0,40
Varför?
SEK är ett statligt bolag, och för dessa sätts eko-
nomiska mål som typiskt sett skall gälla över en
konjunkturcykel. Målen sätts inom tre kategorier:
kapitalstruktur, lönsamhet och utdelningspolicy.
Total kapitalrelation ska definieras enligt Finans-
inspektionens kapitalregelverk. Avkastningen på
eget kapital ska definieras som resultat efter skatt
dividerat med genomsnittligt eget kapital. De årliga
utdelningsbesluten ska beakta bolagets befintliga-
och framtida kapitalbehov, det av ägaren beslutade
kapitalmålet och genomförandet av bolagets stra-
tegi. Utdelningspolicyn ska ses som ett verktyg
för att långsiktigt styra bolagets kapitalisering och
lönsamhet. Utöver de tre av ägaren satta finansiella
målen har styrelsen satt ett mål för K/I-talet.
Utfall
SEK når en avkastning på eget kapital om 5,5 pro-
cent under året, främst drivet av en stark underlig-
gande affär och stigande räntor, och når därmed
målet om >5 procent. Kapitaliseringen är fortsatt
stark där kapitalmålet för total kapitalrelation om
2-4 procentenheter över Finansinspektionens krav
överskrids marginellt. För att möjliggöra fortsatt
förmåga att finansiera hög tillväxt av svensk export-
näring, har styrelsen beslutat att föreslå att utdel-
ningen skall hållas till den lägre nivån i målspannet,
20 procent. SEK ökar intäkterna i högre takt än
kostnaderna, och kommer in klart över målet för
kvoten mellan kostnader och intäkter, K/I-talet.
Lönsamhet
4,9%
5,1%
5,5%
2021
2022
2020
Utdelning
30%
40%
20%
2021
2022
2020
Kapitalmarginal
6,8%
5,9%
4,1%
2021
2022
2020
0,31
0,36
0,33
2021
2022
2020
Kostnad/intäkt
24
Års- och hållbarhetsredovisning 2022
Finansiell översikt
Året som gått
Alla belopp i förvaltningsberättelsen är hänförliga till koncer-
nen om inte annat anges, se not 1. Koncernen omfattar, per
31 december 2022, SEK och dess helägda vilande dotterbolag
SEKETT AB. Tillsammans benämns dessa som koncernen
eller gruppen. Moderbolagets resultat och tillgångar utgör
huvudsakligen koncernens resultat och tillgångar varför
informationen i stor utsträckning återspeglar förhållandena
i moderbolaget. För skillnader i redovisningsprinciper mellan
koncernen och moderbolaget se not 1 (q).
Verksamhetsrapportering
SEK har haft ett starkt affärsflöde under året med en nyutlå-
ning på Skr 133,2 miljarder för helåret, vilket är den högsta
nyutlåningsvolymen någonsin under ett år.
Osäkerheten i omvärlden har präglat året. Rysslands krig i
Ukraina visar inte tecken på att vara nära ett slut. Volymerna
på kapitalmarknaderna är fortsatt på en lägre nivå än normalt
och efterfrågan på finansiella lösningar från SEK är högre
än genomsnittligt. SEK:s uppdrag att finansiera den svenska
exportindustrin blir än viktigare i tider av hög osäkerhet vilket
framför allt märkts då efterfrågan ökat inom flera av bolagets
erbjudanden jämfört med föregående år.
Det har varit hög osäkerhet på de internationella kapital-
marknaderna under året. Rysslands krig i Ukraina, de kvarva-
rande effekterna från covid-19-pandemin i form av bristande
leveranskedjor, kraftigt ökade energipriser och historiskt hög
inflation i stora delar av världen, är orosmoment som gör att
riskaptiten på de internationella kapitalmarknaderna fortsatt
är lägre än genomsnittlig. SEK har ett gott renommé på de glo-
bala kapitalmarknaderna vilket gynnade en ökad upplånings-
volym i ett utmanande marknadsläge. SEK har därmed kunnat
möta den ökade efterfrågan på finansiering och fortsatt vara en
stabil och säker finansieringspartner till svensk exportindustri.
Under 2022 beviljades lån till 12 (11) större internationella pro-
jekt där SEK genomförde en särskild hållbarhetsgranskning
utifrån OECD:s riktlinjer för social och miljömässig hänsyn vid
statsstödda exportkrediter samt Ekvatorprinciperna. Den
nyutlåning som kvalificerar sig som gröna lån uppgick 2022
till Skr 7,4 miljarder (11,5).
SEK:s nyutlåning
Skr mdr
2022
2021
Utlåning till svenska exportörer
1
50,3
25,1
Utlåning till exportörernas kunder
2
82,9
51,9
Totalt
133,2
77,0
vara grön utlåning
6%
15%
varav CIRR-krediter
22%
15%
1
Varav Skr 6,2 miljarder (2,6) inte betalats ut vid rapportperiodens slut.
2 Varav Skr 28,6 miljarder (18,6) inte betalats ut vid rapportperiodens slut.
SEK:s upplåning
Skr mdr
2022
2021
Ny långfristig upplåning
88,5
81,1
Ny kortfristig upplåning
71,3
6,4
Ny grön upplåning
9,0
6,1
Utestående upplåning
326,3
295,0
Återköp och inlösen av egen skuld
8,9
1,5
Nyutlåning
0
10
20
30
40
50
Q4
Q3
Q2
Q1
Q4
Q3
Q2
Q1
Skr mdr
2022
2021
34,8
28,6
45,4
24,4
26,6
12,3
23,2
14,9
Nyupplåning, långfristiga lån
0
5
10
15
20
25
30
35
40
Q4
Q3
Q2
Q1
Q4
Q3
Q2
Q1
Skr mdr
2022
2021
20,1
9,9
25,7
32,8
34,2
9,2
18,6
19,1
Års- och hållbarhetsredovisning 2022
25
Finansiell översikt
Faktorer som påverkar SEK:s totalresultat
SEK:s rörelseresultat härrör sig huvudsakligen från ränte-
netto intjänat framför allt på utlåning till kunder men också
till en mindre del på likviditetsplaceringar. Finansiering av
dessa tillgångar kommer från eget kapital och från värdepap-
per utgivna på de internationella kapitalmarknaderna. Följ-
aktligen är de avgörande faktorerna i SEK:s rörelseresultat
dels räntesatsen på räntebärande tillgångar och räntesatsen
på utgivna värdepapper, dels den utestående volymen ränte-
bärande tillgångar och hur stor andel av tillgångarna som
finansieras av eget kapital.
SEK emitterar låneinstrument med villkor som kan vara
fasta, rörliga, eller knutna till olika index. SEK:s strategi är att
ekonomiskt säkra dessa villkor till rörliga räntor med syfte
att matcha villkoren i skuldfinansierade tillgångar. Stabiliteten
i SEK:s rörelseresultat, den förhållandevis stabila kredit-
värderingen och SEK:s publika roll har möjliggjort att SEK
kan åstadkomma upplåning på nivåer som är konkurrens-
kraftiga på marknaden. Ytterligare faktorer som påverkar
räntenettot är resolutionsavgiftens storlek och riskskatten.
Resolutionsavgiften är en avgift som SEK måste betala för att
finansiera den resolutionsreserv som etablerats för att hantera
systemviktiga institut i kris. Resolutionsavgiften uppgår till
0,05 procent (0,05) av beräkningsunderlaget, vilket i princip
motsvarar SEK:s skuldfinansierade tillgångar med avdrag för
CIRR-krediter. Den 1 januari 2022 infördes Lag om riskskatt
för kreditinstitut.
Utöver räntenettot har förändring i verkligt värde på vissa
tillgångar, skulder och derivat viktig inverkan på SEK:s rörelse-
resultat. De faktorer som främst påverkar rörelseresultatet
på grund av orealiserade värdeförändringar är korta räntor,
kreditspreadar och valutabasisspreadar. Valutabasisspreaden
är avvikelsen i nominell räntesats mellan två valutor i en valu-
taränteswap som beror på skillnad i räntebas för valutorna.
Rörelsekostnaderna har även de en viktig inverkan på SEK:s
rörelseresultat.
Övrigt totalresultat påverkas främst av orealiserade vär-
deförändringar hänförliga till kreditspread på egen skuld och
värdeförändringar på derivat i kassaflödessäkringar, men även
av aktuariella vinster och förluster relaterade till SEK:s pen-
sionsskuld. Kreditspreaden på egen skuld är relaterad till den
kreditvärdighet SEK:s investerare bedömer att SEK har.
Rörelseresultatet
Rörelseresultatet uppgick till Skr 1 471 miljoner (1 305). Netto-
resultatet uppgick till Skr 1 166 miljoner (1 034). Det högre netto-
resultatet jämfört med föregående år förklaras främst av Skr 272
miljoner högre räntenetto. Skillnaden mellan åren reduceras
av ökade kostnader samt ökade avsättningar för förväntade
kreditförluster under 2022.
Räntenetto
Räntenettot uppgick till Skr 2 179 miljoner (1 907), en ökning
med 14 procent jämfört med föregående år. Under året har en
hög nyutlåningstakt, stigande ränta i svenska kronor och en
försvagad svensk krona bidragit till högre ränteintäkter. Den
1 januari 2022 införde Sverige Lag om riskskatt för kreditinsti-
tut. Riskskatten har under året påverkat räntenettot negativt
med totalt Skr 109 miljoner.
Tabellen nedan visar genomsnittliga räntebärande tillgångar
och skulder.
Skr mdr, genomsnitt
2022
2021
Förändring
Total utlåningsportfölj
255,3
234,5
9%
Likviditetsplaceringar
72,1
63,5
14%
Räntebärande tillgångar
338,0
314,2
8%
Räntebärande skulder
310,6
291,2
7%
SEK:s marknader för nyutlåning 2022,
Skr 133,2 miljarder (77,0)
Sverige 45% (43)
Västeuropa utöver Sverige 10% (20)
Japan 1% (3)
Asien utöver Japan 0% (0)
Mellanöstern och Afrika 9% (21)
Nordamerika 22% (8)
Latinamerika 4% (4)
Central- och Östeuropa 9% (1)
SEK:s marknader för nyupplåning, långfristig, 2022,
Skr 88,5 miljarder (81,1)
Norden 6% (10)
Europa utöver Norden 38% (25)
Japan 9% (17)
Asien utöver Japan 7% (12)
Mellanöstern och Afrika 4% (3)
Nordamerika 33% (31)
Latinamerika 3% (2)
26
Års- och hållbarhetsredovisning 2022
Finansiell översikt
Avgifts- och provisionsnetto
Avgifts- och provisionsnetto uppgick till Skr -31 miljoner (-29).
Provisionsintäkterna uppgick till Skr 3 miljoner (2).
Provisionskostnaderna uppgick till Skr -34 miljoner (-31).
Nettoresultat av finansiella transaktioner
Nettoresultat av finansiella transaktioner uppgick till Skr 69
miljoner (56). Under året har nettoresultat av finansiella trans-
aktioner uppvisat en hög volatilitet som en effekt av mycket
hög volatilitet i priset på finansiella instrument. Bolaget använ-
der derivat för att säkra det ekonomiska resultatet. Dessa
derivat är, i störst utsträckning, känsliga för rörelser i räntor,
valutabasisspreadar och kreditspreadar. Vidare är innehaven
i bolagets likviditetsportfölj känsliga för rörelser i kreditsprea-
dar. Volatiliteten i nettoresultat av finansiella transaktioner
drivs nästan uteslutande av orealiserade värdeförändringar.
Då bolaget håller samtliga derivat och obligationer till förfall
är resultatet över tiden neutralt.
Rörelsekostnader
Skr mn
2022
2021
Förändring
Personalkostnader
-402
-359
12%
Övriga administrations-
kostnader
-216
-231
-6%
Av- och nedskrivning av
icke finansiella tillgångar
-94
-80
18%
Rörelsekostnader
-712
-670
6%
Rörelsekostnaderna ökade med 6 procent jämfört med
föregående år. Kostnadsökningen är i huvudsak relaterad till
ökade personalkostnader och avskrivningar. En avsättning
har gjorts till systemet för individuell rörlig ersättning med
Skr 7 miljoner (-).
Kreditförluster, netto
Kreditförlusterna, netto, uppgick till Skr -34 miljoner (41).
Kreditförlusterna förklaras främst av ökade avsättningar för
förväntade kreditförluster avseende exponeringar i stadie 1
och stadie 3, med motverkande effekt av återvunna kreditför-
luster, samt minskade avsättningar för förväntade kreditför-
luster avseende exponeringar i stadie 2.
SEK:s IFRS 9-modell utgår från en konjunkturparame-
ter. Konjunkturparametern är ett mått på den ekonomiska
konjunkturen i respektive PD-segment och ska spegla den
allmänna fallissemangsrisken i ekonomin. På grund av den
rådande makroekonomiska osäkerheten har SEK gjort en
övergripande justering efter företagsledningens samlade
bedömning, se not 9.
Reserven för förväntade kreditförluster uppgick per 31 decem-
ber 2022 till Skr -223 miljoner jämfört med Skr -164 miljoner
per 31 december 2021, varav exponeringar i stadie 3 utgjorde
Skr -70 miljoner (-48). Reserveringsgraden uppgick till 0,06
procent (0,06).
Skattekostnader
Skattekostnaderna uppgick till Skr -305 miljoner (-271), varav
Skr -304 miljoner (-272) utgjorde aktuell skatt och Skr -1 miljon
(1) utgjordes av uppskjuten skatt. Den effektiva skattesatsen
uppgick till 20,7 procent (20,8) att jämföra med den nominella
skattesatsen för 2022 på 20,6 procent (20,6).
Övrigt totalresultat
Skr mn
2022
2021
Poster som kommer att omklassifice-
ras till rörelseresultatet
-122
–
varav derivat i kassaflödessäkring
-122
–
Poster som inte kommer att omklassi-
ficeras till rörelseresultatet
142
0
varav egen kreditrisk
99
-24
varav omvärdering av förmåns-
bestämda pensionsplaner
43
24
Övrigt totalresultat före skatt
20
0
Posten övrigt totalresultat före skatt uppgick till Skr 20 miljo-
ner (0). Resultatet förklaras av positivt resultat relaterat till
förändring i egen kreditrisk på grund av ökade kreditspreadar,
positivt resultat relaterat till omvärdering av förmånsbestämda
pensioner då diskonteringsräntan stigit, med motverkande
effekt av orealiserade förluster av derivat i kassaflödessäkring
till följd av stigande räntor.
Avkastning på eget kapital
Avkastningen efter skatt på eget kapital uppgick till 5,5
procent (5,1).
Rapport över finansiell ställning
Totala tillgångar och likviditet
Totala tillgångar ökade med 13 procent jämfört med årsskiftet
2021. Bolagets ökade kundutlåning, tillsammans med den sva-
gare svenska kronan, drev ökningen i bolagets tillgångar.
Skr mdr
2022
2021
Förändring
Totala tillgångar
375,5
333,6
13%
Likviditetsplaceringar
76,3
67,9
12%
Total utlåningsportfölj
273,4
237,2
15%
varav grön utlåning
25,9
18,0
44%
varav krediter i
CIRR-systemet
94,2
87,9
9%
Års- och hållbarhetsredovisning 2022
27
Finansiell översikt
Skulder och eget kapital
Den sammanlagda volymen av tillgängliga medel och eget
kapital översteg på balansdagen den sammanlagda volymen
av utestående och avtalad utlåning för alla löptider. Således
har alla utestående åtaganden täckning över hela löptiden.
SEK har en låneram hos Riksgälden om Skr 175 miljarder.
Låneramen kan utnyttjas i lägen då efterfrågan på finansiering
från exportindustrin är extra stor.
Kreditrisker
SEK:s totala nettoexponeringar, efter riskmitigering, per
31 december 2022 var Skr 438,2 miljarder (372,5). Kreditex-
ponering har ökat främst gentemot stater och företag, vilket
huvudsakligen beror på nyutlåning i form av större export-
krediter som är riskavtäckta av EKN samt ökad utlåning till
svenska exportörer.
Kreditrisken begränsas huvudsakligen genom användande
av garantier. Garantigivarna är till största delen statliga export-
kreditorgan inom OECD där svenska Exportkreditnämnden
(EKN) är den största garantigivaren, vilket förklarar högre netto-
exponering mot Sverige i diagrammet nedan.
Bruttoexponering per region,
31 december 2022
Sverige 36% (36)
Västeuropa utöver Sverige 18% (18)
Japan 0% (1)
Asien utöver Japan 2% (2)
Mellanöstern/Afrika/Turkiet 11% (11)
Nordamerika 18% (17)
Latinamerika 13% (14)
Central- och Östeuropa 2% (1)
Nettoexponering per region,
31 december 2022
Sverige 74% (74)
Västeuropa utöver Sverige 21% (18)
Japan 1% (2)
Asien utöver Japan 0% (1)
Mellanöstern/Afrika/Turkiet 0% (0)
Nordamerika 2% (3)
Latinamerika 1% (1)
Central- och Östeuropa 1% (1)
Övriga exponeringar och risker
SEK:s säkringsrelationer förväntas vara effektiva i att mot-
verka värdeförändringar i säkrad risk. Bruttovärdet av vissa
balansposter, framförallt derivat och emitterade värdepapper,
som effektivt säkrar varandra, kräver komplexa bedömningar
avseende den mest lämpliga värderingstekniken, antaganden
och estimat. Om andra värderingsmodeller eller antaganden
skulle användas, eller om antaganden förändras, skulle det
kunna resultera i olika resultat avseende värderingen. Om man
bortser från påverkan på
värderingen av SEK:s kreditspread på
egen skuld och basisspreadar, vilken kan vara betydande,
kommer sådana värdeförändringar normalt att vara motver-
kande med liten påverkan på nettotillgångarna.
SEK tillämpar en konservativ policy med avseende på mark-
nadsriskexponeringar som huvudsakligen består av ränterisker
och valutarisker. För kvantitativ och kvalitativ information om
risker och exponeringar hänvisas till avsnittet Risk- och kapi-
talhantering samt till not 26.
Kapitalsituation
SEK:s totala kapitalbas per 31 december 2022 uppgick till
Skr 20,8 miljarder (19,9). Den totala kapitalrelationen uppgick
till 20,6 procent (21,6), att jämföra med SEK:s uppskattning
av Finansinspektionens krav per 31 december 2022 på 16,5
procent, en marginal mot kravet om 4,1 procentenheter.
Motsvarande uppskattade krav för kärnprimärkapital uppgår
till 11,4 procent. Då SEK:s kapitalbas tillfullo utgörs av kärn-
primärkapital uppgår marginalen mot kravet till 9,2 procent-
enheter. Bolaget är sammantaget väl kapitaliserat samt har
god likviditet.
Procent
31 dec
2022
31 dec
2021
Kärnprimärkapitalrelation
20,6
21,6
Primärkapitalrelation
20,6
21,6
Total kapitalrelation
20,6
21,6
Bruttosoliditetsgrad
8,4
9,3
Likviditetstäckningsgrad
311
463
Stabil nettofinansieringskvot
119
139
28
Års- och hållbarhetsredovisning 2022
Finansiell översikt
Resultat i CIRR-systemet
SEK administrerar, enligt uppdrag i den av staten utfärdade
ägaranvisningen för bolaget, kreditgivningen i svenska stat-
ens system för statsstödda exportkrediter (CIRR-systemet).
CIRR-systemet ersatte SEK med Skr 236 miljoner netto (197),
som utgjorde ersättning till SEK för CIRR-systemets krediter
och dess kreditrisker, vilka ingår i SEK:s balansräkning. Ersätt-
ningen inräknas i SEK:s räntenetto.
Skr mn
2022
2021
Förändring
CIRR-systemets resultat
-12
-147
92%
varav ränteskillnads-
ersättning
2
7
-71%
CIRR-krediterna lämnas inom ramen för överenskommelser
inom OECD som är ett gemensamt regelverk för ländernas
subventioner av sin exportindustri. Exportören erbjuds möjlig-
het att låsa räntenivån under offertperioden. CIRR-krediterna
lämnas i samarbete mellan SEK, EKN och affärsbanker.
Investeringar
SEK investerar löpande i utveckling av nya IT-system i syfte
att uppfylla regelverkskrav samt för att utveckla verksamheten
och säkerställa ett ändamålsenligt och effektivt IT-stöd till
bolagets affärs- och stödprocesser.
Förslag till vinstdisposition
Alla belopp anges i miljoner svenska kronor om inte annat anges.
Resultatet av koncernens och moderbolagets verksamhet
under året och ställningen den 31 december 2022 framgår av
rapport över totalresultat, rapport över finansiell ställning och
kassaflödesanalys för koncernen samt resultaträkning, balans-
räkning och kassaflödesanalys för moderbolaget och därtill
hörande noter.
Styrelsen har beslutat att föreslå årsstämman att utdelning
ska ske med 20 procent av årets resultat, motsvarande Skr 233
miljoner (414), i enlighet med företagets utdelningspolicy om
20-40 procent.
Följande förslag till vinstdisposition avser moderbolaget.
Skr mn
Medel till årsstämmans förfogande uppgår till
17 278
Styrelsen föreslår att till årsstämmans förfogande
stående medel används sålunda:
– till aktieägaren utdelas Skr 58,45 per aktie
233
I ny räkning överföres återstående
disponibla vinstmedel
17 045
Per den 31 december 2022 uppgick kapitalbasen i koncernen
till Skr 20,8 miljarder (19,9) vilket resulterar i en total kapital-
relation på 20,6 procent (21,6). Styrelsen bedömer att föreslagen
utdelning har täckning i eget kapital. Kapitalbas och likviditet
kommer även efter föreslagen utdelning att vara betryggande
i relation till den bransch bolaget verkar inom och bolaget antas
kunna fullgöra sina förpliktelser på kort och lång sikt. Därmed
bedömer styrelsen att den föreslagna utdelningen är väl för-
enlig med hänsyn till de krav som bolagets och koncernens
verksamhet, omfattning och risker ställer på storleken av det
egna kapitalet, liksom bolagets respektive koncernens konso-
lideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt.
Års- och hållbarhetsredovisning 2022
29
Finansiell översikt
Nyckeltal
Skr mn (om inte annat anges)
2022
2021
2020
2019
2018
Resultat
Räntenetto
2 179
1 907
1 946
1 717
1 442
Rörelseresultat
1 471
1 305
1 238
1 304
852
Nettoresultat
1 166
1 034
968
1 027
648
K/I-tal
33%
36%
31%
35%
41%
Avkastning på eget kapital efter skatt
5,5%
5,1%
4,9%
5,5%
3,6%
Avkastning på tillgångar efter skatt
0,3%
0,3%
0,3%
0,3%
0,2%
Resultat per aktie före och efter utspädning (Skr)
292
259
243
257
162
Utdelning
233
414
290
–
194
Rapport över finansiell ställning
Totala tillgångar
375 474
333 647
335 399
317 296
302 033
Totala skulder
353 899
312 839
315 335
298 214
283 794
Totalt eget kapital
21 575
20 808
20 064
19 082
18 239
Utlåning
Nyutlåning
133 181
76 988
125 470
74 515
57 015
varav till svenska exportörer
50 307
25 075
62 148
24 901
18 014
varav till exportörernas kunder
82 874
51 913
63 322
49 614
39 001
varav grön
1
6%
15%
9%
–
–
varav CIRR-krediter
22%
15%
15%
21%
9%
Utestående samt avtalade, ej utbetalda krediter
348 817
291 095
288 891
269 744
260 040
Kundtillväxt
1
14%
11%
–
–
–
Upplåning
Ny långfristig upplåning
88 472
81 103
123 156
81 053
60 411
Ny kortfristig upplåning
71 338
6 409
27 550
31 909
23 359
Ny grön upplåning
9 001
6 100
5 100
1 000
–
Utestående upplåning
326 270
295 000
287 462
273 017
257 847
Kapitalsituation
Kärnprimärkapitalrelation
20,6%
21,6%
21,8%
20,6%
20,1%
Primärkapitalrelation
20,6%
21,6%
21,8%
20,6%
20,1%
Total kapitalrelation
20,6%
21,6%
21,8%
20,6%
20,1%
Bruttosoliditetsgrad
2
8,4%
9,3%
5,8%
5,7%
5,6%
Likviditetstäckningsgrad
311%
463%
447%
620%
266%
Stabil nettofinansieringskvot
119%
139%
135%
120%
144%
Riskexponeringsbelopp
100 926
92 140
89 202
88 657
87 054
Hållbarhet
Totala växthusgasutsläpp i ton CO
2
e
325
129
165
381
415
1
Nya nyckeltal, därav saknas historiska upplysningar.
2 Per 2021 har SEK ändrat beräkningsmetod för bruttosoliditetsgrad som en anpassning till nya regelverkskrav. Jämförelsetal har inte räknats om.
Se definitioner sid 140. För information om Alternative Performance Measures (APM), se www.sek.se.
30
Års- och hållbarhetsredovisning 2022
Finansiell översikt
Risk- och kapitalhantering
Avsnittet Risk- och kapitalhantering behandlar väsentliga aspekter av SEK:s risk- och kapitalhantering. För
detaljerade redogörelser, inklusive kvantitativ information om SEK:s kapitaltäckning respektive risk- och kapi-
talhantering, hänvisas till not 25 respektive not 26. För en kompletterande och utökad redogörelse hänvisas
till den separata riskrapporten ”Capital Adequacy and Risk Management (Pillar 3) Report 2022” som finns
tillgänglig på www.sek.se.
Händelser 2022
2022 präglades marknadsutvecklingen av Rysslands invasion
av Ukraina, stigande inflation och höjda räntor. Svenska kronan
försvagades kraftigt mot USD och EUR. Aktiemarknaderna
indikerade sämre tider genom breda indexnedgångar. Kon-
junkturindikatorerna för Sverige visade att den ekonomiska
utvecklingen går mot allt sämre konjunktur. I januari 2023
sänkte Världsbanken tillväxtprognosen för världsekonomin till
1,7 procent från 3,0 procent som spåddes i somras.
Under 2022 hade SEK inte några konstaterade kredit-
förluster. Avsättningar för förväntade kreditförluster har
under 2022 ökat från föregående år på grund av den rådande
makroekonomiska osäkerheten.
Total kapitalrelation uppgick vid utgången av året till 20,6
procent (21,6), varav primärkapitalrelationen och kärnprimär-
kapitalrelationen uppgick till 20,6 procent (21,6). Minskning av
kapitalrelationen beror huvudsakligen på ökad utlåning och
försvagad krona.
Bruttosoliditetsgraden uppgick till 8,4 procent (9,3) vid
årsskiftet. Att bruttosoliditetsgraden minskar från föregående
år beror på hög utlåning.
SEK:s totala nettoexponeringar, efter kreditriskmitigering,
har ökat sedan slutet av 2021 på grund av ökade utlåningsvo-
lymer, där framförallt nettoexponering mot stater har ökat.
SEK:s största finansiella risker är kreditrisk med Skr 7,2
miljarder (6,0), marknadsrisk med Skr 1,5 miljarder (1,2) och
operativ risk med Skr 0,3 miljarder (0,2) i enlighet med internt
bedömt kapitalbehov.
Riksgäldskontoret har beslutat om krav på kapitalbas och
kvalificerade skulder i enlighet med MREL-regelverket. SEK
bedöms vara en nationellt systemviktig resolutionsenhet som
även delvis ska uppfylla kravet med kapitalbas och efterställda
kvalificerade skulder. SEK uppfyller såväl minimikrav som de
målnivåer som kommunicerats för 2023. För att uppfylla de
fullt ut infasade kraven per 1 januari 2024 måste SEK emittera
ca Skr 12 miljarder efterställda kvalificerade skulder (Senior
Non Preferred) under 2023.
Under 2022 har marknaden varit volatil med perioder av
begränsad likviditet i systemet. Trots detta har SEK:s likvidi-
tetssituation varit god under året med en god kapacitet för
hantering av operationell och strukturell likviditetsrisk. Kapa-
citeten för nyutlåning uppgick till 96 dagar (125 dagar) och
likviditetstäckningsgraden (LCR) uppgick till 311 procent (463)
vid årsskiftet. Stabil nettofinansiering (NSFR) uppgick till 119
procent (139) vid årsskiftet.
Kapitalmål
Bolagets kapitalmål beslutas av ägaren på bolagsstämman och
är ett av de viktigaste styrverktygen. Kapitalmålet ska säker-
ställa att bolagets kapitalstyrka är tillräcklig för att stödja SEK:s
strategi och för att uppfylla regelverkskrav även vid kraftiga
konjunkturnedgångar. Kapitalbasen ska därutöver täcka vola-
tilitet som kan förväntas under normala förhållanden. Kapital-
målet är att SEK:s totala kapitalrelation ska uppgå till mellan
2 och 4 procentenheter över det av Finansinspektionen kom-
municerade kravet. Vidare ska SEK:s kärnprimärkapitalrelation
uppgå till minst 4 procentenheter över det av Finansinspektio-
nen kommunicerade kravet.
Finansinspektionen har underrättat SEK per 2021-09-29
(inom senaste översyns- och utvärderingsprocess) att utöver
kapitalkraven enligt förordning (EU) nr 575/2013 om tillsyns-
krav, bör SEK hålla ytterligare kapital (s.k. Pelare 2-vägledning)
på 1,5 procent av totalt riskvägt exponeringsbelopp och 0,15
procent av totalt exponeringsmått för bruttosoliditeten. Både
den riskbaserade Pelare 2-vägledningen och bruttosoliditets-
vägledningen kan endast uppfyllas av kärnprimärkapital.
Pelare 2-vägledningarna utgör inte bindande krav.
Per 31 december 2022 uppgick SEK:s totala kapitalkrav
inklusive Pelare 2-vägledningen och kärnprimärkapitalkrav
inklusive Pelare 2-vägledningen till 16,5 procent (15,7) respek-
tive 11,4 procent (10,6). Kraven inklusive Pelare 2-vägledningen
ska jämföras med den totala kapitalrelationen och kärnprimär-
kapitalrelationen som uppgick till 20,6 procent per 31 decem-
ber 2022 (21,6).
Grundläggande principer för riskhantering
SEK ska vara selektivt i sitt urval av motparter och kunder
i syfte att säkerställa hög kreditvärdighet. SEK lånar bara ut
pengar till kunder som har genomgått bolagets rutin för att
uppnå kännedom om kunden och dess affärsförhållanden,
och där affärsupplägget uppfyller SEK:s uppdrag att främja
svensk exportnäring.
Affärsverksamheten är begränsad till finansieringslösningar
och positioner som bolaget har godkänt och har rutiner för,
kan riskmäta och värdera och där bolaget efterlever interna-
tionella riktlinjer för hållbarhetsområdet.
Likviditetsstrategin för SEK innebär att bolaget säkerställer
finansiering på minst samma löptider som det lånar ut. SEK ska
med hjälp av derivat hålla marknadsrisk på en låg nivå med en
intention att säkerställa ett stabilt räntenetto.
Års- och hållbarhetsredovisning 2022
31
Finansiell översikt
Riskramverk
Riskramverket omfattar hela
verksamheten och styrs ytterst
av SEK:s uppdrag.
Kapitalmål
Riskaptit, Riskstrategi, Riskpolicy
Riskkultur, Instruktioner, Processer, Limiter
Riskhanteringsprocess
(Identifiering – Mätning – Styrning – Kontroll och uppföljning – Rapportering)
Styrelsen
Ägaren
Verkställande direktören (vd)
Företagsledningen (FL)
Kreditkommittén (KK)
Riskramverk
Effektiv hantering och kontroll av risk i SEK bygger på en
sund riskkultur, ett gemensamt arbetssätt och en väl fung-
erande kontrollmiljö. SEK betonar vikten av en utbredd
riskmedvetenhet hos personalen och en medvetenhet om
vikten av förebyggande riskhantering för att på så sätt hålla
riskexponeringen inom beslutad nivå. Därtill har SEK ett
riskramverk, se illustration nedan.
Riskramverkets utformning styrs av SEK:s uppdrag från
ägaren, den svenska staten, och SEK:s affärsmodell.
Kapitalmålet utgör den yttre begränsningen för SEK:s stra-
tegi. Inom kapitalmålets begränsningar anges riskaptiten vilken
uttrycks per riskslag och är den risk styrelsen är beredd att
exponera bolaget för i syfte att uppnå de strategiska målen.
Styrningen konkretiseras i form av en riskstrategi, en riskpolicy,
i riskkulturen, i instruktioner, processer och limiter. De styrande
dokumenten beskriver riskhanteringsprocessen och anger
vilka aktiviteter och moment som ingår i processen, och hur
de ska utföras. I styrdokumenten anges också hur ansvaret är
organiserat med avseende på utförande, uppföljning och
efterlevnad av riskhanteringen.
Riskaptit
Styrelsen beslutar om bolagets riskaptit som omfattar bolagets
samtliga väsentliga riskslag och uttrycker den yttre begräns-
ningen för verksamheten. Riskaptiten specificerar de riskmått
som styrelsen anser ger tillräcklig information för att ledamö-
terna ska vara väl insatta i arten och omfattningen av bolagets
risker. Riskaptiten är starkt kopplad till bolagets förlustkapaci-
tet och därigenom till det egna kapitalet. Styrelsen får minst
kvartalsvis en omfattande uppföljning av riskexponeringarnas
nivå i relation till riskaptiten.
Se vidare tabellen Detaljerad riskförklaring där riskaptiten
per riskslag beskrivs.
Riskstyrning
Styrelsen har det yttersta ansvaret att styra och följa upp risk-
exponering och riskhantering samt att tillse att det finns en
tillfredsställande intern kontroll. Styrelsen beslutar om den
övergripande riskstyrningen bland annat genom att besluta
om riskaptit och riskstrategi. Styrelsen beslutar även om risk-
policyn och frågor av stor vikt rörande kreditgivningen. För en
fullständig beskrivning av styrelsens arbetsordning hänvisas
till bolagsstyrningsrapporten.
SEK har organiserat riskhantering och riskkontroll i enlighet
med principen om
tre försvarslinjer
med en tydlig åtskillnad
av ansvar mellan affärs- och stödverksamheten som äger ris-
kerna, kontrollfunktionerna som oberoende identifierar och
följer upp riskerna och internrevisionen som granskar kontroll-
funktionerna, se bild på nästa sida.
32
Års- och hållbarhetsredovisning 2022
Finansiell översikt
Riskhanteringsprocess
Bolagets riskhanteringsprocess omfattar identifiering, mätning,
styrning, rapportering samt kontroll och uppföljning av de
risker som verksamheten är förknippad med. SEK har för det
ändamålet utarbetat interna kontroller. SEK:s riskhanterings-
process består av följande huvudmoment:
Riskidentifiering
– SEK ska vid var tid ha kunskap om de risker
som bolaget är eller kan bli exponerat för. Risker identifieras,
huvudsakligen vid nya affärer, vid förändringar i SEK:s omvärld
eller internt i till exempel produkter, processer, system samt
genom minst årliga riskanalyser inkluderande bolagets samt-
liga delar. Både framåtblickande och bakåtblickande analyser
och tester genomförs.
Mätning
– Riskernas storlek mäts dagligen för de väsentliga
mätbara riskerna eller bedöms kvalitativt med erforderlig
frekvens. För de risker som inte är direkt mätbara värderar SEK
risken utifrån modeller som tar utgångspunkt i riskaptiten för
respektive riskslag med angivande av tillämpliga skalor för
sannolikhet och konsekvens.
Styrning
– SEK ska styra verksamhetens utveckling och aktivt
utnyttja riskreducerande möjligheter samt ha kontroll på ris-
kernas utveckling över tid för att säkerställa att verksamheten
hålls inom riskaptit och limiter. Därutöver planerar och doku-
menterar bolaget för att kunna säkerställa kontinuiteten av
verksamhetskritiska processer och system samt att planering
görs för hantering av kriser. Övning och utbildning sker konti-
nuerligt för hantering av situationer där kris- och/eller konti-
nuitetsplaner behöver tillämpas.
Kontroll och uppföljning
– Bolaget kontrollerar och följer upp
efterlevnaden av kapitalmål, riskaptit, limiter, riskhantering
samt interna och externa regler för att på så sätt säkerställa
att riskexponeringarna hålls på en för bolaget acceptabel nivå
samt att riskhanteringen är effektiv och ändamålsenlig.
Rapportering
– Bolaget rapporterar om aktuell risksituation,
kapitalutnyttjande samt därtill relaterade frågor till vd, finans-
och riskutskottet samt styrelsen minst kvartalsvis.
Intern kapital- och likviditetsutvärdering
Den interna kapitalutvärderingsprocessen är en integrerad del
av SEK:s strategiska planering. Syftet med den interna kapital-
utvärderingsprocessen är att säkerställa att SEK har tillräckligt
med kapital för att kunna möta regelverkskraven på kapital
under såväl normala som stressade finansiella förhållanden
och att understödja SEK:s kreditvärdighet. Kapitalet som
SEK håller ska vara tillräckligt i förhållande till de risker som
bolaget är, eller kan bli, exponerat för. Kapitalbedömningen är
baserad på SEK:s interna bedömningar om riskerna och deras
Fördelning av ansvar för risk-, likviditets- och kapitalhantering i SEK
Första försvarslinjen
•
Affärs- och stödverksamheten
•
Daglig hantering av risk, likviditet och kapital
i enlighet med riskaptiten och riskstrategin
• Kredit- och hållbarhetsanalyser
• Daglig kontroll och uppföljning av kredit-,
marknads- och likviditetsrisk
Andra försvarslinjen
•
Oberoende kontrollfunktioner för risk samt
regelefterlevnad
•
Identifiering, mätning, uppföljning och kontroll
av riskerna och riskhanteringen
• Rapportering av risk, likviditet och kapital
• Upprätthåller ett effektivt riskramverk inklusive
ramverk för intern kontroll
• Regelverksuppföljning och rapportering
till styrelsen
Tredje försvarslinjen
•
Oberoende internrevision
•
Granskning och utvärdering av effektiviteten
och integriteten i riskhanteringen
• Utför revisionsaktiviteter i enlighet med av
styrelsen fastställd revisionsplan
• Rapportering till styrelsen
Års- och hållbarhetsredovisning 2022
33
Finansiell översikt
utveckling liksom bedömning av riskmätningsmodellerna,
riskstyrningen och riskhanteringen. Bedömningen är integre-
rad i affärsplaneringen och utgör basen för SEK:s strategi för
att upprätthålla en adekvat nivå på kapitalet. Kapitalbedöm-
ningen utförs minst för den kommande treårsperioden.
För att komma fram till en adekvat nivå på kapitalisering
även under stressade finansiella förhållanden genomförs en
analys av hur kapitaliseringen påverkas vid stress av de globala
finansiella marknaderna och andra faktorer som påverkar
SEK:s affärsmodell och SEK:s nettoriskexponering.
När SEK utför den interna bedömningen av kapitalbehovet
tillämpar SEK andra metoder än de som används för beräkning
av FI:s kapitalkrav. Bedömningen baseras på bolagets interna
beräkning av så kallat ekonomiskt kapital som fångar alla de
specifika risker som SEK har i sin verksamhet, även utöver de
risker som ingår i FI:s kapitalkrav.
Utöver det internt beräknade kapitalbehovet utför SEK
också en skattning av det totala kapital som Finansinspektionen
i sin översyns- och utvärderingsprocess bedömer att SEK behö-
ver hålla. Det av Finansinspektionen beräknade kapitalbehovet
utgör ett minimikrav för SEK:s kapitalbas. Se information om
Pelare 2-vägledningar i avsnitt Kapitalmål på sid 31. Enligt SEK:s
utvärdering har bolaget en kapitalbas som med tillfredsstäl-
lande marginal överstiger både det internt skattade och det av
Finansinspektionen beräknade totala kapitalbehovet.
Utöver den interna kapitalutvärderingen genomförs också
en utvärdering av likviditeten. Behovet av likviditet, och dess
sammansättning bland annat med avseende på likviditets-
behov i olika valutor under planeringsperioden, utvärderas
för att säkerställa att bolaget har tillräckligt med likviditet
för att genomföra affärsplanen samt möta regelverkskraven.
Enligt SEK:s utvärdering har bolaget likviditet som överstiger
likviditetsbehov under planeringsperioden.
För mer information, se den separata riskrapporten ”Capi-
tal Adequacy and Risk Management (Pillar 3) Report 2022”
som finns tillgänglig på www.sek.se.
34
Års- och hållbarhetsredovisning 2022
Finansiell översikt
Riskklass
Riskhantering
Riskprofil
Riskaptit
Andel av
ekonomiskt
kapital
Kreditrisk
Kreditrisk är risken för fallissemang
på en skuld som kan uppstå genom
att en låntagare inte kan göra nöd-
vändiga betalningar. Kreditrisk kan
vara av följande typer:
Fallissemangsrisk
– Risken för förlust
till följd av att en gäldenär sannolikt
inte kommer att betala sina låneför-
pliktelser i sin helhet eller att gälde-
nären är mer än 90 dagar försenad
med någon av de väsentliga kredit-
förpliktelserna. fallissemangsrisk kan
påverka alla kreditkänsliga transak-
tioner, inklusive lån, värdepapper
och derivat.
Koncentrationsrisk
– Risken relate-
rad till en enskild exponering eller
en grupp av exponeringar. Det kan
uppstå i form av namnkoncentration,
geografi eller branschkoncentration.
Landsrisk
– Risken för förlust som
uppstår genom att en stat fryser
betalningar i utländsk valuta (trans-
fererings-/konverteringsrisk) eller
när den inte uppfyller sina åtag-
anden (statsrisk).
Kreditgivningen ska baseras på djup
kunskap om SEK:s motparter såväl
som deras återbetalningsförmåga.
Kreditgivning ska vidare ske i över-
ensstämmelse med SEK:s uppdrag
baserat på ägaranvisningen. SEK:s
kreditrisker begränsas genom ett
riskbaserat urval av motparter
och hanteras bland annat genom
användande av garantier, kreditför-
säkringar, netting avtal och andra
former av säkerheter. Vidare guidas
SEK:s utlåning genom användandet
av en normativ kreditpolicy som
specificerar principer för risknivåer
och lånevillkor. Koncentrationer
som följer naturligt av bolagets
uppdrag accepteras, dock arbetar
bolaget löpande med att reducera
koncentrationsrisker när så är möjligt.
SEK:s låneportfölj håller hög
kreditkvalitet. Portföljen har
koncentrationsrisk till följd av
bolagets uppdrag, såsom geo-
grafisk koncentration gentemot
Sverige. Nettorisken är företrä-
desvis begränsad till motparter
med hög kreditvärdighet såsom
statliga exportkreditorgan, stora
svenska exportföretag samt
banker och försäkringsbolag.
SEK placerar sin likviditet i
värdepapper med hög kredit-
kvalitet och företrädesvis
kort löptid.
Låg till moderat
(SEK:s riskaptit
för kreditrisk är
större än andra
risker).
60,6%
Likviditetsrisk
Likviditets- och refinansieringsrisk är
risken att bolaget, inom en definie-
rad tidsperiod, inte kan refinansiera
sina existerande tillgångar eller är
oförmöget att möta behov av likvida
medel. Likviditetsrisk innefattar även
risken att bolaget tvingas låna till
ofördelaktig ränta eller måste sälja
tillgångar till ofördelaktigt pris för
att kunna fullgöra sina betalnings-
åtaganden. Likviditetsrisk omfattar
(re)finansieringsrisk och marknads-
likviditetsrisk.
SEK ska genom diversifierad
upplåning säkerställa att det för
bolagets samtliga kreditåtaganden
– utestående krediter såväl som
avtalade, ännu ej utbetalda krediter
– finns tillgänglig finansiering för
hela löptiden. Storleken på SEK:s
likviditetsplaceringar ska säkerställa
att nyutlåning kan ske även i tider
av stress.
SEK har säkerställt upplåning
för alla sina kreditåtaganden,
inklusive de som är avtalade
men ännu ej utbetalda. Vidare
tillåter storleken på SEK:s likvi-
ditetsplaceringar att nyutlåning
kan fortsätta i normal takt även
i tider av stress. Som en konse-
kvens av att SEK har säkerställt
finansiering för alla sina kredit-
åtaganden, är finansieringens
återstående tid till förfall längre
än utlåningens återstående
löptid till förfall.
Låg
–
Marknadsrisk
Marknadsrisk är risken för förlust
eller förändringar i den framtida
intjäningen på grund av förändringar
i t.ex. räntor, valutakurser, råvarupri-
ser eller aktiepriser. En distinktion
ska göras mellan marknadsrisk i
icke-marknadsvärderade tillgångar
och skulder och tillgångar och skul-
der till verkligt värde. Marknadsrisk
inkluderar prisrisk i samband med
försäljning av tillgång eller stängning
av exponering.
SEK har ingen tradingverksamhet.
Kärnan i SEK:s marknadsriskstrategi
är att bolaget lånar upp medel
genom att emittera värdepapper,
som oavsett vilka marknadsrisk-
exponeringar dessa genererar
säkras genom att swappas till rörlig
ränta. Upplånade medel används
antingen direkt till utlåning, främst
till rörlig ränta eller swappad till
rörlig ränta, eller för att säkerställa
att SEK har tillräcklig likviditet.
Avsikten är att hålla tillgångar och
skulder till förfall.
SEK:s affärsmodell medför
exponeringar mot marknads-
rörelser, huvudsakligen räntor,
basisspreadar, kreditspreadar
och valutakurser.
Låg
12,3%
Detaljerad riskförklaring
Års- och hållbarhetsredovisning 2022
35
Finansiell översikt
Riskklass
Riskhantering
Riskprofil
Riskaptit
Andel av
ekonomiskt
kapital
Operativ risk
Operativ risk är risken för förluster
till följd av ej ändamålsenliga, otill-
räckliga eller fallerade processer
eller rutiner, system, mänskliga fel
eller yttre händelser. Operativ risk
inkluderar legala risker samt IT-och
informationssäkerhetsrisker.
SEK arbetar löpande med att
hantera den operativa risken
genom framför allt ett effektivt
internt kontrollarbete, utförande
av riskanalyser inför förändringar,
fokus på ständiga förbättringar samt
beredskapsplanering. Kostnader för
att reducera riskexponeringar ska
stå i proportion till den effekt som
åtgärden medför.
Operativa risker förekommer
naturligt i alla delar av verksam-
heten. Det stora flertalet av
incidenterna som har inträffat
har karaktären av att vara min-
dre händelser som åtgärdas
omgående inom respektive
funktion. Operativ risk är
generellt låg som ett resultat av
effektiva interna kontroller och
fokus på ständiga förbättringar.
Låg
2,6%
Regelefterlevnadsrisk
Regelefterlevnadsrisk är risken för
bristande fullgörande av förpliktel-
ser enligt dels lagar, förordningar
och andra regler, dels interna regler.
SEK arbetar kontinuerligt för att
utveckla verktyg och kunskap för
att identifiera bolagets regelefter-
levnadsrisker. Bolaget analyserar
och följer upp regelefterlevnads-
risker med avsikt att kontinuerligt
minska risken för bristande regel-
efterlevnad.
SEK:s verksamhet medför
exponering mot risken att ej
efterfölja gällande lagar och
förordningar på de marknader
bolaget verkar.
Låg
–
Affärsrisk och strategisk risk
Affärsrisk är risken för en icke
förväntad nedgång i intäkter från
till exempel förändrade konkur-
rensförhållanden och därigenom
volymnedgångar, och/eller sjun-
kande marginaler. Strategisk risk är
risken för minskade intäkter till följd
av att strategiska satsningar inte ger
det resultat som eftersträvades,
organisationsförändringar som leder
till ineffektivitet, felaktigt genom-
förande av beslut, outsourcing av
verksamhet som får oönskad effekt
eller oförmåga att reagera adek-
vat på förändringar i regelsystem
och omvärld. Strategisk risk foku-
serar på storskaliga och strukturella
riskfaktorer.
SEK:s företagsledning ska ansvara
för identifiering och hantering
av de strategiska riskerna samt
löpande bevaka omvärldsfaktorer
och utvecklingen på de marknader
där SEK är verksamt och föreslå
strategisk inriktning för styrelsen.
En riskanalys i form av en självutvär-
dering med avseende på strategisk
risk ska genomföras årligen.
SEK:s strategiska risker uppstår
huvudsakligen genom föränd-
ringar i den externa miljö där
bolaget verkar, till exempel
förändringar i marknadsförhål-
landen som kan resultera i
begränsade möjligheter till
utlåning och regelverksrefor-
mer som antingen påverkar
affärsmodellen eller ställer
väsentligt större krav på organi-
sationen beroende på ökad
komplexitet.
Låg till moderat
–
Hållbarhetsrisk och ESG-faktorer
Hållbarhetsrisk
är risken för att
SEK:s verksamhet direkt eller indi-
rekt påverkar sin omgivning negativt
inom områdena etik, korruption,
miljö och klimat, mänskliga rättighe-
ter eller arbetsvillkor. I mänskliga
rättigheter ingår barnrättsperspekti-
vet, i arbetsvillkor ingår jämställdhet
och mångfald och i etik ingår skatte-
transparens.
ESG-faktorer
är miljömässiga, soci-
ala och styrningsrelaterade faktorer
som potentiellt kan ha en positiv
eller negativ påverkan på SEK:s mot-
parters finansiella ställning eller
solvens och, i förlängningen, SEK:s
finansiella risker.
Hållbarhetsrisker hanteras utifrån
ett riskbaserat förhållningssätt. Vid
förhöjd hållbarhetsrisk genomförs
en fördjupad hållbarhetsgranskning
och vid behov ställs krav på åtgär-
der för att motverka negativ miljö-
mässig och social påverkan. Krav
utgår från nationella och internatio-
nella regelverk och riktlinjer inom
områdena anti-korruption, klimat
och miljö, mänskliga rättigheter
inklusive arbetsvillkor och affärs-
etik inklusive skatt.
ESG-faktorer har integrerats i
SEK:s bedömning av motparters
kreditvärdighet och bolaget kom-
mer även att påbörja ett arbete att
se över ESG-faktorers potentiella
påverkan på övriga riskslag.
SEK är indirekt exponerade
mot hållbarhetsrisker i samband
med utlåning. Hög hållbarhets-
risk kan uppstå vid finansiering
av större projekt eller av verk-
samheter i länder med hög risk
för korruption eller brott mot
mänskliga rättigheter.
Låg till moderat
–
36
Års- och hållbarhetsredovisning 2022
Finansiell översikt
Bolagsstyrningsrapport 2022
SEK är ett svenskt kreditmarknadsbolag med säte i Stockholm.
Staten äger 100 procent av SEK och Näringsdepartementet
ansvarade under 2022 för förvaltningen av SEK.
SEK är en central aktör inom statens främjande av svensk
exportnäring och för ett förverkligande av regeringens
export- och investeringsstrategi.
Till grund för SEK:s bolagsstyrning ligger svensk rätt och
tillämpliga svenska och internationella regler, bland annat de
internationella riktlinjer som SEK valt att följa.
Ägarens styrning av SEK sker genom statens ägarpolicy
och principer för bolag med statligt ägande 2020, ägaranvis-
ningen, Svensk kod för bolagsstyrning (”Koden”), men även,
som för alla aktiebolag, styrs SEK genom aktiebolagslagens
(2005:551) regler, bolagsordningen, bolagsstämman, styrelsen
och vd. Inom sitt arbete att agera ansvarsfullt arbetar SEK där-
till för att följa internationella riktlinjer inom hållbarhet.
Statens ägarpolicy och principer för
bolag med statligt ägande
Regeringen beslutade den 27 februari 2020 ägarpolicy för
bolag med statligt ägande. I statens ägarpolicy redogör reger-
ingen för sina uppdrag och mål, tillämpliga ramverk och sin
inställning i viktiga principfrågor avseende bolagsstyrning
av samtliga statligt ägda bolag. Statens ägarpolicy omfattar
regeringens principer för extern rapportering och principer
för anställningsvillkor för ledande befattningshavare. Vidare
innebär statens ägarpolicy att Koden ska tillämpas.
Av statens ägarpolicy framgår att SEK som statligt ägt bolag
ska agera föredömligt inom hållbart företagande. För styrning
kring hållbarhet, se hållbarhetsnot 4.
Bolag med statligt ägande har ett utökat informationskrav för
hållbarhetsredovisning och ska därför tillämpa vissa interna-
tionella ramverk för hållbarhetsredovisning.
Koden
Koden är en del av svenska statens ramverk för ägarstyrning.
SEK följer Koden i enlighet med ägarens riktlinjer.
Avvikelser från Koden.
SEK väljer i vissa fall att avvika från
Koden i enlighet med Kodens bestämmelser om att ”följa eller
förklara”. Anledningen till sådana avvikelser är att SEK är ett
av staten helägt bolag och därigenom inte ett noterat bolag.
På följande punkter avviker SEK:s styrning beträffande räken-
skapsåret 2022 från de krav som finns i Koden:
Valberedning
. Processen för att utse styrelseledamöter och
revisorer följer de principer som beskrivs i statens ägarpolicy.
Ordförande vid bolagsstämma
. Processen för att utse ord-
förande vid bolagsstämma följer de principer som beskrivs
i statens ägarpolicy.
Styrelsens oberoende till ägaren
. I enlighet med statens
ägarpolicy redovisar inte SEK huruvida styrelseledamöter är
oberoende i förhållande till ägaren.
Ägaranvisning
SEK beslutade på bolagsstämman 24 mars 2022 om att anta
aktieägarens förslag till ägaranvisning. I SEK:s ägaranvisning
anges att inom ramen för bolagsordningens verksamhetsföre-
mål ska SEK för att komplettera marknaden: (a) på kommer-
siella och hållbara grunder bedriva kreditverksamhet i syfte
Rapportvägar
Utsedd av
Styrelsen
Kredit-
kommitté
Företags-
ledning
Revisions-
utskott
Ersättnings-
utskott
Finans- och
riskutskott
Kreditutskott
Revisorer
Aktieägare på
bolagsstämma
Nominerings-
process
Riskchef
Chef för
Regelefterlevnad
Intern
revision
Vd
Struktur för bolagsstyrning
Års- och hållbarhetsredovisning 2022
37
Bolagsstyrning
att främja svensk exportnäring genom att erbjuda finansierings-
lösningar, inklusive långfristiga finansieringslösningar, som direkt
eller indirekt främjar svensk export. SEK ska agera ansvarsfullt
och aktivt arbeta för att följa samt verka för efterlevnad av inter-
nationella riktlinjer om miljö- och klimathänsyn, anti-korruption,
mänskliga rättigheter, arbetsvillkor och affärsetik. I sina kredit-
bedömningar, där det är relevant, följa internationella ramverk
såsom OECD:s ”Common Approaches for Officially Supported
Export Credits and environmental and social due diligence”
eller Ekvatorprinciperna samt beakta OECD:s riktlinjer för håll-
bar långivning (Sustainable Lending) vid export till låginkomst-
länder; (b) erbjuda exportkrediter, varav statsstödda krediter,
CIRR-krediter, ska utgöra en del; och (c) i perioder då markna-
den inte fullgott kan förse svensk exportnäring med finansie-
ring, kunna utgöra ett verktyg för staten att genom särskilda
åtgärder kunna säkerställa att sådan finansiering kan lämnas.
Detta innebär att SEK ska ha den administrativa förmågan att
möta en signifikant ökad efterfrågan på finansiering, om staten
samtidigt säkerställer nödvändigt kapital och/eller likviditet.
I ägaranvisningen ställs vidare krav på återrapportering
och uppföljning av hur SEK hanterar det av riksdagen särskilt
beslutade samhällsuppdraget att administrera CIRR-systemet.
Den samhällsekonomiska nyttan av detta ska utvärderas
genom (a) mätning av det mervärde som SEK adderar avse-
ende exportkrediter, varav CIRR utgör en del, och (b) att bola-
get genomför en intressentdialog.
Bolagsordning
SEK:s bolagsordning reglerar bland annat bolagets verksamhets-
mål. I bolagsordningen finns inga bestämmelser som reglerar
tillsättande eller entledigande av styrelseledamöter, med undan-
tag för en bestämmelse som anger att styrelseordföranden ska
utses av bolagsstämman samt högsta och lägsta antalet styrelse-
ledamöter. För ändringar av bolagsordningen gäller att kallelse
till extra stämma, där fråga om ändring av bolagsordningen ska
behandlas, ska utfärdas tidigast sex veckor och senast fyra
veckor innan stämman. Det finns inga begränsningar i SEK:s
bolagsordning om hur många röster aktieägaren kan avge vid
en bolagsstämma.
Bolagsstämma
Årsstämma
SEK:s årsstämma hölls 24 mars 2022. Utomstående ägde rätt
att närvara vid stämman. Protokoll från årsstämman finns till-
gängligt på www.sek.se.
Vid årsstämman omvaldes styrelseledamöterna Anna
Brandt, Reinhold Geijer, Lennart Jacobsen, Hanna Lagercrantz
och Eva Nilsagård. Lars Linder-Aronson omvaldes till ordfö-
rande vid stämman, och avgick i direkt anslutning till stämman.
Lennart Jacobsen valdes till ny styrelseordförande. Hans Lars-
son lämnade sin post som ledamot i SEK:s styrelse, och Håkan
Berg, Paula da Silva och Katarina Ljungqvist valdes in till nya
styrelseledamöter.
Årsstämman fastställde den av styrelsen och verkställande
direktören (vd) avgivna årsredovisningen för 2021 samt beviljade
styrelsens ledamöter och vd ansvarsfrihet för verksamhetsåret
2021. Årsstämman beslutade också, i enlighet med styrelsens
förslag till vinstdisposition, att en utdelning om Skr 414 miljoner
skulle lämnas till ägaren. Beslutet var i linje med SEK:s utdelnings-
policy. Årsstämman beslutade vidare, på förslag av styrelsen,
om förändrade riktlinjer för ersättning till ledande befattnings-
havare. Styrelsens förslag till riktlinjer för ersättningar till ledande
befattningshavare överensstämmer med regeringens principer
för ersättning och andra anställningsvillkor för ledande befatt-
ningshavare i bolag med statligt ägande i enlighet med ägar-
policyn, se även vidare under not 5 i årsredovisningen.
Styrelsen
Styrelsens sammansättning och nomineringsprocess
Nomineringsprocessen för styrelseledamöter följer statens
ägarpolicy samt drivs och koordineras av Avdelningen för
statliga bolag inom Näringsdepartementet. I samband med
årsskiftet 2022-2023 tillfaller detta ansvar inom Finansde-
partementet. En arbetsgrupp analyserar kompetensbehovet
utifrån styrelsens sammansättning samt bolagets verksamhet,
situation, framtida utmaningar och genomförda styrelseut-
värderingar. Därefter fastställs eventuella rekryteringsbehov
och rekryteringsarbetet inleds. Av statens ägarpolicy framgår
att regeringen eftersträvar en jämn könsfördelning och ande-
len kvinnor respektive män i styrelserna ska vara minst 40
procent. För bolag med sex till åtta av bolagsstämman valda
styrelseledamöter ska bland dessa finnas minst tre personer
av vardera kön. Urvalet av ledamöter ska göras utifrån en
bred rekryteringsbas i syfte att ta tillvara på kompetensen hos
såväl kvinnor och män, som hos personer med olika bakgrund
och erfarenheter. Diskriminering som har samband med kön,
könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet,
religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell
läggning eller ålder får inte förekomma.
SEK tillämpar lämplighetsprövning av styrelseledamöter
och ledande befattningshavare enligt riktlinjer som utfärdats
av Europeiska bankmyndigheten (EBA). Förutsättningarna för
SEK:s prövning av potentiella nya styrelseledamöter är att
ägaren har identifierat kandidaten i fråga utifrån en kravprofil.
Efter SEK:s lämplighetsprövning ska ägaren informeras om
utfallet. Då processen avslutas offentliggörs nomineringarna
enligt Kodens bestämmelser.
Enligt bolagsordningen ska styrelsen bestå av lägst sex och
högst åtta ledamöter. Ledamöterna väljs årligen på årsstäm-
man för tiden intill slutet av nästa årsstämma. Vd ingår inte i
styrelsen. Av styrelsens ledamöter är fem ledamöter kvinnor
och tre ledamöter män. Namn, ålder, huvudsaklig utbildning
samt årets sammanträden i styrelsen och dess utskott redo-
görs för på sid 39 och 44-45. Ingen av styrelseledamöterna
eller vd innehar aktier eller finansiella instrument utgivna av
SEK. Styrelsen ansvarar för att för styrelsens arbete relevanta
styrelseutskott inrättas och att ledamöter till utskotten utses
av styrelsen bland styrelsens ledamöter.
Styrelsens ordförande
Styrelsens ordförande väljs av bolagsstämman. Om denne
lämnar sitt uppdrag under mandatperioden ska styrelsen inom
sig välja en ny ordförande intill utgången av den bolagsstämma
då en ny ordförande väljs av stämman. Styrelsens ordförande
leder styrelsens arbete och bevakar att styrelsen utför sina
uppgifter och företräder styrelsen gentemot ägaren samt upp-
rätthåller kontakten med ägaren. Ordföranden ansvarar också
för att ta initiativ till den årliga utvärderingen av styrelsens och
vd:s arbete. Utvärderingen har under 2022 utförs av extern
part tillsammans med SEK:s HR-funktion. Ordföranden ser till
att styrelsen erhåller tillfredsställande information och besluts-
underlag för sitt arbete, bland annat genom att informera
38
Års- och hållbarhetsredovisning 2022
Bolagsstyrning
styrelsen om vad som framkommit vid kontakt med ägaren.
Styrelsens ordförande ser även till att styrelsen får den utbild-
ning som krävs för att styrelsearbetet ska fungera effektivt,
samt kontrollerar att styrelsens beslut verkställs. Utbildnings-
planen beslutas vid det konstituerande styrelsesammanträdet.
Bland ämnena som avhandlas är hållbarhet återkommande.
Styrelsen och dess arbetsformer
Styrelsen svarar för organisation och förvaltning av SEK:s
angelägenheter där hållbarhet hanteras som en integrerad del.
Styrelsen ansvarar för att bolagets finansiella rapporter inklu-
sive hållbarhetsrapportering är upprättade i överensstämmelse
med lag, tillämpliga redovisningsstandarder och övriga krav.
Vid styrelsesammanträden lämnas information om hållbarhets-
arbetet. Uppföljning av måluppfyllelse av hållbarhetsmål sker
kvartalsvis i CFO-kommunikationen och löpande i vd-rapport.
Styrelsen ska fortlöpande bedöma SEK:s ekonomiska situation
och se till att SEK:s organisation är utformad så att bokföringen,
medelsförvaltningen och SEK:s ekonomiska förhållanden i
övrigt kontrolleras på ett betryggande sätt. Styrelsen fastställer
verksamhetsmål och strategier för verksamheten samt utfärdar
övergripande interna regler i policyer och instruktioner. Sty-
relsen tillser att det finns ett effektivt system för uppföljning
och kontroll av SEK:s verksamhet. Styrelsen har dessutom till
uppgift att tillsätta, och vid behov entlediga, vd och riskchef
samt besluta om ersättning till dessa, till övriga ledamöter av
företagsledningen samt till chef för regelefterlevnad. Styrelse-
arbetet följer den arbetsordning och årsplan som årligen fast-
ställs vid styrelsens konstituerande sammanträde. Under 2022
har styrelsen sammanträtt vid 11 tillfällen. Vd deltar vid alla
styrelsesammanträden utom i ärenden där det föreligger hin-
der på grund av jäv, såsom då vd:s arbete utvärderas.
Styrelsens arbete under året
Styrelsens arbete under 2022 kom att i hög grad påverkas av
världsläget, orsakat av kriget i Ukraina, global inflation, sti-
gande energipriser, räntehöjningar och volatila valutarörelser.
De volatila kapitalmarknaderna förde med sig att styrelsen
ägnade bolagets hantering av upplånings- och kapitalfrågor
extra mycket tid. Det nya globala säkerhetsläget, som uppstått
till följd av kriget i Ukraina, satte även fokus på säkerhetsfrå-
gor, och cybersäkerhet i synnerhet, och SEK:s arbete med att
stärka säkerheten följdes löpande upp av styrelsen. Styrelsen
fattade under året beslut i några kreditärenden, vilka eskale-
rats till full styrelse eftersom de bedömts vara av principiell
betydelse eller annars av stor vikt för bolaget. Årets strategi-
sammanträde ägnades framförallt åt den långsiktiga planen
bortom år 2030. I slutet av året beslutade styrelsen om tillsätt-
ning av Jan Hoppe som ny riskchef.
Styrelsen har fortsatt under 2022 lagt ett stort fokus på
kultur- och hållbarhetsfrågor. Bolagets arbete med att eta-
blera en tydlig och stark prestationskultur har diskuterats i
styrelsen, såväl i fråga om att definiera vad som därmed menas
men även följa upp de aktiviteter som vidtagits i syfte att för-
ändra kulturen. I fråga om hållbarhetsarbetet hade bland annat
EKN:s och SEK:s styrelser och ledningsgrupper gemensamma
möten under året för att diskutera samarbetet, med fokus på
att hitta samsyn i hur hållbarhetsfrågorna ska hanteras. Under
året utfärdade vidare SEK:s styrelse en ny policy mot korrup-
tion. Flera av de styrelseutbildningar som genomförts under
2022 har rört hållbarhetsfrågor.
Närvarofrekvens vid styrelse- och utskottssammanträden under 2022
Totalt
Styrelse
Ersättnings-
utskott
Finans- och
riskutskott
Kreditutskott
Revisions-
utskott
Antal sammanträden
44
11
3
8
16
6
Lennart Jacobsen
1
29
11
3
0
13
2
Håkan Berg
2
17
7
0
6
0
4
Anna Brandt
3
18
11
0
0
3
4
Paula da Silva
4
18
8
0
3
7
0
Reinhold Geijer
29
11
3
0
15
0
Hanna Lagercrantz
22
11
3
8
0
0
Hans Larsson
5
7
3
0
2
0
2
Lars Linder-Aronson
6
10
3
2
2
3
0
Katarina Ljungqvist
7
26
7
0
6
13
0
Eva Nilsagård
8
20
11
0
0
3
6
1 Lennart Jacobsen valdes till styrelseordförande av styrelsen och ordförande av ersättningsutskottet samt utträdde ur revisionsutskottet 24 mars 2022.
2 Håkan Berg valdes till ledamot av styrelsen och ordförande av finans- och riskutskottet samt ledamot av revisionsutskottet 24 mars 2022.
3 Anna Brandt valdes till ledamot av revisionsutskottet och utträdde ur kreditutskottet 24 mars 2022.
4 Paula da Silva valdes till ledamot av styrelsen och ledamot av finans- och riskutskottet samt ledamot av kreditutskottet 24 mars 2022.
5 Hans Larsson utträdde ur styrelsen, finans- och riskutskottet och revisionsutskottet 24 mars 2022.
6 Lars Linder-Aronson utträdde ur styrelsen, ersättningsutskottet, finans- och riskutskottet och revisionsutskottet 24 mars 2022.
7 Katarina Ljungqvist valdes till ledamot av styrelsen och ledamot av finans- och riskutskottet samt ledamot av kreditutskottet 24 mars 2022.
8 Eva Nilsagård utträdde ur kreditutskottet 24 mars 2022.
Års- och hållbarhetsredovisning 2022
39
Bolagsstyrning
Styrelsen har inrättat nedanstående utskott. Styrelsen fastställer årligen instruktioner för alla sina utskott i styrelsens
arbetsordning. Vid styrelsens sammanträden anmäls protokollen från utskotten av respektive utskottsordförande.
Ersättningsutskottet
Lennart Jacobsen (ordförande), Reinhold Geijer och
Hanna Lagercrantz
Utöver ordinarie ärenden har ersätt-
ningsutskottet under året lagt mycket
tid på frågor som rör kulturförflyttning
i bolaget.
Kreditutskottet
Reinhold Geijer (ordförande), Paula da Silva,
Lennart Jacobsen och Katarina Ljungqvist
Kreditutskottet har under året fattat beslut
i 102 (57) ärenden. Utskottet är slutlig
instans för att pröva kreditärenden, med
undantag för beslut som är av principiell
betydelse eller i övrigt av stor vikt för
bolaget, vilka ska fattas av styrelsen. Under
2022 förekom tre sådana ärenden. En bety-
dande del av de beslutsärenden utskottet behandlat har gällt
omställningsrelaterade kreditpropåer. Vidare har utskottet på
kvartalsbasis fattat beslut om kreditreserveringar. Kreditutskot-
tet utgör ett viktigt stöd för verksamheten och bidrar till SEK:s
affär med ett externt perspektiv och lång erfarenhet inför beslut
på de affärer med de största kredit- och hållbarhetsriskerna.
Finans- och riskutskottet
Håkan Berg (ordförande), Paula da Silva,
Hanna Lagercrantz och Katarina Ljungqvist
Finans- och riskutskottets diskussioner
har präglats av de utmanande ekonomiska
effekterna som uppstått med anledning
av kriget i Ukraina och de kvarvarande
effekterna från covid-19 pandemin. Givet
omvärldsläget har fokus har även legat på
cyber- och kontinuitetsfrågor.
Revisionsutskottet
Eva Nilsagård (ordförande), Håkan Berg och
Anna Brandt
Under 2022 har Revisionsutskottet, utöver
det löpande arbetet kring revision, dis-
kuterat effekterna av kriget i Ukraina och
de kvarvarande effekterna från covid-19
pandemin. Utskottet har också fokuserat
på bolagets arbete med grön utlåning och
hållbarhetslänkande lån, samt rapporte-
ringen av densamma.
•
Utgör beredningsgrupp för frågor om anställningsvillkor
för vd och ledningen samt för övergripande personalfrågor,
inklusive frågor om resurs- och kompetensförsörjning samt
kompensation.
•
Bereder förslag till ersättningspolicy inför beslut av styrelsen.
•
Bereder förslag till lön för personer i kontrollbefattningar, för
vilka styrelsen ska besluta om ersättningsvillkor.
•
Utvärderar efterlevnaden av beslut rörande ersättning som
fattas av årsstämman.
•
Säkerställer styrelsens involvering i beslutsfattandet
avseende kreditrisker.
•
Bereder frågor som rör krediter och kreditbeslut och som är
av principiell betydelse eller i övrigt av stor vikt för bolaget
samt fattar beslut avseende krediter enligt av styrelsen
beslutad delegeringsordning där hållbarhetsaspekter är
inkluderade.
•
Säkerställer att bolaget kan identifiera, mäta, styra, internt
rapportera och ha kontroll över de risker som det är eller kan
förväntas komma att bli exponerat mot.
•
Bereder frågor avseende övergripande policyer, strategier
och riskaptit i alla risk- och kapitalfrågor där hållbarhetsrisk är
ett riskslag samt avseende övergripande frågor inom bolagets
finansiella verksamhet.
•
Beslutar om de limiter för sådana risk- och kapitalfrågor som
styrelsen uppdrar åt utskottet att besluta om samt om mät-
metoder och limiter avseende marknads- och likviditetsrisk
samt modeller för värdering av finansiella instrument.
•
Övervakar bolagets finansiella rapportering inklusive håll-
barhetsrapportering samt lämnar rekommendationer och
förslag för att säkerställa rapporteringens tillförlitlighet.
•
Övervakar effektiviteten i bolagets interna kontroll,
internrevision och riskhantering med avseende på den
finansiella rapporteringen.
•
Utvärderar revisionsinsatsen och informerar styrelsen om
resultatet samt, genom styrelsens ordförande, informerar
bolagets ägare om resultatet av utvärderingen.
•
Håller sig informerade om revisionen av årsredovisningen
och koncernredovisningen samt om slutsatserna av Revisors-
nämndens kvalitetskontroll.
•
Biträder vid upprättande av förslag till bolagsstämmans
beslut om revisorsval.
40
Års- och hållbarhetsredovisning 2022
Bolagsstyrning
Under 2022 företog styrelsen två styrelseresor, varav den ena
var uppskjuten sedan tidigare på grund av pandemin. Styrel-
sen besökte kunder, banker och andra samarbetspartners i
New York under våren. Under senhösten besöktes kunder i
sydöstra Sverige.
Styrande dokument
SEK:s styrelse och utskott har under 2022 beslutat om
följande policyer och instruktioner:
Dokument
Styrelsens arbetsordning
Instruktion för vd
Instruktion till funktionen för internrevision
Instruktion till funktionen för regelefterlevnad
Instruktion för riskchefen, CRO
Informationssäkerhetspolicy
Kreditpolicy
Kreditinstruktion
Personalpolicy (inkl. arbetsmiljö-, mångfald-,
ersättningspolicy)
Policy för hållbar finansiering
Policy mot korruption
Redovisningsinstruktion
Riskpolicy
Uppförandekod
Uppförandekod för leverantörer
Utvärdering av styrelsens och vd:s arbete
En gång per år sker en särskild utvärdering av styrelsens och
vd:s arbete under ledning av ordföranden. Resultatet av denna
utvärdering redovisas till styrelsen och av styrelsens ordfö-
rande till ägaren. Utvärdering sker också av ägaren i samband
med styrelsenomineringen. 2022 års utvärdering skedde med
särskilt fokus på bedömningen som ska göras av styrelsens
lämplighet som grupp enligt riktlinjer utfärdade av EBA.
Ersättning till styrelse och ledande befattningshavare
Information om ersättning till styrelsen, vd och företags-
ledningen samt styrelsens förslag till årsstämman framgår av
not 5 i årsredovisningen.
Verkställande direktör
Magnus Montan tillträdde som ny vd den 16 juli 2021. Magnus
har tidigare arbetat som nordisk chef för Business Banking
på Nordea och haft flera internationella chefstjänster inom
HSBC. Styrelsen har fastställt en instruktion för vd:s arbete.
Vd ansvarar för den löpande förvaltningen av verksamheten
enligt styrelsens riktlinjer, fastställda policyer och instruktio-
ner. Företagsledningen är vd:s stöd för utövandet av den ope-
rativa ledningen i bolaget.
Enligt kreditinstruktionen ska alla kreditbeslut fattas av
minst två medarbetare i förening. Vd får således inte ensam
fatta kreditbeslut. Kreditutskottet har istället delegerat
beslutsmandat till bolagets kreditkommitté (KK). Kreditchefen
är KK:s ordförande och kommittén ska ha de ledamöter som
kreditutskottet utser. För att KK ska vara beslutsför krävs att
minst tre ledamöter medverkar vid sammanträdet. Beslut i KK
ska fattas enhälligt. Om KK inte kan fatta ett enhälligt beslut
ska ärendet hänskjutas till kreditutskottet.
Organisation
SEK har under 2022 fullföljt implementationen av den nya
organisationen som syftar till att målen i affärsplanen för
2022-2024 uppnås. Under 2022 har SEK tillsatt en hållbar-
hetschef med helhetsansvar för hållbarhetsfrågor. Hållbarhet
har blivit en egen funktion, med en hållbarhetschef som rap-
porterar direkt till vd. SEK har även lyft in inköpsansvaret till
Juridik, varför funktionen ändrat benämning till Juridik och
inköp. Under året har även en ny CIO, HR-chef, samt chef för
Internationell finansiering tillträtt. En ny riskchef tillträder i
januari 2023.
Organisationsschema
Vd
Strategi, affärs-
utveckling och
kommunikation
Juridik och inköp
HR
Risk
Kundrelationer
Regelefterlevnad
Internationell
finansiering
Finans
Kredit
IT
Hållbarhet
Års- och hållbarhetsredovisning 2022
41
Bolagsstyrning
Intern styrning, kontroll och riskhantering
Styrelsen ansvarar för den interna styrningen och kontrollen
av bolaget. Effektiv intern kontroll bygger på en sund riskkultur,
effektiva interna processer och rutiner samt en väl fungerande
kontrollmiljö genom verksamhetsintegrerade interna kontrol-
ler. Funktionen för regelefterlevnad, riskfunktionen och intern-
revision följer upp att risker i verksamheten hanteras och att
styrande dokument efterlevs. Alla chefer inom respektive
ansvarsområde har ett ansvar för att den verksamhet som man
ansvarar för bedrivs med god intern styrning och kontroll.
Funktionen för regelefterlevnad
Uppdraget för funktionen för regelefterlevnad omfattar att
identifiera risker för att bolaget inte fullgör de förpliktelser som
åligger bolaget enligt lagar, förordningar och andra regler som
gäller för den tillståndspliktiga verksamheten. Funktionen för
regelefterlevnad ska även bedöma ändamålsenligheten i de
åtgärder som vidtagits för att mitigera dessa risker. Funktionen
för regelefterlevnad är oberoende från affärsverksamheten
och är direkt underställd vd. Inom ramen för sitt uppdrag över-
vakar och kontrollerar funktionen efterlevnad av externa och
interna regler, ger råd och stöd till verksamheten i regelefter-
levnadsfrågor samt informerar och utbildar relevanta befatt-
ningshavare. Vidare ska funktionen kontrollera att nya pro-
dukter m m följer de regler som gäller för företagets
tillståndspliktiga verksamhet. Rapportering sker löpande till vd
samt kvartalsvis genom skriftlig och muntlig rapportering till
styrelse och vd. Omfattning och inriktning på funktionen för
regelefterlevnads arbete fastställs i en årsplan som fastställs av
vd och styrelse.
Riskfunktionen
Riskfunktionens uppdrag är att ansvara för att den övergri-
pande inriktningen och att de interna reglerna för riskhante-
ring i bolaget efterlevs samt att följa upp att styrelsens och
vd:s beslut gällande riskstyrning och kontroll efterlevs. Vidare
ingår i uppdraget att övervaka att bolagets affärsverksamheter
och stödfunktioner hanterar risker på ett tillfredsställande
sätt. Riskfunktionen ska kontrollera att alla väsentliga risker
som SEK exponeras för, eller kan förväntas komma att expo-
neras för, identifieras och hanteras av berörda funktioner.
Riskfunktionen ska vidare kontrollera att bolaget har adekvat
förmåga att så snart som möjligt samla in och automatiskt sam-
manställa data för företagets väsentliga och mätbara risker
och kontrollera att de IT-system som stödjer sammanställ-
ningen kan möta olika analysbehov. Riskfunktionen ska bestå
av personer med tillräcklig kunskap om dels metoder och
rutiner för att hantera risker, dels marknader och produkter
för att kunna lämna relevant och oberoende information,
analyser och expertutlåtanden om företagets risker. Ansvarig
för den oberoende riskkontrollfunktionen är riskchefen, vil-
ken är direkt underställd vd och rapporterar på regelbunden
basis till styrelse och vd.
Internrevision
SEK har en oberoende internrevisionsfunktion som granskar
bolagets interna styrning och kontroll. Styrelsen fastställer
granskningsuppdraget årligen genom en revisionsplan, som
beaktar de av regelverk tvingande granskningarna. Uppdra-
get är att granska och utvärdera att bolagets riskhanterings-,
styrnings-, kontroll-, rapporterings-, ledningsprocesser och
regelefterlevnad är effektiva och ändamålsenliga. Internrevi-
sionen rapporterar sina iakttagelser till styrelse och vd. Från
och med 2019 har revisionsfirman Deloitte uppdraget att
utföra internrevisionen på SEK. Genom att anlita en extern
part för att utföra internrevisionen får SEK tillgång till en hög
och bred kompetens för granskningen av bolagets efterlevnad
av regelverk, främst kapitaltäckningsregelverket, inklusive
Övervakande
aktiviteter
• Kontrolltestning
• Årlig utvärdering
Information
och kommunikation
• Intern rapportering
• Extern rapportering
Styr- och kontrollmiljö
•
Tonen från toppen
•
Policyer och instruktioner
från styrelse och ledning
Riskbedömning
• Riskbedömningar
• Väsentliga
förändringar
Kontrollaktiviteter
•
Kontroller som utförs
i det dagliga arbetet
Ramverk för internkontroll
42
Års- och hållbarhetsredovisning 2022
Bolagsstyrning
granskning av intern kapital- och likviditetsutvärdering (IKLU)
och bolagets interna riskklassificeringsmodell (IRK-modell)
för kreditrisk.
Uppförandekoden
Vd har till uppgift att etablera riktlinjer för att alla anställda ska
förstå kraven på upprätthållande av etiska värderingar och den
enskilde individens roll i det arbetet, vilket bland annat regleras
i bolagets uppförandekod som årligen fastställs av styrelsen
och bekräftas skriftligen av den anställde. I SEK:s uppförande-
kod ingår hantering av intressekonflikter, vilken stipulerar hur
dessa ska undvikas och hanteras. SEK har fastställda processer
för hur intressekonflikter identifieras, hanteras och följs upp.
Uppförandekoden fastställer integritet och etiskt agerande
och förmedlas till medarbetare även via en årlig utbildning.
Misstanke om agerande som kan innebära eller leda till lag-
brott, oetiskt beteende, överträdelse eller misstanke om över-
trädelse av uppförandekoden ska anmälas. Sådana överträdel-
ser kan även rapporteras anonymt via SEK:s visselblåsarsystem
som hanteras av extern part. SEK:s uppförandekod finns till-
gänglig för både interna och externa parter på www.sek.se.
Under året inkom inga ärenden till SEK:s visselblåsarsystem.
Styrelsen informeras genom Regelefterlevnads kvartalsrap-
port. Vid allvarlig incident informeras Finans- och riskutskot-
tet omedelbart.
Intern styrning, kontroll och riskhantering
avseende den finansiella rapporteringen
För att säkerställa korrekt och tillförlitlig finansiell rapportering
har SEK utarbetat ett ledningssystem med avseende på den
finansiella rapporteringen som bygger på det ramverk som
upprättats av Committee of Sponsoring Organization of the
Treadway Commission (COSO) för intern kontroll, 2013 års
version. Kontrollramverket är indelat i fem komponenter: Styr-
och kontrollmiljö, Riskbedömning, Kontrollaktiviteter, Infor-
mation och kommunikation samt Övervakande aktiviteter.
Styr- och kontrollmiljö
Styr- och kontrollmiljö omfattar bland annat tonen från toppen
samt policys och instruktioner från styrelse och ledning. Det
är viktigt för en stark intern kontrollmiljö att styrelse och led-
ning signalerar betydelsen av en god intern kontroll samt att
det finns relevanta och ändamålsenliga policys och instruktio-
ner inom området.
Riskbedömning
SEK genomför årlig riskbedömning på lednings-, funktions-
och processnivå. Syftet är att identifiera, dokumentera och
kvantifiera konsekvenser av och sannolikheten för att hän-
delser inträffar som innebär att SEK:s mål inte kan uppnås
eller att det blir fel i den finansiella rapporteringen. Löpande
under året genomför bolaget riskbedömningar vid för bolaget
väsentliga förändringar.
Kontrollaktiviteter
Utifrån identifierade risker har kontroller utformats för att
förebygga, upptäcka och korrigera fel och avvikelser.
Kontrollerna sker dels som företagsövergripande kontroller,
dels som IT-generella kontroller och dels på transaktionsnivå.
Exempel på företagsövergripande kontroller är instruktioner
och rutiner för attesträtt, befogenheter och ansvar vid kredit-
givning och uppföljning av regelefterlevnad. Exempel på
IT-generella kontroller är ändringshantering, backup-rutiner
och behörigheter.
Transaktionsbaserade kontroller, som kan vara manuella
eller automatiska, utförs för att hantera risken för fel i den
finansiella rapporteringen. Sådana kontroller är till exempel
avstämningar och analyser. Processer och kontroller doku-
menteras i form av flödesscheman och beskrivningar av de
enskilda kontrollaktiviteterna som specificerar vem som utför
kontrollen, hur den utförs samt hur kontrollutförandet ska
dokumenteras.
Information och kommunikation
Policyer, instruktioner, metoddokument och rutinbeskriv-
ningar hålls löpande uppdaterade och kommuniceras till
personalen via relevanta kanaler, framför allt via intranätet,
internutbildningar och personalmöten. Formell och informell
kommunikation mellan medarbetare och ledning främjas
genom att antalet anställda är få och geografiskt samlade
på i huvudsak ett kontor.
Övervakande aktiviteter
Uppföljning och testning av kontrollaktiviteter utförs löpande
under året för att säkerställa att risker har beaktats och behand-
lats på ett tillfredsställande sätt. Testningen genomförs av med-
arbetare som är oberoende från kontrollutförandet. Åtgärder
för att hantera eventuella brister följs upp av FL och revisions-
utskottet. Ledningen har också fastställt kontroller för att
säkerställa att lämpliga åtgärder vidtas med anledning av de
rekommendationer som lämnas av internrevisionen och av
revisorer valda på bolagsstämma.
SEK är en så kallad Foreign Private Issuer såsom det defi-
nieras i regelverk i USA och påverkas därför även av det
amerikanska regelverket Sarbanes-Oxley Act (SOX). Enligt
detta regelverk ska ledningen årligen bedöma och uttala sig
om effektiviteten i den interna kontrollen i den finansiella
rapporteringen, baserat på genomförd testning av den interna
kontrollen. Motsvarande uttalande från bolagets revisorer
krävs dock inte för den bolagskategori som SEK tillhör inom
ramen för det amerikanska regelverket. Ledningen har enligt
de regler som gäller för Foreign Private Issuers utvärderat
den interna kontrollen över den finansiella rapporteringen.
Slutsatsen är att det, per den 31 december 2022, fanns effek-
tiva kontroller relaterade till den interna kontrollen över den
finansiella rapporteringen. SEK har även i övrigt inga fall av
bristande efterlevnad av lagar och förordningar att rapportera.
Revisorer
Vid årsstämman 2022 valdes Öhrlings Pricewaterhouse-
Coopers AB till revisionsbolag med auktoriserad revisor Anneli
Granqvist som huvudansvarig revisor och auktoriserad revisor
Peter Sott som medpåskrivande revisor. Riksrevisionen kan
förordna en eller flera revisorer att delta i den årliga revisionen.
Detta har dock ej skett för 2022.
Revisionsutskottet tar årligen del av revisorernas gransk-
ningsplan och tar löpande del av revisorernas iakttagelser.
Bolagets revisorer är alltid med på revisionsutskottets möten
och har deltagit vid ett styrelsesammanträde. Styrelsen träffar
minst en gång per år bolagets revisorer utan närvaro av vd
eller annan person från ledningen. Styrelsen erhåller också
sammanfattande revisionsrapporter.
Års- och hållbarhetsredovisning 2022
43
Bolagsstyrning
Styrelse
Revisorer:
Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB, revisorer i SEK sedan 2017
Huvudansvarig revisor:
Anneli Granqvist, auktoriserad revisor. Född: 1972. Revisor i SEK sedan 2017
Medpåskrivande revisor:
Peter Sott, auktoriserad revisor. Född: 1982. Revisor i SEK sedan 2020.
Håkan Berg
Styrelseledamot
: Ordförande SEK:s finans- och riskutskott. Ledamot SEK:s revisionsutskott.
Född:
1955.
Utbildning:
Jur. kand., Uppsala universitet.
Invald:
2022.
Tidigare befattningar:
Medlem i Swedbanks koncernledning under 30 år och bl a chef för Stockholmsregionen,
biträdande chef för Retail Banking, chef för Baltic Banking, revisionschef och riskchef.
Övriga uppdrag:
Styrelseordförande i Lexly AB. Styrelseledamot på ICA Banken AB och
AK Nordic AB.
Anna Brandt
Styrelseledamot
: Ledamot SEK:s revisionsutskott.
Född:
1961.
Utbildning:
Civilekonom, Han-
delshögskolan Stockholm.
Invald:
2017.
Tidigare befattningar:
Exekutivdirektör och styrelse-
ledamot i Världsbanken, Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling (EBRD) och
Europeiska investeringsbanken (EIB). Ambassadör för Agenda 2030 vid Utrikesdepartementet.
Sveriges ambassadör i Nairobi, Kenya och i Dublin, Irland.
Nuvarande befattning:
Sveriges
ambassadör och permanenta representant vid OECD och UNESCO, Paris.
Paula da Silva
Styrelseledamot
: Ledamot SEK:s finans- och riskutskott och SEK:s kreditutskott.
Född:
1960.
Utbildning:
Handelshögskolan Stockholm.
Invald:
2022.
Tidigare befattningar:
VD SEB
Strategic Investments, Global chef för Transaction Service på SEB samt flera chefspositioner
för banken i Latinamerika och USA.
Övriga uppdrag:
Styrelseordförande på Bankgirot AB.
Nuvarande befattning:
VD på P27 Nordic Payments Platform AB.
Lennart Jacobsen
Styrelseordförande
: Ordförande SEK:s ersättningsutskott. Ledamot SEK:s kreditutskott.
Född:
1966.
Utbildning:
Civilingenjör, Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm.
Invald:
2021.
Tidigare befattningar:
Executive Vice President, Sverigechef och ansvarig för Retail
Banking på Nordea Bank AB och nordisk VD för GE Capital Global Banking AB.
Övriga
uppdrag:
Styrelseordförande i Careium AB och Playground Group AB. Styrelseledamot i
Swedbank Robur Fonder AB och Oryx Holding AB. Därutöver arbetar han med rådgivning
samt investeringar.
44
Års- och hållbarhetsredovisning 2022
Bolagsstyrning
Inga ledamöter har något innehav av aktier eller andra finansiella instrument i bolaget.
Katarina Ljungqvist
Styrelseledamot
: Ledamot SEK:s finans- och riskutskott och SEK:s kreditutskott.
Född:
1965.
Utbildning:
Juridik och ekonomi, Handelshögskolan vid Göteborgs Universitet.
Invald:
2022.
Tidigare befattningar:
Chef för Handelsbanken Digital och chef för Affärs-
utveckling Sverige och vice vd och chef för regionbanken Västra Sverige Handelsbanken.
Övriga uppdrag:
Styrelseordförande i Ecster AB. Styrelseledamot i Hufvudstaden AB.
Reinhold Geijer
Styrelseledamot
: Ordförande SEK:s kreditutskott. Ledamot SEK:s ersättningsutskott.
Född:
1953.
Utbildning:
Civilekonom, Handelshögskolan Stockholm.
Invald:
2017.
Tidigare
befattningar:
Vd i The Royal Bank of Scotland, Nordic Branch, Nordisk Renting AB och
Föreningssparbanken (Swedbank). Vice vd i Telia AB. Tidigare anställningar i Ericsson
Radio Systems AB, SSAB Svenskt Stål och Weyerhaeuser Integrated Forest Company,
USA.
Övriga uppdrag:
Styrelseledamot i BTS Group AB, Eterna Invest AB med intresse-
bolag och Livförsäkringsaktiebolaget Skandia ömsesidigt.
Hanna Lagercrantz
Styrelseledamot
: Ledamot SEK:s ersättningsutskott och SEK:s finans- och riskutskott.
Född:
1970.
Utbildning:
Civilekonom, Handelshögskolan i Stockholm, M. Phil. Economics,
Cambridge University, UK.
Invald:
2019.
Tidigare befattningar:
Styrelseledamot i AO Dom
Shvetsii, Fouriertransform AB, LKAB, SBAB, SOS Alarm AB, Swedish Space Corporation
(SSC), Svenska Skeppshypotekskassan och Swedfund International AB. Innan dess befatt-
ningar på SEB, UBS och S.G. Warburg.
Övriga uppdrag:
Styrelseledamot i Almi AB och
Research Institutes of Sweden (RISE) AB.
Nuvarande befattning:
Kansliråd, Finansdepar-
tementet.
Eva Nilsagård
Styrelseledamot
: Ordförande SEK:s revisionsutskott.
Född:
1964.
Utbildning:
Civileko-
nom samt Executive MBA från Handelshögskolan vid Göteborgs universitet.
Invald:
2018.
Tidigare befattningar:
CFO i Plastal Group. Direktör Strategi & Affärsutveckling i Volvo
Lastvagnar (EMEA). CFO i Vitrolife AB. VP Finance & IT i Volvo Penta samt seniora befatt-
ningar inom finans och affärsutveckling inom bland annat Volvo, AstraZeneca koncernen
samt SKF.
Övriga uppdrag:
Styrelseledamot samt ordförande i revisionsutskotten i Add-
Life AB, Bufab AB, Xbrane Biopharma AB, Hansa Biopharma AB, Nimbus Group AB,
Nanexa AB och Irras AB. Styrelseordförande i Spermosens AB och Diagonal Bio AB.
Styrelseledamot i eEducation Albert AB och Ernströmgruppen AB.
Nuvarande befatt-
ning:
Grundare och vd för Nilsagård consulting.
Års- och hållbarhetsredovisning 2022
45
Bolagsstyrning
Ledning
Magnus Montan
Vd
Född:
1972
Utbildning:
BSc. i Ekonomi
från London School of
Economics
Anställd:
2021
Övriga uppdrag:
Styrelse-
ledamot i Majblommans
Riksförbund
Karl Johan Bernerfalk
Chef Juridik och Inköp
Född:
1972
Utbildning:
Jur. kand., Lunds
universitet
Anställd:
2007
Övriga uppdrag:
–
Teresa Hamilton Burman
Kreditchef
Född:
1962
Utbildning:
Civilekonom,
Stockholms universitet
Anställd:
2015
Övriga uppdrag:
–
Pontus Davidsson
Chef Internationell
finansiering
Född:
1970
Utbildning:
Magisterexamen
Business Administration
(MSc), Handelshögskolan
Göteborg
Anställd:
2022
Övriga uppdrag:
Styrelse-
ledamot IFK Lidingö Skid
och Orienteringsklubb
(ideell förening)
Stefan Friberg
Finanschef
Född:
1968
Utbildning:
Civilekonom,
Stockholms universitet
Anställd:
2015
Övriga uppdrag:
–
Jens Hedar
Chef Kundrelationer
Född:
1974
Utbildning:
Studier
vid
Handelshögskolan
i Stockholm
Anställd:
2007
Övriga uppdrag:
–
46
Års- och hållbarhetsredovisning 2022
Bolagsstyrning
Maria Simonson
Hållbarhetschef
Född:
1975
Utbildning:
Jur. kand.,
Uppsala universitet.
Anställd:
2022
Övriga uppdrag:
–
Susanna Rystedt
Chef Strategi, affärsutveck-
ling och kommunikation
Född:
1964
Utbildning:
Civilekonom,
Handelshögskolan Stockholm
Anställd:
2009
Övriga uppdrag:
Styrelse-
ledamot i AB Trav och
Galopp
Jenny Lilja Lagercrantz
HR-chef
Född:
1972
Utbildning:
Filosofie Kandidat-
examen på linjen för Personal
och arbetslivsfrågor. Stockholms
universitet
Anställd:
2022
Övriga uppdrag:
–
Tomas Nygård
CIO
Född:
1969
Utbildning:
Civilingenjör
Industriell ekonomi, Luleå
Tekniska universitet
Anställd:
2022
Övriga uppdrag:
–
Förändringar under 2022:
Maria Simonson, ny hållbarhetschef 1 april 2022. Pontus Davidsson, ny chef Internationell Finansiering 8 september 2022.
Jenny Lilja Lagercrantz, ny HR-chef 1 september 2022. Tomas Nygård, ny CIO 1 maj 2022. Riskchefen Peter Svensén
avslutade sin anställning 9 december 2022. Ann-Lena Söderlund, tf riskchef fram till 12 januari 2023. Jan Hoppe, ny risk-
chef 12 januari 2023.
Års- och hållbarhetsredovisning 2022
47
Bolagsstyrning
 
Rapport över totalresultat i koncernen
Skr mn
Not
2022
2021
2020
Ränteintäkter beräknade enligt effektivräntemetoden
6 563
4 264
4 960
Övriga ränteintäkter
166
-1 545
-852
Räntekostnader
-4 550
-812
-2 162
Räntenetto
2
2 179
1 907
1 946
Avgifts- och provisionsnetto
3
-31
-29
-42
Nettoresultat av finansiella transaktioner
4
69
56
83
Summa rörelseintäkter
2 217
1 934
1 987
Personalkostnader
5
-402
-359
-347
Övriga administrationskostnader
6
-216
-231
-198
Av- och nedskrivningar av icke finansiella tillgångar
7
-94
-80
-51
Summa rörelsekostnader
-712
-670
-596
Rörelseresultat före kreditförluster
1 505
1 264
1 391
Kreditförluster, netto
9
-34
41
-153
Rörelseresultat
1 471
1 305
1 238
Skattekostnader
10
-305
-271
-270
Nettoresultat
1
1 166
1 034
968
Övrigt totalresultat relaterat till:
Poster som kommer att omklassificeras till resultatet
Derivat i kassaflödessäkringar
-122
–
–
Skatt på poster som kommer att omklassificeras till resultatet
10
25
–
–
Netto poster som kommer att omklassificeras till resultatet
-97
–
–
Poster som inte kommer att omklassificeras till resultatet
Egen kreditrisk
99
-24
18
Omvärdering av förmånsbestämda pensionsplaner
43
24
1
Skatt på poster som inte kommer att omklassificeras till resultatet
10
-30
0
-5
Netto poster som inte kommer att omklassificeras till resultatet
112
0
14
Övrigt totalresultat
15
0
14
Årets totalresultat
1
1 181
1 034
982
Skr
Resultat per aktie före och efter utspädning
2
292
259
243
1
Hela resultatet är hänförligt till moderbolagets aktieägare.
2 Antalet aktier uppgick 2022 till 3 990 000 (3 990 000).
48
Års- och hållbarhetsredovisning 2022
Räkningar
 
 
Rapport över finansiell ställning i koncernen
Skr mn
Not
31 december
2022
31 december
2021
Tillgångar
Likvida medel
11, 12
4 060
11 128
Statsskuldförbindelser/Statsobligationer
11, 12
15 048
10 872
Andra räntebärande värdepapper än utlåning
11, 12
57 144
45 881
Utlåning dokumenterad som värdepapper
9, 11, 12
54 257
46 578
Utlåning till kreditinstitut
9, 11, 12
22 145
20 775
Utlåning till allmänheten
8, 9, 11, 12
207 737
180 288
Derivat
12, 14
10 304
8 419
Materiella och immateriella tillgångar
7
307
331
Uppskjuten skattefordran
10
25
11
Övriga tillgångar
16
285
7 451
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter
17
4 162
1 913
Summa tillgångar
375 474
333 647
Skulder och eget kapital
Skulder till kreditinstitut
12, 18
7 153
5 230
Skulder till allmänheten
12, 18
–
10 000
Emitterade värdepapper
12, 18
319 117
279 770
Derivat
12, 14
13 187
14 729
Övriga skulder
19
10 242
1 167
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter
20
4 172
1 875
Avsättningar
5, 21
28
68
Summa skulder
353 899
312 839
Aktiekapital
3 990
3 990
Reserver
-114
-129
Balanserad vinst
17 699
16 947
Summa eget kapital
22
21 575
20 808
Summa skulder och eget kapital
375 474
333 647
Års- och hållbarhetsredovisning 2022
49
Räkningar
 
 
Rapport över förändringar i eget
kapital i koncernen
Eget
kapital
Aktiekapital
Reserver
Balanserad
vinst
Skr mn
Säkrings-
reserv
Egen
kreditrisk
Förmåns-
bestämda
pensions-
planer
2022
Ingående eget kapital 1 januari 2022
20 808
3 990
–
-102
-27
16 947
Förändringar i eget kapital:
Årets nettoresultat
1 166
1 166
Övrigt totalresultat relaterat till:
Poster som kommer att omklassificeras
till resultatet
Derivat i kassaflödessäkringar
-122
-122
Skatt på poster som kommer att
omklassificeras till resultatet
25
25
Poster som inte kommer att
omklassificeras till resultatet
Egen kreditrisk
99
99
Omvärdering av förmånsbestämda
pensionsplaner
43
43
Skatt på poster som inte kommer
att omklassificeras till resultatet
-30
-20
-10
Summa övrigt totalresultat
15
–
-97
79
33
–
Summa årets totalresultat
1 181
–
-97
79
33
1 166
Utdelning
-414
-414
Utgående eget kapital 31 december 2022
1
21 575
3 990
-97
-23
6
17 699
2021
Ingående eget kapital 1 januari 2021
20 064
3 990
–
-84
-45
16 203
Förändringar i eget kapital:
Årets nettoresultat
1 034
1 034
Övrigt totalresultat relaterat till:
Poster som kommer att omklassificeras
till resultatet
Derivat i kassaflödessäkringar
–
–
Skatt på poster som kommer att
omklassificeras till resultatet
–
–
Poster som inte kommer att
omklassificeras till resultatet
Egen kreditrisk
-24
-24
Omvärdering av förmånsbestämda
pensionsplaner
24
24
Skatt på poster som inte kommer
att omklassificeras till resultatet
0
6
-6
Summa övrigt totalresultat
0
–
–
-18
18
–
Summa årets totalresultat
1 034
–
–
-18
18
1 034
Utdelning
-290
-290
Utgående eget kapital 31 december 2021
1
20 808
3 990
–
-102
-27
16 947
50
Års- och hållbarhetsredovisning 2022
Räkningar
 
 
Eget
kapital
Aktiekapital
Reserver
Balanserad
vinst
Skr mn
Säkrings-
reserv
Egen
kreditrisk
Förmåns-
bestämda
pensions-
planer
2020
Ingående eget kapital 1 januari 2020
19 082
3 990
–
-98
-45
15 235
Förändringar i eget kapital:
Årets nettoresultat
968
968
Övrigt totalresultat relaterat till:
Poster som kommer att omklassificeras
till resultatet
Derivat i kassaflödessäkringar
–
–
Skatt på poster som kommer att
omklassificeras till resultatet
–
–
Poster som inte kommer att
omklassificeras till resultatet
Egen kreditrisk
18
18
Omvärdering av förmånsbestämda
pensionsplaner
1
1
Skatt på poster som inte kommer
att omklassificeras till resultatet
-5
-4
-1
Summa övrigt totalresultat
14
–
–
14
0
–
Summa årets totalresultat
982
–
–
14
0
968
Utdelning
–
–
Utgående eget kapital 31 december 2020
1
20 064
3 990
–
-84
-45
16 203
1
Hela beloppet av eget kapital är hänförlig till moderbolagets aktieägare.
Års- och hållbarhetsredovisning 2022
51
Räkningar
 
 
Rapport över kassaflöden i koncernen
Skr mn
2022
2021
2020
Löpande verksamhet
Rörelseresultat
1
1 471
1 305
1 238
Justeringar för ej kassaflödespåverkande poster i rörelseresultat
329
69
140
varav nedskrivningar finansiella instrument, netto
34
-41
153
varav av- och nedskrivningar av icke finansiella tillgångar
94
80
51
varav valutakurseffekter
7
-2
5
varav orealiserade värdeförändringar
-24
-21
-69
varav övrigt
2
218
53
0
Betald inkomstskatt
-420
-263
-311
Ökning (-)/minskning (+) av utlåning
-17 970
16 900
-37 824
Ökning (-)/minskning (+) i räntebärande värdepapper exkl utlåning
-12 027
1 230
4 276
Nettoförändring – övriga tillgångar och skulder
380
1 334
14 493
Kassaflöde från löpande verksamhet
-28 237
20 575
-17 988
Investeringsverksamhet
Investeringar
-70
-242
-35
Kassaflöde från investeringsverksamhet
-70
-242
-35
Finansieringsverksamhet
Nyupplåning
169 473
88 328
153 518
Amortering av upplåning
-149 831
-97 435
-119 143
Återköp och förtidslösen av upplåning
-8 849
-1 851
-4 915
Derivat, netto
9 770
-1 523
-8 651
Utdelat till aktieägaren
-414
-290
–
Amortering leasingskuld
-23
-24
-27
Kassaflöde från finansieringsverksamhet
20 126
-12 795
20 782
Periodens kassaflöde
-8 181
7 538
2 759
Likvida medel vid årets början
11 128
3 362
1 362
Periodens kassaflöde
-8 181
7 538
2 759
Valutakurseffekter i likvida medel
1 113
228
-759
Likvida medel vid årets slut
3
4 060
11 128
3 362
varav banktillgodohavanden
255
427
561
varav kortfristiga placeringar, jämställda med likvida medel
3 805
10 701
2 801
1
Erhållna och betalda räntor
Erhållen ränta
4 485
2 801
4 329
Betald ränta
2 233
862
2 861
2
Varav övrigt avser upplupna räntor, ej betalda skatter och förändring i övrigt totalresultat.
3
Likvida medel avser banktillgodohavanden som omedelbart kan omsättas till kontanta medel, samt kortfristiga depositioner, där tiden till
förfall ej överstiger tre månader vid anskaffningstidpunkten. Se not 11.
52
Års- och hållbarhetsredovisning 2022
Räkningar
 
Moderbolagets resultaträkning
Skr mn
Not
2022
2021
Ränteintäkter beräknade enligt effektivräntemetoden
6 563
4 264
Övriga ränteintäkter
166
-1 545
Räntekostnader
-4 550
-812
Räntenetto
2
2 179
1 907
Avgifts- och provisionsnetto
3
-31
-29
Nettoresultat av finansiella transaktioner
4
169
32
Summa rörelseintäkter
2 317
1 910
Personalkostnader
5
-406
-360
Övriga administrationskostnader
6
-216
-231
Av- och nedskrivningar av icke finansiella tillgångar
7
-94
-80
Summa rörelsekostnader
-716
-671
Rörelseresultat före kreditförluster
1 601
1 239
Kreditförluster, netto
9
-29
28
Nedskrivning av finansiella anläggningstillgångar
1
-5
13
Rörelseresultat
1 567
1 280
Skattekostnader
10
-325
-266
Nettoresultat
1 242
1 014
1
Nedskrivning av finansiella anläggningstillgångar avser nedskrivning av utlåning dokumenterad som räntebärande värdepapper.
Moderbolagets rapport över totalresultat
Skr mn
Not
2022
2021
Årets nettoresultat (efter skatt)
1 242
1 014
Övrigt totalresultat relaterat till:
Poster som kommer att omklassificeras till resultatet
Derivat i kassaflödessäkringar
-122
–
Skatt på poster som kommer att omklassificeras till resultatet
10
25
–
Netto poster som kommer att omklassificeras till resultatet
-97
–
Övrigt totalresultat
-97
–
Årets totalresultat
1 145
1 014
Års- och hållbarhetsredovisning 2022
53
Räkningar
Moderbolagets balansräkning
Skr mn
Not
31 december
2022
31 december
2021
Tillgångar
Likvida medel
11, 12
4 060
11 128
Statsskuldförbindelser/Statsobligationer
11, 12
15 048
10 872
Andra räntebärande värdepapper än utlåning
11, 12
57 144
45 881
Utlåning dokumenterad som räntebärande värdepapper
9, 11, 12
54 257
46 578
Utlåning till kreditinstitut
9, 11, 12
22 145
20 775
Utlåning till allmänheten
8, 9, 11, 12
207 737
180 288
Derivat
12, 14
10 304
8 419
Aktier i koncernföretag
15
0
0
Materiella och immateriella tillgångar
7
307
331
Uppskjuten skattefordran
10
25
1
Övriga tillgångar
16
285
7 452
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter
17
4 162
1 913
Summa tillgångar
375 474
333 638
Skulder och eget kapital
Skulder till kreditinstitut
12, 18
7 153
5 230
Skulder till allmänheten
12, 18
–
10 000
Emitterade värdepapper
12, 18
319 117
279 770
Derivat
12, 14
13 187
14 729
Övriga skulder
19
10 242
1 167
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter
20
4 172
1 875
Avsättningar
5, 21
26
21
Summa skulder
353 897
312 792
Bundet eget kapital
Aktiekapital
3 990
3 990
Reservfond
198
198
Fond för utvecklingsutgifter
111
126
Fritt eget kapital
Fond för verkligt värde
-97
–
Balanserad vinst
16 133
15 518
Årets resultat
1 242
1 014
Summa eget kapital
22
21 577
20 846
Summa skulder och eget kapital
375 474
333 638
54
Års- och hållbarhetsredovisning 2022
Räkningar
Rapport över förändringar i eget
kapital i moderbolaget
Bundet eget kapital
Fritt eget kapital
Skr mn
Eget
kapital
Aktiekapital
Reservfond
Fond för
utvecklings-
utgifter
Säkrings-
reserv
Balanserad
vinst
2022
Ingående eget kapital 1 januari 2022
20 846
3 990
198
126
–
16 532
Förändringar i eget kapital:
Årets nettoresultat
1 242
1 242
Övrigt totalresultat relaterat till:
Poster som kommer att omklassificeras
till resultatet
Derivat i kassaflödessäkringar
-122
-122
Skatt på poster som kommer att
omklassificeras till resultatet
25
25
Summa övrigt totalresultat
-97
–
–
–
-97
–
Summa årets totalresultat
1 145
–
–
–
-97
1 242
Överföring från fritt till bundet kapital
–
-15
15
Utdelning
-414
-414
Utgående eget kapital 31 december 2022
21 577
3 990
198
111
-97
17 375
2021
Ingående eget kapital 1 januari 2021
20 122
3 990
198
94
–
15 840
Förändringar i eget kapital:
Årets nettoresultat
1 014
1 014
Övrigt totalresultat relaterat till:
Poster som kommer att omklassificeras
till resultatet
Derivat i kassaflödessäkringar
–
–
Skatt på poster som kommer att
omklassificeras till resultatet
–
–
Summa övrigt totalresultat
–
–
–
–
–
–
Summa årets totalresultat
1 014
–
–
–
–
1 014
Överföring från fritt till bundet kapital
–
32
-32
Utdelning
-290
-290
Utgående eget kapital 31 december 2021
20 846
3 990
198
126
–
16 532
Års- och hållbarhetsredovisning 2022
55
Räkningar
Rapport över kassaflöden i moderbolaget
Skr mn
2022
2021
Löpande verksamhet
Rörelseresultat
1
1 567
1 280
Justeringar för ej kassaflödespåverkande poster i rörelseresultat
186
69
varav nedskrivningar finansiella instrument, netto
34
-41
varav av- och nedskrivningar av icke finansiella tillgångar
94
80
varav valutakurseffekter
7
-2
varav orealiserade värdeförändringar
-124
3
varav övrigt
2
175
29
Betald inkomstskatt
-420
-263
Ökning (-)/minskning (+) av utlåning
-17 970
16 900
Ökning (-)/minskning (+) i räntebärande värdepapper exkl utlåning
-12 027
1 230
Nettoförändring – övriga tillgångar och skulder
427
1 359
Kassaflöde från löpande verksamhet
-28 237
20 575
Investeringsverksamhet
Investeringar
-70
-242
Kassaflöde från investeringsverksamhet
-70
-242
Finansieringsverksamhet
Nyupplåning
169 473
88 328
Amortering av upplåning
-149 831
-97 435
Återköp och förtidslösen av upplåning
-8 849
-1 851
Derivat, netto
9 770
-1 523
Utdelat till aktieägaren
-414
-290
Amortering leasingskuld
-23
-24
Kassaflöde från finansieringsverksamhet
20 126
-12 795
Periodens kassaflöde
-8 181
7 538
Likvida medel vid årets början
11 128
3 362
Periodens kassaflöde
-8 181
7 538
Valutakurseffekter i likvida medel
1 113
228
Likvida medel vid årets slut
3
4 060
11 128
varav banktillgodohavanden
255
427
varav kortfristiga placeringar, jämställda med likvida medel
3 805
10 701
1
Erhållna och betalda räntor
Erhållen ränta
4 485
2 801
Betald ränta
2 233
862
2 Varav övrigt avser upplupna räntor, ej betalda skatter och förändring i övrigt totalresultat.
3 Likvida medel avser banktillgodohavanden som omedelbart kan omsättas till kontanta medel, samt kortfristiga depositioner,
där tiden till förfall ej överstiger tre månader vid anskaffningstidpunkten. Se not 11.
56
Års- och hållbarhetsredovisning 2022
Räkningar
Notförteckning
Not 1. Väsentliga redovisningsprinciper
57
Not 2. Räntenetto
67
Not 3. Avgifts- och provisionsnetto
67
Not 4. Nettoresultat av finansiella transaktioner
68
Not 5. Personalkostnader
68
Not 6. Övriga administrationskostnader
75
Not 7. Materiella och immateriella tillgångar
75
Not 8. Leasing
76
Not 9. Nedskrivningar
77
Not 10. Inkomstskatt
80
Not 11. Utlåning och likviditetsplaceringar
81
Not 12. Klassificering av finansiella tillgångar och skulder
82
Not 13. Finansiella tillgångar och skulder till verkligt värde
83
Not 14. Derivat och säkringsredovisning
87
Not 15. Aktier
90
Not 16. Övriga tillgångar
90
Not 17. Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter
90
Not 18. Upplåning
90
Not 19. Övriga skulder
91
Not 20. Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter
91
Not 21. Avsättningar
92
Not 22. Eget kapital
92
Not 23. Ställda säkerheter och eventualförpliktelser
92
Not 24. CIRR-systemet
93
Not 25. Kapitalsituation
94
Not 26. Riskupplysningar
98
Not 27. Transaktioner med närstående
114
Not 28. Referensräntereformen
116
Not 29. Händelser efter rapportperioden
116
Not 1. Väsentliga redovisningsprinciper
Om inget annat anges har de redovisningsprinciper som presenteras
nedan använts i samtliga redovisningsperioder som årsredovisningen
avser.
Innehållsförteckning:
(a) Rapporterande enhet
(b) Grunder för presentation
(c)
Förändrade redovisningsprinciper och presentation
(d) Principer för konsolidering
(e) Segmentrapportering
(f)
Redovisning av rörelseintäkter
(g)
Transaktioner i utländsk valuta
(h) Finansiella instrument
(i)
Materiella tillgångar
(j)
Immateriella tillgångar
(k)
Förmåner till anställda
(l)
Eget kapital
(m) Skatter
(n) Resultat per aktie
(o) Rapport över kassaflöden
(p)
Kritiska redovisningsprinciper, bedömningar och uppskattningar
(q) Moderbolaget
(r)
Nya standarder och ändringar i standarder och tolkningsuttalan-
den som ännu inte tillämpas och bedöms kunna påverka SEK
(a) Rapporterande enhet
AB Svensk Exportkredit (SEK eller moderbolaget) har sitt säte i
Sverige, med adress Fleminggatan 20, Box 194, SE-112 26 Stockholm.
Koncernen omfattar, per 31 december 2022, SEK och dess helägda
vilande dotterbolag SEKETT AB. Tillsammans benämns dessa som
koncernen eller gruppen.
Finansiella noter
Företagsinformation
Svensk Exportkredit (SEK) är ett statligt bolag som finansierar svenska
exportföretag, deras underleverantörer och utländska kunder. AB
Svensk Exportkredit (publ) är moderbolag i koncernen. Moderbolaget är
ett svenskt aktiebolag med säte i Stockholm, Sverige. Koncernredovis-
ningen för det räkenskapsår som slutar 31 december 2022 har godkänts
för publicering av styrelsen 21 februari 2023 och kommer att föreläggas
årsstämman 2022 för fastställande 27 mars 2023.
Obligatoriska uppgifter
Företagets namn
AB Svensk Exportkredit
Företagets rättsliga form
Aktiebolag (publ)
Aktiekapital
3 990 000 aktier / kvotvärde Skr 1 000
Organisationsnummer
556084-0315
Företagets hemvist
Sverige
Företagets registreringsland
Sverige
Adress till företagets huvudkontor
Fleminggatan 20, 112 26 Stockholm, Sverige
Företagets huvudsakliga verksamhetsställe
Sverige
Verksamhetens karaktär och huvudsakliga aktiviteter
Kreditmarknadsbolag, finansiering av export
Års- och hållbarhetsredovisning 2022
57
Finansiella noter
fortsättning, not 1
(b) Grunder för presentation
(i) Föreskrifter
Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med IFRS, publicerade
av International Accounting Standard Board (IASB). De IFRS-standar-
der som SEK tillämpar är samtliga godkända av Europeiska Unionen
(EU). Vidare har kraven på ytterligare informationsgivning, konsistent
med IFRS, tillämpats enligt Lag om årsredovisning i kreditinstitut och
värdepappersbolag (1995:1559) (ÅRKL), rekommendation RFR 1 Kom-
pletterande redovisningsregler för koncerner (RFR), utgiven av Rådet
för finansiell rapportering samt Finansinspektionens föreskrifter (FFFS
2008:25), vilka samtliga har blivit uppfyllda vid framtagandet av års-
redovisningen i vilken dessa noter ingår som en del. SEK följer också
statens principer för extern rapportering i enlighet med statens ägar-
policy och principer för bolag med statligt ägande. Moderbolagets
redovisningsprinciper överensstämmer med dem som tillämpas i kon-
cernen, med undantag för vad som anges i Not 1, avsnitt (q) nedan.
Moderbolagets resultat och tillgångar utgör huvudsakligen koncer-
nens resultat och tillgångar. Den lämnade informationen i noterna
avser, om inget annat anges eller framgår av sammanhanget, både
koncernen och moderbolaget. SEK är en så kallad Foreign Private Iss-
uer såsom det definieras i regelverk i USA. I koncernens rapport över
totalresultat, rapport över förändringar i eget kapital, rapport över kas-
saflöden och rapporternas relaterade noter lämnas två jämförelseår då
det är ett krav för rapportering i USA.
Vissa tilläggsupplysningar som tillämpliga regelverk och lagar kräver
finns angivna i noter till redovisningen eller med referens till Risk- och
kapitalhantering, sid 31-36. Sådan information ska genom hänvisning-
arna anses ingå häri. Upplysningar för hållbarhet och mångfaldspolicy
finns angivna i finansiella noter till redovisningen, i hållbarhetsnoter
och på sid 20 samt 37-43.
Den 21 februari 2023 godkände SEK:s styrelse koncernens räken-
skaper och moderbolagets årsredovisning. Koncernens rapport över
totalresultat och rapport över finansiell ställning och moderbolagets
resultaträkning och balansräkning ska bli föremål för beslut om fast-
ställande av SEK:s aktieägare på årsstämman som ska hållas den 27
mars 2023.
(ii) Grunder för redovisningen
Koncernens redovisning har upprättats på basis av upplupet anskaff-
ningsvärde med följande undantag:
•
alla derivat värderas till verkligt värde
•
finansiella instrument – värderade till verkligt värde via resultatet –
värderas till verkligt värde
•
vid tillämpning av säkringsredovisning av verkligt värde, justeras det
upplupna anskaffningsvärdet på den underliggande säkrade posten
i redovisningen för att reflektera förändringen av verkligt värde med
avseende på den risk som säkrats.
(iii) Funktionell valuta och rapporteringsvaluta
SEK har fastställt att den svenska kronan (Skr) är bolagets funktionella
valuta och rapporteringsvaluta i moderbolaget under IFRS. Avgörande
faktorer är att SEK:s eget kapital är fastställt i svenska kronor och att en
stor andel av SEK:s kostnader, särskilt personalkostnader, övriga kost-
nader och skatter, redovisas i svenska kronor. SEK hanterar sin risk i
utländsk valuta genom att säkra exponeringen mellan svenska kronor
och andra valutor.
(iv) Fortlevnadsprincipen
SEK:s styrelse och ledning har gjort en värdering av SEK:s förmåga
att fortsätta som en igångvarande verksamhet och är tillfredsställda
med att SEK har de resurser som krävs för att fortsätta sin verksamhet
under överblickbar framtid. Styrelsen och ledningen är inte medvetna
om någon väsentlig osäkerhet som skulle kunna utgöra ett väsentligt
hinder för SEK:s förmåga att fortsätta som en igångvarande verksam-
het. Den finansiella rapporteringen fortsätter därför att vara upprättad
under antagandet om en igångvarande verksamhet
(c) Förändrade redovisningsprinciper och presentation
Redovisningsprinciperna, beräkningsgrunderna och presentationen är
i allt väsentligt oförändrade jämfört med års- och hållbarhetsredovis-
ningen 2021. SEK analyserar och bedömer tillämpning och påverkan
av förändringar i de redovisningsregelverk som tillämpas inom koncer-
nen. De förändringar som inte omnämns är antingen inte tillämpliga
för SEK eller har bedömts inte ha någon betydande inverkan på SEK:s
finansiella rapportering.
(d) Principer för konsolidering
Koncernredovisningen omfattar moderbolaget och dotterbolag, det
vill säga bolag över vilka moderbolaget har bestämmande inflytande
och påverkas av bolagets resultat. Koncernredovisningen har upp-
rättats enligt förvärvsmetoden. Dotterbolag ingår i koncernredo-
visningen från förvärvstidpunkten, när ett bestämmande inflytande
föreligger, fram till den tidpunkt när moderbolagets bestämmande
inflytande upphör. Redovisningsprinciperna i dotterbolag är i över-
ensstämmelse med principer för redovisning inom koncernen. Kon-
cerninterna transaktioner, fordringar och skulder samt orealiserade
vinster och förluster som uppkommit i koncerninterna transaktioner är
eliminerade vid upprättande av koncernredovisningen. Den lämnade
informationen i noterna avser, om inget annat anges eller framgår av
sammanhanget, både koncernen och moderbolaget. Konsolideringen
av SEK enligt tillsynsregelverken avviker från den som görs i koncern-
redovisningen då någon konsolidering enligt tillsynsregelverken inte
sker eftersom SEKETT AB inte är ett finansiellt bolag. Inga aktuella
eller förutsedda väsentliga hinder har identifierats för snabb överfö-
ring av medel ur kapitalbasen eller återbetalning av skulder mellan
moderbolag och dotterbolag.
(e) Segmentrapportering
Segmenten identifieras utifrån den interna rapporteringen till vd som
är identifierad som den högste verkställande beslutsfattaren. SEK har
ett segment, utlåning, vilket baseras dels på vårt uppdrag från ägaren
som är att på kommersiella och hållbara grunder säkerställa tillgång till
finansiella lösningar för svensk exportnäring, dels på hur styrning och
resultatuppföljning av verksamheten sker. Någon segmentrapporte-
ring upprättas därför inte. Upplysningar om geografisk fördelning och
intäkt per produktgrupp återfinns i not 2.
(f) Redovisning av rörelseintäkter
(i) Räntenetto
Ränteintäkter och räntekostnader hänförliga till finansiella tillgångar
och skulder, oavsett kategoritillhörighet, redovisas i räntenettot.
Ränteintäkter och räntekostnader bruttoredovisas med undantag för
ränteintäkter och räntekostnader från derivat som nettoredovisas.
Räntor för alla derivat som säkrar upplåning redovisas som räntekost-
nader, och räntor för alla derivat som säkrar tillgångar redovisas som
ränteintäkter, oavsett om kontraktens räntor netto utgör ränteintäkt
eller räntekostnad. Detta illustrerar upplåningens verkliga räntekost-
nad efter beaktande av ekonomiska säkringar. Negativa räntor på till-
gångar redovisas som räntekostnader och negativa räntor på skulder
redovisas som ränteintäkter. Ränteintäkter beräknade enligt effek-
tivräntemetoden vilka presenteras i SEK:s rapport över totalresultat
innefattar enbart ränteintäkter på finansiella tillgångar värderade till
upplupet anskaffningsvärde och räntor för de derivat som säkringsre-
dovisas för dessa tillgångar. Detta då effektivräntemetoden framförallt
är en värderingsteknik för att beräkna upplupet anskaffningsvärde och
allokera ränta över tid. Dessa ränteintäkter och motsvarande ränte-
kostnader beräknas och redovisas med tillämpning av effektivränte-
metoden. Effektivräntan innefattar avgifter som anses vara en integre-
rad del av effektivräntan för ett finansiellt instrument (vanligen avgifter
erhållna som kompensation för risk). Ränteliknande garantiprovisio-
ner ingår som en del av effektivräntan. Effektivräntan motsvarar den
ränta som används för att diskontera avtalsenliga framtida kassaflöden
till redovisat värde på den finansiella tillgången eller skulden. Posten
övriga ränteintäkter innefattar ränteintäkter på finansiella tillgångar
värderade till verkligt värde och ersättningen för CIRR-systemet.
58
Års- och hållbarhetsredovisning 2022
Finansiella noter
Utöver ränteintäkter och räntekostnader ingår avgift för resolutions-
avgift och riskskatt i räntenettot, där de redovisas som räntekostnad.
SEK administrerar, enligt uppdrag i den av staten utfärdade ägaranvis-
ningen för bolaget, kreditgivningen i svenska statens system för stats-
stödda exportkrediter (CIRR-systemet). Alla intäkter och kostnader
relaterade till CIRR-systemet redovisas i SEK:s resultaträkning. SEK
erhåller kompensation från svenska staten i form av en administrativ
avgift som beräknas på utestående kapitalbelopp, vilken redovisas
som en del av ränteintäkter i SEK:s rapport över totalresultat då det är
en ränteliknande provision.
(ii) Avgifts- och provisionsnetto
Provisionsintäkter och provisionskostnader redovisas i SEK:s rapport
över totalresultat netto som avgifts- och provisionsnetto. I not brutto-
redovisas avgifts- och provisionsnetto med provisionsintäkter och
provisionskostnader. Intäkter som klassificeras som provisionsintäkter
består till största delen av intäkter från kundavtal enligt IFRS 15. Hur
provisionsintäkterna redovisas beror på i vilket syfte provisionen tas
ut. Provisioner intäktsredovisas antingen när tjänsten har slutförts eller
i takt med att tjänsterna tillhandahålls. Utlåningsavgifter som inte ingår
i den effektiva räntan för ett finansiellt instrument redovisas vid en viss
tidpunkt då åtaganden har uppfyllts, d v s när transaktionen har utförts.
Provisionskostnader är transaktionsbaserade och redovisas i den
period då tjänsterna erhålls. Ränteliknande garantiprovisioner samt
avgifter som utgör integrerade delar av finansiella instrument och där-
för räknas in i effektivränta redovisas inte som provisioner utan ingår i
räntenettot.
(iii) Nettoresultat av finansiella transaktioner
Nettoresultat av finansiella transaktioner inkluderar realiserade vinster
och förluster på alla finansiella instrument och orealiserade vinster
och förluster på alla finansiella instrument värderade till verkligt värde
med undantag för sådana finansiella instrument där förändringen i
verkligt värde redovisas i övrigt totalresultat. Vinster och förluster
inkluderar vinster och förluster på grund av valutakursförändringar,
ränteändringar, förändringar av basisspread och förändringar i kredit-
värdighet hos motparten i det finansiella kontraktet. Posten inkluderar
också ineffektivitet i säkringssamband, d v s värdeförändringar avse-
ende säkrad risk och säkringsinstrument i verkligt värdesäkringar och
kassaflödessäkringar. Realiserade vinster och förluster på finansiella
instrument som värderats till upplupet anskaffningsvärde, till exempel
erhållen ränteskillnadsersättning och realiserade vinster/förluster på
återköp av egen skuld redovisas direkt under nettoresultat av finan-
siella transaktioner i samband med att de uppstår.
(g) Transaktioner i utländsk valuta
Monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta har omräknats till den
funktionella valutan (svenska kronor) med balansdagens kurser. Intäk-
ter och kostnader, uppkomna i utländsk valuta, omräknas till svenska
kronor med de kurser som gäller per de dagar då de uppkommer. För-
ändringar i valutakurserna mellan respektive förekommande valuta
och svenska kronor under perioden, från det att intäkterna respektive
kostnaderna uppkommer fram till dess att de betalas, redovisas som
valutakursförändringar. För finansiella tillgångar och skulder värderade
till verkligt värde redovisas valutakursförändringar på det nominella
beloppet som en valutakursförändring medan valutakursförändringen
på den förändring i verkligt värde som uppstår på grund av andra kom-
ponenter inte särskiljs. Valutakursförändringar ingår som en kompo-
nent i nettoresultat av finansiella transaktioner.
(h) Finansiella instrument
(i) Redovisning i, och borttagande från,
rapport över finansiell ställning
Vid redovisning av finansiella instrument tillämpas affärsdagsredovis-
ning vid redovisning och bortbokning av köpta värdepapper, emitte-
rade värdepapper och derivatinstrument. Övriga finansiella instru-
ment redovisas i rapport över finansiell ställning och borttages från
densamma på respektive likviddag. Skillnaden mellan det redovisade
värdet för en finansiell skuld eller tillgång (eller del av en finansiell
skuld eller tillgång) som utsläckts eller överförts till en annan part och
den ersättning som lämnats redovisas i rapport över totalresultat under
posten nettoresultat av finansiella transaktioner. En finansiell tillgång
eller skuld redovisas i rapporten över finansiell ställning endast när SEK
blir part i instrumentets avtalsmässiga villkor. En finansiell tillgång tas
bort från rapporten över finansiell ställning när de avtalsenliga rättig-
heterna till kassaflöden från den finansiella tillgången upphör, eller när
den finansiella tillgången överförs och överföringen kvalificerar för en
bortbokning. En finansiell skuld (eller del av en finansiell skuld) tas bort
från rapporten över finansiell ställning endast när den utsläcks – exem-
pelvis när den förpliktelse som är angiven i avtalet fullgörs, annulleras
eller upphör. Vid omförhandlade finansiella tillgångar såsom utlåning
tas den finansiella tillgången bort från rapport över finansiell ställning
när lånets villkor i betydande utsträckning är olika. Villkoren är att anse
som i betydande utsträckning olika om nuvärdet av kassaflöden av de
nya villkoren, inklusive nettot av erlagda arvoden och erhållna arvo-
den och det diskonterade värdet enligt den ursprungliga effektivrän-
tan, skiljer sig med minst 10 procent från det diskonterade nuvärdet
av återstående kassaflöden för det ursprungliga skuldinstrumentet. Ett
byte av valuta eller motpart anses som ett i betydande utsträckning
olika villkor. Om det omförhandlade lånet innebär villkor som i allt
väsentligt är olika redovisas det som ett nytt lån.
(ii) Värdering vid första redovisningen
När finansiella instrument redovisas första gången värderas de till verk-
ligt värde samt, när det gäller en finansiell tillgång eller finansiell skuld
som inte redovisas i kategorin finansiella tillgångar eller finansiella skul-
der värderade till verkligt värde via resultatet, även eventuella transak-
tionskostnader som är direkt hänförliga till förvärvet eller emissionen
av den finansiella tillgången eller skulden.
(iii) Kvittning av finansiella tillgångar och skulder
Finansiella tillgångar och skulder kvittas i rapport över finansiell ställning
när koncernen har en legal rätt att kvitta beloppen vid betalning och
avser att antingen kvitta beloppen vid betalning eller att realisera till-
gången och slutbetala skulden samtidigt. Derivattillgångar och deri-
vatskulder gentemot centrala motparter för clearing kvittas i rapport
över finansiell ställning men erhållna eller betalda säkerheter redovisas
separat som betalda eller erhållna kontantsäkerheter. Se not 14 för ytter-
ligare upplysningar om kvittning av finansiella tillgångar och skulder.
(iv) Klassificering av finansiella tillgångar och skulder
SEK klassificerar finansiella tillgångar och skulder i två kategorier som
utgör grunden för värdering: Upplupet anskaffningsvärde och verkligt
värde via resultatet.
Finansiella tillgångar till upplupet anskaffningsvärde.
Balansposterna
likvida medel, utlåning till kreditinstitut, utlåning till allmänheten samt
utlåning dokumenterad som räntebärande värdepapper redovisas till
upplupet anskaffningsvärde i och med att följande kriterier uppfylls
för samtliga tillgångar:
•
Den finansiella tillgången ingår i en portfölj vars affärsmodell är att
inkassera avtalsenliga kassaflöden
•
De avtalsmässiga villkoren för den finansiella tillgången innebär att
de erhållna kassaflödena enbart är ersättning för nominellt belopp
och ränta (SPPI) på utestående nominellt belopp.
Affärsmodell baseras på vilket övergripande syfte SEK har med port-
följen samt hur bolaget hanterar, följer upp och utvärderar de finan-
siella tillgångarna i portföljen utifrån både ett affärs- och riskmässigt
perspektiv.
Affärsmodell fastställs på en nivå (homogen portfölj) som reflekte-
rar hur tillgångarna hanteras i relation till syfte/affärsmål.
IFRS 9 kräver att SEK klassificerar finansiella tillgångar på grundval av
de kontraktuella kassaflödenas egenskaper i det fall den finansiella till-
gången hålls inom en affärsmodell vars syfte är att hålla tillgångar för
att erhålla kontraktuella kassaflöden.
fortsättning, not 1
Års- och hållbarhetsredovisning 2022
59
Finansiella noter
Bedömningen av egenskaperna i kontraktuella kassaflöden syftar till
att identifiera om de kontraktuella kassaflödena avser ”enbart betal-
ningar av kapitalbelopp och ränta på utestående kapitalbelopp”, ett
’SPPI-test’. Kontraktuella kassaflöden som endast avser betalningar av
kapitalbelopp och ränta är förenliga med ett grundläggande lånear-
rangemang, vilket är en förutsättning för att kunna värdera instrumen-
tet till upplupet anskaffningsvärde. SEK har tagit fram ett verktyg för
genomförande och dokumentation för utvärdering och bedömning
av finansiella tillgångar i utlåningsportföljerna, där relevanta faktorer
beaktas såsom ränteförfall i relation till räntesättningsperiod, räntetak/
räntegolv, indexlänkad kupong/ränta, hållbarhetslänkning, trigger för
betalning, valutamismatch, statlig ränta och förtida återbetalning.
Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultatet.
Deri-
vat värderas till verkligt värde. Räntebärande värdepapper som ingår i
SEK:s likviditetsplaceringar, det vill säga balansposterna statsskuldför-
bindelser/statsobligationer och andra räntebärande värdepapper än
utlåning, redovisas till verkligt värde då dessa ingår i en portfölj vars
affärsmodell innebär att den utvärderas till verkligt värde. Följande
parametrar har utvärderats i relation till likviditetsportföljen:
•
Intern målsättning och styrning med likviditetsportföljen, samt
dokumentation därav
•
Hantering och affärsmässig uppföljning
•
Riskhantering, uppföljning och rapportering
•
Frekvens, syfte och volym avseende observerade försäljningar
•
Ersättningsmodeller, och huruvida dessa påverkas av
värderingsmetod.
Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde redovisas i rapport över
finansiell ställning till verkligt värde. Förändringar i verkligt värde redo-
visas i resultatet under raden nettoresultat av finansiella transaktioner.
Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultatet
. Det
finns två huvudkategorier i kategorin finansiella skulder värderade till
verkligt värde via resultatet: Finansiella skulder som redan från början
klassificerats till att redovisas till verkligt värde via resultatet enligt
verkligt värde-optionen, och finansiella skulder som är obligatoriska
att värdera till verkligt värde. När av SEK emitterade värdepapper
innehåller inbäddade derivat klassificeras hela instrumentet oåterkal-
leligt till verkligt värde enligt verkligt värde-optionen. Derivaten vär-
deras till verkligt värde. Finansiella skulder värderade till verkligt värde
redovisas i rapport över finansiell ställning till verkligt värde. Föränd-
ringar i verkligt värde redovisas i resultatet under raden nettoresultat
av finansiella transaktioner med undantag för vinster och förluster
som uppstår på grund av förändring av SEK:s egen kreditrisk på skul-
der klassificerade enligt verkligt värde-optionen. Sådana förändringar
redovisas i reserv för förändring i egen kreditrisk i övrigt totalresultat
och omklassificeras inte till resultatet.
Finansiella skulder till upplupet anskaffningsvärde
. Övriga av SEK
emitterade värdepapper som inte är klassificerade som finansiella skul-
der värderade till verkligt värde via resultatet värderas till upplupet
anskaffningsvärde i enlighet med effektivräntemetoden. När ett eller
flera derivat säkrar valuta-, ränte-, och/eller annan risk tillämpas verk-
ligt värde-säkring.
(v) Presentation av vissa finansiella instrument
i rapport över finansiell ställning
Presentationen av finansiella instrument i rapport över finansiell
ställning skiljer sig i vissa avseenden från kategoriseringen av finan-
siella instrument som utgör grunden för värderingen. Utlåning doku-
menterad som värdepapper omfattar lån beviljade till kunder som är
avtalsmässigt dokumenterade i form av räntebärande värdepapper, i
motsats till bilaterala låneavtal, vilka presenteras i rapport över finan-
siell ställning antingen som utlåning till kreditinstitut eller utlåning till
allmänheten. Alla övriga finansiella tillgångar, som inte är presenterade
i rapport över finansiell ställning som utlåning dokumenterad som vär-
depapper, presenteras antingen som likvida medel, statsskuldförbin-
delser/statsobligationer, andra räntebärande värdepapper än utlåning
eller derivat.
(vi) Redovisning av vissa finansiella instrument
Derivatinstrument.
I SEK:s normala affärsverksamhet används olika
slag av derivatinstrument i syfte att säkra eller eliminera SEK:s ränte-
och valutakursrisker eller andra risker. Derivaten är klassificerade
som finansiella tillgångar eller skulder värderade till verkligt värde via
resultatet. I de fall där SEK klassificerar finansiella skulder till verkligt
värde via resultatet enligt verkligt värde-optionen är syftet att undvika
den obalans som annars uppkommer och som beror på det faktum att
förändring i värdet av derivatet, redovisat till verkligt värde, inte skulle
matcha förändringen i värdet av den underliggande skulden som vär-
deras till upplupet anskaffningsvärde.
Garantier.
SEK är innehavare av finansiella garantier i samband med
sin långivning. Sådana kreditgarantier redovisas normalt i enlighet
med SEK:s etablerade redovisningsregler som garantier och redovisas
därför inte i balansräkningen förutom avseende den förutbetalda kost-
naden relaterat till garantiavgiften som erlagts i förskott för framtida
perioder. När SEK klassificerar ett riskavtäckande instrument som en
finansiell garanti äger alltid SEK den specifika tillgång som den finan-
siella garantin riskavtäcker och den potentiella ersättningen som SEK
kan erhålla från motparten under garantin representerar endast inträf-
fad förlust för SEK relaterad till innehavet. Premier för köpta finansiella
garantier periodiseras och redovisas i räntenettot. Kreditderivat redo-
visas till verkligt värde över resultatet.
Inbäddade derivat.
I sin ordinarie verksamhet emitterar SEK finansiella
skulder som ofta innehåller inbäddade derivat. När finansiella skulder
innehåller inbäddade derivat där de ekonomiska egenskaperna och
riskerna i instrumentets unika komponenter inte är besläktade klassi-
ficeras hela instrumentet oåterkalleligt som finansiella skulder värde-
rade till verkligt värde via resultatet enligt verklig värde-optionen, och
därmed avskiljs inte det inbäddade derivatet.
Leasingtillgångar (SEK som leasegivare).
I sin ordinarie affärsverksam-
het förvärvar SEK leasingtillgångar som är klassificerade som finan-
siella leasingtillgångar (i motsats till operationella leasingtillgångar).
När en sådan klassificering görs beaktas leasingavtalets alla aspekter,
inklusive garantier från tredje part. Leasingbetalningen som erhålls från
leasetagaren delas i redovisningen upp i två komponenter, en kompo-
nent som redovisas som en amortering av SEK:s fordran och en kom-
ponent som redovisas som en ränteintäkt.
Leasingskulder (SEK som leasetagare)
. Alla leasingkontrakt med
undantag för kortfristiga och mindre leasingkontrakt redovisas som en
tillgång med nyttjanderätt som är föremål för avskrivning och som en
skuld som ränteberäknas. Leasingbetalningarna redovisas som amorte-
ring. Leasingskulden redovisas under övriga skulder. Leasingperioden
uppgår till den icke uppsägningsbara leasingperioden tillsammans
med eventuella förlängnings- och uppsägningsmöjligheter där SEK
är rimligt säker på att utnyttja dessa. Ombedömningar avseende för-
längnings- och termineringsoptioner görs endast om det sker en sig-
nifikant händelse eller omständighet, vilken ligger inom SEK:s kontroll
och påverkar bedömningen av huruvida det är rimligt säkert att optio-
nen kommer att utnyttjas. Vidare justeras leasingperioden om den
icke-uppsägningsbara perioden förändras, till exempel vid nyttjande
av en option som tidigare inte inkluderats i leasingperioden. Leasing-
skulden utgörs av nuvärdet av de framtida leasingavgifterna, där
diskonteringsräntan utgörs av SEK:s marginella låneränta. SEK har valt
som redovisningsprincip att utnyttja lättnadsreglerna för korta avtal
samt leasingavtal för tillgångar av lägre värde, till exempel kontors-
maskiner, och redovisar dessa som leasingkostnad under administra-
tiva kostnader. SEK redovisar hela avtalet som en leasing, oavsett om
avtalet innehåller komponenter som är icke-leasing såsom till exempel
serviceavtal. Kostnader för fastighetsskatt och ej avdragsgill moms
ingår inte i beräkningen av leasingskulden.
Avtalade ännu inte utbetalda lån samt bindande offerter.
Informa-
tion om avtalade ännu inte utbetalda lån och bindande offerter, som
lämnas som tilläggsupplysning under rubriken Åtaganden i not 23
redovisas som icke diskonterade framtida kassaflöden avseende låne-
fortsättning, not 1
60
Års- och hållbarhetsredovisning 2022
Finansiella noter
utbetalningar relaterade till lån som är accepterade men inte utbetalda
på rapportdagen samt bindande offerter.
Återköpta skuldförbindelser.
SEK återköper från tid till annan sina
egna skuldförbindelser. Realiserade vinster eller förluster vid återköp
redovisas i rapport över totalresultat som en komponent av nettore-
sultat av finansiella transaktioner.
Tillgångar och skulder relaterade till CIRR-systemet.
Alla tillgångar
och skulder relaterade till CIRR-systemet inkluderas i SEK:s tillgångar
respektive skulder i koncernens rapport över finansiell ställning och
moderbolagets balansräkning då SEK bär kreditrisken för utlåningen
och är avtalspart avseende utlåning och upplåning. Orealiserade
omvärderingseffekter på derivat tillhörande CIRR-systemet netto-
redovisas under övriga tillgångar.
(vii) Säkringsredovisning
SEK tillämpar säkringsredovisning i de fall då derivat används för
att skapa ekonomisk säkring och säkringsrelationen kvalificerar för
säkringsredovisning, förutom för utlåning inom CIRR-systemet där
säkringsredovisning inte tillämpas. Den metod som används för säk-
ringsredovisning är antingen säkring av verkligt värde eller kassa-
flödessäkring. För att säkringsredovisning ska kunna tillämpas enligt
IFRS 9 måste säkringsförhållandet uppfylla kriterierna för en säkrings
effektivitet i början av varje säkrad period, vilket kräver att:
•
det finns ett ekonomiskt förhållande mellan den säkrade posten och
säkringsinstrumentet
•
effekten av kreditrisk inte dominerar de värdeförändringar som är
följden av detta ekonomiska förhållande och
•
säkringskvoten för säkringsförhållandet är densamma som faktiskt
används i den ekonomiska säkringen.
Säkring av verkligt värde.
Säkring av verkligt värde används för trans-
aktioner där ett eller flera derivat säkrar ränterisk som uppkommit från
en fastförräntad finansiell tillgång eller skuld. När säkring av verkligt
värde används omvärderas den säkrade posten till verkligt värde med
avseende på den risk som säkras. SEK definierar risken som säkras i
säkring av verkligt värde som risk för förändring av verkligt värde hän-
förlig till vald referensränta (benämnd som ränterisk). Den säkrade
posten kan vara en del av den finansiella tillgången eller skulden, d v s
avse mindre än hela förändringen i verkligt värde för den finansiella
tillgången eller skulden t ex en del av löptiden eller det nominella
beloppet. Säkringsinstrument kan vara ett eller flera derivat som byter
fast ränta till rörlig ränta i samma valuta (räntederivat) eller ett eller
flera derivat som byter fast ränta i en valuta till rörlig ränta i en annan
valuta (ränte- och valutaderivat) då även valutarisken ingår i säkringen
av verkligt värde. Både vid identifieringen av säkringsförhållandet, och
under dess löptid, förväntas SEK:s säkringsrelationer var effektiva avse-
ende att kvitta förändringar i verkligt värde hänförliga till den säkrade
risken. Effektiviteten utvärderas genom att jämföra väsentliga villkor
för den säkrade posten och säkringsinstrumentet. Om de är identiska,
men omvända, anses säkringsförhållandet vara 100 procent effektivt.
Säkringskvoten är 1:1 utom under särskilda omständigheter när SEK kan
välja en annan säkringskvot för att förbättra effektiviteten. Potentiella
källor till säkringsineffektivitet i SEK:s säkringsförhållande är:
•
förändring i tidpunkten för betalning av den säkrade posten
•
derivatet har ett ingående verkligt värde på grund av skillnader
mellan affärsdag och identifieringen av säkringsförhållandet
•
valutabasis behandlas olika vid beräkning av förändring i verkligt
värde för säkringsinstrumentet och den säkrade posten
•
en väsentlig förändring i kreditrisk för någon av motparterna
•
effekten av reformen för nya referensräntor, då den kan innebära
olika påverkan på den säkrade posten och säkringsinstrumentet.
Kreditrisken övervakas löpande av SEK:s kreditavdelning. Kreditrisken
associerad med SEK och motparten vid identifieringen av säkrings-
förhållandet är minimal och dominerar inte de förändringar som föl-
jer av det ekonomiska sambandet. En omvärdering sker i de fall när en
väsentlig förändring i kreditrisk sker för någon av parterna, t ex vid fal-
lissemang.
De säkringsinstrument som SEK använder är föremål för säkerhets-
marginaler, clearing och kontantsäkerheter, vilket väsentligt reducerar
kreditrisken för de involverade parterna. Det är därför osannolikt att
kreditrisken ska dominera förändringarna i verkligt värde på säkrings-
instrumentet.
Ineffektiviteten definieras som skillnaden i förändringar i verkligt
värde avseende den säkrade risken hos den säkrade posten och säk-
ringsinstrumentet. Ineffektiviteten redovisas automatiskt i resultatet
vid omvärdering av den säkrade posten och säkringsinstrumentet.
Om ett säkringsförhållande inte längre uppfyller kravet på effekti-
vitet avseende säkringskvoten men riskhanteringsmålet för det iden-
tifierade säkringsförhållandet är oförändrat, justeras säkringskvoten i
säkringsförhållandet (dvs. säkringen rebalanseras) så att den uppfyller
kriterierna för säkring igen. Säkringsredovisning upphör framåtriktat
endast när hela eller del av säkringsförhållandet inte längre uppfyller
villkoren för säkringsredovisning (efter eventuell rebalansering). Säk-
ringsinstrumentet som förfaller, säljs, avvecklas eller löses in omfattas
av detta. Om en säkring till verkligt värde inte längre uppfyller villko-
ren för säkringsredovisning upphör den delen av den säkrade posten
att redovisas till verkligt värde med avseende på den risk som säkras
och redovisas till upplupet anskaffningsvärde och de tidigare redovi-
sade värdeförändringarna för den säkrade posten periodiseras över
den tidigare säkrade postens återstående löptid.
Kassaflödessäkring.
Kassaflödessäkring används för transaktioner
där ett eller flera derivat säkrar risk för variationer i kassaflöden som
uppkommit från en finansiell tillgång eller skuld med rörlig ränta. Vid
kassaflödessäkring redovisas den säkrade tillgången eller skulden till
upplupet anskaffningsvärde och den del av verkligt värdeföränd-
ringar i säkringsinstrumentet som bedöms vara effektiv redovisas i
övrigt totalresultat och ackumuleras i reserv för kassaflödessäkringar
under eget kapital. Den ineffektiva delen av verkligt värdeförändring-
arna på säkringsinstrumentet redovisas i resultatet under nettoresul-
tat av finansiella transaktioner. När det säkrade kassaflödet redovisas
i resultatet omförs säkringsinstrumentets värdeförändring i rapport
över totalresultat från övrigt totalresultat till resultatet, d v s när rän-
teintäkten eller räntekostnaden redovisas. SEK definierar riskerna
som säkras i kassaflödessäkring som risk för förändring av kassaflöden
hänförlig till vald referensränta (benämnd som kassaflödesrisk). Säk-
ringsinstrument kan vara ett eller flera derivat som byter rörlig ränta
till fast ränta i samma valuta (räntederivat) eller ett eller flera derivat
som byter rörlig ränta i en valuta till fast ränta i en annan valuta (ränte-
och valutaderivat). Vid mätning av kassaflödessäkringarnas effektivi-
tet används den hypotetiska derivatmetoden, vilket innebär att för-
ändringen i ett perfekt hypotetisk derivat anses motsvara nuvärdet
av den ackumulerade förändringen i förväntade framtida kassaflöden
från den säkrade transaktionen. De möjliga källorna till ineffektivitet i
kassaflödessäkringar är normalt desamma som vid säkring av verkligt
värde (se ovan). Om kassaflödessäkringen inte längre uppfyller vill-
koren för säkringsredovisning, om säkringsinstrumentet avyttras, och
ackumulerade vinster eller förluster avseende säkringen finns i eget
kapital, kvarstår dessa vinster eller förluster i eget kapital och periodi-
seras via övrigt totalresultat till räntenettot över den säkrade postens
återstående löptid.
(viii) Principer för fastställande av verkligt
värde på finansiella instrument
Det bästa beviset på verkligt värde är prisnoteringar på en aktiv mark-
nad. Verkligt värde-värderingen klassificeras enligt en verkligt värde-
hierarki. För finansiella instrument redovisade till verkligt värde sker
en uppdelning på de tre nivåerna i verkligt värde-hierarkin enligt IFRS,
vilka reflekterar betydelsen av indata. Instrumentens uppdelning
baseras på den lägsta nivåns indata som är väsentlig för verkligt värde-
värderingen i sin helhet. SEK utgår från följande uppdelning för att
fastställa metoder som använts för framtagande av verkligt värde för
finansiella instrument:
•
Nivå 1: noterade (ojusterade) priser på aktiva marknader för iden-
tiska tillgångar eller skulder
fortsättning, not 1
Års- och hållbarhetsredovisning 2022
61
Finansiella noter
•
Nivå 2: värderingsmodeller där marknadsdata som har signifikant
påverkan på verkligt värde är observerbar, antingen direkt eller indi-
rekt och
•
Nivå 3: värderingsmodeller med inslag av egna uppskattningar där
dessa uppskattningar har en signifikant påverkan på verkligt värde.
SEK redovisar överföringar mellan nivåer i verkligt värde-hierarkin i
början av den rapportperiod som förändringen har ägt rum.
För alla klasser av finansiella instrument (tillgångar och skulder)
som redovisas till verkligt värde bestäms det verkliga värdet utifrån
observerade marknadspriser eller etablerade värderingsmodeller.
Om marknaden för finansiella instrument inte är aktiv fastställs verk-
ligt värde med hjälp av en värderingsteknik. Syftet är att fastställa vad
transaktionspriset skulle ha varit vid värderingstidpunkten för en trans-
aktion mellan parter som är oberoende av varandra där transaktionen
är motiverad av sedvanliga affärsvillkor. Värderingstekniker innefattar
att använda nyligen genomförda transaktioner mellan kunniga parter
som är oberoende av varandra och har ett intresse av att transaktionen
genomförs, om sådana finns tillgängliga. Vidare kan aktuellt verkligt
värde för ett annat instrument som är i det väsentliga likadant använ-
das. Om sådana inte finns värderas instrumenten genom att diskontera
instrumentets framtida kassaflöden eller med hjälp av modeller för
optionsvärdering. Med regelbundna intervall kalibreras värderingstek-
niken och dess giltighet prövas genom att använda priser från obser-
verbara aktuella marknadstransaktioner i samma instrument, eller
baserat på tillgänglig observerbar marknadsdata, eller jämföra med
motpartens priser.
Vid beräkning av verkligt värde med värderingsmodeller strävar
SEK efter att använda sig av likvida och observerbara marknadsno-
teringar (marknadsdata) i så hög utsträckning som möjligt, för att vär-
deringen bäst ska återspegla marknadens syn på priser. Marknadsdata
används, direkt eller indirekt, vid beräkning av verkligt värde. Exempel
på indirekt användning av marknadsdata är:
•
diskonteringskurvor som skapas med hjälp av observerbar marknads-
data men sedan interpoleras för att beräkna icke observerbara räntor
•
modellparametrar i kvantitativa modeller som används för att vär-
dera en strukturerad produkt till verkligt värde, där modellens para-
metrar kalibreras så att man med hjälp av tillgänglig marknadsdata
kan återskapa observerade priser på liknande instrument.
I vissa fall, på grund av låg likviditet i marknaden, finns det inte tillgång
till observerbar marknadsdata. SEK grundar i dessa fall, i enlighet med
marknadsstandard, sin värdering på marknadsdata baserat på liknande
observerbar marknadsdata. Ett exempel är att om det inte finns några
observerbara marknadspriser för en obligation så värderas den med
en kreditkurva som baseras på observerbara marknadspriser för ett
instrument med samma kreditrisk.
För observerbar marknadsdata använder sig SEK av tredjeparts-
information som baserar sig på handlade kontrakt (till exempel Bloom-
berg). Denna typ kan delas in i två grupper där den första gruppen är
direkt observerbara priser och den andra gruppen är marknadsdata
beräknad från observerade priser. SEK säkerställer löpande att mark-
nadsdata är av god kvalitet och en grundlig validering av marknadsdata
görs kvartalsvis i samband med den ekonomiska rapporteringen.
För transaktioner som inte kan värderas baserat på observerbar
marknadsdata är användning av icke observerbar marknadsdata nöd-
vändig. Exempel på icke observerbar marknadsdata är diskonterings-
kurvor som skapas med hjälp av observerbar marknadsdata men sedan
extrapoleras för att beräkna icke observerbara räntor, korrelationer
mellan olika underliggande marknadsparametrar och volatiliteter på
långa löptider. Icke observerbar marknadsdata i form av korrelationer
beräknas utifrån tidsserier av observerbar data. Värderingsmodellerna
som SEK använder överensstämmer med accepterade metoder för
prissättning av finansiella instrument. Justeringar till verkligt värde till-
lämpas av SEK där det finns ytterligare faktorer som marknadsaktörer
tar hänsyn till som inte fångas av värderingsmodellen. Den oberoende
riskfunktionen bedömer nivån på justeringar till verkligt värde för att
återspegla motpartsrisk, SEK:s egen kreditvärdighet och andra icke
observerbara parametrar när så är relevant.
Modeller för värdering av finansiella instrument godkänns av SEK:s
finanschef. Nya modeller tillsammans med validering anmäls till FRU
minst årligen. Ett grundläggande krav för att använda en värderings-
modell är att den har validerats och därefter blivit godkänd. Valide-
ring genomförs av den oberoende riskfunktionen. Analys av väsent-
lig icke-observerbar marknadsdata, justeringar till verkligt värde och
väsentliga värdeförändringar av nivå-3-instrument utförs kvartalsvis
genom rimlighetskontroller.
(ix) Fastställande av verkligt värde för vissa
typer av finansiella instrument
Derivatinstrument.
Derivatinstrument redovisas till verkligt värde och
det verkliga värdet bestäms utifrån etablerade värderingsmodeller
eller noterade priser. Vid beräkning av verkligt värde för ett derivat-
instrument bedöms påverkan på verkligt värde av kreditrisken (egen
eller motpartens) med hjälp av noterade priser på kreditderivat med
motparten eller SEK som underliggande exponering för kreditderi-
vatet, om sådana priser finns tillgängliga.
Emitterade värdepapper.
Vid beräkning av verkligt värde på emit-
terade värdepapper bedöms påverkan på verkligt värde av den
bedömda kreditrisken på SEK baserat på internt etablerade modeller.
Dessa baseras om möjligt på observerbara priser. I fall då sådana inte
finns tillgängliga utnyttjas exempelvis nyligen genomförda transak-
tionsavslut eller en spread mot likartade låntagare.
Emitterade värdepapper som är sammansatta finansiella instrument
med inbäddade derivat.
SEK emitterar värdepapper på många finan-
siella marknader. En stor del av dessa är sammansatta finansiella instru-
ment med inbäddade derivat. SEK:s policy är att säkra risker i dessa
instrument genom att använda derivat för att få effektiva ekonomiska
säkringar. Sådana sammansatta finansiella instrument klassificeras
oåterkalleligt i sin helhet som finansiella skulder värderade till verkligt
värde via resultatet, och därmed avskiljs inte derivatet. Eftersom det
inte finns några noterade marknadspriser för denna grupp av trans-
aktioner används värderingsmodeller för att beräkna verkligt värde.
Metoden som tillämpas för att för att fastställa den förändring i verkligt
värde för den finansiella skulden som härrör från förändringar i SEK:s
egen kreditrisk (OCA) baseras på förändringen i kreditrisken för den
finansiella skulden från tidpunkten när skulden redovisades i rapport
över finansiell ställning till balansdagen. I praktiken innebär detta att
OCA innefattar all marknadsrörelse utöver rörelse i benchmarkräntan
eller de inbäddade derivaten.
(x) Nedskrivning av finansiella tillgångar
Nedskrivning av finansiella tillgångar baseras på förväntade framtida
kreditförluster (ECL). Alla tillgångar som värderas till upplupet anskaff-
ningsvärde liksom kreditåtaganden och finansiella garantier omfattas
av prövningen av nedskrivningsbehovet.
SEK använder både modeller och expertbedömning för att beräkna
reserver för förväntade kreditförluster. Graden av expertbedömning
beror på modellernas resultat, materialitet och tillgänglig informa-
tion och kan användas för att ta hänsyn till faktorer som inte fångas av
modellerna. Modellen för ECL-beräkning utgår från att en exponering
kan återfinnas i tre olika stadier. Samtliga exponeringar återfinns från
början i stadie 1. I stadie 1 återfinns också exponeringar där kreditrisken
inte längre är väsentligt förhöjd och som därför omklassificerats från
stadie 2. I stadie 1 ska ECL-beräkningen motsvara reserveringar base-
rade på förväntade kreditförluster under de kommande 12 månaderna
(12mECL). I de fall kreditrisken har ökat väsentligt sedan det första
redovisningstillfället flyttas exponeringen till stadie 2. I stadie 2 åter-
finns också exponeringar där motparten/exponeringen inte längre är
i fallissemang och som därför omklassificerats från stadie 3, samt en
mindre del exponeringar som saknar initial rating och där ratingen är
under BBB. I stadie 2 baseras reserveringen på förväntade kreditför-
luster under tillgångens återstående löptid (LTECL). Ifall exponeringen
fallerar flyttas exponeringen till stadie 3, där ECL-beräkningen fortsatt
baseras på LTECL. 12mECL utgörs av den delen av LTECL som här-
stammar från förväntade kreditförluster baserade på sannolikheten för
fortsättning, not 1
62
Års- och hållbarhetsredovisning 2022
Finansiella noter
fallissemang (PD) inom 12 månader från balansdagen. Både LTECL och
12mECL beräknas på individuell basis.
SEK:s modellval är att använda kreditratingmodell för samtliga
exponeringar, d v s att beräkna förväntade kreditförluster (ECL) genom
användning av sannolikheten för fallissemang (PD), förlust vid fallisse-
mang (LGD) och kreditexponering vid fallissemang (EAD).
Väsentlig ökning av kreditrisk.
En väsentlig ökning av kreditrisk är en
relativ bedömning där kreditkvaliteten på balansdagen jämförs med
kreditkvaliteten initialt då exponeringen redovisades. Utgångspunk-
ten vid bedömning av vad som ska utgöra kriterier för bedömning av
kreditrisk är den befintliga processen för kreditriskuppföljning och
kreditriskhantering som tillämpas av SEK. Kreditrisk följs upp genom
att samtliga motparter får en riskklassificering (rating), vilket medför
att riskklassificering ska vara grunden i uppföljning ifall en väsentlig
ökning av kreditrisk har inträffat. Vidare används idag indikatorer som
antal dagar förfallet, anståndsåtgärder och andra riskhöjande faktorer,
såsom covenantavvikelser, för att följa upp kreditrisken i exponeringar
och hos motparter. Dessa indikatorer tillämpas för att bedöma kredi-
trisken och huruvida en väsentlig ökning av kreditrisk har inträffat.
•
Riskklassificering
. En väsentlig ökning av kreditrisk definieras utifrån
ett visst antal stegs försämring av initial rating där en åtskillnad görs
mellan exponeringar med initial rating AAA till A - och övriga.
•
Antal dagar förfallet
. SEK tillämpar den presumtion som speci-
fikt anges i IFRS 9 och tillämpar mer än 30 dagar förfallen fordran
som ett kriterium vid bedömning av väsentlig ökning av kreditrisk.
Samtliga exponeringar som är mer än 30 dagar förfallet kommer
därmed att återfinnas i stadie 2 och LTECL beräknas på dessa expo-
neringar. För att säkerställa att det inte längre föreligger en väsentlig
ökning av kreditrisk tillämpas en karenstid efter att betalning åter
skett och det inte längre finns några förfallna fordringar för den
exponeringen. Lämplig prövotid bedöms löpande för att vid var tid
säkerställa att det är en rimlig prövotid givet SEK:s exponeringar och
betalningsstrukturer.
•
Anståndsåtgärder
. Exponeringar som omfattas av anståndsåtgärder
har en bedömd förhöjd kreditrisk och kommer därmed även vid till-
lämpning av IFRS 9 bedömas ha en väsentligt ökad kreditrisk. I likhet
med kriteriet förfallna dagar kommer en karenstid att tillämpas för
att säkerställa att exponeringen inte längre har en förhöjd kreditrisk
vid den tidpunkt då den flyttas tillbaka till stadie 1. Lämplig prövotid
kommer löpande att bedömas för att vid var tid säkerställa att det är
en rimlig prövotid givet SEK:s exponeringar och grunderna till att
exponeringen markerades som anstånd.
•
Andra riskhöjande faktorer
. Det kan finnas andra faktorer som indi-
kerar att exponeringen eller motparten har en förhöjd kreditrisk, vil-
ket inte fångas av förändring i riskklassificering, förfallna dagar eller
anståndsåtgärder. Exempel på detta är återkommande waivers med
påverkan på kreditrisken, branschutveckling och extraordinära för-
ändringar i ledning och/eller styrelse. För att fånga upp dessa riskhö-
jande faktorer kan ledningen göra en specifik kvalitativ bedömning
av väsentligt ökad kreditrisk hos en motpart. Då denna bedömning
är en kvalitativ expertbedömning kommer prövotiden för en even-
tuell förflyttning tillbaka till stadie 1 att beaktas vid bedömningen
och ingen extra prövotid kommer att tillämpas utöver det.
Fallissemang.
Ifall exponeringen fallerar flyttas exponeringen till sta-
die 3, där ECL-beräkningen fortsatt baseras på LTECL. Fallissemang är
ett mycket centralt begrepp vid beräkning av ECL, då bedömningen
som löpande görs är hur sannolikt det är att en exponering fallerar och
givet att exponeringen fallerar hur mycket SEK förväntas förlora på
exponeringen.
I redovisningen vid tillämpning av IFRS 9 definieras fallissemang
som att:
•
SEK bedömer det som osannolikt att motparten kommer att betala
sina låneförpliktelser fullt ut oaktat om säkerheter eller garantier
tas i anspråk, oberoende av eventuella förfallna belopp eller antal
kalenderdagar sedan de förfallit till betalning. Detta inkluderar även
synnerliga skäl, som att riskmotpartens finansiella ställning eller
motsvarande är sådan att motparten befinner sig i en situation som
från borgenärssynpunkt motsvarar någon form av ackords- eller
insolvensförfarande. Detta benämns ’unlikely to pay’.
•
Riskmotparten är sen att betala en fordran med mer än 90 kalen-
derdagar.
Om någon exponering mot en motpart anses fallerad, anses samtliga
exponeringar mot den motparten vara fallerade. I de fall en exponering
eller motpart som tidigare klassificerats som fallerad inte längre upp-
fyller definitionen anses exponeringen eller motparten inte längre som
fallerad. För att säkerställa att det inte längre föreligger fallissemangs-
status tillämpas en prövotid efter att exponeringen eller motparten
inte längre anses vara fallerad och därmed ska återgå till stadie 2.
Beräkning av förväntade kreditförluster (ECL).
ECL baseras på vad
SEK objektivt förväntar sig förlora på exponeringen givet kunskapen
på balansdagen och med beaktande av vad som kan komma att inträffa
i framtiden. ECL är ett sannolikhetsvägt belopp som bestäms genom
att utvärdera utfall av flera möjliga scenarier, där data som ska beaktas
är både information från tidigare förhållanden, nuvarande förhållan-
den och prognoser för framtida ekonomiska förutsättningar. Den för-
väntade kreditförlusten ska beräknas på låntagaren, vilket innebär att
PD på låntagare (och inte på garant) används i modellen.
Vidare ska LGD inkorporera aktuella förväntningar om framtiden, d v s
alla kassaflöden, inklusive garantier. Beräkningen av ECL är Point-in-Time
och ingående parametrar PD, LGD och EAD är alla Point-in-Time och ska
inte förväxlas med motsvarande parametrar för kapitaltäckningen.
Sannolikheten för fallissemang (PD).
PD är sannolikheten för att en
motpart fallerar i en eller flera exponeringar inom 1 års horisont (för
stadie 1) eller under hela löptiden (för stadie 2 och 3). Vid beräkning
av förväntade kreditförluster under IFRS 9 representerar PD sanno-
likheten för fallissemang vid en specifik tidpunkt i en konjunkturcykel
(Point-in-Time PD). Då SEK inte har haft tillräckligt många fallissemang
bygger modellen på extern data. Data hämtas från flera olika källor:
OECD, Federal Reserve och Standard & Poor’s. PD-modellen delas
in i tre olika geografiska segment: Nordamerika, Europa och Resten
av världen. SEK:s metodik innebär att tre scenarier tas fram för varje
PD-kurva; ett basscenario, ett downturn-scenario och ett upturn-sce-
nario.
De tre scenarierna definieras av en vikt tilldelat varje scenario; vik-
terna ska summera till 1, det vill säga 100 procent. Vikterna utarbetas
kvartalsvis av en tvärfunktionell grupp inom SEK och fastställs sedan
av vd. Genom att tilldela varje PD-kurva en vikt definierar SEK sina för-
väntningar om framtida makroekonomisk utveckling.
Förlust vid fallissemang (LGD).
LGD är det belopp uttryckt som
procentuell andel av kreditexponering vid fallissemang som SEK för-
väntas förlora från en fallerad motpart. LGD-segmentering görs med
avseende på en indelning i Large corporate, Medium Enterprises och
Bank & Financial Companies. På grund av den låga fallissemangshisto-
riken i SEK:s utlåning modelleras LGD genom tillgång till fallissemangs-
data från Global Credit Data (GCD), med undantag för segmentet
Sovereign där LGD tas fram utifrån kvalitativ bedömning.
Vid bedömning av förväntade förluster i kassaflöden ska säkerheter
och andra kreditförstärkningar som är en del av avtalsvillkoren beak-
tas, under förutsättning att de inte särredovisas av företaget. Den LGD
som används i ECL-beräkning ska beakta samtliga kassaflöden som kan
komma att flyta in vid ett eventuellt fallissemang. Detta inkluderar de
kassaflöden som SEK kan förvänta sig från säkerheter och garantier,
som är en del av avtalsvillkoren. Följaktligen beaktas i LGD garantier
där exponeringen är garanterad med en garanti som är en del av avtals-
villkoren såvida det inte bedöms finnas en ökad korrelation mellan lån-
tagare och garantimotpart.
Kreditexponering vid fallissemang (EAD).
Nedskrivningskravet enligt
IFRS 9 gäller samtliga finansiella tillgångar som värderas till upplupet
anskaffningsvärde. Vidare omfattas accepterat ej utbetalat, bindande
offerter och utställda finansiella garantiavtal, vilka redovisas utanför
balansräkningen tills de tas i anspråk. När det gäller dessa ska en bedöm-
ning göras av hur stort belopp som låntagare kommer att ha dragit vid
fortsättning, not 1
Års- och hållbarhetsredovisning 2022
63
Finansiella noter
fallissemang, då det enbart är det beloppet som ska ingå i ECL-beräk-
ningen. Detta kallas vanligtvis kreditkonverteringsfaktor (CCF).
ECL-beräkning ska göras utifrån hur exponeringen ser ut vid tid-
punkten för fallissemang, vilket medför att amorteringsstruktur och
eventuella förväntningar kring förtida återbetalning eller förläng-
ningsklausuler i avtal behöver tas i beaktande vid bedömning av EAD.
Utifrån genomförda analyser bedöms kontraktuella löptider med
beaktande av amorteringsstruktur vara en bra approximation av de
förväntade löptiderna utifrån vilka beräkning av ECL ska göras. Det har
inte visat sig finnas något specifikt mönster kring förtida återbetalning,
vilket skulle kunna utgöra basen för en annan ansats.
För befintliga faciliteter (accepterat, ej utbetalat) finns två olika
konverteringsfaktorer (CCF:er) beroende på när i tiden fallissemang
sker: (1) för fallissemang inom ett år, beräknat på fallissemangsdata från
GCD (2) för fallissemang efter ett år, beräknat på intern fallissemangs-
data. För bindande offerter av befintliga faciliteter är CCF baserad
på intern historik för hur mycket av bindande offerter som utnyttjas.
CCF:er används tillsammans med den preliminära amorteringsplanen
för både den utnyttjade och den outnyttjade delen av befintliga faci-
liteter för att modellera den framtida exponeringen vid fallissemang.
För krediter i stadie 3 där SEK har egen nettorisk beräknas inte ned-
skrivningsbehovet i ECL-modellen, utan affärsansvarig beräknar och
föreslår nedskrivningsbehov utifrån fastställda riktlinjer och metoder.
Styrelsens kreditutskott fastställer nedskrivningsbehoven för stadie 3.
Nedskrivning av en tillgångs redovisade värde sker mot reservkonto
som i rapport över finansiell ställning reducerar den post till vilken den
är hänförlig.
Bortbokning av nedskrivna tillgångar ur rapport över finansiell ställ-
ning görs när en förlust är konstaterad, d v s när det är uppenbart att
det är högst osannolikt att någon ytterligare del av SEK:s fordran på
motparten kommer att erhållas inom överskådlig framtid och när det
inte finns några garantier eller säkerheter som täcker fordringen. Bort-
bokning av nedskrivna tillgångar kan också göras när konkursförfaran-
det har avslutats och en slutlig förlust kan fastställas med beaktande av
värdet av eventuella tillgångar som innehas av konkursboet samt SEK:s
andel av sådana tillgångar.
Återvinningar av tidigare bortbokade tillgångar redovisas endast om
det är hög sannolikhet för att återvinning kommer att ske, såsom när en
konkurs håller på att avslutas och betalningen som SEK har att fordra
slutligen har fastställts.
Med en omstrukturerad lånefordran avses en lånefordran där SEK
har beviljat låntagaren eftergifter till följd av dennes försämrade finan-
siella situation. Efter en omstrukturering betraktas lånefordran vanli-
gen inte längre som osäker om åtagandena fullföljs i enlighet med de
nya villkoren. Eftergifter som har beviljats i samband med omstruktu-
reringen betraktas som kreditförluster.
(i) Materiella tillgångar
Materiella tillgångar redovisas till anskaffningsvärdet minskat med ack-
umulerade avskrivningar och ackumulerade nedskrivningar. Anskaff-
ningsvärdet inkluderar kostnader direkt hänförliga till förvärvet av till-
gången. Materiella tillgångar skrivs av linjärt över den beräknade
nyttjandeperioden. Nyttjanderätter för leasingavtal enligt IFRS 16 Lea-
singavtal redovisas som en materiell tillgång när den underliggande
tillgången i avtalet är en materiell tillgång. SEK redovisar nyttjanderät-
ten för hyresavtal som materiella tillgångar.
(j) Immateriella tillgångar
Immateriella tillgångar omfattar huvudsakligen aktiverad del av inves-
tering i IT-system. Utgifter direkt hänförbara till större investeringar i
utveckling av IT-system redovisas som immateriella tillgångar om de
förväntas generera framtida ekonomiska fördelar. Vad gäller IT-system
inkluderar den aktiverade delen även utgifter som anses vara relate-
rade till den immateriella tillgången, t ex konsultarvode och kostnader
för egen personal som bidragit till färdigställande av den immateriella
tillgången. Immateriella tillgångar skrivs av linjärt över den beräknade
nyttjandeperioden från den tidpunkt tillgången tas i drift. Den genom-
snittliga beräknade nyttjandeperioden utvärderas och omprövas varje
år. För immateriella tillgångar som ännu inte har tagits i bruk sker en
årlig nedskrivningsprövning.
(k) Förmåner till anställda
SEK har både avgiftsbestämda (premiebestämda) och förmåns-
bestämda pensionsplaner.
(i) Avgiftsbestämda planer (premiebestämda)
En avgiftsbestämd (premiebestämd) pension innebär att premiens
storlek är bestämd på förhand, som i t ex BTP1 och BTPK. En avgifts-
bestämd plan är en plan för ersättning efter avslutad anställning enligt
vilken ett företag betalar fastställda avgifter till en separat juridisk
enhet och inte har någon legal eller informell förpliktelse att betala
ytterligare avgifter. Förpliktelser avseende avgifter till avgiftsbestämda
pensionsplaner redovisas som en kostnad för ersättningar till anställda
i resultatet i den takt de intjänas genom att de anställda tillhandahåller
tjänster till företaget under en period. Förutbetalda avgifter redovisas
som en tillgång i den mån en kontant återbetalning eller minskning av
framtida avgifter är tillgänglig.
(ii) Förmånsbestämda planer
Förmånsbestämd pension innebär att man på förhand bestämmer hur
stor pensionen ska bli, som i t ex BTP2. Förmånsbestämda pensions-
planer är övriga pensionsplaner som inte kan bestämmas som avgifts-
bestämda pensionsplaner. Nuvärdet av nettoförpliktelsen beräknas
separat för respektive förmånsbestämd plan utifrån en uppskattning
av de framtida förmåner som intjänats under tidigare och innevarande
perioder. Nettoförpliktelsen redovisas i balansräkningen som nuvärdet
av förpliktelserna med avdrag för verkligt värde för eventuella förvalt-
ningstillgångar.
Kostnaden för den förmånsbestämda planen fördelas över den
anställdes tjänstgöringsperiod. Beräkningen utförs årligen av obero-
ende aktuarier. Förpliktelserna värderas till nuvärdet av de förväntade
framtida utbetalningarna, med hänsyn tagen till antaganden såsom
förväntade framtida löneökningar, inflation och livslängd. Förvän-
tade framtida utbetalningar diskonteras med en ränta som gäller på
balansdagen för bostadsobligationer och med hänsyn till beräknad
återstående löptid för respektive åtagande. Förändringar i aktuariella
antaganden och erfarenhetsbaserade justeringar av förpliktelser ger
upphov till aktuariella vinster eller förluster. Dessa aktuariella vinster
och förluster redovisas, tillsammans med skillnaden mellan verklig och
beräknad avkastning på pensionstillgångar i övrigt totalresultat när de
uppstår. Kostnader för tjänstgöring, vinster/förluster vid förändringar
av planer samt räntan på nettot av pensionstillgångar och pensions-
skulder redovisas i resultatet. SEK deltar i olika kollektiva pensionspla-
ner som omfattar alla anställda. Tillräcklig information finns tillgäng-
lig vilket möjliggör beräkning av SEK:s andel av de förmånsbestämda
skulderna, tillgångarna samt kostnaderna för dessa planer. Om under-
liggande antaganden i planerna skulle förändras kan framtida kostna-
der för planerna förändras i enlighet därmed.
(l) Eget kapital
Eget kapital i koncernen består av följande poster: aktiekapital, reser-
ver, balanserad vinst och årets resultat. I reserver ingår följande pos-
ter: värdeförändringar på derivat i kassaflödessäkringar (säkringsre-
serv), värdeförändringar som uppstår på grund av förändring av SEK:s
egen kreditrisk (reserv för egen kreditrisk) och värdeförändringar på
förmånsbestämda pensionsplaner (reserv för förmånsbestämda pen-
sionsplaner).
(m) Skatter
Skatt på årets resultat består av aktuell skatt och uppskjuten skatt.
Aktuell skatt beräknas på den taxerade inkomsten för räkenskapsåret.
Uppskjuten skatt består av uppskjuten skatt på skattemässiga tempo-
rära skillnader. Uppskjuten skatt beräknas med en skattesats på 20,6
procent (20,6). Uppskjuten skatt beräknas på skattemässiga temporära
fortsättning, not 1
64
Års- och hållbarhetsredovisning 2022
Finansiella noter
skillnader oavsett om den temporära skillnaden är redovisad i resultatet
eller i övrigt totalresultat. En temporär skillnad är skillnaden mellan en
tillgångs eller skulds redovisade värde respektive skattemässiga värde.
(n) Resultat per aktie
Resultat per aktie beräknas som nettoresultat dividerat med genom-
snittligt antal aktier. Någon utspädning föreligger inte.
(o) Rapport över kassaflöden
Rapport över kassaflöden visar in- och utbetalningar av likvida medel
under året. SEK:s rapport över kassaflöden har upprättats enligt den
indirekta metoden, vilket innebär att rörelseresultatet har justerats
för transaktioner som inte medfört in- eller utbetalningar, som t ex
avskrivningar och kreditförluster. Redovisning av kassaflöden indelas
i kategorierna löpande verksamhet, investeringsverksamhet och finan-
sieringsverksamhet. Likvida medel avser banktillgodohavanden som
omedelbart kan omsättas till kontanta medel samt kortfristiga deposi-
tioner, där tiden till förfall inte överstiger tre månader vid anskaffnings-
tidpunkten.
(p) Kritiska redovisningsprinciper,
bedömningar och uppskattningar
Vid fastställande och tillämpning av redovisningsprinciper måste
ledningen i vissa fall göra bedömningar och antaganden som kan få
väsentlig betydelse på redovisningen i den finansiella rapporteringen.
Uppskattningarna är baserade på tidigare erfarenhet och antaganden
som bolaget anser är rättvisande. Dessa antaganden och bakom-
liggande beslut påverkar redovisningen av tillgångar, skulder, intäkter
och kostnader samt lämnade upplysningar. Verkligt utfall kan senare
avvika från de uppskattningar och antaganden som gjorts.
Bolaget anser att bedömningar gjorda relaterade till följande kritiska
redovisningsprinciper är den mest väsentliga:
•
Moderbolagets funktionella valuta.
Vidare har företaget identifierat följande osäkerhetsfaktorer vid till-
lämpning av IFRS:
•
Värdering till verkligt värde av vissa finansiella instrument
•
Avsättning för förväntade kreditförluster.
(i) Moderbolagets funktionella valuta
SEK har fastställt att det är svenska kronor (Skr) som är företagets funk-
tionella valuta under IFRS. En betydande del av företagets tillgångar,
skulder och tillhörande derivat är avtalade eller har uppkommit i
utländsk valuta. Avgörande faktorer för bedömningen är att SEK:s eget
kapital är fastställt i svenska kronor och att en stor andel av SEK:s kost-
nader, särskilt personalkostnader, övriga kostnader och skatter, redo-
visas i svenska kronor. SEK hanterar sin risk i utländsk valuta genom att
säkra exponeringen mellan svenska kronor och andra valutor.
Se not 26 för upplysningar om SEK:s valutapositioner.
(ii) Värdering till verkligt värde av vissa finansiella instrument
SEK redovisar en stor del av balansräkningen till verkligt värde, fram-
förallt räntebärande värdepapper redovisade på raderna statsskuld-
förbindelser/statsobligationer och andra räntebärande värdepapper
än utlåning, derivat och emitterade värdepapper. I de fall finansiella
instrument redovisas till verkligt värde beräknas dessa värden utifrån
marknadspriser, värderingsmodeller, externa parters värderingar och
diskonterade kassaflöden. En stor del av SEK:s finansiella instrument
är inte föremål för publik handel och noterade marknadspriser är inte
tillgängliga. Vid rapporteringen av belopp för tillgångar, skulder och
derivat liksom inkomster och utgifter är det nödvändigt att göra anta-
ganden och uppskattningar om det verkliga värdet på finansiella instru-
ment och derivat, i synnerhet då det förekommer onoterade eller illik-
vida värdepapper eller andra skuldinstrument. Om förutsättningarna
som ligger till grund för dessa antaganden och uppskattningar skulle
förändras, skulle de rapporterade beloppen kunna förändras. Se not
26 för upplysning om inverkan på värdet av finansiella tillgångar och
skulder om marknadsräntan stiger eller sjunker med en procentenhet.
Andra värderingsmodeller respektive antaganden kan medföra andra
resultat av värderingarna. SEK gör bedömningar om vilka som är de
mest lämpliga värderingsteknikerna för de finansiella instrumenten uti-
från grupperingar. I samtliga fall grundas besluten på en professionell
bedömning i enlighet med SEK:s redovisnings- och värderingspolicyer.
Ett grundläggande krav för att använda en värderingsmodell är att den
har validerats och därefter godkänts. Värderingsmodellerna som SEK
använder överensstämmer med accepterade metoder för prissätt-
ning av finansiella instrument. Justeringar till verkligt värde tillämpas
när det finns ytterligare faktorer som marknadsaktörer tar hänsyn till
som inte fångas av värderingsmodellen. En justering för CVA (Credit
Value Adjustment) och DVA (Debt Value Adjustment) görs för att
spegla motpartens kreditrisk respektive SEK:s egen kreditvärdighet
som påverkar derivatets verkliga värde (se not 13 för upplysningar om
förändringar i verkligt värde relaterade till kreditrisk).
När finansiella tillgångar eller finansiella skulder redovisas till verk-
ligt värde värderas instrumentet till sitt fullständiga verkliga värde,
inklusive eventuell kreditspread. Om noterade marknadspriser inte
är tillgängliga för sådana instrument är det nödvändigt att göra vissa
antaganden angående kreditspread avseende motparten eller egen
kreditspread beroende på om instrumentet är en tillgång eller skuld.
Utvecklingen på de finansiella marknaderna har i viss mån påverkat
de nivåer till vilka SEK kan emittera värdepapper. Denna förändring,
vilken är olika stor för olika marknader, är inkluderad i beräkningen av
verkligt värde för emitterade värdepapper. SEK emitterar värdepapper
på många finansiella marknader. En stor del av dessa är sammansatta
finansiella instrument med inbäddade derivat. SEK:s policy är att säkra
risker i dessa instrument genom att använda derivat med motsvarande
strukturer för att få effektiva ekonomiska säkringar. Sådana samman-
satta finansiella instrument klassificeras i sin helhet som finansiella
skulder värderade till verkligt värde. Eftersom det i regel inte finns
några noterade marknadspriser för denna grupp av transaktioner,
används värderingsmodeller för att beräkna verkligt värde. Bruttovär-
det på dessa instrument och derivat, som effektivt säkrar varandra, krä-
ver komplexa bedömningar avseende den mest lämpliga värderings-
tekniken, antaganden och estimat. Om andra värderingsmodeller eller
antaganden skulle användas, eller om antaganden förändras, skulle det
kunna resultera i andra resultat avseende värderingen. Om man bort-
ser från påverkan på värderingen av SEK:s kreditspread på egen skuld
och basisspreadar, kommer sådana värdeförändringar normalt att vara
motverkande.
SEK använder derivatinstrument för att begränsa och reducera
risker hänförliga till finansiella tillgångar och skulder. För att begränsa
motpartsrisk, det vill säga den form av kreditrisk som derivattrans-
aktioner ger upphov till, ingår SEK sådana transaktioner endast med
motparter med god kreditvärdighet. Vidare eftersträvar SEK att ingå
ISDA Masteravtal med tillhörande säkerhetsavtal, så kallade Credit
Support Annex, med sina motparter. Detta innebär att högsta tillåtna
risknivå oavsett vilka marknadsvärdesförändringar som kan inträffa
fastställs på förhand.
Derivat är värderade till verkligt värde med hjälp av noterade mark-
nadspriser i mån av tillgång till sådana. Om marknadspriser inte är till-
gängliga används värderingsmodeller. SEK använder en modell för att
justera nettoexponeringens verkliga värde för förändringar i egen eller
motpartens kreditkvalitet. De modeller som används omfattar direkt
observerbara marknadsparametrar om sådana finns tillgängliga.
31 december 2022 uppgick finansiella tillgångar och skulder där
värderingsmodeller använts och där marknadsdata som har signifikant
påverkan på verkligt värde är observerbar (nivå 2) till Skr 59 miljarder
(32) och Skr 11 miljarder (19), 16 procent (10) och 3 procent (6) av totala
finansiella tillgångar respektive totala finansiella skulder. Finansiella
tillgångar och finansiella skulder där värderingen inkluderar signifi-
kanta icke observerbara parametrar (nivå 3) uppgick till Skr 0 miljarder
(0) och Skr 31 miljarder (35), 0 procent (0) och 9 procent (11) av totala
finansiella tillgångar respektive totala finansiella skulder. Bedömningen
av icke observerbara parametrar som ingår i modeller för att beräkna
marknadsvärde är förknippade med subjektivitet och osäkerhet, vilket
fortsättning, not 1
Års- och hållbarhetsredovisning 2022
65
Finansiella noter
kan påverka redovisat resultat för specifika positioner. Trots att SEK:s
värderingsmodeller är lämpliga och förenliga med de som används på
marknaden, så skulle andra modeller och antaganden för att bestämma
det verkliga värdet på vissa finansiella instrument kunna resultera i ett
annat estimat av det verkliga värdet på rapporteringsdagen. 31 decem-
ber 2022 uppgick de totala minimala och maximala effekterna av att
förändra en eller flera icke observerbara parametrar för att reflektera
antaganden under andra rimliga förhållanden för nivå 3-instrument till
Skr -155 miljoner (-122) respektive Skr 155 miljoner (122). Se not 13 för
upplysningar om värdeförändringar på tillgångar och skulder om icke
observerbara marknadsparametrar ändras och avsnitt h (viii) ovan för
principer för fastställande av verkligt värde på finansiella instrument.
(iii) Avsättning för förväntade kreditförluster
Reserveringar beräknas med hjälp av kvantitativa modeller som bygger
på indata, antaganden och metoder som i hög grad består av bedöm-
ningar från företagsledningen. Följande punkter kan i synnerhet ha
stor påverkan på nivån av reserveringar: fastställande av en väsentlig
ökning av kreditrisk beaktande av framåtblickande makroekonomiska
scenarier och värdering av både förväntade kreditförluster inom de
kommande 12 månaderna och förväntade kreditförluster under hela
löptiden. SEK definierar väsentlig ökning av kreditrisk som ett visst
antal stegs försämring av initial rating. Per 31 december 2022, om
definitionen hade varit ett steg mindre hade nedskrivningarna varit
Skr 15 miljoner (1) högre, och om definitionen varit ett ytterligare steg
hade nedskrivningarna varit Skr 0 miljon (0) lägre. SEK:s metodik för
beräkning av sannolikheten för fallissemang innebär att tre scenarier
som viktas för varje PD-kurva, vilket definierar SEK:s förväntningar om
framtida makroekonomisk utveckling. Per 31 december 2022, om san-
nolikheten för ett downturn respektive upturn scenario skulle viktats
med 100 procent sannolikhet skulle nedskrivningarna varit Skr 42 mil-
joner (5) högre respektive Skr 79 miljoner (5) lägre. Den 31 december
2022 uppgick SEK:s totala utlåning inklusive poster utanför balans-
räkningen till Skr 354 miljarder (298), och den relaterade reserven
för nedskrivningar uppgick till Skr 223 miljoner (164). Om till exempel
de faktiska beloppen av totala framtida kassaflöden vore 10 procent
högre eller lägre än de bedömda skulle det påverka rörelseresultatet
för räkenskapsåret som slutar 31 december 2022 med ytterligare cirka
Skr 22 miljoner (16) och eget kapital vid detta datum med cirka Skr 18
miljoner (13). Ett högre totalt framtida kassaflöde skulle påverka rörel-
seresultat och eget kapital positivt, medan ett lägre totalt framtida kas-
saflöde skulle påverka rörelseresultat och eget kapital negativt.
(q) Moderbolaget
Årsredovisningen för moderbolaget, AB Svensk Exportkredit (publ),
har upprättats i enlighet med svensk lag, krav i enlighet med Lag om
årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (1995:1559)
(ÅRKL), RFR 2 Redovisning för juridiska personer, utgiven av Rådet för
finansiell rapportering, samt Finansinspektionens föreskrifter (FFFS
2008:25) vilket innebär att IFRS regelverk tillämpats så långt det varit
möjligt inom ramen för ÅRKL och Finansinspektionens föreskrifter.
Moderbolagets redovisningsprinciper är oförändrade förutom de änd-
ringar som presenterats för koncernen. Skillnader i redovisningsprinci-
per för moderbolaget jämfört med koncernen är följande:
(i) Resultaträkning
I enlighet med kraven i ÅRKL presenterar moderbolaget en resultat-
räkning kompletterad med en separat rapport för totalresultat. Vinster
och förluster som uppstår på grund av förändring av SEK:s egen kredit-
risk på skulder oåterkalleligt redovisade till verkligt värde redovisas i
moderbolaget under nettoresultat av finansiella transaktioner, medan
det i koncernen redovisas i övrigt totalresultat. Förväntade nedskriv-
ningar av obligationer värderade till upplupet anskaffningsvärde redo-
visas i moderbolagets resultaträkning separat under nedskrivning av
finansiella anläggningstillgångar.
(ii) Aktier i dotterbolag
Investeringar i dotterbolag redovisas till anskaffningsvärde och
erhållna utdelningar redovisas i resultatet.
(iii) Koncernbidrag
Till dotterbolag lämnade koncernbidrag redovisas, med beaktande av
dess skatteeffekt, som investering i andelar i koncernföretag i den mån
inte nedskrivning behövs.
(iv) Eget kapital
Eget kapital i moderbolaget består av följande poster: aktiekapital,
reservfond, fond för utvecklingsutgifter, fond för verkligt värde, balan-
serad vinst och årets resultat. Fond för verkligt värde består av säk-
ringsreserv (värdeförändringar på derivat i kassaflödessäkringar).
(v) Pensionsskuld
I moderbolaget tillämpas andra grunder för beräkning av förmåns-
bestämda planer än de som anges i IAS 19. I moderbolaget redovisas
BTP-planen som en avgiftsbestämd plan samt att moderbolaget följer
Tryggandelagens bestämmelser och Finansinspektionens föreskrif-
ter. Utöver redovisningen av BTP-planen som en avgiftsbestämd plan
är de väsentligaste skillnaderna jämfört med reglerna i IAS 19 främst
hur diskonteringsräntan fastställs samt att beräkning av den förmåns-
bestämda förpliktelsen sker utifrån nuvarande lönenivå utan anta-
gande om framtida löneökningar och att alla aktuariella vinster och
förluster redovisas i resultatet då de uppstår.
(r) Nya standarder och ändringar i standarder
och tolkningsuttalanden som ännu inte tillämpas
och som bedöms kunna påverka SEK
Nya IFRS-standarder eller IFRS IC-tolkningar, eller ändringar av dessa,
som ännu inte trätt i kraft, väntas inte ha någon väsentlig inverkan på
SEK:s finansiella rapporter, kapitaltäckning eller stora exponeringar.
fortsättning, not 1
66
Års- och hållbarhetsredovisning 2022
Finansiella noter
Not 2. Räntenetto
Skr mn
2022
2021
2020
Ränteintäkter
Utlåning till kreditinstitut
506
131
236
Utlåning till allmänheten
5 106
3 782
4 210
Utlåning dokumenterad som
räntebärande värdepapper
1 114
776
897
Räntebärande värdepapper
exklusive utlåning dokumenterade
som räntebärande värdepapper
535
50
242
Derivat
-797
-2 239
-1 708
Administrativ ersättning
CIRR-systemet
1
237
198
197
Övriga tillgångar
28
21
34
Summa ränteintäkter
6 729
2 719
4 108
Räntekostnader
Räntekostnader exkl.
resolutionsavgift och riskskatt
-4 353
-724
-2 076
Resolutionsavgift
-88
-88
-86
Riskskatt
-109
–
–
Summa räntekostnader
-4 550
-812
-2 162
Räntenetto
2 179
1 907
1 946
1
Inkluderar administrativ ersättning för utvecklingskrediter
med Skr 1 miljon (1).
Skr mn
2022
2021
2020
Ränteintäkterna var relaterade till:
Finansiella tillgångar värderade till
verkligt värde via resultatet
-32
-1 750
-1 070
Derivat i säkringsredovisning
-183
-439
-396
Finansiella tillgångar till upplupet
anskaffningsvärde
6 944
4 908
5 574
Summa ränteintäkter
6 729
2 719
4 108
Räntekostnaderna var relaterade till:
Finansiella skulder värderade till
verkligt värde via resultatet
1 346
530
725
Finansiella tillgångar värderade
till verkligt värde via resultatet
– negativ ränteintäkt
-37
-73
-60
Finansiella tillgångar värderade
till upplupet anskaffningsvärde
– negativ ränteintäkt
0
0
0
Derivat i säkringsredovisning
-1 405
2 146
1 904
Finansiella skulder till upplupet
anskaffningsvärde
-4 454
-3 415
-4 731
Summa räntekostnader
-4 550
-812
-2 162
Räntenetto
2 179
1 907
1 946
Ränteintäkter geografiska områden
Skr mn
2022
2021
2020
Sverige
1 907
863
1 223
Europa utom Sverige
1 071
-944
-166
Länder utanför Europa
3 751
2 800
3 051
Summa ränteintäkter
6 729
2 719
4 108
Ränteintäkter per produktgrupp
Skr mn
2022
2021
2020
Utlåning till svenska exportörer
2 714
1 596
1 921
Utlåning till exportörernas kunder
1
1 782
932
1 229
Likviditet
2 233
191
958
Summa ränteintäkter
6 729
2 719
4 108
1
I ränteintäkterna för utlåning till exportörernas kunder ingår Skr 236
miljoner (197) som avser ersättning från CIRR-systemet, se not 24.
Not 3. Avgifts- och provisionsnetto
Skr mn
2022
2021
2020
Avgifts- och provisionsintäkterna
var relaterade till:
Utlåning
3
2
1
Summa
3
2
1
Provisionskostnaderna var
relaterade till:
Depå- och bankavgifter
-10
-9
-10
Courtage
-2
-2
-4
Övriga provisionskostnader
-22
-20
-29
Summa
-34
-31
-43
Avgifts- och provisionsnetto
1
-31
-29
-42
1
Skr -29 miljoner (-27) avser finansiella tillgångar och skulder som inte
värderas till verkligt värde via resultatet.
Års- och hållbarhetsredovisning 2022
67
Finansiella noter
Not 4. Nettoresultat av finansiella transaktioner
Koncernen
Moderbolaget
Skr mn
2022
2021
2020
2022
2021
Borttagande av finansiella instrument som inte värderas
till verkligt värde över resultatet:
Finansiella tillgångar till upplupet anskaffningsvärde
9
33
14
9
33
Finansiella tillgångar och skulder värderade
till verkligt värde via resultatet:
Identifierade vid första redovisningstillfället (VVO)
1
2 004
-569
-488
2 104
-593
Obligatoriskt värderat till verkligt värde
-2 023
582
466
-2 023
582
Finansiella instrument under säkringsredovisning till verkligt värde:
Nettoresultat på säkringsinstrument
-7 976
-3 397
1 277
-7 976
-3 397
Nettoresultat på säkrade poster
8 064
3 409
-1 191
8 064
3 409
Valutakursförändringar på alla tillgångar och skulder exkl.
valutakursförändringar
relaterat till omvärdering till verkligt värde
-9
-2
5
-9
-2
Summa nettoresultat av finansiella transaktioner
69
56
83
169
32
1
Skillnad moderbolag- och koncern förklaras av olika redovisningsprinciper avseende förändring i SEK:s egen kreditrisk, se not 1.
Not 5. Personalkostnader
Koncernen
Moderbolaget
Skr mn
2022
2021
2020
2022
2021
Löner och ersättningar till styrelsen och verkställande direktörer
-8
-8
-7
-8
-8
Löner och ersättningar till övriga ledande befattningshavare
-24
-25
-25
-24
-25
Löner och ersättningar till övriga anställda
-201
-173
-168
-201
-173
Pensioner
-72
-66
-64
-76
-66
Sociala kostnader
-78
-70
-68
-78
-70
Övriga personalkostnader
-19
-17
-15
-19
-17
Summa personalkostnader
-402
-359
-347
-406
-359
Den sammanlagda summan av ledande befattningshavares, exklusive
moderbolagets verkställande direktör, ersättning exklusive förmåner
uppgick till Skr 23 miljoner (25). Av ersättning till ledande befattnings-
havare är Skr 24 miljoner (25) pensionsgrundande. Av ersättning till
verkställande direktören i moderbolaget är Skr 5 miljoner (5) pen-
sionsgrundande. För samtliga anställda, exklusive verkställande direk-
tören, följer SEK kollektivavtal mellan BAO och fackliga organisatio-
ner. Förhållandet mellan vd:s och median av övriga medarbetares lön
är 8,75 (8,75). Den procentuella ökningen av förhållandet mellan vd:s
och median övriga medarbetares lön är 0.
68
Års- och hållbarhetsredovisning 2022
Finansiella noter
fortsättning, not 5
Ersättning och andra förmåner till styrelse och
ledande befattningshavare i koncernen
2022
Skr tusen
Arvode, inkl.
utskottsarvode
Intjänad fast
ersättning
1
Övriga
förmåner
2
Pensions-
avgifter
3
Summa
Styrelseordförande:
Lennart Jacobsen
4
, tillträdde 2022-03-24
-470
–
–
–
-470
Lars Linder-Aronson, utträdde 2022-03-24
-154
–
–
–
-154
Övriga styrelseledamöter:
–
–
–
Lennart Jacobsen
4
-79
–
–
–
-79
Anna Brandt
5
–
–
–
–
–
Reinhold Geijer
-348
–
–
–
-348
Eva Nilsagård
-335
–
–
–
-335
Hans Larsson, utträdde 2022-03-24
-85
–
–
–
-85
Hanna Lagercrantz
5
–
–
–
–
–
Håkan Berg, tillträdde 2022-03-24
-276
–
–
–
-276
Paula da Silva, tillträdde 2022-03-24
-266
–
–
–
-266
Katarina Ljungqvist, tillträdde 2022-03-24
-266
–
–
–
-266
Ledande befattningshavare:
Magnus Montan, verkställande direktör
6
–
-5 434
-19
-1 668
-7 121
Per Åkerlind, vice verkställande direktör, avgick 2022-06-30
–
-1 772
-17
-652
-2 441
Karl Johan Bernerfalk, chef Juridik och inköp
–
-1 802
-34
-668
-2 504
Andreas Ericson, chef Internationell finansiering,
avgick 2022-03-31
–
-509
-9
-175
-693
Pontus Davidsson, chef Internationell finansiering,
tillträdde 2022-09-08
–
-981
-5
-196
-1 182
Stefan Friberg, finanschef
–
-3 018
-17
-608
-3 643
Teresa Hamilton Burman, kreditchef
–
-2 465
-37
-604
-3 106
Jens Hedar, chef Kundrelationer
–
-2 454
-18
-803
-3 275
Peter Svensén, riskchef, avgick 2022-12-11
–
-2 525
-30
-593
-3 148
Anna-Lena Söderlund, tf riskchef, tillträdde 2022-12-12
–
-89
-1
-38
-128
Sirpa Rusanen, HR-chef, avgick 2022-09-15
–
-1 254
-17
-479
-1 750
Jenny Lilja Lagercrantz, HR-chef, tillträdde 2022-09-16
–
-613
-4
-169
-786
Susanna Rystedt, chef Strategi, affärsutveckling
och kommunikation
–
-2 532
-28
-839
-3 399
Maria Simonson, hållbarhetschef, tillträdde 2022-04-01
–
-1 575
-12
-433
-2 020
Madeleine Widaeus, IT-chef, avgick 2022-01-31
–
-144
-1
-54
-199
Pia Melke, tf IT-chef, tillträdde 2022-02-01, avgick 2022-04-30
–
-310
-3
-93
-406
Tomas Nygård, CIO, tillträdde 2022-05-01
–
-1 272
-11
-348
-1 631
Summa
-2 279
-28 749
-263
-8 420
-39 711
1
På förhand fastställd lön eller andra ersättningar såsom semesterersättning och traktamenten.
2 Övriga förmåner består av till exempel kostförmån.
3 Inkluderar premier till försäkringar för sjukersättning vid långvarig sjukdom, andra kollektiva riskförsäkringar som följer av gällande kollektivavtal.
4 Lennart Jacobsen var styrelseledamot fram till 2022-03-23 och tillträdde som styrelseordförande 2022-03-24.
5 Arvoden utgår ej från bolaget till ledamöter anställda av Regeringskansliet.
6 Verkställande direktör Magnus Montan har pensionsålder 65 år och en pensionspremie om 30 procent av lön.
Års- och hållbarhetsredovisning 2022
69
Finansiella noter
fortsättning, not 5
Ersättning och andra förmåner till styrelse och
ledande befattningshavare i koncernen
2021
Skr tusen
Arvode, inkl.
utskottsarvode
Intjänad fast
ersättning
1
Övriga
förmåner
2
Pensions-
avgifter
3
Summa
Styrelseordförande:
Lars Linder-Aronson
-609
–
–
–
-609
Övriga styrelseledamöter:
Lennart Jacobsen, valdes 2021-03-24
-238
–
–
–
-238
Anna Brandt
4
–
–
–
–
–
Reinhold Geijer
-318
–
–
–
-318
Eva Nilsagård
-334
–
–
–
-334
Hans Larsson
-334
–
–
–
-334
Hanna Lagercrantz
4
–
–
–
–
–
Cecilia Ardström, utträdde 2021-03-24
-83
–
–
–
-83
Ulla Nilsson, utträdde 2021-03-24
-84
–
–
–
-84
Ledande befattningshavare:
Catrin Fransson, verkställande direktör
5
, avgick 2021-07-15
–
-3 130
-15
-896
-4 041
Magnus Montan, verkställande direktör
5
, tillträdde 2021-07-16
–
-2 459
6
-8
-837
-3 304
Per Åkerlind, vice verkställande direktör
–
-3 544
-20
-1 266
-4 830
Karl Johan Bernerfalk, chefsjurist
–
-1 643
-35
-574
-2 252
Andreas Ericson, chef Internationell Finansiering
–
-2 020
-34
-646
-2 700
Stefan Friberg, finanschef
–
-3 007
-16
-532
-3 555
Teresa Hamilton Burman, kreditchef
–
-2 459
-30
-529
-3 018
Jens Hedar, chef Kundrelationer
–
-2 485
-17
-721
-3 223
Petra Könberg, chef Marknad och kommunikation,
avgick 2021-11-30
–
-1 219
-31
-427
-1 677
Peter Svensén, riskchef
–
-2 624
-26
-555
-3 205
Sirpa Rusanen, HR-chef
–
-1 749
-24
-687
-2 460
Susanna Rystedt, chef Strategi, affärsutveckling
och kommunikation
–
-2 552
-16
-804
-3 372
Madeleine Widaeus, IT-chef
–
-1 749
-16
-520
-2 285
Summa
-2 000
-30 640
-288
-8 994
-41 922
1
På förhand fastställd lön eller andra ersättningar såsom semesterersättning och traktamenten.
2 Övriga förmåner består av till exempel kostförmån.
3 Inkluderar premier till försäkringar för sjukersättning vid långvarig sjukdom, andra kollektiva riskförsäkringar som följer av gällande kollektivavtal.
4 Arvoden utgår ej från bolaget till ledamöter anställda av Regeringskansliet.
5 Verkställande direktör Catrin Fransson och Magnus Montan har pensionsålder 65 år och en pensionspremie om 30 procent av lön.
6 Anställd sedan 2021-06-01.
70
Års- och hållbarhetsredovisning 2022
Finansiella noter
Ersättning och andra förmåner till styrelse och
ledande befattningshavare i koncernen
2020
Skr tusen
Arvode, inkl.
utskottsarvode
Intjänad fast
ersättning
1
Övriga
förmåner
2
Pensions-
avgifter
3
Summa
Styrelseordförande:
Lars Linder-Aronson
-588
–
–
–
-588
Övriga styrelseledamöter:
Cecilia Ardström
-322
–
–
–
-322
Anna Brandt
4
–
–
–
–
–
Reinhold Geijer
-288
–
–
–
-288
Eva Nilsagård
-297
–
–
–
-297
Ulla Nilsson
-322
–
–
–
-322
Hans Larsson
-302
–
–
–
-302
Hanna Lagercrantz
4
–
–
–
–
–
Ledande befattningshavare:
Catrin Fransson, verkställande direktör
5
–
-5 234
-33
-1 536
-6 803
Per Åkerlind, vice verkställande direktör och chef
Strategiska samarbeten och relationer
–
-3 527
-31
-1 257
-4 815
Karl Johan Bernerfalk, chefsjurist
–
-1 576
-31
-552
-2 159
Andreas Ericson, chef Medelstora företag
–
-2 024
-32
-631
-2 687
Stefan Friberg, finanschef
–
-2 964
-18
-515
-3 497
Teresa Hamilton Burman, kreditchef
–
-2 389
-18
-524
-2 931
Jens Hedar, chef Stora företag
–
-2 316
-18
-635
-2 969
Petra Könberg, chef Marknad och kommunikation
–
-1 286
-34
-428
-1 748
Peter Svensén, riskchef
–
-2 597
-26
-569
-3 192
Sirpa Rusanen, HR-chef
–
-1 719
-22
-675
-2 416
Susanna Rystedt, chef Affärsutveckling,
affärsstöd, transformation
–
-2 501
-16
-788
-3 305
Madeleine Widaeus, IT-chef
–
-1 671
-16
-493
-2 180
Summa
-2 119
-29 804
-295
-8 603
-40 821
1
På förhand fastställd lön eller andra ersättningar såsom semesterersättning och traktamenten.
2 Övriga förmåner består av till exempel kostförmån.
3 Inkluderar premier till försäkringar för sjukersättning vid långvarig sjukdom, andra kollektiva riskförsäkringar som följer av gällande kollektivavtal.
4 Arvoden utgår ej från bolaget till ledamöter anställda av Regeringskansliet.
5 Verkställande direktör har pensionsålder 65 år och en pensionspremie om 30 procent av lön.
fortsättning, not 5
Års- och hållbarhetsredovisning 2022
71
Finansiella noter
fortsättning, not 5
Information om ersättning inom SEK
SEK omfattas av Finansinspektionens föreskrifter om ersättningssys-
tem i kreditinstitut, värdepappersbolag och fondbolag med tillstånd
för diskretionär portföljförvaltning (FFFS 2011:1). Vidare tillämpar SEK
statens ägarpolicy och principer för bolag med statligt ägande 2020.
Med utgångspunkt i dessa regelverk har SEK:s styrelse tagit fram ett
förslag till riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare i SEK,
vilka fastställdes av årsstämman 2021. Av riktlinjerna framgår att löner
och ersättningar till ledande befattningshavare inom SEK ska vara
rimliga och väl avvägda. De ska även vara konkurrenskraftiga, takbe-
stämda och ändamålsenliga samt bidra till en god etik och företagskul-
tur. Ersättningen ska inte vara löneledande i förhållande till jämförbara
företag utan präglas av måttfullhet. Ersättning till ledande befattnings-
havare utgörs av fast kontantlön, avgångsvederlag, pensionsförmåner
och övriga förmåner. Pensionsvillkoren för ledande befattningshavare
ska vara avgiftsbestämda.
SEK:s ersättningssystem är utformat i syfte att främja en sund och
effektiv riskhantering och motverka ett överdrivet risktagande. Ersätt-
ningen till anställda är huvudsakligen beloppsbestämd.
SEK:s styrelses ersättningsutskott (”ersättningsutskottet”) bereder
förslag till beslut i styrelsen om dels ersättningspolicy för bolaget, dels
totalersättning för vd, övriga ledamöter i företagsledningen, chefen
för funktionen för regelefterlevnad och andra personer som är direkt
underställda vd, dels villkor för och utfall i bolagets rörliga ersättnings-
system. Ersättningsutskottet bereder och behandlar vidare dels över-
gripande frågor om ersättning (lön, pension och övriga förmåner), dels
åtgärder för att följa upp tillämpningen av SEK:s ersättningspolicy, dels
frågor om succession. Vidare bereder ersättningsutskottet de övergri-
pande instruktioner för bolagets ersättningsfrågor som de finner nöd-
vändiga. Ersättningsutskottet tillser vidare att relevant kontrollfunktion
inom bolaget, tillsammans med utskottet, årligen granskar och utvär-
derar bolagets ersättningssystem samt granskar om ersättningssyste-
men överensstämmer med bolagets ersättningspolicy och relevanta
instruktioner avseende ersättning. Granskningsresultatet ska redovisas
för styrelsen i en rapport senast samma dag som årsredovisningen
avges. Ersättningsutskottet har sammanträtt tre gånger under 2022.
Bolaget har endast ett system för rörlig ersättning, individuell rörlig
ersättning (”IRE”). Inom detta system kan fast anställd personal som har
kundansvar eller affärsansvar, dock ej ledamöter i företagsledningen,
erbjudas möjlighet att erhålla individuell rörlig ersättning. IRE har fun-
nits sedan 2017 och ska årligen utvärderas. Resultatet av utvärdering-
arna ska redovisas för ersättningsutskottet.
För IRE gäller att systemet är diskretionärt, att alla utfallande belopp
är föremål för uppskjuten utbetalning och att styrelsen fattar alla
beslut om utfall och utbetalningar. För att en individ ska kunna erhålla
utfall under IRE, ska prövning ske på tre nivåer: bolagsnivå, huvudfunk-
tionsnivå och individnivå. Prövningen på bolagsnivå utgör fundamen-
tet för utfall under IRE. Utfall på bolagsnivå förutsätter att utfallande
avkastning överstiger en på förhand fastställd målnivå. I förekom-
mande fall justeras utfallande avkastning för påverkan av rörelsefräm-
mande poster och oväntat högt risktagande. Av den vinst som motsva-
ras av den eventuella överstigande avkastningen, tillfaller viss andel
IRE på bolagsnivå. Utfallet på bolagsnivå kan uppgå till högst två
månadslöner, beräknat för alla i bolaget som omfattas av IRE. Om utfall
föreligger på bolagsnivå, ska det i nästa steg ske en prövning på huvud-
funktionsnivå där huvudfunktionens utfall i förhållande till dess kvan-
titativa mål bedöms. Om målen ej har nåtts, kan utfallet från bolagsnivå
reduceras för alla på huvudfunktionen. Vad som återstår efter denna
prövning utgör utfall på huvudfunktionsnivå, som således kan uppgå
till högst två månadslöner, beräknat för alla på huvudfunktionen som
omfattas av IRE. Slutligen ska prövning ske på individnivå. Vid denna
prövning bedöms individens beteende och prestationer. För den
enskilda individen kan utfallet efter prövning på individnivå uppgå till
som lägst noll och som högst det lägre belopp som motsvarar 1,5
gånger utfallet på huvudfunktionsnivå eller belopp motsvarande EUR
50 000. Möjligt utfall för den enskilda individen kan således uppgå till
högst tre månadslöner eller belopp motsvarande EUR 50 000. Sam-
manlagt utfall för alla som omfattas av IRE på en huvudfunktion, måste
rymmas inom utfallet på huvudfunktionen. Bolaget betalar arbets-
givaravgifter på utfallande IRE.
SEK:s ersättningspolicy är utformad så att bolaget kan besluta att
ersättning som är föremål för uppskjuten utbetalning kan komma att
innehållas, helt eller delvis, om det i efterhand visar sig att resultat-
kriterierna inte har uppfyllts eller om den anställde brutit mot vissa
interna regler. Detsamma gäller om utbetalning inte skulle vara för-
svarbar med hänsyn till bolagets finansiella situation. Vidare kan utfal-
lande belopp komma att justeras, om det efter intjänandeåret före-
kommit kreditförluster eller återvinningar där av som kan anses vara
hänförliga till intjänandeåret.
För alla som omfattas av IRE innebär utbetalningsplanen att 40 pro-
cent av utfallande ersättning utbetalas det första året efter det år som
utfallet är hänförligt till och att 20 procent utbetalas vart och ett av de
tre följande åren.
Som en del av bolagets strategiska analys och planering utför
bolaget årligen en intern kapital- och likviditetsutvärderingsprocess.
En del av denna utvärdering utgörs av en analys i syfte att identifiera
anställda vars arbetsuppgifter har en väsentlig inverkan på bolagets
riskprofil, inklusive de risker som är förenade med bolagets ersätt-
ningspolicy och ersättningssystem. Utfallet av denna analys beaktas
vid utformningen av ersättningssystemen för att främja en sund och
effektiv riskhantering och motverka ett överdrivet risktagande. Antalet
enskilda personer som får en ersättning om en miljon Euro eller mer
per räkenskapsår uppgår till noll. Inga nya avtal om rörliga ersättningar
har upprättats under året.
Vd Magnus Montan följer gällande riktlinjer för ledande befatt-
ningshavare i bolag med statligt ägande (Statens ägarpolicy och princi-
per för bolag med statligt ägande 2020).
SEK betalar ålders- och efterlevandepension med 30 procent av
vd:s pensionsgrundande lön. Pensionsåldern för vd är 65 år.
För vd betalar SEK premier till försäkringar för sjukersättning vid
långvarig sjukdom, andra kollektiva riskförsäkringar motsvarande det
som gäller för sjukförsäkringar i BTP-planen samt till privat sjukvårds-
försäkring i Skandia och reseförsäkring. Övriga förmåner till vd består
av kostförmån. Vd har sex månaders uppsägningstid från arbetsgiva-
rens sida och är därutöver berättigad till avgångsvederlag motsva-
rande 12 fasta månadslöner. Avräkning sker för inkomst erhållen från
nytt arbete.
Pensionsålder är 65 år för samtliga ledande befattningshavare.
Pensionsvillkor, uppsägningsvillkor och andra anställningsvillkor för
ledande befattningshavare följer gällande riktlinjer för ledande befatt-
ningshavare i bolag med statligt ägande (Statens ägarpolicy och princi-
per för bolag med statligt ägande 2020) där BTP-planen ingår som en
godkänd kollektivavtalad förmåns- och premiebestämd pensionsplan.
Sedan årsstämman 2017 tillämpas de nya riktlinjerna vid tillsättning av
nya ledande befattningshavare inom SEK. Pensionsavsättningar för
ledande befattningshavare i SEK ska högst uppgå till 30 procent av
pensionsgrundande lön för ålders- och efterlevandepension. Premien
kan för ålders- och efterlevandepension överstiga 30 procent. Detta
med anledning av att SEK tillämpar en förmånsbestämd pensions-
plan, BTP-planen, som följer av kollektivavtal mellan Bankinstitutens
Arbetsgivareorganisation (BAO) och Finansförbundet, och omfattar
anställda medarbetare i bank och finansbolag. Parterna inom BAO:s
avtalsområde enades 2021 om att stärka avsättningen till tjänstepen-
sionen inom BTP-planen. Den förstärkta pensionen innebär att arbets-
givaren gör en extra avsättning till tjänstepension med 2 procent. Detta
möjliggörs genom att semesterlönetillägg om 1,45 procent växlas mot
en högre pensionspremie. SEK tillämpar den förstärkta pensionen från
och med den 1 januari 2022.
För ledande befattningshavare betalar SEK även premier till försäk-
ringar för sjukersättning vid långvarig sjukdom, andra kollektiva risk-
försäkringar som följer av gällande kollektivavtal samt till en reseför-
säkring och privat sjukvårdsförsäkring. Övriga förmåner som erbjuds
av arbetsgivaren är kostförmån och hushållsnära tjänster.
72
Års- och hållbarhetsredovisning 2022
Finansiella noter
fortsättning, not 5
Pensioner
SEK:s anställda har kollektivavtalade pensioner genom BTP-planen
som är den mest betydande pensionsplanen för banktjänstemän i
Sverige. BTP-planen tryggas genom försäkring i försäkringsbolaget
SPP och SEB.
Total pensionskostnad för förmånsbestämda
och avgiftsbestämda förmåner
Skr mn
2022
2021
2020
Kostnad för tjänstgöring under
innevarande period
-5
-7
-5
Reglering av pensionsförpliktelser
0
0
0
Räntekostnad, netto
-1
-1
-1
Pensionskostnad för förmåns-
bestämda pensioner inkl. löneskatt
-6
-8
-6
Pensionskostnad för avgiftsbestämda
pensioner inkl. löneskatt
-66
-58
-58
Pensionskostnad redovisad
i personalkostnader
-72
-66
-64
Aktuariella vinster (+) och förluster (-)
på förpliktelsens nuvärde
92
23
-2
Avkastning utöver förväntad
avkastning, vinster (+) och förluster (-),
på förvaltningstillgångarna
-28
1
3
Förändring av effekten av tillgångstak
exklusive ränta
-21
–
–
Omvärdering av förmånsbestämda
pensionsplaner redovisade i övrigt
totalresultat
43
24
1
Nettovärdet av förmånsbestämda pensionsåtaganden
Skr mn
2022
2021
2020
Förmånsbestämda åtaganden
167
258
277
Verkligt värde av förvaltnings-
tillgångar
-180
-201
-195
Effekten av tillgångstaket
21
–
–
Avsättning för pensioner,
nettoförpliktelse
1
8
57
82
1 Se not 21.
Utvecklingen av förmånsbestämda åtaganden
Skr mn
2022
2021
2020
Förmånsbestämda åtaganden,
ingående värde
258
277
272
Kostnad för tjänstgöring under
innevarande period
5
7
6
Räntekostnad
4
3
5
Pensionsutbetalningar
-8
-7
-9
Aktuariella vinster (-) och förluster (+),
effekt pga förändrade demografiska
antaganden
–
-2
–
Aktuariella vinster (-) och förluster (+),
effekt pga förändrade finansiella
antaganden
-98
-24
12
Aktuariella vinster (-) och förluster (+),
effekt pga erfarenhetsbaserat utfall
6
4
-9
Förmånsbestämda åtaganden,
utgående värde
167
258
277
Utvecklingen av verkligt värde på förvaltningstillgångar
relaterade till förmånsbestämda åtaganden
Skr mn
2022
2021
2020
Verkligt värde på förvaltnings-
tillgångar, ingående värde
201
195
189
Förväntad avkastning på
förvaltningstillgångar
4
2
3
Avgifter från arbetsgivaren
1
10
9
7
Utbetalda ersättningar
2
-7
-6
-8
Avkastning utöver förväntad
avkastning, vinster (+) och förluster
(-), på förvaltningstillgångarna
-28
1
4
Verkligt värde på förvaltnings-
tillgångar, utgående värde
180
201
195
1
Förväntad avgift från arbetsgivaren nästkommande år
är Skr 6 (6) miljoner, exklusive särskild löneskatt.
2 Förväntade utbetalda ersättningar under nästkommande år
är Skr 8 (7) miljoner.
Fördelning av förvaltningstillgångar relaterade
till förmånsbestämda åtaganden
Skr mn
2022
2021
2020
Inrikes aktieplaceringar
4
4
4
Utrikes aktieplaceringar
22
24
23
Inrikes statsobligationer
29
34
41
Inrikes företagsobligationer
9
12
18
Bostadsobligationer
39
57
53
Övriga investeringar
48
44
33
Fastigheter
29
26
23
Totala förvaltningstillgångar
180
201
195
Aktuariella antaganden vid utgången av året
Procent
2022
2021
2020
Diskonteringsränta
4,0
1,8
1,25
Antagande om förtida pensionsuttag
20,0
20,0
20,0
Förväntad löneökningstakt
2,0
2,0
2,0
Förväntad inflation
2,0
2,0
1,8
Förväntad livslängd
DUS21
DUS21
DUS14
Förväntad personalomsättning
5,0
5,0
5,0
Års- och hållbarhetsredovisning 2022
73
Finansiella noter
fortsättning, not 5
Känslighetsanalys av väsentliga antaganden
Negativt utfall
Positivt utfall
Skr mn
2022
2021
2020
2022
2021
2020
Diskonteringsränta
-1%
-1%
-1%
+1%
+1%
+1%
Förmånsbestämt åtagande
227
329
358
151
206
218
Kostnad för tjänstgöring
4
7
9
3
4
5
Räntekostnad
6
2
1
7
6
5
Livslängd
+1 år
+1 år
+1 år
-1år
-1 år
–1 år
Förmånsbestämt åtagande
193
270
291
176
245
264
Kostnad för tjänstgöring
3
5
7
3
5
7
Räntekostnad
7
5
4
6
4
3
Avstämning av förändring i netto pensionsskuld
Skr mn
2022
2021
2020
Pensionsskuld, ingående värde
57
82
83
Netto, periodens pensionskostnad
6
8
8
Avgifter från arbetsgivaren
-10
-8
-7
Netto, pensionsutbetalning
-2
-1
-1
Omvärdering redovisat i övrigt
totalresultat
-43
-24
-1
Pensionsskuld, utgående värde
8
57
82
Pensionskostnad
Moderbolaget
Skr mn
2022
2021
Pensionering i egen regi
Årets pensionskostnad, exkl. skatter
1
1
Pension genom försäkring
Årets pensionskostnad, exkl. skatter
-75
-67
Redovisad nettokostnad hänförlig till
pensioner, exkl. skatter
-74
-66
Avstämning av förändring i pensionsskuld
Moderbolaget
Skr mn
2022
2021
Pensionsskuld, ingående värde
8
9
Upplösning / ytterligare
avsättning, netto
-1
-1
Pensionsskuld, utgående värde
7
8
Nettoränta beräknas med hjälp av diskonteringsräntan på pensions-
åtagandet, baserat på nettoöverskottet eller nettounderskottet i den
förmånsbestämda planen.
Pensionskostnad 2022 för förmånsbestämda pensioner uppgår till
Skr 6 miljoner (8).
Per 31 december 2022 är förväntad vägd återstående tjänstgörings-
tid för aktiva 11,68 år (12,80 år), förväntad vägd genomsnittlig duration
för förpliktelsens nuvärde är 15,75 år (19,03 år) och genomsnittslönen
Skr 0,9 miljoner (0,9).
Diskonteringsränta
Diskonteringsräntan baseras på svenska bostadsobligationer då den
marknaden anses vara tillräckligt djup och fungerande. Diskonterings-
ränta utgår från marknadens förväntningar på bokslutsdagen på obli-
gationer med samma löptid som pensionsskulden.
Antagande om förtida pensionsuttag
Antagande om förtida pensionsuttag är 20 procent i enlighet med
övergångsregeln i BTP-planen från 1 februari 2013. Tidigaste pensions-
avgången är 61 år för anställda födda 1956 eller tidigare. Anställda
födda 1967 eller senare har ingen rätt att gå i pension före 65 års ålder.
Förväntad avkastning på förvaltningstillgångar
Förväntad avkastning är densamma som diskonteringsräntan i enlighet
med IAS 19.
Förväntad löneökningstakt
Förväntad löneökningstakt baserar sig på SEK:s bedömning av långsik-
tig löneökningstakt i SEK.
Förväntad inflation
Förväntad inflation ligger i nivå med svenska realränteobligationer.
Förväntad personalomsättning
Förväntad personalomsättning baserar sig på SEK:s bedömning av den
långsiktiga förväntade nivån av personal som lämnar företaget under
ett år.
Moderbolaget
I moderbolaget tillämpas andra grunder för beräkning av förmåns-
bestämda planer än de som anges i IAS 19. I moderbolaget redovisas
BTP-planen som en avgiftsbestämd plan samt att moderbolaget följer
Tryggandelagens bestämmelser och Finansinspektionens föreskrifter,
eftersom detta är en förutsättning för skattemässig avdragsrätt. De
mest väsentliga skillnaderna jämfört med reglerna i IAS 19 gäller främst
hur diskonteringsräntan fastställs samt att beräkning av den förmåns-
bestämda förpliktelsen sker utifrån nuvarande lönenivå utan anta-
gande om framtida löneökningar. Hela koncernens personal är anställd
i moderbolaget.
Medelantalet anställda
Antal
2022
2021
2020
Kvinnor
132
127
123
Män
134
129
125
Summa medelantalet anställda
266
256
248
74
Års- och hållbarhetsredovisning 2022
Finansiella noter
fortsättning, not 5
Anställda vid årets slut
1
Antal
2022
2021
2020
Kvinnor
137
132
125
Män
146
132
128
Total personalstyrka
2
283
264
253
varav heltidsanställda
267
259
247
fördelning kvinnor/män
48/52
49/51
49/51
varav deltidsanställda
5
5
6
fördelning kvinnor/män
80/20
80/20
83/17
varav tillsvidareanställda
281
263
253
fördelning kvinnor/män
48/52
50/50
49/51
varav visstidsanställda
2
1
0
fördelning kvinnor/män
50/50
0/100
0/0
varav timanställda
3
11
–
–
fördelning kvinnor/män
55/45
–
–
varav chefer
31
33
31
varav icke chefer
252
231
222
1
Information hämtad från HR-systemet.
2 Utöver personalstyrkan hade SEK 72 konsulter (73 konsulter)
verksamma per 31 december 2022, varav majoriteten arbetar med
IT-relaterade uppdrag.
3 Tidigare år visar exklusive timanställda.
Åldersfördelning av antal anställda vid årets slut
Antal
2022
2021
2020
Total personalstyrka
283
264
253
varav åldersintervall under 30 år
9%
4%
5%
varav åldersintervall 30-50 år
45%
50%
48%
varav åldersintervall över 50 år
46%
46%
47%
Personalomsättning
Antal
2022
2021
2020
Anställda som slutat anställningen
38
20
16
varav kvinnor
19
7
8
varav män
19
13
8
varav åldersintervall under 30 år
2
1
0
varav åldersintervall 30-50 år
19
9
12
varav åldersintervall över 50 år
17
10
4
Hälsa
Procent
2022
2021
2020
Sjukfrånvaro
1
2,9
3,5
2,1
1
Antal timmar sjukfrånvaro i förhållande till schemalagd tid.
Jämställdhet och mångfald
2022
2021
2020
Fördelning kvinnor/män i styrelsen
63/37
43/57
62/38
Fördelning kvinnor/män
i företagsledningen
45/55
36/64
50/50
Fördelning kvinnor/män
i chefsställning
52/48
45/55
48/52
Fördelning kvinnor/män i SEK totalt
48/52
50/50
49/51
Not 6. Övriga administrationskostnader
Skr mn
2022
2021
2020
Resor och marknadsföring
-9
-3
-3
IT- och informationssystem
(inkl. arvoden)
-163
-167
-140
Övriga arvoden
-33
-44
-38
Lokaler
-7
-11
-10
Övrigt
-4
-6
-7
Summa övriga administrations-
kostnader
-216
-231
-198
Ersättning till revisorer
Skr mn
2022
2021
2020
Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB:
Revisionsuppdrag
1
-9
-8
-9
Revisionsnära tjänster
2
–
–
–
Skatterelaterade uppdrag
3
–
–
–
Övriga uppdrag
4
-2
-3
-3
Summa
-11
-11
-12
1
Arvodet avser revision av årsredovisningen och översiktlig granskning
av delårsrapporter.
2 Arvodet avser avgifter för intygsgivning och liknande tjänster, som är
relaterade till revisionen eller den översiktliga granskningen och inte
rapporteras under revisionsuppdrag.
3 Arvodet avser tjänster som tillhandahålls av oberoende skatterådgivare.
4 Arvodet avser övriga produkter och tjänster som tillhandahålls av bola-
gets valda revisorer, annat än det som specificeras under revisionsupp-
drag till skatterelaterade uppdrag ovan.
I den finansiella rapporteringen redovisas ersättning till revisorer
huvudsakligen i övriga administrationskostnader.
Not 7. Materiella och immateriella tillgångar
Skr mn
31 dec
2022
31 dec
2021
31 dec
2020
Bokfört värde
Materiella tillgångar
42
40
22
Nyttjanderättstillgångar
144
152
25
Immateriella tillgångar
1
121
139
98
Totalt bokfört värde
307
331
145
Årets av-/nedskrivningar
enligt Rapport över totalresultat
i koncernen
-94
-80
-51
1
Immateriella tillgångar omfattar huvudsakligen aktiverad del av
investeringar i IT-system. Den genomsnittliga beräknade livslängden
för immateriella tillgångar är 5 år.
För upplysningar om nyttjanderättstillgångar, se not 8.
Års- och hållbarhetsredovisning 2022
75
Finansiella noter
Not 8. Leasing
SEK som leasetagare
Alla leasingkontrakt, med undantag för kortfristiga och leasingkontrakt
för vilka den underliggande tillgången har ett lågt värde, redovisas som
en tillgång med nyttjanderätt och som en leasingskuld. Nyttjanderätter
ingår i posten materiella och immateriella tillgångar och leasingskul-
den ingår i posten övriga skulder, se not 7 och not 19. Nyttjanderätter
och leasingskulden avser hyreslokaler och datorhallar. Se även not 1
Väsentliga redovisningsprinciper. Leasingperioden uppgår till den icke
uppsägningsbara leasingperioden tillsammans med eventuella för-
längnings- eller uppsägningsmöjligheter där SEK är rimligt säker på att
utnyttja dessa. SEK har förlängningsmöjligheter, som SEK inte är rimligt
säkra på kommer att utnyttjas. De framtida potentiella leasingbetal-
ningarna relaterade till dessa förlängningsmöjligheter uppgår till Skr
88 miljoner (80) för en period på 3 år.
Nyttjanderätter
Skr mn
2022
2021
Ingående balans
152
25
Avskrivning
-24
-30
Tillägg
1
16
157
Utgående balans
144
152
1
Leasingkontrakt har avslutats och tillkommit. Under 2021 flyttade SEK
till nya lokaler.
Redovisat i resultatet
Skr mn
2022
2021
Avskrivning på nyttjanderätter
-24
-30
Räntekostnader på leasingskuld
-1
-1
Kostnader relaterade till kortfristiga
leasingkontrakt
1
0
0
Kostnader relaterade till leasingkontrakt
med lågt värde
1
-1
-1
Variabla leasingavgifter
1
-3
-6
Totalt belopp redovisat i resultatet
-29
-38
1
Dessa redovisas i posten övriga administrationskostnader.
Leasingskuld
Skr mn
2022
2021
Ingående balans
153
19
Upplupen ränta
1
1
Amortering
-23
-24
Tillägg
1
16
157
Utgående balans
147
153
1
Leasingkontrakt har avslutats och tillkommit. Under 2021 flyttade SEK
till nya lokaler.
Leasingskuldens kontraktuella flöden
Skr mn
2022
2021
Inom 1 år
28
21
Mellan 1 och 5 år
122
122
Senare än 5 år
–
13
Diskonteringseffekt
-3
-3
Utgående balans
147
153
Det totala kassaflödet för leasing under 2022 var Skr 27 miljoner (31).
SEK som leasegivare
SEK:s samtliga leasingavtal, där SEK är leasegivare, klassificeras som
finansiella, med hänsyn tagen till leasingkontraktets alla aspekter,
inklusive garantier från tredje part. Nedan visas en avstämning mellan
bruttoinvesteringen och nuvärdet av fordran avseende minimilease-
avgifter per rapportperiodens slut. Framtida leasingavgifter fördelas i
nedanstående förfallotidperioder. Leasingavtalen ingår i posten utlå-
ning till allmänheten i rapport över finansiell ställning.
31 december 2022
31 december 2021
Skr mn
Bruttoinvestering
Nuvärde av framtida
minimileaseavgifter
Bruttoinvestering
Nuvärde av framtida
minimileaseavgifter
Inom 1 år
109
106
111
108
Mellan 1 och 5 år
118
104
83
74
Senare än 5 år
60
46
44
34
Summa
287
256
238
216
Ej intjänade finansiella intäkter
–
32
–
21
76
Års- och hållbarhetsredovisning 2022
Finansiella noter
Not 9. Nedskrivningar
Skr mn
Utlåning doku-
menterad som
räntebärande
värdepapper
Utlåning till
kreditinstitut
Utlåning till
allmänheten
Poster
utanför
balans-
räkningen
Summa
2022
Förväntade kreditförluster stadie 1
-9
1
-26
-4
-38
Förväntade kreditförluster stadie 2
4
0
3
-1
6
Förväntade kreditförluster stadie 3
–
–
-15
0
-15
Konstaterade kreditförluster
–
–
–
–
–
Reserver som tagits i anspråk för att täcka konstaterade förluster
–
–
–
–
–
Återvunna kreditförluster
–
–
12
1
13
Kreditförluster, netto
-5
1
-26
-4
-34
2021
Förväntade kreditförluster stadie 1
7
2
50
1
60
Förväntade kreditförluster stadie 2
6
0
23
0
29
Förväntade kreditförluster stadie 3
–
–
-46
0
-46
Konstaterade kreditförluster
–
–
-52
–
-52
Reserver som tagits i anspråk för att täcka konstaterade förluster
–
–
49
–
49
Återvunna kreditförluster
–
–
1
–
1
Kreditförluster, netto
13
2
25
1
41
2020
Förväntade kreditförluster stadie 1
-6
-6
-81
-5
-98
Förväntade kreditförluster stadie 2
-11
0
-37
0
-48
Förväntade kreditförluster stadie 3
–
–
-7
0
-7
Konstaterade kreditförluster
–
–
-20
–
-20
Reserver som tagits i anspråk för att täcka konstaterade förluster
–
–
20
–
20
Återvunna kreditförluster
–
–
–
–
–
Kreditförluster, netto
-17
-6
-125
-5
-153
Års- och hållbarhetsredovisning 2022
77
Finansiella noter
fortsättning, not 9
Tabellen nedan visar redovisat värde för utlåning och nominellt
belopp för exponering utanför balansräkningen före reserver fördelat
per stadie. Syftet med tabellen är att sätta reserver för förväntade kre-
ditförluster i relation till övergripande exponeringsnivåer. Kreditport-
följen karakteriseras av en mycket god kreditkvalitet och SEK arbetar
frekvent med riskavtäckning, framförallt genom garantier från EKN
och andra statliga exportkreditinstitut inom OECD, vilket förklarar den
låga reserveringsgraden.
31 december 2022
31 december 2021
Skr mn
Stadie 1
Stadie 2
Stadie 3
Summa
Stadie 1
Stadie 2
Stadie 3
Summa
Utlåning före reserver
Utlåning dokumenterad som
räntebärande värdepapper
51 401
2 882
–
54 283
42 827
3 772
–
46 599
Utlåning till kreditinstitut
11 147
310
–
11 457
6 948
3 414
–
10 362
Utlåning till allmänheten
167 354
33 851
6 713
207 918
147 137
30 999
2 284
180 420
Summa utlåning före reserver
229 902
37 043
6 713
273 658
196 912
38 185
2 284
237 381
Poster utanför balansräkningen före reserver
Garantiförbindelser
3 902
900
–
4 802
4 767
–
–
4 767
Avtalade, ej utbetalda krediter
49 492
20 620
5 257
75 369
26 810
28 466
105
55 381
Summa poster utanför balansräkningen
före reserver
53 394
21 520
5 257
80 171
31 577
28 466
105
60 148
Summa före reserver
283 296
58 563
11 970
353 829
228 489
66 651
2 389
297 529
varav garanterat (procent)
62,9
92,6
98,7
68,9
63,7
93,2
95,7
70,3
Reserv för förväntade kreditförluster, utlåning
Utlåning dokumenterad som
räntebärande värdepapper
-23
-3
–
-26
-14
-7
–
-21
Utlåning till kreditinstitut
-2
0
–
-2
-4
0
–
-4
Utlåning till allmänheten
-93
-19
-70
-182
-64
-20
-48
-132
Summa reserv för förväntade
kreditförluster, utlåning
-118
-22
-70
-210
-82
-27
-48
-157
Avsättning för förväntade kreditförluster,
poster utanför balansräkningen
1
Garantiförbindelser
0
0
–
0
0
–
–
0
Avtalade, ej utbetalda krediter
-12
-1
0
-13
-6
-1
0
-7
Summa avsättning för förväntade kreditförluster,
poster utanför balansräkningen
-12
-1
0
-13
-6
-1
0
-7
Summa reserver och avsättningar för
förväntade kreditförluster
-130
-23
-70
-223
-88
-28
-48
-164
Reserveringsgrad (procent)
0,05
0,04
0,58
0,06
0,04
0,04
2,01
0,06
1
Redovisas under avsättningar i rapport över finansiell ställning i koncernen.
Utlåning och poster utanför balansräkningen före reserv
för nedskrivning av finansiella tillgångar
31 december 2022
31 december 2021
Skr mn
Stadie 1
Stadie 2
Stadie 3
Summa
Stadie 1
Stadie 2
Stadie 3
Summa
Ingående balans
228 489
66 651
2 389
297 529
226 456
66 485
1 482
294 423
Ökning pga nya lån
125 243
5 451
2 453
133 147
79 856
7 380
234
87 470
Överfört till stadie 1
5 788
-7 798
–
-2 010
1 240
-1 302
–
-62
Överfört till stadie 2
-4 447
3 845
–
-602
-4 676
4 223
–
-453
Överfört till stadie 3
-7 980
-725
7 502
-1 203
-105
-948
945
-108
Minskning till följd av bortbokning
-63 797
-8 861
-374
-73 032
-74 282
-9 187
-272
-83 741
Utgående balans
283 296
58 563
11 970
353 829
228 489
66 651
2 389
297 529
78
Års- och hållbarhetsredovisning 2022
Finansiella noter
fortsättning, not 9
Reserv för nedskrivning av finansiella tillgångar
31 december 2022
31 december 2021
Skr mn
Stadie 1
Stadie 2
Stadie 3
Summa
Stadie 1
Stadie 2
Stadie 3
Summa
Ingående balans
-88
-28
-48
-164
-147
-56
-46
-249
Ökning pga nya utbetalningar av lån
-67
-3
0
-70
-40
0
-25
-65
Omvärdering av nedskrivningar, netto
5
9
9
23
51
13
-43
21
Överfört till stadie 1
-1
7
–
6
0
0
–
0
Överfört till stadie 2
1
-12
–
-11
2
-6
–
-4
Överfört till stadie 3
1
3
-23
-19
0
2
-21
-19
Minskning till följd av bortbokning
22
2
0
24
47
20
43
110
Reserver som tagits i anspråk för att
täcka konstaterade förluster
–
–
–
–
–
–
49
49
Valutakurseffekter
1
-3
-1
-8
-12
-1
-1
-5
-7
Utgående balans
-130
-23
-70
-223
-88
-28
-48
-164
1
Redovisas under nettoresultat av finansiella transaktioner i rapport över totalresultat.
Reserveringar för förväntade kreditförluster beräknas med hjälp av
kvantitativa modeller som bygger på indata, antaganden och metoder
som i hög grad består av bedömningar. Följande kan i synnerhet ha
stor påverkan på nivån av reserveringar: Fastställande av en väsentlig
ökning av kreditrisk, beaktande av framåtblickande makroekonomiska
scenarier och värdering av både förväntade kreditförluster inom de
kommande 12 månaderna och förväntade kreditförluster under hela
löptiden. Förväntade kreditförluster baseras på vad SEK objektivt
förväntar sig förlora på exponeringen givet kunskapen på balansdagen
och med beaktande av vad som kan komma att inträffa i framtiden,
och är ett sannolikhetsvägt belopp som bestäms genom att utvär-
dera utfall av flera möjliga scenarier, där data som ska beaktas är både
information från tidigare förhållanden, nuvarande förhållanden och
prognoser för framtida ekonomiska förutsättningar. SEK:s metodik
innebär att tre scenarier tas fram för varje PD-kurva; ett basscenario,
ett downturnscenario och ett upturnscenario där scenarierna uttrycks
i en konjunkturparameter. Konjunkturparametern är ett mått på den
ekonomiska konjunkturen i respektive PD-segment och ska spegla den
allmänna fallissemangsrisken i ekonomin. Parametern är standardnor-
malfördelad så noll indikerar en neutral konjunktur som konjunkturen
varit i genomsnitt, historiskt sett. Konjunkturparametern för basscena-
riot är mellan -0,8 och -0,2 för de olika PD-segmenten. Basscenariot
har viktats mellan 40 och 90 procent, downturnscenariot har viktats
mellan 10 och 60 procent, och upturnscenariot har viktats med noll
procent för de olika PD-segmenten. En förbättring av PD-modellen
har skett under första kvartalet 2022 som bland annat innebär att skill-
naden mellan bas- och downturn/upturn-scenarierna har ökat och att
nya datakällor används.
På grund av den rådande makroekonomiska osäkerheten har SEK
gjort en övergripande justering efter företagsledningens samlade
bedömning. Den innebär en ökning av de förväntade kreditförlus-
terna, beräknade enligt IFRS 9 per 31 december 2022.
Kreditkvaliteten för utlåning före reserver och fördelat per stadie
31 december 2022
31 december 2021
Skr mn
Stadie 1
Stadie 2
Stadie 3
Summa
Stadie 1
Stadie 2
Stadie 3
Summa
AAA
–
–
–
–
–
–
–
–
AA+ till A-
28 382
–
–
28 382
25 815
–
–
25 815
BBB+ till BBB-
150 441
3 085
–
153 526
131 514
2 258
–
133 772
BB+ till BB-
38 523
25 309
–
63 832
32 247
25 043
–
57 290
B+ till B-
12 396
6 663
–
19 059
6 697
5 461
–
12 158
CCC till D
160
1 986
6 713
8 859
639
5 423
2 284
8 346
Summa före reserver
229 902
37 043
6 713
273 658
196 912
38 185
2 284
237 381
För mer information om SEK:s kreditriskhantering se not 26 och avsnittet Risk- och kapitalhantering.
Års- och hållbarhetsredovisning 2022
79
Finansiella noter
Not 10. Inkomstskatt
Koncernen
Moderbolaget
Skr mn
2022
2021
2020
2022
2021
Inkomstskatt
Justering avseende tidigare år
0
0
-4
0
0
Aktuell skatt på årets resultat
-304
-272
-266
-324
-267
Uppskjuten skatt
-1
1
0
-1
1
Summa inkomstskatt
-305
-271
-270
-325
-266
Skatt relaterad till övrigt totalresultat:
Skatt på poster som kommer att omklassificeras till resultatet
Uppskjuten skatt
25
–
–
25
–
Skatt på poster som inte kommer att omklassificeras till resultatet
Aktuell skatt
-20
5
-4
–
–
Uppskjuten skatt
-10
-5
-1
-
–
Summa skatt i övrigt totalresultat
-5
0
-5
25
–
Avstämning av effektiv skattesats
Svensk inkomstskatt (procent)
20,6
20,6
21,4
20,6
20,6
Resultat före skatt
1 471
1 305
1 238
1 567
1 280
Skatt baserad på resultat före skatt
-303
-269
-265
-323
-264
Skatteeffekt av:
Ej skattepliktiga intäkter
0
0
0
0
0
Ej avdragsgilla kostnader
-2
-3
-1
-2
-3
Skatteeffekt av skattelättnaden för investeringar i inventarier
–
1
–
–
1
Övrigt
–
–
-4
–
–
Summa redovisad skatt
-305
-271
-270
-325
-266
Effektiv skatt (procent)
20,7
20,8
21,8
20,7
20,8
Uppskjutna skatter
Koncernen
Skr mn
2022
2021
Uppskjutna skattefordringar avseende:
Temporära skillnader
avseende pensioner
0
10
Skatteeffekt av skattelättnaden
för investeringar i inventarier
–
1
Temporära skillnader avseende
kassa- flödessäkringar
25
–
Summa uppskjutna skattefordringar
25
11
Inga underskottsavdrag fanns per 31 december 2022 eller 31 decem-
ber 2021.
Förändring av uppskjutna skatter
Koncernen
Skr mn
2022
2021
Ingående balans
11
15
Förändring över resultatet
-1
1
Förändring i övrigt totalresultat
15
-5
Utgående balans
25
11
Uppskjutna skatter redovisas i moderbolaget med Skr 25 miljon (1) per
den 31 december 2022.
80
Års- och hållbarhetsredovisning 2022
Finansiella noter
Not 11. Utlåning och likviditetsplaceringar
Skr mn
31 dec
2022
31 dec
2021
Utlåning:
Utlåning dokumenterad som
räntebärande värdepapper
54 257
46 578
Utlåning till kreditinstitut
22 145
20 775
Utlåning till allmänheten
207 737
180 288
Avgår:
Kontantsäkerheter enligt säkerhetsavtal
för derivatkontrakt
-10 691
-10 417
Total utlåningsportfölj
273 448
237 224
Likviditetsplaceringar:
Likvida medel
4 060
11 128
Statsskuldförbindelser/statsobligationer
15 048
10 872
Andra räntebärande värdepapper
än utlåning
57 144
45 881
Totala likviditetsplaceringar
76 252
67 881
varav emitterade av offentliga organ
19 014
16 584
Mellanskillnad mellan bokfört värde och det belopp som ska infrias
på förfallodagen för räntebärande värdepapper som inte tas upp
till sitt verkliga värde
Skr mn
2022
2021
Summa av överstigande belopp
87
243
Summa av underskridande belopp
-479
-9
Volymutveckling utlåning
varav CIRR-systemet
Skr mn
2022
2021
2022
2021
Nyutlåning under året
133 181
76 988
29 481
11 797
Avtalad, ej utbetald utlåning vid årets slut
75 369
53 871
56 265
39 084
Utestående utlåning vid årets slut
1
273 448
237 224
94 241
87 872
1
Inklusive Skr 361 miljoner (315) gällande utvecklingskrediter.
Utestående utlåning per produktgrupp
varav CIRR-systemet
Skr mn
31 dec
2022
31 dec
2021
31 dec
2022
31 dec
2021
Utlåning till svenska exportörer
128 399
109 281
–
–
Utlåning till exportörernas kunder
145 049
127 943
94 241
87 872
Summa utlåningsportfölj
1
273 448
237 224
94 241
87 872
1
Inklusive Skr 361 miljoner (315) gällande utvecklingskrediter.
Års- och hållbarhetsredovisning 2022
81
Finansiella noter
Not 12. Klassificering av finansiella tillgångar och skulder
Finansiella tillgångar fördelade på redovisningskategorier
31 december 2022
Tillgångar värderade till
verkligt värde
Upplupet
anskaffningsvärde
Summa
Skr mn
Obligatoriskt värderat
till verkligt värde
Derivat i säkrings-
redovisning
Likvida medel
–
–
4 060
4 060
Statsskuldförbindelser/Statsobligationer
15 048
–
–
15 048
Andra räntebärande värdepapper än utlåning
57 144
–
–
57 144
Utlåning dokumenterad som räntebärande värdepapper
–
–
54 257
54 257
Utlåning till kreditinstitut
–
–
22 145
22 145
Utlåning till allmänheten
–
–
207 737
207 737
Derivat
8 718
1 586
–
10 304
Summa finansiella tillgångar
80 910
1 586
288 199
370 695
31 december 2021
Tillgångar värderade till
verkligt värde
Upplupet
anskaffningsvärde
Summa
Skr mn
Obligatoriskt värderat
till verkligt värde
Derivat i säkrings-
redovisning
Likvida medel
–
–
11 128
11 128
Statsskuldförbindelser/Statsobligationer
10 872
–
–
10 872
Andra räntebärande värdepapper än utlåning
45 881
–
–
45 881
Utlåning dokumenterad som räntebärande värdepapper
–
–
46 578
46 578
Utlåning till kreditinstitut
–
–
20 775
20 775
Utlåning till allmänheten
–
–
180 288
180 288
Derivat
5 764
2 655
–
8 419
Summa finansiella tillgångar
62 517
2 655
258 769
323 941
Finansiella skulder fördelade på redovisningskategorier
31 december 2022
Skulder värderade till
verkligt värde
Upplupet
anskaffningsvärde
Summa
Skr mn
Obligatoriskt
värderat till
verkligt värde
Identifierad vid
första redovisn.
(VVO)
Derivat i säkrings-
redovisning
Skulder till kreditinstitut
–
–
–
7 153
7 153
Skulder till allmänheten
–
–
–
–
–
Emitterade (icke efterställda) värdepapper
0
28 788
–
290 329
319 117
Derivat
953
–
12 234
–
13 187
Summa finansiella skulder
953
28 788
12 234
297 482
339 457
31 december 2021
Skulder värderade till
verkligt värde
Upplupet
anskaffningsvärde
Summa
Skr mn
Obligatoriskt
värderat till
verkligt värde
Identifierad vid
första redovisn.
(VVO)
Derivat i säkrings-
redovisning
Skulder till kreditinstitut
–
–
–
5 230
5 230
Skulder till allmänheten
–
–
–
10 000
10 000
Emitterade (icke efterställda) värdepapper
–
39 316
–
240 454
279 770
Derivat
11 185
–
3 544
–
14 729
Summa finansiella skulder
11 185
39 316
3 544
255 684
309 729
82
Års- och hållbarhetsredovisning 2022
Finansiella noter
Not 13. Finansiella tillgångar och skulder till verkligt värde
31 december 2022
Skr mn
Bokfört värde
Verkligt värde
Övervärde (+)/
undervärde (–)
Likvida medel
4 060
4 060
–
Statsskuldsförbindelser/Statsobligationer
15 048
15 048
–
Andra räntebärande värdepapper än utlåning
57 144
57 144
–
Utlåning dokumenterad som värdepapper
54 257
54 877
620
Utlåning till kreditinstitut
22 145
21 747
-398
Utlåning till allmänheten
207 737
204 543
-3 194
Derivat
10 304
10 304
–
Summa finansiella tillgångar
370 695
367 723
-2 972
Skulder till kreditinstitut
7 153
7 153
–
Skulder till allmänheten
–
–
–
Emitterade (icke efterställda) värdepapper
319 117
318 900
-217
Derivat
13 187
13 187
–
Summa finansiella skulder
339 457
339 240
-217
31 december 2021
Skr mn
Bokfört värde
Verkligt värde
Övervärde (+)/
undervärde (–)
Likvida medel
11 128
11 128
–
Statsskuldsförbindelser/Statsobligationer
10 872
10 872
–
Andra räntebärande värdepapper än utlåning
45 881
45 881
–
Utlåning dokumenterad som värdepapper
46 578
47 991
1 413
Utlåning till kreditinstitut
20 775
20 993
218
Utlåning till allmänheten
180 288
186 436
6 148
Derivat
8 419
8 419
–
Summa finansiella tillgångar
323 941
331 720
7 779
Skulder till kreditinstitut
5 230
5 230
–
Skulder till allmänheten
10 000
10 000
–
Emitterade (icke efterställda) värdepapper
279 770
280 294
524
Derivat
14 729
14 729
–
Summa finansiella skulder
309 729
310 253
524
Större delen av de finansiella skulderna och till viss del de finansiella
tillgångarna redovisas till verkligt värde eller till ett värde som represen-
terar verkligt värde för komponenterna som säkrats i säkringsrelation.
Utlåning och Upplåning som inte är föremål för säkringsredovisning
eller klassificerade som VVO redovisas till upplupet anskaffningsvärde.
Fastställande av verkligt värde på finansiella instrument
Det bästa beviset på verkligt värde är publicerade prisnoteringar på
en aktiv marknad. Majoriteten av SEK:s finansiella instrument är inte
publikt handlade och noterade marknadspriser är inte tillgängliga.
Verkligt värde-värderingen klassificeras enligt en verkligt värde-
hierarki. För finansiella instrument sker en uppdelning på de tre nivå-
erna i IFRS verkligt värde-hierarkin vilka reflekterar betydelsen av
indata. Instrumentens uppdelning baseras på den lägsta nivåns indata
som är väsentlig för verkligt värde-värderingen i sin helhet.
SEK utgår ifrån följande uppdelning för att fastställa metoder som
använts för framtagande av verkligt värde för finansiella instrument:
•
Nivå 1: noterade (ojusterade) priser på aktiv marknad för identiska
tillgångar eller skulder;
•
Nivå 2: värderingsmodeller där marknadsdata som har signifikant
påverkan på verkligt värde är observerbar, antingen direkt eller indi-
rekt; och
•
Nivå 3: värderingsmodeller som använder observerbar marknads-
data men där det finns inslag av egna uppskattningar där dessa upp-
skattningar har en signifikant påverkan på verkligt värde.
Mer information om fastställande av verkligt värde på finansiella
instrument finns i not 1.
Vid uppskattningen eller härledningen av verkliga värden för poster
redovisade till upplupet anskaffningsvärde har vissa antaganden gjorts.
I de fall då noterade marknadsvärden finns tillgängliga för posterna i
fråga har sådana värden använts.
I följande tabeller visas hur verkliga värden för poster redovisade till
upplupet anskaffningsvärde respektive redovisade till verkligt värde
fördelas enligt verkligt värde-hierarkin.
Års- och hållbarhetsredovisning 2022
83
Finansiella noter
Finansiella tillgångar redovisade till upplupet anskaffningsvärde fördelade i verkligt värde-hierarki
31 december 2022
Låne- och kundfordringar
Verkligt värde
Bokfört värde
Skr mn
Nivå 1
Nivå 2
Nivå 3
Summa
Summa
Likvida medel
4 060
–
–
4 060
4 060
Utlåning dokumenterad som värdepapper
1 446
53 431
–
54 877
54 257
Utlåning till kreditinstitut
–
21 747
–
21 747
22 145
Utlåning till allmänheten
–
204 543
–
204 543
207 737
Summa finansiella tillgångar i verkligt värde-hierarki
5 506
279 721
–
285 227
288 199
31 december 2021
Låne- och kundfordringar
Verkligt värde
Bokfört värde
Skr mn
Nivå 1
Nivå 2
Nivå 3
Summa
Summa
Likvida medel
11 128
–
–
11 128
11 128
Utlåning dokumenterad som värdepapper
1 970
46 021
–
47 991
46 578
Utlåning till kreditinstitut
–
20 993
–
20 993
20 775
Utlåning till allmänheten
–
186 436
–
186 436
180 288
Summa finansiella tillgångar i verkligt värde-hierarki
13 098
253 450
–
266 548
258 769
Finansiella skulder redovisade till upplupet anskaffningsvärde fördelade i verkligt värde-hierarki
31 december 2022
Övriga finansiella skulder
Verkligt värde
Bokfört värde
Skr mn
Nivå 1
Nivå 2
Nivå 3
Summa
Summa
Skulder till kreditinstitut
–
7 153
–
7 153
7 153
Skulder till allmänheten
–
–
–
–
–
Emitterade värdepapper
–
290 112
–
290 112
290 329
Summa finansiella skulder i verkligt värde-hierarki
–
297 265
–
297 265
297 482
31 december 2021
Övriga finansiella skulder
Verkligt värde
Bokfört värde
Skr mn
Nivå 1
Nivå 2
Nivå 3
Summa
Summa
Skulder till kreditinstitut
–
5 230
–
5 230
5 230
Skulder till allmänheten
–
10 000
–
10 000
10 000
Emitterade värdepapper
–
240 979
–
240 979
240 454
Summa finansiella skulder i verkligt värde-hierarki
–
256 209
–
256 209
255 684
Finansiella tillgångar redovisade till verkligt värde fördelade i verkligt värde-hierarki
31 december 2022
Skr mn
Nivå 1
Nivå 2
Nivå 3
Summa
Statsskuldförbindelser/Statsobligationer
2 366
12 682
–
15 048
Andra räntebärande värdepapper än utlåning
21 342
35 802
–
57 144
Derivat
–
10 201
103
10 304
Summa finansiella tillgångar i verkligt värde-hierarki
23 708
58 685
103
82 496
31 december 2021
Skr mn
Nivå 1
Nivå 2
Nivå 3
Summa
Statsskuldförbindelser/Statsobligationer
5 638
5 234
–
10 872
Andra räntebärande värdepapper än utlåning
26 549
19 332
–
45 881
Derivat
–
7 933
486
8 419
Summa finansiella tillgångar i verkligt värde-hierarki
32 187
32 499
486
65 172
fortsättning, not 13
84
Års- och hållbarhetsredovisning 2022
Finansiella noter
fortsättning, not 13
Finansiella skulder redovisade till verkligt värde fördelade i verkligt värde-hierarki
31 december 2022
Skr mn
Nivå 1
Nivå 2
Nivå 3
Summa
Emitterade värdepapper
–
2 252
26 536
28 788
Derivat
–
8 568
4 619
13 187
Summa finansiella skulder i verkligt värde-hierarki
–
10 820
31 155
41 975
31 december 2021
Skr mn
Nivå 1
Nivå 2
Nivå 3
Summa
Emitterade värdepapper
–
6 761
32 555
39 316
Derivat
–
12 206
2 523
14 729
Summa finansiella skulder i verkligt värde-hierarki
–
18 967
35 078
54 045
Ingen flytt mellan nivåer har gjorts i perioden (2021: flytt från nivå 2
till nivå 3 har gjorts med Skr -1 miljon för derivat då större inslag av
bedömning skett i värderingen).
Finansiella tillgångar och skulder till verkligt värde i nivå 3
31 december 2022
Skr mn
1 jan
2022
Förvärv/
emitterat
Förfall &
avyttrat
Flytt till
nivå 3
Flytt
från
nivå 3
Vinster (+)
och förluster
(–) via
resultatet
1
Vinster (+)
och förluster
(-) via övrigt
totalresultat
Valuta-
kurs-
effekt
31 dec
2022
Emitterade värdepapper
-32 555
-4 267
10 255
–
–
2 641
-52
-2 558
-26 536
Derivat, netto
-2 037
0
221
–
–
-616
–
-2 084
-4 516
Netto tillgångar och skulder
-34 592
-4 267
10 476
–
–
2 025
-52
-4 642
-31 052
31 december 2021
Skr mn
1 jan
2021
Förvärv/
emitterat
Förfall &
avyttrat
Flytt till
nivå 3
Flytt
från
nivå 3
Vinster (+)
och förluster
(–) via
resultatet
1
Vinster (+)
och förluster
(-) via övrigt
totalresultat
Valuta-
kurs-
effekt
31 dec
2021
Emitterade värdepapper
-41 198
-10 372
19 337
–
–
196
-36
-482
-32 555
Derivat, netto
-263
5
-599
-1
–
411
–
-1 590
-2 037
Netto tillgångar och skulder
-41 461
-10 367
18 738
-1
–
607
-36
-2 072
-34 592
1
Vinster och förluster via resultatet inklusive valutakurspåverkan redovisas som räntenetto och nettoresultat av finansiella transaktioner. Den under
perioden orealiserade värdeförändringen för tillgångar och skulder inklusive valutakurspåverkan som per 31 december 2022 uppgick till Skr 2 024
miljoner i vinst (594 miljoner i vinst) och redovisas som nettoresultat av finansiella transaktioner.
Osäkerhet i värderingen av Nivå 3-instrument
Bedömningen av parametrarna som ingår i modeller för att räkna mark-
nadsvärde på nivå-3-instrument är förknippad med subjektivitet och
osäkerhet. SEK har därför gjort en analys av skillnad i värderingen av
nivå-3-instrument under andra rimliga förhållanden. Instrumenten i
nivå 3 värderas med hjälp av modeller för optionsvärdering och genom
att diskontera instrumentets framtida kassaflöden. För de nivå-3-in-
strument som påverkas väsentligt av icke observerbar marknadsdata i
form av korrelationer har en omvärdering utförts där korrelationerna
skiftats. Korrelationen uttrycks som ett värde mellan 1 och -1, där 0
anger inget samband, 1 anger maximalt positivt samband och -1 anger
maximalt negativt samband. Den maximala korrelationen i intervallet
för icke-observerbar indata kan således bli från 1 till -1. Omvärderingen
sker genom att justera korrelationerna med +/– 0,12 vilket motsvarar
den nivå som SEK använder inom ramen för försiktig värdering. För de
nivå-3-instrument som påverkas väsentligt av icke observerbar mark-
nadsdata i form av SEK:s egen kreditvärdighet har en omvärdering
utförts där kurvan har skiftats. Omvärderingen sker genom att justera
kreditspreaden med +/- 10 baspunkter, vilket har bedömts som rimliga
förändringar av SEK:s kreditspread. Analysen visar påverkan av icke
observerbar marknadsdata på marknadsvärdet. Utöver detta påverkas
marknadsvärdet även av observerbar marknadsdata. Resultatet av ana-
lysen stämmer väl överens med SEK:s affärsmodell där emitterade vär-
depapper som är sammansatta med derivat säkras genom att använda
derivat. Samma underliggande marknadsdata används i värderingen av
både det emitterade värdepappret och av derivatet som säkrar trans-
aktionen. Detta innebär att en värdeförändring på det emitterade värde-
pappret, exklusive påverkan av värdet i SEK:s egna kreditspread, kom-
mer att motverkas av en motsvarande värdeförändring på derivatet.
Års- och hållbarhetsredovisning 2022
85
Finansiella noter
fortsättning, not 13
Känslighetsanalys i nivå 3
Tillgångar och skulder
31 december 2022
Skr mn
Verkligt
värde
Icke observerbar
indata
Intervall för icke
observerbar indata
Värderingsmetod
Känslighet
Max
Känslighet
Min
Aktie
-2 890
Korrelation
0,12 - (0,12)
Optionsmodell
-13
13
Ränta
13
Korrelation
0,12 - (0,12)
Optionsmodell
–
–
Valuta
-1 528
Korrelation
0,12 - (0,12)
Optionsmodell
-34
34
Övriga
-111
Korrelation
0,12 - (0,12)
Optionsmodell
–
–
Summa derivat netto
-4 516
-47
47
Aktie
-10 797
Korrelation
0,12 - (0,12)
Optionsmodell
13
-13
Kreditspread
10BP - (10BP)
Diskonterade kassaflöden
14
-14
Ränta
-8 817
Korrelation
0,12 - (0,12)
Optionsmodell
–
–
Kreditspread
10BP - (10BP)
Diskonterade kassaflöden
102
-102
Valuta
-6 750
Korrelation
0,12 - (0,12)
Optionsmodell
36
-36
Kreditspread
10BP - (10BP)
Diskonterade kassaflöden
36
-36
Övriga
-172
Korrelation
0,12 - (0,12)
Optionsmodell
–
–
Kreditspread
10BP - (10BP)
Diskonterade kassaflöden
1
-1
Summa emitterade
värdepapper
-26 536
202
-202
Total påverkan på
totalresultatet
155
-155
Tillgångar och skulder
31 december 2021
Skr mn
Verkligt
värde
Icke observerbar
indata
Intervall för icke
observerbar indata
Värderingsmetod
Känslighet
Max
Känslighet
Min
Aktie
-892
Korrelation
0,12 – (0,12)
Optionsmodell
-3
3
Ränta
-1
Korrelation
0,12 – (0,12)
Optionsmodell
0
0
Valuta
-1 038
Korrelation
0,12 – (0,12)
Optionsmodell
-56
56
Övriga
-106
Korrelation
0,12 – (0,12)
Optionsmodell
0
0
Summa derivat netto
-2 037
-59
59
Aktie
-9 283
Korrelation
0,12 – (0,12)
Optionsmodell
3
-3
Kreditspread
10BP – (10BP)
Diskonterade kassaflöden
10
-10
Ränta
-11 900
Korrelation
0,12 – (0,12)
Optionsmodell
0
0
Kreditspread
10BP – (10BP)
Diskonterade kassaflöden
58
-58
Valuta
-11 235
Korrelation
0,12 – (0,12)
Optionsmodell
59
-59
Kreditspread
10BP – (10BP)
Diskonterade kassaflöden
50
-50
Övriga
-137
Korrelation
0,12 – (0,12)
Optionsmodell
0
0
Kreditspread
10BP – (10BP)
Diskonterade kassaflöden
1
-1
Summa emitterade värde-
papper
-32 555
181
-181
Total påverkan på
totalresultatet
122
-122
Känslighetsanalysen visar den effekt en förskjutning av korrelationer
samt SEK:s egen kreditspread har på det verkliga värdet av nivå 3-
instrument. Tabellen visar maximal positiv och negativ värdeföränd-
ring då korrelationer samt kreditspread skiftas med +/- 0,12 respektive
+/- 10 baspunkter. Vid sammanställning av total maximal och minimal
påverkan på totalresultatet används det mest gynnsamma respektive
ogynnsamma skiftet för varje korrelation vid beaktande av den totala
exponering som uppstår från emitterade värdepapper tillsammans
med säkrande derivat.
86
Års- och hållbarhetsredovisning 2022
Finansiella noter
fortsättning, not 13
Verkligt värde relaterat till kreditrisk
Verkligt värde som härrör från kreditrisk
(- skulder ökar/ + skulder minskar)
Periodens förändring i verkligt värde som härrör
från kreditrisk (+ intäkt/ - förlust)
Skr mn
31 december 2022
31 december 2021
2022
2021
Netto CVA/DVA
1
-51
-14
-37
3
OCA
2
-32
-132
100
-24
1
Credit value adjustment (CVA) och Debt value adjustment (DVA) speglar hur motpartens kreditrisk respektive SEK:s egen kreditvärdighet påverkar
derivatets verkliga värde.
2 Own credit adjustment (OCA) speglar hur förändringar i SEK:s egen kreditvärdighet påverkar det verkliga värdet för finansiella skulder klassificerade
till verkligt värde via resultatet.
Not 14. Derivat och säkringsredovisning
Derivat fördelade på kategorier
31 december 2022
31 december 2021
Skr mn
Tillgångar
verkligt
värde
Skulder
verkligt
värde
Nominellt
värde
1
Tillgångar
verkligt
värde
Skulder
verkligt
värde
Nominellt
värde
1
Ränterelaterade kontrakt
2 396
2 119
423 124
3 192
9 464
361 160
varav i verkligt värdesäkring
560
8 282
247 039
1 256
2 104
211 285
varav i kassaflödessäkring
–
123
5 000
–
–
–
Valutarelaterade kontrakt
7 897
8 056
189 323
5 218
3 518
157 362
varav i verkligt värdesäkring
1 026
3 829
29 479
1 399
1 440
30 902
Aktierelaterade kontrakt
11
2 901
12 022
2
895
9 801
Kontrakt relaterade till råvaror, kreditrisk m m
–
111
3 330
7
852
3 521
Summa derivatinstrument
2
10 304
13 187
627 799
8 419
14 729
531 844
1
Avser nominellt värde innan kvittning av derivat.
2 Samtliga derivat används för ekonomisk säkring.
Löptidsanalys nominellt värde för säkringsinstrument
31 december 2022
Skr mn
< 1 år
1 år < 5 år
> 5 år
Nominellt värde
Ränterelaterade kontrakt
Säkring av fasträntad tillgång
1
111
921
1 033
Säkring av fasträntad skuld
88 652
136 730
20 624
246 006
Säkring av tillgång med rörlig ränta
–
5 000
–
5 000
Valutarelaterade kontrakt
Säkring av fasträntad tillgång
3 824
4 442
558
8 824
Säkring av fasträntad skuld
5 160
12 908
2 587
20 655
31 december 2021
Skr mn
< 1 år
1 år < 5 år
> 5 år
Nominellt värde
Ränterelaterade kontrakt
Säkring av fasträntad tillgång
1 288
12 070
7 340
20 638
Säkring av fasträntad skuld
55 039
131 655
5 306
192 000
Säkring av tillgång med rörlig ränta
–
–
–
–
Valutarelaterade kontrakt
Säkring av fasträntad tillgång
1 879
2 976
233
5 088
Säkring av fasträntad skuld
6 943
15 669
2 590
25 202
Års- och hållbarhetsredovisning 2022
87
Finansiella noter
Redovisade värdet av säkrad post i verkligt värde samband och den ackumulerade
verkligt värde justeringen som ingår i det redovisade värdet
31 december 2022
31 december 2021
Tillgångar
Skr mn
Bokfört värde
Verkligt värde-
justering
Bokfört värde
Verkligt värde-
justering
Utlåning dokumenterad som räntebärande värdepapper
12 757
-1 089
11 035
278
Utlåning till kreditinstitut
988
-45
1 019
-23
Utlåning till allmänheten
14 371
-514
14 869
527
Summa
28 116
-1 648
26 923
782
31 december 2022
31 december 2021
Skulder
Skr mn
Bokfört värde
Verkligt värde-
justering
Bokfört värde
Verkligt värde-
justering
Emitterade värdepapper
235 370
-9 312
216 242
1 183
Summa
235 370
-9 312
216 242
1 183
För upplysning om säkringsineffektivitet av verkligt värdesäkringar se not 4 nettoresultat av finansiella transaktioner.
Kassaflödessäkringens effektivitet
Skr mn
2022
2021
Förändringar i verkligt värde för säkringsinstrument
-122
–
Förändringar i värde för säkrade poster som används för redovisning av säkringsineffektivitet
126
–
Säkringsineffektivitet redovisad i resultaträkningen
1
-
–
Vinster/förluster från säkringar som redovisats under övrigt totalresultat
-122
–
1
Redovisat under posten nettoresultat av finansiella transaktioner.
Reserv för kassaflödessäkring
Skr mn
2022
2021
Ingående balans 1 januari
–
–
Värdeförändringar
-137
–
Skatt på värdeförändringar
28
–
Omklassificering till resultaträkningen
15
–
Skatt på omklassificering till resultaträkningen
-3
–
Övrigt totalresultat, netto efter skatt
-97
–
Totalresultat
-97
–
Utgående balans 31 december
-97
–
varav fortlöpande säkringar för vilka säkringsredovisning tillämpas
-97
–
varav säkringsförhållande för vilka säkringsredovisning inte längre tillämpas
–
–
fortsättning, not 14
88
Års- och hållbarhetsredovisning 2022
Finansiella noter
fortsättning, not 14
SEK:s riskhanteringsstrategi och syfte är att identifiera väsentliga valu-
takurs- och ränteexponeringar och hantera dessa riskexponeringar
med lämpliga derivatinstrument eller alternativ till dessa. SEK har mål-
sättningen att så långt som möjligt uppnå verkligt värde säkringsredo-
visning för transaktioner som används för ekonomisk säkring.
SEK sätter räntevillkor primärt baserat på olika behov och preferen-
ser för låntagare och motparter. Tillgångar och skulder kan därför ha
olika fasta räntelöptider, vilket leder till ränterisk. Genom att använda
derivat, omvandlas den ursprungliga ränterisken i tillgångar och skul-
der från fast till rörliga räntevillkor i valutor på väl fungerande markna-
der, såsom EUR, USD och Skr.
Det är SEK:s målsättning att mitigera risken för förändringar i verk-
ligt värde för den säkrade posten på grund av förändringar i referens-
ränta genom att omvandla en fast ränta för en finansiell tillgång eller
skuld till en rörlig ränta. SEK använder ränteswappar, eller delar av
dessa för att säkra fast till rörlig ränta.
SEK utlåning och upplåning sker i olika valutor baserade på önske-
mål från låntagare och investorer. Utlåning och upplåning sker därför
sällan i samma valuta och motverkar därför inte varandra. Valutaex-
poneringen mellan olika transaktioner är fullt matchade genom olika
valutaderivat. Det är SEK:s målsättning att mitigera risken för föränd-
ring i verkligt värde på grund av förändringar i valutakurs och referens-
ränta genom att omvandla en fast ränta för en finansiell tillgång eller
skuld till en tillgång eller skuld i svenska kronor med rörlig ränta. SEK
använder valutaränteswappar för dessa säkringar.
Övriga upplysningar avseende SEK:s säkringsredovisning återfinns i
avsnittet om Risk- och kapitalhantering, Rapport över förändring i eget
kapital, not 1 Väsentliga redovisningsprinciper, samt Not 4 Nettoresul-
tat av finansiella transaktioner.
Inom ramarna för SEK:s policy med avseende på motparts-, ränte-,
valuta- och övriga risker använder sig SEK av, och är SEK part i, olika
slag av derivat, huvudsakligen ränte- och valutakursrelaterade avtal.
Dessa instrument redovisas till verkligt värde i rapport över finansiell
ställning baserat på värdet per kontrakt.
SEK använder avtal för att säkra riskexponering hänförlig till finan-
siella tillgångar och skulder. Derivat är värderade till verkligt värde
med hjälp av noterade marknadspriser om sådana finns att tillgå. Om
marknadspriser inte är tillgängliga används värderingsmodeller. SEK
använder modeller för att justera nettoexponeringens verkliga värde
för förändringar i motpartens kreditkvalitet. De modeller som används
omfattar både direkt observerbara och härledda marknadsparametrar.
Majoriteten av SEK:s derivatkontrakt är så kallade OTC-derivat,
det vill säga, derivatkontrakt för vilka avslut ej sker på en börs. SEK:s
derivattransaktioner som inte görs på en börs sker under ISDA Mas-
teravtal. Under sådana avtal aggregeras alla positiva och negativa vär-
den med en och samma motpart inom varje valuta till ett nettobelopp
som ska betalas från en motpart till en annan. Vid specifika händelser,
såsom vid en utebliven betalning avslutas alla utestående transaktio-
ner som omfattas av avtalet, en värdering sker och samtliga transaktio-
ner regleras netto. SEK har för avsikt att enbart ingå derivattransaktio-
ner med motparter i jurisdiktioner där det finns en legal rätt att kvitta
de redovisade beloppen vid betalning när sådana händelser inträffar.
De ovan nämnda ISDA Masteravtalen uppfyller inte kriterierna
för kvittning i rapporten över finansiell ställning på grund av att den
legala kvittningsrätten av redovisade belopp gäller enbart i händelse
av en angiven typ av betalningsinställelse, insolvens eller konkurs av
SEK eller motparten. Därutöver så har inte SEK och dess motparter för
avsikt att reglera posterna med ett nettobelopp eller samtidigt reali-
sera tillgången och reglera skulden.
ISDA Masteravtalet kompletteras med tilläggsavtal som reglerar
motpartsrisken med säkerheter. SEK tar emot och accepterar säker-
heter i form av kontanta medel. Sådana säkerheter är föremål för stan-
dardiserade avtalskonstruktioner genom ISDA Credit Support Annex.
Upplysningarna i tabellerna nedan inkluderar finansiella tillgångar och
finansiella skulder som är föremål för ett rättsligt bindande ramavtal
om nettning eller liknande avtal som täcker finansiella instrument. SEK
har enbart derivattransaktioner som är föremål för rättsligt bindande
ramavtal om nettning eller liknande avtal. Derivattillgångar och deri-
vatskulder gentemot centrala motparter för clearing kvittas i rapport
över finansiell ställning.
Finansiella tillgångar som är föremål för kvittning, rättsligt
bindande ramavtal om nettning och liknande avtal
Skr mn
31 dec 2022
31 dec 2021
Bruttobelopp för finansiella
tillgångar
19 557
10 059
Belopp som kvittas i rapporten
över finansiell ställning
-9 253
-1 640
Nettobelopp för finansiella till-
gångar som presenteras i rapporten
över finansiell ställning
10 304
8 419
Belopp som omfattas av rättsligt
bindande avtal om nettning eller
liknande avtal relaterade till:
Finansiella instrument
-3 749
-3 262
Mottagna kontantsäkerheter
-6 539
-3 500
Nettobelopp
16
1 657
Finansiella skulder som är föremål för kvittning, rättsligt
bindande ramavtal om nettning och liknande avtal
Skr mn
31 dec 2022
31 dec 2021
Bruttobelopp för finansiella
skulder
22 440
16 369
Belopp som kvittas i rapporten
över finansiell ställning
-9 253
-1 640
Nettobelopp för finansiella skulder
som presenteras i rapporten över
finansiell ställning
13 187
14 729
Belopp som omfattas av rättsligt
bindande avtal om nettning eller
liknande avtal relaterade till:
Finansiella instrument
-3 749
-3 262
Erlagda kontantsäkerheter
-9 186
-9 528
Nettobelopp
252
1 939
Års- och hållbarhetsredovisning 2022
89
Finansiella noter
Not 15. Aktier
SEKETT AB är sedan mars 2018 ett vilande helägt dotterbolag till AB Svensk Exportkredit med ett aktiekapital på Skr 50 tusen.
Aktier i dotterbolag
31 december 2022
31 december 2021
Skr mn
Bokfört värde
Antal aktier
Bokfört värde
Antal aktier
SEKETT AB (org. nr 559132-9668)
0
50
0
50
Not 16. Övriga tillgångar
Skr mn
31 dec
2022
31 dec
2021
Fordran på staten avseende CIRR-
och utvecklingskrediter
17
7 208
Likvidfordran
201
191
Övrigt
67
52
Summa
285
7 451
Not 17. Förutbetalda kostnader
och upplupna intäkter
Skr mn
31 dec
2022
31 dec
2021
Upplupna ränteintäkter
4 121
1 876
Förutbetalda kostnader och andra
upplupna intäkter
41
37
Summa
4 162
1 913
Not 18. Upplåning
31 december 2022
Skr mn
Upplåning exkl.
emitterade värdepapper
Emitterade
värdepapper
Summa
Valutarelaterade kontrakt
–
8 714
8 714
Ränterelaterade kontrakt
7 153
299 240
306 393
Aktierelaterade kontrakt
–
10 797
10 797
Kontrakt rel. till råvaror, kreditrisk m m
–
366
366
Summa upplåning
7 153
319 117
326 270
varav denominerad i:
Skr
USD
JPY
EUR
Övriga
valutor
Summa
13 656
238 055
17 596
32 664
24 299
326 270
31 december 2021
Skr mn
Upplåning exkl.
emitterade värdepapper
Emitterade
värdepapper
Summa
Valutarelaterade kontrakt
–
25 112
25 112
Ränterelaterade kontrakt
15 230
254 298
269 528
Aktierelaterade kontrakt
–
223
223
Kontrakt rel. till råvaror, kreditrisk m m
–
137
137
Summa upplåning
15 230
279 770
295 000
varav denominerad i:
Skr
USD
JPY
EUR
Övriga
valutor
Summa
24 672
202 158
20 852
19 841
27 477
295 000
90
Års- och hållbarhetsredovisning 2022
Finansiella noter
fortsättning, not 18
SEK:s finansieringsprogram, utestående belopp
1
Skr mn
31 december 2022
31 december 2021
Medium-term note program:
Unlimited Euro Medium-Term Note Programme
96 474
107 597
Unlimited SEC-registered U.S. Medium-Term Note Programme
186 138
159 393
Unlimited Swedish Medium-Term Note Programme
452
429
Unlimited MTN/STN AUD Debt Issuance Programme
4 297
4 417
Commercial paper program:
USD 3,000,000,000 U.S. Commercial Paper Programme
19 412
1 806
USD 4,000,000,000 Euro-Commercial Paper Programme
6 283
1 355
1
Upplupet anskaffningsvärde exklusive verkligt värde-justeringar.
Skulder i finansieringsverksamheten
Kassaflöden
Icke-kassaflödespåverkande poster
Skr mn
1 januari
2022
Valuta-
kurseffekt
Orealiserade
värdeförändringar
Upplupen
ränta
31 december
2022
Upplåning
295 000
10 793
33 075
-12 598
–
326 270
Leasingskuld
153
-23
0
16
1
1
147
Derivatkontrakt, netto
6 310
9 770
-7 591
-5 606
–
2 883
Totala skulder i finansierings-
verksamheten
301 463
20 540
25 484
-18 188
1
329 300
Kassaflöden
Icke-kassaflödespåverkande poster
Skr mn
1 januari
2021
Valuta-
kurseffekt
Orealiserade
värdeförändringar
Upplupen
ränta
31 december
2021
Upplåning
287 462
-10 958
22 588
-4 092
–
295 000
Leasingskuld
19
-24
–
157
1
1
153
Derivatkontrakt, netto
17 832
-1 523
-7 589
-2 410
–
6 310
Totala skulder i finansierings-
verksamheten
305 313
-12 505
14 999
-6 345
1
301 463
1
Avser ökning av leasingskuld på grund av nya leasingavtal.
Not 19. Övriga skulder
Skr mn
31 dec
2022
31 dec
2021
Skuld till staten avseende CIRR-
och utvecklingskrediter
8 509
–
Likvidskulder
982
725
Övriga
751
442
Summa
10 242
1 167
Not 20. Upplupna kostnader och
förutbetalda intäkter
Skr mn
31 dec
2022
31 dec
2021
Upplupna räntekostnader
4 110
1 793
Övriga upplupna kostnader
och förutbetalda intäkter
62
82
Summa
4 172
1 875
Års- och hållbarhetsredovisning 2022
91
Finansiella noter
Not 21. Avsättningar
Koncernen
Moderbolaget
Skr mn
31 december 2022
31 december 2021
31 december 2022
31 december 2021
Pensionsförpliktelse
1
8
57
7
8
Långfristig personalförmån
7
4
6
6
Förväntade kreditförluster för poster
utanför balansräkningen
2
13
7
13
7
Summa
28
68
26
21
1 Se not 5.
2 Avsättning för förväntade kreditförluster utanför balansräkningen, enligt IFRS 9, se not 9.
Not 22. Eget kapital
Aktiekapitalet består av 3 990 000 aktier med ett kvotvärde 1 000 per
aktie.
Egen kreditrisk består av vinster och förluster som uppstår på grund
av förändring av SEK:s egen kreditrisk på skulder oåterkalleligt redo-
visade till verkligt värde. Dessa presenteras i övrigt totalresultat i reser-
ven för egen kreditrisk och omklassificeras inte till resultatet i kon-
cernen. I moderbolaget redovisas dessa vinster och förluster under
nettoresultat av finansiella transaktioner.
Förmånsbestämda pensionsplaner består av vinster och förluster
som uppstår vid värdeförändringar på förmånsbestämda pensions-
planer. Dessa presenteras i övrigt totalresultat i reserven för förmåns-
bestämda pensionsplaner enligt IAS 19. I moderbolaget redovisas inte
dessa pensionsplaner som förmånsbestämda, se not 1 (q).
Fond för verkligt värde består av säkringsreserv (värdeförändringar
på derivat i kassaflödessäkringar).
Hela beloppet av eget kapital är hänförligt till moderbolagets
aktieägare.
Fond för utvecklingsavgifter avser aktiverade utgifter för egen upp-
arbetad utveckling.
Reservfonden för moderbolaget avser tidigare lagstadgad avsätt-
ning till bundet eget kapital. Kravet avskaffades 1 januari 2006 och tidi-
gare gjorda avsättningar står kvar.
För information om mål, riktlinjer och processer för hantering av kapi-
tal, se förvaltningsberättelsen och avsnitt Risk- och kapitalhantering.
Förslag till vinstdisposition
Resultatet av koncernens och moderbolagets verksamhet under året
och ställningen den 31 december 2022 framgår av rapport över total-
resultat, rapport över finansiell ställning och kassaflödesanalys för
koncernen samt resultaträkning, balansräkning och kassaflödesanalys
för moderbolaget och därtill hörande noter.
Styrelsen har beslutat att föreslå årsstämman att utdelning ska ske
med 20 procent av årets resultat, motsvarande Skr 233 miljoner
(414), i enlighet med företagets utdelningspolicy om 20-40 procent.
Följande förslag till vinstdisposition avser moderbolaget.
Skr mn
Medel till årsstämmans förfogande uppgår till
17 278
Styrelsen föreslår att till årsstämmans förfogande
stående medel används sålunda:
– till aktieägaren utdelas Skr 58,45 per aktie
233
I ny räkning överföres återstående
disponibla vinstmedel
17 045
Not 23. Ställda säkerheter och eventualförpliktelser
Skr mn
31 dec
2022
31 dec
2021
Ställda säkerheter
Kontantsäkerheter enligt säkerhetsavtal för derivatkontrakt
10 691
10 417
Eventualförpliktelser
Garantiförbindelser
4 802
4 767
Åtaganden
Avtalade, ej utbetalda krediter
75 369
53 871
Bindande offerter
–
1 510
92
Års- och hållbarhetsredovisning 2022
Finansiella noter
Not 24. CIRR-systemet
I SEK:s uppdrag ingår att administrera kreditgivningen i svenska statens
system för statsstödda exportkrediter (CIRR-systemet). SEK erhåller
kompensation från svenska staten i form av en administrativ ersättning
som beräknas på utestående kapitalbelopp.
I CIRR-systemet redovisas den administrativa ersättningen som sta-
ten kompenserar SEK med som en administrativ ersättning till SEK.
Se tabellerna nedan som visar rapport över totalresultat och rapport
över finansiell ställning för CIRR-systemet, så som de presenteras för
ägaren. I räntekostnader ingår räntekostnader för lån mellan SEK och
CIRR-systemet vilka återspeglar upplåningskostnaden för CIRR-syste-
met. Även räntekostnader för derivat som säkrar krediterna redovisas
som räntekostnader, vilket skiljer sig från SEK:s redovisningsprinciper.
Arrangörsavgifter till SEK redovisas tillsammans med övriga arrangörs-
avgifter som räntekostnader.
Utöver CIRR-systemet administrerar SEK svenska statens tidi-
gare system för utvecklingskrediter enligt samma principer som för
CIRR-systemet. Ingen nyutlåning sker av utvecklingskrediter. Utestå-
ende utvecklingskrediter uppgick 31 december 2022 till Skr 361 miljo-
ner (315) och resultatet uppgick till Skr -19 miljoner (-21) för perioden
januari till december 2022. SEK:s administrativa ersättning för adminis-
tration av utvecklingskrediter uppgick till Skr 1 miljoner (1).
Rapport över totalresultatet för CIRR-systemet
Skr mn
2022
2021
Ränteintäkter
2 231
2 105
Räntekostnader
-2 012
-2 061
Ränteskillnadsersättning
2
7
Valutakurseffekter
3
-1
Resultat innan ersättning till SEK
224
50
Administrativ ersättning till SEK
-236
-197
Rörelseresultat CIRR-systemet
-12
-147
Ersättning till (-) / från (+) staten
12
147
Rapport över finansiell ställning för CIRR-systemet
Skr mn
31 dec
2022
31 dec
2021
Likvida medel
1
8
Utlåning
94 241
87 872
Derivat
8 571
36
Övriga tillgångar
218
7 359
Förutbetalda kostnader
och upplupna intäkter
1 597
470
Summa tillgångar
104 628
95 745
Skulder
103 336
88 092
Derivat
–
7 060
Upplupna kostnader och
förutbetalda intäkter
1 292
593
Summa skulder
104 628
95 745
Åtaganden
Avtalade, ej utbetalda krediter
56 265
39 084
Bindande offerter
–
1 510
Års- och hållbarhetsredovisning 2022
93
Finansiella noter
Not 25. Kapitalsituation
Kapitaltäckningsanalys
31 december 2022
31 december 2021
Kapitalrelationer
procent
1
procent
1
Kärnprimärkapitalrelation
20,6
21,6
Primärkapitalrelation
20,6
21,6
Total kapitalrelation
20,6
21,6
1
Kapitalrelationerna visar kvoten av respektive kapitalmått och totalt riskexponeringsbelopp. Se tabellerna ”Kapitalbas-, tilläggs- och avdragsposter”
och ”Minimikapitalkrav exklusive buffertar”.
31 december 2022
31 december 2021
Riskbaserat kapitalbaskrav
Skr mn
procent
1
Skr mn
procent
1
Kapitalbaskrav om 8 procent2
8 074
8,0
7 371
8,0
varav krav på primärkapital
om 6 procent
6 056
6,0
5 528
6,0
varav krav på kärnprimärkapital
om 4,5 procent
4 542
4,5
4 146
4,5
Särskilt kapitalbaskrav (Pelare 2-krav)3
3 704
3,7
3 382
3,7
Kärnprimärkapital tillgängligt att
användas som buffert
4
9 013
8,9
9 149
9,9
Buffertkrav
3 330
3,3
2 333
2,5
varav kapitalkonserveringsbuffert
2 523
2,5
2 303
2,5
varav kontracyklisk kapitalbuffert
807
0,8
30
0,0
Pelare 2-vägledning5
1 514
1,5
1 382
1,5
Totalt riskbaserat kapitalbaskrav inklusive
Pelare 2-vägledning
16 622
16,5
14 468
15,7
1
Uttrycks som andel av totalt riskvägt exponeringsbelopp.
2 Minimikraven enligt CRR (Europaparlamentet och rådets förordning (EU) nr 575/2013 av den 26 juni 2013 om tillsynskrav för kreditinstitut och värde-
pappersföretag).
3 Individuellt Pelare 2 krav på 3,67 procent av totalt riskvägt exponeringsbelopp, enligt beslut av FI från senaste översyns- och utvärderingsprocess (ÖUP).
4 Tillgängligt kärnprimärkapital för att möta buffertkrav efter kapitalbaskrav om 8 procent (SEK täcker hela kapitalbaskravet med kärnprimärkapital, det
vill säga 4,5 procent, 1,5 procent och 2 procent) samt efter Pelare 2-krav (3,67 procent).
5 Finansinspektionen har underrättat SEK per 2021-09-29 (inom senaste översyns- och utvärderingsprocess) att utöver kapitalkraven enligt förordning
(EU) nr 575/2013 om tillsynskrav, bör SEK hålla ytterligare kapital (Pelare 2-vägledning) på 1,50 procent av totalt riskvägt exponeringsbelopp. Pelare
2-vägledningen utgör inget bindande krav.
31 december 2022
31 december 2021
Bruttosoliditet1
Skr mn
Skr mn
Exponeringar inom balansräkningen
241 239
209 889
Exponeringar utanför balansräkningen
7 357
5 309
Totalt exponeringsmått
248 596
215 198
Bruttosoliditetsgrad
2
8,4%
9,3%
1
Inga övergångsregler för IFRS 9 har utnyttjats, vilket innebär att regelverket har införts fullt ut i bruttosoliditetsmåttet.
2 Definieras i CRR som kvoten mellan primärkapitalet och ett exponeringsmått.
31 december 2022
31 december 2021
Bruttosoliditetskrav
Skr mn
procent
1
Skr mn
procent
1
Minimikrav om 3 procent
7 458
3,0
6 456
3,0
Pelare 2-vägledning
2
373
0,2
323
0,2
Totalt kapitalkrav relaterat
till bruttosoliditet
7 831
3,2
6 779
3,2
1
Uttrycks som andel av totalt exponeringsbelopp.
2 Finansinspektionen har underrättat SEK per 2021-09-29 (inom senaste översyns- och utvärderingsprocess) att SEK bör hålla kapital (Pelare 2-vägled-
ning) på 0,15 procent av totalt exponeringsmått för bruttosoliditet. Pelare 2-vägledningen utgör inget bindande krav.
94
Års- och hållbarhetsredovisning 2022
Finansiella noter
fortsättning, not 25
Kapitalbas – tilläggs- och avdragsposter
Moderbolaget
Skr mn
31 dec
2022
31 dec
2021
Aktiekapital
1
3 990
3 990
Ej utdelade vinstmedel
16 133
15 518
Ackumulerat annat totalresultat och andra reserver
212
323
Resultat netto efter avdrag för förutsebara kostnader och utdelningar
som verifieras av personer som har en oberoende ställning
1 009
601
Kärnprimärkapital före lagstiftningsjusteringar
21 344
20 432
Ytterligare justering pga försiktig värdering
-474
-395
Immateriella tillgångar
-44
-99
Reserver i verkligt värde relaterade till vinster eller förluster i kassaflödessäkringar
97
–
Vinster eller förluster på skulder som värderas till verkligt värde och som beror
på ändringar av institutets egen kreditstatus
9
98
Negativa belopp till följd av beräkningen av förväntade förlustbelopp
-94
-111
Sammanlagda lagstiftningsjusteringar av kärnprimärkapital
-506
-507
Summa kärnprimärkapital
20 838
19 925
Totalt kapitalbas
20 838
19 925
1
För en närmare beskrivning av ingående instrument i aktiekapitalet, se not 22.
Minimikapitalkrav exklusive buffertar
Moderbolaget
31 december 2022
31 december 2021
Skr mn
EAD
1
Riskexpone-
ringsbelopp
Minimi-
kapitalkrav
EAD
1
Riskexpone-
ringsbelopp
Minimi-
kapitalkrav
Kreditrisk enligt schablonmetoden
Företag
3 012
2 987
239
2 990
2 990
239
Fallerade exponeringar
102
102
8
74
74
6
Summa kreditrisk schablonmetoden
3 114
3 089
247
3 064
3 064
245
Kreditrisk enligt IRK-metoden
Stater
242 609
11 018
882
196 606
9 673
774
Finansiella institut
2
33 299
6 356
508
41 082
8 843
707
Företag
3
136 849
72 779
5 822
115 412
62 988
5 039
Motpartslösa tillgångar
351
351
28
372
372
30
Summa kreditrisk IRK-metoden
413 108
90 504
7 240
353 472
81 876
6 550
Kreditvärdighetsjusteringsrisk
e.t.
2 565
205
e.t.
2 922
233
Valutakursrisk
e.t.
800
64
e.t.
645
52
Råvarurisk
e.t.
19
2
e.t.
11
1
Operativ risk
e.t.
3 949
316
e.t
3 622
290
Summa
416 222
100 926
8 074
356 536
92 140
7 371
1
Exposure at default (EAD) visar storleken på den utestående exponeringen vid fallissemang.
2 Varav motpartrisk i derivatkontrakt: EAD Skr 6 355 miljoner (5 975), riskexponeringsbelopp Skr 2 022 miljoner (2 000) och kapitalkrav Skr 162 miljoner (160).
3 Varav relaterad till Specialutlåning: EAD Skr 6 112 miljoner (5 224) riskexponeringsbelopp Skr 4 412 miljoner (3 589) och kapitalkrav Skr 353 miljoner (287).
Års- och hållbarhetsredovisning 2022
95
Finansiella noter
fortsättning, not 25
Kreditrisk fördelad på PD-nivå
Tabellen illustrerar exponering vid fallissemang (EAD), andel av expo-
neringen som går förlorad givet ett fallissemang (LGD) samt sannolik-
heten för att motparten ska fallera eller ställa in betalningarna (PD)
för de exponeringsklasser där SEK internt estimerat PD. Genom-
snittlig PD är beräknad utan hänsyn till PD-golv. Genomsnittligt PD
och LGD är viktat med EAD, genomsnittlig riskvikt är kvoten mellan
riskexponeringsbelopp och EAD.
31 december 2022
31 december 2021
Procent
AAA till
AA-
0,003%-
0,01%
A+
till A–
0,02-
0,06%
BBB+
till BBB–
0,10-
0,27%
BB+
till B–
0,45-
7,69%
CCC till D
38,98-
100%
AAA till
AA-
0,003%-
0,01%
A+
till A–
0,02-
0,07%
BBB+
till BBB–
0,12-
0,32%
BB+
till B–
0,54-
6,80%
CCC till D
44,36-
100%
Stater
EAD (Skr mn)
238 038
4 556
–
15
–
191 669
4 587
–
–
–
Genomsnittlig PD
0,003
0,04
–
2,0
–
0,004
0,05
–
–
–
Genomsnittlig LGD
45,0
45,0
–
45,0
–
45,0
45,0
–
–
–
Genomsnittlig riskvikt
4,3
17,4
–
122,5
–
4,6
20,3
–
–
–
31 december 2022
31 december 2021
Procent
AAA till
AA-
0,01%-
0,04%
A+
till A–
0,06-
0,11%
BBB+
till BBB–
0,16-
0,32%
BB+ till B–
0,50-
8,27%
CCC till D
28,91-
100%
AAA till
AA-
0,01%-
0,04%
A+
till A–
0,06-
0,11%
BBB+
till BBB–
0,16-
0,32%
BB+ till B–
0,50-
8,27%
CCC till D
28,91-
100%
Finansiella institut
EAD (Skr mn)
12 662
19 471
1 089
77
–
18 176
21 637
1 225
43
–
Genomsnittlig PD
0,04
0,07
0,27
1,18
–
0,04
0,07
0,25
1,16
–
Genomsnittlig LGD
34,9
30,8
45,0
45,0
–
35,7
32,8
45,0
45,0
–
Genomsnittlig riskvikt
17,2
19,8
71,1
130,4
–
17,6
22,0
67,9
129,3
–
Företag
EAD (Skr mn)
3 374
25 955
71 615
29 774
18
2 562
16 286
67 509
23 810
22
Genomsnittlig PD
0,03
0,09
0,24
0,74
88,4
0,04
0,09
0,24
0,74
89,43
Genomsnittlig LGD
45,0
45,0
45,0
45,0
45,0
45,0
45,0
45,0
45,0
45,0
Genomsnittlig riskvikt
13,2
25,8
50,4
84,3
42,9
19,2
30,0
49,9
85,4
39,2
Kreditrisker
För riskklassificering och kvantifiering av kreditrisk tillämpar SEK en
intern riskklassificeringsmetod (IRK). SEK tillämpar den grundläggande
IRK-metoden. I den grundläggande IRK-metoden fastställer bolaget
sannolikheten för att dess motparter ska fallera inom ett år (PD, Pro-
bability of Default), medan övriga parametrar som påverkar riskbe-
räkningen bestäms i enlighet med CRR. Tillämpning av IRK-metoden
kräver Finansinspektionens tillstånd och är föremål för löpande tillsyn.
Vissa exponeringar är undantagna från tillämpning av IRK-metoden,
efter medgivande av Finansinspektionen, och då tillämpas i stället
schablonmetoden för att beräkna kapitalkravet. För ytterligare infor-
mation om vilka exponeringar det gäller se avsnitt ”Riskmätning” i not
26. Exponeringsbelopp för motpartsrisk i derivatkontrakt beräknas i
enlighet med schablonmetoden för motpartsrisk.
Kreditvärdighetsjusteringsrisk
Ett kapitalkrav för kreditvärdighetsjusteringsrisk ska beräknas för samt-
liga OTC-derivatkontrakt, förutom för kreditderivat som används som
kreditriskskydd och transaktioner med en kvalificerad central motpart.
SEK använder schablonmetoden för att beräkna detta kapitalkrav.
Valutakursrisk
Valutarisk beräknas på bokförda värden i enlighet med standard-
metoden, där scenariometoden används för beräkning av gamma- och
volatilitetsrisker.
Råvarurisk
Kapitalbaskrav för råvarurisk har beräknats enligt schablonmetodens
förenklade metod, där scenariometoden används för beräkning av
gamma- och volatilitetsrisker.
Operativa risker
Kapitalkrav för operativ risk beräknas enligt schablonmetoden, där
bolagets verksamhet delas in i affärsområden definierade enligt CRR.
Kapitalkravet för respektive område beräknas genom att en faktor,
beroende på affärsområde, multipliceras med en intäktsindikator.
De faktorer som är tillämpliga för SEK är 15 procent och 18 procent.
Intäktsindikatorn utgörs av genomsnittet av de tre senaste räkenskaps-
årens rörelseintäkter per affärsområde.
Övergångsregler
SEK tillämpar inte övergångsbestämmelser för IFRS 9 för förväntade
kreditförluster. SEK:s kapitalbas och kapitalrelationer avspeglar redan
effekten av IFRS 9 för förväntade kreditförluster.
96
Års- och hållbarhetsredovisning 2022
Finansiella noter
fortsättning, not 25
Kapitalbuffertar
SEK möter krav på kapitalbuffertar med kärnprimärkapital per den
31 december 2022. Finansinspektionen har inte klassificerat SEK som
en systemviktig bank. Det krav på buffert för systemviktiga institut som
trädde i kraft 1 januari 2016 gäller därför inte för SEK. Kapitalkonserve-
ringsbuffert ingår med 2,5 procent. Det kontracykliska buffertvärdet
för berörda exponeringar inom Sverige höjdes per den 29 september
2022 från 0 procent till 1 procent. Per 31 december 2022 utgör andelen
kapitalkrav för berörda kreditriskexponeringar hänförligt till Sverige
71 procent (68) av totalt berört kapitalkrav oavsett hemvist, en andel
som också är den vikt som appliceras på det svenska buffertvärdet i
beräkningen av SEK:s kontracykliska kapitalbuffert. Den 21 juni 2022
beslutade Finansinspektionen att ytterligare höja det kontracykliska
buffertvärdet till 2 procent, vilket kommer att börja tillämpas från
och med den 22 juni 2023. Buffertvärden beslutade inom andra län-
der kan påverka SEK, men eftersom huvuddelen av SEK:s kapitalkrav
för berörda kreditexponeringar är hänförligt till Sverige är också den
potentiella påverkan begränsad. Per 31 december 2022 bidrog buffert-
värden i andra länder till SEK:s kontracykliska kapitalbuffert med 0,09
procentenheter (0,03).
Bruttosoliditet
Bruttosoliditetsgraden (hävstången) är ett mått som har offentliggjorts
från och med 2015. Ett minimikrav på 3 procent, som beräknas på det
totala exponeringsmåttet. Bruttosoliditetsgraden definieras i CRR som
kvoten mellan primärkapitalet och ett exponeringsmått. I expone-
ringsmåttet ingår tillgångar, dock med särskild behandling för bland
annat derivatposter, samt kreditriskexponeringar utanför balansräk-
ningen vilka viktats med en faktor som beror på typen av expone-
ringen. SEK tillämpar inte övergångsbestämmelser för IFRS 9 för för-
väntade kreditförluster. SEK:s bruttosoliditetsgrad avspeglar redan
effekten av IFRS 9 för förväntade kreditförluster. SEK har en bruttoso-
liditetsgrad som uppgår till 8,4 procent per den 31 december 2022,
som klart överstiger kraven.
Pelare 2-vägledning
Pelare 2-vägledning avser av Finansinspektionen bedömd lämplig nivå
för institutets kapitalbas. Skillnaden mellan den bedömda lämpliga
nivån på kapitalbasen och minimikapitalkravet, Pelare 2-kraven och
det kombinerade buffertkravet beräknas, beslutas och fastställs av
Finansinspektionen i form av en ej bindande rekommendation (så kall-
lad Pelare 2-vägledning). Pelare 2-vägledning omfattar både det risk-
baserade kravet och bruttosoliditetskravet, och ersätter den tidigare
kapitalplaneringsbufferten.
Internt bedömt kapitalbehov
Skr mn
31 dec
2022
31 dec
2021
Kreditrisk
7 202
6 038
Operativ risk
311
225
Marknadsrisk
1 466
1 247
Övriga risker
205
234
Stressbuffert
2 697
1 610
Summa
11 881
9 354
SEK genomför regelbundet en intern kapitalutvärdering, där bolaget
bedömer hur mycket kapital som behövs för att täcka bolagets risker.
Resultatet av SEK:s bedömning av kapitalbehovet presenteras ovan.
Mer information kring den interna kapitalutvärderingsprocessen och
dess metoder finns i avsnittet Risk- och kapitalhantering.
Likviditetstäckningsgrad
Skr mdr, genomsnitt 12 månader
31 dec
2022
31 dec
2021
Totala likvida tillgångar
58,4
56,1
Nettolikviditetsutflöden
1
10,9
10,1
Likviditetsutflöden
25,0
21,2
Likviditetsinflöden
15,7
12,2
Likviditetstäckningskvot
784%
695%
1
Nettolikviditetsutflöden är beräknade som nettot av likviditetsutflöden
och cappade likviditetsinflöden. Cappade likviditetsinflöden är beräk-
nade enligt artikel 425 av CRR (EU 575/2013) och artikel 33 av den av
Kommissionen Delegerade förordningen (EU) 2015/61.
Information om Likviditetstäckningsgraden (LCR) enligt artikel 447 av
CRR (EU 575/2013), beräknad enligt den av kommissionen Delege-
rade förordningen (EU) 2015/61.
Stabil nettofinansieringskvot
Skr mdr
31 dec
2022
31 dec
2021
Tillgänglig stabil finansiering
235,2
245,9
Krav på stabil finansiering
198,2
176,4
Stabil nettofinansieringskvot
119%
139%
Information om stabil nettofinansieringskvot (NSFR) enligt artikel 447
av CRR (EU 575/2013), beräknad enligt kommissionens Delegerade
förordning (EU) 2015/61.
Års- och hållbarhetsredovisning 2022
97
Finansiella noter
Not 26. Riskupplysningar
Innehåll
Kreditrisk
98
Marknadsrisk
107
Likviditetsrisk och finansieringsrisk
110
Operativ risk
113
Hållbarhetsrisk
114
För beskrivning av SEK:s riskhantering se även avsnittet Risk- och kapi-
talhantering.
Konsolideringen av SEK enligt tillsynsregelverken avviker från
den som görs i koncernredovisningen, då någon konsolidering enligt
tillsynsregelverken inte sker eftersom det helägda dotterbolaget,
SEKETT AB, som är det enda bolaget i koncern förutom moderbola-
get, inte är ett finansiellt bolag. Inget dotterbolag är ett institut enligt
CRR:s definition varför dotterbolag inte heller omfattas av tillsynsre-
gelverken på individuell nivå.
Tabellerna över kreditkvaliteten per rad i rapport över finansiell
ställning och tabellen som illustrerar kopplingen mellan rad i rapport
över finansiell ställning och exponeringar enligt CRR visar bokförda
värden. Övriga tabeller visar belopp i enlighet med kapitalkravsberäk-
ningarna, dock utan tillämpning av konverteringsfaktorer.
Kreditrisk
Kreditrisk är risken för fallissemang på en skuld som kan uppstå genom
att en låntagare inte kan göra nödvändiga betalningar. Kreditrisken
delas upp i fallissemangsrisk, koncentrationsrisk och landsrisk, se
avsnittet Risk- och kapitalhantering.
SEK:s kreditrisker begränsas genom ett riskbaserat urval av motpar-
ter och reduceras ytterligare huvudsakligen genom garantier, försäk-
ringar, nettningsavtal och säkerheter.
Riskhantering
Riskpolicy och kreditpolicy
Fundamenten för SEK:s kreditriskhantering är riskpolicyn och kredit-
policyn som utfärdats av styrelsen samt kreditinstruktionen som utfär-
dats av styrelsens kreditutskott. Dessa styrdokument utgör ramverket
för den kreditrisknivå som SEK accepterar, beskriver beslutsordning
och kreditbeslutsmandat och kreditnormen. Underlydande metoddo-
kument tydliggör kreditprocessen, grundläggande principer för limiter
och hantering av problemkrediter.
Kreditnormen är ett centralt begrepp för kreditgivningen inom SEK
och tydliggör en förväntansbild avseende kreditkvalitet. För att en
affärstransaktion ska anses falla inom kreditnormen krävs att propån
uppfyller krav inom följande områden: norm för risknivå och norm för
kreditvillkor.
Bolagets styrelse fastställer en övergripande ram för SEK:s riskhan-
tering i form av policys, riskaptit, kapitalmål (beslutas av bolagsstäm-
man) samt limiter. För kreditrisk definieras ett flertal mått för riskaptit.
SEK:s riskaptit för kreditrisk är låg till moderat, men större än för andra
riskslag. Styrelsen beslutar också om företagets policy för hållbar
finansiering. Alla kreditbeslut ska fattas i enlighet med den av styrel-
sen etablerade beslutsmandatstrukturen för delegerat beslutsfat-
tande. SEK:s kreditbeslutsstruktur och fastställda mandat bygger på en
beslutsstruktur som utgår från dualitetsprincipen, så att en noggrann
analys och bedömning av alla kreditpropåer sker.
Riskreducering
Kreditrisken reduceras genom användande av olika kreditriskskydd, i
form av garantier, nettningsavtal, kreditriskförsäkringar och andra for-
mer av säkerheter.
Garantigivarna, inom framför allt utlåning till exportörernas kunder
är till största delen statliga exportkreditorgan inom OECD där svenska
Exportkreditnämnden (EKN) är den största garantigivaren. Kredit-
risken allokeras till en garantigivare och därför består största delen
av SEK:s garanterade kreditriskexponering av exponering mot statliga
motparter vid rapportering av nettokreditriskexponering. Garantier
erhålls även från finansiella institut och, i mindre utsträckning, icke-
finansiella företag och försäkringsbolag.
Motpartsrisken i derivatkontrakt dokumenteras alltid med ISDA
Master Agreement, vilket också innebär ett nettningsavtal, med stöd
av säkerhetsavtal i form av ett Credit Support Annex (CSA). God-
kända säkerheter under de säkerhetsavtal som SEK ingått består alltid
av likvida medel.
SEK använder sig också av olika typer av säkerheter för att reducera
kreditrisker i viss typ av kreditgivning. Säkerheter är betydelsefulla i
enskilda affärer men har en begränsad påverkan i den totala utlå-
ningsportföljen.
Limitsättning
SEK använder sig av limiter för att begränsa kreditrisker till en bestämd
nivå. Limiter uttrycker den högsta tillåtna exponeringen mot en mot-
part för specifika löptider och för olika typer av exponeringar, exem-
pelvis direktutlåning, garantier, motpartsrisk i derivatkontrakt eller
likviditetsplaceringar. Exponeringar måste rymmas inom de limiter som
är beslutade för berörda motparter. De övergripande limiterna fast-
ställs av styrelsen. Alla limiter omprövas minst en gång per år.
Reserveringsprövning
SEK tillämpar IFRS 9 avseende nedskrivning av finansiella instrument.
Nedskrivningen baseras på en modell för förväntade kreditförluster
(ECL). De tillgångar vars nedskrivningsbehov ska prövas delas in i tre
stadier: stadie 1, stadie 2 och stadie 3. Samtliga exponeringar finns
från början i stadie 1. I stadie 2 återfinns exponeringar där det skett en
väsentlig ökning av kreditrisk och stadie 3 omfattar fallerade expone-
ringar. Nedskrivningar i stadie 3 beräknas genom individuell prövning
utifrån en expertbaserad bedömning. En individuell reserverings-
prövning görs när det finns objektiva omständigheter som tyder på
att den finansiella tillgången kan behöva skrivas ned enligt stadie 3.
Kreditkommittén bereder reserveringsförslag från kreditanalytiker och
kundansvariga, därefter beslutar kreditutskottet om reserveringar. Sty-
relsen fastställer bokslutet och därigenom slutligt även reserveringar.
För mer information om beräkning av förväntade kreditförluster inom
ramen för IFRS 9, se not 1 (h).
Riskmätning
SEK använder, och har tillstånd för, en grundläggande internriskklassi-
ficeringsmetod (IRK-metod) för att mäta kreditrisken i exponeringar
mot en majoritet av SEK:s motparter. Det betyder att SEK för de
exponeringarna använder egna estimat av riskparametern sannolik-
het för fallissemang (PD), vilken per motpart reflekterar den åsatta
interna riskklassen. Övriga riskparametrar, bland andra förlust givet
fallissemang (LGD) och kreditkonverteringsfaktorer (CCF) bestäms av
tillsynsförordningen (CRR). Alla SEK:s motparter ska åsättas en intern
riskklassificering (rating). ESG-faktorer är integrerade i bedömningen
av motpartens kreditvärdighet.
98
Års- och hållbarhetsredovisning 2022
Finansiella noter
fortsättning, not 26
SEK:s tillstånd från Finansinspektionen att använda en grundläggande
IRK-metod omfattar exponeringar mot stater, kommuner, landsting,
multilaterala utvecklingsbanker, företag inklusive försäkringsbolag och
finansiella institut. För vissa exponeringar har SEK av Finansinspektio-
nen medgivits undantag från IRK-metoden. För dessa exponeringar
använder SEK schablonmetoden och extern rating vid beräkning av
riskexponeringsbeloppet (om externa rating saknas erhåller expone-
ringen en riskvikt på 100 procent).
De undantagna exponeringarna, för vilka schablonmetoden i stället
används, är följande (undantagen förutsätter att dessa exponeringar är
av mindre betydelse vad gäller storlek och riskprofil):
•
Exponeringar mot små-och medelstora företag (med en årsomsätt-
ning som inte överstiger EUR 50 miljoner)
•
Exponeringar inom affärsområdet Customer Finance
•
Garantier till förmån för små och medelstora företag
De motparter som i kapitaltäckningen använder extern rating åsätts en
intern rating under IFRS 9.
Motpartrisk i derivatkontrakt
Motpartsrisk i derivatkontrakt, som utgör en form av kreditrisk, uppstår
när derivatinstrument används för att hantera risker. För att begränsa
denna risk ingår SEK sådana transaktioner endast med motparter
med god kreditvärdighet. Ytterligare minskning av risken åstadkoms
genom att SEK ingår ISDA Master-avtal med tillhörande säkerhets-
avtal (CSA-avtal) med sina motparter innan derivatkontrakt ingås.
Dessa bilaterala säkerhetsavtal innebär att en högsta tillåten risknivå
definieras i form av ett tröskelbelopp. ISDA- och CSA-avtal granskas
kontinuerligt för att villkoren vid behov ska kunna omförhandlas. För
motpartsexponeringar som till följd av marknadsvärdesförändringar
överstiger tröskelbelopp under relevant CSA ska reglering ske, så att
motpartsexponeringen sänks till avtalad nivå. SEK monitorerar även
de nya initial margin kraven för icke-clearade OTC-derivat i enlighet
med EU:s förordning om OTC-derivat, centrala motparter och trans-
aktionsregister (EMIR). Vidare, clearas räntederivat med central mot-
part i enlighet med EMIR. SEK mäter exponering mot motpartsrisk med
schablonmetoden (”SA-CCR”) enligt CRR.
Riskövervakning
SEK:s exponeringar analyseras, rapporteras och följs upp regelbundet
avseende riskkoncentrationer i kreditportföljen och kreditkvaliteten
på enskilda kredittagare. Analysen omfattar bland annat (i) storlek på
enskilda engagemang, (ii) geografisk hemvist och (iii) branschtillhörig-
het. Analysen avser såväl direkt exponering som indirekt exponering.
De ovannämnda koncentrationsriskerna beaktas i SEK:s beräkning av
internt bedömt kapitalbehov för kreditrisker, där de bidrar till ett högre
kapitalbehov än minimikapitalkravet. Minimikapitalkravet beaktar inte
koncentrationsrisker vid kapitalkravsberäkningar. För uppföljning och
kontroll av stora exponeringar har SEK definierat interna limiter, som
sätter ytterligare begränsningar på sådana exponeringars storlek utö-
ver vad som anges i tillsynsförordningen (CRR).
Exponeringar som bedöms som problemkrediter, det vill säga sådana
där SEK bedömer att det är hög sannolikhet att åtaganden enligt det
ursprungliga avtalet inte kommer att uppfyllas, analyseras djupare och
mer frekvent. Begreppet problemkrediter omfattar exponeringar med
anstånd, osäkra fordringar, nödlidande exponeringar och fallerade
exponeringar. Avsikten är att i ett tidigt skede identifiera krediter med
en förhöjd risk. Detta för att anpassa exponeringen, minska kreditför-
luster och säkerställa att riskklassificeringen reflekterar risken avse-
ende den specifika motparten.
Kreditportföljen stresstestas regelbundet. Utfallet av scenario-
analyserna och stresstesterna rapporteras till styrelsen och styrelsens
finans- och riskutskott regelbundet. Bolagets risk- och produktklassifi-
cering samt riskestimat utgör en central del av rapporteringen av kredi-
trisk till styrelsen, styrelsens finans- och riskutskott, företagsledningen
samt kreditkommittén. Vd och riskchef informerar styrelsen och sty-
relsens finans- och riskutskott om alla signifikanta ändringar avseende
SEK:s IRK-system. SEK:s IRK-system valideras av den oberoende risk-
funktionen minst årligen.
Riskupplysningar
För en kompletterande och utökad redogörelse av den kreditrisk-
relaterade informationen hänvisas till den separata riskrapporten
”Capital Adequacy and Risk Management (Pillar 3) Report 2022”.
Riskupplysningar kreditrisk
Tabellen på nästa sida visar maximal kreditexponering. Beloppen är
nominella värden utom för likvida medel och derivat som är bokförda
värden. Maximal kreditriskexponering för utlåning till kreditinstitut
och utlåning till allmänheten innefattar avtalad, ej utbetald utlåning
vid årets slut som tas upp till nominellt värde.
Års- och hållbarhetsredovisning 2022
99
Finansiella noter
fortsättning, not 26
31 december 2022
Maximal kreditriskexponering
Skr mn
Tillgångar värderade till
verkligt värde
Upplupet anskaffningsvärde
Likvida medel
–
4 060
Statsskuldsförbindelser/Statsobligationer
15 049
–
Andra räntebärande värdepapper än utlåning
57 226
–
Utlåning dokumenterad som värdepapper
–
54 528
Utlåning till kreditinstitut
–
20 374
Utlåning till allmänheten
–
280 620
Derivat
10 304
–
Summa finansiella tillgångar
82 579
359 582
31 december 2021
Maximal kreditriskexponering
Skr mn
Tillgångar värderade till
verkligt värde
Upplupet anskaffningsvärde
Likvida medel
–
11 128
Statsskuldsförbindelser/Statsobligationer
10 884
–
Andra räntebärande värdepapper än utlåning
45 959
–
Utlåning dokumenterad som värdepapper
–
46 736
Utlåning till kreditinstitut
–
12 891
Utlåning till allmänheten
–
238 599
Derivat
8 419
–
Summa finansiella tillgångar
65 262
309 354
Tabellen nedan visar kreditkvaliteten efter riskavtäckning (netto) per
rad i rapport över finansiell ställning. Beloppen är bokförda värden.
SEK använder sig av garantier och försäkringar som kreditriskskydd.
Kreditkvaliteten på finansiella tillgångar bedöms genom användning av
intern eller extern rating.
31 december 2022
Skr mn
AAA
AA+ till A-
BBB+ till BBB-
BB+ till B-
CCC till D
Bokfört värde
Likvida medel
3 000
1 060
–
–
–
4 060
Statsskuldsförbindelser/Statsobligationer
1 106
13 942
–
–
–
15 048
Andra räntebärande värdepapper än utlåning
29 922
27 222
–
–
–
57 144
Utlåning dokumenterad som värdepapper
3 031
16 949
30 238
4 039
–
54 257
Utlåning till kreditinstitut
6 434
13 115
2 480
116
–
22 145
Utlåning till allmänheten
113 495
27 062
39 597
27 468
115
207 737
Derivat
–
10 257
47
–
–
10 304
Summa finansiella tillgångar
156 988
109 607
72 362
31 623
115
370 695
Avtalade, ej utbetalda krediter
66 058
1 389
5 284
2 638
–
75 369
31 december 2021
Skr mn
AAA
AA+ till A-
BBB+ till BBB-
BB+ till B-
CCC till D
Bokfört värde
Likvida medel
11 128
–
–
–
–
11 128
Statsskuldsförbindelser/Statsobligationer
2 493
8 379
–
–
–
10 872
Andra räntebärande värdepapper än utlåning
23 669
21 412
–
800
–
45 881
Utlåning dokumenterad som värdepapper
2 982
10 783
3 365
29 448
–
46 578
Utlåning till kreditinstitut
4 122
14 573
115
1 965
–
20 775
Utlåning till allmänheten
101 245
20 206
20 983
37 758
96
180 288
Derivat
–
7 427
992
–
8 419
Summa finansiella tillgångar
145 639
82 780
24 463
70 963
96
323 941
Avtalade, ej utbetalda krediter
48 633
852
1 423
2 963
–
53 871
100
Års- och hållbarhetsredovisning 2022
Finansiella noter
fortsättning, not 26
Tabellen nedan illustrerar kopplingen mellan rad i rapport över finansiell ställning och nettoexponeringar enligt CRR.
31 december 2022
Skr mdr
Bokfört
värde
Justering till
bokfört värde från
exponering
Stater
Kom-
muner
Multilaterala
utvecklings-
banker
Offentliga
organ
Finansiella
institut
Företag
Likvida medel
4,1
–
3,0
–
–
–
1,1
0,0
Statsskuldsförbindelser/
Statsobligationer
15,0
–
15,0
–
–
–
–
–
Andra räntebärande
värdepapper än utlåning
57,1
-0,1
15,0
20,2
5,3
2,1
14,6
–
Utlåning dokumenterad
som värdepapper
54,3
-0,2
3,0
–
–
–
–
51,5
Utlåning till kreditinstitut inklusive
likvida medel
1
22,1
10,7
5,9
1,5
–
–
3,3
0,7
Utlåning till allmänheten
207,7
-1,3
120,2
0,7
0,8
–
7,1
80,2
Derivat
10,3
3,9
–
–
–
–
6,4
0,0
Övriga tillgångar
0,3
0,3
–
–
–
–
–
–
Summa finansiella tillgångar
370,9
13,3
162,1
22,4
6,1
2,1
32,5
132,4
Eventualförpliktelser och åtaganden
2
80,3
-0,3
65,2
0,9
0,4
–
1,1
13,0
Totalt
451,2
13,0
227,3
23,3
6,5
2,1
33,6
145,4
31 december 2021
Skr mdr
Bokfört
värde
Justering till
bokfört värde från
exponering
Stater
Kom-
muner
Multilaterala
utvecklings-
banker
Offentliga
organ
Finansiella
institut
Företag
Likvida medel
11,1
0,1
2,0
0,0
0,0
0,0
9,0
0,0
Statsskuldsförbindelser/
Statsobligationer
10,9
0,0
10,9
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
Andra räntebärande
värdepapper än utlåning
45,9
4,6
6,7
11,6
2,6
5,4
11,9
3,1
Utlåning dokumenterad
som värdepapper
46,6
-0,1
3,0
0,0
0,0
0,0
0,0
43,7
Utlåning till kreditinstitut inklusive
likvida medel
1
20,8
11,6
3,6
2,4
0,0
0,0
2,5
0,7
Utlåning till allmänheten
180,3
-1,0
109,9
0,3
0,4
0,0
5,5
65,2
Derivat
8,4
2,4
0,0
0,0
0,0
0,0
6,0
0,0
Övriga tillgångar
7,5
7,5
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
Summa finansiella tillgångar
331,5
25,1
136,1
14,3
3,0
5,4
34,9
112,7
Eventualförpliktelser och åtaganden
2
60,1
-6,0
49,4
1,0
0,0
0,0
6,3
9,4
Totalt
391,6
19,1
185,5
15,3
3,0
5,4
41,2
122,1
1
Skr 10,7 miljarder (10,4) av det bokförda värdet för Utlåning till kreditinstitut utgörs av kontantsäkerheter enligt säkerhetsavtal för derivatkontrakt.
2 Består av eventualförpliktelser och åtaganden förutom kontantsäkerheter.
Derivatexponering efter nettning under gällande ISDA Master-avtal
i enlighet med CRR-regelverkets hantering av motpartsrisk i derivat-
kontrakt uppgår till Skr 6,4 miljarder (6,0).
Års- och hållbarhetsredovisning 2022
101
Finansiella noter
fortsättning, not 26
Totala kreditexponeringar i koncernen
Nettoexponeringar redovisas efter beaktande av effekter av kredi-
triskskydd. Bruttoexponeringar redovisas utan beaktande av effekter
av kreditriskskydd. Beloppen är i enlighet med kapitalkravsberäk-
ningarna, dock utan tillämpning av konverteringsfaktorer, enligt den
interna riskuppföljningen. I tabeller som visar exponeringars geogra-
fiska fördelning redovisas Nordamerika exklusive Centralamerika.
Totala nettoexponeringar
Skr mdr
Räntebärande värdepapper
och
utlåning
Avtalad ej utbetald utlåning,
derivat, m m
Total
31 dec 2022
31 dec 2021
31 dec 2022
31 dec 2021
31 dec 2022
31 dec 2021
Exponeringsklass
Belopp
%
Belopp
%
Belopp
%
Belopp
%
Belopp
%
Belopp
%
Stater
162,3
46,2
136,1
44,4
65,0
75,0
49,4
74,8
227,3
51,9
185,5
49,8
Kommuner
22,5
6,4
14,3
4,7
0,8
0,9
1,0
1,5
23,3
5,3
15,3
4,1
Multilaterala
utvecklingsbanker
6,1
1,7
3,0
1,0
0,4
0,5
–
–
6,5
1,5
3,0
0,8
Offentliga organ
2,1
0,6
5,4
1,7
–
–
–
–
2,1
0,5
5,4
1,4
Finansiella institut
26,1
7,4
34,9
11,4
7,5
8,6
6,3
9,5
33,6
7,6
41,2
11,1
Företag
132,4
37,7
112,7
36,8
13,0
15,0
9,4
14,2
145,4
33,2
122,1
32,8
Totalt
351,5
100,0
306,4
100,0
86,7
100,0
66,1
100,0
438,2
100,0
372,5
100,0
Kreditexponeringars geografiska fördelning
Bruttoexponeringars geografiska fördelning per exponeringsklass
31 december 2022
Skr mdr
Mellanöstern/
Afrika/Turkiet
Asien
utöver
Japan
Japan
Nord-
amerika
Latin-
amerika
Sverige
Västeuropa
utöver
Sverige
Central- och
Östeuropa
Totalt
Stater
27,7
3,2
2,4
–
42,5
6,7
24,2
–
106,7
Kommuner
1,5
–
–
–
–
16,3
4,1
–
21,9
Multilaterala
utvecklingsbanker
–
0,3
–
1,1
–
–
3,9
–
5,3
Offentliga organ
–
–
–
–
–
–
2,1
–
2,1
Finansiella institut
–
–
0,0
0,8
–
16,4
10,0
6,8
34,0
Företag
18,2
3,9
–
75,8
12,5
118,4
35,8
3,6
268,2
Summa
47,4
7,4
2,4
77,7
55,0
157,8
80,1
10,4
438,2
31 december 2021
Skr mdr
Mellanöstern/
Afrika/Turkiet
Asien
utöver
Japan
Japan
Nord-
amerika
Latin-
amerika
Sverige
Västeuropa
utöver
Sverige
Central- och
Östeuropa
Totalt
Stater
25,9
3,3
1,9
1,3
42,2
6,6
10,1
–
91,3
Kommuner
1,6
–
–
–
–
10,4
0,0
–
12,0
Multilaterala
utvecklingsbanker
–
–
–
–
–
–
2,6
–
2,6
Offentliga organ
–
–
–
–
–
–
5,4
–
5,4
Finansiella institut
–
–
2,3
3,9
–
17,5
15,3
0,1
39,1
Företag
13,2
4,4
1,2
56,5
8,8
99,8
34,0
4,2
222,1
Summa
40,7
7,7
5,4
61,7
51,0
134,3
67,4
4,3
372,5
102
Års- och hållbarhetsredovisning 2022
Finansiella noter
fortsättning, not 26
Nettoexponeringars geografiska fördelning per exponeringsklass
31 december 2022
Skr mdr
Mellanöstern/
Afrika/Turkiet
Asien
utöver
Japan
Japan
Nord-
amerika
Latin-
amerika
Sverige
Västeuropa
utöver
Sverige
Central- och
Östeuropa
Totalt
Stater
0,0
0,3
2,4
0,8
–
191,3
30,3
2,2
227,3
Kommuner
–
–
–
–
–
19,2
4,1
–
23,3
Multilaterala
utvecklingsbanker
–
0,3
–
1,1
–
–
5,1
–
6,5
Offentliga organ
–
–
–
–
–
–
2,1
–
2,1
Finansiella institut
0,1
–
0,2
1,3
–
16,0
15,9
0,1
33,6
Företag
0,2
1,0
1,3
6,5
3,8
97,0
34,4
1,2
145,4
Summa
0,3
1,6
3,9
9,7
3,8
323,5
91,9
3,5
438,2
31 december 2021
Skr mdr
Mellanöstern/
Afrika/Turkiet
Asien
utöver
Japan
Japan
Nord-
amerika
Latin-
amerika
Sverige
Västeuropa
utöver
Sverige
Central- och
Östeuropa
Totalt
Stater
–
0,4
2,0
2,0
–
161,5
17,0
2,6
185,5
Kommuner
–
–
–
–
–
15,3
0,0
–
15,3
Multilaterala
utvecklingsbanker
–
–
–
–
–
–
3,0
–
3,0
Offentliga organ
–
–
–
–
–
–
5,4
–
5,4
Finansiella institut
0,0
–
2,4
4,9
–
15,1
18,6
0,2
41,2
Företag
1,4
1,2
3,3
5,7
3,3
82,7
23,1
1,4
122,1
Summa
1,4
1,6
7,7
12,6
3,3
274,6
67,1
4,2
372,5
Års- och hållbarhetsredovisning 2022
103
Finansiella noter
fortsättning, not 26
Effekten av kreditriskskydd per exponeringsklass och typ av skydd
Tabellen nedan redovisar utifrån bruttoexponeringarnas exponerings-
klass en uppdelning utifrån om beloppen omfattas eller inte omfattas
av kreditriskskydd som medräknats i kapitaltäckningsberäkningarna.
Kreditförsäkringar utfärdade av försäkringsbolag räknas därvid som
garantier. Skyddade belopp har delats upp efter skyddsutfärdarens
exponeringsklass och typ av skydd. Tabellerna visar därmed vilka typer
av skydd som omvandlar bruttoexponeringar till nettoexponeringar.
Effekten av kreditriskskydd
Bruttoexponeringar per exponeringsklass
31 december 2022
Skr mdr
Stater
Kommuner
Multilaterala
utvecklings-
banker
Offentliga
organ
Finansiella
institut
Företag
Totalt
varav
föremål för
nedskrivnings-
krav IFRS9
1
Belopp relaterade till skydd utfärdade av:
Stater
72,7
1,5
–
–
8,2
113,1
195,5
195,5
varav garantier från Exportkreditnämnden
72,3
1,5
–
–
6,7
101,3
181,8
181,8
varav garantier från övriga
exportkreditorgan
0,4
–
–
–
–
6,8
7,2
7,2
varav övriga garantier
–
–
–
–
1,5
5,0
6,5
6,5
Kommuner
–
–
–
–
–
1,3
1,3
1,3
Multilaterala utvecklingsbanker
–
–
–
–
–
1,2
1,2
1,2
Finansiella institut
0,1
–
–
–
–
7,7
7,8
7,8
varav kreditderivat
–
–
–
–
–
–
–
–
varav garantier
0,1
–
–
–
–
7,7
7,8
7,8
Företag
0,6
–
–
–
–
14,3
14,9
14,9
varav kreditförsäkringar från
försäkringsbolag
0,6
–
–
–
–
11,5
12,1
12,1
varav övriga garantier
–
–
–
–
–
2,8
2,8
2,8
Summa skyddade exponeringar
73,4
1,5
–
–
8,2
137,6
220,7
220,7
Ej skyddade exponeringar
2
33,3
20,4
5,3
2,1
25,8
130,6
217,5
145,3
Totalt
106,7
21,9
5,3
2,1
34,0
268,2
438,2
366,0
31 december 2021
Skr mdr
Stater
Kommuner
Multilaterala
utvecklings-
banker
Offentliga
organ
Finansiella
institut
Företag
Totalt
varav
föremål för
nedskrivnings-
krav IFRS9
1
Belopp relaterade till skydd utfärdade av:
Stater
70,9
1,6
–
–
–
93,1
165,6
165,6
varav garantier från Exportkreditnämnden
70,4
1,6
–
–
–
82,6
154,6
154,6
varav garantier från övriga
exportkreditorgan
–
–
–
–
–
7,5
7,5
7,5
varav övriga garantier
0,5
–
–
–
–
3,0
3,5
3,5
Kommuner
–
–
–
–
2,4
1,2
3,6
3,6
Multilaterala utvecklingsbanker
–
–
–
–
–
0,4
0,4
0,4
Finansiella institut
0,1
–
–
–
0,1
5,6
5,8
5,8
varav kreditderivat
–
–
–
–
–
–
–
–
varav garantier
0,1
–
–
–
0,1
5,6
5,8
5,8
Företag
0,3
–
–
–
–
4,9
5,2
5,2
varav kreditförsäkringar från
försäkringsbolag
–
–
–
–
–
0,7
0,7
0,7
varav övriga garantier
0,3
–
–
–
–
4,2
4,5
4,5
Summa skyddade exponeringar
71,3
1,6
–
–
2,5
105,2
180,6
180,6
Ej skyddade exponeringar
2
20,0
10,4
2,6
5,4
36,6
116,9
191,9
124,3
Totalt
91,3
12,0
2,6
5,4
39,1
222,1
372,5
304,9
1
Tillgångar värderade till upplupet anskaffningsvärde, vilka är föremål för nedskrivningskraven i IFRS 9.
2 Exponeringar där skyddsutfärdaren tillhör samma koncern som motparten i den ej skyddade exponeringen har hänförts till ”Ej skyddade exponeringar”.
Beloppen för dessa är för företag Skr 24,5 miljarder (22,8), för finansiella institut 0,0 miljarder (0,0) respektive för stater Skr 0,0 miljarder (0,0).
104
Års- och hållbarhetsredovisning 2022
Finansiella noter
fortsättning, not 26
Bruttoexponeringar i Europa, exklusive Sverige, per exponeringsklass
31 december 2022
Skr mdr
Stater
Kommuner
Multilaterala
utvecklingsbanker
Offentliga
organ
Finansiella
institut
Företag
Totalt
Finland
0,0
4,1
–
–
0,2
9,3
13,6
Storbritannien
4,1
–
–
–
0,2
8,0
12,3
Tyskland
7,3
–
–
2,1
0,6
0,1
10,1
Frankrike
5,6
–
–
–
2,5
1,9
10,0
Polen
–
–
–
–
6,7
2,4
9,1
Norge
–
–
–
–
0,1
6,6
6,7
Österrike
5,9
–
–
–
–
–
5,9
Danmark
0,6
–
–
–
2,6
2,1
5,3
Spanien
–
–
–
–
0,8
3,3
4,1
Nederländerna
0,6
–
–
–
2,8
0,6
4,0
Luxemburg
–
–
3,8
–
0,0
–
3,8
Italien
–
–
–
–
–
2,0
2,0
Portugal
–
–
–
–
–
1,0
1,0
Irland
–
–
–
–
0,3
0,3
0,6
Serbien
–
–
–
–
–
0,5
0,5
Belgien
–
–
–
–
–
0,5
0,5
Litauen
–
–
–
–
–
0,2
0,2
Tjeckien
–
–
–
–
–
0,2
0,2
Ryssland
–
–
–
–
–
0,1
0,1
Estland
–
–
–
–
–
0,1
0,1
Lettland
–
–
–
–
0,1
–
0,1
Island
–
–
–
–
–
0,1
0,1
Slovakien
–
–
–
–
–
0,1
0,1
Summa
24,1
4,1
3,8
2,1
16,9
39,4
90,4
31 december 2021
Skr mdr
Stater
Kommuner
Multilaterala
utvecklingsbanker
Offentliga
organ
Finansiella
institut
Företag
Totalt
Finland
1,0
0,0
–
–
0,3
9,0
10,3
Storbritannien
–
–
–
–
2,0
7,4
9,4
Tyskland
3,1
–
–
5,2
0,3
0,2
8,8
Norge
–
–
–
–
1,9
4,7
6,6
Österrike
4,3
–
–
–
1,8
–
6,1
Danmark
–
–
–
0,2
3,1
1,8
5,1
Spanien
–
–
–
–
0,5
4,5
5,0
Nederländerna
–
–
–
–
3,3
0,6
3,9
Frankrike
–
–
–
–
2,0
1,8
3,8
Luxemburg
0,6
–
2,6
–
–
–
3,2
Polen
–
–
–
–
–
2,8
2,8
Italien
–
–
–
–
0,0
2,4
2,4
Belgien
1,2
–
–
–
–
0,3
1,5
Portugal
–
–
–
–
–
0,9
0,9
Irland
–
–
–
–
0,1
0,3
0,4
Serbien
–
–
–
–
–
0,4
0,4
Litauen
–
–
–
–
–
0,3
0,3
Ryssland
–
–
–
–
–
0,2
0,2
Tjeckien
–
–
–
–
–
0,2
0,2
Estland
–
–
–
–
–
0,1
0,1
Island
–
–
–
–
–
0,1
0,1
Lettland
–
–
–
–
0,1
–
0,1
Slovakien
–
–
–
–
–
0,1
0,1
Summa
10,2
0,0
2,6
5,4
15,4
38,1
71,7
Års- och hållbarhetsredovisning 2022
105
Finansiella noter
fortsättning, not 26
Nettoexponeringar i Europa, exklusive Sverige, per exponeringsklass
31 december 2022
Skr mdr
Stater
Kommuner
Multilaterala
utvecklingsbanker
Offentliga
organ
Finansiella
institut
Företag
Totalt
Frankrike
8,9
–
–
–
3,4
3,9
16,2
Tyskland
7,9
–
–
2,1
1,8
1,3
13,1
Finland
0,7
4,1
–
–
0,3
6,5
11,6
Luxemburg
–
–
5,1
–
0,0
5,5
10,6
Storbritannien
4,1
–
–
–
2,0
4,4
10,5
Österrike
5,9
–
–
–
–
–
5,9
Danmark
1,4
–
–
–
2,6
1,6
5,6
Norge
0,6
–
–
–
0,1
4,7
5,4
Nederländerna
0,8
–
–
–
2,9
0,3
4,0
Belgien
–
–
–
–
0,9
2,3
3,2
Polen
2,2
–
–
–
–
0,1
2,3
Spanien
–
–
–
–
1,6
0,7
2,3
Irland
–
–
–
–
0,1
1,4
1,5
Portugal
–
–
–
–
–
1,0
1,0
Schweiz
–
–
–
–
0,1
0,5
0,6
Serbien
–
–
–
–
–
0,5
0,5
Litauen
–
–
–
–
–
0,2
0,2
Italien
–
–
–
–
–
0,2
0,2
Tjeckien
–
–
–
–
–
0,2
0,2
Estland
–
–
–
–
–
0,1
0,1
Lettland
–
–
–
–
0,1
–
0,1
Island
–
–
–
–
–
0,1
0,1
Slovakien
–
–
–
–
–
0,1
0,1
Total
32,5
4,1
5,1
2,1
15,9
35,6
95.3
31 december 2021
Skr mdr
Stater
Kommuner
Multilaterala
utvecklingsbanker
Offentliga
organ
Finansiella
institut
Företag
Totalt
Tyskland
3,7
–
–
5,2
1,1
0,3
10,3
Finland
1,5
0,0
–
–
0,4
6,3
8,2
Frankrike
4,5
–
–
–
1,9
1,4
7,8
Storbritannien
0,0
–
–
–
3,0
4,0
7,0
Norge
0,6
–
–
–
1,9
4,3
6,8
Österrike
4,3
–
–
–
1,7
–
6,0
Danmark
0,2
–
–
0,2
3,2
1,8
5,4
Luxemburg
0,7
–
3,0
–
–
0,6
4,3
Nederländerna
0,3
–
–
–
3,4
0,3
4,0
Belgien
1,2
–
–
–
0,8
0,9
2,9
Polen
2,6
–
–
–
–
0,2
2,8
Spanien
–
–
–
–
1,3
1,0
2,3
Portugal
–
–
–
–
–
1,0
1,0
Irland
–
–
–
–
–
0,6
0,6
Serbien
–
–
–
–
–
0,4
0,4
Schweiz
–
–
–
–
0,0
0,4
0,4
Litauen
–
–
–
–
–
0,3
0,3
Tjeckien
–
–
–
–
–
0,2
0,2
Estland
–
–
–
–
–
0,1
0,1
Island
–
–
–
–
–
0,1
0,1
Italien
–
–
–
–
0,0
0,1
0,1
Lettland
–
–
–
–
0,1
–
0,1
Slovakien
–
–
–
–
–
0,1
0,1
Total
19,6
0,0
3,0
5,4
18,8
24,4
71,2
106
Års- och hållbarhetsredovisning 2022
Finansiella noter
fortsättning, not 26
Företagsexponeringar fördelade efter bransch
1
31 december 2022
31 december 2021
Skr mdr
Bruttoexponering
Nettoexponering
Bruttoexponering
Nettoexponering
IT och telekommunikation
94,6
16,6
76,2
14,8
Industri
62,4
49,6
44,7
41,6
Konsumentvaror
32,7
26,4
32,3
27,5
El, vatten och gas
30,7
14,7
19,5
9,2
Råvaror
27,4
15,8
23,4
16,1
Finans
13,3
19,1
21,8
10,1
Energi
4,1
0,7
1,2
0,1
Hälsovård
2,8
2,3
2,8
2,5
Övrigt
0,2
0,2
0,2
0,2
Summa
268,2
145,4
222,1
122,1
1
I enlighet med rapporteringsstandard (GICS).
Marknadsrisk
Marknadsrisk är risken för förlust eller förändringar i den framtida
intjäningen på grund av förändringar i t.ex. räntor, valutakurser, råva-
rupriser eller aktiepriser. En distinktion ska göras mellan marknadsrisk
i icke-marknadsvärderade tillgångar och skulder och tillgångar och
skulder till verkligt värde. Marknadsrisk inkluderar prisrisk i samband
med försäljning av tillgång eller stängning av exponering.
Riskhantering
SEK:s styrelse fastställer riskaptit och strategi för hantering av mark-
nadsrisk vilka ger övergripande gränser för företaget att verka inom.
Därutöver fastställer vd instruktioner som reglerar SEK:s hantering av
marknadsrisker. Riskchefen beslutar om metoder för hur marknadsris-
ker ska beräknas och föreslår ändringar i limitstruktur i samband med
översyn av riskaptit och limiter. Marknadsrisk hanteras operativt av tre-
asuryfunktionen. SEK:s riskaptit för marknadsrisk är låg, och bolagets
strategi för att hantera marknadsrisk syftar till att säkerställa ett stabilt
räntenetto.
SEK har endast bankbok och avsikten är att hålla tillgångar och
skulder till förfall. Bolaget lånar upp medel genom att emittera obli-
gationer eller andra skuldebrev som, oavsett marknadsriskexpone-
ringar, säkras via derivat till rörlig ränta. Upplånade medel ska användas
antingen direkt till utlåning, främst till rörlig ränta alternativt via derivat
till rörlig ränta, eller för att säkerställa att SEK har tillräcklig likviditet
i form av likviditetsreserv och likviditetsplaceringar. Tillgänglig finan-
siering matchar durationen i utlåningen och likviditetsplaceringarnas
förfalloprofil anpassas för att säkerställa att tillgängliga medel finns för
avtalade men ännu ej utbetalda krediter.
Orealiserade värdeförändringar i SEK:s tillgångar och skulder vär-
derade till verkligt värde påverkar både resultat och kapitalbas. SEK:s
största nettoexponeringar är mot ränterisker, basisrisker och kre-
ditspreadrisker. Dessa hanteras genom fastställda limiter och daglig
limituppföljning. Ränte- och valutarisk exklusive orealiserade värde-
förändringar hålls på en låg nivå genom att matcha tillgångar och skul-
der eller genom användning av derivat. Därutöver växlas regelbundet
upparbetade vinster och förluster i utländsk valuta till svenska kronor.
Marknadsriskexponeringar mäts och rapporteras dagligen till vd
och till styrelsens finans- och riskutskott vid deras ordinarie samman-
träden. Limitöverträdelser eskaleras utan dröjsmål till vd och till styrel-
sens finans- och riskutskott.
Riskmätning
Nedan följer en övergripande redogörelse för hur SEK internt mäter
marknadsrisk. Staten ersätter SEK för alla räntedifferenser, upplånings-
kostnader och nettovalutakursförluster inom CIRR-systemet, se not 1.
CIRR-systemet rapporteras därför separat.
Räntenettorisk
Räntenettorisk uppkommer genom obalanser mellan räntebärande
tillgångar och skulder i form av volym och räntebindningstid, samt i
de fall upp- respektive utlåning inte är valutamatchade och matchning
hanteras genom användning av derivat. SEK:s primära mått för ränte-
nettorisk mäts genom att stressa räntor 100 baspunkter och valutaba-
sisspreadar 20 baspunkter över den kommande 12-månadersperioden.
Exponeringen uppgick vid utgången av 2022 till Skr 201 miljoner (200).
Value-at-Risk och stressad Value-at-Risk
SEK:s primära mått på marknadsrisk avseende orealiserade värdeför-
ändringar är stressad Value-at-Risk (sVaR). Value-at-Risk (VaR) är ett
statistiskt marknadsriskmått som uppskattar riskerad förlust med en
viss sannolikhet. För en given tidshorisont och konfidensnivå anger
VaR det tröskelvärde som förlusten inte kommer att överstiga till
följd av förändringar på de finansiella marknaderna. SEK använder
historisk simulering som VaR-modell med en tidshorisont på en dag,
där historiska marknadsrörelser från de två senaste åren appliceras på
dagens innehav för att simulera möjliga utfall av värdeförändringar.
De marknadsparametrar som inkluderas som riskfaktorer är räntor,
basisspreadar, kreditspreadar, valutor, aktier, aktieindex, råvaruindex
samt volatiliteter för swaptioner, cap/floor, aktier, råvaruindex och
valutor. Beräkningen av VaR sker för hela portföljen samt separat för
likviditetsportföljen.
Stressad VaR (sVaR) beräknas med samma uppsättning riskfaktorer
och metod som VaR, men där ett mer stressat scenariofönster väljs.
Stressad VaR mäts med 99 procent konfidensnivå och exponeringen
för totalportföljen för positioner som påverkar kapitalbasen uppgick
vid utgången av 2022 till Skr 83 miljoner (124). De drivande riskfakto-
rerna för sVaR är primärt basisspreadar och räntor.
Kompletterande stresstester
SEK utför regelbundet stresstester genom att tillämpa observerade
rörelser i marknadsfaktorer (historiska scenarier) liksom möjliga fram-
tida rörelser (hypotetiska eller framåtblickande scenarier). De hypo-
tetiska scenarierna inkluderar bland annat räntechocker och omvända
stresstester. Denna typ av analys ger ledningen en uppfattning om den
potentiella effekten på SEK:s verksamhet utifrån betydande rörelser i
riskfaktorer eller bredare marknadsscenarier samt säkerställer även att
riskmätningen fortlöpande är effektiv.
Riskspecifika mått
Räntenettorisk, VaR, sVaR och stresstester kompletteras med riskspe-
cifika mått avseende bland annat ränterisk, spreadrisk och valutarisk.
Dessa beskrivs ytterligare i tabellen på nästa sida.
Års- och hållbarhetsredovisning 2022
107
Finansiella noter
fortsättning, not 26
Marknadsrisk typ
Definition
Riskprofil
Ränterisk för
förändringar av
ekonomiskt
värde (EVE)
Ränterisk för förändring av ekonomiskt värde beräknas
dels genom ett 100 baspunkters parallellskifte av alla
räntekurvor, dels genom vridningar av räntekurvan.
Risken är hänförlig till SEK:s totala verksamhetsprofil, särskilt obalans
mellan räntebärande tillgångar och skulder i form av volym och
räntebindningstid. Riskmåtten fångar den långsiktiga effekten av
ränteförändringar.
Kreditspreadrisk
i tillgångar
Kreditspreadrisk i tillgångar beräknas som möjlig påver-
kan på SEK:s kapitalbas, i form av orealiserat resultat,
till följd av ett 100 baspunkters skift i kreditspreadar för
de tillgångar som redovisas till verkligt värde.
Risken är hänförlig till SEK:s likviditetsportfölj.
Kreditspreadrisk
i egen skuld
Kreditspreadrisk i egen skuld visar möjlig påverkan
på SEK:s eget kapital, i form av orealiserat resul-
tat, då samtliga SEK:s kreditspreadar skiftats med
20
baspunkter.
Risken är hänförlig till SEK:s strukturerade skuld vilken är värderad till
verkligt värde.
Valutabasis-
spreadrisk
Valutabasisspreadrisk mäter möjlig påverkan på SEK:s
kapitalbas, i form av orealiserat resultat, då samtliga
valutabasisspreadar skiftats med 20 baspunkter.
Risken är hänförlig till valutabasisswappar som SEK använder sig av
för att säkra valutarisk i portföljen.
Valutarisk
Risken mäts som värdeförändringen av alla valutaposi-
tioner exklusive orealiserade värdeförändringar vid en
antagen förändring av valutakursen mellan respektive
valuta och svenska kronor med tio procentenheter.
Valutapositionen uppkommer till största delen löpande till följd av
skillnaden mellan intäkter och kostnader i utländsk valuta.
Tenorbasis-
spreadrisk
Tenorbasisspreadrisk mäter påverkan på SEK:s ekono-
miska värde till följd av skiften med tio baspunkter av
räntekurvor med olika tenor som bas.
Risken är hänförlig till upp- och utlåning med en månads eller sex
månaders ränteomsättningsperiod som inte swappas till tre månaders
ränteomsättningsperiod.
Övriga risker
(aktierisk, råvarurisk,
volatilitetsrisk)
Aktierisk, aktievolatilitetsrisk, FX-volatilitetsrisk, råvaru-
risk, råvaruvolatilitetsrisk och räntevolatilitetsrisk mäter
orealiserade värdeförändringar och beräknas med hjälp
av stresstester av underliggande index och volatiliteter.
SEK:s räntevolatilitetsrisk är primärt hänförlig till räntegolv i utlånings-
transaktioner, medan bolagets aktie- och råvarurisker samt FX-vola-
tilitetsrisker endast uppkommer i den strukturerade upplåningen.
Resultatpåverkan uppkommer trots att samtliga strukturerade kassa-
flöden matchas i en säkrande swap. Dessa risker är låga och uppstår
då värderingen av obligationen tar hänsyn till SEK:s egen kreditspread
medan swappen inte påverkas av den.
108
Års- och hållbarhetsredovisning 2022
Finansiella noter
fortsättning, not 26
Riskövervakning
Marknadsrisker mäts, analyseras och rapporteras till bolagets ledning
på daglig basis. Eventuella limitöverträdelser eskaleras omgående och
hanteras enligt dokumenterade instruktioner. Månadsvis sker även en
mer omfattande analys av hur marknader och risker utvecklats under
perioden kompletterad med stresstester.
Riskupplysningar
För en kompletterande och utökad redogörelse av den marknads-
risk-relaterade informationen hänvisas till den separata riskrapporten
”Capital Adequacy and Risk Management (Pillar 3) Report 2022”.
Värdeförändring om marknadsräntan stiger med en procentenhet
Inverkan på värdet av tillgångar och skulder, inklusive derivat, om marknadsräntorna stiger med en procentenhet (+1 procent).
2022
2021
Skr mn
Totalt
varav finansiella instrument
värderade till verkligt värde
via resultat
Totalt
varav finansiella instrument
värderade till verkligt värde
via resultat
Utländsk valuta
-101
167
-268
162
Svenska kronor
-351
18
-109
121
Summa
-452
185
-377
283
Värdeförändring om marknadsräntan sjunker med en procentenhet
Inverkan på värdet av tillgångar och skulder, inklusive derivat, om marknadsräntorna sjunker med en procentenhet (-1 procent).
2022
2021
Skr mn
Total
varav finansiella instrument
värderade till verkligt värde
via resultat
Total
varav finansiella instrument
värderade till verkligt värde
via resultat
Utländsk valuta
129
-179
579
-165
Svenska kronor
437
-15
256
-115
Summa
566
-194
835
-280
Tillgångar, skulder och derivat denominerade i utländsk valuta
Tillgångar, skulder och derivat som är denominerade i utländsk valuta,
det vill säga andra valutor än svenska kronor har omräknats till svenska
kronor med användning av de valutakurser som gällde vid årets slut.
Tabellen nedan visar, för de valutor som representerar de största
andelarna av koncernens nettotillgångar och nettoskulder i balans-
räkningen, valutakurs (uttryckt i svenska kronor per enhet), andel av
den totala volymen tillgångar och skulder denominerade i respektive
valuta samt valutapositioner vid årets slut (nettot av balansräkningens
alla tillgångar och skulder). Beloppen är bokförda värden.
31 december 2022
31 december 2021
Valuta
Växelkurs
Andel vid
årets slut (%)
Valutapositioner vid
årets slut (Skr mn)
Växelkurs
Andel vid
årets slut (%)
Valutapositioner vid
årets slut (Skr mn)
EUR
11,1122
1
-178
10,2431
1
-242
USD
10,4055
1
-133
9,0356
0
-50
JPY
0,0788
0
24
0,0785
0
9
GBP
12,5567
0
-63
12,2119
0
-51
MXN
0,5360
1
-121
0,4408
1
-105
THB
0,3011
0
3
0,2709
0
-4
Övriga
–
0
107
–
0
-19
Summa valutaposition
3
-361
2
-462
Års- och hållbarhetsredovisning 2022
109
Finansiella noter
fortsättning, not 26
I enlighet med SEK:s strategi för riskhantering säkras inte valutapositio-
ner hänförliga till orealiserade värdeförändringar. Vid årets slut upp-
gick valutapositioner exklusive orealiserade värdeförändringar till Skr
13 miljoner (5). Tillgångar och skulder som är denominerade i utländsk
valuta ingår i de totala volymerna av tillgångar och skulder med föl-
jande belopp.
Skr mn
31 december
2022
31 december
2021
Totalt tillgångar
375 474
333 647
varav denominerade
i utländsk valuta
291 952
262 056
Totalt skulder
353 899
312 839
varav denominerade
i utländsk valuta
292 313
262 518
Likviditetsrisk och finansieringsrisk
Likviditets- och refinansieringsrisk är risken att bolaget, inom en defi-
nierad tidsperiod, inte kan refinansiera sina existerande tillgångar eller
är oförmöget att möta behov av likvida medel. Likviditetsrisk inne-
fattar även risken att bolaget tvingas låna till ofördelaktig ränta eller
måste sälja tillgångar till ofördelaktigt pris för att kunna fullföra sina
betalningsåtaganden. Likviditetsrisk omfattar (re)finansieringsrisk och
marknadslikviditetsrisk.
Riskhantering
SEK:s styrelse har det övergripande ansvaret för likviditets- och
finansieringsrisker och fastställer styrdokument för likviditetsrisk-
hantering, vidare fastställer vd instruktion för den löpande operativa
hanteringen. Likviditetsrisk hanteras operativt av treasuryfunktionen.
Likviditets- och finansieringsrisk mäts regelbundet och rapporteras till
affärsansvariga, företagsledningen, vd, samt styrelsen och dess utskott.
SEK:s riskaptit för både operationell och strukturell likviditetsrisk är låg
och SEK:s övergripande strategi är att reducera de likviditetsrisker som
kommer av SEK:s affärsstrategi.
SEK har en låg tolerans för långsiktig strukturell likviditetsrisk och
finansiering ska finnas tillgänglig över hela löptiden för samtliga kredit-
åtaganden, avseende såväl utestående som avtalade, ännu ej utbetalda
krediter. Bolaget inkluderar låneramen från Riksgälden som tillgänglig
finansiering. För information om låneramen, se not 27.
Upplånade medel, vilka ännu inte betalats ut i form av krediter, pla-
ceras i räntebärande värdepapper, så kallade likviditetsplaceringar.
Hanteringen av likviditetsplaceringar regleras i Finansierings- och lik-
viditetsstrategin, vilken fastställs av styrelsens finans- och riskutskott.
Likviditetsplaceringar består av likviditetsreserven och övriga place-
ringar, vilka tillsammans utgör SEK:s likviditetsportfölj. Storleken av
likviditetsportföljen är anpassad för att täcka utflöden hänförliga till:
1) avtalade men ej utbetalda krediter, 2) säkerhetsavtal med derivat-
motparter, 3) utflöden som uppstår på grund av kortfristiga upplå-
ningstransaktioner och 4) budgeterad nyutlåning. Målet för SEK:s
nyutlåningsberedskap är att möjliggöra minst 60 dagars nyutlåning i
linje med SEK:s bedömda nyutlåningsbehov.
Förfalloprofilen i likviditetsplaceringarna ska ta hänsyn till nettoför-
fall av upplåning och utlåning. Placeringar ska göras i tillgångar av god
kreditkvalitet. Vid placeringstillfället ska hänsyn tas till omsättnings-
barhet under normala marknadsförhållanden samt att placeringsvaluta
ska vara i enlighet med fastställda riktlinjer. SEK har för avsikt att till-
gångarna ska hållas till förfall och avyttras endast om omständighet-
erna så kräver. En stor del av SEK:s likviditetsplaceringar utgörs av den
så kallade likviditetsreserven, där enbart värdepapper som anses sär-
skilt höglikvida ingår. Syftet med likviditetsreserven är att säkerställa
den kortsiktiga betalningsförmågan och att uppfylla bolagets krav på
lägsta likviditetstäckningsgrad (LCR).
SEK:s upplåningsstrategi regleras i styrdokumentet Finansierings-
och likviditetsstrategi som fastställts av styrelsens finans- och risk-
utskott. I syfte att säkra tillgång till kortfristig upplåning har SEK revol-
verande upplåningsprogram för löptider under ett år. Dessa består av
ett US Commercial Paper Program (UCP) och ett European Commer-
cial Paper program (ECP). SEK har också en så kallad swing line, vilken
fungerar som back up-facilitet för SEK:s revolverande upplåningspro-
gram för löptider under ett år. För att trygga tillgång till stora volymer
långfristig upplåning, och för att säkerställa att bristande likviditet eller
placeringsaptit hos enskilda upplåningskällor inte ska utgöra ett hin-
der för verksamheten, emitterar SEK obligationer med olika strukturer,
valutor och löptider. SEK genomför dessutom emissioner på många
olika geografiska marknader. Vad gäller löptid tas hänsyn till att ingen
refinansieringsrisk tillåts.
SEK har en beredskapsplan för hantering av likviditetskriser utfär-
dad av vd. Planen definierar vad SEK bedömer konstituera en likvidi-
tetskris och redovisar vilka åtgärder bolaget avser vidta, om en sådan
kris bedöms föreligga. Vidare beskrivs beslutsorganisationen vid en
likviditetskris. Planen omfattar även en intern och extern kommunika-
tionsplan. Beredskapsplanen är även sammankopplad med utförandet
och resultaten av de scenarioanalyser som regelbundet genomförs,
där olika åtgärder för att öka frigörandet av likvida medel analyserats i
förebyggande syfte.
Riskmätning
Likviditetsrisk på kort sikt övervakas främst via mätning av likviditets-
täckningsgraden (LCR), som visar SEK:s höglikvida tillgångar i relation
till bolagets nettokassautflöde inom 30 kalenderdagar. Även kassaflö-
desprognoser på upp till ett år tas regelbundet fram enligt olika sce-
narier. För långsiktig strukturell likviditetsrisk är SEK:s policy att inte
acceptera refinansieringsrisk. Förhållandet mellan upplåning, inklusive
eget kapital, och utlåning över tid prognostiseras. Vidare beräknas
även stabil nettofinansieringskvot (NFSR). NSFR mäter volymen till-
gänglig stabil finansiering i relation mot behovet av stabil finansiering.
SEK utför även likviditetsstresstester regelbundet.
Riskövervakning
Likviditetsrisk övervakas genom regelbunden analys och rapporte-
ring till företagsledningen, styrelsens finans- och riskutskott, styrelsen
och treasuryfunktionen. Styrelserapportering görs regelbundet och
omfattar uppföljning av LCR, NSFR, interna mått, likviditetsportföljens
sammansättning samt likviditetsstresstester.
Riskupplysningar
För en kompletterande och utökad redogörelse av den likviditets- och
finansieringsriskrelaterade informationen hänvisas till den separata
riskrapporten ”Capital Adequacy and Risk Management (Pillar 3)
Report 2022”.
110
Års- och hållbarhetsredovisning 2022
Finansiella noter
fortsättning, not 26
Likviditetsreserven
1
31 december 2022
Skr mdr
Total
SKR
EUR
USD
Övrigt
Värdepapper emitterade eller garanterade av stater, centralbanker
eller multilaterala utvecklingsbanker
30,1
4,7
7,2
18,1
0,1
Värdepapper emitterade eller garanterade av kommuner
eller andra offentliga organ
27,9
10,1
1,6
16,2
–
Säkerställda obligationer emitterade av institut
12,0
12,0
–
–
–
Tillgodohavanden i Riksgäldskontoret
3,0
3,0
–
–
–
Total likviditetsreserv
73,0
29,8
8,8
34,3
0,1
31 december 2021
Skr mdr
Total
SKR
EUR
USD
Övrigt
Värdepapper emitterade eller garanterade av stater, centralbanker
eller multilaterala utvecklingsbanker
23,0
4,4
4,8
13,7
0,1
Värdepapper emitterade eller garanterade av kommuner
eller andra offentliga organ
15,8
8,0
1,6
6,2
–
Säkerställda obligationer emitterade av institut
12,9
12,9
–
–
–
Tillgodohavanden i Riksgäldskontoret
2,0
2,0
–
–
–
Total likviditetsreserv
53,7
27,3
6,4
19,9
0,1
1
Likviditetsreserven är en delmängd av SEK:s likviditetsplaceringar.
Likviditetsplaceringar per återstående löptid (”M”)
Procent
31 dec
2022
31 dec
2021
M
≤
1 år
90
84
1 år < M
≤
3 år
10
16
M > 3 år
–
–
Nyckeltal för likviditetsrisk
Procent
31 dec
2022
31 dec
2021
LCR enligt EU-regler
311
463
NFSR
119
139
Likviditetsplaceringar per exponeringstyp
Procent
31 dec
2022
31 dec
2021
Stater och multilaterala
utvecklingsbanker
46
40
Kommuner och offentliga organ
37
23
Säkerställda obligationer
16
19
Finansiella institutioner
1
15
Företag
–
3
Års- och hållbarhetsredovisning 2022
111
Finansiella noter
fortsättning, not 26
Kontraktuella flöden
31 december 2022
Skr mn
Förfall
≤
1 månad
Förfall
1 månad
≤
3 månader
Förfall
3 månader
≤
1 år
Förfall
1 år
≤
3 år
Förfall
3 år
≤
5 år
Förfall
> 5 år
Summa
kassaflöde
Diskonte-
ringseffekt
Bokfört
värde
Finansiella tillgångar
Likvida medel
4 053
–
–
–
–
–
4 053
7
4 060
Statsskuldförbindelser/
Statsobligationer
4 149
8 749
2 223
–
–
–
15 121
-73
15 048
Andra räntebärande
värdepapper än utlåning
12 983
17 791
19 706
7 685
–
–
58 165
-1 021
57 144
Utlåning dokumenterad som
värdepapper
368
317
9 257
22 498
14 449
17 893
64 782
-10 525
54 257
Utlåning till kreditinstitut
10 824
271
2 485
2 389
1 970
5 285
23 224
-1 079
22 145
Utlåning till allmänheten
6 020
12 350
34 214
84 867
45 683
52 149
235 283
-27 546
207 737
Derivatinstrument
1 035
2 700
3 485
1 066
1 065
2 682
12 033
-1 729
10 304
varav kassainflöde valutaderivat
5 461
17 826
43 773
14 767
6 076
6 012
93 915
varav kassautflöde valutaderivat
-4 544
-15 538
-40 380
-14 257
-5 250
-5 288
-85 257
Summa
39 432
42 178
71 370
118 505
63 167
78 009
412 661
-41 966
370 695
varav derivatinstrument
i säkringssamband
-16
59
130
257
608
1 079
2 117
-531
1 586
31 december 2022
Skr mn
Förfall
≤
1 månad
Förfall
1 månad
≤
3 månader
Förfall
3 månader
≤
1 år
Förfall
1 år
≤
3 år
Förfall
3 år
≤
5 år
Förfall
> 5 år
Summa
kassaflöde
Diskonte-
ringseffekt
Bokfört
värde
Finansiella skulder
Skulder till kreditinstitut
-7 153
–
–
–
–
–
-7 153
–
-7 153
Skulder till allmänheten
–
–
–
–
–
–
–
–
–
Emitterade värdepapper
-12 894
-31 803
-105 290
-121 741
-42 690
-49 181
-363 599
44 482
-319 117
Derivatinstrument
-1 398
-3 467
-4 440
-3 407
632
673
-11 407
-1 781
-13 187
varav kassainflöde valutaderivat
881
10 948
15 660
25 532
4 782
3 793
61 596
varav kassautflöde valutaderivat
-1 064
-13 306
-17 293
-28 734
-5 069
-4 582
-70 048
Summa
-21 445
-35 270
-109 730
-125 148
-42 058
-48 508
-382 159
42 701
-339 457
varav derivatinstrument
i säkringssamband
-426
-967
-5 642
-5 083
-546
-513
-13 117
943
-12 234
Åtaganden
Avtalade, ej utbetalda krediter
-4 871
-860
-26 663
-16 224
201
48 415
Likviditetsöverskott (+)/
underskott (–)
13 116
6 048
-65 023
-22 867
21 310
77 916
30 500
Ackumulerat likviditetsöverskott
(+)/underskott (–)
13 116
19 164
-45 859
-68 726
-47 416
30 500
30 500
Utöver instrument i rapport över finansiell ställning och avtalade, ej
utbetalda krediter så har SEK utestående bindande offerter om Skr 0,2
miljarder (1,5) samt ytterligare tillgängliga medel bestående av en låne-
ram hos Riksgäldskontoret se not 27. Vad avser underskott med förfall
mellan en till tre månader och ett till tre år så avser bolaget att refinan-
siera dessa genom upplåning på de finansiella marknaderna.
Tillgångar som har flera lösendatum antas innehas till slutförfallo-
datum. Derivat som har flera lösendatum antas återbetalas vid tid-
punkten för det första lösendatumet oavsett om det är SEK eller mot-
parten som har rätt att påkalla förtidslösen. Skulder där endast SEK har
rätt att förtidslösa antas innehas till slutförfall. Skulder med obligato-
risk förtidslösen antas återbetalas vid första lösentillfället. Inbäddade
derivat i finansiella tillgångar och skulder har hanterats enligt samma
metodik som dess värdkontrakt. Det är inte troligt att den tillämpade
försiktighetsprincipen gällande kassaflödena på derivat blir ett verk-
ligt utfall. Kontantsäkerheter enligt säkerhetsavtal för derivatkontrakt
antas förfalla inom det första löptidsintervallet. Skillnader mellan bok-
förda värden och framtida kassaflöden på samtliga finansiella tillgångar
och skulder redovisas i kolumnen Diskonteringseffekt.
Följande tillgångar och skulder som inte är finansiella instrument har
en ungefärlig förväntat återbetalningstid som är kortare än 12 måna-
der: övriga tillgångar, förutbetalda kostnader, upplupna intäkter, övriga
skulder, upplupna kostnader samt förutbetalda intäkter. Alla andra till-
gångar och skulder som inte är finansiella instrument har en ungefärlig
förväntad återbetalningstid som är 12 månader eller längre.
Samtliga belopp ovan innehåller ränta förutom avtalade, ej utbe-
talda krediter.
112
Års- och hållbarhetsredovisning 2022
Finansiella noter
fortsättning, not 26
31 december 2021
Skr mn
Förfall
≤
1 månad
Förfall
1 månad
≤
3 månader
Förfall
3 månader
≤
1 år
Förfall
1 år
≤
3 år
Förfall
3 år
≤
5 år
Förfall
> 5 år
Summa
kassaflöde
Diskonte-
ringseffekt
Bokfört
värde
Finansiella tillgångar
Likvida medel
11 129
–
–
–
–
–
11 129
-1
11 128
Statsskuldförbindelser/
Statsobligationer
1 822
4 131
4 144
785
–
–
10 882
-10
10 872
Andra räntebärande värde-
papper än utlåning
7 647
10 909
17 511
9 913
–
–
45 980
-99
45 881
Utlåning dokumenterad som
värdepapper
77
1 532
7 529
14 427
15 220
11 329
50 144
-3 536
46 578
Utlåning till kreditinstitut
11 673
110
2 417
2 581
1 218
3 581
21 580
-805
20 775
Utlåning till allmänheten
5 182
7 229
37 218
62 116
43 375
50 887
206 007
-25 719
180 288
Derivatinstrument
497
1 336
2 154
2470
691
2 486
9 634
-1 215
8 419
varav kassainflöde valutaderivat
912
13 274
21 973
41 766
5 075
4 071
87 071
varav kassautflöde valutaderivat
-896
-12 596
-20 645
-39 925
-4 786
-3 373
-82 221
Summa
38 027
25 247
70 973
92 292
60 504
68 283
355 326
-31 385
323 941
varav derivatinstrument
i säkringssamband
-7
205
374
688
222
1 597
3 079
-418
2 661
31 december 2021
Skr mn
Förfall
≤
1 månad
Förfall
1 månad
≤
3 månader
Förfall
3 månader
≤
1 år
Förfall
1 år
≤
3 år
Förfall
3 år
≤
5 år
Förfall
> 5 år
Summa
kassaflöde
Diskonte-
ringseffekt
Bokfört
värde
Finansiella skulder
Skulder till kreditinstitut
-5 230
–
–
–
–
–
-5 230
–
-5 230
Skulder till allmänheten
–
-9 998
–
–
–
–
-9 998
-2
-10 000
Emitterade värdepapper
-13 587
-26 300
-52 343
-128 316
-42 130
-41 864
-304 540
24 770
-279 770
Derivatinstrument
-358
101
-206
-4 139
-1 637
-4 210
-10 449
-4 280
-14 729
varav kassainflöde valutaderivat
888
16 122
10 459
8 188
8 942
5 107
49 706
varav kassautflöde valutaderivat
-952
-17 618
-10 981
-8 886
-8 964
-5 454
-52 855
Summa
-19 175
-36 197
-52 549
-132 455
-43 767
-46 074
-330 217
20 488
-309 729
varav derivatinstrument
i säkringssamband
41
201
-61
-1 864
-345
-830
-2 858
-688
-3 546
Åtaganden
Avtalade, ej utbetalda krediter
-238
-1 938
-14 890
-22 498
970
38 594
Likviditetsöverskott (+)/
underskott (–)
18 614
-12 888
3 534
-62 661
17 707
60 803
25 109
Ackumulerat likviditetsöverskott
(+)/underskott (–)
18 614
5 726
9 260
-53 401
-35 694
25 109
25 109
Operativ risk
Operativ risk är risken för förluster till följd av ej ändamålsenliga,
otillräckliga eller fallerade processer eller rutiner, system, mänskliga
fel eller yttre händelser. Operativ risk inkluderar legala risker, IT-och
informationssäkerhetsrisker.
Riskhantering
Operativ risk finns potentiellt inom alla funktioner inom SEK. Riskap-
titen för operativ risk är låg vilket betyder att SEK inte accepterar all-
varliga operativa risker i verksamheten. Ett aktivt arbete ska bedrivas
i syfte att undvika och reducera de operativa riskerna till en nivå där
de varken försvårar eller förhindrar genomförandet av SEK:s strategi
och affärsplan. Kostnaderna för att reducera de operativa riskerna ska
stå i rimlig proportion till de effekter som de reducerande åtgärderna
förväntas medföra. Cheferna för samtliga funktioner inom bolaget
ansvarar för effektiv hantering av operativ risk inom den egna funktio-
nen. Som stöd för hanteringen av operativ risk arbetar bolaget utifrån
styrande dokument i enlighet med SEK:s riskramverk. Riskfunktionen
ansvarar för att följa upp, analysera och rapportera risken på aggrege-
rad nivå samt för att följa upp ändamålsenligheten och effektiviteten i
hanteringen av operativ risk i bolaget. Rapportering sker från riskfunk-
tionen till företagsledningen samt till styrelsens finans- och riskutskott.
Riskmätning
SEK mäter och rapporterar risknivån för operativ risk minst kvartalsvis.
Risknivån baseras på förväntad förlust till följd av identifierade opera-
tiva risker, storleken på förluster till följd av incidenter, limiterade nyck-
Års- och hållbarhetsredovisning 2022
113
Finansiella noter
fortsättning, not 26
elriskindikatorer samt huruvida det har inträffat några överträdelser av
regler relaterade till den tillståndspliktiga verksamheten. SEK använ-
der schablonmetoden vid beräkning av kapitalkravet för operativ risk.
Riskövervakning
SEK arbetar med operativa risker på alla nivåer i organisationen för
att säkerställa att bolaget kan identifiera och reducera riskerna. Alla
riskrelaterade händelser registreras i ett IT-baserat system för inciden-
trapportering. Grundorsaken analyseras och åtgärder sätts in för att
förhindra upprepning av händelsen. Genom nya produktgodkännande
processen ”NPAP” förhindrar SEK att bolaget omedvetet tar på sig risk
som företaget inte kan hantera. Samtliga funktioner inom SEK utför
även regelbundna självutvärderingar av verksamheten för att iden-
tifiera och reducera högt värderade risker. Dessa självutvärderingar
inkluderar identifiering av IKT- och cyberrisker. Självutvärderingen
och påföljande analys koordineras med affärsplaneringen och den
interna kapitalutvärderingen. Riskfunktionen genomför en aggregerad
uppföljning och analys av riskerna och åtgärdsplanerna och väsentliga
operativa riskhändelser.
Riskupplysningar
För en kompletterande och utökad redogörelse av informationen rela-
terad till operativ risk hänvisas till den separata riskrapporten ”Capital
Adequacy and Risk Management (Pillar 3) Report 2022”.
Hållbarhetsrisk
Hållbarhetsrisk definieras i SEK:s riskpolicy som risken att SEK:s verk-
samhet direkt eller indirekt påverkar sin omgivning negativt inom
områdena etik, korruption, miljö och klimat, mänskliga rättigheter
eller arbetsvillkor. I mänskliga rättigheter ingår barnrättsperspektivet,
i arbetsvillkor ingår jämställdhet och mångfald och i etik ingår skatte-
transparens. Hållbarhetsrisk kan även påverka andra riskslag negativt
såsom kreditrisk, ryktesrisk och regelefterlevnadsrisk.
ESG-faktorer är miljömässiga, sociala och styrningsrelaterade fak-
torer som potentiellt kan ha en positiv eller negativ påverkan på SEK:s
motparters finansiella ställning eller solvens och, i förlängningen,
SEK:s finansiella risker. ESG-faktorer har integrerats i SEK:s bedömning
av motparters kreditvärdighet och bolaget kommer även att påbörja
ett arbete att se över ESG-faktorers potentiella påverkan på övriga
riskslag.
Riskhantering
Styrelsen är ytterst ansvarig för att ett aktivt och långsiktigt arbete för
hållbar utveckling bedrivs inom företaget. Styrelsen beslutar om håll-
barhetsstrategi och mål i samband med affärsplanen samt riskstrategin
där hantering av hållbarhetsrisker ingår. Styrelsen följer upp och utvär-
derar SEK:s hållbarhetsarbete löpande. Under slutet av 2021 antog sty-
relsen SEK:s ”Policy för hållbar finansiering”, vilken stipulerar grund-
läggande principer för SEK:s kreditgivning. Dessa principer ligger även
till grund för bolagets riskaptit för hållbarhetsrisk. SEK ska uppfylla ris-
kaptiten för hållbarhetsrisk genom att arbeta förebyggande, upptäck-
ande och uppföljande. Hållbarhetsrisker hanteras utifrån ett riskba-
serat förhållningssätt och SEK gör endast affärer där bolaget uppnått
tillfredsställande kundkännedom i enlighet med gällande regler. SEK:s
krav för att motverka negativ miljömässig och social påverkan i verk-
samheter och projekt bolaget finansierar utgår från internationella rikt-
linjer inom hållbarhetsområdet. De internationella riktlinjer som SEK
arbetar för att efterleva finns beskrivna i hållbarhetsnot 4 samt hållbar-
hetsnot 10. SEK:s process för hantering av hållbarhetsrisk är en del av
processen för ordinarie kreditanalys, vilken återfinns på sida 35-36 och
98-99. Mer detaljerad information om SEK:s process för hantering av
hållbarhetsrisk återfinns i hållbarhetsnot 4.
Riskmätning
Potentiella hållbarhetsrisker i utlåningen identifieras, mäts och bedöms
på land-, motpart-, eller affärsnivå.
•
Land – Länder klassificeras utifrån risk för korruption, negativ påver-
kan på mänskliga rättigheter inklusive arbetsvillkor samt risk för
penningtvätt, finansiering av terrorism och icke transparent skatte-
jurisdiktion.
•
Motpart – Kontroller görs avseende kundkännedom, inklusive ägar-
förhållanden och kontroll mot internationella sanktionslistor samt om
motparten har varit involverad i incidenter inom hållbarhetsområdet.
•
Affär – i) Projekt och projektrelaterad finansiering klassificeras
utifrån potentiell social och miljömässig påverkan enligt OECD:s
riktlinjer för social och miljömässig hänsyn vid statsstödda export-
krediter eller Ekvatorprinciperna. Kategori A-projekt innebär risk
för påtaglig potentiell påverkan, kategori B-projekt innebär viss
potentiell påverkan och kategori C-projekt ingen eller liten poten-
tiell påverkan. ii) Övriga affärer analyseras för att bedöma risker för
korruption, negativ miljö- eller klimatpåverkan, negativ påverkan på
mänskliga rättigheter och arbetsvillkor samt risk för penningtvätt,
finansiering av terrorism och icke transparent skattejurisdiktion.
Se mer utförlig beskrivning av SEK:s process för styrning och hante-
ring av hållbarhetsrisk i hållbarhetsnot 4 och SEK:s process för hante-
ring av klimatrelaterade risker i hållbarhetsnot 6.
Riskövervakning
Hållbarhetsrisk övervakas genom regelbunden analys av förhöjda ris-
ker, uppföljning av bolagets policy och riskaptit samt rapportering till
styrelsen. Projekt- eller projektrelaterad finansiering med identifierad
förhöjd hållbarhetsrisk följs upp genom krav på återrapportering samt
löpande kontroll över att hållbarhetsklausuler i avtal efterlevs. Se mer
detaljerad beskrivning av projektrelaterad finansiering i not 10. För att
identifiera klimatrelaterade finansiella (”impact-in”) risker utför SEK
årligen scenarioanalyser och stresstest. Utfallet av analyserna rap-
porteras till företagsledningen, styrelsens finans- och riskutskott samt
styrelsen. Se mer detaljerad beskrivning av klimatrelaterade scenario-
analyser och stresstest i hållbarhetsnot 6.
Riskupplysningar
För en kompletterande redogörelse av informationen relaterad till
hållbarhetsrisk hänvisas till den separata riskrapporten ”Capital Ade-
quacy and Risk Management (Pillar 3) Report 2022”.
Not 27. Transaktioner med närstående
SEK definierar närstående i moderbolag och koncern som:
•
aktieägaren, svenska staten
•
bolag och organisationer som är kontrollerade genom en statlig
ägare, svenska staten
• dotterbolag
• ledande befattningshavare
•
övriga närstående parter
Svenska staten äger 100 procent av bolagets aktiekapital. Genom
direkta garantier utfärdade av Exportkreditnämnden, EKN, var 43 pro-
cent (44) av SEK:s utestående lån den 31 december 2022 garanterade
av den svenska staten. Ersättning till EKN för de garantier där SEK står
för kostnaden uppgår för 2022 till Skr 46 miljoner (45). SEK adminis-
trerar, mot ersättning, svenska statens system för statsstödda export-
krediter (CIRR-systemet) samt statens tidigare system för utvecklings-
krediter, se not 1 (f) och not 24.
SEK har en låneram hos Riksgäldskontoret på Skr 175 miljarder
(200). Låneramen kan användas för finansiering inom CIRR-systemet
med upp till Skr 162 miljarder (185), samt för kommersiell exportfinan-
siering upp till Skr 13 miljarder (15). SEK har under första kvartalet 2022
återbetalat den dragning på Skr 10 miljarder som gjordes under låne-
ramen under första kvartalet 2020. Låneramen har i december 2022
förlängts att gälla även för 2023 och då med Skr 175 miljarder varav Skr
35 miljarder för kommersiell exportfinansiering.
SEK ingår transaktioner med företag som helt eller delvis ägs eller
kontrolleras av staten. SEK finansierar också exportkrediter (i form av
direkta eller indirekta lån) till företag med anknytning till staten. Trans-
aktioner med närstående motparter sker på samma villkor (inklusive
ränta och amorteringsplaner) som transaktioner med icke närstående.
Koncernens och moderbolagets mellanhavanden med närstående
114
Års- och hållbarhetsredovisning 2022
Finansiella noter
fortsättning, not 27
parter skiljer sig inte väsentligt åt. Inga interna mellanhavanden före-
kommer mellan moder-och dotterbolag. För ytterligare information
hänvisas till not 1 (d) Principer för konsolidering och not 15.
Ledande befattningshavare omfattar följande positioner:
• styrelsen
• verkställande direktören
•
övriga personer ingående i företagsledningen
För information om ersättning och andra förmåner till ledande befatt-
ningshavare hänvisas till not 5.
Övriga närstående parter utgörs av nära anhöriga till nyckelpersoner i
ledande positioner. Övriga närstående parter utgörs också av företag
som står under bestämmande inflytande av nyckelpersoner i ledande
positioner inom SEK liksom företag som står under bestämmande
inflytande av nära anhöriga till dessa befattningshavare.
Följande tabeller summerar i övrigt koncernens transaktioner med
närstående:
2022
Aktieägare, svenska staten
Bolag och organisationer vilka är
kontrollerade genom en statlig
ägare, svenska staten
Summa
Skr mn
Tillgångar/
Skulder
Ränteintäkter/
Räntekostnader
Tillgångar/
skulder
Ränteintäkter/
Räntekostnader
Tillgångar/
Skulder
Ränteintäkter/
Räntekostnader
Kassa
3 000
20
–
–
3 000
20
Statsskuldförbindelser/
Statsobligationer
–
2
–
–
–
2
Andra räntebärande
värdepapper än utlåning
3 499
24
2 185
11
5 684
35
Utlåning dokumenterad
som värdepapper
–
–
5 349
64
5 349
64
Utlåning till kreditinstitut
–
–
2 417
54
2 417
54
Utlåning till allmänheten
–
–
691
24
691
24
Avräkningsfordran mot staten
1
17
–
–
–
17
–
Summa
6 516
46
10 642
153
17 158
199
Skulder till allmänheten
–
–
–
–
–
–
Övriga skulder
–
2
–
–
–
2
Avräkningsskuld mot staten
1
8 509
–
–
–
8 509
–
Summa
8 509
2
–
–
8 509
2
2021
Aktieägare, svenska staten
Bolag och organisationer vilka är
kontrollerade genom en statlig
ägare, svenska staten
Summa
Skr mn
Tillgångar/
Skulder
Ränteintäkter/
Räntekostnader
Tillgångar/
skulder
Ränteintäkter/
Räntekostnader
Tillgångar/
Skulder
Ränteintäkter/
Räntekostnader
Kassa
2 000
–
–
–
2 000
–
Statsskuldförbindelser/
Statsobligationer
1 250
-7
–
–
1 250
-7
Andra räntebärande
värdepapper än utlåning
–
–
5 175
0
5 175
0
Utlåning dokumenterad
som värdepapper
–
–
2 600
33
2 600
33
Utlåning till kreditinstitut
–
–
1 719
23
1 719
23
Utlåning till allmänheten
–
–
1 419
9
1 419
9
Avräkningsfordran mot staten
1
7 209
–
–
–
7 209
–
Summa
10 459
-7
10 913
65
21 372
58
Skulder till allmänheten
10 000
–
–
4
10 000
4
Övriga skulder
147
–
–
–
147
–
Avräkningsskuld mot staten
1
–
–
–
–
–
–
Summa
10 147
–
–
4
10 147
4
1
För information om avräkningsfordran eller avräkningsskuld mot staten hänvisas till not 16, not 19 och not 24.
Års- och hållbarhetsredovisning 2022
115
Finansiella noter
Not 28. Referensräntereformen
Sedan 2010-talet pågår en reform att ersätta eller anpassa referensrän-
tor som LIBOR och andra erbjudna interbankräntor (”IBORs”). SEK:s
exponering som påverkas direkt av referensräntereformen är främst
dess utlåningskontrakt till rörliga räntor, dess utlånings- och upplå-
ningskontrakt till fasta räntor som är säkrade till rörliga räntor samt
valutaswappar till rörlig ränta. Exponeringarna mot rörlig ränta är
huvudsakligen mot USD LIBOR, STIBOR och EURIBOR. LIBOR är den
grupp av referensräntor som har en tidsatt avvecklingsplan i nuläget.
2021-12-31 upphörde noteringar att ställas för GBP LIBOR, CHF LIBOR,
EUR LIBOR, JPY LIBOR samt USD LIBOR 1W och 2M. Övriga USD
LIBOR noteringar kommer att upphöra efter 2023-06-30. För EURIBOR
och STIBOR har ingen avvecklingsplan kommunicerats utan den gene-
rella uppfattningen är att dessa kommer att fortsätta att existera de när-
maste åren. Utestående exponeringar med referensränta USD LIBOR
och förfall efter juni 2023 kommer att konverteras under perioden
fram till 30 juni 2023. Byte av referensränta under referensränterefor-
men ska genomföras med föresatsen att bytet ska vara ekonomiskt
neutralt för respektive part. SEK har utlåningskontrakt respektive deri-
vatkontrakt med förfallodag efter 30 juni 2023 i USD LIBOR med nomi-
nellt belopp USD 1 682 miljoner (1 870) respektive USD 19 063 miljoner
(19 284). Nominellt belopp för de säkringsinstrument som är direkt
påverkade av IBOR-reformen uppgår till Skr 81 590 miljoner (105 440).
SEK har anslutit till 2020 ISDA Fallback Protocol vilket sätter
marknadsstandard för hantering mellan motparter av konvertering av
derivat till ny referensränta under referensräntereformen. För utlå-
ningstransaktioner hanteras konvertering per avtal. SEK tillämpar lätt-
nadsreglerna i IFRS 9 avseende referensräntereformen.
SEK har sedan 2018 arbetat med förberedelser inför referensränte-
reformen. Avtal, system, räntekurvor, prissättning, värderings och risk-
modeller och processer har anpassats för att hantera de nya riskfria
referensräntor (RFR:er) som ersätter LIBOR. SEK fortsätter att över-
vaka utvecklingen av nya marknadsstandarder och relevant intres-
segrupper för att säkerställa en ordnad övergång till de nya referens-
räntorna. Vad gäller säkringsförhållanden med referens till USD LIBOR
och vilka har en löptid bortom 2023-06-30 bedömer SEK att osäker-
het avseende framtida referensräntor kvarstår fram till att säkringsin-
strumentet konverteras.
Not 29. Händelser efter rapportperioden
Inga händelser har inträffat efter rapportperiodens slut som har en
väsentlig påverkan på informationen i rapporten.
116
Års- och hållbarhetsredovisning 2022
Finansiella noter
Innehåll
Not 1. Information om hållbarhetsredovisningen
117
Not 2. Intressenter
117
Not 3. Väsentlighetsanalys
118
Not 4. Hållbarhetsstyrning
119
Not 5. Hållbar finansiering
121
Not 6. Klimatrelaterade risker och möjligheter
122
Not 7. Motverkande av finansiell brottslighet
127
Not 8. Anti-korruption och affärsetik
128
Not 9. Arbetsvillkor och mänskliga rättigheter
129
Not 10. Projektrelaterad finansiering
129
Not 11. Indirekta ekonomiska och sociala effekter
129
Not 12. Redovisningsprinciper
130
Not 13. GRI-index
131
Not 1. Information om
hållbarhetsredovisningen
Hållbarhetsrapport enligt ÅRL
SEK:s hållbarhetsrapport är en del av företagets årsredovisning och
hållbarhetsinformationen har integrerats i förvaltningsberättelsen,
i relevanta noter samt i hållbarhetsnoterna. Hållbarhetsinformation
finns även med i företagets övriga finansiella rapporter.
För beskrivning av affärsmodell, se sid 6-7. SEK:s Policy för hållbart
företagande och resultat av policyn finns beskrivet under Mål och utfall
på sid 22-24, i not 26 samt i hållbarhetsnot 4-10. Hållbarhetsrisker finns
beskrivet i avsnittet Risk- och kapitalhantering, se sid 35-36, i not 26
samt i hållbarhetsnot 4-9. Resultatindikatorer rapporteras under Mål och
utfall på sid 22-24, under Nyckeltal på sid 30, och i hållbarhetsnot 5-10.
GRI
SEK:s hållbarhetsredovisning avser kalenderåret 2022 och är upprät-
tad i enlighet med Global Reporting Initiative (GRI Standards). I redo-
visningen används också relevanta delar av GRI sektorsupplement
för finansiella aktörer. Komplett GRI-index med valda indikatorer för
väsentliga frågor redovisas i hållbarhetsnot 13.
Den senaste föregående hållbarhetsrapporten för SEK avseende
kalenderår 2021 publicerades i februari 2022. Denna rapport avse-
ende 2022 gjordes publik den 28 februari 2023.
TCFD
I not 6 redovisas SEK:s klimatrelaterade finansiella- och icke finansiella
risker och möjligheter i enlighet med rekommendationerna från Task
Force on Climate-related Financial Disclosures (TCFD).
Hållbarhetsredovisningens omfattning och avgränsning
SEK:s hållbarhetsredovisning omfattar hela koncernen. SEK redovisar
styrning och hantering av sociala och miljömässiga risker vid utlåning
i enlighet med GRI:s sektorsupplement för finansiella aktörer. Redo-
visningsprinciper avseende enskilda indikatorer framgår i samband
med redovisning av respektive indikator. För mer information, kontakta
SEK:s hållbarhetschef.
Svensk lag om banksekretess reglerar redovisning av information
som rör enskilda affärer. SEK tar aktiv del i utveckling av ökad trans-
parens för banksektorn avseende hållbarhetsfrågor. SEK utgår från
internationella riktlinjer för transparens gällande utlåning. De riktlinjer
som främst är relevanta för SEK är Ekvatorprinciperna och TCFD för
transparens avseende projektrelaterad finansiering och klimatrelate-
rade risker i utlåningen.
Försiktighetsprincipen
SEK följer försiktighetsprincipen genom att hållbarhetsrisker är ett
riskslag inom koncernen och en del i riskramverket.
Förändringar i hållbarhetsredovisningen
Under året har SEK arbetat med att kartlägga och förtydliga redovis-
ningsprinciper gällande hållbarhetsinformation, vilket förtydligats
under hållbarhetsnot 12. SEK har även arbetat vidare med integration
mellan finansiell- och hållbarhetsrapportering. I hållbarhetsredovis-
ningen 2022 har följande väsentliga förändringar genomförts. En ny
hållbarhetsnot, motverkande av finansiell brottslighet, har lagts till.
Utöver detta har SEK tydliggjort processen för hantering av hållbar-
hetsrisk, samt implementerat de uppdateringar som GRI 2021 inne-
fattar.
Policy för extern granskning
I enlighet med ägarpolicy sker extern granskning av bolagets revisorer.
Not 2. Intressenter
Intressenter är de grupper eller individer som påverkar eller påverkas
av SEK:s verksamhet. SEK:s mest centrala intressentgrupper identi-
fieras av SEK:s ledning i samband med den årliga genomgången och
fastställandet av SEK:s väsentlighetsanalys enligt GRI. Intressentgrup-
perna representerar de olika kapitalen som är viktiga för SEK:s affärs-
modell och som affärsmodellen påverkar, se sid 6-7.
Intressentdialog 2022
SEK använder olika former för intressentdialog: medarbetar- och
kundundersökning genomförs vartannat år (senast 2022); och möten
med investerare och företag om grön och ansvarsfull finansiering sker
löpande. Under året har SEK bedrivit intressentdialog i flera format,
däribland kund- och medarbetarundersökning.
Utöver detta bedrevs dialog med investerare i samband med emis-
sionen under SEK:s sustainability bond, där hållbarhet utgjorde en
central punkt och frågor som databehov, effektmätning och hantering
av hållbarhetsrisker lyftes.
En stor del av arbetet under 2022 har SEK lagt på att förbereda för
kommande krav inom hållbarhetsrapportering. Den strukturerade
intressentdialogen som utförs i syfte att ge input till väsentlighets-
analysen har dock avvaktats med under året, vilken SEK planerar att
genomföra som en del i införandet av CSRD.
Intressentanalys
I tabellen visas de intressenter som ledningen fastställt som mest cen-
trala samt hur dialogen med dem sker och vilka frågor som de framhål-
lit som viktiga för SEK att prioritera. De generella förväntningar som
redovisas i tabellen är en sammanvägd bedömning av intressentdialog
som skett tidigare år justerat med de teman som belysts under 2022.
Hållbarhetsnoter
Års- och hållbarhetsredovisning 2022
117
Hållbarhetsnoter
Intressenter
Dialogform
Viktiga frågor 2022
Generella förväntningar
Svenska staten
(ägare)
Ägarpolicy, uppdrag, ägaran-
visning och hållbarhetsanalys.
Styrelserepresentation.
Möten och nätverksträffar.
Regeringen har givit exportfinansieringssystemet
restriktioner för finansiering av prospektering och
utvinning av fossila bränslen samt vill se över hur
det svenska exportfinansieringssystemet ska bidra
till tydlig omställning och kraftigt minskade utsläpp
av växthusgaser. Att klimatberäkna låneportföljen
bedöms som viktigt framgent.
Svenska staten genom UD har ingått koalitionen
Export Finance for Future (E3F) i syfte att främja och
stödja en förändring av investeringsmönster mot
klimatneutrala och klimatmässigt motståndskraftiga
exportprojekt.
Agera ansvarsfullt och tillvarata affärsmöjlighe-
ter som leder till hållbart värdeskapande. Sam-
verka med övriga statliga aktörer inom ”Team
Sweden”.
Anpassa exportkreditsystemet till Parisavtalet.
Svenska
exportörer
Kunddialog, möten, kund-
undersökning, enkät export-
och hållbarhetsfrågor, nät-
verksträffar, delegationsresor.
Proaktiva finansieringslösningar till internationella
och inhemska omställningsprojekt.
Restriktioner mot finansiering av fossila bränslen är
baserade på regelverkskrav.
Tydliga och rimliga hållbarhetskrav.
Finansiering av omställningsprojekt.
Frågor som restriktioner inom hållbarhetsom-
rådet bör framförallt drivas inom OECD för att
uppnå lika villkor.
Investerare
Möten, konferenser, investe-
rarpresentationer och finan-
siella rapporter.
Ökad efterfrågan på gröna obligationer och obliga-
tioner kopplade till de globala hållbarhetsmålen i
Agenda 2030, samt omställning mot aktiviteter som
klassas gröna enligt EU:s taxonomi.
Samverkan kring hållbarhetsfrågor. Transparens
och integritet i hållbarhetskriterierna. Emittera
gröna, sociala och hållbarhetslänkade obliga-
tioner och obligationer kopplade till de globala
hållbarhetsmålen och EU:s taxonomi.
Frivillig-,
bransch-
organisationer
och civil-
samhälle
Möten, rundabordssamtal,
enkät hållbarhetsfrågor,
rapporter.
Civilsamhället framhåller att restriktioner mot finan-
siering av fossil verksamhet bör införas.
De anser också att exportkrediter kan spela en viktig
roll i att främja energiomställningen i länder med
begränsade resurser. SEK bör agera kravställare inom
anti-korruption och för mänskliga rättigheter i inter-
nationella projekt.
Agera ansvarsfullt och transparent. Tydliga för-
väntningar på exportörernas hållbarhetsarbete
i komplexa marknader. Avstå från att finansiera
fossilrelaterad kraftgenerering.
Medarbetare
Samtal, möten, medarbetar-
undersökning, pulsmätningar,
dialog med fackliga klubbar
på arbetsplatsen.
Anpassning till flexibelt arbetssätt, dvs växla mellan
arbete från kontoret och på distans. Fokus har legat
på att arbeta flexibelt och hitta en balans mellan
arbete och fritid.
En arbetsgivare som tar hållbart ansvar, erbjuder
en god arbetsmiljö och säkerställer goda för-
utsättningar för att kunna göra ett bra arbete,
inklusive goda utvecklingsmöjligheter.
Not 3. Väsentlighetsanalys
SEK utgår ifrån en kombination av interna och externa faktorer för
att fastställa vilka hållbarhetsfrågor som är mest väsentliga och vilken
information som därmed ska ingå i hållbarhetsredovisningen. Fakto-
rerna inkluderar SEK:s uppdrag och hållbarhetskontext, frågeställ-
ningar som lyfts fram av intressenterna, samhällsförväntningar och
SEK:s inverkan i leverantörsledet och i kundledet.
Metod
SEK definierar potentiella hållbarhetsfrågor utifrån den kontext som
SEK verkar inom och utifrån intressentdialogen. SEK:s ledning fast-
ställer sedan och prioriterar de mest väsentliga hållbarhetsfrågorna.
Prioriteringen sker genom en bedömning av vad som är rimligt utifrån
SEK:s påverkan på ekonomi, miljö och samhälle, de förväntningar
intressenterna uttryckt samt SEK:s möjlighet att agera. För de väsent-
liga frågorna rapporterar SEK resultatet av hållbarhetsarbetet utifrån
GRI:s riktlinjer.
Inför hållbarhetsredovisningen 2022 genomfördes inga föränd-
ringar i väsentlighetsanalysen.
I diagrammet nedan illustreras SEK:s mest väsentliga hållbarhetsfrå-
gor och deras inbördes förhållanden. För en beskrivning av de väsent-
liga hållbarhetsfrågorna, se hållbarhetsnot 5-11.
Påverkan av
SEK:s utlåning
Påverkan av SEK:s
egna verksamhet
Relevans för SEK:s intressenter
SEK:s påverkan på ekonomi, miljö och samhälle
Väsentlighetsanalys 2022
3
5
7
9
11
2
4
6
8
10
12
1
Affärsetik
Arbetsvillkor
Anti-korruption
Arbetsmiljö
Jämställdhet
Integration i samhället
Klimatförändring
Leverantörernas ansvarstagande
Miljöhänsyn
Miljöpåverkan
Mångfald
Mänskliga rättigheter
3
5
7
9
11
2
4
6
8
10
12
1
118
Års- och hållbarhetsredovisning 2022
Hållbarhetsnoter
Not 4. Hållbarhetsstyrning
Ägaren
Ägarens styrning av SEK:s hållbarhetsarbete sker genom statens ägar-
policy och ägaranvisning samt genom bolagsordningen, bolagsstäm-
man, styrelsen och vd.
Av statens ägarpolicy framgår att SEK som statligt ägt bolag ska
agera föredömligt inom hållbart företagande vilket framförallt innebär
att SEK ska:
•
arbeta strategiskt, integrera frågorna i sin affärsstrategi och fastställa
strategiska hållbarhetsmål
•
agera transparent i frågor som rör väsentliga risker och möjligheter
och föra en aktiv dialog med bolagets intressenter i samhället
•
samarbeta med andra bolag och relevanta organisationer
•
efterleva internationella riktlinjer på hållbarhetsområdet
Enligt ägaranvisningen ska SEK:
”…arbeta för efterlevnad av de internationella riktlinjer som finns
inom området för hållbart företagande kring miljöhänsyn, anti-kor-
ruption, mänskliga rättigheter, arbetsvillkor och affärsetik. I sina kredit-
bedömningar, där det är relevant, följa internationella ramverk såsom
OECD:s ”Common Approaches for Officially Supported Export Cre-
dits and environmental and social due diligence” eller Ekvatorprinci-
perna samt beakta OECD:s riktlinjer för hållbar långivning (Sustainable
Lending) vid export till låginkomstländer.”
Styrelsen
Styrelsen är ytterst ansvarig för att ett aktivt och långsiktigt arbete för
hållbar utveckling bedrivs inom företaget. Styrelsen beslutar om håll-
barhetsstrategi och mål i samband med affärsplanen samt riskstrate-
gin där hantering av hållbarhetsrisker ingår. Styrelsen följer upp och
utvärderar SEK:s hållbarhetsarbete löpande. Under slutet av 2021
antog styrelsen SEK:s ”Policy för hållbar finansiering”, vilken stipule-
rar grundläggande principer för SEK:s kreditgivning. Policyn inne-
bär en tydligare och mer ambitiös vägledning för SEK:s verksamhet,
bl.a. genom att upphöra med finansiering av prospektering av fossila
bränslen. Se policyn i sin helhet på www.sek.se. Utöver policyn har
SEK även under 2021 antagit flera långsiktiga mål kopplat till hållbar-
het, klimat och hållbar finansiering som kalibrerats under 2022. Dessa
beskrivs närmre i hållbarhetsnot 6.
Organisation och ansvarsfördelning
Under 2022 har SEK genomfört en omorganisation som har konsoli-
derat strukturen runt hållbarhetsarbetet, under ledning av en central
funktion. SEK:s organisation avseende bolagets hållbarhetsarbete
beskrivs i SEK:s Bolagsstyrningsrapport 2022.
Internationella riktlinjer inom hållbarhet
De internationella riktlinjer inom hållbarhet som är styrande för
SEK:s verksamhet är följande: Ekvatorprinciperna, de tio principerna
i FN Global Compact, FN:s vägledande principer för företagande och
mänskliga rättigheter, FN:s konvention om barns rättigheter, OECD:s
riktlinjer för multinationella företag, OECD:s konvention och riktlinjer
inom anti-korruption, OECD:s riktlinjer för social och miljömässig hän-
syn vid statsstödda exportkrediter samt OECD:s riktlinjer för hållbar
långivning (Sustainable lending) vid export till låginkomstländer. SEK
står bakom FN:s globala hållbarhetsmål och arbetar för att bidra till att
uppfylla de globala hållbarhetsmålen genom finansiering, och arbetar
även för att minska negativ påverkan på de globala hållbarhetsmålen.
Nätverk inom hållbarhet
Genom samarbete med olika organisationer kan SEK dela erfarenheter
och diskutera utmaningar och lösningar för olika hållbarhetsrelaterade
frågor. SEK deltar i följande nätverk inom hållbarhet:
•
Hållbart företagande i statligt ägda företag
• Ekvatorprinciperna
•
OECD:s arbetsgrupper för social och miljömässig hänsyn
vid statsstödda exportkrediter
•
Svenska ICC:s referensgrupp inom CSR
•
UN Global Compacts svenska nätverk
•
Enact, nätverk för hållbarhetsredovisning
SEK är sedan 2016 medlem i Fossilfritt Sverige, vilket syftar till att
synliggöra aktörer som i sin verksamhet bidrar till att lösa klimatut-
maningen och uppnå målet om ett fossilfritt samhälle. SEK:s aktivi-
teter för att bidra till initiativet inkluderar bland annat finansiering av
omställningsprojekt och en finansieringsstrategi för att stötta Fossilfritt
Sveriges färdplan.
Styrdokument
Styrande dokument lägger grunden för SEK:s arbete för att driva kli-
matomställningen och säkerställa att hållbarhetsaspekter inkluderas
och tas i beaktning i verksamheten. SEK:s policy för hållbar finansiering
utgörs de grundläggande principerna för SEK:s kreditgivning och likvi-
ditetsplaceringar. Affärsplanen utgör grunden och riktningen för hur
SEK:s hållbarhetsarbete styrs mot agendan att vara en kraft i omställ-
ningen. I dessa stipuleras en långsiktig färdriktning för SEK mot en mer
hållbar verksamhet och portfölj, samt begränsar aktiviteter eller verk-
samheter som inte ligger i, eller bedöms kunna ställa om enligt SEK:s
policys och uppdrag. Hållbarhetsrisker är en integrerad del i SEK:s
riskpolicy och relaterade dokument, se sid 35-36. SEK:s riskaptit och
riskpolicy är styrande i de affärer som SEK kan, eller inte kan, ingå i
utifrån ett riskbaserat perspektiv. Utöver detta kravställs god affärsetik
samt att sociala frågor som mänskliga rättigheter och arbetsförhållan-
den respekteras. Instruktionen för hantering av hållbarhetsrisk reglerar
hur hållbarhetsrisker identifieras och hanteras inom organisationen.
SEK:s mest centrala del i verksamheten är utlåningen, men ställer även
krav på hållbarhetsaspekter i inköpsprocessen samt i den egna verk-
samheten. Dessa utgår från SEK:s uppförandekod, uppförandekod för
leverantörer och personalpolicy,
SEK:s styrande dokument är centrala delar i verksamheten och
implementeras genom interna regler, metoddokument och rutinbe-
skrivningar, för att säkerställa att policyn i fråga implementeras i verk-
samheten. Det är styrelsen som är ytterst ansvarig för godkännande
av policys.
Aktiviteter 2022
Under 2022 har SEK arbetat med kontinuerlig utvärdering av de lång-
siktiga målen som sattes 2021. Fokus har legat på att förbättra förstå-
else och metoder för att mäta uppfyllnad, samt att kontinuerligt säker-
ställa att SEK:s ambitioner och definitioner inom hållbarhet är aktuella
med hänsyn tagen till förändringar i omvärlden. Utöver detta har SEK
förberett organisationen för de regulatoriska förändringarna och till-
läggen inom hållbarhet och ESG, läs mer under hållbarhetsnot 6.
Hantering av hållbarhetsrisk i utlåningen
Hållbarhetsrisk definieras i SEK:s riskpolicy som risken att SEK:s verk-
samhet direkt eller indirekt påverkar sin omgivning negativt inom
områdena etik, korruption, miljö och klimat, mänskliga rättigheter
eller arbetsvillkor. I mänskliga rättigheter ingår barnrättsperspektivet,
i arbetsvillkor ingår jämställdhet och mångfald och i etik ingår skatte-
transparens. SEK:s hantering av hållbarhetsrisker styrs genom styrel-
sens riskaptit avseende hållbarhetsrisk samt VD:s instruktion för han-
tering av hållbarhetsrisker.
SEK:s process för hantering av hållbarhetsrisk är en del av processen
för ordinarie kreditanalys, vilken återfinns på sida 35-36 och 114. Insat-
serna är dynamiska och baseras på risk, till exempel skulle en högre
grad av identifierade risker utlösa en djupare analys. Information om
SEK:s process för hantering av hållbarhetsrisk återfinns på nästa sida.
Hantering av hållbarhetsrisk i inköpsprocessen
En väl fungerande inköpsprocess är mycket viktig för att SEK ska
bedriva en kostnadseffektiv verksamhet och för att säkerställa att
leverantörerna lever upp till SEK:s krav avseende hållbart företagande.
Samtliga av SEK:s leverantörer måste åta sig att följa SEK:s uppfö-
randekod för leverantörer eller kunnat visa att de har ett motsvarande
förhållningssätt. Under 2022 köpte SEK varor och tjänster för cirka Skr
373 miljoner. De största kostnadsposterna vid inköp är kontorshyra,
IT-system, konsulttjänster, marknadsdata och juridisk rådgivning. SEK
har cirka 780 leverantörer, varav cirka 600 har sin hemvist i Sverige
och övriga har till övervägande del sin hemvist i Europa eller USA.
Års- och hållbarhetsredovisning 2022
119
Hållbarhetsnoter
SEK:s process för hantering av hållbarhetsrisk
Beslutspunkt
Baserat på ana-
lys beslutas om
SEK ska ingå i
affären eller inte
Beslutspunkt
Beslut om huru-
vida SEK ska
fortsätta affären
eller inte
Initial screening
Vid en affärsförfrågan identifieras potentiella hållbarhetsrisker baserat på inhämtad
information om affären. Informationen innehåller bland annat syftet med den finansiella
och kommersiella affären, parter i affären samt lokalisering av parterna, betalningsflöden
kopplat till affären, varan eller tjänsten som exporteras samt slutanvändandet av varan
eller tjänsten, inklusive geografisk plats för slutanvändandet av varan eller tjänsten. SEK
ska successivt upphöra med finansiering av fossila bränslen och finansierar inte kolgru-
vor, kolkraft, koltransporter eller nya oljekraftverk.
Fördjupad analys av hållbarhetsrisker och kapacitet
Potentiella hållbarhetsrisker identifieras och bedöms på land-, motpart-, eller affärsnivå.
Länder bedöms utifrån risk för korruption, negativ påverkan på mänskliga rättigheter
samt risk för penningtvätt, finansiering av terrorism och skattejurisdiktion. Kontroller görs
avseende kundkännedom, ägarförhållanden och kontroll mot internationella sanktions-
listor, samt om motparten har varit involverad i incidenter inom hållbarhetsområdet som
kan indikera bristande förmåga att hantera hållbarhetsrisker. Om bedömningen innebär
förhöjda hållbarhetsrisker genomförs en fördjupad bedömning av en hållbarhetsana-
lytiker som innebär att genomföra en bedömning av parternas kapacitet att hantera
identifierade hållbarhetsrisker, bedömer om hållbarhetsrisker är inom SEK:s riskaptit för
hållbarhetsrisker samt ger rekommendationer på åtgärdskrav som ska ställas så att håll-
barhetsrisker hanteras enligt SEK:s riskaptit för hållbarhetsrisker under kreditens löptid.
Resultat 2022
Under 2022 har 1 049 transaktioner genomgått initial screening och förhöjd hållbarhets-
risk har identifierats i 87 fall. Fördjupad analys korruption har genomförts för 31 transak-
tioner i länderna Angola, Brasilien, DR Kongo, Elfenbenskusten, Indonesien, Mexiko,
Thailand och Vietnam. Fördjupad analys mänskliga rättigheter har genomförts för 44
transaktioner i länderna Angola, DR Kongo, Elfenbenskusten, Mexiko, Polen, Saudiara-
bien, Slovakien, Thailand, Turkiet och Vietnam. Under året har fördjupad analys skett för
12 stycken A och B-projekt i länderna Angola, Brasilien, Elfenbenskusten, Finland, Ghana
Irak, Kina, Sverige och Turkiet. I enlighet med riktlinjer för projektrelaterad finansiering
har hållbarhetskrav inkluderats i kreditavtalet, läs mer under hållbarhetsnot 10, projekt-
relaterad finansiering.
Hur följs affärerna upp?
För A- och B projekt sker återrapportering där hållbarhetsanalytiker följer upp att håll-
barhetsklausulerna i kreditavtalet hanteras under kreditens löptid. Vid bristande efter-
levnad av fastställda villkor initieras dialog samt kravställning mot låntagaren genom att
upprätta en åtgärdsplan för att hantera risker och avvikelser vilken löpande följs upp. För
övriga affärer (icke projektrelaterad) sker löpande övervakning genom Negativa nyheter
samt om något inträffar som innebär att klausuler i kreditavtalet blir att påkalla.
Styrelsens utvärdering
SEK bedömer och rapporterar risknivån för SEK:s hållbarhetsrisk kvartalsvis till styrelsen.
Funktionen för regelefterlevnad, riskfunktionen och internrevision följer upp att risker i
verksamheten hanteras enligt SEK:s riskaptit, att styrande dokument efterlevs och att
förebyggande och upptäckande kontroller fungerar för att hantera identifierade risker.
120
Års- och hållbarhetsredovisning 2022
Hållbarhetsnoter
Not 5. Hållbar finansiering
SEK:s erbjudande inom hållbar finansiering är: gröna, sociala och
hållbarhetslänkade lån. I tabellen redovisas SEK:s lån inom hållbar
finansiering enligt SEK:s ramverk. Finansiering utgör grunden i SEK:s
verksamhet och är den aspekt där SEK har störst möjlighet att påverka.
SEK har antagit flera långsiktiga mål för att vara en kraft i klimatom-
ställningen kopplade till kreditgivning, dessa beskrivs närmre under
hållbarhetsnot 6.
Gröna lån
SEK erbjuder gröna lån som främjar övergången till en klimatsmart
ekonomi. Gröna lån kategoriseras enligt ”SEK Sustainability Bond Fra-
mework” och ”SEK Green Bond framework”, det vill säga SEK:s ram-
verk för gröna obligationer och finansieras via SEK:s gröna obligatio-
ner. SEK har mål avseende gröna lån, läs ytterligare i hållbarhetsnot 6.
Hållbarhetslänkade lån
Hållbarhetslänkade lån är rörelsefinansiering som används för att främja
låntagarens hållbarhetsarbete, som i sin tur stöder miljömässig och
socialt hållbar ekonomisk verksamhet och tillväxt. SEK:s hållbarhets-
länkade lån baseras på ICMA:s standarder för hållbarhetslänkade lån.
Sociala lån
SEK:s sociala lån adresserar sociala utmaningar för en identifierad mål-
grupp. Kraven för sociala lån finns angivna i ”SEK Sustainability Bond
Framework”.
Styrning och rapportering
Samtliga ramverk för SEK:s hållbarhetsmärkta lån återfinns på
www.sek.se.
SEK mäter indirekta miljöförbättringar avseende växthusgasutsläpp
i gröna lån utifrån metod angiven i ”International Financial Institution
Framework for Harmonized Approach to Greenhouse Gas Accoun-
ting”, november 2015 och i enlighet med ”SEK Sustainability Bond Fra-
mework” och ”SEK Green Bond Framework”. Den uppskattade minsk-
ning av växthusgasutsläpp som redovisas utgår från beräkningar SEK
erhållit från projektägare, exportör eller i samband med rapporter som
tagits fram i samband med projekten. Beräkningar görs på projektbasis,
och baseras på det år projektet är färdigställt och redovisas i propor-
tion till SEK:s andel av projektets totala finansiering.
Skr mn (om inte annat anges)
2022
2021
Gröna lån
Total volym
1
29 483
35 106
varav utlåning i balansräkningen
25 900
17 993
andel av total utlåning
i balansräkningen
9,5%
7,5%
Nyutlåning
7 350
11 530
varav avtalat, ej utbetalt
2 858
8 310
varav garantier
725
150
Ny grön upplåning
9 001
6 100
Utestående grön upplåning
19 109
12 032
Årlig minskning av växthusgasutsläpp
från gröna projekt (ton CO
2
e)
>5 750 605
>5 240 000
Sociala lån
Total volym
1
3 206
1 904
varav utlåning i balansräkningen
1 095
0
andel av total utlåning
i balansräkningen
0,4%
0%
Nyutlåning
3 800
1 904
varav avtalat, ej utbetalt
2 111
1 904
Hållbarhetslänkade lån
Total volym
1
5 654
1 690
varav utlåning i balansräkningen
5 654
1 546
andel av total utlåning
i balansräkningen
2,1%
0,5%
Nyutlåning
3 265
1 690
varav avtalat, ej utbetalt
–
145
Total hållbarhetsmärkt volym
1
38 343
38 701
Total hållbarhetsmärkt utlåning
i balansräkningen
32 649
19 539
Andel av total utlåning
i balansräkningen
12%
8%
Total utlåning i balansräkningen
273 448
237 224
1
Total volym inkluderar utlåning i balansräkningen samt avtalat,
ej utbetalt och garantier.
Års- och hållbarhetsredovisning 2022
121
Hållbarhetsnoter
Not 6. Klimatrelaterade risker och möjligheter
I denna not redovisas information om SEK:s klimatrelaterade risker
och möjligheter enligt rekommendationer från Task Force on Cli-
mate–related financial disclosures (TCFD). Som kreditmarknadsbolag
är SEK exponerat mot klimatrelaterade risker och möjligheter genom
utlåningen och aktiviteter som finansiell intermediär, samt genom sin
operativa verksamhet. Det är framförallt i SEK:s utlånings- och upp-
låningstransaktioner som väsentliga klimatrelaterade, både finansiella
och icke-finansiella risker och möjligheter uppstår i SEK:s affärsmodell.
SEK:s direkta klimatpåverkan begränsas i huvudsak till affärsresor och
huvudkontor. Genom att analysera och presentera klimatrelaterade
riskers finansiella påverkan på SEK (impact-in) samt den påverkan som
SEK genom sin verksamhet har på klimatet (impact-out) tillämpar SEK
ett dubbelt väsentlighetsperspektiv på klimatrelaterade risker vilket
även är ett centralt inslag i denna not.
Klimatrelaterade finansiella- och icke finansiella risker
Olika klimatrelaterade faktorer kan få en positiv eller negativ finansiell
påverkan på företag, stater eller individer.
Klimatrelaterade finansiella risker består av två kategorier: omställ-
ningsrisker och fysiska risker. Omställningsrisk är risker som uppstår
hos verksamheter exempelvis till följd av förändringar i policys, lagar
och regler, teknologiska förändringar samt beteendeförändringar till
följd av anpassningar till nya klimatrelaterade behov och krav. Fysiska
risker avser risker som verksamheter utsätts för till följd av akuta kli-
matrelaterade faktorer/händelser, exempelvis extremväder, samt kro-
niska förändringar i klimatmönster, såsom stigande havsnivåer.
De orsakskedjor som förklarar hur klimatrelaterade faktorer och risker
påverkar bolag som SEK genom sina motparter benämns transmissions-
kanaler. Exempel på transmissionskanaler är: lägre lönsamhet, ökade
kostnader för regelefterlevnad, ökade legala kostnader, lägre köpför-
måga hos hushållen, ökade operativa kostnader, värdeminskning/ned-
skrivningar, svårt/dyrt att få försäkringsskydd, svårt/dyrt med finansie-
ring, störningar i leveranskedjor samt förflyttning av arbetskraft.
Genom transmissionskanaler kan SEK:s traditionella risker, det vill säga
kreditrisk, marknadsrisk, operativ risk, koncentrationsrisk, strategisk-
och ryktesrisk påverkas. SEK identifierar, analysera och hanterar klimat-
relaterade finansiella risker främst genom bolagets kreditprocess.
Klimatrelaterad icke-finansiell risk (impact-out) definieras av SEK
som risken för att SEK:s verksamhet direkt eller indirekt påverkar
klimatet negativt. Denna risk uppstår främst till följd av utlåning till
fossila- samt fossilrelaterade tillgångar och projekt samt andra högut-
släppande verksamheter. SEK följer Ekvatorprinciperna och OECD:s
riktlinjer för social och miljömässig hänsyn vid statsstödda export-
krediter vilka bygger på IFC:s hållbarhetsstandarder som innehåller
gränsvärde för växthusgasutsläpp vid projektrelaterad finansiering.
Utveckling inom regelverksområdet
Flera initiativ har genomförts, och pågår, för att inkludera klimatrela-
terade risker och möjligheter i regelverken som styr den finansiella
sektorn. Ramverken för tillsyn (riktlinjer för översyn och utvärdering)
och intern styrning har uppdaterats och ytterligare uppdateringar och
vägledningar för tolkning kommer framöver. Sammanfattningsvis inne-
bär reglerna att klimatrelaterade risker och möjligheter ska integreras i
befintliga affärs- och riskramverk, rapporteras och offentliggöras.
SEK har utvecklat interna regler och processer för att integrera kli-
matrelaterade risker och möjligheter. Arbetet pågår kontinuerligt och
inkluderar integrering i affärsstrategi, produkter, rapportering, riskklas-
sificering, system och upplysningsrutiner. Utöver informationen som
finns i dessa hållbarhetsnoter finns information om klimatrelaterade
risker i SEK:s pelare 3 rapport.
Exportfinansieringssystemet
Exportfinansieringssystemet, tillsammans med privata banker och
investerare, spelar en viktig roll som möjliggörare för klimatinveste-
ringar i produktion och förnybara energisystem på hemmaplan samt
finansiering av svenska exporterbjudanden till stora globala omställ-
ningsprojekt.
SEK är del av det svenska exportfinansieringssystemet och en
väsentlig del av SEK:s internationella utlåningsverksamhet garante-
ras av Exportkreditnämnden (EKN). Klimatrelaterade frågor i SEK:s
affärsmodell är därför sammankopplade med det svenska exportfi-
nansieringssystemet. I Sveriges export- och investeringsstrategi 2019
uttrycks att regeringen anser att Sverige bör driva på för att de interna-
tionella och europeiska regelverken för bl.a. exportkrediter och annan
offentlig handelsfinansiering bidrar till hållbarhet och uppfyllandet av
Parisavtalet.
2020 fick EKN i uppdrag av regeringen att se över hur de svenska
och internationella exportfinansieringssystemen ska bidra till en tydlig
omställning och minskade utsläpp av växthusgaser, i linje med Parisav-
talet. Samma år överlämnade EKN tillsammans med Svensk Exportkre-
dit (SEK) till regeringen en rapport som presenterar en analys av hur
exportfinansiering kan bidra till klimatomställningen. I rapporten kon-
stateras att EKN:s och SEK:s agerande kan fungera som katalysator för
att driva på förändringar av både internationella regelverk, andra län-
ders agerande och enskilda företag samt hur SEK:s kreditgivning och
EKN:s garantigivning kan anpassas till Parisavtalet genom att upphöra
med stöd av export till utvinning av fossila bränslen, genom stimulans
till affärer som bidrar till klimatomställningen och genom att beakta
inlåsningsrisker och omställningsmöjligheter i exportaffärer.
SEK och EKN har mot bakgrund av ovanstående påbörjat det
gemensamma arbetet att anpassa exportfinansieringssystemet till
Parisavtalet. Som en del i det har SEK och EKN i form av det svenska
exportfinansieringssystemet ett samarbete med att ta fram en gemen-
sam klimatrapport
SEK:s och EKN:s gemensamma vetenskapliga klimatråd
För att höja exportfinansieringssystemet kompetensnivå kring klimat-
frågor och koppla det till vetenskapen har SEK och EKN under 2021
gemensamt inrättat ett vetenskapligt klimatråd bestående av fyra kli-
matforskare.
Klimatrådet fungerar som ett rådgivande expertorgan som syftar
till att vägleda det svenska exportfinansieringssystemet, det vill säga
SEK:s och EKN:s verksamheter. Mer specifikt fungerar klimatrådet
som ett rådgivande strategiskt stöd till SEK och EKN i arbetet med att
anpassa det svenska exportfinansieringssystemet för att ligga i linje
med Parisavtalets 1,5-gradersmål samt när det gäller andra principiella
strategiska ställningstaganden. Exempel på frågeställningar som har
diskuterats av klimatrådet är naturgasens roll i låg- och medelinkomst-
länders energiomställning samt hur uppdatering av länders och före-
tags åtaganden inklusive IPCC:s rapporter bör påverka inriktningen i
det svenska och internationella exportfinansieringssystemet. Fokus
för klimatrådets arbete är det globala klimatsystemet och export-
finansieringens påverkan på de globala växthusgasutsläppen, snarare
än territoriella eller konsumtionsbaserade utsläpp av växthusgaser i
Sverige. Klimatrådet har inte någon operativ roll i bolagens beslutspro-
cess i enskilda affärsbeslut. För mer information se sek.se.
Styrning av klimatrelaterade risker och möjligheter
SEK:s arbete med klimatfrågor är en integrerad del av bolagsstyr-
ningen. Bolagets hållbarhetsarbete där klimatrelaterade delar ingår
styrs främst av statens ägarpolicy och riktlinjer för statlig ägda bolag
samt ägaranvisningen. Vägledande för bolagets hållbarhetsarbete där
klimatrelaterade delar ingår är internationella regler och riktlinjer.
Statens ägarpolicy
Av statens ägarpolicy framgår att SEK som statligt ägt bolag ska agera
föredömligt inom hållbart företagande vilket framförallt innebär att
bolaget ska:
•
arbeta strategiskt, integrera frågorna i sin affärsstrategi och fastställa
strategiska hållbarhetsmål,
•
agera transparent i frågor som rör väsentliga risker och möjligheter
och föra en aktiv dialog med bolagets intressenter i samhället,
•
samarbeta med andra bolag och relevanta organisationer, samt
•
efterleva internationella riktlinjer på hållbarhetsområdet.
Styrelsens översyn av klimatrelaterade risker och möjligheter
Det är styrelsen som är ytterst ansvarig för att ett aktivt och långsiktigt
arbete för hållbar utveckling bedrivs inom SEK. Styrning av klimatrela-
terade frågor är integrerat i SEK:s strategi, affärsplanering samt i SEK:s
riskramverk och kreditbeslut. Det är styrelsen som ytterst beslutar om
strategi och mål samt ledande styrande dokument såsom Policy för
hållbar finansiering, Riskpolicy samt Kreditpolicy.
SEK:s klimatmål
För att bidra till en tydlig omställning och minskade utsläpp av växthus-
gaser, i linje med Parisavtalet samt för att minska bolagets finansiella
122
Års- och hållbarhetsredovisning 2022
Hållbarhetsnoter
klimatrelaterade risker har styrelsen antagit följande övergripande
långsiktiga verksamhetsmål:
•
SEK:s balansräkning ska nå nettonoll växthusgasutsläpp
senast 2045.
•
Andelen gröna lån i SEK:s låneportfölj ska öka till 50 procent
senast 2030.
•
SEK ska nå nettonoll utsläpp i den egna verksamheten senast 2030.
Se ytterligare beskrivning under avsnittet Mål och Mätetal.
Policy för hållbar finansiering
SEK:s ”Policy för hållbar finansiering” anger grundläggande hållbar-
hetsrelaterade principer och ställningstaganden för kreditgivning och
likviditetsplaceringar. Princip 5 i policyn anger att SEK ska ha en restrik-
tiv hållning till affärer med negativ påverkan på klimatet. Princip 7 anger
att SEK ska integrera ESG-faktorer i kreditbedömningen av motparter
och princip 8 anger att SEK ska arbeta proaktivt för att möjliggöra affä-
rer som bidrar till att uppnå FN:s globala mål för hållbar utveckling och
Parisavtalet. Se ytterligare information i hållbarhetsnot 4.
Riskpolicy
SEK:s ”Riskpolicy” anger huvuddragen i SEK:s ramverk för riskhante-
ring. I policyn definieras riktlinjerna för hur bolaget effektivt och ända-
målsenligt ska identifiera, mäta, styra, rapportera och utöva kontroll
över de väsentliga risker, däribland hållbarhetsrisker där klimatrela-
terade risker ingår, som bolaget är eller kan förväntas komma att bli,
exponerat mot.
Riskaptit
Verksamhetens styrning av hållbarhetsrisker hanteras även genom styrel-
sens riskaptit avseende hållbarhetsrisk, där klimatrelaterade delar ingår.
Kreditpolicy
Kreditpolicyn ger förutsättningar för SEK:s utlåningsaffär och kredit-
riskhantering och bygger på den av styrelsen utfärdade Riskpolicyn.
Kreditpolicyn beskriver att kreditgivning ska ske i överensstämmelse
med SEK:s uppdrag baserat på ägaranvisningen. SEK styr övergripande
sina kreditrisker enligt ett antal grundläggande principer däribland
SEK:s riskaptit för hållbarhet samt Policy för hållbar finansiering. Kredit-
policyn anger specifikt att kreditgivning ska ske på hållbara grunder och
baseras på god kunskap om SEK:s motparter och affärstransaktioner.
Regelefterlevnads- och hållbarhetsrisker där klimatrelaterade delar
ingår ska identifieras, analyseras och hanteras innan kreditgivning.
Ledningens roll vid bedömning och hantering av
klimatrelaterade risker och möjligheter
Ledningen bedömer och hanterar klimatrelaterade frågor som en
integrerad del i företagets riskhantering, affärsstrategi och planerings-
process. I Vd:s ”Instruktion för hantering av Hållbarhetsrisk” beskrivs
ledningens ansvar för att bedöma och hantera hållbarhetsrelaterade
risker och möjligheter där klimatrelaterade delar ingår.
Kontroll, uppföljning och rapportering
SEK kontrollerar och övervakar efterlevnaden av kapitalmål, riskaptit,
limiter, riskhantering samt interna och externa regelverk för att säker-
ställa att riskexponeringarna hålls på en acceptabel nivå och att risk-
hanteringen är effektiv och ändamålsenlig.
Bolaget rapporterar om den aktuella risksituationen, om använd-
ningen av kapital och om relaterade frågor till vd, finans- och ris-
kutskottet samt styrelsen, minst en gång per kvartal. Klimatrelaterade
delar, som en del i kredit- och hållbarhetsarbetet, är en del av dessa
processer.
Strategi för klimatrelaterade risker och möjligheter
SEK har integrerat hantering av klimatrelaterade faktorer i affärsmo-
dellen, i strategin samt i den finansiella planeringen.
För att säkerställa att bolaget identifierar klimatrelaterade risker som i
många fall bedöms materialiseras på längre sikt har SEK förlängt den
strategiska planeringen till minst 10 års sikt.
SEK:s strategiska arbete för att nå satta mål samt hantera klimatrela-
terade risker och möjligheter består av följande huvudaktiviteter:
•
Begränsa och upphöra med utlåning till fossila bränslen,
•
Engagera verksamheten i kunders omställning, samt.
•
Öka andelen grön utlåning
Begränsa och upphöra med utlåning till fossila bränslen
En viktig del i SEK:s klimatrelaterade strategi för att minska utsläppen
av växthusgaser och därmed reducera de finansiella och icke-finan-
siella klimatrelaterade riskerna är att begränsa och sedan upphöra
med utlåningen till fossila bränslen. Dessa begränsningar finns angivna
i SEK:s ”Policy för hållbar finansiering” samt i Styrelsens riskaptit. I
enlighet med policyn ska SEK successivt upphöra med finansiering av
fossila bränslen. SEK finansierar inte kolgruvor, kolkraft, koltranspor-
ter eller nya oljekraftverk. Efter sista december 2022 finansieras inte
heller prospektering och utvinning av olja och gas. Nya gaskraftverk
finansieras endast i undantagsfall under en övergångsperiod. SEK
kan finansiera projekt och verksamheter med höga växthusgasut-
släpp där fossilfria alternativ ännu inte utvecklats, såsom gruvor och
fossila bränslen för industriellt bruk under förutsättning att projektet
över tiden bedöms bidra positivt till omställningen. Vid finansiering
av projekt eller verksamheter med höga växthusgasutsläpp, beaktas
storleken på totala växthusgasutsläpp i livscykeln för verksamheten,
inlåsningseffekter och omställningsplaner i linje med Parisavtalets 1,5
graders-mål.
Engagera verksamheten i kunders klimatomställning
För att kunna vara en drivande kraft i omställningen behöver SEK hela
tiden bli bättre på att förstå och hantera klimatrisker samt jobba aktivt
med lösningar för tillgångar med höga utsläpp. SEK arbetar strategiskt
för att öka bearbetningen mot branscher som är viktiga för klimatom-
ställningen och prioriterar kunder med hög potential för minskade
växthusgasutsläpp.
Genom att erbjuda finansieringslösningar till bolag som ställer om
sin verksamhet utifrån vetenskapligt baserade klimatmål kan SEK bli
en möjliggörare för omställningen och minska de klimatrelaterade
riskerna. För detta ändamål erbjuder SEK bland annat hållbarhetslän-
kade lån med syfte att bidra positivt till att ett bolags hela verksamhet
anpassas till klimatomställningen.
Öka andelen grön utlåning
För att styra investeringar mot hållbara verksamheter och därmed
bidra till att uppnå målen i Parisavtalet har SEK satt mål avseende utlå-
ning till gröna tillgångar. Kraven för att kategoriseras som grön tillgång
finns angivna i ”SEK Sustainability Bond Framework” som följer EU:s
taxonomi för grön ekonomisk verksamhet. Gröna tillgångar beskrivs
närmare i hållbarhetsnot 5.
Exportfinansieringssystemets gemensamma strategi
för att bidra till klimatomställningen
Tillsammans med Exportkreditnämnden (EKN) har SEK tagit fram en
gemensam strategi och handlingsplan för ett exportfinansieringssys-
tem som är i linje med Parisavtalet. Grunden i detta arbete är export-
finansieringssystemets gemensamma klimatåtagande, att anpassa
exportfinansieringssystemet till Parisavtalet. Exportfinansieringssyste-
mets gemensamt formulerade strategi består av:
•
Ett gemensamt ställningstagande relaterat till att upphöra med
finansiering och garantigivning till fossila bränslen (samverkan med
exportörer/kunder).
•
Ge incitament till exportaffärer som bidrar till klimatomställningen
(samverkan med exportörer/kunder).
•
Finansiera grön omställning i Sverige.
•
Inrätta ett vetenskapligt klimatråd.
•
Ökad internationell samverkan.
•
Öka exportfinansieringssystemets transparens genom en gemen-
sam klimatrapport.
En central del i handlingsplanen är att öka transparensen för att ge
exportfinansieringssystemets huvudmän, exportnäringen, allmän-
heten och andra intressentgrupper en inblick i hur exportfinansie-
ringssystemets lån och garantier påverkar klimatet, både positivt och
negativt, samt vilka åtgärder som man gemensamt arbetar med för att
stärka exportnäringens konkurrenskraft och driva klimatomställningen
i rätt riktning.
Riskhantering
SEK:s processer för att identifiera, analysera, bedöma och hantera
klimatrelaterade risker är integrerat med hanteringen av övriga risker
i verksamheten. Klimatrelaterade risker är en del av SEK:s riskramverk
där finansiell klimatrelaterad risk indirekt ingår i kreditrisk (impact-in)
Års- och hållbarhetsredovisning 2022
123
Hållbarhetsnoter
medan icke-finansiell klimatrelaterad risk analyseras inom ramen för
hållbarhetsrisk (impact-out).
Metod för att identifiera finansiella klimatrelaterade risker
Finansiella omställningsrisker identifieras genom klimatrelaterade sce-
narioanalyser och stresstester samt genom att analysera ESG-faktorer
i kreditratingprocessen. Se en mer detaljerad beskrivning av hantering
av hållbarhetsrisk i hållbarhetsnot 4.
SEK har även påbörjat arbetet med att i enlighet med kommande
regulatoriska krav ta fram en metod för att beräkna och redovisa
bolagets scope-3 utsläpp det vill säga bolagets finansierade växthus-
gasutsläpp. Detta är avgörande för att SEK ska kunna mäta och följa
upp klimatrelaterade mål. Den metod som analyseras i anslutning till
detta benämns portföljanpassningsmetoden och kommer när den är
fullt utvecklad att innebära att SEK löpande kan följa hur väl i linje med
utsläppsrelaterade mål exponeringarna i portföljen ligger.
Analys av exponeringar känsliga för klimatrelaterade risker
Minst kvartalsvis följer SEK:s riskfunktion upp och rapporterar till led-
ning och styrelse exponeringar som är utsatta/känsliga för klimatrela-
terade risker. Den metod som används för detta ändamål kommer att
utvecklas under kommande år. Se tabell över exponeringar utsatta/
känsliga för klimatrelaterade risker under sektionen ”mål och mätetal”.
ESG-faktorer i kreditratingprocessen
SEK har en process för identifiering, utvärdering och bedömning av
ESG-faktorer (inklusive klimatrelaterade finansiella risker) inom ramen
för SEK:s riskklassificering. Under november 2021 anmälde SEK till FI
om uppdaterad metodik, med därtill underliggande arbetsprocesser,
för att tydligare inkludera ESG-faktorer (inklusive klimatrelaterade
omställnings- och fysiska risker) i kreditratingprocessen för SEK:s före-
tagsmotparter. Under året har den reviderade metodiken, arbetspro-
cesser och struktur implementerats och möjliggjort en mer effektiv
och ändamålsenlig analys. Ambitionen är att arbetet ska utvecklas
ytterligare under kommande år.
Motståndskraften i SEK:s strategi och
affärsmodell i olika scenarioanalyser
Klimatrelaterade scenarioanalyser och stresstester genomförs för att
identifiera omställningsrisker samt bedöma vad dessa kan ha för påver-
kan på de verksamheter som SEK finansierar samt på SEK:s finansiella
situation och kapitalrelation.
Årets scenarioanalyser och stresstester för omställningsrisk baseras,
på två scenarier som har utvecklats av den internationella energi-
myndighetens (IEA:s) ”World Energy Outlook”: ”Fastställda policyer
scenariot” (Stated Policies Scenario) och ”Nettonoll-scenariot vid
2050” (Net Zero by 2050 Scenario). Nettonoll-scenariot beskriver en
stor och snabb transformation inom energisektorn med målet att
begränsa den globala uppvärmningen till maximalt 1,5°C. Stresstester
utförs genom att använda förväntade negativa eller positiva föränd-
ringar i företagens kreditrating (riskklassificering), till följd av de klimat-
relaterade omställningsriskerna som identifierats i respektive klimatsce-
nario, och vidare analysera effekten av förändringen på låneportföljens
kapitalrelation. Se tabell över sektorer med störst ratingförändring
nedan. Vid stresstester har SEK förenklat antagit att den nuvarande
låneportföljen kommer att förlängas och vara konstant både på kort-,
medellång- samt lång sikt. Arbetet med scenarioanalyser och stresstes-
ter bidrar till ett ökat lärande kring hållbarhet och kopplingen till risker
och möjligheter i den egna verksamheten. Analyserna hjälper även SEK
att förstå hur en kombination av klimatrelaterade risker kan påverka
bolagets affär, strategier och finansiella ställning över tid.
Resultatet av årets stresstester visar på begränsade negativa effek-
ter på SEK:s finansiella situation till följd av klimatrelaterade omställ-
ningsrisker. Tabellen nedan visar den uppskattade långsiktiga negativa
effekten (mer än 10 år) på SEK:s totala kapitalrelation i absoluta pro-
cent, om SEK:s utlåning skulle förbli konstant och exponerad för de
två olika klimatscenarierna. Vissa sektorer såsom ”kol, olja och gas”,
”elverksamheter”, ”oberoende kraftproducenter och energihandlare”
samt ”metaller och gruvdrift” bedöms vara särskilt känsliga för långsik-
tiga omställningsrisker.
Potentiell förändring av SEK:s totala
kapitaltäckning i ett 10-årsperspektiv
2022
2021
Fastställda policyer scenariot
-0%
-1%
Nettonoll-scenariot
-2%
e.t.
Tabell över de sektorer som har störst förändring i ratingmigration i
Nettonoll-scenariot:
Tidsaspekt
Kort sikt
(< 3 år)
Medellång
sikt (3-10 år)
Lång sikt
(> 10 år)
Olja, gas & förbruknings-
drivmedel
-1
-3
-5
Elverksamhet, oberoende
kraftproducenter & handlare
-1
-2
-2
Fordonsindustrin
-3
-2
-1
Byggkonstruktion & teknik
0
-1
0
Papper & skog
0
-1
-2
Metaller & gruvdrift
0
-2
-1
Sjöfart
0
-2
-1
Exponering mot sektorer känsliga för fysisk risk
Med ökande global uppvärmning är och kommer med stor sannolikhet
bolag som SEK finansierar att vara utsatta för fysiska klimatrisker, till
exempel ökade temperaturer, översvämningar, vattenbrist och andra
störningar, vilket kan få en påverkan på bolagens återbetalningsför-
måga och därmed innebära en finansiell risk för SEK.
I 2022 års stresstester har SEK valt att endast inkludera omställ-
ningsrisker då de i dagsläget anses vara mest relevanta för SEK att
analysera till följd av behovet av en snabb omställning för att kunna
nå målen i Parisavtalet. Fysiska klimatrelaterade risker, till exempel som
ett 4°C scenario är därmed inte inkluderade. För att analysera fysiska
risker har istället ett arbete vidareutvecklats under året med syfte att
identifiera de exponeringar i SEK:s utlåningsportfölj som potentiellt
kan vara utsatta för fysiska klimatrelaterade risker (samt för att kunna
rapportera i enlighet med uppdaterade Pelare 3 krav). Arbetet har
inneburit en kartläggning av geografiska områdens utsatthet för fysiska
risker och den eventuella påverkan det skulle kunna ha på SEK:s expo-
neringar. Hänsyn har tagits till både akuta och kroniska faktorer och har
resulterat i en övergripande metod för att identifiera de länder som
har en betydande risk att påverkas av klimatrelaterade händelser, och
därmed också ha en potentiell finansiell effekt på SEK. I takt med att
tillgången till kvalitativ data ökar kommer denna metod att förfinas
under de kommande åren. Se SEK:s Pelare 3 rapport för ytterligare
information.
Process för att identifiera, bedöma och hantera
klimatrelaterade (impact-out) risker
Utlånings- och likviditetstransaktioner screenas av SEK för att identi-
fiera transaktioner med hög risk för klimatpåverkan. För de transaktio-
ner där man identifierar en hög risk för negativ klimatpåverkan utförs
fördjupade analyser. Dessa transaktioner analyseras även av hållbar-
hetsanalytiker för att säkerställa att transaktionen är inom SEK:s riskap-
tit. Följande parametrar indikerar förhöjd klimatrelaterad risk:
•
fossil- och fossilrelaterad verksamhet,
•
övriga sektorer som är utsatta för omställnings- eller fysisk klimat-
relaterad risk,
•
transaktioner länkade till gruvindustrin samt komplexa marknader,
samt
•
projekt och projektrelaterad finansiering
Fossil- och fossilrelaterad verksamhet omfattar här utvinning, prospek-
tering samt transport av fossila bränslen. Energiutvinning av fossila
bränslen omfattar koleldade kraftverk och industriprojekt som inne-
fattar koleldade kraftverk och annan energiproduktion från fossila
bränslen. Med fossila bränslen avses kol, olja, naturgas och oljeskiffer.
Kostnader för klimatrelaterade åtgärder
Under 2022 har SEK drivit ett prioriterat IT-projekt för att följa upp
ESG faktorer i utlåningen vilket har lett till ökade kostnader under 2022.
Avseende åtgärder som utförts för att minska företagets direkta
klimatpåverkan kan resurssparande exempelvis i form av minskad
användning av papper och resande i vissa fall ha minskat SEK:s kostna-
der. Ingen separat beräkning av den faktiska kostnadsreduktionen har
utförts då beloppet inte anses vara materiellt.
Slutligen bedöms påverkan på den totala svenska exporten av att
inte erbjuda statlig exportfinansiering till projekt eller verksamheter
som avser utvinning och prospektering av fossila bränslen relativt
begränsad ur ett nationellt perspektiv.
124
Års- och hållbarhetsredovisning 2022
Hållbarhetsnoter
Mål och Mätetal
I denna sektion presenteras de mål och mätetal som SEK använder för
att bedöma och hantera relevanta klimatrelaterade risker och möjlig-
heter.
SEK:s klimatrelaterade verksamhetsmål
Nedan beskrivs SEK:s verksamhetsmål i mer detalj.
Mål 1: SEK:s balansräkning ska nå nettonoll växthusgasutsläpp
senast 2045.
För att nå detta mål bedömer SEK att finansieringen av fossila verk-
samheter initialt behöver begränsas för att sedan upphöra. Vidare
behöver risker samt exponering mot andra sektorer som är utsatta för
omställnings- samt fysisk risk analyseras för att framöver ha möjlighe-
ten att forma strategier som begränsar eventuella risker relaterat till
dessa sektorer.
Ett arbete har påbörjats för att beräkna finansierade växthusgasut-
släpp. Arbete kommer att utvecklas genom att analysera hur väl i linje
med målen exponeringarna förhåller sig. Uppföljningen kommer även
att ligga till grund för SEK:s fortsatta strategiska arbete. Syftet med
arbetet är att kunna analysera hur väl anpassade SEK:s exponeringar
är med Parisavtalets mål.
Mål 2: Andelen gröna lån i SEK:s låneportfölj
s
ka öka till 50 procent senast 2030.
SEK:s långsiktiga mål är att kraftigt öka andelen gröna lån i utlå-
ningsportföljen, och har under året fortsatt utvärdera utvecklingen
av bolagets låneportfölj men även tillgången på verksamheter och
projekt som kan klassas som gröna enligt realekonomin. Utöver detta
står SEK inför eventuella målkonflikter, då det ingår i SEK:s uppdrag att
finansiera för svenska staten viktiga strategiska affärer, vilka inte alltid
möter SEK:s kriterier för grön utlåning. I det fall omfattning av dessa
affärer ökar kan det försvåra för SEK att nå målet om 50 procent grön
låneportfölj. Utöver detta är ofta i realekonomin de aktörer med inte
nödvändigtvis gröna aktiviteter som är i störst behov av finansiering,
utan aktörer med trovärdiga omställningsplaner till hållbara affärsmo-
deller. Givet prognoser för nyutlåning och tillgänglighet på grönt har
SEK kalibrerat om delmål för 2022 och 2023, mål för 2024 ligger fast.
De kortsiktiga målen för gröna lån är:
•
11 procent gröna lån i låneportföljen per 2022.
•
17 procent gröna lån i låneportföljen per 2023.
•
25 procent gröna lån i låneportföljen per 2024.
SEK presenterar uppföljningen av gröna lån och obligationer i hållbar-
hetsnot 5. Det ingår i SEK:s uppdrag att finansiera för svenska staten
viktiga strategiska affärer, vilka inte alltid möter SEK:s kriterier för grön
utlåning. I det fall omfattning av dessa affärer ökar kan det försvåra för
SEK att nå målet om 50 procent grön låneportfölj.
Mål 3: SEK ska nå nettonoll utsläpp i den egna
verksamheten senast 2030.
I tabell ” SEK:s klimatpåverkan” presenteras SEK:s uppföljning av bola-
gets beräknade växthusgasutsläpp.
Klassificering av klimatrelaterade exponeringar
För att nå satta mål följer SEK upp bolagets exponering mot tillgångar
som skulle kunna vara exponerade mot klimatrelaterade risker. SEK:s
metod för att klassificera de exponeringar i SEK:s utlåningsportfölj som
är känsliga för klimatrelaterade risker är baserad på sektors begreppet
”carbon asset risk framework” som har utvecklats av World Resour-
ces Institute (WRI) och UNEP Finance Initiative (UNEP-FI). Ramverket
består av fyra olika grupperingar av fossilberoende tillgångar samt en
beskrivning över vilka sektorer som är relaterade till respektive grupp.
SEK har mappat exponeringar inom dessa sektorer baserat på Global
Industry Classification Standard (GICS). Se Tabell ”Fossil tillgångsklass
uppdelad i nyckelsektorer” nedan. Tillgångar som inte klassas som fos-
sila men som har en direkt koppling till de fossila bränslena kol, olja
och gas har SEK valt att presentera i en separat tabell.
Fossil tillgångsklass uppdelad i nyckelsektorer
(WRI and UNEP-FI Portfolio Carbon Initiative)
1. Fossila tillgångar
Kol & Förbrukningsbränslen
Integrerad Olja & Gas
Olja & Gasutvinning & Produktion
Övrig Olja & Gas
2. Fossil bränsleberoende
infrastruktur
Motor- & Järnvägar
Elektriska verksamheter
3. Fossilberoende tillgångar
som står inför omställning
till lågfossil teknologi
Flyg, Rymd & Försvar
Fordonstillverkare
Elektrisk utrustning
Marin verksamhet
Papper- & skogsprodukter
4. Fossilberoende tillgångar
som inte möter lågfossil
konkurrens
Byggkonstruktion- och Teknik
Byggmaterial
Gruv & Mineralnäring
Exponering mot sektorer utsatta för klimatrelaterad risk
För att säkerställa att verksamheten följer begränsningarna som finns
angivna i SEK:s ”Policy för hållbar finansiering” samt i Styrelsens ”Ris-
kaptit” följs exponeringar som är känsliga för klimatrelaterade risker
upp och rapporteras. Se en sammanställning av nuvarande expone-
ringar i nedanstående tabeller.
I tabell ”Sektorer utsatta för omställningsrisk samt övriga tillgångar”
visas SEK:s exponering (brutto och netto) mot tillgångar som är eller
skulle kunna vara exponerade mot finansiell- och icke-finansiell kli-
matrelaterad risk enligt WRI:s indelning av nyckelsektorer och SEK:s
interna klassificering, beskrivet ovan. Icke-finansiell klimatrelaterad risk
avser endast tillgångar med kopplingar till de fossila tillgångarna kol,
olja och gas. Totalt uppgår bruttoexponeringar mot dessa tillgångar till
Skr 4,3 miljarder (avser fossil tillgångsklass 1 i tabell ”Sektorer utsatta
Sektorer utsatta för omställningsrisk samt övriga tillgångar
2022
2021
Bruttoexponering
Nettoexponering
Bruttoexponering
Nettoexponering
Fossil tillgångsklass (kopplad till sektor)
Skr mdr
%
Skr mdr
%
Skr mdr
%
Skr mdr
%
Fossila tillgångar (fossil tillgångsklass 1)
4,0
0,9
0,7
0,2
1,2
0,3
0,1
0,0
Övriga tillgångar som kan vara
exponerade mot klimatrelaterad risk
(fossil tillgångsklass 2-4)
74,2
16,9
40,9
9,3
55,2
14,8
34,7
9,3
Övriga tillgångar i sektorer som inte
är klassificerade som känsliga mot
klimatrelaterad risk
360,0
82,2
396,6
90,5
316,1
84,9
337,7
90,7
Års- och hållbarhetsredovisning 2022
125
Hållbarhetsnoter
för omställningsrisk” samt samtliga tillgångar tabell ”Andra fossilrela-
terade tillgångar”). Bruttoexponeringar har ökat under året till följd av
att SEK är med och finansierar ett projekt som över tiden bedöms bidra
positivt till omställningen. Syftet med finansieringen är att främja gröna
industriinvesteringar och öka andelen förnybara bränslen.
Tabell ”Sektorer känsliga för omställningsrisk, bruttoexponering”
baseras på TCFD:s rekommendationer, samt intern bedömning av
ratingmigrationer (se tabell under strategidelen). Den visar vilka sekto-
rer, utöver de fossila sektorerna kol, olja och gas, som anses vara mest
känsliga för omställningsrisk. Exempel på vad som kan driva eventuella
risker är ökade priser på utsläpp av växthusgaser, förändrade kund-
beteenden, kostnader för omställning till ny teknologi för minskning
av utsläpp eller misslyckande investeringar i ny teknologi. Volymerna
visar SEK:s exponering inom dessa sektorer men illustrerar inte nöd-
vändigtvis risken i underliggande affär/affärstransaktion.
SEK:s bruttoexponering mot fossilrelaterade tillgångar som inte
redovisas under sektorkoderna kol, olja och gas presenteras i tabell ”
Andra fossilrelaterade tillgångar, bruttoexponering”.
Miljö- och klimatpåverkan från kontor och resor
SEK:s direkta klimat- och miljöpåverkan kommer framförallt från SEK:s
kontor i Stockholm och från affärsresor. Den direkta påverkan är inte
klassificerad som en väsentlig hållbarhetsfråga utifrån väsentlighetsa-
nalysen. SEK:s resepolicy stipulerar att resor i tjänsten ska vara moti-
verade och ske på ett så kostnadseffektivt och miljöanpassat sätt som
möjligt. Vid val av färdsätt ska minsta möjliga miljöpåverkan eftersträ-
vas. Under 2022 hävdes de flesta av covid-19-restriktionerna över hela
världen. Detta har en direkt inverkan på SEK:s reseutsläpp som har
ökat under året. SEK strävar efter att minska sitt miljöavtryck och har
satt som mål att nå nettonoll utsläpp i den egna verksamheten senast
2030. Redovisning av direkta miljöeffekter i form av utsläpp från SEK:s
verksamhet mäts utifrån GHG-protokollet (Greenhouse Gas Proto-
col). Metoden anger hur de olika utsläppen kategoriseras och rangord-
nas utifrån SEK:s del av utsläppskällan. GHG -protokollet kategorise-
rar utsläpp i tre ”scope” med avtagande rådighet med ökande ”scope”.
I redovisningen av utsläpp från SEK:s egen verksamhet används antal
årsanställda vid årets slut, som för år 2022 var 283 stycken. SEK klimat-
kompenserar för de totala växthusgasutsläppen som ingår i scope för
redovisningen. Scope 2 inkluderar el och ärrvärme för SEK:s kontor,
och scope 3 inkluderar tjänsteresor, pendling, logistik och kontorsma-
terial. För mer information om SEK:s egna utsläpp, se www.sek.se.
Miljö- och klimatpåverkan från SEK:s portfölj
Som beskrivits tidigare i noten har SEK påbörjat ett arbete för att i
enlighet med kommande regulatoriska krav ta fram en metod för att
redovisa scope 3-utsläpp avseende de motparter och aktiviteter som
SEK finansierar (s.k. ”Kategori 15: investeringar”). Givet hög komplex-
itet inom ramen för utvecklingen kommer arbetet och implemente-
ringen av en metodik för beräkningar av scope 3-utsläpp att fortsätta
framgent.
SEK:s klimatpåverkan
Klimatpåverkan av verksamheten i ton CO
2
e
2022
2021
2020
2019
2018
Totala växthusgasutsläpp
325
129
165
381
415
Direkta växthusgasutsläpp scope 1
–
–
–
0
16
Indirekta växthusgasutsläpp energianvändning scope 2
1
7
15
9
16
33
Andra indirekta utsläpp av växthusgas scope 3
318
114
156
365
366
Utsläpp per anställd
1,23
0,51
0,65
1,56
1,74
1
Beräknat enligt den marknadsbaserade metoden.
Sektorer känsliga för omställningsrisk, bruttoexponering
2022
2021
Sektor
Skr mdr
%
Skr mdr
%
Papper & Skog
16,0
3,7
14,0
3,8
Fordons- och flygindustin
1
11,5
2,6
14,5
3,9
Elverksamhet (sk ”utilities”) och Kraftproducenter
18,9
4,3
10,0
2,7
Metaller & Gruvdrift
9,0
2,0
6,8
1,8
Olja, Gas och Förbrukningsdrivmedel
4,0
0,9
1,2
0,3
Byggkonstruktion &
Teknik
11,4
2,6
3,8
1,0
Övriga Sektorer som är känsliga för omställningsrisk
7,4
1,7
6,1
1,6
Total
78,2
17,8
56,4
15,1
1
Flygindustrin inklusive flygförsvar och rymdteknik
Andra fossilrelaterade tillgångar, bruttoexponering
2022
2021
Fossilrelaterade tillgångar ej mappade till GICS-koder enligt ovan
Skr mdr
%
Skr mdr
%
Naturgastillgångar & projekt
0,1
0,0
0,2
0,1
Olja & Petroleumtillgångar
0,1
0,0
0,2
0,1
Transport som används i kolgruvor
0,1
0,0
0,1
0,0
126
Års- och hållbarhetsredovisning 2022
Hållbarhetsnoter
Not 7. Motverkande av finansiell brottslighet
SEK:s systematiska arbete för att bekämpa finansiell brottslighet, vilket
inkluderar penningtvätt och finansiering av terrorism, baseras på lagen
om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism och Finan-
sinspektionens föreskrifter. SEK arbetar inom områdena:
Kundkänne-
dom och
transaktions-
analys
Interna regler
och policys
Övervakning
Rapportering
Riskbedömning
Riskbedömning
SEK genomför en årlig allmän riskbedömning som inkluderar en
bedömning utifrån den typ av finansiella produkter och tjänster som
erbjuds, vilka kunder och distributionskanaler som används samt vilka
länder SEK:s utlåning sker till. Den allmänna riskbedömningen ligger
till grund för SEK:s rutiner, riktlinjer och övriga åtgärder mot penningt-
vätt och finansiering av terrorism och uppdateras löpande vid föränd-
rad riskbild exempelvis när nya produkter erbjuds SEK:s kunder.
Interna regler och policys
SEK har en anti-korruptionspolicy utfärdad av styrelsen och en
instruktion utfärdad av vd som styr arbetet med att förebygga finansiell
brottslighet. Alla anställda, konsulter och andra, som på motsvarande
sätt utför arbetsuppgifter av betydelse för att förhindra att verksam-
heten utnyttjas för penningtvätt eller finansiering av terrorism får
regelbunden utbildning och information om regeländringar och nya
trender och mönster samt beträffande metoder som kan användas för
penningtvätt och finansiering av terrorism.
Kundkännedom och transaktionsriskanalys
Vid en affärsförfrågan utför SEK kundkännedoms- och hållbarhets-
kontroller på alla parter i affären. Ett grundläggande krav för att göra
affärer är att SEK uppnått kundkännedom som baseras på gällande lag
och föreskrifter avseende hantering av penningtvätt och finansiering
av terrorism vilket inkluderar kontroller av företrädare, verklig huvud-
man, ägandestruktur, sanktioner och negativa nyheter. Kundkänne-
domsprocessen inkluderar att sätta en riskklass på kunden i enlighet
med ett riskbaserat angreppssätt som utgår från den allmänna riskbe-
dömningen. Den finansiella transaktionen genomgår en transaktions-
riskanalys för att bedöma risk för finansiell brottslighet och vid hög risk
vidtas skärpta åtgärder för att hantera risken.
Övervakning
Löpande uppföljning sker genom att fortlöpande analysera den infor-
mation som inhämtats vid genomförande av kundkännedom, bedöma
om den är tillräcklig och uppdaterad samt om kundens bedömda risk-
klass har ändrats. Därutöver kontrolleras även kundens transaktioner
för att se om kundens beteende är det förväntade eller om det finns
avvikelser.
Funktionen för regelefterlevnad, riskfunktionen och internrevision
följer upp att risker i SEK:s verksamhet hanteras, att styrande doku-
ment efterlevs och att SEK:s förebyggande och upptäckande kontrol-
ler fungerar för att hantera identifierade risker.
Rapportering
SEK:s företagsledning och styrelse erhåller rapporter kvartalsvis som
innehåller en beskrivning av riskhanteringen och eventuella identifie-
rade brister. SEK har en process för att lämna uppgifter om misstanke
om penningtvätt till Finansinspektionen och Finanspolisen. Misstanke
om oegentligheter kan rapporteras via SEK:s visselblåsarsystem. Läs
mer om SEK:s visselblåsarsystem på sid 43.
Års- och hållbarhetsredovisning 2022
127
Hållbarhetsnoter
Not 8. Anti-korruption och affärsetik
Aktivt anti-korruptionsarbete och affärsetik inom internationell han-
del och exportfinansiering är viktiga komponenter för att stoppa eko-
nomisk brottslighet och skapa förutsättningar för hållbar tillväxt i värl-
den. Som statlig finansiär har SEK en viktig roll att spela för att ställa
krav och kontrollera så att internationella riktlinjer, se hållbarhetsnot 4,
följs av företag som använder exportfinansiering och av de egna med-
arbetarna. SEK:s mål är att all utlåning ska utvärderas för korruptions-
risker och där korruptionsrisk föreligger genomförs en bedömning av
hållbarhetsanalytiker att kunden har kapacitet att hantera risken och
vid förhöjd risk görs en fördjupad analys av jurist.
Policy och riskaptit
Under 2022 antog styrelsen en ny policy mot korruption för att ytter-
ligare förtydliga SEK:s ställningstagande på området och ge riktlinjer
i arbetet mot korruption. SEK:s anti-korruptionspolicy följer svensk
mutbrottslagstiftning samt nationella och internationella initiativ som
syftar till att motverka korruption och annan finansiell brottslighet.
SEK verkar genom sin utlåning globalt och följer anti-korruptions-
lagstiftningen i de länder och jurisdiktioner där bolaget verkar. Väg-
ledande för SEK:s arbete är Institutet mot mutors (IMM) Kod mot
korruption i näringslivet, OECD:s konvention mot korruption med
relaterade dokument samt OECD:s riktlinjer för multinationella före-
tag. SEK:s policy mot korruption tydliggör ett antal ställningstagande
som bolaget agerar efter: SEK accepterar inte att någon inom SEK,
eller någon som på ett eller annat sätt representerar SEK, är inblan-
dad i någon form av korruption eller mutor som kan påverka SEK:s
beslut, process eller handläggning av ett ärende. Ingen medarbetare
och företrädare för SEK får, direkt eller indirekt, erbjuda, utlova, lämna,
be om eller ta emot en muta. Affärsbeslut ska fattas på affärsmässiga
grunder och ingen gåva eller representation, som kan uppfattas som
otillbörlig eller som innefattar någon form av förväntad motprestation,
får ges eller tas emot. SEK accepterar inte att korruption förekommer
i de affärer som SEK finansierar. SEK tar ställning mot nepotism och är
inte delaktig i sponsring eller ger donationer till politiska partier. SEK:s
åtgärder för att motverka korruption och annan finansiell brottslighet
inkluderar att utfärda och kommunicera uppförandekoder, genomföra
övergripande riskbedömning för att identifiera risk för korruption och
vidta riskbaserade åtgärder för att förhindra att risker realiseras, utföra
riskbaserade bedömningar i kund- och leverantörsrelationer, tillse att
SEK tillhandahåller en möjlighet att anonymt rapportera misstanke om
korruption, regelbundet utbilda medarbetare samt följa upp och kont-
rollera efterlevnad.
Enligt SEK:s riskaptit för korruptionsrisker vid utlåning i komplexa
marknader, vilket är länder med hög grad av korruption eller annan
finansiell brottslighet, innebär att exportör eller annan aktör som finan-
sieringen avser ska ha kapacitet att hantera korruptionsrisker i enlighet
med internationella riktlinjer. Se vidare hållbarhetsnot 4.
Förhöjd risk
Förhöjd risk för korruption anses föreligga om någon av följande riskin-
dikatorer föreligger:
•
utlåning till försvars- eller byggindustrin i komplexa marknader;
•
finansiering av projekt med offentlig köpare i komplexa marknader;
•
exportör som använt agenter i underliggande affärstransaktion
i komplexa marknader;
•
distributörer, EPC:er, eller exportörer som agerat mellanhand
i komplexa marknader;
•
misstanke om kedja av affärstransaktioner när belopp/kvantitet
ändrats i de olika delarna där SEK kan ha utlåning i en del av en
större transaktionskedja;
•
affär med koppling till länder med särskilt hög korruptionsrisk.
•
affärer i branscher förknippade med hög risk för finansiell brotts-
lighet
Med komplex marknad avses länder med hög grad av korruption eller
annan finansiell brottslighet.
Transaktioner med förhöjd korruptionsrisk 2022
Nya transaktioner har genomförts i följande länder som bedöms som
komplexa marknader: Angola, Brasilien, DR Kongo, Elfenbenskusten,
Indonesien, Mexiko, Thailand och Vietnam. Samtliga av dessa transak-
tioner bedöms efterleva internationella riktlinjer inom antikorruption
efter fördjupade analyser av hållbarhetsanalytiker och jurister.
Utbildning
SEK har genomfört en uppdatering av bolagets uppförandekod som
förmedlats till samtliga medarbetare, chefer och ledning samt till
inhyrd personal och konsulter genom årlig intern utbildning där del-
tagandet varit 98 procent. Under året har riktad utbildning till hållbar-
hetsanalytiker skett genom extern föreläsare.
För ytterligare information om SEK:s arbete mot korruption se
www.sek.se
128
Års- och hållbarhetsredovisning 2022
Hållbarhetsnoter
Not 9. Arbetsvillkor och mänskliga rättigheter
Hänsyn till arbetsvillkor och mänskliga rättigheter vid internationella
affärer är en förutsättning för hållbar tillväxt i världen. Som statlig
finansiär har SEK en viktig roll att spela som kravställare för att export-
företag följer FN:s riktlinjer för företag och mänskliga rättigheter,
OECD:s riktlinjer för multinationella företag, samt att projekt vid pro-
jektrelaterad finansiering följer OECD:s riktlinjer för social och miljö-
mässig hänsyn vid statsstödda exportkrediter eller Ekvatorprinciperna.
Policy och riskaptit
SEK tillämpar FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rät-
tigheter, inklusive ILO:s kärnkonventioner. Vid affärer i konfliktdrabbade
områden samt i länder och branscher med särskilt hög risk för brott mot
mänskliga rättigheter beaktas särskilt detta. SEK kan i sådana fall kräva
att företag genomför en konsekvensanalys vad gäller mänskliga rättig-
heter. Vid risk för kränkning av barns rättigheter krävs särskild hänsyn.
SEK ska avstå från affärer då det bedöms finnas påtaglig risk för
att mänskliga rättigheter inte respekteras och då SEK bedömer att ris-
kerna inte kommer hanterats i enlighet med FN:s vägledande principer
för företag och mänskliga rättigheter.
Enligt SEK:s riskaptit vid utlåning i komplexa marknader ska expor-
tör eller annan aktör som finansieringen avser ha kapacitet att hantera
risker för mänskliga rättigheter i enlighet med internationella riktlinjer.
Se vidare i hållbarhetsnot 4.
Förhöjd risk
Förhöjd hållbarhetsrisk mot arbetsvillkor och mänskliga rättigheter
anses föreligga om någon av följande riskindikatorer föreligger:
•
större projekt (se projektrelaterad finansiering, hållbarhetsnot 8).
•
gruvdrift i komplexa marknader;
•
verksamhet eller export till verksamheter i Konfliktdrabbade områden;
•
telekomoperatörer eller telekomutrustning till länder med repres-
siva auktoritära styren;
•
genteknik till länder med repressiva auktoritära styren;
•
verksamheter i eller export till länder med särskilt hög risk för brott
mot mänskliga rättigheter.
• Försvarsmateriel
En komplex marknad definieras som länder med hög korruptionsrisk
eller hög risk för brott mot mänskliga rättigheter.
Transaktioner med förhöjd risk 2022
Nya transaktioner med förhöjd risk där fördjupad analys har genom-
förts i följande länder: Angola, DR Kongo, Elfenbenskusten, Mexiko,
Polen, Saudiarabien, Slovakien, Thailand, Turkiet och Vietnam. Samt-
liga av dessa transaktioner bedöms efterleva internationella riktlinjer
för mänskliga rättigheter.
Not 10. Projektrelaterad finansiering
Vid finansiering av internationella projekt kan risksituationer uppstå
inom samtliga väsentliga hållbarhetsfrågor.
Policy och riskaptit
SEK tillämpar Ekvatorprinciperna för hantering av hållbarhetsrisker i
samband med projektrelaterad finansiering eller OECD:s riktlinjer för
social och miljömässig hänsyn vid statsstödda exportkrediter.
Ekvatorprinciperna och OECD:s riktlinjer för social och miljömässig
hänsyn vid statsstödda exportkrediter bygger på IFC:s hållbarhetsstan-
darder som ska vara uppfyllda eller förväntas uppfyllas vid projektre-
laterad finansiering.
SEK är medlem i och deltar i utvecklingsarbetet inom Ekvatorprin-
ciperna.
Enligt SEK:s riskaptit ska ett bolag, vid projektrelaterad finansiering,
efterleva Ekvatorprinciperna eller OECD:s riktlinjer för social och mil-
jömässig hänsyn vid statsstödda exportkrediter.
Vid Projekt och Projektrelaterad finansiering i enlighet med OECD:s
Common Approaches respektive Ekvatorprinciperna ska avtalsvillkor
avseende hantering av miljö- och sociala risker inkluderas. Uppföljning
av Hållbarhetsrisker i relevanta ingångna affärer görs så länge SEK har
utestående exponering mot dessa.
Vid redan ingångna transaktioner som inte längre bedöms följa
SEK:s riskaptit ska SEK vidta åtgärder utifrån de möjligheter som finns
att påverka samt rapportera avvikelsen till styrelsen.
Förhöjd risk
Förhöjd projektrelaterad hållbarhetsrisk anses föreligga vid följande
riskindikatorer:
•
Projekt och Projektrelaterad Finansiering till kategori A-projekt
eller;
• kategori B-projekt
Projekt kategoriseras enligt definition i Equator Principles (”Ekvator-
principerna”) eller OECD Common Approaches (”Common App-
roaches”).
Projektrelaterad finansiering 2022
Nya projektrelaterade utlåningstransaktioner under 2022 bedöms
efterleva Ekvatorprinciperna eller OECD:s riktlinjer för social och
miljömässig hänsyn vid statsstödda exportkrediter. Under 2022 bevil-
jade SEK sex stycken A-projekt i: Brasilien, Elfenbenskusten, Finland,
Ghana och Sverige och sex stycken B-projekt i: Angola, Finland,
Ghana, Irak, Kina och Turkiet och ett C-projekt i: USA. För en definition
avs A/B/C-projekt samt en fullständig rapport inskickad till Equator
Principles Association, se www.sek.se.
Under året identifierades 4 av totalt 77 projekt som potentiellt låg
utanför SEK:s riskaptit. Åtgärder vidtogs bland annat genom upprät-
tande av åtgärdsplaner.
2022
2021
2020
2019
2018
Beviljade lån till kategori A-projekt (antal)
6
3
4
1
1
Beviljade lån till kategori B-projekt (antal)
6
8
5
2
5
Not 11. Indirekta ekonomiska och sociala effekter av SEK:s utlåning i Sverige
Genom SEK:s utlåning skapas en indirekt påverkan i Sverige bland annat
genom att exportaffärer bidrar till BNP-tillväxt och arbetstillfällen.
Metod
Indirekt påverkan av SEK:s nyutlåning på Sveriges BNP och sysselsätt-
ning beräknas genom multiplikatorer som SCB tagit fram på bransch-
nivå enligt SNI 2007. Multiplikatorerna som beräkningarna baseras
på är från 2017. Modellen beräknar det svenska innehållet i en expor-
torder eller vid en investering. Under 2022 har nyutlåningen ökat, se
vidare not 5, vilket förklarar skillnaderna i indirekt påverkan mellan
2021 och 2022. SEK finansierar många olika typer av affärer och alla
passar inte nödvändigtvis in i modellen med exakthet. Beräkningarna
kan därför endast göras på en övergripande nivå och resultaten bör
tolkas med försiktighet.
Indirekt påverkan
2022
2021
2020
2019
2018
Bidrag till Sveriges BNP (Skr mn)
93 000
52 000
80 000
51 000
36 000
Bidrag till arbetstillfällen i Sverige (antal)
111 000
65 000
87 000
51 000
48 000
Års- och hållbarhetsredovisning 2022
129
Hållbarhetsnoter
Not 12. Redovisningsprinciper
SEK har rapporterat enligt GRI sedan 2007, och rapporterar utifrån de frågorna som har identifierats som
väsentliga för SEK:s verksamhet. Under året har SEK fokuserat på att integrera hållbarhetsrapportering
i den finansiella rapporteringen. De system som använts och de redovisningsprinciper som tillämpats för
hållbarhetsredovisningen framgår nedan. Information med hänvisning till ÅRL, GRI, TCFD, omfattning och
avgränsning samt eventuella förändringar i hållbarhetsredovisningen återfinns i hållbarhetsnot 1.
Hållbarhetsnot 5:
Informationen i avsnittet kommer från SEK:s system för finansiell rap-
portering. SEK hållbarhetsmärkta lån rapporteras utifrån SEK:s redo-
visningsprinciper för finansiell rapportering. SEK mäter indirekta miljö-
förbättringar avseende växthusgasutsläpp i gröna lån utifrån metod
angiven i ”International Financial Institution Framework for Harmoni-
zed Approach to Greenhouse Gas Accounting”, november 2015 och i
enlighet med ”SEK Sustainability Bond Framework” och ”SEK Green
Bond Framework”. Den uppskattade minskning av växthusgasutsläpp
som redovisas utgår från beräkningar SEK erhållit från projektägare,
exportör eller i samband med rapporter som tagits fram i samband
med projekten. Beräkningar görs på projektbasis, och baseras på det år
projektet är färdigställt och redovisas i proportion till SEK:s andel av
projektets totala finansiering.
Hållbarhetsnot 6:
SEK:s klimatrelaterade risker och möjligheter redovisas enligt rekom-
mendationer från Task Force on Climate-related financial disclosures
(TCFD). I noten rapporterar SEK bolagets växthusgasutsläpp enligt
TCFD:s rekommendationer och GHG-protokollet. För konsoliderings-
metod, systemgränser, avgränsningar och antaganden kopplat till
SEK:s utsläpp, se klimatredovisning 2022.
Hållbarhetsnot 7:
Informationen i avsnittet kommer från SEK:s policys och metoddoku-
ment kopplat till finansiell brottslighet.
Hållbarhetsnot 8:
Informationen i avsnittet kommer från SEK:s system för finansiell rappor-
tering och interna riskrapporter.
Hållbarhetsnot 9:
Informationen i avsnittet kommer från SEK:s system för finansiell rappor-
tering och interna riskrapporter.
Hållbarhetsnot 10:
Informationen i avsnittet kommer från SEK:s system för finansiell rappor-
tering och interna riskrapporter. Noten inkluderar antal nya projekt
med A- eller B-riskklassning som haft likviddag under räkenskapsåret.
Hållbarhetsnot 11:
Informationen baseras på SEK:s nyutlåning samt faktorer från SCB.
Genom SEK:s utlåning skapas en indirekt påverkan i Sverige bland annat
genom att exportaffärer bidrar till BNP-tillväxt och arbetstillfällen.
Den indirekta påverkan av SEK:s nyutlåning på Sveriges BNP och sys-
selsättning beräknas genom multiplikatorer som SCB tagit fram på
branschnivå enligt SNI 2007. Modellen beräknar det svenska inne-
hållet i en exportorder eller vid en investering. SEK finansierar många
olika typer av affärer och alla passar inte nödvändigtvis in i modellen
med exakthet. Beräkningarna kan därför endast göras på en övergri-
pande nivå och resultaten bör tolkas försiktigt.
130
Års- och hållbarhetsredovisning 2022
Hållbarhetsnoter
Not 13. GRI-index
Nedan redovisas de standarder och upplysningar i enlighet med Global Reporting Initiative (GRI) Standards
och sektorsupplement finansiella aktörer som rapporten är upprättad enligt. Som en del i SEK:s deltagande
i UN Global Compact (UNGC) rapporterar SEK ”Communication on Progress” för 2022 nedan.
Standard
Disclosure
Content
Page number
UN GC
principle
GRI 1: Foundation
Statement of use
SEK has reported in accordance with the GRI standards for the
period 1 January 2022 – 31 December 2022
GRI 1 used
GRI 1: Foundation 2021
Applicable GRI
sector standards
None currently available
GRI 2: General Disclosures
2-1
Organizational details
57
2-2
Entities included in the organization’s sustainability reporting
57
2-3
Reporting period, frequency and contact point
117
2-4
Restatements of information
117
2-5
External assurance
117, 139
2-6
Activities, value chain, and other business relationships
10-16, 28, 105-107, 119
2-7
Employees
20, 23, 75
2-8
Workers who are not employees
20, 23, 75
2-9
Governance structure and composition
37-41, 44-45
2-10
Nomination and selection of the
highest governance body
38
2-11
Chair of the highest governance body
44-57
2-12
Role of the highest governance body
in overseeing the management of impacts
40, 119-120
2-13
Delegation of responsibility for
managing impacts
41
2-14
Role of the highest governance body
in sustainability reporting
40, 117
2-15
Conflicts of interest
42-57
2-16
Communication of critical concerns
43
2-17
Collective knowledge of the highest
governance body
38
2-18
Evaluation of the performance of the
highest governance body
38
2-19
Remuneration policies
68-74
2-20
Process to determine remuneration
68-74
2-21
Annual total compensation ratio
68
2-22
Statement on sustainable development strategy
3-6
2-23
Policy commitments
19, 117,119-120,131
2-24
Embedding policy commitments
119-120, 128-129
Års- och hållbarhetsredovisning 2022
131
Hållbarhetsnoter
Standard
Disclosure
Content
Page number
UN GC
principle
2-25
Processes to remediate
negative impacts
43, 114, 119-120, 127
2-26
Mechanisms for seeking advice
and raising concerns
42-43
2-27
Compliance with laws and regulations
42-43
2-28
Membership associations
119
2-29
Approach to stakeholder engagement
117-119
2-30
Collective bargaining agreements
75
GRI 3: Material Topics
3-1
Process to determine material topics
117-118
3-2
List of material topics
121
3-3
Management of material topics
See each material topic
GRI 201: ECONOMIC PERFORMANCE 2016
3-3
Management of material topics
119,122-126
201-1
Direct economic value generated and distributed
52-54, 74-76, 82
201-2
Financial implications and other risks and opportunities
due to climate change
122-126
GRI 203: INDIRECT ECONOMIC IMPACTS 2016
3-3
Management of material topics
6,8-13, 117-120, 128-130
203-2
Significant indirect economic impacts
7-9,14-15,17,129
GRI 205: ANTI-CORRUPTION 2016
3-3
Management of material topics
19, 21, 36, 117-119, 127-128
10
205-1
Operations assessed for risks related to corruption
120, 127-128
10
205-2
Communication and training about anti-corruption
policies and procedures
20-21, 127-128
10
GRI 405: DIVERSITY AND EQUAL OPPORTUNITY 2016
3-3
Management of material topics
20-21, 36-38, 41, 114, 119
3
405-1
Diversity of governance bodies and employees
21, 44-45, 75
GRI G4: SECTOR-SUPPLEMENT FOR FINANCIAL SERVICES
3-3
Management of material topics
117, 119, 122-126
FS6
Lending portfolio broken down by region and sector
10-14, 28, 58, 105-107, 114
FS8
Products with environmental benefits
12-13, 17-18, 23, 30, 58, 121
132
Års- och hållbarhetsredovisning 2022
Hållbarhetsnoter
Styrelse och vd försäkrar härmed att koncernredovisningen
respektive års- och hållbarhetsredovisningen har upprättats
i enlighet med International Financial Reporting Standards,
IFRS, publicerade av International Accounting Standard Board
(IASB) tillika antagna i Europeiska parlamentets och rådets
förordning (EC) nummer 1606/2002 daterat 19 juli 2002 res-
pektive god redovisningssed i Sverige och ger en rättvisande
bild av koncernens och moderbolagets ställning och resultat.
Förvaltningsberättelsen för koncernen respektive moderbola-
get ger en rättvisande översikt över koncernens och moder-
bolagets verksamhet, ställning och resultat samt beskriver
väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som moderbolaget
och de företag som ingår i koncernen står inför.
Styrelsens underskrifter
Stockholm den 21 februari 2023
Lennart Jacobsen
Håkan Berg
Styrelsens ordförande
Styrelseledamot
Anna Brandt
Paula da Silva
Reinhold Geijer
Styrelseledamot
Styrelseledamot
Styrelseledamot
Hanna Lagercrantz
Katarina Ljungqvist
Eva Nilsagård
Styrelseledamot
Styrelseledamot
Styrelseledamot
Magnus Montan
Verkställande direktör
Vår revisionsberättelse har lämnats den 28 februari 2023
Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB
Anneli Granqvist
Peter Sott
Auktoriserad revisor
Auktoriserad revisor
Huvudansvarig revisor
Års- och hållbarhetsredovisning 2022
133
Rapport om årsredovisningen och koncernredovisningen
Uttalanden
Vi har utfört en revision av årsredovisningen och koncernredo-
visningen för AB Svensk Exportkredit (publ) för år 2022 med
undantag för bolagsstyrningsrapporten på sidorna 37-47. Bola-
gets årsredovisning och koncernredovisning ingår på sidorna
6-133 i detta dokument.
Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i
enlighet med lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värde-
pappersbolag och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande
bild av moderbolagets finansiella ställning per den 31 december
2022 och av dess finansiella resultat och kassaflöde för året
enligt lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepap-
persbolag. Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med
lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag
och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av kon-
cernens finansiella ställning per den 31 december 2022 och av
dess finansiella resultat och kassaflöde för året enligt Internatio-
nal Financial Reporting Standards (IFRS), såsom de antagits av
EU, och lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepap-
persbolag. Våra uttalanden omfattar inte bolagsstyrningsrap-
porten på sidorna 37-47. Förvaltningsberättelsen är förenlig med
årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar.
Vi tillstyrker därför att bolagsstämman fastställer resultaträk-
ningen och balansräkningen för moderbolaget och koncernen.
Våra uttalanden i denna rapport om årsredovisningen
och koncernredovisningen är förenliga med innehållet i den
kompletterande rapport som har överlämnats till moderbo-
lagets revisionsutskott i enlighet med revisorsförordningens
(537/2014) artikel 11.
Grund för uttalanden
Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Audi-
ting (ISA) och god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt
dessa standarder beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar.
Vi är oberoende i förhållande till moderbolaget och koncernen
enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt
yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. Detta innefattar att, baserat
på vår bästa kunskap och övertygelse, inga förbjudna tjänster
som avses i revisorsförordningens (537/2014) artikel 5.1 har
tillhandahållits det granskade bolaget eller, i förekommande fall,
dess moderföretag eller dess kontrollerade företag inom EU.
Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga
och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.
Vår revisionsansats
Revisionens inriktning och omfattning
Vi utformade vår revision genom att fastställa väsentlighetsnivå
och bedöma risken för väsentliga felaktigheter i de finansiella
rapporterna. Vi beaktade särskilt de områden där verkställande
direktören och styrelsen gjort subjektiva bedömningar, till exem-
pel viktiga redovisningsmässiga uppskattningar som har gjorts
med utgångspunkt från antaganden och prognoser om framtida
händelser, vilka till sin natur är osäkra. Liksom vid alla revisioner
har vi också beaktat risken för att styrelsen och verkställande
direktören åsidosätter den interna kontrollen, och bland annat
övervägt om det finns belägg för systematiska avvikelser som
givit upphov till risk för väsentliga felaktigheter till följd av
oegentligheter.
Vi anpassade vår revision för att utföra en ändamålsenlig
granskning i syfte att kunna uttala oss om de finansiella rappor-
terna som helhet, med hänsyn tagen till koncernens struktur,
redovisningsprocesser och kontroller samt den bransch i vilken
koncernen verkar. Som en del av vår revision förlitar vi oss på
intern kontroll över applikationer, system och hänförliga platt-
formar som stödjer AB Svensk Exportkredit (publ)s redovisning
och finansiella rapportering.
Därför utförs granskningsåtgärder för att säkerställa att sys-
tem och processer är utformade, underhållna, drivs och skyddas
på ett sätt som säkerställer att risken för felaktigheter minimeras.
Granskningsåtgärder innefattar genomgångar av processer,
utvärdering av design samt test av effektivitet i kontroller. Även
substansgranskningsåtgärder har utförts. Där det varit möjligt
har vi förlitat oss på företagsledningens egna utvärderingar av
kontrollsystem. Vår revision utförs löpande under året med
särskilt fokus på kvartalsbokslut. I samband med att AB Svensk
Exportkredit (publ) koncernen lämnat kvartalsrapporter har vi
rapporterat våra observationer till styrelsens revisionsutskott
och avlagt externa rapporter över vår översiktliga granskning.
Vid årsbokslutet rapporterar vi även våra huvudsakliga observa-
tioner till styrelsen i sin helhet.
Väsentlighet
Revisionens omfattning och inriktning påverkades av vår
bedömning av väsentlighet. En revision utformas för att uppnå
en rimlig grad av säkerhet om huruvida de finansiella rappor-
terna innehåller några väsentliga felaktigheter. Felaktigheter kan
uppstå till följd av oegentligheter eller misstag. De betraktas
som väsentliga om enskilt eller tillsammans rimligen kan förvän-
tas påverka de ekonomiska beslut som användarna fattar med
grund i de finansiella rapporterna.
Baserat på professionellt omdöme fastställde vi vissa kvan-
titativa väsentlighetstal, däribland för den finansiella rapporte-
ringen som helhet. Med hjälp av dessa och kvalitativa övervä-
ganden fastställde vi revisionens inriktning och omfattning och
våra granskningsåtgärders karaktär, tidpunkt och omfattning,
samt att bedöma effekten av enskilda och sammantagna felak-
tigheter på de finansiella rapporterna som helhet.
Särskilt betydelsefulla områden
Särskilt betydelsefulla områden för revisionen är de områden
som enligt vår professionella bedömning var de mest betydelse-
fulla för revisionen av årsredovisningen och koncernredovis-
ningen för den aktuella perioden. Dessa områden behandlades
inom ramen för revisionen av, och i vårt ställningstagande till,
årsredovisningen och koncernredovisningen som helhet, men vi
gör inga separata uttalanden om dessa områden.
Revisionsberättelse
Till bolagsstämman i AB Svensk Exportkredit (publ), org. nr 556084-0315
134
Års- och hållbarhetsredovisning 2022
Särskilt betydelsefulla områden
Hur det särskilt betydelsefulla området
beaktades vid vår revision
Värdering av vissa finansiella instrument i Nivå
2 och Nivå 3 som innehas till verkligt värde
Värderingen av vissa finansiella instrument i Nivå 2 och Nivå
3 var ett fokusområde under revisionen på grund av dess
betydelse för den finansiella ställningen och resultatet. Majo-
riteten av SEKs tillgångar och skulder värderade till verkligt
värde i nivå 2 och nivå 3 innehas för riskhantering relaterade
till SEKs strukturerade upplåning.
I värderingen av finansiella instrument i Nivå 2 och Nivå
3 används till stor utsträckning ej observerbar indata för
återkommande beräkningar av verkligt värde vilket inbegri-
per bedömningar av ledningen och användandet av upp-
skattningar, värderingsmodeller och antaganden som inte är
observerbara för tredje part.
Viktiga områden för värdering av finansiella instrument
som innehas till verkligt värde är:
•
Riktlinjer och policys för modeller och värdering,
•
Interna kontroller av hierarkin för verkligt värde,
justeringar av verkligt värde, pristester samt kontroll och
styrning av modeller.
•
Upplysningar om finansiella instrument.
Se årsredovisningen not 1, not 13, not 14 och not 18.
I vår revision bedömde vi utformningen och testade effek-
tiviteten för kontrollerna avseende värdering av finansiella
instrument vilka inkluderar:
•
bolagets styrning, rapporteringsprocesser och kontroller,
•
identifiering, beräkning och övervakning av värderingen
av finansiella instrument,
•
hierarkin för verkligt värde, justeringar av verkligt värde
och prisverifiering,
•
dataflöden och datainput för värdering,
•
kontroll och styrning av modeller.
För de värderingar som är beroende av icke observerbar
indata eller som kräver en högre grad av bedömningar,
bedömde vi de antaganden, metoder och modeller som
bolaget använde.
Vi har använt oss av värderingsspecialister för att utföra
oberoende testning av ett urval komplexa modelldrivna vär-
deringar för att bedöma rimligheten i de använda modellerna
samt att utvärdera ledningens värdering.
Vi har granskat att upplysningarna som gjorts i årsredovis-
ningen är rimliga.
Nedskrivning av lån till kunder
Redovisning avseende nedskrivning av lånefordringar kräver
bedömning av såväl tidpunkten för nedskrivningsbehov som
bedömning av storleken av ett sådant nedskrivningsbehov.
SEK reserverar för förväntade kreditförluster i enlighet
med IFRS 9. IFRS 9 kategoriserar lånefordringar i tre olika
kategorier som bestäms av nivån på och förändringar i nivå
avseende kreditrisk för varje enskilt lån. Den första fasen
innebär en förväntad kreditförlust inom 12 månader vilket
tillämpas för samtliga lån utom i de fall en väsentlig ökning
av kreditrisk har inträffat sedan första bokföringstillfället. För
lånefordringar med en väsentligt ökad kreditrisk, kategori 2,
eller lånefordringar i fallissemang, kategori 3, beräknas för-
väntad kreditförlust på hela lånets livslängd.
Förväntad kreditförlust beräknas som en funktion av san-
nolikheten för fallissemang, exponeringen vid fallissemang,
förlusten vid fallissemang samt tidpunkten för fallissemang.
IFRS 9 tillåter också att förväntade kreditförluster justeras
med beaktande av professionella bedömningar.
SEK:s IFRS 9 modell utgår från data från externa parter för
att uppskatta påverkan på sannolikheten för fallissemang. De
flertalet negativa makroekonomiska trenderna fortsätter att
påverka omvärlden och för att adressera osäkerheterna i den
framtida marknadsmiljön har SEK gjort en övergripande juste-
ring efter företagsledningens samlade bedömning i enlighet
med IFRS 9.
Se årsredovisningen not 1 och not 9.
I vår revision bedömde vi utformningen och testade effektivi-
teten för kontrollerna avseende nedskrivning av lån. Gransk-
ningen av interna kontroller inkluderade rutiner för övervak-
ning samt dualitet och nyckelkontroller i låneprocessen.
Våra kreditmodelleringsexperter har gjort kontrollberäk-
ningar på ett urval av lån för att bedöma riktigheten i beräk-
nade kreditförluster.
För att utvärdera datakvalité har vi stämt av datapunkter
i de beräknade kreditförlusterna till källsystem. För att testa
övervakningen av krediter har vi verifierat riskratings på ett
urval av ej nedskrivna- och nedskrivna lån.
Vi har även granskat justeringar baserade på professio-
nella bedömningar, framtagna som ett resultat av de negativa
makroekonomiska effekterna. Vi har bedömt grunderna och
motiven för att redovisa dessa justeringar i årsbokslutet och
granskat protokoll för att säkerställa att justeringarna har för-
anletts av korrekta kontroller och godkännanden.
Vi har granskat att upplysningarna som gjorts i årsredovis-
ningen är rimliga.
Års- och hållbarhetsredovisning 2022
135
Annan information än årsredovisningen
och koncernredovisningen
Detta dokument innehåller även annan information än årsredo-
visningen och koncernredovisningen och återfinns på sidorna
1-5, 21, 117-132 och 140-143. Den andra informationen består
även av bolagets ersättningsrapport som vi inhämtade före datu-
met för denna revisionsberättelse. Det är styrelsen och verkstäl-
lande direktören som har ansvaret för denna andra information.
Vårt uttalande avseende årsredovisningen och koncernredo-
visningen omfattar inte denna information och vi gör inget utta-
lande med bestyrkande avseende denna andra information.
I samband med vår revision av årsredovisningen och kon-
cernredovisningen är det vårt ansvar att läsa den information
som identifieras ovan och överväga om informationen i väsentlig
utsträckning är oförenlig med årsredovisningen och koncern-
redovisningen. Vid denna genomgång beaktar vi även den
kunskap vi i övrigt inhämtat under revisionen samt bedömer om
informationen i övrigt verkar innehålla väsentliga felaktigheter.
Om vi, baserat på det arbete som har utförts avseende
denna information, drar slutsatsen att den andra informationen
innehåller en väsentlig felaktighet, är vi skyldiga att rapportera
detta. Vi har inget att rapportera i det avseendet.
Styrelsens och verkställande direktörens ansvar
Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret
för att årsredovisningen och koncernredovisningen upprättas
och att de ger en rättvisande bild enligt lagen om årsredovisning
i kreditinstitut och värdepappersbolag och, vad gäller kon-
cernredovisningen, enligt IFRS, såsom de antagits av EU, och
lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag.
Styrelsen och verkställande direktören ansvarar även för den
interna kontroll som de bedömer är nödvändig för att upprätta
en årsredovisning och koncernredovisning som inte innehåller
några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentlig-
heter eller misstag.
Vid upprättandet av årsredovisningen och koncernredo-
visningen ansvarar styrelsen och verkställande direktören för
bedömningen av bolagets och koncernens förmåga att fortsätta
verksamheten. De upplyser, när så är tillämpligt, om förhållan-
den som kan påverka förmågan att fortsätta verksamheten och
att använda antagandet om fortsatt drift. Antagandet om fortsatt
drift tillämpas dock inte om styrelsen och verkställande direktö-
ren avser att likvidera bolaget, upphöra med verksamheten eller
inte har något realistiskt alternativ till att göra något av detta.
Styrelsens revisionsutskott ska, utan att det påverkar styrel-
sens ansvar och uppgifter i övrigt, bland annat övervaka bola-
gets finansiella rapportering.
Revisorns ansvar
Våra mål är att uppnå en rimlig grad av säkerhet om huruvida
årsredovisningen och koncernredovisningen som helhet inte
innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på
oegentligheter eller misstag, och att lämna en revisionsberät-
telse som innehåller våra uttalanden. Rimlig säkerhet är en hög
grad av säkerhet, men är ingen garanti för att en revision som
utförs enligt ISA och god revisionssed i Sverige alltid kommer
att upptäcka en väsentlig felaktighet om en sådan finns. Felaktig-
heter kan uppstå på grund av oegentligheter eller misstag och
anses vara väsentliga om de enskilt eller tillsammans rimligen
kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som användare
fattar med grund i årsredovisningen och koncernredovisningen.
En ytterligare beskrivning av vårt ansvar för revisionen av
årsredovisningen och koncernredovisningen finns på Revi-
sorsinspektionens webbplats: www.revisorsinspektionen.se/
revisornsansvar. Denna beskrivning är en del av revisionsberät-
telsen.
Rapport om andra krav enligt lagar och andra författningar
Revisorns granskning av förvaltning och förslag
till disposition av bolagets vinst eller förlust
Uttalanden
Utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovis-
ningen har vi även utfört en revision av styrelsens och verkstäl-
lande direktörens förvaltning för AB Svensk Exportkredit (publ)
för år 2022 samt av förslaget till dispositioner beträffande bola-
gets vinst eller förlust.
Vi tillstyrker att bolagsstämman disponerar vinsten enligt för-
slaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter
och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.
Grund för uttalanden
Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Vårt
ansvar enligt denna beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar.
Vi är oberoende i förhållande till moderbolaget och koncernen
enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt
yrkesetiska ansvar enligt dessa krav.
Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga
och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.
Styrelsens och verkställande direktörens ansvar
Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner
beträffande bolagets vinst eller förlust. Vid förslag till utdelning
innefattar detta bland annat en bedömning av om utdelningen är
försvarlig med hänsyn till de krav som bolagets och koncernens
verksamhetsart, omfattning och risker ställer på storleken av
moderbolagets och koncernens egna kapital, konsolideringsbe-
hov, likviditet och ställning i övrigt.
Styrelsen ansvarar för bolagets organisation och förvalt-
ningen av bolagets angelägenheter. Detta innefattar bland annat
att fortlöpande bedöma bolagets och koncernens ekonomiska
situation, och att tillse att bolagets organisation är utformad så
att bokföringen, medelsförvaltningen och bolagets ekonomiska
angelägenheter i övrigt kontrolleras på ett betryggande sätt.
Den verkställande direktören ska sköta den löpande förvalt-
ningen enligt styrelsens riktlinjer och anvisningar och bland
annat vidta de åtgärder som är nödvändiga för att bolagets
bokföring ska fullgöras i överensstämmelse med lag och för att
medelsförvaltningen ska skötas på ett betryggande sätt.
136
Års- och hållbarhetsredovisning 2022
Revisorns ansvar
Vårt mål beträffande revisionen av förvaltningen, och därmed
vårt uttalande om ansvarsfrihet, är att inhämta revisionsbevis
för att med en rimlig grad av säkerhet kunna bedöma om någon
styrelseledamot eller verkställande direktören i något väsentligt
avseende:
•
företagit någon åtgärd eller gjort sig skyldig till någon
försummelse som kan föranleda ersättningsskyldighet mot
bolaget
•
på något annat sätt handlat i strid med aktiebolagslagen,
lagen om bank- och finansieringsrörelse, lagen om
årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag eller
bolagsordningen.
Vårt mål beträffande revisionen av förslaget till dispositioner av
bolagets vinst eller förlust, och därmed vårt uttalande om detta,
är att med rimlig grad av säkerhet bedöma om förslaget är fören-
ligt med aktiebolagslagen.
Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men ingen garanti
för att en revision som utförs enligt god revisionssed i Sverige
alltid kommer att upptäcka åtgärder eller försummelser som kan
föranleda ersättningsskyldighet mot bolaget, eller att ett förslag
till dispositioner av bolagets vinst eller förlust inte är förenligt
med aktiebolagslagen.
En ytterligare beskrivning av vårt ansvar för revisionen av
förvaltningen finns på Revisorsinspektionens webbplats: www.
revisorsinspektionen.se/revisornsansvar. Denna beskrivning är
en del av revisionsberättelsen.
Revisorns granskning av Esef-rapporten
Uttalanden
Utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovis-
ningen har vi även utfört en granskning av att styrelsen och
verkställande direktören har upprättat årsredovisningen och
koncernredovisningen i ett format som möjliggör enhetlig elek-
tronisk rapportering (Esef-rapporten) enligt 16 kap. 4 a § lagen
(2007:528) om värdepappersmarknaden för AB Svensk Export-
kredit (publ) för år 2022.
Vår granskning och vårt uttalande avser endast det lagstad-
gade kravet.
Enligt vår uppfattning har Esef-rapporten upprättats i ett
format som i allt väsentligt möjliggör enhetlig elektronisk rap-
portering.
Grund för uttalanden
Vi har utfört granskningen enligt FARs rekommendation RevR
18 Revisorns granskning av Esef-rapporten. Vårt ansvar enligt
denna rekommendation beskrivs närmare i avsnittet Revisorns
ansvar. Vi är oberoende i förhållande till AB Svensk Exportkredit
(publ) enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort
vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav.
Vi anser att de bevis vi har inhämtat är tillräckliga och ända-
målsenliga som grund för vårt uttalande.
Styrelsens och verkställande direktörens ansvar
Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret
för att Esef-rapporten har upprättats i enlighet med 16 kap. 4 a §
lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden, och för att det
finns en sådan intern kontroll som styrelsen och verkställande
direktören bedömer nödvändig för att upprätta Esef-rapporten
utan väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentlig-
heter eller misstag.
Revisorns ansvar
Vår uppgift är att uttala oss med rimlig säkerhet om Esef-rappor-
ten i allt väsentligt är upprättad i ett format som uppfyller kraven
i 16 kap. 4 a § lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden, på
grundval av vår granskning.
RevR 18 kräver att vi planerar och genomför våra gransk-
ningsåtgärder för att uppnå rimlig säkerhet att Esef-rapporten är
upprättad i ett format som uppfyller dessa krav.
Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men är ingen
garanti för att en granskning som utförs enligt RevR 18 och god
revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka en väsentlig
felaktighet om en sådan finns. Felaktigheter kan uppstå på grund
av oegentligheter eller misstag och anses vara väsentliga om de
enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de eko-
nomiska beslut som användare fattar med grund i Esef-rappor-
ten.
Revisionsföretaget tillämpar ISQC 1 Kvalitetskontroll för revi-
sionsföretag som utför revision och översiktlig granskning av
finansiella rapporter samt andra bestyrkandeuppdrag och nära-
liggande tjänster och har därmed ett allsidigt system för kvali-
tetskontroll vilket innefattar dokumenterade riktlinjer och ruti-
ner avseende efterlevnad av yrkesetiska krav, standarder för
yrkesutövningen och tillämpliga krav i lagar och andra författ-
ningar.
Granskningen innefattar att genom olika åtgärder inhämta
bevis om att Esef-rapporten har upprättats i ett format som möj-
liggör enhetlig elektronisk rapportering av årsredovisningen och
koncernredovisningen. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska
utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga
felaktigheter i rapporteringen vare sig dessa beror på oegentlig-
heter eller misstag. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn
de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur sty-
relsen och verkställande direktören tar fram underlaget i syfte
att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med
hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett utta-
lande om effektiviteten i den interna kontrollen. Granskningen
omfattar också en utvärdering av ändamålsenligheten och rim-
ligheten i styrelsens och verkställande direktörens antaganden.
Granskningsåtgärderna omfattar huvudsakligen validering av
att Esef-rapporten upprättats i ett giltigt XHTML och en avstäm-
ning av att Esef-rapporten överensstämmer med den granskade
årsredovisningen och koncernredovisningen.
Vidare omfattar granskningen även en bedömning av huru-
vida koncernens resultat-, balans- och eget kapitalräkningar,
kassaflödesanalys samt noter i Esef-rapporten har märkts med
iXBRL i enlighet med vad som följer av Esef-förordningen.
Revisorns granskning av bolagsstyrningsrapporten
Det är styrelsen som har ansvaret för bolagsstyrningsrapporten
på sidorna 37-47 och för att den är upprättad i enlighet med
årsredovisningslagen.
Vår granskning har skett enligt FAR:s uttalande RevR 16 Revi-
sorns granskning av bolagsstyrningsrapporten. Detta innebär
Års- och hållbarhetsredovisning 2022
137
att vår granskning av bolagsstyrningsrapporten har en annan
inriktning och en väsentligt mindre omfattning jämfört med den
inriktning och omfattning som en revision enligt International
Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige har. Vi
anser att denna granskning ger oss tillräcklig grund för våra utta-
landen.
En bolagsstyrningsrapport har upprättats. Upplysningar i
enlighet med 6 kap. 6 § andra stycket punkterna 2–6 årsredovis-
ningslagen samt 7 kap. 31 § andra stycket samma lag är förenliga
med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar
samt är i överensstämmelse med årsredovisningslagen och lagen
om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag.
Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB, 113 97 Stockholm,
utsågs till AB Svensk Exportkredit (publ)s revisor av bolagsstäm-
man den 24 mars 2022 och har varit bolagets revisor sedan 22
mars 2017.
Stockholm den 28 februari 2023
Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB
Anneli Granqvist
Peter Sott
Auktoriserad revisor
Auktoriserad revisor
Huvudansvarig revisor
138
Års- och hållbarhetsredovisning 2022
Inledning
Vi har fått i uppdrag av styrelsen och företagsledningen i AB
Svensk Exportkredit (publ) att granska AB Svensk Exportkre-
dits hållbarhetsredovisning för år 2022. Företaget har defi-
nierat hållbarhetsredovisningens omfattning på sidan 117-132.
Den lagstadgade hållbarhetsrapporten definieras på sidan 21.
Styrelsens och företagsledningens ansvar
för hållbarhetsredovisningen
Det är styrelsen och företagsledningen som har ansvaret för
att upprätta hållbarhetsredovisningen inklusive den lagstad-
gade hållbarhetsrapporten i enlighet med tillämpliga kriterier
respektive årsredovisningslagen. Kriterierna framgår på sidan
117-132 i hållbarhetsredovisningen, och utgörs av de delar av
ramverket för hållbarhetsredovisning utgivet av GRI (Global
Reporting Initiative) som är tillämpliga för hållbarhetsredovis-
ningen, samt av företagets egna framtagna redovisnings- och
beräkningsprinciper. Detta ansvar innefattar även den interna
kontroll som bedöms nödvändig för att upprätta en hållbar-
hetsredovisning som inte innehåller väsentliga felaktigheter,
vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag.
Revisorns ansvar
Vårt ansvar är att uttala en slutsats om hållbarhetsredovis-
ningen grundad på vår granskning och lämna ett yttrande
avseende den lagstadgade hållbarhetsrapporten. Vårt upp-
drag är begränsat till den historiska information som redovisas
och omfattar således inte framtidsorienterade uppgifter eller
annan TCFD-relaterad information i not 6.
Vi har utfört uppdraget i enlighet med ISAE 3000
(omarbetad) Andra bestyrkandeuppdrag än revisioner och
översiktliga granskningar av historisk finansiell information.
Uppdraget består av en revision av hållbarhetsredovisningen
som helhet. En revision syftar till att uppnå en rimlig säker-
het, för att försäkra oss om att informationen inte innehåller
väsentliga felaktigheter. En revision innefattar att granska ett
urval av underlagen för kvantitativ och kvalitativ information
i hållbarhetsredovisningen. Vi har utfört vår granskning avse-
ende den lagstadgade hållbarhetsrapporten i enlighet med
FARs rekommendation RevR 12 Revisorns yttrande om den
lagstadgade hållbarhetsrapporten. En granskning enligt RevR
12 har en annan inriktning och en betydligt mindre omfattning
jämfört med den inriktning och omfattning som en revision
enligt International Standards on Auditing och god revisions-
sed i övrigt har.
Revisionsföretaget tillämpar ISQM 1 (International Stan-
dard on Quality Management) och har därmed ett allsidigt
system för kvalitetskontroll vilket innefattar dokumenterade
riktlinjer och rutiner avseende efterlevnad av yrkesetiska krav,
standarder för yrkesutövningen och tillämpliga krav i lagar
och andra författningar. Vi är oberoende i förhållande till AB
Svensk Exportkredit enligt god revisorssed i Sverige och har i
övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav.
De granskningsåtgärder som vidtas vid en granskning enligt
RevR12 gör det inte möjligt för oss att skaffa oss en sådan
säkerhet att vi blir medvetna om alla viktiga omständigheter
som skulle kunna ha blivit identifierade om en revision utförts.
Den uttalade slutsatsen grundad på en granskning enligt
RevR12 har därför inte den säkerhet som en uttalad slutsats
grundad på en revision har.
Vår granskning utgår från de av styrelsen och företagsled-
ningen valda kriterier, som definieras ovan. Vi anser att dessa
kriterier är lämpliga för upprättande av hållbarhetsredovis-
ningen.
Vi anser att de bevis som vi skaffat under vår granskning är
tillräckliga och ändamålsenliga i syfte att ge oss grund för vårt
uttalande nedan.
Uttalande
Grundat på vår revision anser vi att den information i hållbar-
hetsredovisningen som omfattas av vårt uppdrag, i allt väsent-
ligt, har upprättats i enlighet med de ovan av styrelsen och
företagsledningen angivna kriterierna.
En lagstadgad hållbarhetsrapport har upprättats.
Stockholm den 28 februari 2023
Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB
Anneli Granqvist
Moa Gomersson
Auktoriserad revisor
Specialistmedlem FAR
Revisorns rapport från revision av hållbarhets-
redovisningen samt yttrande avseende den
lagstadgade hållbarhetsrapporten
Till bolagsstämman i AB Svensk Exportkredit
(publ), org. nr 556084-0315
Års- och hållbarhetsredovisning 2022
139
A-, B- och C-projekt
Projekt och projektrelaterad finansiering klassificeras enligt
OECD:s riktlinjer för social och miljömässig hänsyn vid stats-
stödda exportkrediter. Kategori A-projekt innebär att det finns
påtagliga risker för potentiell miljö- och social påverkan. Kate-
gori B-projekt innebär viss sådan potentiell påverkan och kate-
gori C projekt bedöms ha ingen eller mycket liten påverkan.
Attraktiv arbetsgivare
Attraktiv arbetsgivare mäts som ett index med max 100 där
följande områden ingår: ledarskap, arbetsbelastning, intres-
sant jobb, utvecklingsmöjligheter, jämställdhet och avsaknad
av diskriminering, mobbning och sexuella trakasserier.
Avkastning på eget kapital efter skatt
Nettoresultat, uttryckt i procent per annum av innevarande
års genomsnittliga (beräknat på rapportperiodens ingående
och utgående balans) egna kapital.
Avkastning på tillgångar efter skatt
Nettoresultat, uttryckt i procent per annum av innevarande
års genomsnittliga (beräknat på rapportperiodens ingående
och utgående balans) balansomslutning.
Bruttosoliditetsgrad
Primärkapitalet uttryckt i procent av ett exponeringsmått
beräknat i enlighet med CRR (se not 24).
CIRR-krediter som andel av nyutlåning
Andel statsstödda exportkrediter (CIRR) av nyutlåning.
CIRR-systemet
CIRR-systemet utgörs av svenska statens system för stats-
stödda exportkrediter (CIRR-krediter).
Ekvatorprinciperna
Ramverk för riskhantering som antagits av internationella
finansinstitut för att fastställa, bedöma och hantera miljö- och
sociala risker i projekt.
Empowerment
Empowerment mäts som ett index med max 100 utifrån hur
medarbetarna uppfattar att de har motivation, vilja, befogen-
heter och kompetens för att bidra till verksamheten.
Genomsnittliga räntebärande skulder
I posten ingår utestående upplåning och efterställda skulder
(förlagslån). Beräknat på rapportperiodens ingående och
utgående balans.
Genomsnittliga räntebärande tillgångar
I posten ingår likvida medel, statsskuldsförbindelser/stats-
obligationer, andra räntebärande värdepapper än utlåning,
utlåning dokumenterad som räntebärande värdepapper, ut-
låning till kreditinstitut och utlåning till allmänheten. Beräknat
på rapportperiodens ingående och utgående balans.
Grön utlåning och gröna lån
SEK:s gröna utlåning utgörs av gröna lån som främjar över-
gången till en klimatsmart ekonomi. Klassificering sker av
hållbarhetsanalytiker inom SEK. Uppföljning och rapportering
sker av de effekter lånet gett upphov till, exempelvis mins-
kade växthusgasutsläpp. Gröna lån klassificeras enligt SEK:s
ramverk för gröna obligationer och gröna lån finansierar pro-
dukter eller tjänster som leder till betydande och påvisbara
framsteg mot målet hållbar utveckling.
Hållbara grunder
SEK:s uppdrag är att på kommersiella och hållbara grunder
säkerställa tillgång till finansiella lösningar för svensk export-
näring. Med hållbara grunder avses att bedriva verksamheten
på ett sätt som gynnar hållbar utveckling vilket innebär att
agera ansvarsfullt och minimera risken för negativ påverkan
och även tillvarata möjligheter till ett hållbart värdeskapande.
Hållbarhetslänkade lån
Hållbarhetslänkade lån är rörelsefinansiering som är kopplad
till låntagarens mål inom hållbarhet, till exempelvis energief-
fektivisering, minskade transporter eller minskat antal olyckor.
Om låntagaren uppnår sina mål erhålls en lägre räntenivå.
SEK:s hållbarhetslänkade lån följer ICMA:s standarder för
hållbarhetslänkade lån.
Indirekt påverkan BNP-tillväxt och arbetstillfällen i Sverige
Genom SEK:s utlåning skapas en indirekt påverkan i Sverige
bland annat genom att exportaffärer bidrar till BNP-tillväxt
och arbetstillfällen. Den indirekta påverkan av SEK:s nyut-
låning på Sveriges BNP och sysselsättning beräknas genom
multiplikatorer som SCB tagit fram på branschnivå enligt SNI
2007. Modellen beräknar det svenska innehållet i en export-
order eller vid en investering. SEK finansierar många olika
typer av affärer och alla passar inte nödvändigtvis in i model-
len med exakthet. Beräkningarna kan därför endast göras på
en övergripande nivå och resultaten bör tolkas försiktigt.
K/I-tal
Summa rörelsekostnader i förhållande till räntenetto och
avgifts- och provisionsnetto.
Klimatrisk
Klimatförändringen leder till klimatrisker som kan påverka
fysiska tillgångar när den globala medeltemperaturer fort-
sätter att stiga med gradvis höjda havsnivåer och ökad genom-
snittlig nederbörd.
Kärnprimärkapitalrelation
Kapitalrelationen är kvoten av kärnprimärkapital och totalt
riskexponeringsbelopp.
Definitioner
140
Års- och hållbarhetsredovisning 2022
Likviditetstäckningsgrad
Likviditetstäckningsgraden (LCR) – likviditetsmått som visar
storleken på SEK:s höglikvida tillgångar i relation till bolagets
nettokassautflöde inom 30 kalenderdagar. LCR på 100 procent
innebär att bolagets likviditetsreserv är tillräckligt stor för
att bolaget ska kunna hantera ett stressat likviditetsutflöde i
30 dagar. EU-reglerna tar, till skillnad från FI-reglerna, bland
annat hänsyn till utflöden som motsvarar de behov av att ställa
säkerheter avseende derivat som skulle uppstå till följd av
effekterna av ett negativt marknadsscenario.
Medelstora företag
Företag med en årsomsättning mellan Skr 500 miljoner och
Skr 5 miljarder.
Ny långfristig upplåning
Nyupplåning med löptider längre än ett år. Mätetalet är base-
rat på affärsdag. I rapport över kassaflöden i koncernen visas
beloppet baserat på likviddag. Dessa belopp kan skilja sig
något åt då tidpunkten för affärsdag och likviddag kan inträffa
i olika rapportperioder.
Nyutlåning
Nyutlåning avser alla nya accepterade krediter, oavsett löptid.
All nyutlåning är inte rapporterad i rapport över finansiell
ställning och rapport över kassaflöden i koncernen utan viss
del är avtalade, ej utbetalda krediter (se not 22). De rapporte-
rade beloppen för avtalade, ej utbetalda krediter kan komma
att förändras när de rapporteras i rapport över finansiell ställ-
ning, t ex på grund av förändrade valutakurser.
Primärkapitalrelation
Kapitalrelationen är kvoten av primärkapital och totalt
riskexponeringsbelopp.
RAROC (Risk-Adjusted Return On Capital)
Kvoten mellan förväntad intjäning med avdrag för förväntad
förlust samt allokerade kostnader och ianspråktaget eget
kapital.
Resultat per aktie före och efter utspädning (Skr)
Nettoresultat dividerat med genomsnittligt antal aktier som
uppgår till 3 990 000 för samtliga perioder.
Riskexponeringsbelopp
Tillgångar och andra åtaganden justerade för deras risk i enlig-
het med EU:s förordning 575/2013.
Sociala lån
Sociala lån erbjuds till exportföretag och leverantörer till pro-
jekt, ofta i utvecklingsländer, vars syfte är att förbättra sociala
förhållanden. Klassificering sker av hållbarhetsanalytiker inom
SEK. Sociala lån klassificeras enligt SEK:s Sustainability bond
framework,
Stabil nettofinansieringskvot
Stabil finansiering i relation till bolagets illikvida tillgångar
under ett stressat ettårsscenario beräknat i enlighet med
Basel III.
Stora företag
Företag med en årsomsättning över Skr 5 miljarder.
Svenska exportörer
Företag som exporterar från Sverige eller underleverantörer
till dessa företag.
Systemexport
Innebär export av lösningar där flera leverantörer bidrar.
Total kapitalrelation
Kapitalrelationen är kvoten av total kapitalbas och totalt
riskexponeringsbelopp.
Total utlåningsportfölj
I posten ingår utlåning dokumenterad som räntebärande
värdepapper, utlåning till kreditinstitut, och utlåning till
allmänheten. Avdrag görs för kontantsäkerheter enligt säker-
hetsavtal för derivatkontrakt och depositioner där tiden till
förfall överstiger tre månader. Med utlåning avses krediter
som lämnats i form av räntebärande värdepapper likväl som
krediter som lämnats mot traditionell dokumentation. Dessa
belopp utgör SEK:s verkliga utlåning.
Utestående upplåning
Summan av skulder till kreditinstitut, upplåning från allmän-
heten och emitterade värdepapper.
Utestående samt avtalade, ej utbetalda krediter
Med utlåning avses krediter som lämnats i form av ränte-
bärande värdepapper likväl som krediter som lämnats mot
traditionell dokumentation. Dessa belopp utgör SEK:s verk-
liga utlåning. Enligt SEK:s uppfattning utgör dessa belopp
användbara mätetal på SEK:s utlåningsvolymer. Kommentarer
avseende utlåningsvolymer i denna rapport avser därför
belopp som baserats på denna definition (se rapport över
finansiell ställning och not 11).
Årlig minskning av växthusgasutsläpp från gröna projekt
Beräknas som en årlig CO
2
e reduktion för ett typiskt år då
projektet är i bruk. Beräkningsprinciper redovisas i hållbar-
hetsnot 5.
Års- och hållbarhetsredovisning 2022
141
Om inte annat anges, uttrycks alla belopp i denna rapport i miljoner (”mn”) svenska kronor (”Skr”), förkortat ”Skr mn” och
avser förhållanden i koncernen bestående av moderbolaget och dess dotterbolag. Den internationella koden för svenska
kronor, SEK, används inte i denna rapport för att undvika sammanblandning med den använda förkortningen för AB Svensk
Exportkredit, vilken bolaget har använt sedan det grundades 1962.
AB Svensk Exportkredit (SEK), organisationsnummer 556084-0315, med säte i Stockholm. SEK är ett publikt bolag i
aktiebolagslagens mening. I vissa fall måste ett publikt bolag lägga beteckningen ”(publ.)” till sin firma.
AB Svensk Exportkredit, Fleminggatan 20, Box 194, 112 26 Stockholm
Tel: 08-613 83 00, E-post: information@sek.se, www.sek.se