1FOLRR5RWTWWI397R131 2021-01-01 2021-12-31 1FOLRR5RWTWWI397R131 2020-01-01 2020-12-31 1FOLRR5RWTWWI397R131 2019-01-01 2019-12-31 1FOLRR5RWTWWI397R131 2021-12-31 1FOLRR5RWTWWI397R131 2020-12-31 1FOLRR5RWTWWI397R131 2019-12-31 1FOLRR5RWTWWI397R131 2018-12-31 1FOLRR5RWTWWI397R131 2019-01-01 2019-12-31 ifrs-full:RetainedEarningsMember 1FOLRR5RWTWWI397R131 2019-01-01 2019-12-31 ifrs-full:ReserveOfCashFlowHedgesMember 1FOLRR5RWTWWI397R131 2019-01-01 2019-12-31 ifrs-full:ReserveOfChangeInFairValueOfFinancialLiabilityAttributableToChangeInCreditRiskOfLiabilityMember 1FOLRR5RWTWWI397R131 2019-01-01 2019-12-31 ifrs-full:ReserveOfRemeasurementsOfDefinedBenefitPlansMember 1FOLRR5RWTWWI397R131 2020-01-01 2020-12-31 ifrs-full:RetainedEarningsMember 1FOLRR5RWTWWI397R131 2020-01-01 2020-12-31 ifrs-full:ReserveOfChangeInFairValueOfFinancialLiabilityAttributableToChangeInCreditRiskOfLiabilityMember 1FOLRR5RWTWWI397R131 2020-01-01 2020-12-31 ifrs-full:ReserveOfRemeasurementsOfDefinedBenefitPlansMember 1FOLRR5RWTWWI397R131 2021-01-01 2021-12-31 ifrs-full:RetainedEarningsMember 1FOLRR5RWTWWI397R131 2021-01-01 2021-12-31 ifrs-full:ReserveOfChangeInFairValueOfFinancialLiabilityAttributableToChangeInCreditRiskOfLiabilityMember 1FOLRR5RWTWWI397R131 2021-01-01 2021-12-31 ifrs-full:ReserveOfRemeasurementsOfDefinedBenefitPlansMember 1FOLRR5RWTWWI397R131 2018-12-31 ifrs-full:IssuedCapitalMember 1FOLRR5RWTWWI397R131 2018-12-31 ifrs-full:ReserveOfCashFlowHedgesMember 1FOLRR5RWTWWI397R131 2018-12-31 ifrs-full:ReserveOfChangeInFairValueOfFinancialLiabilityAttributableToChangeInCreditRiskOfLiabilityMember 1FOLRR5RWTWWI397R131 2018-12-31 ifrs-full:ReserveOfRemeasurementsOfDefinedBenefitPlansMember 1FOLRR5RWTWWI397R131 2018-12-31 ifrs-full:RetainedEarningsMember 1FOLRR5RWTWWI397R131 2019-12-31 ifrs-full:IssuedCapitalMember 1FOLRR5RWTWWI397R131 2019-12-31 ifrs-full:ReserveOfRemeasurementsOfDefinedBenefitPlansMember 1FOLRR5RWTWWI397R131 2019-12-31 ifrs-full:RetainedEarningsMember 1FOLRR5RWTWWI397R131 2019-12-31 ifrs-full:ReserveOfChangeInFairValueOfFinancialLiabilityAttributableToChangeInCreditRiskOfLiabilityMember 1FOLRR5RWTWWI397R131 2020-12-31 ifrs-full:IssuedCapitalMember 1FOLRR5RWTWWI397R131 2020-12-31 ifrs-full:ReserveOfChangeInFairValueOfFinancialLiabilityAttributableToChangeInCreditRiskOfLiabilityMember 1FOLRR5RWTWWI397R131 2020-12-31 ifrs-full:ReserveOfRemeasurementsOfDefinedBenefitPlansMember 1FOLRR5RWTWWI397R131 2020-12-31 ifrs-full:RetainedEarningsMember 1FOLRR5RWTWWI397R131 2021-12-31 ifrs-full:IssuedCapitalMember 1FOLRR5RWTWWI397R131 2021-12-31 ifrs-full:ReserveOfChangeInFairValueOfFinancialLiabilityAttributableToChangeInCreditRiskOfLiabilityMember 1FOLRR5RWTWWI397R131 2021-12-31 ifrs-full:ReserveOfRemeasurementsOfDefinedBenefitPlansMember 1FOLRR5RWTWWI397R131 2021-12-31 ifrs-full:RetainedEarningsMember iso4217:SEK xbrli:shares iso4217:SEK xbrli:shares
SEK stärk
er e
xportför
e
-
tag
ens k
onkurr
enskraft
och bidrar till jobb och
hållbar tillväxt i S
v
erig
e.
AB S
vensk Exportkr
edit
Års- och hållbarhetsr
edovisning 2021
Läshänvisning till SEK:s års- och hållbarhetsr
edovisning
AB Sv
ensk Exportkredits (SEK:s) års- och hållbarhetsr
edovisning 2021
är en kombinerad r
edovisning där hållbarhetsrapporten ing
år
. Bolagets
årsredo
visning och koncernr
edovisning ingår på sid 8-13
4 och är revide
-
rade. F
örvaltningsberättelsen finns på sid 8-51. Moderbolag
ets resultat
och tillgångar utg
ör huvudsaklig
en koncernens r
esultat och tillgång
ar
.
Den lämnade informationen i noterna av
ser
, om inget annat anges eller
framgår av sammanhang
et, både koncernen och moderbolag
et.
Alternativa n
yckeltal (Alterna
tive P
erformance Measures, APM-
mått) är ny
ckeltal som inte definieras i tillämpligt r
edovisningsr
egel
-
verk (IFRS) eller i det är
de kapitalkravsdir
ektivet (CRD IV) eller i EU:s
kapitalkravsför
ordning nr 5
75
/2013 (CRR). SEK har valt att visa dessa
då de är praxis i branschen eller i enlighet med SEK:s uppdrag från
sv
enska staten. Nyck
eltalen används int
ernt till att följa upp och styra
verksamhete
n. Dessa mått är inte dir
ekt jämförbara med liknande
ny
ckeltal som pre
senteras av andra för
etag. F
ör ytterligare information
kring APM, se www
.sek.se.
SEK med organisationsnummer 5
5608
4-0315 har sitt säte i S
tock-
holm. SEK är ett publikt bolag i aktiebolagslagens mening. I vissa fall
måste ett publikt bolag lägga beteckning
en ”(publ)” till sin firma. F
ör
mer information om SEK:s verksamhet g
å in på www
.sek.se eller kontakta
SEK via information@sek.se eller telefon +46 8 613 83 00
. Design och
produktion: SEK, med pr
oduktionsstöd från Ashman Original AB,
Stockholm 2022. F
oto: Jan Danielsson, Shutterst
ock, Unsplash och SEK.
Översikt
Det här är SEK
3
K
ort om året
4
V
d har or
det
6
F
örvaltningsberättelse
SEK:s verksamhet
SEK:s vär
deskapande och affärsmodell
8
Omv
ärldsfaktorer som på
verkar v
erksamheten
10
SEK finansierar sv
ensk exportnäring på
hållbara och kommersiella grunder
12
Uppföljning av samhällsuppdrag
et
13
Strategi som utg
år från kunderna
14
Finansieringslösningar till s
vensk e
xportnäring
16
Hög efterfrågan på e
xportkrediter
18
Ansvar
sfull kreditgivning skapar hållbara affär
er
19
Case: Finansiering k
opplas till
ambitiösa mål inom hållbarhet
20
Case: Ghana in
vest
erar i sjukhus
med sv
ensk finansiering
21
Hållbarhet
Hållbar finansiering
22
Upplåning, likviditet och grön finansiering
24
Case: Gr
ön finansiering till vindkraft
25
En hållbar arbetsplats
26
Hållbarhetsrapport
27
Finansiell öv
ersikt
Mål och utfall
28
Året som g
ått
29
Nyck
eltal
33
Risk- och kapitalhantering
34
Bolagsstyrning
Styr
elseordförande har or
det
40
Bolagsstyrningsrapport
41
Styr
else
48
L
edning
50
Finansiella rapporter och noter
Finansiella rapporter
Räkningar
52
Noter
61
Hållbarhetsnoter
Noter
120
GRI-index
132
Styr
elsens underskrifter
1
34
Re
visionsberättelse
135
Bestyrkanderapport
140
Definitioner
141
Innehåll
Det här är SEK
Uppdrag
SEK:s uppdrag är att på
kommersiella och hållbara grun
-
der säkerställa tillg
ång till finan
-
siella lösningar för s
vensk export
-
näring. I uppdraget ing
år äv
en
att administrera det s
tatsstödda
CIRR-systemet.
Vision
En hållbar värld g
enom ökad
sv
ensk export.
Målgrupp
SEK finansierar sv
enska export
-
företag, deras underle
verant
ö
-
rer och utländska kunder
.
Sedan 1962 har lån från SEK gjort det möjligt för hundratals sv
enska
företag att v
äxa - att utöka sin pr
oduktion, anställa fler och sälja var
or
och tjänster till kunder i hela världen. Med utlåning i cirka 60 länder
kan SEK också g
e tillgång till ett helt ekos
ystem a
v banker
, företag och
samarbetspartners runt om i världen, vilk
et ger för
etag
en konkurr
ens
-
fördelar vid in
ternationella affärer
.
Hållbarhet är centralt i v
erksamheten och därför är det naturligt att
finansiera industrins omställning till ett fossilfritt samhälle – en utv
eck
-
ling som också skapar ny
a exportmöjligheter
. En framgångsrik s
v
ensk
exportindu
stri är ett viktigt bidrag som Sv
erig
e kan ge till den globala
omställningen.
Finansiering från SEK hjälper företag att fortsä
tta vara konkurr
ens
-
kraftiga samtidigt som de ställer om sin v
erksamhet för att minska
20
45
Nettonoll koldio
xidutsläpp
i balansräkningen
2
030
50 pr
ocent gr
ön låneportfölj
Långsiktiga hållbarhetsmål
sin klimatpåv
erkan. SEK fyller en väldefinierad funktion i företag
ens
totala låneportfölj. Bolaget är specialisera
t på internationell export
-
finansiering och dess främsta intr
esse är att sv
enska exportför
etag
ska lyck
as med fler exportaffär
er
. Det var precis därför SEK en g
ång
bildades – för att möjligg
öra fler affärer för s
venska e
xportför
etag,
och därmed bidra till jobb och tillväxt i S
verig
e.
Års- och hållbarhetsredo
visning 2021
3
Öve
rsi
kt
K
ort om år
et
miljarder Skr
i nyutlåning
77
Kundaktivitet
en har varit hög under år
et vilket har r
esulterat i mång
a affär
er och flera nya kunder
.
S
vensk e
xportnäring har visat starkt tillväxt tr
ots pandemins fortsatta på
verkan.
miljarder Skr
i total utlåningsportfölj
2
91
miljoner Skr
i rör
elseresultat
1
305
på eget
kapital
miljoner Skr
5
,1%
1
9
07
A
vkastning
Räntenetto
Rating
A
A+
Aa
1
Standar
d & P
oor’s
Moody’
s
4
Års- och hållbarhetsr
edovisning 2021
Öve
rsi
kt
SEK har
engag
erade medarbetar
e
Empow
erment
SEK ny på Nasdaq
Sustainable Bond Network
F
ör att göra SEK:s gröna oblig
atio
-
ner tillgängliga för fler in
ve
sterare
samarbetar SEK med Nasdaq.
P
å Nasdaqs webbplats finns en
plattform där emittenter delar
information om sina obligationer
som inv
esterar
e kan ta del av
.
Empow
erment mäter motivation,
befogenhet och k
ompetens.
77
av våra kunder ty
cker vi har
kompetenta och kunnig
a
medarbetare
.
60
SEK har utlåning
i cirka 60 länder
under 2021.
Exportkr
editbar
ometern december 2021
De sv
enska e
xportför
etagen räknar med fortsatt stark
konjunktur och är my
cket optimistiska inför framtiden.
Flytten till nya lok
aler
SEK flyttade i nov
ember till ny
a
lokaler på Fleminggatan 20 i
Stockholm. K
ontoret, som är
anpassat för ett flexibelt och
modernt arbetssätt, är på två
plan med härlig utsikt, ett stort
antal mötesrum, sociala ytor och
en välkomnande r
eception.
98%
K
ompetens
Hållbarhetsbaromet
ern
Knappt hälften, 47 procen
t, av
sv
enska exportför
etag har som
rutin att ställa hållbarhetskrav på
sina kunder och lev
erantör
er vid
en exportaffär
, visar Hållbarhets
-
barometern från S
vensk Export
-
kredit. Det är en minskning jäm
-
fört med i våras då motsv
arande
andel var 5
4 proc
ent.
SEK öppnar
kontor i Malmö
SEK öppnar kontor i
Malmö för att stärka
de skånska företag
ens
konkurr
enskraft inter
-
nationellt.
Års- och hållbarhetsredo
visning 2021
5
Öve
rsi
kt
Det är med stor glädje jag för första gång
en kommentar
er
SEK:s verksamhet i årsr
edovisning
en. Jag tillträdde som vd
den 16 juli 2021 och ju mer jag lär mig om bolaget desto mer
stolt blir jag att leda organisationen. SEK står på en s
tark grund
och vi ska by
gga vidare på den inslagna v
ägen med fokus på
att bli en drivande kraft i omställning
en och för att fler sv
enska
exportör
er och deras kunder ska få ta del av v
åra erbjudan
-
den. Vi ska helt enkelt skapa mer v
ärde för fler
.
P
andemin slog hårt mot världsekonomin under 2020 men
exportnäring
en återhämtade sig r
elativt snabbt och Sv
eriges
BNP-nivå är tillbaka på de nivåer som förutspådde
s före kri
-
sen. T
rots smittspridning
ens negativa effekter på den globala
handeln visar V
ärldsbankens pr
ognos från januari 2022 en
global tillväxt på 5,5 pr
ocent för 2021.
Hög efterfrågan
på finansiering
för omställning
Under året lånade SEK ut Skr 77
,
0 miljarder till sv
enska expor
-
törer och deras kunder runt om i v
ärlden vilket kan jämföras
med 2020 års utlåning om 125,5 miljar
der då efterfrågan på
finansiering var r
ekordhög. Fjolår
ets höga utlåningsvolym visar
SEK:s nytta, att ä
ven i tider a
v ekonomisk turbulens ha förmåga
att förse sv
ensk exportnäring med finansiering. Då a
vsättning
-
arna för förväntade kr
editförluster är lägr
e än föreg
ående
år når vi ett högre nettor
esultat för helår
et jämfört med före
-
gående år
, Skr 1 034 miljoner jäm
fört med Skr 968 miljoner
.
Efter en begränsad efterfrågan på kr
editer under första halv-
året, ökade utlåning
en under det andra. Många e
xportföretag
vill bli klimatneutrala och satsar på grön och hållbar omställning.
SEK ser ökad efterfrågan på finansiering för omställning
spro
-
jekt såväl i S
verige som internationellt, sär
skilt inom energi,
infrastruktur
, sjukvård och v
attenrening.
SEK har bland annat varit med och finansierat Björnberg
et
i Ånge k
ommun, en av Eur
opas största vindkraftpark
er på land,
och Dogger Bank, v
ärldens största vindkraftverk till ha
vs, som
ligger utanför S
torbritanniens östkust. Vi har också finansierat
sjukhus i Ghana och järn
väg i T
urkiet där flera sv
enska företag
är med och lev
ererar både pr
odukter och expertkunskap
. SEK:s
finansiering av internationella pr
ojekt skapar nya affärer och
exportmöjligheter för s
venska för
etag.
Den globala efterfrågan på hållbara lösning
ar är my
cket
stor och det finns betydande in
ve
steringsbehov i flera sekto
-
rer
. Det gynnar Sv
eriges e
xportnäring som är världsledande på
innov
ativa och klimatsmarta lösningar
. Framför allt gynnar det
klimatet, för vi är öv
ertyg
ade om att en framgångsrik s
vensk
exportindustri är ett a
vg
örande bidrag som Sv
erige k
an ge till
den globala klimatomställningen.
Det internationella exportfinansiering
ssystemets potential
att bidra till klimatomställning
en bör nyttjas i störr
e omfattning.
SEK har intensifierat arbetet med hållbarhetsfråg
or för att
kunna vara en stark kraft i e
xportindustrins omställning. Vi har
bland annat beslutat att bilda en n
y funktion, Hållbarhet, för
att hålla samman hållbarhetsfrågorna, från kundk
ontakt till
uppföljning av de pr
ojekt vi finansierar
. Under året har vi tagit
fram två ny
a erbjudanden inom hållbar finansiering, sociala
lån och hållbarhetslänkade lån.
”
Hållbar finansiering ska bli en lika
självklar del av SEK:s v
arumärk
e som
internationell finansiering är idag.
”
Vi har äv
en inrättat ett vet
enskapligt klimatråd tillsammans
med Exportkreditnämnden (EKN) som ska v
ägleda vårt arbete
så att det sv
enska exportfinansieringss
ystemet ligg
er i linje
med P
arisavtalets 1,
5-gradersmål. V
ägledande för vårt hållbar
-
hetsarbete är internationella riktlinjer
, fram
förallt FN:s Global
Compact och de globala hållbarhetsmålen. Ov
an aktiviteter
är några av steg
en på väg mot målet att hållbar finansiering ska
bli en lika självklar del av SEK:s v
arumärke som internationell
finansiering är idag. Läs mer om hållbar finansiering och SEK:s
mål och strategier för klimatomställning på sid 22.
Struktur
erad kundbearbetning
för ökad tillv
äxt
T
rots pandemins effekter med begränsade möjligheter till fysiska
möten har antalet kunder ökat med 11 pr
ocent. Kundtillv
äxten
ser ut att fortsätta utvecklas i en positiv riktning och v
år ambi
-
tion är att bli än mer rele
vant för s
venska e
xportörer och deras
internationella kunder
. Till våren öppnar vi kon
tor i Malmö.
Skåne är en stark exportr
egion med bra geografiskt läg
e i Öre
-
sundsregionen. Vi vill finnas lok
alt för våra befintliga kunder
och samtidigt bredda v
år kundbas och samarbeta med fler
.
Kunderna önskar mer pr
oaktivitet, ökad löpande kon
takt
och tydlig
are information om SEK:s erbjudanden. D
ärför
fortsätter vi också att utv
eckla vårt arbetssätt med struktu
-
rerad kundbearbetning för att nå tillv
äxt i såväl kund- som
låneportföljen.
V
d har or
det
Ökat foku
s på hållbar finansiering
P
andemin och de stora in
ve
steringsbeho
v som finns i samband med omställningen till en fo
ssilfri värld har
visat att SEK:s r
oll som samhällsaktör är mer rele
vant idag än någonsin. År
et som gått har prägla
ts av ökad
efterfrågan på finansiering för omställning
sprojekt i så
väl S
verige som int
ernationellt och intr
esset för hållbar
finansiering har ökat.
6
Års- och hållbarhetsredo
visning 2021
Öve
rsi
kt
En av SEK:s n
ya kunder under året är SR Energy som vi finan
-
sierat för att stötta bolag
ets inv
esteringar i befintlig
a och nya
vindkraftverk. S
vensk industri står inför en historisk situation
när befintliga fossila bränslen ska b
ytas ut samtidigt som sam
-
hället förbrukar allt mer el. Vindkraften är det energislag som
växer mest i S
verig
e och SEK kan understödja arbetet till grön
energi. Läs mer om SR Energy
s arbete i intervjun med bolagets
vd P
eter Zachrisson, på sid 25.
Nettonollutsläpp senast 20
45
Det sv
enska exportkr
editsystemet v
ar bland det första i
världen att upphöra med exportfinansiering till utvinning
och transport av k
ol. Nu fortsätter vi att visa ledarskap. Från
2022 upphör SEK med exportfinansiering till utvinning och
prospektering a
v fossila bränslen i enlighet med r
egering
ens
export- och in
vestering
sstrategi. Vi fortsätter utveckla v
år
rapportering av klimatr
elaterade risk
er och möjligheter i linje
med T
ask F
orce on Climate-r
elated Financial Disclosur
es
(T
CFD) rek
ommendationer
. Vi ska dessutom öka transpar
en
-
sen i det sv
enska exportkr
editsystemet, så långt det är möjligt
med hänsyn till banksekr
etesslagstiftning
en.
Under 2021 antog SEK:s styr
else ett antal klimatmål för
verksamheten vilk
et bland annat innebär att SEK:s balans-
räkning ska ha nettonollutsläpp senast 20
45, och andelen
gröna lån ska öka till 5
0 procent senast 20
30
.
SEK:s uppdrag synligg
örs i kris
Vi på SEK är my
cket stolta ö
ver v
årt uppdrag, att på kommer
-
siella och hållbara grunder finansiera sv
enska exportför
etag.
I 60 år har SEK framgångsrikt stärkt s
vensk e
xportnärings
konkurr
enskraft och byggt upp s
tarka relationer med kunder
,
banker och samarbetspartners ö
ver hela v
ärlden. Bakom
framgångarna s
tår engagerade och k
ompetenta medarbetar
e.
SEK ska vara en arbetsplats där anställda trivs och vill pr
estera.
Därför strä
var vi kontinuerligt eft
er att bygg
a en kultur som
präglas av tillit och ans
var med stort fokus på r
esultat.
P
andemin har synliggjort ett a
v SEK:s viktigaste uppdrag,
nämligen att v
ara ett verktyg för stat
en genom att förse s
vensk
export
näring med finansiering under perioder av turbulens i
mark
naden. Samtidigt har vi kunnat bibehålla en stark finan
-
siell position. V
år kapitalisering överstig
er både Finansinspek
-
tionens krav och bolag
ets kapitalmål och vi har kontinuerligt
haft en my
cket g
od likviditetsberedskap med bibehållen
löptids finansierad
balansräkning.
Stockholm den 21 februari 2022
Magnus Montan
V
erkställande direktör
Års- och hållbarhetsredo
visning 2021
7
Uppdrag
V
ärdegrund
Strat
egi
SEK:s vär
deskapande och a
ffärsmodell
SEK:s uppdrag, vär
degrund och strategi är grunden för v
erksamheten. Modellen visar hur kapital i form a
v
res
urser och rela
tioner anv
änds och omsätts för att skapa vär
den för olika intr
essenter och för att uppfylla
SEK:s uppdrag.
Utlåning till sv
enska
e
xportör
er och deras
kunder i världen
Upplåning av
kapital
på internationella
kapitalmarknaden
Resur
ser SEK anv
änder
Finansiellt kapital
Eget kapital
Skr 20
,8 mdr
Upplåning på kapital
marknaden
Skr 295,
0 mdr
Grön upplåning
2
%
Humankapital
Anställda
264
K
onsulter
73
Relationskapital
T
eam Sw
eden
Sv
enska och
internationella banker
Inv
esterar
e
Strukturkapital
P
olicyer och instruktioner
IT-system och pr
ocesser
Hög kreditrating AA+, Aa1
Hållbarhetsrating Prime
Miljökapital
Utsläpp kontor ton C
O
2
e
27
Utsläpp affärsresor t
on CO
2
e
45
Klimatkompensation ton C
O
2
e
129
SEK:s ver
ksamhet
8
Ägar
en
F
öreslagen ut
delning
Skr 414 mn
A
vkastning på eget kapital
5,1%
V
är
de SEK skapar
Kunderna
Utestående samt a
vtalade, ej utbetalda lån
– exportör
er
Skr 113 mdr
– exportör
ernas kunder
Skr 178 mdr
Nöjda kunder
92%
Mervär
de av exportkr
editer
80%
Medarbetarna
K
vinnor/
män i chefsställning
45
/5
5%
Empow
erment
77
Attraktiv arbetsgiv
are
84
Samhället
Indirekt bidrag till S
verig
es BNP
Skr 52 mdr
Indirekt bidrag till antal arbetstillfällen
6
5 000
Utestående CIRR-kr
editer
Skr 8
7
,9 mdr
Resolutionsa
vgift
Skr 88 mn
Betald inkomstskatt
Skr 263 mn
Utlåning
Grön utlåning
Skr 18,
0 mdr
Hålbarhetslänkad utlåning
Skr 1,5 mdr
F
ossilrelaterad utlåning
Skr 1,
6 mdr
Övrig utlåning
Skr 216,1 mdr
SEK:s ver
ksamhet
Regionala vär
dekedjor
Hur känslig världsekonomin och enskilda för
etags
produktion är för störning
ar i de globala vär
dekedjorna
har tydliggjorts under pandemin. Mång
a företag ser i
kölvattnet a
v pandemin att det finns ett stort beho
v av
att skapa mer av lokala och r
egionala le
veranskedjor
.
Det nya indu
striella landskapet kommer sannolikt i
högre utsträckning att förlita sig på lok
ala och regionala
samarbeten. Sannolikt sker denna förändring ö
ver en
längre tidsperiod och g
år hand i hand med ambitioner
kring hållbara industriella in
vestering
ar
, vilket kan bidra
till ökad långsiktig konkurr
enskraft.
Omv
ärldsfaktor
er som påv
erkar v
erksamheten
Den globala ekonomin är på g
od väg att åt
erhämta sig efter co
vid-19-pandemin. Ä
ven om makr
osiffr
or
fortsatt påv
erkas, lär andra faktorer såsom hot om handelskrig, globala le
veransk
edjor som fungerar dåligt,
geopolitiska risk
er och fråg
or om klimatet spela allt störr
e roll för v
ärldsekonomins utv
eckling.
Omställning till en hållbar värld
Redan innan pandemin var omställning
en mot en håll
-
bar värld stark; pandemin har accen
tuerat detta ytter
-
ligar
e. In
vestering
ar satsas i utveckling a
v ny teknik,
hållbar infrastruktur och hållbara energilösningar
. I hela
världen pågår arbetet med omställning till en hållbar
framtid med utgångspunkt i FN:s 17 globala hållbar
-
hetsmål. Ett grönt teknik
skifte skapar möjligheter för
Sv
erige a
tt exportera miljöteknik och kompet
ens inom
bland annat hållbar stadsutv
eckling.
10
Års- och hållbarhetsredo
visning 2021
SEK:s ver
ksamhet
Reg
elv
erk
Under de kommande år
en införs EU-taxonomin
(omfattande kriterier för klassificering a
v grön utlå
-
ning), regulatoriska upply
sningar under P
elare 3
avseende ESG-risk
er i utlåningsportföljen, omfattande
krav på hållbarhetsrapportering, kra
v på ramv
erk för
riskhantering av ES
G-relaterade risk
er samt utökad
tillsyn och tr
oligen ä
ven kapitalkra
v under P
elare 2 för
ESG-relat
erade risker
.
I tillägg anpassas ett stort antal av bolag
ets proces
-
ser
, såsom riskmätning, riskhantering, med mera, av
öv
ergång
en från IBOR-baserade räntor
. Tillsammans
med EU:s bankpaket k
ommer dessa att få en bred
påv
erkan på SEK:s verksamhet.
Digitalisering
Den digitala utveckling
en går snabbt, m
yck
et tack vare
pandemin och det ökade behov
et av t
ekniska och digi
-
tala hjälpmedel.
SEK:s interna proc
esser baseras fortfarande i många
fall på manuella eller analoga pr
ocesser
. Effektiva
kunddrivna processer sk
a genomsyra bolag
et, och
ökade krav på informa
tion om kunder och affärer
, inte
minst inom hållbarhetsområdet, driver ytterlig
are på
behov
et av digitalisering. F
ör SEK får digitaliseringen
äv
en en påv
erkan genom ö
verg
ång till ett flexibelt
arbetssätt, där den digitala tekniken ska stödja möjlig
-
heten att till viss del arbeta på distans.
Lågräntemiljö och offentlig
a
stimulanspaket
Stora delar a
v världen har präglats av låg
a styr-
och marknadsräntor och i tillägg stora offentlig
a
ekonomiska stimulanser
. Bland annat till följd av
otillräcklig lev
eranskapacitet i hamnar och
lastbilar finns tydlig
a tecken på en tilltag
ande
inflation med ett möjligt gradvis systemskift
e
bort från lågräntemiljö och stora offentlig
a
stimulanser
. Känsligheten i den globala
ekonomin för kraftig
a räntehöjningar g
ör att en
gradvis anpassning av räntorna är det tr
oliga
scenariot.
Års- och hållbarhetsredo
visning 2021
11
SEK:s ver
ksamhet
Sv
ensk Exportkredits uppdrag är a
tt på kommersiella och
hållbara grunder säkerställa tillg
ång till finansiella lösningar i
syfte att främja s
vensk e
xportnäring. Målgruppen är sv
enska
exportför
etag, deras underlev
erantörer och utländsk
a köpare
av s
venska var
or och tjänster
.
SEK är ett kreditmarknadsbolag som äg
s av sv
enska staten
och kompletterar bank
erna. All utlåning sker på kommersiella
grunder
. V
erksamheten styrs bland annat genom ägaran
vis
-
ning och ägarpolicy
.
Exportkreditnämnden (EKN) erbjuder g
arantier till sv
ensk
exportnäring, och tillsammans med SEK utg
ör de det sv
enska
exportkr
editsystemet.
SEK är en del av T
eam Sweden som utg
örs av en ra
d stat
-
liga aktör
er som samarbetar för att skapa goda förutsättning
ar
för sv
enska företag att v
erka på en internationell marknad.
SEK har ett samhällsuppdrag
SEK administrerar CIRR-s
ystemet, vilket är ett a
v riksdag
en
särskilt beslutat samhällsuppdrag. CIRR (C
ommercial Inter
est
Refer
ence Rate) innebär att exportör
ens kund får finansiering
till en fast ränta under hela kredittiden. CIRR-s
ystemet har
gener
erat ett ansenligt öv
erskott för uppdrag
sgivaren s
venska
staten sedan 1990
. Den samhällsekonomiska nyttan export-
krediterna g
enererar r
edovisas på sid 13.
Utlåning på hållbara grunder
SEK ska agera för
edömligt inom hållbarhetsfrågor och driv
a
utveckling
en inom hållbart företag
ande framåt vilket främst
görs g
enom att ställa kra
v vid utlåning. Kundkännedoms- och
hållbarhetskontr
oller genomför
s i samtliga affär
er innan kredi
-
ter beviljas.
De mest väsentlig
a hållbarhetsfrågorna i samband med
utlåningen är anti-k
orruption, miljö- och klimatpåv
erkan,
arbetsvillk
or och mänskliga rättigheter
. Läs mer i hållbarhets
-
not 6-8.
Som långivar
e har SEK ett ansvar för att de affär
er som
finansieras följer internationella riktlinjer inom hållbarhet.
Läs mer under Hållbar finansiering på sid 22 och i hållbarhets
-
not 5.
FN:s globala mål för hållbar utveckling är en del a
v Agenda
2030
. Agendan innehåller 17 globala mål som syftar till att
utrota fattig
dom och hung
er
, förverkliga de mänsklig
a rättig
-
heterna samt säkerställa v
araktigt skydd för planeten och dess
naturresurser
. SEK arbetar med de globala målen i såväl stra
-
tegin som i verksamheten. Läs mer om h
ur SEK bidrar till FN:s
globala hållbarhetsmål i hållbarhetsnot 11.
SEK finansierar s
v
ensk e
xportnäring på hållbara
och k
ommersiella grunder
S
vensk Exportkr
edit finansierar sv
enska e
xportföretag, deras underle
v
erantörer och utländsk
a kunder
.
Med utlåning i cirka 60 länder har bolag
et gedig
en kunskap om internationella affär
er och är en nat
urlig
samarbetspartner vid exportfinansiering.
”SEK är en del av T
eam Sw
eden
som samarbetar för att skapa
g
oda förutsättningar för
sv
enska för
etag att verka på
en internationell marknad.
”
12
Års- och hållbarhetsredo
visning 2021
SEK:s ver
ksamhet
Att SEK ska a
dministrera det statsstödda e
xportkredits
ys
-
temet (CIRR-systemet) är ett a
v riksdag
en särskilt beslutat
samhällsuppdrag. Den samhällsekonomiska n
yttan av detta
uppdrag ska utvär
deras, dels genom att mäta det merv
ärde
SEK adderar avseende e
xportkrediter v
arav CIRR utg
ör en del,
och dels genom intr
essentdialog
en. Intressen
tdialogen finns
redo
visad i hållbarhetsnot 2.
SEK följer upp samhällsuppdraget g
enom en kundunder
-
sökning som genomförs v
artannat år
. Nedan redovisas delar a
v
den senaste som genom
fördes hösten 2020
.
1.
”Har SEK:s exportkr
editer bidragit till att kundernas
exportaffär
er blivit av?”
80 proc
ent av de som anlitat SEK a
vseende export-
krediter upple
ver att SEK:s kr
editer bidragit mycket eller
väldigt my
cket till att deras exportaffärer har blivit a
v
. Det
kan jämföras med 73 pr
ocent i för
egående mätning 2018.
2.
”
Anledningen till att exportför
etagen v
alde
att samarbeta med SEK”
Resultat
et redo
visas i öppna svar där kunderna bland
annat säger att SEK har g
od affärsförståelse och har en
liten beslutsorganisation med bra service och k
ompe
-
tenta medarbetare
. Andra skäl som nämns är tillgång
en
till exportkr
editsystemet och deras långsiktig
a partner
-
skap med SEK.
3.
”Om samarbetet motsv
arat kundernas förv
äntningar”
80 proc
ent av kunderna uppg
er att samarbetet öv
erträf
-
fat förväntning
arna. 17 procent s
varar att samarbetet är
my
cket bättr
e än förväntat. Mots
varande siffror från 2018
års kundundersökning var 66 r
espektive 28 pr
ocent.
4.
”SEK:s styrkor och åtg
ärdsbeho
v”
De tre främsta styrk
orna kunderna lyfter fram är att SEK är
förtroendeingiv
ande, har kompeten
ta och kunniga med
-
arbetare och ett g
ott rykte. K
underna tyck
er dock att SEK
bör vara mer pr
oaktiva, ge mer informa
tion om tjänster
och produkter samt bli mer digitala och moderna.
5.
”Hur kunderna upplever det s
vensk
a exportkr
edit-
systemet jämfört med mots
var
ande syst
em i viktiga
konkurr
entländer”
6
7 procent a
v kunderna anser att det sv
enska exportkr
e
-
ditsystemet är bättr
e jämfört med sy
stemen i viktiga kon
-
kurrentländer
. Motsvarande siffra för 2018 v
ar 73 proc
ent.
Uppföljning av
samhällsuppdrag
et
Stra
tegi
SEK ska bidra till ökad sv
ensk export, fler arbetstillfällen i
Sv
erige och en mer hållbar v
ärld. Fler företag i S
verig
e ska
ges möjlighet att an
vända det s
venska e
xportkreditsy
stemet
och SEK ska erbjuda fler utländska köpar
e finansiering för
köp a
v sv
enska varor och tjänst
er
. SEK ska ta en ledande roll i
utveckling
en av hållbar finansiering. Den lång
siktiga strategin
ligger fast. SEK ska utök
a intäktsbasen genom tillväxt v
ad
gäller så
väl antal kunder som utestående total kundutlåning.
SEK ska fördjupa r
elationen och bredda a
ffären med befintlig
a
kunder
. Nya kunder ska attraheras g
enom rele
vanta erbju
-
danden, främst inom hållbar finansiering och proaktiv bear
-
betning. F
okus ligger också på att v
ara inv
olverad i de stora
omställnings
projekten i Sv
erige
. Nya affärsmöjligheter ska
skapas genom partners och samarbeten. SEK sk
a skapa mer
vär
de för fler på ett effektivt sätt.
Tillväxtpotentialen är stor inom pr
ojektfinansieringar och
exportkr
editer
. SEK har styrt om res
urser mot ett förväntat
större affär
sflöde från dessa områden. Omställningen till en
mer hållbar värld för med sig stora globala in
vestering
sbehov
.
SEK har fortsatt ett högt fokus på att finansiera omställning
en
både i Sv
erige och internationellt. Här kan SEK omsätta sin
kompetens och erfar
enhet av att arbeta med stora in
terna
-
tionella projekt. F
okus är på att tydlig- och synligg
öra SEK:s
vär
deerbjudande inom hållbar finansiering för att bli en ännu
starkare kraft i oms
tällningen. Målbilden är att hållbar finansie
-
ring ska bli en lika självklar del av SEK:s v
arumärke som inter
-
nationell finansiering är idag.
SEK:s kunder vär
desätter bolagets kunnande och k
ompe
-
tens. De anser att SEK är en långsiktig samarbetspartner
, är
lätta att samarbeta med och att SEK förstår deras affär
. Rela
-
tioner är en av våra s
tyrkor
. SEK är en relationsbank, både på
kund- och upplåningssidan. Detta är grunden i strategin.
F
ör att möta de utmaningar som den ändrade omv
ärlds
-
situationen medför
, kommer förmågan att nå ut till befintliga
och nya kunder sam
t partners med SEK:s erbjudande att bli
ännu viktigar
e samt att genom effektivisering och digitalisering
skapa flexibilitet för att möta förändrade kra
v
. Den senaste
kundundersökningen från 2020 visar att kunderna efterfråg
ar
mer kontakt och pr
oaktivitet från SEK. En viktig del i strategin
är att öka säljkraften g
enom att säkerställa pr
oaktivitet och
rätt kompetens inom bolag
et.
V
är
degrund
SEK:s vär
degrund är en förutsättning för att lyckas med strat
egin.
En hållbar arbetsplats börjar med sunda vär
deringar
. Hur med
-
arbetare inom SEK ag
erar och bemöter kunderna och varandra
påv
erkar företag
skulturen. SEK:s vär
degrund bygg
er på att med
-
arbetarna i sina olika yrkesr
oller sträv
ar efter att vara pr
ofessio-
nella, göra det s
våra enkelt och att b
ygga hållbara r
elationer
.
S
trategi som utg
år från kunderna
SEK:s strategi är kundfokuserad
och utgår från uppdrag
et, omv
ärldsfaktorerna, in
tressent
erna och den
vär
degrund som styr verk
samheten.
”F
ör att möta de utmaningar som
den ändrade omv
ärldssituationen
medför
, kommer förmågan a
tt nå
ut till befintliga och n
ya kunder
samt partners med SEK:s erbju-
dande att bli ännu viktig
ar
e samt
att g
enom effektivisering och
digitalisering skapa fle
xibilitet för
att möta förändrade kra
v
.
”
14
Års- och hållbarhetsredovisning 2021
SEK:s ver
ksamhet
S
trategi
»
F
ördjupa rela
tionen och bredda affär
en
med befintliga kunder
»
Attrahera n
ya kunder
»
Nya affärsmöjligheter ska skapas g
enom
partners och samarbeten
»
SEK ska bli en kraft i omställning
en
mot en hållbar värld
»
Effektiva pr
ocesser ska implementeras
genom bolag
et
»
SEK ska skapa mer vär
de för fler
på ett effektivt sätt
P
artners och samarbeten
I kundarbetet samv
erkar SEK inom T
eam Sw
eden, men också
med en rad andra sv
enska och utländska myndigheter och
organisationer samt s
venska och utländska bank
er
. Banksamar
-
beten är my
cket viktig
a både internationellt för exportaffär
er
och regionalt för n
ykundsbearbetning. Under de senaste åren
har ytterligar
e samarbeten tillkommit i utv
ecklingen a
v affären
inom exportkr
edit- och projektfinansiering i form a
v exempel
-
vis EPC-bolag (Equipment Pr
ocurement C
onstruction). Inter
-
nationella frivilligorg
anisationer och civilsamhället med flera
påv
erkar hur SEK bedriver sin a
ffär och är intressenter kring
hållbarhetsområdet. Ett fortsatt stort fokus på sam
verkan och
samarbeten med sv
enska och internationella motparter och
medspelare är m
yck
et viktigt för att realisera strat
egin.
I syfte att öka de s
venska hållbara le
veranserna till in
ter-
nationella infrastrukturprojekt, framförallt i utv
ecklingsländer
,
ingår SEK i ett samarbetsinitiativ inom ramen för T
eam Sweden.
En strategi för att br
edda arbetet och nå ut äv
en till projekt i
Asien och Latinamerika ska utarbetas och implementeras. A
tt
öka andelen sv
ensk export till Asien är en viktig del i S
veriges
export- och in
vestering
sstrategi eftersom det är där den
största delen a
v den globala tillväxten förväntas.
F
ör att stärka det svensk
a erbjudandet krävs sam
verkan
med andra länder där vi kan komplettera v
arandra. Strategiska
samarbeten med andra exportkr
editorganisationer (ECA:s)
ska by
ggas upp för att ytterligar
e få utväxling för s
venska affä
-
rer
. En strategisk plan ska utarbetas, förankras och genomföras
där samv
erkan inom olika branscher och projekttyper g
enom
-
förs med de olika ländernas ECA:s där deras kompletterande
styrkor ligg
er
.
SEK ska ta en ledande r
oll i utveckling
en av hållbar finansiering. Nya affärsmöjligheter sk
a skapas genom partners och samarbet
en samt att
effektiva pr
ocesser ska implementer
as genom bolag
et. SEK ska sk
apa mer värde för fler på ett effektivt sätt.
Års- och hållbarhetsredo
visning 2021
15
SEK:s ver
ksamhet
Finansieringslösning
ar för sv
ensk e
xportnäring
Sedan 1962 har lån från SEK gjort det möjligt för hundratals s
venska för
etag att växa genom att utök
a sin pro
-
duktion, göra förv
ärv
, anställa fler och sälja var
or och tjänster till kunder i hela världen. SEK lånar ut peng
ar
till sv
enska exportför
etag, deras underleveran
törer och utländska kunder
.
En majoritet av S
verig
es största företag finansierar flera av sina
exportaffär
er med lösningar från SEK och dessa är tillg
ängliga
äv
en för medelstora företag. De ser s
tatligt ägda SEK som en
kompetent och lång
siktig specialistpartner
, som med utlåning
i cirka 60 länder är lika global som de själva och öppnar dörrar
till ett helt ekos
ystem av bank
er
, företag och samarbetspart
-
ners runt om i världen.
SEK vill vara ett för
edöme och driva utveckling
en inom
hållbart företag
ande framåt. Det gör SEK främst g
enom att
ställa krav vid utlåning.
Gr
öna lån
Oav
sett vilken typ av finansiering
slösning företag
et behöv
er
går det att få gr
önt om finansieringens s
yfte uppfyller SEK:s
gröna kriterier som utg
år från att lånet ska uppfylla EU-taxo
-
nomin för grön ek
onomisk verksamhet. Finansiering
en erbjuds
till exportför
etag, underlev
erantörer och pr
ojekt som bidrar
till minskad klimat- och miljöpåv
erkan. S
yftet är att stimulera
gröna satsning
ar som är miljömässigt hållbara och som bidrar
till ett eller flera av de se
x miljömålen i EU:s taxonomi.
Sociala lån
Ett socialt lån är kopplat till utmaning
ar inom
ex
empelvis hälso- och sjukvården, utbildning,
grundläggande infrastruktur eller livsmedels-
trygghet. När ett lån klassas som socialt kan det
ge låntag
aren för
delaktiga villk
or
.
Hållbarhetslänkade lån
Hållbarhetslänkade lån är rör
elsefinansiering som är länkad till
låntagar
ens egna mål inom hållbarhet, till ex
empel energieffek
-
tivisering, minskade transporter eller förbättrad arbetsmiljö. Till
skillnad från gröna lån där beloppen är ör
onmärkta för specifika
projekt, är detta lån k
opplat till hela verksamhetens hållbarhets
-
mål. En annan skillnad är att hållbarhetslänkade lån endast kan
fås som rör
elsefinansiering medan gröna lån g
år att applicera på
samtliga SEK:s erbjudanden.
Hållbar finansiering från SEK
Intr
esset för hållbara inv
estering
ar och affärer v
äxer och i takt med det utv
ecklar SEK sina erbjudanden för att
möta kunders och inv
esterares beho
v
. Nu erbjuder bolaget tr
e lån koppla
de till hållbarhet; gröna, sociala och
hållbarhetslänkade. SEK räknar med a
tt efterfrågan på den här typen a
v finansiering kommer att öka
snabbt
eftersom beho
vet a
v omställning är stor
, både i S
verig
e och globalt.
16
Års- och hållbarhetsr
edovisning 2021
SEK:s ver
ksamhet
SEK:s erbjudanden
SEK erbjuder en mängd olik
a finansieringslösningar med så
väl k
orta som långa löptider till s
vensk e
xportnäring.
Här är de vanlig
aste.
Exportkr
editer och Små e
xportkr
editer
Sv
enska exportör
er kan stärka sin konkurrenskraft g
enom att
erbjuda sina kunder finansiering i samband med köp a
v deras
produkter eller tjänster
. Ofta är tre parter in
volv
erade; SEK
som finansiär
, Exportkreditnämnden (EKN) som g
aranterar
exportör
en från risken att inte få betalt sam
t en eller flera
affärsbanker som arrang
erar affären och tar den del a
v risken
som EKN inte täcker
.
Lån i lokal valuta
SEK är en av de aktör
er på marknaden som erbjuder finansie
-
ring i flest valutor
. Lånet kan lämnas i annan valuta än den som
köpek
ontraktet är tecknat i. Om priset är öv
erensk
ommet i
sv
enska kronor men låntag
aren vill ha U
SD
, kan lånet lämnas i
motsvarande v
ärde i U
SD
. Det ger ä
ven s
venska för
etag med
dotterbolag i utlandet möjlighet att låna i lokal valuta för att
eliminera ränte- och valutarisk.
Rör
elsefinansiering
Rör
elsefinansiering är SEK:s mest efterfrågade lån och riktar
sig till företag som till e
xempel behö
ver kapital till insats
varor
,
inv
estera i en ny anläggning, ut
öka produktionen eller br
edda
sin finansieringsbas.
K
ontraktsgarantier
I en exportaffär ställer den utländska k
öparen ofta kra
v på att
få en garanti, till e
xempel förskott- eller fullg
örandegaranti,
för att ingå ett a
vtal. Garantin utfärdas a
v tredje part, till e
xem
-
pel SEK, och garanterar k
öparen ersättning om e
xportören
inte lev
er upp till sina åtaganden. En garanti innebär att SEK
tar en risk på exportör
en.
F
akt
uraköp
F
akturaköp är en effektiv lösning för företag som vill v
äxa
och behöv
er frigöra kapital. F
öretaget säljer sina faktur
or till
SEK, får betalt direkt och förbättrar sina n
yck
eltal när kund
-
fordring
ar byts mot k
ontanter i balansräkningen. F
akturaköp
kan äv
en hjälpa exportför
etag att erbjuda sina kunder längre
kredittider
. När exportföretag
et säljer sina fakturor ökar de
möjligheten att sälja mer utan att det har en negativ in
verkan
på företag
ets likviditet och balansräkning. SEK öv
ertar fordran
på exportör
ens kund och exportör
en får betalt direkt.
L
easing och avbetalning
sköp
SEK erbjuder finansiering i form av leasing och a
vbetalnings
-
köp för e
xportaffärer med kapitalvaran som säk
erhet. Detta är
ett samarbete med kundens egna finansbolag där SEK delar
risk med den enskilda exportör
en, vilket möjligg
ör mindre
affärer på olika marknader
.
Pr
ojektfinansiering
Projektfinansiering är ett alternativ till andra finansiering
sfor
-
mer vid exportaffär
er och är ofta ett viktigt instrument vid
försäljning av pr
ojekt med sv
enskt exportinnehåll. SEK bidrar
långsiktigt och har som mål att finnas med i pr
ojekten under
hela löptiden.
Enkla exportlånet
L
ånet omfattas a
v EU:s garantipr
ogram InnovFin och g
er inno-
vativa små- och medelstora för
etag möjlighet att låna upp
till Skr 65 miljoner utan säkerhet. Med Enkla e
xportlånet kan
företag till e
xempelvis g
öra nya in
ves
teringar
, utöka sin pro
-
duktion eller etablera sig på nya markna
der
.
Års- och hållbarhetsredo
visning 2021
17
SEK:s ver
ksamhet
Hög efterfråg
an på e
xportkr
editer
Efter närmare
två år med pandemi så har motståndskraften i S
veriges och den globala ek
onomin visat sig vara s
tark.
T
rots utmaningar med störning
ar av logis
tikkedjor och brist på viktig
a komponenter så har s
v
ensk exportindustri
fortsatt att gå bra och SEK:s kunder har fyllda or
derböcker samt rek
or
dstarka balansräkningar
.
2021 lånade SEK ut Skr 77
,
0 miljarder till s
venska e
xportörer
och deras kunder runt om i världen. Det är en minskning med
39 procen
t jämfört med rek
ordår
et 2020
. Den lägre efter
-
frågan på n
ya krediter som SEK såg under andra halv
an av
2020 fortsatte in på 2021 på grund av att mång
a bolag redan
i ett tidigt skede a
v covid-19-pandemin hade säk
erställt sina
finansieringsbehov
. Under den första halvan av 2021 såg SEK
därför en begränsad efterfrågan på r
örelsefinansiering från de
sv
enska exportför
etagen men aktiviteten ökade under tr
edje
och ärde kv
artalet. Efterfrågan har bland annat på
verkats
positivt av en hög förv
ärvsaktivitet i tillägg till fortsatt positiv
konjunkturutveckling. SEK har fortsatt att a
ttrahera nya kun
-
der och under året har antalet n
ya kunder ökat med cirka 11
procen
t. SEK kommer i början av 2022 att öppna ett k
ontor i
Malmö för att ännu bättr
e kunna täcka befintliga och potenti
-
ella kunder i södra Sv
erige
.
Samtidigt som rör
elsefinansieringen till s
venska e
xport
-
företag minskat under 2021, har SEK g
enomfört fler export
-
krediter och pr
ojektfinansieringar än tidig
are
. Under årets
andra halva har SEK bland annat finansierat le
veranser till
Storbritannien, Zambia och Elfenbenskust
en. Årets största
exportkr
editer gäller finansiering
en av två järn
vägspr
ojekt
i T
urkiet och Ghana på sammanlagt cirka Skr 10 miljarder
.
SEK arbetar aktivt tillsammans med våra partners inom T
eam
Sw
eden för att säkers
tälla svensk
a lev
eranser till större pr
ojekt
runt om i världen, många med po
sitiva hållbarhetseffekter
,
varför pr
ognosen för tillväxt inom detta område fortsatt
bedöms vara g
od.
Intresset för hållbara in
ve
steringar och affär
er växer och i
takt med det utvecklar SEK sina erbjudanden för att möta kun
-
ders och inv
esterar
es behov
. SEK kan idag erbjuda gröna, soci
-
ala och hållbarhetslänkade finansieringslösning
ar
. Den globala
efterfrågan på hållbara lösning
ar har aldrig varit störr
e, vilket
gynnar Sv
erige som är ett a
v världens mest inno
vativa länder
.
SEK ger ut gr
öna lån till export som främjar ö
verg
ången till
en hållbar ekonomi och för att uppfylla FN:s globala hållbar
-
hetsmål. Ökad volym a
v gröna lån bidrar till ök
ad export av
sv
enskt miljökunnande i världen och är samtidigt en lönsam
affär för SEK, se hållbarhetsnot 5.
En framgångsrik s
vensk e
xportindustri är det största bidra
-
get S
verig
e kan ge till den globala klimatomställningen. SEK
räknar med att efterfrågan på e
xportkrediter
, projektfinansie
-
ringar och finansiering för omställning k
ommer att öka under
de närmsta åren.
1.
Kundk
ontakt:
I samband med att en exportör
och en köpar
e förhandlar ett köpekon
trakt
kontaktar någ
on av parterna en bank eller SEK
för att arrangera en e
xportkredit. Bank
en och
SEK föreslår en finansiering
slösning, som ofta
innehåller en garanti från EKN.
2.
Indikativ offert:
SEK ställer ut en offert
till exportör
en eller till den arrangerande
banken. SEK kan erbjuda finansiering till mark
-
nadsränta eller till den av OECD fasts
tällda
CIRR-räntan.
5.
Signering av a
vtal och utbetalning av lån:
När
låneavtalet har undertecknats sk
er ut
betalning
av lånet till e
xportören i takt med att e
x
portören
utför de prestationer som a
vtalats med köpar
en.
K
öparen betalar sedan amortering och rän
ta
enligt den plan som anges i lånea
vtalet, i reg
el
halvårsvis.
4.
Bindande offert och avtal:
Bank
en eller
SEK utarbetar därefter ett kr
editavtal som
bland annat innehåller kredittider och
hållbarhetsaspekter
.
Hur en exportkr
edit går till
3.
F
ördjupat samarbete:
Om e
xportören vinner
kontraktet inleds en djupar
e analys hos banken,
EKN och SEK som innefattar både kredit
analys
och hållbarhetsanalys av e
xportaffären och
dess parter i enlighet med respektiv
e instit
u
-
tions rutiner
.
18
Års- och hållbarhetsredovisning 2021
SEK:s ver
ksamhet
Ansv
arsfull kr
editgivning skapar hållbara affär
er
SEK eftersträ
var en sund och hållbar kr
editgivning g
enom hela utlåningsproc
essen. Det innebär alltifrån god k
änne
-
dom om kunden till risk- och hållbarhetsanalyser a
v affären. Som en k
onsekvens a
v SEK:s uppdrag och mångåriga
samarbete med stora e
xportföretag har SEK:s kr
editportfölj en konc
entration som av
speglar sv
ensk exportnäring.
SEK:s kreditportfölj karakteriseras a
v en my
cket g
od kredit
-
kvalitet. 92 pr
ocent av SEK:s e
xponering är mot riskmotparter
som har en riskklassificering som motsv
arar inv
estment grade.
SEK arbetar frekv
ent med riskavtä
ckning, framförallt
genom g
arantier från EKN och andra statliga e
xportkreditinsti
-
tut inom OECD och i vissa fall kreditderivat. SEK samarbetar
också med EIF
, vars garantier riktar sig till s
venska inno
vativ
a
exportör
er
. Riskavtäckning leder till r
elativt stora skillnader
mellan exponeringar för
e riskavtäckning och exponeringar
med hänsyn till riska
vtäckning utifrån geografi och bransch.
Kreditportföljen har en g
od geografisk och branschmässig
spridning före häns
yn till riskavtäckning medan nettoe
xpone
-
ringen är mer k
oncentrera
d.
Effekterna av pandemin på SEK:s kr
editkvalitet är samman
-
taget m
yck
et begränsade. Utlåning
en under året har primärt
varit till störr
e välkända exporterande för
etag med god kre
-
ditkvalitet. Tillväxten i utlåning
sv
olym har sammantaget varit
något s
vagar
e under 2021, främst förklarat av lägr
e efterfrågan
på direktutlåning. Begränsad negativ på
verk
an på befintlig
portfölj ga
vs av ett någ
ot ökat antal anståndsförfrågningar
,
främst inom L
easing och avbetalning.
Organisationen har framg
ångsrikt arbetat med tät uppfölj
-
ning av kunder som identifierats som e
xtra utsatta vilket hållit
nere kr
editförluster och r
eservering
sbehov
. Vikten av mer
utvecklade kr
editanalyser av n
ya och befintlig
a motparter för
att tillvarata affärsmöjligheter och uppfylla r
egelv
erkskra
v
ökar ständigt. SEK implementerade under 2021 bland annat en
process för n
y fallisemangsdefinition. Bolag
ets processer för
hantering av anstånd och nödlidande e
xponeringar jus
terades
samtidigt och har fungerat v
äl under 2021. SEK säkerställde
under inledningen a
v 2021 äv
en bolagets efterle
vnad av EB
A:s
nya riktlinjer om kr
editgivning och övervakning vilka trädde
i kraft sista juni 2021. Vidare utv
ecklade SEK under 2021 ett
arbetssätt för att omhänderta bedömning av ESG-fakt
orer
(Envir
onmental, Social and Gov
ernance) vid riskklassificering
av motparter
, som förväntas vara fullt ut implementerat under
inledningen a
v 2022.
SEK är i övrigt ä
ven medlem i Ekv
atorprinciperna och följer
sedan många år OECD:s riktlinjer för social och miljömässig
hänsyn vid statsstödda e
xportkrediter
, se not 26 och hållbar
-
hetsnot 9
.
1.
Vid en affärsförfrågan utför SEK alltid
kundkännedoms- och hållbarhetskontr
oller
på alla parter i affären. Ett grundlägg
ande
krav för att g
öra affärer är a
tt SEK uppnått
kundkännedom som baseras på gällande lag
och föreskrifter a
vseende hantering a
v
penningtvätt och finansiering a
v terrorism.
2.
Kundans
varig engag
erar en kredit-
analytiker som g
enomför riskklassificering
av motparten samt g
ör en bedömning av
kreditrisk
en i affären.
3.
Vid behov a
v fördjupad hållbarhetsgransk
-
ning vid förhöjda risker på land-, mot
part- eller
affärsnivå, engag
erar kund
ans
varig en hållbar
-
hetsanalytiker
. Hållbarhets
bedömning sker
bland annat med avseende på mänsklig
a rättig-
heter inklusiv
e arbetsvillkor
, korruption och
miljöbelastning.
4.
Kundans
varig strukturerar affär
en och
sammanställer underlag inför kreditbe
slut,
vilket inkluderar lönsamhet samt riskklassifi
-
cering, kredit-och hållbarhetsanalyser
.
5.
När SEK:s kreditk
ommitté fattar beslut
medverkar kundans
varig, kr
editanalytiker och,
vid behov
, hållbarhetsanalytiker och jurist.
6.
SEK bevakar aktivt sina kr
editrisker g
enom
löpande uppföljning av kund och affär
. Alla
kredit- och riskklassbeslut ompr
öv
as minst
årligen g
enom en års
föredragning.
Hur SEK arbetar med kr
editanalyser
Års- och hållbarhetsredo
visning 2021
19
SEK:s ver
ksamhet
F
akta
A
ffär:
Rörelsefinansiering (hållbarhetslänk
at lån)
Belopp:
EUR 55 miljoner
L
öptid:
5 år
Låntagar
e:
Axel Johnson International
Industrikonc
ernen Axel Johnson International, som utv
ecklar
och förvärvar teknikför
etag inom strategiskt utvalda nischmark
-
nader
, valde hållbarhetslänkad rörelsefinansiering från SEK.
Allt fler företag vill k
oppla sin finansiering till ambitiösa
hållbarhetsmål. Hållbarhetslänkade lån är rör
elsefinansiering
som används för a
tt främja låntagarnas arbete med att ställa
om sin verksamhet till att bli klimatneutral och för a
tt uppnå
viktiga sociala mål för v
erksamheten.
”
Att erbjuda hållbarhetslänkade lån är ett sätt för oss att
styra finansieringen mot k
onkreta och mätbara mål, samtidigt
som det ger kunden ett mer för
delaktigt pris. Det är en win-
win för alla parter
, och framför allt för klimatet,
” säger Jens
Hedar
, chef för Kundr
elationer på SEK
Om industrigruppen Axel Johnson In
ternational når
sina hållbarhetsmål som lånet är kopplat till g
er det en lägre
ränta på lånet. Målen syftar till att minska v
erksamhetens
klimatpåv
erkan och handlar om att öka andelen förn
ybar
el, energieffektivisering i egen v
erksamhet samt för deras
interna transporter
.
Case: Finansiering k
opplas till ambitiösa
mål inom hållbarhet
A
tt erbjuda hållbarhetslänkade lån är ett sä
tt för oss att styra
finansiering
en mot konkr
eta och mätbara mål, samtidigt som det
g
er kunden ett mer för
delaktigt pris. Det är en win-win för alla
parter
, och framför allt för klimatet.
Jens Hedar
, chef för Kundr
elationer på SEK
Axel Johnson International är en priv
atägd s
vensk indus
tri
grupp
som består av mer än 150 bolag i 3
0 länder
. V
erksamheten präg
-
las av ett aktivt, långsiktigt äg
arskap med ambition att främja
förny
else och skapa tillväxt. F
okus ligger på för
etag verksamma
inom strategiskt utvalda nischmarknader som erbjuder tek
-
niska komponenter och lösning
ar till industriella pr
ocesser
.
20
Års- och hållbarhetsredo
visning 2021
SEK:s ver
ksamhet
F
akta
A
ffär:
Exportkredit (socialt lån)
Belopp:
EUR 186 miljoner
L
öptid:
13 år
Låntagar
e:
Ministry of Finance, Go
vernmen
t of Ghana
K
öpare:
Minis
try of Health Ghana
Garanti:
Exportkreditnämnden (EKN)
Arrangör:
In
vest
ec Bank Ltd
SEK finansierar reno
vering och n
yby
ggnation av två specialist
-
sjukhus i Ghana där flera s
venska för
etag är med och lev
ererar
både produkter och e
xpertkunskap. Sjukhu
sen kommer att
förbättra livet för miljontals människ
or och framförallt kvinnor
i regionen.
Det västafrikanska landet Ghana g
ör en av de stör
sta hälso
-
vår
dsatsningarna på många år och e
xpanderar och utvecklar
den regionala sjukv
ården. In
vestering
en består av ett helt
nytt modernt sjukhu
s och modernisering av ett befintligt
sjukhus, samt toppmodern medicinsk utru
stning. Sjukhusen
ska erbjuda högkvalitativ specialistvår
d som kommer förbättra
livet för miljontals människ
or i regionen. SEK finansierar sjuk
-
huspr
ojektet med en exportkr
edit på EUR 186 miljoner
. Affä
-
ren g
aranteras av Exportkr
editnämnden (EKN) och arrangeras
av In
vestec Bank L
td.
Sv
enska handelshuset Elof Hansson tillsammans med den
sv
enska specialisten på supply chain integration, XLIT Finance
and L
ogistics, hjälper Amandi, en ledande lev
erantör a
v tek
-
niska lösningar med kapacitet a
tt designa, bygg
a och hantera
storskaliga infras
trukturprojekt, att samordna de s
venska le
ve
-
Case: Ghana in
v
est
erar i sjukhus med
sv
ensk finansiering
V
årt smidiga och integr
erade sv
enska erbjudande av hög-
kvalitativ
a pr
odukter och tjänster underlättar för Amandi
att g
enomföra detta sjukvår
dsprojekt i Ghana i tid och
inom budg
et.
Fr
edrik Ag
erhem, vd för Xlit Financ
e and L
ogistics
ranserna av pr
odukter och tjänster i pr
ojektet. En förutsättning
för att SEK och EKN ska finansiera och garantera in
frastruktur
-
projekt utomlands är att s
venska för
etag är med och lev
ererar
.
I det här projektet le
ver
erar sv
enska företag bå
de produkter
och kompetens. Det är allt från v
entilation, by
gg- och elma
-
terial, vägg- och taklösningar
, medicinsk utrusning till expertis
inom projektledning, ink
öp, logistik och installationer
.
Års- och hållbarhetsredo
visning 2021
21
SEK:s ver
ksamhet
Hållbar finansiering
Hållbar finansiering är en integr
erad del i SEK:s verk
samhet och ambitionen är att bli en lika självklar samar
-
betspartner till sv
ensk exportindu
stri inom området hållbar finansiering som inom internationell finansiering.
Omställningen till
ett fossilfritt samhälle skapar ny
a exportmöjligheter för S
verige
.
Mål och strategi för klimat
omställningen
SEK:s ambition är att vara en positiv kraft i omställning
en och
genom att bidra till ökad s
vensk e
xport också bidra till en mer
hållbar värld. Det innebär ett störr
e fokus på hållbarhetsfråg
or
och ett träget arbete för att nå bolag
ets långsiktig
a hållbar
-
hetsmål.
Klimatmål
Under 2021 antog SEK:s styr
else tre klimatmål för v
erksamheten.
•
SEK:s balansräkning ska nå nettonoll koldio
xidutsläpp
senast 20
45
•
Andelen gröna lån i SEK:s låneportfölj ska öka till 5
0
procen
t senast 2030
•
SEK:s ska nå nettonollutsläpp i den egna verksamhet
en
senast 2030
Under 2022 är ambitionen att äv
en utarbeta ett långsiktigt
SDG-mål.
Erbjudande inom hållbar finansiering
SEK har tre erbjudanden inom hållbar finansiering; gr
öna,
sociala och hållbarhetslänkade lån. De två sistnämnda är n
ya
för 2021. Gemensamt för samtliga är att de bidrar till öka
d
hållbarhet och kan ge låntag
aren för
delaktiga villk
or om de
når uppsatta krav
.
Gröna lån
erbjuds e
xportföretag, underle
veran
törer och
projekt v
ars produkter eller v
erksamhet bidrar till minskad
klimat- och miljöpåv
erkan i enlighet med EU taxonomin för
grön ek
onomisk aktivitet.
Sociala lån
syftar till socialt ans
varstagande
, ofta i utveck
-
lingsländer
. Finansieringen kan till ex
empel vara kopplad till
hälso- och sjukvår
d, utbildning, grundläggande infrastruktur
eller livsmedelstrygghet.
Hållbarhetslänkade lån
är r
örelsefinansiering som är koppla
d
till låntagar
ens mål inom hållbarhet, till ex
empelvis energieffek
-
tivisering, minskade transporter eller minskat antal oly
ckor
.
Läs mer om SEK:s erbjudanden på sid 17
.
Klimatrådet
SEK och EKN har under året inrättat ett v
etenskapligt klimat-
råd som är ett rådgivande e
xpertorgan och syftar till att v
äg
-
leda det sv
enska exportkr
editsystemet så att det ligg
er i linje
med P
arisavtalets 1,
5-gradersmål.
F
okus för klimatrådets arbete är det globala klimatsys
-
temet, och exportfinansiering
ens påv
erkan på de globala
växthusg
asutsläppen. Klimatrådet har inte någ
on operativ roll
i EKN:s och SEK:s beslutsproce
ss i enskilda affärsbeslut utan
är ett kunskapsstöd och en diskussionspartner när det g
äller
principiella ställningstaganden.
Exempel på fråg
eställningar som behandlas i klimatrådet
är naturgasens roll för energiomställning i utv
ecklingsländer
och vilka affärer som bör bedömas som ”
gröna
”, det vill säg
a
med potential att bidra till minskade globala klimatutsläpp och
där EKN och SEK bör prioritera sina insatser för att stimulera
sv
ensk export.
Stra
tegiska aktiviteter för hållbar finansiering
SEK har beslutat om en rad aktiviteter för att nå de långsiktig
a
klimatmålen samt för att kunna vara en positiv kraft i e
xport
-
industrins omställning till en hållbar ek
onomi. F
öljande strate
-
giska aktiviteter har eller kommer g
enomföras.
•
En ny funktion, Hållbarhet, har beslutat att bildas.
Chefen för hållbarhet rapporterar direkt till v
d och ingår
i företagsledning
en.
•
Gröna, sociala och hållbarhetslänkade lån ska ty
dliggöras
i kundkommunikationen och affär
en kommer att få utökat
stöd från hållbarhetsanalytiker i kunddialog
en.
•
En riskaptit för hållbar finansiering.
•
Klimatrapport för det sv
enska exportkr
editsystemet
•
V
etenskapligt klimatråd för det svensk
a
exportkr
editsystemet
•
Intern hållbarhetsutbildning bland annat a
vseende SDG-
målen och dess betydelse för v
erksamheten
•
Ramv
erk för hållbara obligationer
Mål för andelen gr
ön utlåning
i låneportföljen
2025
28%
2030
50
%
2022
15%
22
Års- och hållbarhetsredo
visning 2021
Hållbarhet
P
olicy för hållbar finansiering
I linje med Sv
erige
s strategi har SEK tagit fram en policy
för hållbar finansiering som anger SEK:s hållning mot fossila
bränslen och ambitionen att bidra till klimatomställning
en.
Hållbarhet är en central del av v
erksamheten och SEK ska,
i egenskap a
v statligt bolag, ag
era föredömligt inom hållbart
företag
ande. Detta innebär att v
erksamheten ska bedrivas
på hållbara grunder
.
Principer och ställningstaganden för hållbar finansiering
SEK utgår från tio principer och ställningstag
ande för hållbar
finansiering. Läs mer under hållbarhetsnoter sid 120-133.
F
ullständig beskrivning av SEK:s policy för hållbar finansiering
finns på www
.sek.se.
Internationella riktlinjer
Hållbara grunder innebär att projekt och v
erksamheter som
SEK finansierar efterlev
er lokal lagstiftning samt int
ernatio
-
nella riktlinjer avseende miljöhäns
yn, anti-korruption, mänsk
-
liga rättigheter
, arbetsvillkor och affärsetik.
De internationella riktlinjerna
som SEK följer är:
»
De tio principerna i FN Global Compact
»
OECD:s riktlinjer för multinationella företag
»
OECD:s kon
vention mot k
orruption med
relaterade dokumen
t
»
FN:s vägledande principer för företag och
mänskliga rättigheter
»
Ekvatorprinciperna eller OECD:s riktlinjer
för hantering av sociala och miljömässig
a
risker vid statsstöddkr
editgivning
»
OECD:s riktlinjer för att främja hållbar
långivning
Års- och hållbarhetsredo
visning 2021
23
Hållbarhet
Upplåning, likviditet och gr
ön finansiering
Ä
ven i tider a
v finansiell turbulens ska SEK ha förmåga att finansiera s
vensk e
xportnäring. Detta säkers
tälls genom
diversifiera
d upplåning, god likviditetsber
edskap och g
ott renommé
. SEK arbetar för att upprätthålla bolag
ets
höga kr
editbetyg och det g
oda rykte som lång erfar
enhet och närvar
o på de globala finansmark
naderna gett.
Upplåningsv
olymen har minskat under år
et jämfört med före
-
gående år
, då 2020 var exc
eptionellt eftersom utlåningsv
oly
-
merna var my
cket stora som en följd av pandemin. Samman
-
lagt har SEK genomfört cirka 3
00 transaktioner i åtta valutor
till en sammanlagd v
olym om cirka Skr 81 miljarder i långfristig
upplåning, jämfört med en sammanlagd v
olym om cirka Skr
123 miljarder under 2020
. SEK bibehåller en fortsatt god lik-
viditetsberedskap för n
yutlåning och är fortsatt väl förber
ett
för den sv
enska exportnäring
ens framtida finansieringsbeho
v
.
I linje med SEK:s satsning på hållbarhet har bolaget under
året emitterat tv
å nya gr
öna obligationer och gjort se
x utök
-
ningar a
v utestående obligationer
, till en volym av Skr 6
,1
miljarder
. Med det gröna formatet har SEK haft störr
e möjlig
-
heter att nå sv
enska inv
esterar
e, som i jämför
else med många
internationella inv
esterare har stort fokus på hållbarhet i sina
inv
esteringar
.
Marknaden har under 2021 framförallt kännetecknats a
v
den pågående
, men öv
er tid i viss mån avklingande
, pandemin.
Enorma volymer likviditet har pumpats ut i s
ystemen världen
öv
er
. Starka aktiemarknader och låga kreditspr
eadar som en
följd av g
od likviditet i marknaden har i allt störr
e utsträckning
präglat det finansiella systemet och g
ett goda förutsä
ttningar
att emittera obligationer
.
SEK har under året emitterat tr
e publika benchmarkoblig
a
-
tioner om sammanlagt USD 3,
75 miljar
der
, som mottagits väl.
Den sista av dessa tr
e var på U
SD 1,25 miljarder med två års
löptid. Denna prissattes mot SOFR (Secur
ed Overnight Finan
-
cing Rate)och gjordes på den läg
sta kreditspr
eaden på öv
er tio
år
. SOFR är den ny
a refer
ensräntan som ska ersätta USD Libor
.
SEK har fortsatt varit aktivt på den japanska Uridashimarkna
-
den och kvarstår som en a
v de största utländska aktör
erna. SEK
har i Japan emitterat ung
efär samma volym 2021 som 2020
.
Emission av oblig
ation
SEK lånar upp genom flera olika instrumen
t
i olika geografiska markna
der och vänder
sig till både institutionella och
privata
inv
esterar
e. SEK emitterar äv
en gr
öna obli
-
gationer för att finansiera gr
öna lån.
Säkerhet*
SEK neutraliserar
marknadsrisk genom
derivat
avtal. I syfte att
också neutralisera den
motpartsrisk som uppstår
i samband med derivat-
avtal har SEK säk
er
-
hetsavtal med samtlig
a
motparter
.
Nyutlåning inklusive
utbetalning av
accept
erade kredit
er
Genom att matcha
löp
tiden på tillgänglig
finansiering med utlå
-
ningen säk
erställer SEK
att åtaganden kan mötas.
Det gäller för samtlig
a
utlånings åtaganden,
både redan utbetalda
krediter och ac
cepte
-
rade ännu ej utbetalda
krediter
.
Nyutlåningsber
edskap
*
En del av likviditetsport
-
följen utgör en ber
edskap
för nyutlåning i händelse
av sämr
e tillgång till kapi
-
talmarknaden.
Ac
cepterade
, ej
utbetalda kredit
er*
De utlåningsåtaganden
som inte är utbetalda
har i förväg finansierats
då SEK inte tar någon
re finansieringsrisk.
*
SEK har likviditetsplace-
ringar som beredsk
ap för
utbetalningar i ny
a krediter
och accepterade kr
editer
samt betalningar under de
säkerhetsavtal SEK har med
derivatmotparter
.
Upplåning och likviditet
24
Års- och hållbarhetsredovisning 2021
Hållbarhet
F
akta
A
ffär:
Rörelsefinansiering (gr
önt lån)
Belopp:
Skr 7
00 miljoner
L
öptid:
3 år
Låntagar
e:
SR Energy Vindparker
SEK är en av finansiär
erna till SR Energy för att stötta bolag
ets
inv
esteringar i befintlig
a och ny
a vindkraftverk.
P
eter Zachrisson som är vd för SR Energy har varit med
sedan bolaget grundades 2006 och har sett en enorm utv
eck
-
ling av vindkraften de senast
e 15 åren.
– T
ack var
e den snabba teknikutveckling
en inom vind
-
kraft har vi kunnat nyttja områden som tidig
are int
e gick att
använda. När vi b
yggde vår första vindpark 2006 var vi förs
t
i Sv
erige a
tt bygg
a i skog och be
visade att det gick. De stora
verk
en är my
cket effektivar
e och produc
erar tre gång
er så
my
cket energi per vindkraftv
erk mot de verk
en vi bygg
de för
15 år sedan. Det gör att vi får mer pr
oduktion med ett begrän
-
sat intrång i naturen.
Idag står vindkraften för cirka 17 pr
ocent av S
verig
es
elproduktion och är det energislag som v
äxer mest. Stora
förändringar har också sk
ett på inv
esterarsidan, i takt med att
tekniken mognat och turbinerna blivit störr
e.
– Från början var det privatpersoner som a
v ideologiska skäl
ville bygg
a vindkraft. De var riskvillig
a och ville utveckla tekni
-
ken på en n
y marknad. Idag är det helt andra typer av in
veste
-
rare
, entrepr
enörer och in
ternationella institutionella fonder
.
A
vkastningskrav
en har sjunkit och man är mindre or
olig öv
er
tekniken vilk
et har gjort att finansiärerna känner sig trygg
are
.
”F
örut var det en risk att inv
estera i
förnybar energi. Nu är det en möjlighet.
”
Samhället förbrukar allt mer el. Stora delar a
v transportsektorn
behöv
er elektrifieras för att nå klimatmålen, det by
ggs batteri
-
fabriker och serv
erhallar
. Sv
ensk industri står inför en hist
orisk
situation när befintliga bränslen ska b
ytas ut.
– F
år vi inte fram el i den takten som behö
vs klarar vi inte
omställningen. Vindkraften k
ommer att växa, pr
ocentuellt
mer än andra energislag, men hur my
cket är s
vårt att säga. En
sak som blivit svårar
e under de femton år som jag varit i bran
-
schen är att få tillstånd att by
gga vindkraft.
F
ör att bygg
a en stor landbaserad vindkraftsanläggning
behövs tillstånd enligt miljöbalk
en och kommunens tillstyrkan.
Tillståndsproce
ssen kan ta flera år och det är många faktor
er
att ta hänsyn till när bedömning
ar görs.
– Tio års ansökningstid är inte o
vanligt. Besluten från dom
-
stolarna blir allt otydlig
are och är s
vårare a
tt tolka. De främsta
skälen till att vi får avslag är a
tt allt fler kommuner säg
er nej till
att etablera vindkraft samt artsky
ddsföror
dningen då framför
allt fågelliv
et påv
erkas. Detta innebär att vi behö
ver starta
ännu fler projekt för att tillg
odose behovet hos indus
trin. Sv
e
-
rige har m
yck
et goda förutsättning
ar att bygg
a ut vindkraften.
Stora markytor
, långa kuststräck
or
, äll, ett starkt elnät och
Om SR Energy
SR Energy är ett energibolag som under de senaste 15 åren
etablerat en stark position med vindkraftspr
ojekt i södra Sv
e
-
rige
. Bolaget pr
ojekterar
, bygger och förv
altar vindparker för
ett långsiktigt ägande
. Idag driver de 15
4 vindkraftverk och
bygg
er ytterligare 47
. Vindkraftverken kommer a
tt producera
energi motsvarande S
tockholms stads kons
umtion av hu
s
-
hållsel. Bolaget ägs g
emensamt av Stena A
dactum, AMF
, KLP
och Alecta.
liten befolkning ger unika möjligheter till k
onkurrenskraftig
energiproduktion. Det skapar ä
ven st
ora exportmöjligheter
,
menar P
eter Zachrisson.
– God tillgång till gr
ön hållbar och kostnadseffektiv energi
skapar fördelar som få andra länder kan k
onkurrera med. Det
är bra för Sv
erige som pr
oducerar mer grön el än vi konsume
-
rar
. Det skapar goda förutsättning
ar för sv
ensk industri och
utländska inv
esterar
e att etablera sig i Sv
erige
. T
yskland har en
befolkning på 83 miljoner in
vånar
e på en yta som är mindre än
Sv
erige
s. Ändå har de fem gånger så m
yck
et energi från vind
-
kraft än Sv
erige. Ska gr
ön energiproduktion öka hos oss behö
-
ver man se vindkraften som en del i en modern landskap
sbild.
Case: Gr
ön finansiering till vindkraft
Energibolaget SR Energy
, tidigar
e känt som Stena R
ene
wable, pr
ojekterar
, by
gger och förv
altar vindparker
.
Idag driver de 15
4 vindkraftverk och b
ygg
er ytterligar
e 47
. F
okus är att fortsätta b
ygga vindkraft i södra
S
verig
e – där energiutmaningarna är som
störst och elpriserna som högst.
Års- och hållbarhetsredo
visning 2021
25
Hållbarhet
Arbetsmiljö, ledarskap
och
medarbetarskap
Året har ställt fortsatt hög
a krav på så
väl ledarskap som med
-
arbetarskap. Ett coachande förhållning
ssätt, öppenhet och
ömsesidigt ansvar
stagande har gett g
oda förutsättningar för
att trots en utdrag
en pandemi-situation kunna fokusera på
SEK:s uppdrag med gott r
esultat. Utbildning
ar för att stärka
ledarskap och medarbetarskap har g
enomförts löpande under
året. SEK har k
ontinuerligt genom
fört pulsmätningar kring
hur medarbetarna upplev
er sin arbetssituation. Det kan kon
-
stateras att på en ö
vergripande nivå är motiv
ationen relativt
hög, med tidvis nedgång, att balansen mellan arbete och fritid
upplevs som mindr
e bra och att många upple
ver att man k
an
utföra sitt arbete trots den rådande situationen. Dis
tansarbete
kombinerat med ett aktivt förändringsarbete har gjort a
tt
arbetsbelastningen har v
arit hög för många under året. I sam
-
band med att SEK flyttade till ny
a lokaler under hösten inför
-
des ett flexibelt arbetssätt, vilk
et kommer att utv
ecklas och
utvär
deras under kommande år
.
Medarbetarundersökning
I oktober genomför
des årets uppföljning av förra år
ets med
-
arbetarundersökning. Deltagandegraden i undersökning
en
var drygt 90 pr
ocent vilket visar högt eng
agemang hos med
-
arbetarna. Resultat
et visar en bibehållen hög nivå för upp
-
fattningen om så
väl arbetssituationen som möjligheterna att
påv
erka och utvecklas.
K
ompetens och utveckling
Under 2021 har SEK fortsatt det strategiska arbetet med k
om
-
petensförsörjning. S
yftet är att vara en attraktiv arbetsgivar
e
genom att säk
erställa rätt kompetens på rä
tt plats samt att tyd
-
liggöra utv
ecklingsmöjligheter och ta vara på poten
tialen hos
SEK:s medarbetare
. SEK eftersträv
ar intern rekrytering och
sex medarbetar
e valde att b
yta roll internt under år
et.
Mångfald
SEK ska vara en arbetsplats där jämställdhet och mångfald är
naturliga delar av v
erksamheten. Mångfald och en inklude
-
rande kultur stödjer oss i att tillföra olika aspekter och erfaren
-
heter i såv
äl vårt dagliga arbete som vid utv
eckling. V
arje år
sätter SEK upp mål för mångfaldsarbetet. Ett mål är att nå
en så jämn könsför
delning som möjligt i ledning och övrig
a
chefstjänster
. Vid årets slut var andelen kvinnor i styr
elsen 43
procen
t (62), i företagsledning
en 36 proc
ent (50) och i chefs
-
ställning 45 procen
t (48) (inklusive för
etagsledning).
Hälsa
SEK:s långsiktiga ambition är att v
ara en arbetsplats som bidrar
till god hälsa samt att arbeta med för
ebyggande insatser
, vilket
har varit en styrka under pågå
ende pandemi. Bolagets förmå
-
ner inkluderar bland annat friskvår
dsbidrag, hälsoförsäkring,
privat sjukförsäkring och hu
shållsnära tjänster
.
Nya medarbetar
e
Under året har SEK r
ekryterat medarbetare till främs
t IT
, Finans,
Kundr
elationer och Risk. Vid årets slut arbetade 26
4 personer
på SEK. Under året började 32 personer sin anställning.
Inköp a
v varor och tjänst
er
En väl fung
erande inköpspr
ocess är my
cket viktig för att SEK
ska bedriva en ko
stnadseffektiv verksamhet och för att säk
er
-
ställa att lev
erantör
erna lev
er upp till SEK:s krav a
vseende håll
-
bart företag
ande. Samtliga a
v SEK:s le
verantör
er måste åta sig
att följa SEK:s uppförandekod för le
verantör
er eller kunnat visa
att de har ett motsvarande förhållning
ssätt. Under 2021 köpte
SEK var
or och tjänster för cirka Skr 400 miljoner
. De största
kostnadspost
erna vid inköp är kont
orshyra, IT-s
ystem, konsult
-
tjänster
, marknadsdata och juridisk rådgivning. SEK har cirka
7
40 leverantör
er
, varav cirka 5
70 har sin hem
vist i Sv
erige och
övrig
a har till öv
ervägande del sin hem
vist i Europa eller U
S
A.
En hållbar arbetsplats
SEK:s långsiktiga mål är a
tt erbjuda en arbetsplats där vi pre
sterar och trivs tillsammans.
26
Års- och hållbarhetsr
edovisning 2021
Hållbarhet
A
ffärsmodell
P
åv
erkan
i SEK:s
vär
dek
edja
P
olicy
Resultat a
v
policyn
V
äsentliga risk
er
och hantering
Resultat-
indikator
er
SEK ska värna
om miljön och
bidra till den
gr
öna omställ
-
ningen
Utlåning och
Upplåning
P
olicy för hållbar
finansiering,
Ramv
erk för
gröna lån och
obligationer
Under året antog
s
SEK:s ”P
olicy för
hållbar finansiering”
.
Gröna lån har ökat
med Skr 7
00 mil
-
joner
.
Exponering mot
klimatrelatera
de
risker k
opplade till
SEK:s utlåning
Nyutlåning
gröna lån:
Skr 11,5 miljar
der
SEK eftersträ
var
en hållbar
och jämställd
arbetsplats
Egen
verksamhet
P
ersonalhand
-
bok, Mångfalds
-
policy
Årets medarbetar
-
undersökning visade
högt deltagande och
engag
emang från
medarbetarna.
Attrahera och
behålla kärn-
kompetens
Andel kvinnor
i chefsställning:
45 procen
t
Empow
erment: 77
SEK ska v
erka
i enlighet med
univer
sellt
antagna mänsk
-
liga rättighet
er
Utlåning
Ekvatorprin
-
ciperna, FN:s
vägledande prin
-
ciper för företag
och mänskliga
rättigheter
Under 2021 har
SEK arbetat med att
ytterligar
e integrera
ESG i riskproc
essen.
Exponering mot
höjd risk för brott
mot mänskliga
rättigheter
kopplat
till SEKs utlåning
Nyutlåning som
bedömts utifrån
mänskliga
rättig heter:
100 procen
t
SEK tar aktiva
åtgär
der för
att motv
erka
korruption
Upplåning,
egen v
erk
-
samhet och
utlåning
Ekvatorprinci
-
perna, OECD:s
kon
vention och
riktlinjer inom
anti-korruption
Under året har SEK
uppdaterat bolagets
uppförandekod, vil
-
ken förmedlats
genom intern utbild
-
ning med 100 pro
-
cent deltagande
.
Exponering mot
höjd korruptionsrisk
kopplat till SEK
s
utlåning
Nyutlåning
som bedömts
utifrån
anti-
korruption:
100 procen
t
L
äs mer på
sid 8-9
Hållbarhets
-
not 3
Hållbarhets
-
not 4-9
Sid 28, not 26, håll
-
barhetsnot 5-10
Sid 3
4-39
, not 26,
hållbarhets
-
not 4–9
Sid 28, 33, håll-
barhetsnots 5-10
Hållbarhetsrapport
Så arbetar SEK med hållbarhet g
enom v
är
dek
edjan
SEK:s hållbarhetsinformation är en del a
v årsredo
visningen. I enlighet med ÅRL 6 kap 11§ har SEK dock valt att
upprätta den lagstadg
ade hållbarhetsrapporten delvis skild från förvaltning
sberättelsen. Se nedan samman
-
ställning om vårt hållbarhetsarbete under 2021, sam
t var de olika delarna återfinns.
Års- och hållbarhetsredo
visning 2021
27
Hållbarhet
28
Års- och hållbarhetsredovisning 2021
Finansiell översikt
Mål och utfall
K
ommentar till måluppfyllelse
F
ör 2021 uppnådde bolaget en avk
astning på eget kapital på
5,1 procen
t och öv
erträffade både lönsamhetsmålet för 2021
på 4,5 pr
ocent avkastning på eg
et kapital och det av äg
aren
satta långsiktiga målet på mer än 5 pr
ocent a
vkastning. Under
2021 har SEK tillsammans med ägar
en genomfört ett målpr
o
-
jekt där det långsiktiga målet för a
vkastning på eget k
apital
ändrats till mer än 5 procen
t, från tidigare 6 pr
ocent. Sedan
det tidigar
e målet sattes har de korta räntorna sjunkit bety
dligt
och resolutionsa
vgiften införts. Under 2022 k
ommer äv
en den
nya risk
skatten att påv
erka SEK:s re
sultat negativt.
SEK missar målet för K/I-talet, efter en ökning av k
ostna
-
der för reg
elverks
anpassning av verk
samheten samt nedskriv
-
ning av immateriella tillg
ångar
.
SEK har en starkare kapitalsitua
tion än målet anger
. Ökade
kontracykliska buffertkra
v har minskat bolag
ets kapitalisering
något under 2021. F
ör att nå det långsiktiga kapitalmålet, som
säger att den totala kapitalr
elationen ska uppgå till mellan 2
och 4 procen
tenheter öv
er det av Finansinspektionen k
om
-
municerade kra
vet, har styr
elsen bland andra åtgär
der före-
slagit maximal utdelning som andel av nettor
esultatet inom
det angivna målspannet (40 procen
t). Finansinspektionen
införde begränsning
ar av utdelning
smöjligheten med anled
-
ning av den rådande pandemin, dessa begränsning
ar gällde
till och med det tredje kv
artalet 2021. Bolaget har under 2021
tagit fram en strategi för att anpassa bolag
ets kapitalisering för
att komma inom kapitalmålet.
Tillväxten i utlåningsportföljen ble
v svag
are än förv
äntat
under året, detta främst ber
oende på en sv
agare n
yutlåning
och en högre v
olym förtidslösta lån än normalt. Kunder som
under pandemins inledning stärkte sin likviditet såg under
2021 inte längre samma beho
v
, och valde då i några fall att lösa
lånen i förtid.
F
ör målområdet hållbar arbetsplats gör bolag
et ytterligar
e
positiva förflyttningar framåt men når fortfarande in
te upp till
de my
cket ambitiösa målen om 80 för Empo
wermen
t och 85 för
attraktiv arbetsgivar
e. P
andemin och det ökade distansarbetet
har medfört många utmaningar för arbet
et med en hållbar
arbetsplats, men SEK lägger fortsatt st
or vikt vid dessa frågor
.
F
ör att vara en positiv kraft i omställningen satt
e SEK för
2021 avse
värt högr
e mål för antalet gröna lån och lån för finan
-
siering av omställning
en. Ä
ven om bolag
et har arbetet aktivt
med finansiering av omställning
en nåddes inte målet för år
et.
SEK ser däremot med tillförsikt på den positiv
a förflyttningen
och ökar ambitionsnivån ytterligar
e för åren framåt.
SEK genomför en om
fattande kundundersökning vartannat
år
. Under 2021 genomför
des därför inte kundundersökning
en
varför utfallet för Nöjd kund och Mervär
de av e
xportkrediter
fortsatt baseras på kundundersökningen från 2020
.
V
erksamhetsmål
Utfall 2020
Mål 2021
Utfall 2021
L
önsam tillväxt
Tillväxt i utlånings
portföljen
6,5%
11,
0%
2,3%
RAROC
1
i utlåningsportföljen
15,4%
14,8%
16,
6%
Nöjd kund
92%
2
>80%
92%
2
S
vensk e
xportnärings
konkurr
enskraft
Mervär
de av exportkr
editer
3
80%
2
>60%
80%
2
Grön finansiering
Antal gröna lån
11
30
18
En hållbar arbetsplats
Empow
erment
1
77
>80
77
Attraktiv arbetsgiv
are
1
81
>85
84
Finansiella mål
Utfall 2020
Mål 2021
Utfall 2021
Långsiktigt
mål
4
L
önsamhet
A
vkastning på eget kapital efter skatt
4,9%
4,5%
5,1%
>5,
0%
Utdelning
Utdelning
30%
20-40%
40%
5
20-40%
K/I-tal
K
ostnader
/Intäkter exkl. NRFT
och kreditförlu
ster
31%
30%
36%
-
Kapital
T
otal kapital
relation, marginal mot FI:s kra
v
6,8%
2-4%
6
5,9%
2-4%
Kärnprimärkapital, marginal mot FI:s kra
v
12,2%
>4%
11,0%
-
1
Se definitioner sid 141.
2
Utfall från kundundersökning utförd 2020
.
3
Andel i Kundundersökningen som upple
ver att SEK:s e
xportkrediter bidragit my
cket eller väldigt m
yck
et till att en exportaffärer blivit a
v
.
4
Bolagsstämman har beslutat om långsiktig
a ekonomiska mål för SEK. Dessa kommunic
erades på årsstämman 2021 och har inte någon
tidsbegränsning.
5
Av styr
elsen föreslag
en utdelning till årsstämman.
6
Kapitalmålet säger att den totala kapitalr
elationen ska uppgå till mellan 2 och 4 pr
ocentenheter öv
er det av Finansinspektionen k
ommunicerade krav
et.
Kapitalmålen beslutas årligen a
v årsstämman och gäller tillsvidar
e.
Års- och hållbarhetsredo
visning 2021
29
Finansiell översikt
År
et som g
ått
Alla belopp i förvaltningsberättelsen är hänförlig
a till koncer
-
nen om inte annat ang
es, se not 1. K
oncernen omfattar
, per
31 december 2021, SEK och dess helägda vilande dott
erbolag
SEKETT AB. Tillsammans benämns dessa som koncernen
eller gruppen. Moderbolagets r
esultat och tillg
ångar utgör
huvudsakligen k
oncernens re
sultat och tillgångar v
arför
informationen i stor utsträckning återspeglar förhållandena i
moder
bolaget. F
ör skillnader i redovisningsprinciper mellan
koncernen och moderbolag
et se not 1 (q).
V
erksamhetsrapportering
Under 2021 har SEK lånat ut totalt Skr 77
,
0 miljarder (125,
5).
Efter en begränsad efterfrågan på r
örelsefinansiering från
de sv
enska exportför
etagen under det första halv
året ökade
utlåningen under det andra. Vissa affär
er har försenats på
grund av k
omponentbrist och störningar i le
veranser
. Smitt
-
spridningen begränsar ä
ven möjligheterna att trä
ffa kunder
och samarbetspartners. T
rots det har antalet kunder ökat med
11 procen
t under året. Under år
et har SEK tagit fram två ny
a
erbjudanden inom hållbar finansiering. Det ena är sociala lån
och det andra hållbarhetslänkade lån.
Efter ett kraftigt ökat upplåningsbeho
v under 2020
, på
grund av ökad kundefterfråg
an till stor del driven a
v co
vid-19-
pandemin, normaliserades SEK:s behov a
v att ta upp lång
-
fristig finansiering under 2021. Under 2021 lånade SEK upp
motsvarande Skr 81,1 miljar
der på löptider om minst ett år
,
att jämföra med Skr 123,2 miljarder under 2020
.
Som ett led i anpassningen till att börja tillämpa SOFR
istället för LIBOR, gjorde SEK ä
ven en ut
ökning på USD 350
miljoner av en global oblig
ation med SOFR-baserad rörlig
ränta, vars utestående belopp därmed ök
ade från USD 7
00
miljoner till USD 1,
05 miljarder
.
V
olymen strukturerad nyupplåning 2021 var på samma niv
å
som 2020
, men ökade som andel a
v den totala nyupplåning
en
från 13 procen
t 2020 till 20 procent 2021.
I linje med SEK:s satsning på hållbarhet har bolaget emitte
-
rat Skr 6,1 miljar
der (5,1) i gröna oblig
ationer under 2021.
Under 2021 beviljades lån till 11 (9) st
örre inter
nationella pro
-
jekt där SEK genomför
de en särskild hållbarhets
granskning
utifrån OECD:s riktlinjer för social och miljömässig hänsyn
vid statsstödda exportkr
editer samt Ekvat
orprinciperna. Den
nyutlåning som kvalific
erar sig som gröna lån uppgick 2021
till Skr 11,5 miljar
der (10
,8).
SEK:s nyutlåning
Skr mdr
2021
2020
Utlåning till sv
enska exportör
er
1
25,1
62,2
Utlåning till exportör
ernas kunder
2
51,9
6
3,3
T
otalt
7
7,
0
125,5
CIRR-krediter som andel av
nyutlåning
15%
15%
1
V
arav Skr 2,
6 miljarder (1,1) inte betala
ts ut vid rapportperiodens slut.
2
V
arav Skr 18,
6 miljarder (17
,9) inte betalats ut vid rapportperiodens slut.
SEK:s upplåning
Skr mdr
2021
2020
Ny långfristig upplåning
81,1
123,2
V
olym emitterade gröna obligationer
under perioden
6,1
5,1
Utestående icke efter
ställd upplåning
295,
0
2
8
7,
5
Återk
öp och inlösen av eg
en skuld
1,5
3
,0
F
aktor
er som påverk
ar SEK:s totalre
sultat
SEK:s rör
elseres
ultat härrör sig huvudsaklig
en från ränte-
netto intjänat framför allt på utlåning till kunder men också
till en mindre del på likviditetsplac
eringar
. Finansiering av
dessa tillgång
ar kommer från eget k
apital och från värdepap
-
per utgivna på de internationella kapitalmarknaderna. F
ölj-
aktligen är de
av
görande faktorerna i SEK:s r
örelse
resultat
dels räntesatsen på räntebärande tillg
ångar och räntesatsen
Nyutlåning
0
10
20
30
40
50
60
Q4
Q3
Q2
Q1
Q4
Q3
Q2
Q1
Skr mdr
2021
2020
26,6
12,3
23,2
14,9
33,3
56,5
17,1
18,6
Nyupplåning, långfristiga lån
0
5
10
15
20
25
30
35
40
Q4
Q3
Q2
Q1
Q4
Q3
Q2
Q1
Skr mdr
2021
2020
34,2
9,2
18,6
19,1
36,3
30,1
33,4
23,4
30
Års- och hållbarhetsredo
visning 2021
Finansiell översikt
på utgivna vär
depapper
, dels den utestående volymen ränt
e-
bärande tillgångar och h
ur stor andel av tillg
ångarna som
finansieras av eg
et kapital.
SEK emitterar låneinstrument med villkor som kan v
ara
fasta, rörlig
a, eller knutna till olika index. SEK:s strat
egi är att
ekonomiskt säkra dessa villk
or till rörliga rän
tor med syfte att
matcha villkor
en i skuldfinansierade tillgång
ar
. Stabiliteten
i SEK:s rör
elseres
ultat, den förhållandevis stabila kr
edit-
vär
deringen och SEK:s publika r
oll har möjliggjort att SEK kan
åstadkomma upplåning på niv
åer som är konkurr
ens
kraftiga på
marknaden. Y
tterligar
e en faktor som påv
erkar ränte
nettot är
resolutionsa
vgiftens storlek, en a
vgift som SEK måste betala
för att finansiera den resolutionsr
eserv som etablerats för
att
hantera sys
temviktiga ins
titut i kris. Resolutionsavgiften
uppgår till 0
,05 pr
ocent (0
,05) a
v beräkningsunderlag
et, vilket
i princip motsvarar SEK:s skuldfinansierade tillg
ångar med
av
drag för CIRR-krediter
.
Utöv
er räntenettot har förändring i v
erkligt värde på vissa
tillgångar
, skulder och derivat viktig inv
erkan på SEK:s r
örelse-
res
ultat. De faktorer som främst på
verkar r
örelse
resultatet
på grund av or
ealiserade vär
deförändringar är korta rän
tor
,
kreditspr
eadar och
valutabasisspr
eadar
. V
alutabasisspreaden
är avvik
elsen i
nominell räntesats mellan två valutor i en v
alu
-
taräntesw
ap som beror på skillnad i räntebas för v
alutorna.
Rör
elsekostnaderna har ä
ven de en viktig in
verkan på SEK:s
rör
elseres
ultat.
Övrigt totalres
ultat påv
erkas främst av or
ealiserade vär
-
deförändringar hänförlig
a till kreditspr
ead på egen skuld men
äv
en av aktuariella vinster och förlu
ster relatera
de till SEK:s
pensionsskuld. Kreditspr
eaden på egen skuld är r
elaterad till
den kreditv
ärdighet SEK:s in
vesterar
e bedömer att SEK har
.
Rör
elsere
sultatet
Rör
elseresulta
tet uppgick till Skr 1 305 miljoner (1 238). Netto-
res
ultatet uppgick till Skr 1 03
4 miljoner (968). Det högre nett
o-
res
ultatet jämfört med föreg
ående år förklaras i huvudsak av
lägre a
vsättningar för förv
äntade kreditförlu
ster
. De lägre
avsättning
arna är delvis drivet a
v att SEK under året återfört
en del av r
eserven för förv
äntade kreditförlu
ster som ökade
under föreg
ående år i samband med covid-19-pandemin.
Räntenetto
Räntenettot uppgick till Skr 1 90
7 miljoner (1 9
46), en minsk
-
ning med 2 procen
t jämfört med föreg
ående år
. Den rek
ord
-
höga utlåning
en under 2020 har fortsatt positiv påv
erkan
på bolagets räntenett
o, om än avtag
ande. SEK ser nu en
stabilisering av ränt
enettot på en något lägr
e nivå, delvis
beroende a
v att viss kortfristig r
örelsefinansiering som tog
s
upp till relativt hög
a räntor under inledningen a
v co
vid-19-
pandemin nu har förfallit.
T
abellen nedan visar genomsnittlig
a räntebärande till
-
gångar och skulder
.
Skr mdr
, genomsnitt
2021
2020
F
ör ändring
T
otal utlåning
23
4,5
224,
6
4%
Likviditetsplaceringar
63,5
61,4
3%
Räntebärande tillgång
ar
314,2
305,5
3%
Räntebärande skulder
291,2
280
,2
4%
A
vgifts- och pro
visionsnetto
A
vgifts- och pro
visionsnetto uppgick till Skr -29 miljoner
(-42). Pro
visionsintäkterna uppgick till Skr 2 miljoner (1).
Pro
visionskostnaderna uppgick till Skr -31 miljoner (-43).
Nettor
esultat av finansiella transaktioner
Nettores
ultat av finansiella transaktioner uppgick till Skr 56
miljoner (83). Det förklaras framförallt a
v förtidslösen av lån
och orealiserade v
ärdeförändringar på deriv
at. Ä
ven om v
ola
-
tiliteten på räntemarknaden varit r
elativt hög under perioden
har bolagets risksäkring
sstrategier fungerat v
äl och volatili
-
teten i bolagets nettor
esultat av finansiella transaktioner har
hållits på en låg nivå.
Rör
elsekostna
der
Skr mn
2021
2020
F
ör ändring
P
ersonalkostnader
-359
-3
47
3%
Övriga administrations
-
kostnader
-231
-198
17%
A
v- och nedskrivning av
icke finansiella tillgång
ar
-80
-51
57%
Rör
elsekostnader
-
67
0
-596
12%
Rör
elsekostnaderna ökade med 12 pr
ocent jämfört med för
e
-
gående år
. Ko
stnadsökningen är i huvudsak r
elaterad till ned
-
skrivning av immateriella tillg
ångar samt ökade k
ostnader för
reg
elverksanpassning a
v verk
samheten. Ingen a
vsättning har
gjorts till systemet för individuell r
örlig ersättning (8).
Kreditförlu
ster
, netto
Kreditförlu
sterna, netto, uppgick till Skr 41 miljoner (-15
3).
Kreditförlu
sterna förklaras framförallt av minskade a
vsätt
-
ningar för förvänta
de kreditförluster a
vseende exponering
ar
i stadie 1 och stadie 2 med viss motv
erkande effekt från ökad
avsättning för förv
äntade kreditförlu
ster avseende e
xpo
-
neringar i stadie 3. De minskade a
vsättningarna för stadie 1
SEK:s marknader för nyutlåning 2021,
Skr 77
,
0 miljar
der (125,5)
Sv
erige 43% (47)
V
ästeuropa utöv
er Sv
erige 20% (13)
Japan 3% (2)
Asien utöv
er Japan 0% (2)
Mellanöstern/
Afrika 21% (12)
Nordamerika 8% (21)
Latinamerika 4% (3)
Central- och Östeur
opa 1% (0)
SEK:s marknader för nyupplåning, långfristig, 2021,
Skr 81,1 miljarder (123,2)
Norden 10% (13)
Europa utö
ver Nor
den 25% (25)
Japan 17% (13)
Asien utöv
er Japan 12% (14)
Mellanöstern/
Afrika 3% (5)
Nordamerika 31% (22)
Latinamerika 2% (8)
Års- och hållbarhetsredo
visning 2021
31
Finansiell översikt
och stadie 2 beror till st
or del på en stegvis återföring av den
ökade reserv
en för förväntade kreditförluster som upps
tod
i samband med inledningen a
v covid-19-pandemin. SEK har
under året k
onstaterat förluster om Skr 52 miljoner på e
xpo
-
neringar som sedan tidigar
e till största del v
arit reserv
erade.
SEK:s IFRS 9-modell utgår från BNP-tillväxtpr
ognoser för
att uppskatta på
verkan på fallissemangssannolikheten (PD)
och bedöms därför underskatta fallissemangssannolikheterna
för tillgångsportföljen, se not 9
. T
rots att återhämtning
en nu
går snabbar
e så har en öv
ergripande justering gjorts efter
företagsledning
ens samlade bedömning.
Reserv
en för förväntade kr
editförluster uppgick per 31 decem-
ber 2021 till Skr -164 miljoner jämfört med Skr -249 miljoner
per 31 december 2020
, varav exponeringar i s
tadie 3 utgjorde
Skr -48 miljoner (-46). Reserv
eringsgraden uppgick till 0
,06
procen
t (0
,
08).
Skattek
ostnader
Skattekostna
derna uppgick till Skr -271 miljoner (-27
0), varav
Skr -272 miljoner (-266) utgjorde aktuell skatt och Skr 1 miljon
(0) utgjordes a
v uppskjuten skatt. Den effektiva ska
ttesatsen
uppgick till 20
,8 pr
ocent (21,8) att jämföra med den nominella
skattesatsen för 2021 på 20
,6 pr
ocent (21,4).
Övrigt totalr
esultat
Skr mn
2021
2020
P
oster som inte kommer att omklassi
-
ficeras till rör
elsere
sultatet
0
19
var
av egen kr
editrisk
-24
18
var
av omv
ärdering av förmåns-
bestämda pensionsplaner
24
1
Övrigt totalre
sultat före ska
tt
0
19
P
osten övrigt totalr
esultat för
e skatt uppgick till Skr 0 miljo
-
ner (19). Resultat
et förklaras av positivt r
esultat r
elaterat till
omvär
dering av förmånsbestämda pensioner då diskonte
-
ringsräntan stigit, vilk
et motverkas a
v negativt r
esultat rela
te
-
rat till förändring i egen kr
editrisk.
A
vkastning på eget kapital
A
vkastningen efter skatt på eg
et kapital uppgick till 5,1
procen
t
(4,9).
Rapport öv
er finansiell ställning
T
otala tillgång
ar och likviditet
T
otala tillgångar minskade med 1 pr
ocent jämfört med års-
skiftet 2020
.
Skr mdr
2021
2020
F
ör ändring
T
otala tillgångar
333,6
33
5,4
-1%
Likviditetsplaceringar
6
7,
9
59
,2
15%
Utestående kr
editer
23
7
,2
231,
7
2%
var
av krediter i
CIRR-systemet
8
7,
9
69
,2
27%
Skulder och eget k
apital
Den sammanlagda v
olymen av tillg
ängliga medel och eg
et
kapital öv
ersteg på balansdag
en den sammanlagda v
olymen
av utestå
ende och avtalad utlåning för alla löptider
. Således
har alla utestående åtaganden tä
ckning öv
er hela löptiden.
SEK har en låneram hos Riksgälden om Skr 200 miljar
der
,
varav Skr 10 miljar
der är utnyttjade per 31 december 2021.
Dragningen på 10 miljar
der gjordes i mars 2020
, i inledningen
av co
vid-19-pandemin, för att möta den ökade efterfråg
an
på krediter som uppst
od. Låneramen kan utnyttjas i läg
en
då efterfrågan på finansiering från e
xportindustrin är extra
stor
. Då den mer akuta fasen av covid-19-pandemin v
erkar ha
passerat och den ekonomiska tillv
äxten är god har låneramen
anpassats till ett belopp om Skr 17
5 miljarder från och med
januari 2022.
Kreditrisk
er
SEK:s totala nettoexponering
ar
, efter riskmitigering, per 31
december 2021 var Skr 3
72,5 miljarder (359
,5). Kredite
xpone
-
ring har ökat gen
temot finansiella institut, vilket huvudsakligen
beror på ökning
en av likviditetsplac
eringar
.
Kreditrisk
en begränsas huvudsakligen g
enom
användande
av g
arantier
. Garantigivarna är till största delen statlig
a export
-
kreditorg
an inom OECD där sv
enska Exportkreditnämnden
(EKN) är den största garantigivar
en, vilket förklarar högr
e netto-
exponering mot S
verig
e i diagrammet nedan.
Bruttoexponering per r
egion,
31 december 2021
Sv
erige 36% (39)
V
ästeuropa utöv
er Sv
erige 18% (16)
Japan 1% (1)
Asien utöv
er Japan 2% (3)
Mellanöstern/
Afrika/T
urkiet 11% (8)
Nordamerika 17% (18)
Latinamerika 14% (14)
Central- och Östeur
opa 1% (1)
Nettoexponering per r
egion,
31 december 2021
Sv
erige 7
4% (7
4)
V
ästeuropa utöv
er Sv
erige 18% (17)
Japan 2% (2)
Asien utöv
er Japan 1% (1)
Mellanöstern/
Afrika/T
urkiet 0% (1)
Nordamerika 3% (3)
Latinamerika 1% (1)
Central- och Östeur
opa 1% (1)
Övriga e
xponeringar och risk
er
SEK:s säkringsrela
tioner förväntas vara effektiva i a
tt mot
-
verka v
ärdeförändringar i säkra
d risk. Bruttovär
det av vissa
balansposter
, framförallt derivat och emitterade icke efter
-
ställda vär
depapper
, som effektivt säkrar varandra, kräv
er
komple
xa bedömningar avseende den me
st lämpliga vär
de
-
ringstekniken, an
taganden och estimat. Om andra vär
derings
-
modeller eller antaganden skulle an
vändas, eller om anta-
ganden förändras, skulle det kunna r
esultera i olika r
esultat
avseende v
ärdering
en. Om man bortser från
på
verkan
på
vär
deringen a
v SEK:s kreditspr
ead på egen skuld och
32
Års- och hållbarhetsr
edovisning 2021
Finansiell översikt
basis
spreadar
, vilken kan vara bety
dande, k
ommer sådana
vär
deförändringar normalt att vara motv
erkande med liten
påv
erkan på nettotillgång
arna.
SEK tillämpar en konservativ policy med a
vseende på mark-
nadsriske
xponeringar som huvudsaklig
en består av ränte
risker
och valutarisker
. F
ör kvantitativ och
kvalit
ativ information om
risker och e
xponeringar hänvisas till
avsnittet Risk- och kapi
-
talhantering samt till not 26.
Kapitalsituation
SEK:s totala kapitalbas per 31 december 2021 uppgick till
Skr 19
,9 miljarder (19
,5). Den totala kapitalr
elationen uppgick
till 21,
6 procen
t (21,8), att jämföra med SEK:s uppskattning
av Finansinspektionens kra
v per 31 december 2021 på 15,
7
procen
t, en marginal mot krav
et om 5,9 procentenheter
.
Motsvarande uppsk
attade krav för kärnprimärkapital uppg
år
till 10
,
6 proc
ent. Då SEK:s kapitalbas tillfullo utg
örs av kärn-
primärkapital uppgår marginalen mot kra
vet till 11,
0 procent
-
enheter
. Bolaget är sammantaget väl k
apitaliserat samt har
god likviditet.
Procen
t
31 dec
2021
31 dec
2020
Kärnprimärkapitalr
elation
21,
6
21,8
Primärkapitalrelation
21,
6
21,8
T
otal kapitalrelation
21,
6
21,8
Bruttosoliditetsgrad
1
9,
3
5,8
Likviditetstäckningsgrad
463
447
Stabil
netto finansierings kvot
139
135
1
P
er 2021 har SEK ändrat beräkningsmetod för bruttosoliditetsgrad
som en anpassning till nya r
egelv
erkskrav
. Jämför
elsetal har inte
räknats om.
Resultat i CIRR-s
ystemet
SEK administrerar
, enligt uppdrag i den av staten utfär
dade
ägaran
visningen för bolag
et, kreditgivning
en i sv
enska stat-
ens system för statss
tödda exportkr
editer (CIRR-systemet).
CIRR-systemet ersatt
e SEK med Skr 19
7 miljoner netto (196),
som utgjorde ersättning till SEK för CIRR-s
ystemets kr
editer
och dess kreditrisk
er
, vilka ingår i SEK:s balans
räkning. Ersätt
-
ningen inräknas i SEK:s räntenett
o.
Skr mn
2021
2020
F
ör ändring
CIRR-systemets r
esultat
-147
-95
-55%
var
av ränt
eskillnads-
ersättning
7
14
-50%
CIRR-krediterna lämnas inom ramen för ö
ver
enskommelser
inom OECD som är ett gemensamt r
egelv
erk för ländernas
subv
entioner av sin exportindustri. Exportör
en erbjuds möjlig
-
het att låsa räntenivån under offertperioden. CIRR-
krediterna
lämnas i samarbete mellan SEK, EKN och affärsbanker
.
Det sammanlagda r
esultatet för de CIRR-
baserade export
-
krediterna under s
ystemet för perioden från och med 1990 till
och med 2021 var ung
efär Skr 3,1 miljarder
, med en genom
-
snittlig volym utestå
ende lån vid respektiv
e års slut på Skr 24,
7
miljarder
. F
ör den senaste femårsperioden uppgår resulta
tet
till Skr -123 miljoner och genomsnittlig v
olym utestående lån
till Skr 7
0
,4 miljar
der
.
Inv
esteringar
SEK inv
esterar löpande i utv
eckling av ny
a IT-system i s
yfte
att uppfylla reg
elverkskra
v samt för att utv
eckla verksamheten
och säkerställa ett ändamålsenligt och effektivt IT-stöd till
bolagets affärs- och st
ödprocesser
. Under 2021 har ett inten
-
sivt arbete pågått med utv
eckling av s
ystemstöd
relaterat till
SEK:s ökade kundfokus, vilk
et har innefattat stora IT-utgifter
tillsammans med utveckling a
v nya IT-s
ystem för att uppfylla
reg
elverkskra
v
. Under året har aktiv
eringar av in
ves
teringar
i IT-system gjorts med Skr 7
0 miljoner (51).
F
örslag till vinstdisposition
Alla belopp anges i miljoner s
venska kr
onor om inte annat ang
es.
Resultat
et av konc
ernens och moderbolagets v
erksamhet
under året och ställning
en den 31 december 2021 framgår a
v
rapport öv
er totalres
ultat, rapport öv
er finansiell ställning och
kassaflödesanalys för koncernen sam
t resultaträkning, balans
-
räkning och kassaflödesanalys för moderbolaget och därtill
hörande noter
.
Styr
elsen har beslutat att föreslå år
sstämman att utdelning
ska ske med Skr 414 miljoner (290) i enlighet med för
etagets
utdelningspolicy om 20-40 pr
ocent av år
ets res
ultat. F
öljande
förslag till vinstdisposition a
vser moderbolaget.
Medel till årsstämmans förfogande uppg
år till
16 532
Styr
elsen föreslår att till årsstämmans förfog
ande
stående medel anv
änds sålunda:
– till aktieägar
en utdelas Skr 103,
7
0 per aktie
414
I ny räkning ö
verför
es återstående
disponibla vinstmedel
16 118
P
er den 31 december 2021 uppgick kapitalbasen i koncernen
till Skr 19
,9 miljarder (19
,5) vilket r
esulterar i en total kapital-
relation på 21,
6 procent (21,8). S
tyrelsen bedömer att för
e-
slagen
utdelning har täckning i eget kapital. K
apitalbas och
likviditet kommer ä
ven efter för
eslagen utdelning a
tt vara
betryggande i r
elation till den bransch bolaget v
erkar inom
och bolaget
antas kunna fullgöra sina förpliktelser på kort och
lång sikt. Därmed bedömer styr
elsen att den föreslagna utdel
-
ningen är v
äl förenlig med hänsyn till de kra
v som bolagets och
koncernens v
erksamhet, omfattning och risker s
täller på stor
-
leken a
v det egna kapitalet, liksom bolagets r
espektive k
on
-
cernens konsolideringsbeho
v
, likviditet och ställning i övrigt.
Års- och hållbarhetsredo
visning 2021
3
3
Finansiell översikt
Ny
ck
eltal
Skr mn (om inte annat ang
es)
2021
2020
2019
2018
2017
Resultat
Räntenetto
1 90
7
1 9
46
1 717
1 442
1 683
Rör
elseresulta
t
1 305
1 238
1
3
04
852
1 00
7
Nettores
ultat
1
034
968
1 027
64
8
772
K/I-tal
36%
31%
35%
41%
36%
A
vkastning på eget kapital efter skatt
5,1%
4,9%
5,5%
3,
6%
4,5%
A
vkastning på tillgångar efter skatt
0
,3%
0
,3%
0
,3%
0
,2%
0
,3%
Resultat per aktie för
e och efter utspädning (Skr)
259
243
2
57
162
193
Utdelning
414
290
-
1
94
232
Rapport öv
er finansiell ställning
T
otala tillgångar
333 64
7
335 399
317 296
302 03
3
26
4 392
T
otala skulder
312 839
315 33
5
298 214
283 79
4
246 818
T
otalt eget kapital
20 808
20 064
19 082
18 239
17 5
7
4
Utlåning
Nyutlåning
76
9
8
8
125 470
7
4 515
5
7 015
89 305
var
av till sv
enska e
xportörer
25 0
75
62 148
24 901
18 014
21 643
var
av till exportör
ernas kunder
51 913
63 322
49 614
39 001
6
7 662
CIRR-krediter som andel av n
yutlåning
15%
15%
21%
9%
41%
Utestående samt a
vtalade, ej utbetalda lån
291 095
288 891
269 7
44
260 0
40
268 03
4
Upplåning
Ny långfristig upplåning
81 103
123 156
81 053
60 411
82 441
Utestående icke efter
ställd upplåning
295 000
28
7 462
273 017
25
7 847
224 83
3
Utestående efterställd upplåning
-
-
-
-
2 0
40
Kapitalsituation
Kärnprimärkapitalr
elation
21,
6%
21,8%
20
,
6%
20
,1%
20
,
6%
Primärkapitalrelation
21,
6%
21,8%
20
,
6%
20
,1%
20
,
6%
T
otal kapitalrelation
21,
6%
21,8%
20
,
6%
20
,1%
23,0%
Bruttosoliditetsgrad
1
9
,3%
5,8%
5,
7%
5,
6%
5,9%
Likviditetstäckningsgrad
463%
447%
620%
266%
169%
Stabil nettofinansieringskv
ot
139%
135%
120%
144%
140%
Riske
xponeringsbelopp
92 140
89 202
8
8
6
57
87 0
54
83 83
1
Hållbarhet
Nyutlåning gröna lån
11 5
30
10 827
3 063
2 0
44
2 385
V
olym gröna obligationer emitterade under perioden
6 100
5 100
1 000
-
-
T
otala växthusg
asutsläpp från egen
verksamhet i ton C
O
2
e
129
165
38
1
415
440
F
ördelning kvinnor
/
män i chefsställning
4
5/5
5
48
/52
42/
58
41/59
42/
58
Andel medarbetare som g
enomgått utbildning i
SEK:s uppförandekod inklusiv
e anti-korruption
100%
100%
100%
99%
96%
1
P
er 2021 har SEK ändrat beräkningsmetod för bruttosoliditetsgrad som en anpassning till n
ya r
egelverk
skrav
. Jämförelsetal har inte räkna
ts om.
Se definitioner sid 141. F
ör information om Alternative P
erformance Measures (APM), se www
.sek.se.
Risk- och kapitalhant
ering
A
vsnittet Risk- och kapitalhantering behandlar v
äsentliga aspekter a
v SEK:s risk- och kapitalhantering. F
ör
detaljerade redog
örelser
, inklusive kv
antitativ information om SEK:s kapitaltäckning r
espektive risk- och kapi
-
talhantering, hän
visas till not 25 respektiv
e not 26. F
ör en kompletterande och utökad r
edog
örelse hän
visas
till den separata riskrapporten ”Capital A
dequacy and Risk Manag
ement (Pillar 3) Report 2021” som finns
tillgänglig på www
.sek.se.
Händelser 2021
2021 präglades fortsatt av c
ovid-19-pandemin men med en
relativt stark ek
onomisk återhämtning. K
onjunkt
urindikato
-
rerna visade på historiskt hög
a nivåer
. På mång
a aktiemarkna
-
der ökade index med mer än 20 pr
ocent. Den snabba åter
-
hämtningen skapa
de kapacitetsbegränsningar och störning
ar
i företag
ens lev
eranskedjor och under andra kv
artalet 2021
började inflationen att öka. I januari 2022 sänkt
e V
ärldsbanken
tillväxtpr
ognosen för världsekonomin till 4,1 pr
ocent från 4,3
procen
t som spåddes i somras.
Återhäm
tningen i den sv
enska ekonomin och för export
-
bolagen har v
arit stark. Under 2021 har SEK konstaterat för
-
luster om Skr 52 miljoner på e
xponeringar som sedan tidigar
e
till största del varit r
eserverade
. A
vsättningar för förväntade
kreditförlu
ster har under 2021 minskat från föreg
ående år
.
SEK:s kapitaltäckning är fortsatt stark. T
otal kapitalrelation
uppgick vid utgång
en av år
et till 21,
6 procent (21,
8), varav pri
-
märkapitalrelationen och kärnprimärk
apitalrelationen uppgick
till 21,
6 procen
t (21,8).
SEK:s totala exponering
ar har ökat sedan slutet av 2020 på
grund av ökade utlåning
sv
olymer
, där framförallt nettoexpo
-
nering mot institut har ökat. Bruttosoliditetsgraden uppgick till
9
,3 proc
ent (5,8) vid årsskiftet. A
tt bruttosoliditetsgraden ökat
från föreg
ående år beror på r
egelv
erksrela
terade lättnader
som gjorts i CRR II avseende e
xportkrediter
.
SEK:s största finansiella risker är kr
editrisk med Skr 6,
0
miljarder (6
,1), marknadsrisk med Skr 1,2 miljarder (1,1) och
operativ risk med Skr 0
,2 miljar
der (0
,2) i enlighet med internt
bedömt kapitalbehov
.
Riksgäldsk
ontoret har beslutat om kra
v på kapitalbas och
kvalificerade skulder i enlighet med det n
ya MREL-reg
elver
-
ket. SEK bedöms vara en nationellt s
ystem
viktig resolutions
-
enhet som äv
en delvis ska uppfylla krav
et med kapitalbas och
efterställda kvalificerade skulder
. SEK uppfyller såväl minimi-
krav som de målnivå
er som kommunicerats för 2022. F
ör att
uppfylla de fullt ut infasade krav
en per 1 januari 2024 måst
e
SEK emittera minst Skr 9 miljarder efter
ställda kvalificerade
skulder (Senior Non Preferr
ed) under 2022 och 2023.
Under 2021 har marknaden varit välfung
erande med
my
cket likviditet i s
ystemet. SEK:s likviditetssituation har varit
god under år
et och förmågan att hantera både den opera
tiva
och strukturella likviditetsrisken har v
arit god. Detta bekräftas
bland annat av kapacit
eten för nyutlåning som uppgick till
4 månader (3) och likviditetstäckningsgraden (L
CR) som upp
-
gick till 463 procen
t (447) vid årsskiftet. Stabil nettofinansie
-
ring (NSFR) uppgick till 139 procen
t (135) vid årsskiftet.
Kapitalmål
Bolagets kapitalmål beslutas a
v ägar
en på bolagsstämman och
är ett av de viktig
aste styrverkty
gen. K
apitalmålet ska säker
-
ställa att bolagets kapitals
tyrka är tillräcklig för att stödja SEK:s
strategi och för att uppfylla r
egelv
erkskrav ä
ven vid kraftig
a
konjunkturnedgångar
. Kapital
basen ska därutöver täcka v
ola
-
tilitet som kan förväntas under normala förhållanden. K
apital
-
målet är att SEK:s totala kapital
relation ska uppg
å till mellan
2 och 4 procen
tenheter öv
er det av Finansinspektionen k
om
-
municerade kra
vet. Vidar
e ska SEK:s kärnprimärkapitalrelation
uppgå till minst 4 pr
ocentenheter ö
ver det a
v Finansinspektio
-
nen kommunicerade kra
vet.
Finansinspektionen har underrättat SEK per 2021-09-29
(inom senaste öv
ersyns- och utv
ärderingspr
ocess) att utö
ver
kapitalkrav
en enligt föror
dning (EU) nr 5
75
/2013 om tillsyns-
krav
, bör SEK hålla ytterligare kapital (s.k. P
elare 2-vägledning)
på 1,50 pr
ocent av totalt riskv
ägt exponeringsbelopp och 0
,15
procen
t av totalt exponering
smått för bruttosoliditeten. Både
den riskbaserade P
elare 2-vägledning
en och bruttosoliditets-
vägledning
en kan endast uppfyllas av kärnprimärkapital.
P
elare 2-vägledningarna utg
ör inte bindande krav
.
P
er 31 december 2021 uppgick SEK:s totala kapitalkrav inklu
-
sive P
elare 2-vägledningen och k
ärnprimärkapitalkrav inklusiv
e
P
elare 2-vägledning
en till 15,
7 procent (14,9) r
espektive 10
,6 pr
o
-
cent (9
,5). Kraven inklu
sive P
elare 2-vägledningen sk
a jämföras
med den totala kapital
relationen och kärnprimärkapitalr
elatio
-
nen som uppgick till 21,
6 procen
t per 31 december 2021 (21,8).
Grundläggande principer för riskhantering
SEK ska vara selektivt i sitt urval a
v motparter och kunder
i syfte att säk
erställa hög kreditv
ärdighet. SEK lånar bara ut
pengar till kunder som har g
enomgått bolag
ets rutin för att
uppnå kännedom om kunden och dess affärsförhållanden,
och där affärsupplägg
et uppfyller SEK:s uppdrag att främja
sv
ensk exportnäring.
Affärs
verksamhet
en är begränsad till finansierings
lösningar
och positioner som bolaget har g
odkänt och har rutiner för
,
kan riskmäta och vär
dera och där bolaget
efter
lever interna
-
tionella riktlinjer för hållbarhetsområdet.
Likviditetsstrategin för SEK innebär att bolag
et säkerställer
finansiering på minst samma löptider som det lånar ut. SEK ska
med hjälp av deriva
t hålla marknadsrisk på en låg nivå med en
intention att säk
erställa ett stabilt räntenetto.
34
Års- och hållbarhetsr
edovisning 2021
Finansiell översikt
Riskramv
erk
Riskramv
erket omfattar hela v
erksamheten och styrs
ytterst av SEK:s uppdrag.
Kapitalmål
Riskaptit, Riskstrategi, Riskpolicy
Riskkultur
, Instruktioner
, Processer
, Limiter
Riskhanteringspr
ocess
(Identifiering – Mätning – Styrning – K
ontroll och uppföljning – Rapportering)
Styr
elsen
Ägar
en
V
erkställande direktören (v
d)
F
öretagsledningen (FL)
Kreditk
ommittén (KK)
Riskramv
erk
Effektiv hantering och kontr
oll av risk i SEK b
ygger på en
sund riskkultur
, ett gemensamt arbetssätt och en v
äl fung
-
erande kontr
ollmiljö. SEK betonar vikten a
v en utbredd
riskmedveten
het hos personalen och en medvetenhet om
vikten av för
eby
ggande riskhantering för att på så sätt hålla
riske
xponeringen inom beslutad nivå. D
ärtill har SEK ett
riskramv
erk, se illustration nedan.
Riskramv
erkets utformning styrs a
v SEK:s uppdrag från
ägar
en, den sv
enska staten, och SEK:s affärs
modell.
Kapitalmålet utg
ör den yttre begränsning
en för SEK:s stra
-
tegi. Inom kapitalmålets begränsningar ang
es risk
aptiten vilken
uttrycks per riskslag och är den risk styr
elsen är beredd att
exponera bolag
et för i syfte att uppnå de strategiska målen.
Styrning
en konkr
etiseras i form av en risk
strategi, en riskpolicy
,
i riskkulturen, i instruktioner
, processer och limiter
. De styrande
dokumenten beskriv
er riskhanteringsproc
essen och anger
vilka aktiviteter och moment som ingår i pr
ocessen, och hur
de ska utföras. I styrdokumen
ten anges också hur ans
var
et
är organiserat med a
vseende på utförande,
uppföljning och
efterlevnad a
v riskhantering
en.
Riskaptit
Styr
elsen beslutar om bolagets riskaptit som omfattar bolag
ets
samtliga väsen
tliga riskslag och uttry
cker den yttre begräns
-
ningen för v
erksamheten. Riskaptiten specificerar de riskmått
som styrelsen anser g
er tillräcklig information för att ledamö
-
terna ska vara väl insatta i art
en och omfattningen a
v bolagets
risker
. Riskaptiten är starkt kopplad till
bolagets förlu
stkapaci
-
tet och därigenom till det egna kapitalet.
Styrelsen får minst
kvartalsvis en om
fattande uppföljning av riske
xponeringarnas
nivå i r
elation till riskaptiten.
Se vidare tabellen Detaljerad riskförklaring där riskaptiten
per riskslag beskrivs.
Riskstyrning
Styr
elsen har det yttersta ansvar
et att styra och följa upp risk-
exponering och riskhantering samt a
tt tillse att det finns en
tillfredsställande int
ern kontr
oll. Styrelsen be
slutar om den
öv
ergripande riskstyrningen bland anna
t genom att besluta
om riskaptit och riskstrategi. Styr
elsen beslutar ä
ven om risk
-
policyn och frågor a
v stor vikt rörande kr
editgivning
en. F
ör en
fullständig beskrivning av styr
elsens arbetsor
dning hänvisas
till bolagsstyrningsrapporten.
Års- och hållbarhetsredo
visning 2021
35
Finansiell översikt
SEK har organiserat riskhantering och riskk
ontroll i enlighet
med principen om
tre förs
varslinjer
med en ty
dlig åtskillnad
av ans
var mellan affärs- och stödv
erksamheten som äger ris
-
kerna, k
ontrollfunktionerna som ober
oende identifierar och
följer upp riskerna och internr
evisionen som granskar k
ontr
oll
-
funktionerna, se bild nedan.
Riskhanteringspr
ocess
Bolagets riskhantering
sprocess om
fattar identifiering,
mätning,
styrning, rapportering samt kon
troll och uppföljning a
v de
risker som v
erksamheten är förknippad med. SEK har för det
ändamålet utarbetat interna kon
troller
. SEK:s riskhanterings
-
process be
står av följande huvudmoment:
Riskidentifiering
– SEK ska vid var tid ha kunskap om de risk
er
som bolaget är eller kan bli e
xponerat för
. Risker
identifieras,
huvudsakligen vid n
ya affär
er
, vid förändringar i SEK:s om
värld
eller internt i till ex
empel produkter
,
processer
, system samt
genom minst årlig
a riskanalyser inkluderande bolagets samt
-
liga delar
. Både framåtblickande och bakåtblickande analyser
och tester g
enomförs.
Mätning
– Riskernas storlek mäts daglig
en för de väsentlig
a
mätbara riskerna eller bedöms kvalita
tivt med erforderlig
frekv
ens. F
ör de risker som inte är dir
ekt mätbara värderar SEK
risken utifrån modeller som tar utgång
spunkt i risk
aptiten för
respektiv
e riskslag med angivande a
v tillämpliga skalor för
sannolikhet och konsekv
ens.
Styrning
– SEK ska styra v
erksamhetens utveckling och aktivt
utnyttja riskr
educerande möjligheter samt ha kon
troll på ris
-
kernas utv
eckling öv
er tid för att säkerställa att v
erksamheten
hålls inom riskaptit och limiter
. Därutöver planerar och doku
-
menterar bolaget för a
tt kunna säkerställa
kontinuit
eten av
verksamhetskritiska pr
ocesser och s
ystem samt att
planering
görs för hant
ering av kriser
. Övning och utbildning sker konti
-
nuerligt för hantering a
v situationer där kris- och/
eller konti
-
nuitetsplaner behöv
er tillämpas.
K
ontroll och uppföljning
– Bolag
et kontrollerar och följer upp
efterlevnaden a
v kapitalmål, riskaptit, limiter
, riskhantering
samt interna och ext
erna regler för att på så sätt säk
erställa
att riske
xponeringarna hålls på en för bolaget a
cceptabel nivå
samt att riskhantering
en är effektiv och ändamålsenlig.
Rapportering
– Bolag
et rapporterar om aktuell risk
sit
uation,
kapitalutnyttjande samt därtill r
elaterade fråg
or till vd, finans-
och riskutskottet samt styr
elsen minst kvartals
vis.
F
ördelning a
v ansvar för risk-, likvidit
ets- och kapitalhantering i SEK
F
örsta försvarslinjen
•
Affärs- och s
töd
verksamheten
•
Daglig hantering a
v risk, likviditet och kapital
i enlighet med riskaptiten och riskstrategin
•
Kredit- och hållbarhetsanalyser
•
Daglig kon
troll och
uppföljning av kredit-,
marknads- och likviditetsrisk
Andra försvar
slinjen
•
Oberoende k
ontrollfunktioner för risk samt
reg
el efterlevnad
•
Identifiering, mätning,
uppföljning och kontr
oll
av risk
erna och risk
hanteringen
•
Rapportering av risk, likviditet och kapital
•
Upprätthåller ett
effek
tivt riskramv
erk inklusive
ramv
erk för intern kontr
oll
•
Reg
elverksuppföljning och rapport
ering
till styrelsen
T
redje förs
varslinjen
•
Oberoende internr
evision
•
Granskning och utvär
d
ering av
effektiviteten
och integriteten i
risk
hanteringen
•
Utför re
visionsaktiviteter i enlighet med av
styrelsen fastställd r
evisionsplan
•
Rapportering till styrelsen
36
Års- och hållbarhetsredovisning 2021
Finansiell översikt
Intern kapital- och likviditetsutvär
dering
Den interna kapitalutvär
deringspr
ocessen är en integrera
d del
av SEK:s strategisk
a planering. Syftet med den interna k
apital-
utvär
deringsprocessen är a
tt säkerställa att SEK har tillräckligt
med kapital för att kunna möta reg
elverk
skrav
en på kapital
under såväl normala som s
tressade finansiella för
hållanden
och att understödja SEK:s kr
editvärdighet. K
apitalet som
SEK håller ska vara tillräckligt i förhållande till de risk
er som
bolaget är
, eller kan bli, exponerat för
. Kapitalbedömningen är
baserad på SEK:s interna bedömningar om risk
erna och deras
utveckling liksom bedömning a
v riskmätningsmodellerna,
riskstyrningen och
riskhanter
ingen. Bedömning
en är integre
-
rad i affärsplaneringen och utg
ör basen för SEK:s strategi för
att upprätthålla en adekvat niv
å på kapitalet. Kapitalbedöm
-
ningen utförs minst för den
kommande treårsperioden.
F
ör att komma fram till en adekvat nivå på k
apitalisering
äv
en under stressa
de finansiella förhållanden genomförs en
analys av hur kapitalisering
en påverkas vid str
ess av de globala
finansiella marknaderna och andra faktorer som på
verk
ar
SEK:s affärsmodell och SEK:s netto
riskexponering.
När SEK utför den interna bedömningen a
v kapitalbeho
vet
tillämpar SEK andra metoder än de som anv
änds för beräkning
av FI:s kapitalkra
v
. Bedömningen baseras på bolagets in
terna
beräkning av så kallat ek
onomiskt kapital som fångar alla de
specifika risker som SEK har i sin v
erksamhet, äv
en utöv
er de
risker som ingår i FI:s k
apitalkrav
.
Utöv
er det internt beräknade kapitalbeho
vet utför SEK
också en skattning av det t
otala kapital som Finans
inspek
tio-
nen i sin årliga ö
vers
yns- och utvärdering
sprocess bedömer
att SEK behöv
er hålla. Det av Finansinspektionen beräknade
kapital
behov
et utgör ett minimikra
v för SEK:s kapitalbas.
Se information om P
elare 2-vägledning
ar i avsnitt K
apitalmål
på sid 3
4. Enligt SEK:s utvärdering har bolag
et en kapitalbas
som med tillfreds
ställande marginal övers
tiger både det
internt
skattade och det av Finansinspektionen beräknade
totala kapitalbehov
et.
Utöv
er den interna kapitalutvär
deringen g
enomförs också
en utvär
dering av likviditeten. Beho
vet a
v likviditet, och dess
sammansättning bland annat med avseende på likvidit
ets-
behov i olika v
alutor under planeringsperioden, utvär
deras
för att säkerställa att bolag
et har tillräckligt med likviditet
för att genomföra a
ffärsplanen samt möta reg
elverkskra
ven.
Enligt SEK:s utvär
dering har bolaget likviditet som väl ö
ver-
stiger likviditets
behov under planeringsperioden.
F
ör mer information, se den separata riskrapporten ”Capi
-
tal Adequ
acy and Risk Managemen
t (Pillar 3) Report 2021”
som finns tillgänglig på www
.sek.se.
Års- och hållbarhetsredo
visning 2021
37
Finansiell översikt
Riskklass
Riskhantering
Riskprofil
Riskaptit
Andel av
ekonomiskt
kapital
Kreditrisk
Kreditrisk är risk
en för fallissemang
på en skuld som kan uppstå genom
att en låntagar
e inte kan göra nöd
-
vändiga betalning
ar
. Kreditrisk kan
vara av följande typer:
F
allissemangsrisk
– Risken för förlust
till följd av att en gäldenär sannolikt
inte kommer att betala sina låneför
-
pliktelser i sin helhet eller att gälde
-
nären är mer än 90 dagar för
senad
med någon a
v de väsentliga kr
edit
-
förpliktelserna. fallissemangsrisk kan
påv
erka alla kreditkänsliga transak
-
tioner
, inklusive lån, vär
depapper
och derivat.
K
oncentrationsrisk
– Risken relate
-
rad till en enskild exponering eller
en grupp av exponering
ar
. Det kan
uppstå i form av namnk
oncentration,
geografi eller branschk
oncentration.
L
andsrisk
– Risk
en för förlust som
uppstår genom att en stat fry
ser
betalningar i utländsk valuta (trans
-
fererings-/k
onv
erteringsrisk) eller
när den inte uppfyller sina åtag
-
anden (statsrisk).
Kreditgivning
en ska baseras på djup
kunskap om SEK:s motparter såväl
som deras återbetalningsförmåga.
Kreditgivning ska vidar
e ske i öv
er
-
ensstämmelse med SEK:s uppdrag
baserat på ägaranvisning
en. SEK:s
kreditrisk
er begränsas genom ett
riskbaserat urval av motparter
och hanteras bland annat genom
användande a
v garantier och andra
former av säkerhet
er
. Vidare guidas
SEK:s utlåning genom an
vändandet
av en normativ kr
editpolicy som
specificerar principer för risknivåer
och lånevillk
or
. Koncentrationer
som följer naturligt av bolagets
uppdrag accepteras, dock arbetar
bolaget löpande med att r
educera
koncentrationsrisk
er när så är möjligt.
SEK:s låneportfölj håller hög
kreditkvalitet. P
ortföljen har
koncentrationsrisk till följd a
v
bolagets uppdrag, såsom g
eo
-
grafisk koncentration g
entemot
Sv
erige
. Netto
risk
en är företrä
-
desvis begränsad till motparter
med hög kreditvär
dighet såsom
statliga exportkr
editorgan, stora
sv
enska exportföretag samt
banker och försäkringsbolag.
SEK placerar sin likviditet i
värde
papper med hög kredit-
kvalitet och företrä
desvis
kort löptid.
Låg till moderat
(SEK:s riskaptit
för kreditrisk är
större än andra
risker).
64,5%
Likviditetsrisk
Likviditets-
och
refinan sie rings risk
är
risken att bolag
et, inom en definie
-
rad tidsperiod, inte kan refinansiera
sina existerande tillgång
ar eller är
oförmöget att möta beho
v av likvida
medel. Likviditetsrisk innefattar äv
en
risken att bolag
et tvingas låna till
ofördelaktig ränta eller måste sälja
tillgångar till oför
delaktigt pris för
att kunna fullgöra sina betalningså
-
taganden. Likviditetsrisk omfattar
(re)finansieringsrisk och marknads
-
likviditetsrisk
SEK ska genom div
ersifierad
upp
låning säk
erställa att det för
bolagets samtlig
a kreditåtaganden
– utestå
ende krediter såväl som
avtalade
, ännu ej utbetalda krediter
– finns tillgänglig finansiering för
hela löp
tiden. S
torleken på SEK:s
likviditetsplaceringar ska säk
erställa
att nyutlåning kan sk
e även i tider
av str
ess.
SEK har säkerställt upplåning
för alla sina kreditåtag
anden,
inklusive de som är a
vtalade
men ännu ej utbetalda. Vidare
tillåter storleken på SEK:s likvi
-
ditetsplaceringar att n
y
utlåning
kan fortsätta i normal takt äv
en
i tider av str
ess. Som en konse
-
kvens a
v att SEK har säkerställt
finansiering för alla sina kredit
-
åtaganden, är finansiering
ens
återstående tid till förfall längre
än utlåningens återstående
löptid till förfall.
Låg
-
Marknadsrisk
Marknadsrisk är risken för förlust
eller förändringar i den framtida
intjäningen på grund a
v förändringar
i till exempel rän
tor
, valutakurser
,
råvarupriser eller aktiepriser
. En
distinktion ska göras mellan mark
-
nadsrisk i icke-marknads
värderade
tillgångar och skulder och tillg
ångar
och skulder till verkligt vär
de. Mark
-
nadsrisk inkluderar prisrisk i sam
-
band med försäljning av tillgång eller
stängning av
exponering.
SEK har ingen tradingv
erksamhet.
Kärnan i SEK:s marknads
risk
strategi
är att bolaget lånar upp medel
genom att emittera v
ärdepapper
,
som oavsett vilka marknadsrisk-
exponeringar dessa g
enererar
säkras genom att s
wappas till rörlig
ränta. Upplånade medel anv
änds
antingen dir
ekt till utlåning, främst
till rörlig ränta eller s
wappad till
rörlig ränta, eller för att säk
erställa
att SEK har tillräcklig likviditet.
A
vsikten är att hålla tillgångar och
skulder till förfall.
SEK:s affärsmodell medför
exponeringar mot marknads
-
rör
elser
, huvudsakligen kredit
-
spreadar
, valutabasisspreadar
,
räntor och valuta
kurser
.
Låg
13,3%
Detaljerad riskförklaring
38
Års- och hållbarhetsredo
visning 2021
Finansiell översikt
Riskklass
Riskhantering
Riskprofil
Riskaptit
Andel av
ekonomiskt
kapital
Operativ risk
Operativ risk är risken för förluster
till följd av ej ändamålsenliga, otill
-
räckliga eller fallerade pr
ocesser
eller rutiner
, system, mänskliga fel
eller yttre händelser
. Operativ risk
inkluderar legala risker samt IT-och
informationssäkerhetsrisk
er
.
SEK arbetar löpande med att
hantera den operativa risk
en
genom framför allt ett effektivt
internt kontr
ollarbete, utförande
av riskanalyser inför förändring
ar
,
fokus på ständiga förbättring
ar samt
beredskapsplanering. K
ostnader för
att reducera risk
e
xponeringar ska
stå i proportion till den effekt som
åtgär
den medför
.
Operativa risker för
ekommer
naturligt i alla delar av verksam-
heten. Det stora flertalet av
incidenterna som har inträffat
har karaktären a
v att vara min
-
dre händelser som åtg
ärdas
omgående inom r
espektive
funktion. Operativ risk är
gener
ellt låg som ett resultat a
v
effektiva interna kon
troller och
fokus på ständiga förbättring
ar
.
Låg
2.4%
Regeleft
erlevnadsrisk
Reg
elefterlevnadsrisk är risken för
bristande fullgörande a
v förpliktel
-
ser enligt dels lagar
, föror
dningar
och andra regler
, dels interna regler
.
SEK arbetar kontinuerligt för att
utveckla v
erktyg och kunskap för
att identifiera bolagets r
egelefter
-
levnadsrisk
er
. Bolaget analyserar
och följer upp reg
elefterlevnads
-
risker med av
sikt att kontinuerligt
minska risken för bristande r
egel-
efterlevnad v
ad gäller den till
-
ståndspliktiga v
erksamheten.
SEK:s verksamhet medför
exponering mot risken att ej
efterfölja gällande lagar och
föror
dningar på de marknader
bolaget v
erkar
.
Låg
-
Affär
srisk och strategisk risk
Affärsrisk är risk
en för en icke
förväntad nedgång i in
täkter från
till exempel förändrade k
onkur
-
rensförhållanden och därig
enom
volymnedgång
ar
, och/
eller sjun
-
kande marginaler
. Strategisk risk är
risken för minskade intäkter till följd
av att strategiska satsning
ar inte ger
det resultat som eft
ersträvades,
organisationsförändringar som leder
till ineffektivitet, felaktigt genom
-
förande av beslut, outsour
cing av
verksamhet som får oönskad effekt
eller oförmåga att r
eagera adek
-
vat på förändringar i r
egels
ystem
och omvärld. S
trategisk risk foku
-
serar på storskaliga och strukturella
riskfaktorer
.
SEK:s företagsledning ska ans
vara
för identifiering och hantering
av de strategiska risk
erna samt
löpande bevaka om
världsfaktor
er
och utveckling
en på de marknader
där SEK är verksamt och för
eslå
strategisk inriktning för styrelsen.
En riskanalys i form av en självutvär
-
dering med avseende på strategisk
risk ska genomföras årlig
en.
SEK:s strategiska risker uppstår
huvudsakligen g
enom föränd
-
ringar i den externa miljö där
bolaget v
erkar
, till exempel
för
ändring
ar i marknadsförhål
-
landen som kan result
era i
begränsade möjligheter till
utlåning och reg
elver
ksrefor
-
mer som antingen påv
erkar
affärsmodellen eller ställer
väsentligt störr
e krav på organi
-
sationen beroende på ökad
komplexitet.
Låg till moderat
-
Hållbarhetsrisk
Hållbarhetsrisk är risken att bolag
ets
verksamhet dir
ekt eller indirekt
påv
erkar sin omgivning negativt
inom områdena etik, korruption,
miljö och klimat, mänskliga rättig-
heter eller arbetsvillkor
. I mänskliga
rättigheter ingår barnrättsperspek-
tivet, i arbets
villkor ingår jämställd
-
het och mångfald och i etik ingår
skattetransparens.
Hållbarhetsrisker hanteras utifrån
ett riskbaserat förhållningssätt. Vid
förhöjd hållbarhetsrisk genom
förs
en
fördjupad
håll bar hets granskning
och vid behov ställs kra
v på åtgär
-
der för att motverka neg
ativ miljö
-
mässig och social påv
erkan. Krav
utgår från nationella och internatio
-
nella reg
elverk och riktlinjer inom
områdena anti-korruption, klimat
och miljö
, mänskliga rättigheter
inklusive arbets
villkor och affärs-
etik inklusive ska
tt.
SEK är indirekt e
xponerade
mot hållbarhetsrisker i samband
med utlåning. Hög hållbarhets
-
risk kan uppstå vid finansiering
av störr
e projekt eller a
v verk
-
samheter i länder med hög risk
för korruption eller br
ott mot
mänskliga
rättig heter
.
Låg till moderat
-
Års- och hållbarhetsredo
visning 2021
39
Finansiell översikt
Styr
elseordförande har or
det
SEK säk
erställer hållbar e
xportfinansiering
F
örra årets ordförandeor
d handlade huvudsaklig
en om
covid-19-pandemin och dess på
verk
an på det svensk
a samhäl
-
let och näringslivet, sam
t på SEK och dess förmåga att utföra
uppdraget att finansiera s
vensk e
xportnäring. Ä
ven 2021 har
starkt präglats av pandemin och dess implik
ationer
. Sv
erige
valde en väg som, jämför
elsevis, innebar r
elativt begränsade
restriktioner
. I takt med att vaccinationspr
ogrammen kommit
igång har samhället och ekonomin under år
et närmat sig ett
normalläge ig
en. Men pandemin är inte ö
ver och n
ya smitt
-
våg
or och virusmutationer skapar osäk
erhet inför framtiden.
K
vardröjande effekter som s
törningar i de globala logistikked
-
jorna, påv
erkar på olika sätt stora delar a
v näringslivet.
I ljuset av detta är det m
y
cket glädjande att kunna kons
ta
-
tera att SEK under hela denna besv
ärliga period har utfört sitt
uppdrag på ett utmärkt sätt. T
rots distansarbete och begrän
-
sade möjligheter till fysiska möten med kunder och kolleg
or
,
har SEK:s medarbetare bedrivit v
erksamheten med full kraft.
I tillägg till den mer traditionella finansieringen a
v sv
ensk
export, har SEK:s v
erksamhet i ökande utsträckning kommit
att inriktats mot att finansiera omställning
en till ett fossilsnå
-
lare samhälle
. Det sv
enska näringslivet ökar snabbt takt
en i
detta omställningsarbete, och SEK har som en ty
dligt deklare
-
rad målsättning att inte bara möta de finansieringsbeho
v som
uppstår i denna proc
ess, utan äv
en att agera som pådriv
are
.
De ramv
erk som styr SEK:s verksamhet g
er utrymme att vara
en aktiv part i Sv
erige
s omställningsarbete. Detta sk
er genom
en kombination a
v krav och incitament. Kra
v i form av strikta
hållbarhetsrelaterade krit
erier och mätbara effekter
, incita
-
ment i form av k
onkurrenskraftig
a lånevillk
or
. Genom att SEK
ställer höga hållbarhetskra
v på kunderna, hjälper bolaget dem
att, i sin tur
, ställa motsvarande kra
v på sina kunder
. P
å det sät
-
tet bidrar SEK aktivt till att exportera hållbarhet.
Grön finansiering är en snabbt v
äxande del av de sv
enska
och internationella kapitalmarknaderna, där mer och mer
utvecklade finansiering
stekniker
, normer och prissättnings
-
modeller etableras. SEK använder sig aktivt a
v denna växande
marknad för sin upplåning, och under 2021 emitterade bolaget
gröna oblig
ationer till ett sammanlagt värde a
v Skr 6,1 miljar
-
der
. P
å utlåningssidan erbjuder nu SEK tr
e hållbarhetsmärkta
lån: gröna, sociala och hållbarhetslänkade
. Bolaget har fast
-
ställt långsiktiga mål i linje med EU:s tax
onomiföror
dning och
de sv
enska nationella målsättningarna. SEK:s balansräkning
ska ha nettonollutsläpp senast 20
45. Därtill ska andelen gröna
lån i portföljen öka till 50 proc
ent senast 2030
.
Under 2021 etablerade SEK tillsammans med Exportkredit
-
nämnden (EKN) ett klimatråd med forskar
e som ska bidra med
kunskap och rådgivning till parternas hållbarhetsarbete. SEK
och EKN har äv
en utarbetat en gemensam policy för hållbar
finansiering i syfte att bedriv
a finansiering och kreditgivning på
ett långsiktigt hållbart sätt utifrån ett ekonomiskt, socialt och
miljömässigt perspektiv som gynnar hållbar utveckling. Det
innebär samtidigt att kunderna ställs inför samma kra
vbild på
hållbarhetsområdet.
I juli lämnade Catrin Fransson vd-pos
ten efter sju år av
framgångsrikt arbete med att utv
eckla SEK och dess förmåga
att utföra sitt uppdrag. Catrin har gjort ett utomorden
tligt gott
arbete och jag vill här framföra ett varmt tack för ett v
äl utfört
uppdrag och för ett gott samarbete
. Hennes efterträdare
Magnus Montan har en br
ed och för SEK my
cket r
elev
ant bak
-
grund inom internationell bankv
erksamhet. Magnus har tagit
sig an uppgiften med stor kompetens och m
yck
et energi.
A
vslutningsvis vill jag tacka alla medarbetar
e och mina sty
-
relsek
ollegor för ett dedik
erat och engag
erat arbete under året.
Medarbetarnas och styrelsens k
ompetens och engag
emang är
ett my
cket starkt fundament för det k
ontinuerliga arbetet med
att utveckla SEK:s förmåg
a att utföra sitt viktiga uppdrag. Efter
elva år som styr
elsens ordförande är det dags att tack
a för mig.
Det har varit en stor glädje och förmån att få möjlighet att
bidra till utveckling
en av detta fina bolag.
Lars Linder-Ar
onson
Styr
elseor
dförande
40
År
s- och hållbarhetsredo
visning 2021
Bolagsstyrningsrapport 2021
SEK är ett sv
enskt kreditmarknads
bolag med säte i Stockholm.
Staten äg
er 100 procen
t av SEK och Näringsdepartement
et
ansvarar för förv
altningen a
v SEK.
SEK är en central aktör inom statens främjande a
v sv
ensk
exportnäring och för ett förv
erkligande a
v reg
eringens
export- och in
vestering
sstrategi.
Till grund för SEK:s bolagsstyrning ligg
er svensk rä
tt och
tillämpliga sv
enska och internationella regler
, bland annat de
internationella riktlinjer som SEK valt att följa.
Ägar
ens styrning av SEK sk
er genom statens äg
arpolicy
och principer för bolag med statligt ägande 2020 (här
efter
”
ägarpolicy”), ägaran
visningen, K
oden, men även, som för alla
aktiebolag, styrs SEK genom aktiebolag
slagens (2005:5
51)
regler
, bolagsordning
en, bolagsstämman, styr
elsen och vd.
Inom sitt arbete att agera ans
varsfullt arbetar SEK därtill för
att följa internationella riktlinjer inom hållbarhet.
Stat
ens ägarpolicy och principer för
bolag med statligt ägande
Reg
eringen beslutade den 27 febru
ari 2020 om en ny äg
ar-
policy för bolag med statligt ägande
. I statens ägarpolicy r
edo
-
gör r
egering
en för sina uppdrag och mål, tillämpliga ram
verk
och sin inställning i viktiga principfråg
or avseende bolagss
tyr
-
ning av samtlig
a statligt ägda bolag. S
tatens ägarpolicy omfattar
reg
eringens principer för e
xtern rapportering och principer
för anställningsvillk
or för ledande befattningsha
vare
. Vidare
innebär statens ägarpolicy att S
vensk kod om bolagsstyrning
(”K
oden
”) ska tillämpas.
A
v statens ägarpolicy framgår att SEK som statligt ägt bolag
ska agera för
edömligt inom hållbart före
tagande. F
ör styrning
kring hållbarhet, se hållbarhetsnot 4.
Bolag med statligt ägande har ett utökat in
formationskrav för
hållbarhetsredo
visning och ska därför tillämpa vissa interna
-
tionella ramv
erk för hållbarhetsredo
visning.
K
oden
K
oden är en del av s
venska stat
ens ramv
erk för ägarstyrning.
SEK följer K
oden i enlighet med ägar
ens riktlinjer
.
A
vvikelser från K
oden. SEK väljer i vissa fall att a
vvika från
K
oden i enlighet med K
odens bestämmelser om att ”följa eller
förklara
”
. Anledningen till sådana avvik
elser är att SEK är ett
av staten helägt bolag och därig
enom inte ett noterat bolag.
P
å följande punkter avvik
er SEK:s styrning beträffande räken
-
skapsåret 2021 från de kra
v som finns i K
oden:
V
alberedning
. Proc
essen för att utse styrelse
ledamöter och
re
visorer följer de principer som beskrivs i s
tatens ägarpolicy
.
Ordför
ande vid bolagsstämma
. Pr
ocessen för att utse or
d
-
förande vid bolagsstämma följer de principer som beskrivs
i statens ägarpolicy
.
Styr
elsens oberoende till äg
aren
. I enlighet med s
tatens
ägarpolicy r
edovisar inte SEK huruvida s
tyrelseledamöter är
oberoende i förhållande till äg
aren.
Ägaranvisning
I SEK:s ägaran
visning anges att SEK ska: (a) inom ramen för
bolagsordning
ens ändamålsparagraf på kommersiella och
hållbara grunder bedriva kr
editverksamhet i s
yfte att främja
sv
ensk exportnäring g
enom att erbjuda finansieringslösningar
som direkt eller indir
ekt främjar sv
ensk export; (b) erbjuda
exportkr
editer
, varav s
tatsstödda krediter (CIRR-kr
editer) ska
utgöra en del; (c) i perioder då marknaden int
e fullgott kan
Rapportvägar
Utsedd av
Styrelsen
Kredit-
kommitté
Företags-
ledning
Revisions-
utskott
Ersättnings-
utskott
Finans- och
riskutskott
Kreditutskott
Revisorer
Aktieägare på
bolagsstämma
Nominerings-
process
Riskchef
Chef för
Regelefterlevnad
Intern
revision
V
d
Struktur för bolagsstyrning
Års- och hållbarhetsredo
visning 2021
41
Bolagsst
yrning
förse sv
ensk export
näring med finansiering, kunna utgöra
ett verktyg för s
taten att genom särskilda åtg
ärder kunna
säkerställa att sådan finansiering kan lämnas; och (d) arbeta
för efterlevnaden a
v de internationella riktlinjer som finns
inom området för hållbart företag
ande kring miljöhänsyn,
anti-korruption, mänsklig
a rättig
heter
, arbetsvillkor och affärs-
etik. Vid kreditbedömning
ar ska SEK, där det är rele
vant,
följa internationella ramv
erk såsom OECD:s riktlinjer för
social och miljö
mässig hänsyn vid statsstödda e
xportkrediter
eller Ekvator
principer
na. SEK ska beakta OECD:s riktlinjer
för hållbar långivning (Sustainable L
ending) vid export till
låg
inkomstländer
. SEK:s arbete med hållbarhetsfrågor är
således en integr
erad del av bolagsstyrning
en.
I ägaran
visningen ställs vidar
e krav på återrapportering
och uppföljning av hur SEK hant
erar det av riksdag
en särskilt
beslutade samhällsuppdrag
et att administrera CIRR-
systemet.
Den samhällsekonomiska n
yttan av detta ska utvär
deras dels
genom att mäta det merv
ärde som SEK adderar a
vseende
exportkr
editer
, varav CIRR utg
ör en del, och dels genom a
tt
bolaget g
enomför en intr
essentdialog.
Bolagsor
dning
SEK:s bolagsordning r
eglerar bland annat bolagets verksam
-
hetsmål. I bolagsordning
en finns inga bestämmelser som
reglerar tillsättande eller entledig
ande av styr
elseledamöter
,
med undantag för en bestämmelse som ang
er att styrelseor
d
-
föranden ska utses av bolag
sstämman samt högsta och lägsta
antalet styrelseledamöt
er
. F
ör ändringar av bolags
ordning
en
gäller att kallelse till e
xtra stämma, där fråga om ändring a
v
bolagsordning
en ska behandlas, ska utfärdas tidigast sex
veck
or och senast fyra veck
or innan stämman. Det finns inga
begränsningar i SEK:s bolagsor
dning om hur många r
öster
aktieägar
en kan avg
e vid en bolagsstämma.
Bolagsstämma
Årsstämma
SEK:s årsstämma hölls 24 mars 2021. Utomstående äg
de rätt
att närvara vid stämman. Pr
otokoll från årsstämman finns till
-
gängligt på www
.sek.se.
Vid årsstämman omv
aldes styrelseledamöterna Lars
Linder-Aronson, Anna Brandt, R
einhold Geijer
, Hanna Lager
-
crantz, Hans Larsson och Eva Nilsag
ård. Lars Linder-Ar
onson
omvalde
s av stämman till styr
elsens ordförande
. L
ennart
Jacobsen v
aldes in till ny styr
elseledamot.
Årsstämman fastställde den a
v styrelsen och v
erk
ställande
direktör
en (vd) a
vgivna årsr
edovisning
en för 2020 samt bevil
-
jade styrelsens ledamöter och v
d ansvarsfrihet för verksamhets
-
året 2020
. Årsstämman beslutade också, i enlighet med styrel
-
sens förslag till vinstdisposition, att en utdelning om Skr 290
miljoner skulle lämnas till ägar
en. Beslutet var i linje med SEK:s
utdelningspolicy
. Årsstämman beslutade vidare
, på förslag av
styrelsen, om förändrade rikt
linjer för ersättning till ledande be-
fattningshav
are
. Styr
elsens förslag till riktlinjer för ersättningar
till ledande befattningshav
are ö
ver
ensstämmer med reg
ering
-
ens principer för ersättning och andra anställnings
villkor för
ledande befattningshav
are i bolag med statligt äg
ande i enlighet
med ägarpolicyn, se ä
ven vidar
e under not 5 i årsredo
visningen.
Styr
elsen
Styr
elsens sammansättning och nomineringspr
ocess
Nomineringsproc
essen för styrelseledamöter följer stat
ens
ägarpolicy samt drivs och k
oordineras a
v A
vdelningen för
statliga bolag inom Näringsdepart
ementet. En arbetsgrupp
analyserar kompetensbeho
vet utifrån styr
elsens sammansätt
-
ning samt bolagets v
erksamhet, situation, framtida utmaning
ar
och genomför
da styr
elseutvärdering
ar
. Därefter fas
tställs
ev
entuella rekryteringsbeho
v och rekryt
eringsarbetet inleds.
A
v statens ägarpolicy framgår att r
egering
en eftersträ
var en
jämn könsför
delning och andelen kvinnor respektiv
e män i
styrelserna ska v
ara minst 40 procen
t. F
ör bolag med sex till
åtta av bolagss
tämman valda styrelseledamöt
er ska bland dessa
finnas minst tre personer a
v var
dera kön. Urvalet a
v ledamöter
ska göras utifrån en br
ed rekryte
ringsbas i syfte att ta tillvara
på kompetensen hos så
väl kvinnor och män, som hos personer
med olika bakgrund och erfarenheter
. Diskriminering som har
samband med kön, k
önsöv
erskridande identitet eller uttryck,
etnisk tillhörighet, religion eller annan tr
osuppfattning, funk
-
tionshinder
, sexuell läggning eller ålder får inte för
ekomma.
SEK tillämpar lämplighetsprö
vning av styr
elseleda
möter
och ledande befattningshav
are enligt riktlinjer som utfär
dats
av Eur
opeiska bankmyndigheten (EB
A). F
örutsättningarna för
SEK:s prö
vning av potentiella n
ya styr
elseledamöter är att
ägar
en har identifierat kandidaten i fråga utifrån en kra
vprofil.
Efter SEK:s lämplighetsprö
vning ska ägar
en informeras om
utfallet. Då pr
ocessen avslutas offentligg
örs nomineringarna
enligt K
odens bestämmelser
.
Enligt bolagsordning
en ska styrelsen bestå av lägs
t sex och
högst åtta ledamöter
. Ledamöterna v
äljs årligen på årsstämman
för tiden intill slutet av nästa år
sstämma. V
d ingår inte i styrel
-
sen. A
v styrelsens ledamöter är tr
e ledamöter kvinnor och
fyra ledamöter män. Namn, ålder
, huvud
saklig utbildning samt
årets sammanträden i s
tyrelsen och dess utsk
ott redog
örs för
på sid 44 och 48-49
. Ingen a
v styr
elseledamöterna eller vd
innehar aktier eller finansiella instrument utgivna av SEK.
Styr
elsens ordför
ande
Styr
elsens ordförande väljs a
v bolagsstämman. Om denne
lämnar sitt uppdrag under mandatperioden ska styrelsen
inom sig välja en ny or
dförande intill utgången av den bolag
s
-
stämma då en ny or
dförande väljs a
v stämman. Styr
elsens
ordförande leder styr
elsens arbete och bev
akar att styrelsen
utför sina uppgifter och företräder styr
elsen gentemot äga
-
ren samt upprätthåller k
ontakten med ägar
en. Ordföranden
ansvarar också för a
tt ta initiativ till den årliga utvär
deringen a
v
styrelsens och v
d:s arbete. Or
dföranden ser till att styr
elsen
erhåller tillfredsställande informa
tion och beslutsunderlag
för sitt arbete, bland annat g
enom att informera styr
elsen om
vad som framkommit vid k
ontakt med ägar
en. Styr
elsens ord
-
förande ser äv
en till att styrelsen får den utbildning som krä
vs
för att styrelse
arbetet ska fungera effektivt, samt k
ontrollerar
att styrelsens beslut v
erkställs.
Styr
elsen och dess arbetsformer
Styr
elsen svarar för org
anisation och förvaltning av SEK:s
angeläg
enheter där hållbarhet hanteras som en integr
erad del.
Styr
elsen ansvarar för att bolag
ets finansiella rapporter inklu
-
sive hållbarhetsrapportering är upprättade i ö
verensstämmelse
med lag, tillämpliga r
edovisningsstandar
der och övrig
a krav
.
Styr
elsen ska fortlöpande bedöma SEK:s ekonomiska situation
och se till att SEK:s organisation är utformad så att bokföring
en,
medelsförvaltning
en och SEK:s ekonomiska förhållanden i
övrigt k
ontrolleras på ett betry
ggande sätt. Styr
elsen fastställer
verksamhetsmål och strat
egier för verksam
heten samt utfär
-
dar öv
ergripande interna r
egler i policyer och instruktioner
.
42
Års- och hållbarhetsredovisning 2021
Bolagsst
yrning
Styr
elsen tillser att det finns ett effektivt system för uppföljning
och kontr
oll av SEK:s v
erksamhet. Styr
elsen har dessutom till
uppgift att tillsätta, och vid behov en
tlediga, vd och risk
chef
samt besluta om ersättning till dessa, till ö
vriga ledamöter a
v
företagsledning
en samt till chef för regelefterle
vnad. Styr
else
-
arbetet följer den arbetsordning och årsplan som årlig
en fast
-
ställs vid styrelsens k
onstituerande sammanträde. Under 2021
har styrelsen sammanträ
tt vid 13 tillfällen. V
d deltar vid alla
styrelsesamman
träden utom i ärenden där det för
eligger hin
-
der på grund av jä
v
, såsom då vd:s arbete utvär
deras.
Närvar
ofrekv
ens vid styr
else- och utskottssammanträ
den under 2021
T
otalt
S
tyrelse
Ersättnings-
utskott
Finans- och
riskutskott
Kredit utsk
ott
Re
visions-
utskott
Antal
samman träden
52
13
5
7
21
6
Lars Linder-Aronson
46
13
5
7
21
0
Cecilia Ar
dström
1
9
5
0
2
0
2
Anna Brandt
30
11
0
0
19
0
Reinhold Geijer
2
39
13
5
0
21
0
L
ennart Jacobsen
3
13
8
1
0
0
4
Hanna Lager
crantz
25
13
5
7
0
0
Hans Larsson
26
13
0
7
0
6
Eva Nilsagår
d
4
39
13
4
0
16
6
Ulla Nilsson
5
10
5
0
0
3
2
1. Cecilia Ar
dström utträdde ur styr
elsen, finans- och riskutskottet och r
evisionsutsk
ottet 24 mars 2021.
2. Reinhold Geijer valdes till or
dförande av kr
editutskottet 24 mars 2021.
3. L
ennart Jacobsen valdes till ledamot a
v styrelsen, er
sättningsutskottet och r
evisions
utskottet 24 mars 2021.
4. Eva Nilsagår
d valdes till or
dförande av re
visionsutskott
et och till ledamot av kreditutskott
et samt utträdde
ur ersättningsutsk
ottet 24 mars 2021
5. Ulla Nilsson utträdde ur styrelsen, kr
editutskottet och re
visionsutskottet 24 mar
s 2021.
Styr
elsens arbete under året
Styr
elsens arbete under våren 2021 k
om att i hög utsträckning
fokusera på arbetet med att anta n
ya ö
vergripande ekono
-
miska mål för bolaget samt arbet
et med att rekrytera n
y vd.
Under styrelsens strat
egidagar
, som avhölls i närvaro a
v den
nya v
d:n, Magnus Montan, ägnades my
cket tid åt framåtblick
-
ande frågor som hur bolag
ets kapitalstrategi ska utformas,
hur bolaget änn
u mer framgångsrikt ska kunna uppfylla sitt
uppdrag genom att g
öra mer för fler samt vilka långsiktig
a håll
-
barhetsmål som bör antas. Dessa frågor har där
efter varit åter
-
kommande vid styr
elsens sammanträden under hösten inför
antagandet vid sammanträdet i no
vember 2021 a
v affärsplan
för de kommande tr
e åren.
Utöv
er för styrelsen mer sedv
anliga är
enden som antagan
-
den av hel- och delårsrapporter
, uppföljning av rapporter från
kontr
ollfunktionerna, uppföljning av störr
e projekt o
sv
. har
styrelsen under 2021 ä
ven fatta
t beslut om att SEK ska flytta
huvudkontor
et, följt upp hållbarhetsfråg
or i ett par enskilda
utlåningsaffär
er
, men äv
en fattat beslut om en ny policy för
hållbar finansiering som tagits fram i samråd med Exportkredit
-
nämnden för att säkerställa att de båda org
anen huvudsak-
ligen ställer samma kra
v
.
Co
vid-19-pandemin har fortsatt att påv
erka inte bara bola
-
gets utan ä
ven styr
elsens arbete under 2021. En konkr
et effekt
av detta var a
tt större delen a
v årets sammanträden fick hållas
i digitalt forum. Styr
elsens årliga besök hos några a
v SEK:s
kunder genomför
des i år g
enom digitala möten, med kunder
inom telekom-, energi- som r
ederibranschen. Styr
elsen har
äv
en under 2021 haft specifika utbildningsmoment. T
eman
som tagits upp har inkluderat kapitalfrågor i ett br
edare per
-
spektiv
, hur återhämtningsplanen är utformad och ska fung
era
samt en genomg
ång av den s.k. IBOR-r
eformen (öv
ergång
en
till i det närmaste riskfri refer
ensränta) och SEK:s arbete för att
anpassa sig till den förändring som det innebär
.
Styrande dokument
SEK:s styrelse och utsk
ott har under 2021 beslutat om
följande policyer och instruktioner:
Dokument
Styr
elsens arbetsordning
Uppförandekod
P
olicy för hållbar finansiering
Riskpolicy
Kreditpolicy
Instruktion för vd
Instruktion för riskchefen, CR
O
Instruktion till funktionen för internr
evision
Instruktion till funktionen för reg
elefterlevna
d
P
ersonalpolicy (inkl. arbetsmiljö-, mångfald-,
ersättningspolicy)
Informationssäkerhetspolicy
Kreditinstruktion
Redo
visningsinstruktion
Uppförandekod för le
verantör
er
Års- och hållbarhetsredo
visning 2021
43
Bolagsst
yrning
Styr
elsen har inrättat nedanstående utskott. S
tyrelsen fastställer årlig
en instruktioner för alla sina utskott i styr
elsens
arbetsordning. Vid styr
elsens sammanträden anmäls pr
otokollen från utskott
en av r
espektive utsk
ottsordförande
.
Ersättningsutsk
ottet
Lars Linder-Aronson (or
dförande), Reinhold Geijer
,
L
ennart Jacobsen och Hanna Lag
ercran
tz
Utöv
er ordinarie är
enden har ersätt-
ningsutskott
et under året lagt my
cket
tid på rekrytering
en av n
y VD men äv
en
på frågor som r
ör kompetensutv
eckling
och
bolags kultur
.
Kr
editutskottet
Reinhold Geijer (or
dförande), Anna Brandt,
Lars Linder-Aronson och Ev
a Nilsagård
Kreditutskottet har under år
et fattat beslut
i 5
7 (95) ärenden. Utsk
ottet är slutlig
instans för att prö
va kr
editärenden, med
undantag för beslut som är av principiell
betydelse eller i ö
vrigt av stor vikt för
bolaget, vilka ska fattas a
v styrelsen.
Under 2021 förek
om ett sådant ärende
.
En betydande del a
v de beslutsärenden utsk
ottet behandlat
har gällt omställningsr
elaterade kreditpr
opåer
. Utskottet har
äv
en under 2021 följt upp de förhöjda kreditriskerna i spår
en av
covid-19-pandemin. Vidar
e har utskottet på kvartalsbasis fa
ttat
beslut om kreditr
eservering
ar
. Kreditutskottet utgör ett viktigt
stöd för verksamheten och bidrar till SEK:s a
ffär med ett externt
perspektiv och lång erfarenhet inför beslut på de a
ffärer med
de största kredit- och hållbarhetsrisk
erna.
Finans- och riskutsk
ottet
Hans Larsson (ordförande), Hanna Lag
ercran
tz och
Lars Linder-Aronson
Utskottet har under år
et lagt tid på att
diskutera framdrift och effektivisering av
IT-projekt bland annat med anledning a
v
omfattande reg
elverksförändring
ar som
har implementerats. Vidare har utsk
ottet
diskuterat kreditrisk
ens utveckling under
covid-19-pandemin och bolag
ets modell
för att beräkna avsättning
ar för förväntade
kreditförlus
ter
.
Re
visionsutsk
ottet
Eva Nilsagår
d (ordförande), L
ennart Jacobsen och
Hans Larsson
Under 2021 har Re
visionsutskottet, utö
ver
det löpande arbetet kring re
vision, haft
som fokusområde att analysera kr
editför
-
lustmodellen och den g
enerella finansiella
påv
erkan på bolaget som co
vid-19-pande
-
min haft.
•
Utgör ber
edningsgrupp för frågor om anställning
svillkor
för vd och ledning
en samt för öv
ergripande personalfrågor
,
inklusive fråg
or om res
urs- och kompetensförsörjning samt
kompensation.
•
Bereder förslag till ersättning
spolicy inför beslut av styr
elsen.
•
Bereder förslag till lön för personer i k
ontroll
befatt
ning
ar
, för
vilka styrelsen ska besluta om er
sättningsvillkor
.
•
Utvärderar eft
erlevnaden av be
slut rörande ersättning som
fattas av årsstämman.
•
Säkerställer styr
elsens inv
olvering i beslutsfattandet
avseende
kreditrisk
er
.
•
Bereder fråg
or som rör kr
editer och kreditbeslut och som är
av principiell bety
delse eller i övrigt a
v stor vikt för
bolag
et
samt fattar beslut avseende kr
editer enligt av styr
elsen
beslutad delegering
sordning där hållbarhetsaspekter är
inkluderade.
•
Säkerställer att bolag
et kan identifiera, mäta, styra, internt
rapportera och ha kontr
oll öv
er de risker som det är eller kan
förväntas komma a
tt bli exponerat mot.
•
Bereder fråg
or avseende ö
vergripande policy
er
, strategier
och riskaptit i alla risk- och kapitalfrågor där hållbarhetsrisk är
ett riskslag samt avseende ö
vergripande fråg
or inom bolagets
finansiella verksamhet.
•
Beslutar om de limiter för sådana risk- och kapital
frågor som
styrelsen uppdrar åt utsk
ottet att
besluta om samt om mät
-
metoder och limiter avseende
marknads- och likviditetsrisk
samt modeller för
värdering av finansiella instrument.
•
Övervak
ar bolagets finansiella rapportering inklusiv
e håll-
barhetsrapportering samt lämnar rek
ommendationer och
förslag för att säkerställa rapportering
ens tillförlitlighet.
•
Övervak
ar effektiviteten i bolagets interna k
ontroll, intern
-
re
vision och riskhantering med avseende på den finansiella
rapporteringen.
•
Utvärderar r
evisionsinsatsen och in
formerar styrelsen om
resulta
tet samt, genom styr
elsens ordförande
, informerar
bolagets äg
are om re
sultatet av utv
ärderingen.
•
Håller sig informerade om re
visionen av årsr
edovisning
en
och koncernr
edovisning
en samt om slut
sa
tserna av Re
visors
-
nämndens kvalitetskon
troll.
•
Biträder vid upprättande av förslag till bolag
s
stämmans
beslut om re
visorsval.
44
Års- och hållbarhetsr
edovisning 2021
Bolagsst
yrning
Utvär
dering av styr
elsens och vd:s arbete
En gång per år sker en sär
skild utvärdering a
v styrelsens och
vd:s arbete under ledning a
v ordföranden. R
esultatet a
v denna
utvär
dering redo
visas till styrelsen och a
v styrelsens or
dfö
-
rande till ägar
en. Utvärdering sk
er också av äg
aren i samband
med styrelsenominering
en. 2021 års utvär
dering skedde med
särskilt fokus på bedömning
en som ska göras a
v styrelsens
lämplighet som grupp enligt riktlinjer utfärdade a
v EB
A.
Ersättning till styr
else och ledande befattningshav
are
Information om ersättning till styr
elsen, vd och för
etags-
ledningen samt styr
elsens förslag till årsstämman framgår av
not 5 i årsredo
visningen.
V
erkställande direktör
Magnus Montan tillträdde som n
y vd den 16 juli 2021. Magnu
s
har tidigar
e arbetat som nordisk chef för Busine
ss Banking
på Nordea och haft flera int
ernationella chefstjänster inom
HSBC. Styr
elsen har fastställt en instruktion för vd:s arbet
e.
V
d ansvarar för den löpande förvaltning
en av v
erksamheten
enligt styrelsens riktlinjer
, fastställda policyer och instruktio
-
ner
. F
öretagsledning
en är vd:s stöd för utö
vandet a
v den
operativa ledning
en i bolaget.
Tidigar
e risk- och reg
elefterlevnadsk
ommitté har i slutet
av år 2021 a
vvecklats, och dess uppgifter ing
år i allt väsentligt
numera i företag
sledningens uppdrag.
Enligt kreditinstruktionen ska alla kr
editbeslut fattas a
v
minst två medarbetar
e i förening. V
d får således inte ensam
fatta kreditbeslut. Kr
editutskottet har istället deleg
erat
beslutsmandat till bolagets kr
editkommitté (KK). Kr
editche
-
fen är KK:s ordförande och k
ommittén ska ha de ledamöter
som kreditutskottet utser
. F
ör att KK ska vara beslutsför krävs
att minst tre ledamöter medv
erkar vid sammanträdet. Beslut
i KK ska fattas enhälligt. Om KK inte kan fatta ett enhälligt
beslut ska ärendet hänskjutas till kr
editutskottet.
Organisation
I det sista kvartalet under 2021 inledde SEK implementationen
av en n
y organisation i s
yfte att nå affärsmål och säkerställa
ökad säljkraft i enlighet med den ny
a affärsplanen för 2022-
2024. Den nya org
anisationen ska vara helt implementera
d
under 2022. Ny funktion för Strategi, affärs
utveckling och
kommunikation har skapa
ts, samtidigt som funktionerna Mark
-
nad och kommunikation r
espektive T
ransformation avv
eck
-
lats. F
unktionen Internationell Finansiering har tillkommit och
ersätter Strukturera
d finansiering. Affärsstöd har förts in i
funktionen Kundr
elationer
. Vidare har funktionen Strategiska
samarbeten och relationer a
vveckla
ts, och det ansvar som låg
inom funktionen har och kommer att för
delas mellan kund-
organisationen, Internationell Finansiering, Hållbarhet och
Finans. Den nya funktionen Hållbarhet bildas och sk
a imple
-
menteras tidigt under 2022. Nämnda funktion kommer att få
en hållbarhetschef som ska rapportera direkt till v
d och ingå
i företagsledning
en. Syftet med detta är att än mer öka fokus
på hållbarhetsfrågorna i bolag
et.
Juridik och
hållbarhets-
analys
Kund-
relationer
Internationell
finansiering
Kredit
Finans
Risk
HR
Reg
elefterlevnad
IT
Strategi,
affärsutv
eckling och
kommunikation
Vd
Års- och hållbarhetsredo
visning 2021
45
Bolagsst
yrning
Intern styrning, kontr
oll och riskhantering
Styr
elsen ansvarar för den interna s
tyrningen och kon
trollen
av bolag
et. Effektiv intern kontr
oll bygger på en sund riskkultur
,
effektiva interna pr
ocesser och rutiner samt en väl fun
gerande
kontr
ollmiljö genom v
erksamhetsintegr
erade interna kontr
ol
-
ler
. F
unktionen för reg
elefterlevnad, riskfunktionen och intern-
re
vision följer upp att risker i v
erksamheten hanteras och att
styrande dokument efterle
vs. Alla chefer inom respektiv
e
ansvarsområ
de har ett ansvar för att den v
erksamhet som man
ansvarar för bedrivs med g
od intern styrning och kontroll.
F
unktionen för reg
elefterlevnad
Uppdraget för funktionen för r
egelefterle
vnad omfattar att
identifiera risker för att bolag
et inte fullg
ör de förpliktelser som
åligger bolag
et enligt lagar
, förordning
ar och andra regler som
gäller för den tillståndspliktig
a verksamheten. F
unktionen för
reg
elefterlevnad sk
a äv
en bedöma ändamålsenligheten i de
åtgär
der som vidtagits för att mitigera dessa risk
er
. F
unktionen
för reg
elefterlevnad är ober
oende från affärsverksamheten
och är direkt underställd v
d. Inom ramen för sitt uppdrag öv
er-
vakar och kon
trollerar funktionen efterle
vnad av e
xterna och
interna regler
, ger råd och stöd till v
erksamheten i r
egelefter
-
levnadsfråg
or samt informerar och utbildar r
elev
anta befatt
-
ningshav
are
. Rapportering sker löpande till v
d samt kvartalsvis
genom skriftlig och mun
tlig rapportering till styrelse och v
d.
Omfattning och inriktning på funktionen för reg
elefterlevnads
arbete fastställs i en årsplan som beslutas a
v vd.
Riskfunktionen
Riskfunktionens uppdrag är att ansvara för a
tt den öv
ergri
-
pande inriktningen och att de int
erna reglerna för riskhante
-
ring i bolaget efterle
vs samt att följa upp att styr
elsens och
vd:s beslut g
ällande riskstyrning och kontr
oll efterlev
s. Vidare
ingår i uppdrag
et att öv
ervaka att bolag
ets affärsv
erksamheter
och stödfunktioner hanterar risker på ett tillfr
edsställande
sätt. Riskfunktionen ska kontr
ollera att alla väsentlig
a risker
som SEK exponeras för
, eller kan förväntas komma att e
xpo
-
neras för
, identifieras och hanteras a
v berör
da funktioner
.
Riskfunktionen ska vidare k
ontrollera att bolag
et har adekvat
förmåga att så snart som möjligt samla in och automa
tiskt sam
-
manställa data för företag
ets väsentlig
a och mätbara risker
och kontr
ollera att de IT-system som s
tödjer sammanställ
-
ningen kan möta olika analysbeho
v
. Riskfunktionen ska bestå
av personer med tillräcklig kunskap om dels met
oder och
rutiner för att hantera risker
, dels marknader och produkter
för att kunna lämna rele
vant och ober
oende information,
analyser och expertutlåtanden om företag
ets risker
. Ansvarig
för den oberoende riskk
ontrollfunktionen är risk
chefen, vil
-
ken är dir
ekt underställd vd och rapporterar på r
egelbunden
basis till styrelse och v
d.
Internr
evision
SEK har en oberoende internr
evisionsfunktion som granskar
bolagets interna s
tyrning och kontr
oll. Styrelsen fas
tställer
granskningsuppdrag
et årligen g
enom en re
visionsplan, som
beaktar de av r
egelv
erk tvingande granskning
arna. Uppdra
-
get är att granska och utv
ärdera att bolag
ets riskhanterings-,
styrnings-, kon
troll-, rapporterings-, ledning
sprocesser och
reg
elefterlevnad är effektiv
a och ändamålsenliga. Internr
evi
-
sionen rapporterar sina iakttagelser till styr
else och vd. Från
och med 2019 har re
visionsfirman Deloitte uppdraget a
tt
utföra internre
visionen på SEK. Genom att anlita en extern
part för att utföra internr
evisionen får SEK tillgång till en hög
och bred k
ompetens för granskningen a
v bolagets efterle
vnad
av r
egelv
erk, främst kapitaltäckningsr
egelv
erket, inklu
sive
granskning av intern kapital- och likvidit
etsutvär
dering (IKLU)
och bolagets interna riskklassific
eringsmodell (IRK-modell)
för kreditrisk.
Ö
ver
vak
ande
aktiviteter
•
K
ontrolltestning
•
Årlig utvärdering
Information
och kommunik
ation
•
Intern rapportering
•
Extern rapportering
Styr- och k
ontr
ollmiljö
•
T
onen från toppen
•
P
olicyer och instruktioner
från styrelse och ledning
Riskbedömning
•
Riskbedömningar
•
V
äsentliga
förändringar
K
ontr
ollaktiviteter
•
K
ontroller som utförs
i det dagliga arbetet
Ramv
erk för internk
ontr
oll
46
Års- och hållbarhetsredo
visning 2021
Bolagsst
yrning
Uppförandek
oden
V
d har till uppgift att etablera riktlinjer för att alla anställda ska
förstå krav
en på upprätthållande av etisk
a värdering
ar och den
enskilde individens roll i det arbetet, vilk
et bland annat regleras
i bolagets uppförandek
od som årligen fastställs a
v styrelsen och
bekräftas skriftligen a
v den anställde. Uppförandek
oden fast
-
ställer integritet och etiskt ag
erande och förmedlas till medar
-
betare ä
ven via en årlig utbildning. Misstank
e om agerande som
kan innebära eller leda till lagbrott, oetiskt beteende
, öv
erträ
-
delse eller misstanke om ö
verträdelse a
v uppförandekoden ska
an
mälas. Sådana öv
erträdelser kan äv
en rapporteras anonymt
via SEK:s visselblåsarsystem som han
teras av ext
ern part. SEK:s
uppförandekod finns tillgänglig på www
.sek.se.
Intern styrning, kontr
oll och riskhantering
avseende den finansiella rapportering
en
F
ör att säkerställa korr
ekt och tillförlitlig finansiell rapportering
har SEK utarbetat ett ledningssys
tem med avseende på den
finansiella rapporteringen som b
ygg
er på det ramv
erk som
upprättats av C
ommittee of Sponsoring Organization of the
T
readwa
y Commission (C
OSO) för intern kon
troll, 2013 års
version. K
ontrollram
verket är indela
t i fem komponenter: Styr-
och kontr
ollmiljö, Riskbedömning, K
ontroll
aktiviteter
, Informa
-
tion och kommunikation sam
t Övervakande aktivitet
er
.
Styr- och k
ontrollmiljö
Styr- och kon
trollmiljö omfattar bland annat tonen från t
oppen
samt policys och instruktioner från styr
else och ledning. Det är
viktigt för en stark intern kon
trollmiljö att styr
else och ledning
signalerar betydelsen a
v en god intern k
ontr
oll samt att det
finns rele
vanta och ändamålsenlig
a policys och instruktioner
inom området.
Riskbedömning
SEK genomför årlig riskbedömning på ledning
s-,
funktions- och
processniv
å. Syftet är a
tt identifiera, dokumentera och kvanti
fi
era
konsekv
enser av och sannolikheten för att händelser inträffar
som innebär att SEK:s mål inte kan uppnås eller att det blir fel i
den finansiella rapporteringen. L
öpande under året genom
för
bolaget risk
bedömningar vid för bolaget väsentlig
a förändringar
.
K
ontr
ollaktiviteter
Utifrån identifierade risker har k
ontroller utformats för a
tt före
-
bygg
a, upptäcka och korrig
era fel och avvik
elser
.
K
ontrollerna sk
er dels som företag
söv
ergripande kontr
oller
,
dels som IT-gener
ella kontr
oller och dels på trans
aktionsnivå.
Exempel på för
etagsöv
ergripande kontr
oller är instruktioner
och rutiner för attesträtt, befog
enheter och ansvar vid kr
e
-
ditgivning och uppföljning av r
egelefterle
vnad. Exempel på
IT-gener
ella kontr
oller är ändringshantering, backup-rutiner
och behörigheter
.
T
ransaktionsbaserade kontr
oller
, som kan vara manuella
eller automatiska, utförs för att hant
era risken för fel i den
finansiella rapporteringen. Sådana k
ontroller är till e
xempel
avstämning
ar och analyser
. Processer och k
ontr
oller doku
-
menteras i form av flödesscheman och be
skrivningar av de
enskilda kontr
ollaktiviteterna som specificerar v
em som utför
kontr
ollen, hur den utförs samt hur k
ontrollutförandet ska
dokumenteras.
Information och kommunik
ation
P
olicyer
, instruktioner
, metoddokument och rutinbeskriv
-
ningar hålls löpande uppdaterade och k
ommuniceras till
personalen via rele
vanta kanaler
, framför allt via intranätet,
internutbildningar och personalmöt
en. F
ormell och informell
kommunikation mel
lan medarbetare och ledning främjas
genom att antalet ans
tällda är få och geografiskt samlade
på i huvudsak ett kontor
.
Överv
akande aktiviteter
Uppföljning och testning av k
ontrollaktivit
eter utförs löpande
under året för att säk
erställa att risker har beaktats och behand
-
lats på ett tillfredsställande sätt. T
estningen g
enomförs av med
-
arbetare som är ober
oende från kontr
ollutförandet och besit
-
ter kompetens att utv
ärdera k
ontrollernas g
enomförande.
Åtg
ärder för att hant
era ev
entuella brister följs upp av FL och
re
visionsutskottet. L
edningen har också fastställt k
ontroller för
att säkerställa att lämplig
a åtgär
der vidtas med anledning av de
rek
ommendationer som lämnas av intern
revisionen och a
v
re
visorer v
alda på bolagsstämma.
SEK är en så kallad F
oreign Private Iss
uer såsom det defi
-
nieras i reg
elverk i U
S
A och påv
erkas därför äv
en av det
amerikanska reg
elverk
et Sarbanes-Oxley A
ct (SOX). Enligt
detta reg
elverk ska ledning
en årligen bedöma och uttala sig
om effektiviteten i den interna kon
trollen i den finansiella
rapporteringen, baserat på g
enomför
d testning av den int
erna
kontr
ollen. Motsvarande uttalande från bolag
ets r
evisor
er
krävs dock inte för den bolag
skategori som SEK tillhör inom
ramen för det amerikanska reg
elverk
et. L
edningen har enligt
de regler som g
äller för F
oreign Private Issuers utv
ärderat den
interna kontr
ollen ö
ver den finansiella rapportering
en. Slut-
satsen är att det, per den 31 december 2021, fanns effektiva
kon
troller rela
terade till den interna kontr
ollen öv
er den
finansiella
rapporteringen.
Re
visorer
Vid årsstämman 2021 valdes Öhrlings Pric
ewaterhou
se-
Coopers AB till r
evisionsbolag med a
uktoriserad re
visor Anneli
Granqvist som huvudansv
arig re
visor och auktoriserad r
evisor
P
eter Sott som medpåskrivande re
visor
. Riksre
visionen kan
föror
dna en eller flera re
visorer att delta i den årlig
a re
visionen.
Detta har dock ej skett för 2021.
Re
visionsutskottet tar årlig
en del av r
evisor
ernas gransk
-
ningsplan och tar löpande del av r
e
visorernas iakttag
elser
.
Bolagets r
evisor
er är alltid med på re
visionsutsk
ottets möten
och har deltagit vid ett styrelsesamman
träde. Styr
elsen träffar
minst en gång per år bolag
ets re
visorer utan närv
aro a
v vd eller
annan person från ledningen. S
tyrelsen erhåller också sam-
manfattande re
visionsrapporter
.
Års- och hållbarhetsredo
visning 2021
47
Bolagsst
yrning
48
Års- och hållbarhetsredo
visning 2021
Bolagsst
yrning
S
tyr
else
Re
visorer:
Öhrlings Pric
ewaterhou
seCoopers AB, r
evisor
er i SEK sedan 2017
Huvudansvarig r
evisor:
Anneli Granqvis
t, auktoriserad re
visor
. F
ödd: 19
72. Revisor i SEK sedan 2017
Medpåskrivande r
evisor:
P
eter Sott, auktoriserad re
visor
. F
ödd: 1982. Revisor i SEK sedan 2020
.
Lars Linder-Ar
onson
Styr
elseor
dförande
: Ordförande SEK:s ersättning
sutskott. L
edamot SEK:s finans- och risk-
utskott och SEK:s kr
editutskott.
F
ödd:
1953.
Utbildning:
Civilekonom, Handelshögsk
olan
Stockholm.
Invald:
2011.
Tidigar
e befattningar:
V
d Enskilda Securities AB och vice vd
Skandinaviska Enskilda Bank
en AB.
Övriga uppdrag:
S
tyrelseor
dförande i Strand European
Holdings AB, Nordisk R
enting AB, Ursvik En
tré Holding AB och Urs
vik Entré AB. S
tyrelse-
ledamot i F
acility Labs AB och Morc
o F
örvaltning AB.
Anna Brandt
Styr
elseledamot
: L
edamot SEK:s kr
editutskott.
F
ödd:
1961.
Utbildning:
Civilekonom, Han
-
delshögskolan S
tockholm.
Invald:
2017
.
Tidigare befa
ttningar:
Exekutiv
direktör och s
tyrelse
-
ledamot i V
ärldsbanken,
Europeiska banken för återuppb
yggnad och utv
eckling (EBRD) och
Europeiska in
ves
teringsbanken (EIB). Ambassadör för Ag
enda 2030 vid Utrik
esdepartementet.
Sv
erige
s ambassadör i Nairobi, K
enya och i Dublin, Irland.
Nuvarande befattning:
S
veriges
ambassadör och permanenta repr
esentant vid OECD och UNESCO
, P
aris.
Reinhold Geijer
Styr
elseledamot
: Ordförande SEK:s kr
edit
utskott. L
edamot SEK:s ersättningsutskott.
F
ödd:
1953.
Utbildning:
Civilekonom, Handelshög
skolan Stockholm.
In
vald:
2017
.
Tidigar
e
befattningar:
V
d i The Ro
yal Bank of Scotland, Nor
dic Branch, Nordisk R
enting AB och
F
öreningsspar
banken (Sw
edbank). Vice vd i T
elia AB. Tidigare anställning
ar i
Ericsson Radio
Sys
tems AB, SS
AB S
venskt Stål och W
eyer
haeuser Integrated F
orest C
ompany
, US
A.
Övriga uppdrag:
Styr
elseordförande i B
TS Gr
oup AB. Styr
elseledamot i Eterna Inv
est AB
med intressebolag och
Livförsäkringsaktiebolaget Skandia ömsesidigt.
L
ennart Jacobsen
Styr
elseledamot
: L
edamot SEK:s ersättnings
utskott och SEK:s re
visionutsk
ott.
F
ödd:
1966.
Utbildning:
Civileingenjör
, Kungliga T
ekniska Högskolan i Stockholm.
In
vald:
2021.
Tidigar
e
befattningar:
Ex
ecutive Vice Pr
esident, S
verig
echef och ansvarig för R
etail Banking på
Nordea Bank AB och nor
disk VD för GE Capital Global Banking AB. F
ör närvarande arbetar
han med styrelseuppdrag, rådgivning sam
t inv
esteringar
.
Övriga uppdrag:
Styr
elseordfö
-
rande i Careium AB, Qlir
o AB och Play
ground Gr
oup AB. Styrelseledamot i S
wedbank
Robur F
onder AB och Oryx Holding AB.
Års- och hållbarhetsredo
visning 2021
49
Bolagsst
yrning
Inga ledamöter har någ
ot innehav av aktier eller andra finansiella instrumen
t i bolaget.
Eva Nilsag
ård
Styr
elseledamot
: Ordförande SEK:s r
evisionsutskott. L
edamot SEK:s kreditutskott.
F
ödd:
1964.
Utbildning:
Civilekonom samt Ex
ecutive MB
A från Handelshögskolan vid
Göteborgs univ
ersitet.
Invald:
2018.
Tidig
are befattning
ar:
CFO i Plastal Gr
oup. Dir
ektör
Strategi & A
ffärsutv
eckling i V
olvo Lastvagnar (EMEA). CFO i Vitr
olife AB. VP Finance & IT
i V
olvo P
enta samt seniora befattningar inom finans och affärsutv
eckling inom bland annat
V
olvo, AstraZ
eneca koncernen samt SKF
.
Övriga uppdrag:
Styr
elseledamot samt or
d-
förande i re
visionsutskotten i A
ddLife AB, Bufab AB, Xbrane Biopharma AB, Hansa Bio-
pharma AB, Nimbus Gr
oup AB, Nanexa AB och Irras AB. Styr
elseordförande i Spermosens
AB och Diagonal Bio AB. S
tyrelseledamot i eEducation Albert AB.
Nuvarande befa
ttning:
Grundare och v
d för Nilsagår
d consulting.
Hanna Lager
crantz
Styr
elseledamot
: L
edamot SEK:s ersättnings
utskott och SEK:s finans- och riskutskott.
F
ödd:
197
0
.
Utbildning:
Civilekonom, Handelshögsk
olan i Stockholm, M. Phil. Economics,
Cambridge Univ
ersity
, UK.
Invald:
2019
.
Tidigare befattning
ar:
Styr
elseledamot i LKAB,
SB
AB, SOS Alarm AB, S
wedish Space C
orporation (SSC), S
v
enska Skeppsh
ypotekskassan,
Sw
edfund International AB och A
O Dom Shvetsii. Innan dess befa
ttningar på SEB, UBS och
S.
G. W
arburg.
Övriga uppdrag:
Styr
elseledamot i Almi F
öretagspartner AB och R
esearch
Institutes of Sw
eden (RISE) AB.
Nuvarande befattning:
K
ansliråd, Närings
departementet.
Hans Larsson
Styr
elseledamot
: Ordförande SEK:s finans- och riskutsk
ott. L
edamot SEK:s re
visionsutsk
ott.
F
ödd:
1961.
Utbildning:
Civilekonom Uppsala Universitet, A
dvanced Management Pr
ogram
(AMP), Handels
högsskolan S
tockholm.
Invald:
2017
.
Tidigare befattning
ar:
Medlem av k
on
-
cernledningen, Head of Gr
oup Strategy & Business Dev
elopment: SEB. Vice v
d och stab
-
schef i Lindorff Group
. Styr
elseledamot i Nordax AB och Nor
dax Bank AB.
Övriga uppdrag:
Styr
elseordförande i Bank Norw
egian AS
A. Styr
elseledamot i Norwegian Finans Holding
AS
A, Nordnet AB, Nor
dnet Bank AB och Intrum AB.
Nuvarande befattning:
Grundar
e och
vd för Lindery
d A
dvisory AB och L
unda Advisory AB.
50
Års- och hållbarhetsredo
visning 2021
Bolagsst
yrning
L
edning
Magnus Montan
Vd
F
ödd:
1972
Utbildning:
BSc. i Ekonomi
från L
ondon School of
Economics
Anställd:
2021
Övriga uppdrag:
Styr
else-
ledamot i Nordea Hypotek
och Majblommans Riks-
förbund
P
er Åkerlind
Vice v
d
F
ödd:
1962
Utbildning:
Civilingenjör
,
T
eknisk fysik, Kungliga T
ek
-
niska Högskolan S
tockholm
Anställd:
1990
Övriga uppdrag:
Or
dförande
i Kredit
marknadsgruppen SFF
Karl Johan Bernerfalk
Chef Juridik och hållbarhets
-
analys
F
ödd:
1972
Utbildning:
Jur
. kand., L
unds
universitet
Anställd:
200
7
Övriga uppdrag:
–
T
eresa Hamilt
on
Burman
Kredit
chef
F
ödd:
1962
Utbildning:
Civilekonom,
Stockholms univ
ersitet
Anställd:
2015
Övriga uppdrag:
–
Andreas Ericson
Chef Internationell
Finansiering
F
ödd:
1
976
Utbildning:
Business Studies
Program, Univ
ersity of
W
estminster
,
England
Anställd:
2010
Övriga uppdrag:
Styr
else-
ledamot i Cold Lak
e AB,
Hanson Motor i Mora AB och
Grav
esen Inv
est AB
Stefan Friberg
Finanschef
F
ödd:
1968
Utbildning:
Civilekonom,
Stockholms univ
ersitet
Anställd:
2015
Övriga uppdrag:
–
Års- och hållbarhetsredo
visning 2021
51
Bolagsst
yrning
Jens Hedar
Chef Kundr
elationer
F
ödd:
1
9
74
Utbildning:
Studier
vid
Handelshögskolan
i Stockholm
Anställd:
200
7
Övriga uppdrag:
–
Susanna R
ystedt
Chef Stat
egi, affärsutveck
-
ling och kommunika
tion
F
ödd:
1964
Utbildning:
Civilekonom,
Handelshögskolan
Stockholm
Anställd:
2009
Övriga uppdrag:
Styr
else-
ledamot i AB T
rav och
Galopp
P
eter Sv
ensén
Riskchef
F
ödd:
1
9
74
Utbildning:
Civilingenjör
,
industriell ekonomi,
Linköpings univ
ersitet
Anställd:
2019
Övriga uppdrag:
–
Sirpa Ru
sanen
HR-chef
F
ödd:
1964
Utbildning:
Beteendev
etare
,
L
unds universitet
Anställd:
2005
Övriga uppdrag:
–
Madeleine Widaeus
IT-chef
F
ödd:
1
970
Utbildning:
Civilingenjör
maskin, Kunglig
a T
ekniska
Högskolan och Hög
skole-
ekonom, St
ockholms
Universitet
Anställd:
2018
Övriga uppdrag:
–
F
örändringar under 2021:
Med anledning av SEK:s org
anisationsförändring ingår nu Marknad och k
ommunikation i den ny
a funktion Strategi,
affärsutv
eckling och kommunikation. P
etra Könberg, tidig
are chef för Marknad och k
ommunikation, ingår därmed inte
längre i ledning
en.
52
Års- och hållbarhetsredo
visning 2021
Räkningar
Rapport ö
v
er total
r
esultat i k
oncernen
Skr mn
Not
2021
2020
2019
Ränteintäkter beräknade enligt effektivräntemetoden
4 264
4 960
5 703
Övriga ränteintäkter
-1 545
-852
654
Räntekostna
der
-812
-2 162
-4 640
Räntenetto
2
1 907
1 946
1 717
A
vgifts- och pro
visionsnetto
3
-29
-42
-33
Nettores
ultat av finansiella transaktioner
4
56
83
226
Övriga r
örelseintäkter
0
-
-
Summa rör
elseintäkter
1 934
1 987
1 910
P
ersonalkostnader
5
-359
-347
-333
Övriga administrationsk
ostnader
6
-231
-198
-206
A
v- och nedskrivningar av ick
e finansiella tillgångar
7
-80
-51
-57
Summa rör
elseko
stnader
-670
-596
-596
Rör
elseresulta
t före kr
editförluster
1 264
1 391
1 314
Kreditförlu
ster
, netto
9
41
-153
-10
Rör
elseresulta
t
1 305
1 238
1 304
Skattekostna
der
10
-271
-270
-277
Nettore
sultat
1
1 034
968
1 027
Övrigt totalre
sultat relat
erat till:
P
oster som kommer att omklassificeras till r
esultatet
Derivat i k
assaflödessäkringar
-
-
-8
Skatt på poster som kommer a
tt omklassificeras till res
ultatet
10
-
-
2
Netto poster som k
ommer att omklassificeras till re
sultatet
-
-
-6
P
oster som inte kommer att omklassificeras till r
esultatet
Egen kr
editrisk
-24
18
24
Omv
ärdering av förmånsbest
ämda pensionsplaner
24
1
-4
Skatt på poster som inte k
ommer att omklassificeras till res
ultatet
10
0
-5
-4
Netto poster som inte k
ommer att omklassificeras till r
esultatet
0
14
16
Övrigt totalre
sultat
0
14
10
Årets totalr
esultat
1
1 034
982
1 037
Skr
Resultat per aktie för
e och efter utspädning
2
259
243
257
1
Hela resultatet är hänförligt till moderbolag
ets aktieägar
e.
2 Antalet aktier uppgick 2021 till 3 990 000 (3 990 000).
Års- och hållbarhetsredo
visning 2021
53
Räkningar
Rapport ö
v
er finansiell ställning i k
oncernen
Skr mn
Not
31 december
2021
31 december
2020
Tillgångar
Likvida medel
11, 12
11 128
3 362
Statsskuldförbindelser
/Statsoblig
ationer
11, 12
10 872
22 266
Andra räntebärande vär
depapper än utlåning
11, 12
45 881
33 551
Utlåning dokumenterad som vär
depapper
11, 12
46 578
50 780
Utlåning till kreditinstitut
9, 11, 12
20 775
31 315
Utlåning till allmänheten
8, 9, 11, 12
180 288
171 562
Derivat
12, 14
8 419
7 563
Materiella och immateriella tillgång
ar
7
331
145
Uppskjuten skattefor
dran
10
11
15
Övriga tillgång
ar
16
7 451
12 853
F
örutbetalda kostnader och upplupna intäkter
17
1 913
1 987
Summa tillgångar
333 647
335 399
Skulder och eget kapital
Skulder till kreditinstitut
12, 18
5 230
3 486
Skulder till allmänheten
12, 18
10 000
10 000
Emitterade (icke efterställda) v
ärdepapper
12, 18
279 770
273 976
Derivat
12, 14
14 729
25 395
Övriga skulder
19
1 167
455
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkt
er
20
1 875
1 924
A
vsättningar
5, 21
68
99
Summa skulder
312 839
315 335
Aktiekapital
3 990
3 990
Reserv
er
-129
-129
Balanserad vinst
16 947
16 203
Summa eget kapital
22
20 808
20 064
Summa skulder och eget kapital
333 647
335 399
54
Års- och hållbarhetsredo
visning 2021
Räkningar
Rapport ö
v
er förändring
ar i eg
et
kapital i k
oncernen
Eget
kapital
Aktie kapital
Reserv
er
Balanserad
vinst
Skr mn
Säkrings-
reserv
Egen
kreditrisk
F
örmåns-
bestämda
pensions-
planer
2021
Ingående eg
et kapital 1 januari 2021
20 064
3 990
-
-84
-45
16 203
F
örändringar i eget kapital:
Årets nettor
esultat
1 034
1 034
Övrigt totalres
ultat relaterat till:
P
oster som kommer att omklassificeras
till res
ultatet
Derivat i k
assaflödessäkringar
-
-
Skatt på poster som kommer a
tt
omklassificeras till res
ultatet
-
-
P
oster som inte kommer att
omklassificeras till res
ultatet
Egen kr
editrisk
-24
-24
Omv
ärdering av förmåns
bestämda
pensionsplaner
24
24
Skatt på poster som inte k
ommer
att omklassificeras till re
sultatet
0
6
-6
Summa övrigt totalr
esultat
0
-
-
-18
18
-
Summa årets totalr
esultat
1 034
-
-
-18
18
1 034
Utdelning
-290
-290
Utgående eg
et kapital 2021
1,2
20 808
3 990
-
-102
-27
16 947
2020
Ingående eg
et kapital 1 januari 2020
19 082
3 990
-
-98
-45
15 235
F
örändringar i eget kapital:
Årets nettor
esultat
968
968
Övrigt totalres
ultat relaterat till:
P
oster som kommer att omklassificeras
till res
ultatet
Derivat i k
assaflödessäkringar
-
-
Skatt på poster som kommer a
tt
omklassificeras till res
ultatet
-
-
P
oster som inte kommer att
omklassificeras till res
ultatet
Egen kr
editrisk
18
18
Omv
ärdering av förmåns
bestämda
pensionsplaner
1
1
Skatt på poster som inte k
ommer
att omklassificeras till re
sultatet
-5
-4
-1
Summa övrigt totalr
esultat
14
-
-
14
0
-
Summa årets totalr
esultat
982
-
-
14
0
968
Utdelning
-
-
Utgående eg
et kapital 2020
1,2
20 064
3 990
-
-84
-45
16 203
Års- och hållbarhetsredo
visning 2021
55
Räkningar
Eget
kapital
Aktie kapital
Reserv
er
Balanserad
vinst
Skr mn
Säkrings-
reserv
Egen
kreditrisk
F
örmåns-
bestämda
pensions-
planer
2019
Ingående eg
et kapital 1 januari 2019
18 239
3 990
6
-117
-42
14 402
F
örändringar i eget kapital:
Årets nettor
esultat
1 027
1 027
Övrigt totalres
ultat relaterat till:
P
oster som kommer att omklassificeras
till res
ultatet
Derivat i k
assaflödessäkringar
-8
-8
Skatt på poster som kommer a
tt
omklassificeras till res
ultatet
2
2
P
oster som inte kommer att
omklassificeras till res
ultatet
Egen kr
editrisk
24
24
Omv
ärdering av förmåns
bestämda
pensionsplaner
-4
-4
Skatt på poster som inte k
ommer
att omklassificeras till re
sultatet
-4
-5
1
Summa övrigt totalr
esultat
10
-
-6
19
-3
-
Summa årets totalr
esultat
1 037
-
-6
19
-3
1 027
Utdelning
-194
-194
Utgående eg
et kapital 2019
1,2
19 082
3 990
-
-98
-45
15 235
1 Hela beloppet av eg
et kapital är hänförlig till moderbolagets aktieäg
are.
2 Se not 22.
56
Års- och hållbarhetsredo
visning 2021
Räkningar
Rapport ö
v
er kassa
flöden i k
oncernen
Skr mn
2021
2020
2019
L
öpande verksamhet
Rör
elseresulta
t
1
1 305
1 238
1 304
Justeringar för ej k
assaflödespåv
erkande poster i rör
elseresultat
Nedskrivningar finansiella instrument, netto
-41
153
10
A
v- och nedskrivningar av ick
e finansiella tillgångar
80
51
57
V
alutakurseffekter
-2
5
7
Orealiserade v
ärdeförändringar
-21
-69
-185
Övrigt
53
0
-5
Summa justeringar för ej k
assaflödespåv
erkande poster i rör
elseresultatet
69
140
-116
Betald inkomstskatt
-263
-311
-529
Ökning (-)/
minskning (+) av utlåning
16 900
-37 824
-2 540
Ökning (-)/
minskning (+) i räntebärande värdepapper e
xkl utlåning
1 230
4 276
-889
Nettoförändring – övrig
a tillgångar och skulder
1 334
14 493
1 996
Kassaflöde från löpande v
erksamhet
20 575
-17 988
-774
Inv
esteringsv
erksamhet
Inv
esteringar
-242
-35
-40
Kassaflöde från inv
esteringsverksamhet
-242
-35
-40
Finansieringsv
erksamhet
Ej efterställd nyupplåning
88 328
153 518
126 412
Amortering av upplåning
-97 435
-119 143
-112 190
Återk
öp och förtidslösen av upplåning
-1 851
-4 915
-18 642
Derivat, netto
-1 523
-8 651
4 049
Amortering leasingskuld
-24
-27
-39
Utdelat till aktieägar
en
-290
-
-194
Kassaflöde från finansierings
verksamhet
-12 795
20 782
-604
P
eriodens kassaflöde
7 538
2 759
-1 418
Likvida medel vid årets början
3 362
1 362
2 416
P
eriodens kassaflöde
7 538
2 759
-1 418
V
alutakurseffekter i likvida medel
228
-759
364
Likvida medel vid årets slut
2
11 128
3 362
1 362
var
av banktillgodohav
anden
427
561
651
var
av kortfristig
a placeringar
, jämställda med likvida medel
10 701
2 801
711
1
Erhållna och betalda räntor
Erhållen ränta
2 801
4 329
9 057
Betald ränta
862
2 861
4 366
2
Likvida medel avser banktillgodoha
vanden som omedelbart kan omsättas till kon
tanta medel, samt kortfristig
a depositioner
, där tiden till
förfall ej öv
erstiger tr
e månader vid anskaffningstidpunkten. Se not 11.
Års- och hållbarhetsredo
visning 2021
57
Räkningar
Moderbolag
ets r
esulta
träkning
Skr mn
Not
2021
2020
Ränteintäkter beräknade enligt effektivräntemetoden
4 264
4 960
Övriga ränteintäkter
-1 545
-852
Räntekostna
der
-812
-2 162
Räntenetto
2
1 907
1 946
A
vgifts- och pro
visionsnetto
3
-29
-42
Nettores
ultat av finansiella transaktioner
4
32
102
Övriga r
örelseintäkter
0
-
Summa rör
elseintäkter
1 910
2 006
P
ersonalkostnader
5
-360
-347
Övriga administrationsk
ostnader
6
-231
-198
A
v- och nedskrivningar av ick
e finansiella tillgångar
7
-80
-51
Summa rör
elseko
stnader
-671
-596
Rör
elseresulta
t före kr
editförluster
1 239
1 410
Kreditförlu
ster
, netto
9
28
-136
Nedskrivning av finansiella anläggnings
tillgångar
1
13
-17
Rör
elseresulta
t
1 280
1 257
Skattekostna
der
10
-266
-273
Nettore
sultat
1 014
984
1
Nedskrivning av finansiella anläggningstillgång
ar avser nedskrivning a
v utlåning dokumenterad som räntebärande vär
depapper
.
Moderbolag
ets rapport ö
v
er totalr
esultat
Skr mn
Not
2021
2020
Årets nettor
esultat (efter skatt)
1 014
984
Övrigt totalre
sultat
-
-
Årets totalr
esultat
1 014
984
58
Års- och hållbarhetsredo
visning 2021
Räkningar
Moderbolag
ets balansräkning
Skr mn
Not
31 december
2021
31 december
2020
Tillgångar
Likvida medel
11, 12
11 128
3 362
Statsskuldförbindelser
/Statsoblig
ationer
11, 12
10 872
22 266
Andra räntebärande vär
depapper än utlåning
11, 12
45 881
33 551
Utlåning dokumenterad som räntebärande vär
depapper
11, 12
46 578
50 780
Utlåning till kreditinstitut
9, 11, 12
20 775
31 315
Utlåning till allmänheten
8, 9, 11, 12
180 288
171 562
Derivat
12, 14
8 419
7 563
Aktier i koncernför
etag
15
0
0
Materiella och immateriella tillgång
ar
7
331
145
Uppskjuten skattefor
dran
10
1
-
Övriga tillgång
ar
16
7 452
12 853
F
örutbetalda kostnader och upplupna intäkter
17
1 913
1 987
Summa tillgångar
333 638
335 384
Skulder och eget kapital
Skulder till kreditinstitut
12, 18
5 230
3 486
Skulder till allmänheten
12, 18
10 000
10 000
Emitterade (icke efterställda) v
ärdepapper
12, 18
279 770
273 976
Derivat
12, 14
14 729
25 395
Övriga skulder
19
1 167
455
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkt
er
20
1 875
1 924
A
vsättningar
5, 21
21
26
Summa skulder
312 792
315 262
Bundet eget kapital
Aktiekapital
3 990
3 990
Reservfond
198
198
F
ond för utvecklingsutgifter
126
94
Fritt eget kapital
Balanserad vinst
15 518
14 856
Årets r
esultat
1 014
984
Summa eget kapital
22
20 846
20 122
Summa skulder och eget kapital
333 638
335 384
Års- och hållbarhetsredo
visning 2021
59
Räkningar
Rapport ö
v
er förändring
ar i eg
et
kapital i moderbolag
et
Eget kapital
Aktie kapital
Reserv fond
F
ond för
utvecklings-
utgifter
Balan serad
vinst
Skr mn
2021
Ingående eg
et kapital 1 januari 2021
20 122
3 990
198
94
15 840
F
örändringar i eget kapital:
Årets nettor
esultat
1 014
1 014
Summa övrigt totalr
esultat
-
-
-
-
-
Summa årets totalr
esultat
1 014
-
-
-
1 014
Överföring från fritt till bundet kapital
-
32
-32
Utdelning
-290
-290
Utgående eg
et kapital 2021
1
20 846
3 990
198
126
16 532
2020
Ingående eg
et kapital 1 januari 2020
19 138
3 990
198
47
14 903
F
örändringar i eget kapital:
Årets nettor
esultat
984
984
Summa övrigt totalr
esultat
-
-
-
-
-
Summa årets totalr
esultat
984
-
-
-
984
Överföring från fritt till bundet kapital
-
47
-47
Utdelning
-
-
Utgående eg
et kapital 2020
1
20 122
3 990
198
94
15 840
1
Se not 22.
60
Års- och hållbarhetsr
edovisning 2021
Räkningar
Rapport ö
v
er kassa
flöden i moderbolag
et
Skr mn
2021
2020
L
öpande verksamhet
Rör
elseresulta
t
1
1 280
1 257
Justeringar för ej k
assaflödespåv
erkande poster i rör
elseresultat
Nedskrivningar finansiella instrument, netto
-41
153
A
v- och nedskrivningar av ick
e finansiella tillgångar
80
51
V
alutakurseffekter
-2
5
Orealiserade v
ärdeförändringar
3
-87
Övrigt
29
-
Summa justeringar för ej k
assaflödespåv
erkande poster i rör
elseresultat
69
122
Betald inkomstskatt
-263
-311
Ökning (-)/
minskning (+) av utlåning
16 900
-37 824
Ökning (-)/
minskning (+) i räntebärande värdepapper e
xkl utlåning
1 230
4 276
Nettoförändring – övrig
a tillgångar och skulder
1 359
14 492
Kassaflöde från löpande v
erksamhet
20 575
-17 988
Inv
esteringsv
erksamhet
Inv
esteringar
-242
-35
Kassaflöde från inv
esteringsverksamhet
-242
-35
Finansieringsv
erksamhet
Ej efterställd nyupplåning
88 328
153 518
Amortering av upplåning
-97 435
-119 143
Återk
öp och förtidslösen av upplåning
-1 851
-4 915
Derivat, netto
-1 523
-8 651
Amortering leasingskuld
-24
-27
Utdelat till aktieägar
en
-290
-
Kassaflöde från finansierings
verksamhet
-12 795
20 782
P
eriodens kassaflöde
7 538
2 759
Likvida medel vid årets början
3 362
1 362
P
eriodens kassaflöde
7 538
2 759
V
alutakurseffekter i likvida medel
228
-759
Likvida medel vid årets slut
2
11 128
3 362
var
av banktillgodohav
anden
427
561
var
av kortfristig
a placeringar
, jämställda med likvida medel
10 701
2 801
1
Erhållna och betalda räntor
Erhållen ränta
2 801
4 329
Betald ränta
862
2 861
2 Likvida medel avser banktillg
odohav
anden som omedelbart kan omsättas till kontanta medel, samt k
ortfristiga depositioner
,
där tiden till förfall ej öv
erstiger tr
e månader vid anskaffningstidpunkten. Se not 11.
Års- och hållbarhetsredo
visning 2021
61
Finansiella noter
Notförteckning
Not 1. V
äsentliga redo
visningsprinciper
61
Not 2. Räntenetto
71
Not 3. A
vgifts- och provisionsnetto
71
Not 4. Nettores
ultat av finansiella transaktioner
72
Not 5. P
ersonalkostnader
72
Not 6. Övriga adminis
trationskostnader
79
Not 7
. Materiella och immateriella tillgångar
79
Not 8. L
easing
80
Not 9
. Nedskrivningar
81
Not 10
. Inkomstskatt
8
4
Not 11. Utlåning och likviditetsplaceringar
85
Not 12. Klassificering av finansiella tillg
ångar och skulder
86
Not 13. Finansiella tillgångar och skulder till v
erkligt vär
de
87
Not 14. Derivat och säkringsr
edovisning
91
Not 15. Aktier
9
4
Not 16. Övriga tillg
ångar
9
4
Not 17
. F
örutbetalda kostnader och upplupna intäkt
er
9
4
Not 18. Ej efterställd upplåning
9
4
Not 19
. Övriga skulder
95
Not 20
. Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter
95
Not 21. A
vsättningar
96
Not 22. Eget kapital
96
Not 23. Ställda säkerheter och e
ven
tualförpliktelser
97
Not 24. CIRR-systemet
9
7
Not 25. Kapitalsituation
98
Not 26. Riskupplysningar
102
Not 27
. T
ransaktioner med närstående
118
Not 28. Händelser efter rapportperioden
119
Not 1. V
äsentliga r
edovisningsprinciper
Om inget annat ang
es har de redo
visningsprinciper som pr
esenteras
nedan använ
ts i samtliga r
edovisningsperioder som år
sredo
visningen
avser
.
Innehållsförteckning:
(a)
Rapport
erande enhet
(b)
Grunder för presentation
(c)
F
örändrade redovisningsprinciper och pr
esentation
(d)
Principer för konsolidering
(e) Segmentrapportering
(f)
Redovisning av r
örelsein
täkter
(g)
T
ransaktioner i utländsk valuta
(h)
Finansiella instrument
(i)
Materiella tillgång
ar
(j)
Immateriella tillgång
ar
(k)
F
örmåner till anställda
(l)
Eget kapital
(m) Skatter
(n)
Resultat per aktie
(o)
Rapport öv
er kassaflöden
(p)
Kritiska redo
visningsprinciper
, bedömningar och uppskattningar
(q) Moderbolaget
(r)
Nya standarder och ändringar i s
tandarder och tolknings
ut
tal
an-
den som ännu inte tillämpas och bedöms kunna påv
erka SEK
(a) Rapporterande enhet
AB Sv
ensk Exportkr
edit (SEK eller moderbolaget) har sitt sä
te i
Sv
erige
, med adress Flemingg
atan 20
, Box 19
4, SE-112 26 Stockholm.
K
oncernen omfattar
, per 31 december 2021, SEK och dess helägda
vilande dotterbolag SEKETT AB. Tillsammans benämns dessa som
koncernen eller gruppen.
(b) Grunder för pre
sentation
(i) F
öreskrifter
K
oncernredo
visningen har upprättats i enlighet med IFRS, publicera
de
av International A
ccounting Standard Boar
d (IASB). De IFRS-standar
-
der som SEK tillämpar är samtliga g
odkända av Eur
opeiska Unionen
(EU). Vidare har kra
ven på ytterlig
are informationsgivning, k
onsistent
med IFRS, tillämpats enligt Lag om årsredo
visning i kreditins
titut och
värdepapper
sbolag (1995:1559) (ÅRKL), rek
ommendation RFR 1 K
om
-
pletterande redo
visningsregler för k
oncerner (RFR), utgiven a
v Rådet
för finansiell rapportering samt Finansinspektionens före
skrifter (FFFS
2008:25), vilka samtliga har blivit uppfyllda vid framtag
andet av års
-
redo
visningen i vilk
en dessa noter ingår som en del. SEK följer också
statens principer för extern rapportering i enlighet med sta
tens ägar
-
policy och principer för bolag med statligt ägande
. Moderbolagets
redo
visningsprinciper öv
erensstämmer med dem som tillämpas i k
on
-
cernen, med undantag för vad som ang
es i Not 1, avsnitt (q) nedan.
Moderbolagets r
esultat och tillgång
ar utgör huvudsaklig
en koncer
-
nens res
ultat och tillgånga
r
. Den lämnade informationen i noterna
avser
, om inget annat anges eller framg
år av sammanhang
et, både
koncernen och moderbolag
et. SEK är en så kallad F
oreign Private
Issuer såsom det definieras i reg
elverk i U
S
A. I koncerns r
esultat och
relatera
de noterna lämnas två jämför
elseår då det är ett krav för rap
-
portering i US
A.
Vissa tilläggsupplysningar som tillämplig
a reg
elverk och lag
ar kräver
finns angivna i noter till redo
visningen eller med r
eferens till Risk- och
kapitalhantering, sid 3
4-39
. Sådan information ska g
enom hänvisning
-
arna anses ingå häri. Upplysning
ar för hållbarhet och mångfaldspolicy
finns angivna i finansiella noter till redo
visningen, i hållbarhetsnoter
och på sid 26 samt 41-47
.
Den 21 februari 2022 g
odkände SEK:s styrelse k
oncernens räken
-
skaper och moderbolagets årsr
edovisning. K
oncernens rapport över
totalres
ultat och rapport öv
er finansiell ställning och moderbolagets
resulta
träkning och balansräkning ska bli föremål för beslut om fast
-
ställande av SEK:s aktieäg
are på årsstämman som ska hållas den 24
mars 2022.
(ii) Grunder för redo
visningen
K
oncernens redo
visning har upprättats på basis av upplupet ansk
aff
-
ningsv
ärde med följande undantag:
•
alla derivat vär
deras till verkligt vär
de
•
finansiella instrument – vär
derade till verkligt vär
de via re
sultatet –
värderas till v
erkligt vär
de
•
vid tillämpning av säkringsr
edovisning a
v verkligt vär
de, ju
steras det
upplupna anskaffningsv
ärdet på den underliggande säkrade po
sten
i redo
visningen för att r
eflektera förändringen a
v verkligt vär
de med
avseende på den risk som säkrats.
(iii) Funktionell v
aluta och rapporteringsvaluta
SEK har fastställt att den sv
enska kronan (Skr) är bolag
ets funktionella
valuta och rapporterings
valuta i moderbolaget under IFRS. A
vgörande
faktorer är att SEK:s eg
et kapital är fastställt i sv
enska kronor och att en
stor andel av SEK:s k
ostnader
, särskilt personalkostnader
, övriga kost
-
nader och skatter
, redovisas i sv
enska kronor
. SEK hanterar sin risk i
utländsk valuta genom a
tt säkra exponeringen mellan s
venska kr
onor
och andra valutor
.
(iv) F
ortlevnadsprincipen
SEK:s styrelse och ledning har gjort en v
ärdering av SEK:s förmåg
a
att fortsätta som en igångvarande v
erksamhet och är tillfredss
tällda
med att SEK har de res
urser som krävs för att fortsätta sin v
erksamhet
under öv
erblickbar framtid. Styr
elsen och ledningen är inte medv
etna
om någon väsen
tlig osäkerhet som skulle kunna utgöra ett v
äsentligt
hinder för SEK:s förmåga att fortsätta som en ig
ångvarande verksam
-
het. Den finansiella rapporteringen fortsätter därför att v
ara upprättad
under antagandet om en igångv
arande verksamhet.
Finansiella noter
62
Års- och hållbarhetsr
edovisning 2021
Finansiella noter
fortsättning, not 1
(c) F
örändrade redo
visningsprinciper och pr
esentation
Redo
visningsprinciperna, beräkningsgrunderna och presen
tationen är
i allt väsentligt oförändrade jämfört med årsr
edovisning
en 2020
, med
undantag för de förändringar som beskrivs nedan. Utö
ver nedanstå
-
ende förändringar har vissa jämför
elsetal för tidigare perioder omräk
-
nats i presenta
tionssyfte. SEK analyserar och bedömer tillämpning och
påv
erkan av förändring
ar i de redovisning
sreg
elverk som tillämpas
inom koncernen. De förändring
ar som inte omnämns är antingen int
e
tillämpliga för SEK eller har bedöm
ts inte ha någon bety
dande inv
er
-
kan på SEK:s finansiella rapportering.
(i) IASB:s Reform för ny
a refer
ensräntor - fas 2
IASB:s ändringar a
v IFRS 9
, IAS 39
, IFRS 7
, IFRS 4 och IFRS 16 i ”Reform
för nya r
eferensränt
or – fas 2” trädde i kraft den 1 januari 2021. F
as 2
i reformen a
v refer
ensräntorna, har tre h
uvudområden: säkringsredo
-
visning, modifieringar och upplysningar
. Ändringarna förtydlig
ar att
säkringsredo
visningen in
te behöv
er upphöra bara för att de säkrade
posterna och säkringsinstrumenten modifieras till följd a
v IBOR-refor
-
men. Säkringsförhållanden och tillhörande dokumentation måste änd
-
ras för att spegla de modifieringar som gjorts för den säkrade posten,
säkringsinstrumentet och den säkrade risk
en. Eventuella vär
dejuste
-
ringar som dessa ändring
ar medför redo
visas som säkringsineffektivi
-
tet. SEK har under 2021 applicerat lättnadsr
egeln under IFRS9 av
se
-
ende att ändra definitionen av säkrad risk i befintlig
a säkringsrelationer
för säkringar med GBP LIBOR r
espektive JP
Y LIBOR definierad som
ursprunglig säkrad risk. Vidare förty
dligas att modifiering
ar som krävs
som en direkt följd a
v IBOR-reformen och som g
örs på ett ekonomiskt
likvärdigt sä
tt inte ska redo
visas som modifieringar för instrument som
värderas till upplupet ansk
affningsvär
de. F
ör sådana modifieringar
justeras den effektiva rän
tan i linje med de modifierade kassaflödena.
SEK har under rapporteringsperioden anv
änt lättnadsreg
eln för modi
-
fieringar för ett fåtal kon
trakt. SEK:s exponering som påv
erkas direkt
av r
eferensränter
eformen är främst dess utlåningskon
trakt till rörliga
räntor
, dess utlånings- och upplåningsk
ontrakt till fasta räntor som är
säkrade till rörlig
a räntor samt valutas
wappar till rörlig ränta. Expone
-
ringarna mot r
örlig ränta är huvudsakligen mot U
SD LIBOR, S
TIBOR
och EURIBOR. Efter 2021-12-31 upphör GBP LIBOR, CHF LIBOR och
JPY LIBOR. SEK har hant
erat konv
ertering av ut
estående expone
-
ringar med dessa r
eferensräntor
. F
ör USD LIBOR förvän
tas de vanli
-
gaste löptiderna upphöra efter 2023-06-30
. SEK har utlåningskontrakt
respektiv
e derivatkon
trakt med förfallodag efter 2023-06-30 i USD
LIBOR med nominellt belopp USD
1 8
7
0 miljoner respektiv
e USD 19
28
4 miljoner
. Ändringarna väntas r
esultera i att SEK:s säkringsförhål
-
landen kan kvarstå som tidig
are och att inga v
äsentliga modifierings
-
vinster eller modifieringsförlust
er redovisas. Ändring
arna förväntas
därför inte få någon bety
dande inv
erkan på SEK:s redo
visning, kapital
-
täckning eller stora exponering
ar
.
(ii) Kapitalför
ordning
en
F
ör att ytterligare förbättra kr
editinstitutens motståndskraft inom EU
antogs ett r
eformpaket i juni 2019: Eur
oparådets och parlamentets
föror
dning (EU) 2019
/8
76 (CRRII) och dir
ektiv (EU) 2019
/8
78 (CRD
V).
P
er 28 juni 2021 trädde Kapitalföror
dningen (CRRII) i kraft. Det innebär
att ny
a krav såsom en bindande bruttosoliditetsgrad och en bindande
stabil nettofinansieringskv
ot (NSFR) inkluderats i noten gällande kapi
-
talsituation, not 25. Informationen offentligg
örs enligt tillsynsför
eskrift
FFFS 2014:12 och FFFS 2008:25.
(d) Principer för konsolidering
K
oncernredo
visningen om
fattar moderbolaget och dotter
bolag, det
vill säga bolag ö
ver vilka moderbolag
et har bestämmande inflytande
och påv
erkas av bolag
ets re
sultat. K
oncernr
edovisning
en har upp
-
rättats enligt förvärvsmetoden. Dotterbolag ing
år i koncernr
edo
-
visningen från förvärv
stidpunkten, när ett bestämmande inflytande
föreligg
er
, fram till den tidpunkt när moderbolagets bestämmande
inflytande upphör
. Redovisning
sprinciperna i dotterbolag är i öv
er
-
ensstämmelse med principer för redo
visning inom koncernen. K
on
-
cerninterna transaktioner
, fordringar och skulder samt or
ealise
rade
vinster och förluster som uppk
ommit i koncerninterna trans
aktioner är
eliminerade vid upprättande av k
oncernredo
visningen. Den lämnade
informationen i noterna avser
, om inget annat ange
s eller framgår av
sammanhanget, både k
oncernen och moderbolaget. K
onsolideringen
av SEK enligt tills
ynsreg
elverken a
vviker från den som g
örs i koncern
-
redo
visningen då någ
on konsolidering enligt tills
ynsregelv
erken int
e
sker eftersom SEKETT AB inte är ett finansiellt bolag. Ing
a aktuella
eller förutsedda väsentliga hinder har iden
tifierats för snabb öv
erfö
-
ring av medel ur kapitalbasen eller återbetalning a
v skulder mellan
moderbolag och dotterbolag.
(e) Segmentrapportering
Segmenten identifieras utifrån den i
nterna rapportering
en till vd som
är identifierad som den högs
te verkställande be
slutsfattaren. SEK har
ett segment, utlåning, vilket baseras dels på vårt uppdrag från äg
aren
som är att på kommersiella och hållbara grunder säk
erställa tillgång till
finansiella lösningar för s
vensk e
xportnäring, dels på hur styrning och
res
ultatuppföljning av verksamheten sk
er
. Någon segmentrapporte
-
ring upprättas därför inte. Upplysning
ar om geografisk för
delning och
intäkt per produktgrupp återfinns i not 2.
(f) Redo
visning av r
örelseintäkter
(i) Räntenetto
Ränteintäkter och ränt
ekostnader hänförl
iga till finansiella tillgång
ar
och skulder
, oavsett kateg
oritillhörighet, redo
visas i räntenettot.
Ränte
intäkter och räntek
ostnader bruttoredo
visas med undantag för
ränte
intäkter och räntek
ostnader från derivat som nettor
edovisas.
Räntor för alla derivat som säkrar upplåning r
edovisas som räntek
ost
-
nader
, och räntor för alla derivat som säkrar tillgång
ar redo
visas som
ränteintäkter
, oavsett om kontraktens räntor nett
o utgör ränteintäkt
eller räntekostnad. Detta illu
strerar upplåning
ens verklig
a räntekost
-
nad efter beaktande a
v ekonomiska säkring
ar
. Negativa räntor på till
-
gångar r
edovisas som ränt
ekostnader och negativ
a räntor på skulder
redo
visas som ränteintäkter
. Ränteintäkter beräknade enligt effek
-
tivräntemetoden vilka pr
esenteras i SEK:s rapport öv
er totalre
sultat
innefattar enbart ränteintäkter på finansiella tillg
ångar vär
derade till
upplupet anskaffningsv
ärde och räntor för de deriv
at som säkringsre
-
dovisas för dessa tillg
ångar
. Detta då effektivräntemetoden framförallt
är en värdering
steknik för att beräkna upplupet anskaffningsv
ärde och
allokera ränta ö
ver tid. Dessa räntein
täkter och motsvarande ränt
e-
kostnader beräknas och r
edovisas med tillämpning a
v effektiv
ränte-
metoden. Effektivräntan innefattar av
gifter som anses vara en integr
e
-
rad del av effektivräntan för ett finansiellt instrumen
t (vanligen a
vgifter
erhållna som kompensation för risk). Effektivräntan mots
varar den
ränta som anv
änds för att diskontera a
vtalsenliga framtida kassaflöden
till redo
visat vär
de på den finansiella tillgången eller skulden. P
osten
övrig
a ränteintäkter innefattar rän
teintäkter på finansiella tillgå
ngar
värd
erade till verkligt v
ärde och ersättning
en för CIRR-syst
emet. Utö
-
ver ränt
eintäkter och ränteko
stnader ingår a
vgift för reso
lutionsavgift
i räntenettot, där den redo
visas som räntekostnad. SEK administr
erar
,
enligt uppdrag i den av staten utfär
dade ägaran
visningen för bolag
et,
kreditgivning
en i sv
enska statens system för statss
tödda export
krediter
(CIRR-systemet). Alla intäkt
er och kostnader r
elaterade till CIRR-sys
-
temet redo
visas i SEK:s res
ultaträkning. SEK erhåller kompensation
från sv
enska staten i form av en administrativ a
vgift som beräknas på
utestående kapitalbelopp, vilk
en redo
visas som en del av ränteintäkter
i SEK:s rapport öv
er totalresulta
t då det är en ränteliknande pro
vision.
(ii) A
vgifts- och pro
visionsnetto
Pro
visionsintäkter och pro
visionskostnader r
edovisas i SEK:s
rapport
öv
er totalresulta
t netto som avgifts- och pr
ovisionsnetto
. I not brutto-
redo
visas avgif
ts- och pro
visionsnetto med pro
visionsintäkter och
pro
visionskostnader
. Intäkter som klassificeras som pro
visionsintäkter
består till största delen a
v intäkter från kundavtal enligt IFRS 15. Hur
pro
visionsintäkterna redo
visas beror på i vilk
et syfte pr
ovisionen tas
ut. Pro
visioner intäktsredo
visas antingen när tjänsten har slutförts eller
i takt med att tjänsterna tillhandahålls. Utlåningsa
vgifter som inte ingår
i den effektiva räntan för ett finansiellt instrument r
edovisas vid en viss
Års- och hållbarhetsredo
visning 2021
63
Finansiella noter
tidpunkt då åtaganden har uppfyllts, d
v
s när transaktionen har utförts.
Pro
visionskostnader är transaktionsbaserade och r
edovisas i den
period då tjänsterna erhålls. Ränteliknande garan
tiprovisioner sam
t
avgifter som utg
ör integr
erade delar av finansiella instrument och där
-
för räknas in i effektivränta redo
visas inte som pro
visioner utan ingår i
räntenettot.
(iii) Nettores
ultat av finansiella transaktioner
Nettores
ultat av finansiella transaktioner inkluderar realisera
de vinster
och förluster på alla finansiella instrument och or
ealiserade vinster och
förluster på alla finansiella instrument v
ärderade till v
erkligt värde med
undantag för sådana finansiella instrument där förändring
en i verkligt
värde r
edovisas i ö
vrigt totalres
ultat. Vinster och förluster inkluderar
vinster och förluster på grund a
v valutakursförändringar
, ränteänd
-
ringar
, förändringar av basisspread och förändring
ar i kreditvär
dighet
hos motparten i det finansiella kontraktet. P
osten inkluderar också
ineffektivitet i säkringssamband, d
v
s värdeförändring
ar avseende säk
-
rad risk och säkringsinstrument i v
erkligt vär
de
säkringar
. Realiserade
vinster och förluster på finansiella instrument som v
ärderats till upplu
-
pet anskaffningsv
ärde
, till exempel erhållen ränt
eskillnadsersättning
och realiserade vins
ter
/förlu
ster på återköp a
v egen skuld r
edovisas
direkt under nettor
esultat a
v finansiella transaktioner i samband med
att de uppstår
.
(g) T
ransaktioner i utländsk valuta
Monetära tillgångar och skulder i utländsk v
aluta har omräknats till den
funktionella valutan (sv
enska kronor) med balansdag
ens kurser
. Intäk
-
ter och kostnader
, uppkomna i utländsk valuta, omräknas till sv
enska
kronor med de kurser som g
äller per de dagar då de uppkommer
. F
ör
-
ändringar i valutakurserna mellan r
espektive för
ekommande v
aluta
och sv
enska kronor under perioden, från det att intäkterna r
espektiv
e
kostnaderna up
pkommer fram till dess att de betalas, r
edo
visas som
valuta
kursförändringar
. F
ör finansiella tillgångar och skulder v
ärderade
till verkligt v
ärde r
edovisas v
alutakursförändringar på det nominella
beloppet som en valutakursförändring medan valuta
kursförändringen
på den förändring i verkligt vär
de som uppstår på grund av andra k
om
-
ponenter inte särskiljs. V
alutakursförändringar ingår som en kompo
-
nent i nettores
ultat av finansiella transaktioner
.
(h) Finansiella instrument
(i) Redo
visning i, och borttagande från,
rapport öv
er finansiell ställning
Vid redo
visning av finansiella instrument tillämpas affär
sdagsredo
vis-
ning vid redo
visning och bortbokning av k
öpta värdepapper
, emitte
-
rade vär
depapper och derivatinstrument. Övriga finansiella ins
tru
-
ment redo
visas i rapport öv
er finansiell ställning och borttages från
densamma på respektiv
e likviddag. Skillnaden mellan det redo
visade
värdet för en finansiell skuld eller tillg
ång (eller del av en finansiell
skuld eller tillgång) som utsläckts eller ö
verförts till en annan part och
den ersättning som lämnats redo
visas i rapport öv
er totalres
ultat under
posten nettor
esultat av finansiella transaktioner
. En finansiell tillgång
eller skuld redo
visas i rapporten öv
er finansiell ställning endast när SEK
blir part i instrumentets a
vtalsmässiga villk
or
. En finansiell tillgång tas
bort från rapporten öv
er finansiell ställning när de avtalsenlig
a rättig
-
heterna till kassaflöden från den finansiella tillgång
en upphör
, eller när
den finansiella tillgång
en överför
s och överföring
en kvalificerar för en
bortbokning. En finansiell skuld (eller del av en finansiell skuld) tas bort
från rapporten öv
er finansiell ställning endast när den utsläcks – ex
em
-
pelvis när den förpliktelse som är angiven i a
vtalet fullgörs, annulleras
eller upphör
. Vid omförhandlade finansiella tillgångar såsom utlåning
tas den finansiella tillgång
en bort från rapport över finansiell s
tällning
när lånets villkor i bety
dande utsträckning är olika. Villkor
en är att anse
som i betydande utsträckning olika om n
uvärdet a
v kassaflöden av de
nya vill
koren, inklu
sive nettot a
v erlagda arv
oden och erhållna arv
o
-
den och det diskontera
de värdet enligt den ursp
rungliga effektivrän
-
tan, skiljer sig med minst 10 pr
ocent från det diskon
terade nuvär
det
av återstående k
assaflöden för det ursprungliga skuldinstrumentet. Ett
byte a
v valuta eller motpart anses som ett i betydande uts
träckning
olika villkor
. Om det omförhandlade lånet innebär villkor som i allt
väsentligt är olika r
edovisas det som ett n
ytt lån.
(ii) V
ärdering vid första r
edovisning
en
När finansiella instrument redo
visas första gång
en värderas de till v
erk
-
ligt värde sam
t, när det gäller en finansiell tillgång eller finansiell skuld
som inte redo
visas i kateg
orin finansiella tillgångar eller finansiella skul
-
der värdera
de till verkligt vär
de via resultat
et, även e
ven
tuella transak
-
tionskostnader
som är direkt hänförlig
a till förvärv
et eller emissionen
av den finansiella tillgång
en eller skulden.
(iii) K
vittning av finansiella tillg
ångar och skulder
Finansiella tillgångar och skulder kvittas i rapport ö
ver finansiell ställ
-
ning när koncernen har en leg
al rätt att kvitta beloppen vid betalning
och avser att anting
en kvitta beloppen vid betalning eller att realisera
tillgång
en och slutbetala skulden samtidigt. Derivattillgång
ar och deri
-
vatskulder g
entemot centrala motparter för clearing kvittas i rapport
öv
er finansiell ställning men erhållna eller betalda säkerheter r
edo
-
visas separat som betalda eller erhållna kontantsäk
erheter
. Se not 14
för ytterligar
e upplysningar om kvittning a
v finansiella tillgångar och
skulder
.
(iv) Klassificering av finansiella tillg
ångar och skulder
SEK klassificerar finansiella tillgång
ar och skulder i två kategorier som
utgör grunden för vär
dering: Upplupet anskaffnings
värde (AMC) och
verkligt vär
de via res
ultatet (FVPL).
Finansiella tillgångar till upplupet anska
ffningsvär
de (AMC). Balans
-
posterna likvida medel, utlåning till kreditins
titut, utlåning till allmän
-
heten samt utlåning dokumenterad som räntebärande v
ärdepapper
redo
visas till upplupet anskaffningsv
ärde i och med att följande krite
-
rier uppfylls för samtliga tillgång
ar:
•
Den finansiella tillgång
en ingår i en portfölj vars affärsmodell är att
inkassera avtalsenlig
a kassaflöden
•
De avtalsmässiga villk
oren för den finansiella tillg
ången innebär att
de erhållna kassaflödena enbart är ersättning för nominellt belopp
och ränta (SPPI) på utestående nominellt belopp.
Affärsmodell baseras på vilk
et öv
ergripande syfte SEK har med port
-
följen samt hur bolaget han
terar
, följer upp och utvärderar de finan
-
siella tillgångarna i portföljen utifrån både ett a
ffärs- och risk
mässigt
perspektiv
.
Affärsmodell fasts
tälls på en nivå (homogen portfölj) som r
eflekte
-
rar hur tillgångarna han
teras i relation till s
yfte/
affärsmål.
F
öljande parametrar har utvärderats i r
elation till likviditetsport-
följen:
•
Intern målsättning och styrning med likviditetsportföljen, samt
dokumentation därav
•
Hantering och affärsmässig uppföljning
•
Riskhantering, uppföljning och rapportering
•
Frekv
ens, syfte och v
olym avseende observ
erade försäljningar
•
Ersättningsmodeller
, och huruvida dessa påverkas a
v
värdering
s metod.
IFRS 9 kräv
er att SEK klassificerar finansiella tillgång
ar på grundval av
de kontraktuella kassaflödenas egensk
aper i det fall den finansiella till
-
gång
en hålls inom en affärsmodell vars syfte är a
tt hålla tillgångar för
att erhålla kontraktuella kassaflöden.
Bedömningen a
v egenskaperna i k
ontraktuella kassaflöden syftar till
att identifiera om de k
ontraktuella kassaflödena avser ”
enbart betal
-
ningar av k
apitalbelopp och ränta på utestående kapitalbelopp
”
, ett
’SPPI-test’
. Kontraktuella kassaflöden som endast a
vser betalningar av
kapitalbelopp och ränta är förenlig
a med ett grundläggande lånear
-
rangemang, vilk
et är en förutsättning för att kunna värdera instrumen
-
tet till upplupet anskaffnings
värde
. SEK har tagit fram ett verktyg för
genomförande och dokumenta
tion för utvärdering och bedömning
av finansiella tillgång
ar i utlåningsportföljerna, där rele
vanta faktor
er
beaktas såsom ränteförfall i relation till rän
tesättningsperiod, räntetak/
räntegolv
, indexlänkad kupong/
ränta, trigger för betalning, valuta-
mismatch, statlig ränta och förtida återbetalning.
fortsättning, not 1
64
Års- och hållbarhetsredo
visning 2021
Finansiella noter
Finansiella tillgång
ar vär
derade till v
erkligt vär
de via res
ultatet
(FVPL).
Derivat v
ärderas till F
VPL. Räntebärande värdepapper som
ingår i SEK:s likviditetsplacering
ar
, det vill säga balansposterna stats
-
skuldförbindelser
/
statsobligationer och andra räntebärande vär
de-
papper än utlåning, redo
visas till verkligt vär
de (FVPL) då dessa ing
år
i en portfölj vars affärsmodell innebär a
tt den utvärderas till v
erkligt
vär
de. Finansiella tillgång
ar värderade till
verkligt vär
de (FVPL) r
edo
-
visas i rapport öv
er finansiell ställning till v
erkligt vär
de. F
örändringar i
verkligt vär
de redo
visas i res
ultatet under raden nettores
ultat av finan
-
siella transaktioner
.
Finansiella skulder vär
derade till v
erkligt vär
de via res
ultatet (FVPL)
.
Det finns två huvudkateg
orier i kateg
orin finansiella skulder värde
-
rade till verkligt
värde via r
esultatet: Finansiella
skulder som redan
från början klassificerats till att redo
visas till verkligt v
ärde via r
esulta
-
tet (VV
O), och finansiella skulder som är obligatoriska att v
ärdera till
verkligt vär
de. När a
v SEK emitterade vär
de
papper innehåller inbäd
-
dade derivat klassificeras h
ela instrumentet oåterkalleligt som VV
O.
Derivaten vär
deras till FVPL. Finansiella skulder v
ärderade till v
erkligt
värde (F
VPL) redo
visas i rapport öv
er finansiell ställning till verkligt
värde
. F
örändringar i verkligt vär
de redo
visas i re
sultatet under raden
nettores
ultat av finansiella transaktioner med undantag för vinster och
förluster som uppstår på grund a
v förändring av SEK:s eg
en kreditrisk
på skulder klassificerade enligt VV
O
. Sådana förändringar r
edovisas i
reserv för förändring i eg
en kreditrisk i ö
vrigt totalresulta
t och omklas
-
sificeras inte till r
esultatet.
Finansiella skulder till upplupet anskaffnings
vär
de (AMC)
. Övriga av
SEK emitterade vär
depapper som inte är klassificerade som finansiella
skulder värdera
de till verkligt vär
de via res
ultatet värderas till upplu
-
pet anskaffningsv
ärde i enlighet med effektivränte
metoden. När ett
eller flera derivat säkrar valuta-, ränt
e-, och/
eller annan risk tillämpas
verkligt vär
de-säkring.
(v) Presenta
tion av vissa finansiella instrument
i rapport öv
er finansiell ställning
Presentationen a
v finansiella instrument i rapport ö
ver finansiell
ställning skiljer sig i vissa avseenden från kat
egoriseringen a
v finan
-
siella instrument som utgör grunden för v
ärdering
en. Utlåning doku
-
menterad som vär
depapper omfattar lån bevilja
de till kunder som är
avtalsmässigt dokumenterade i form a
v räntebärande vär
depapper
, i
motsats till bilaterala låneavtal, vilka pr
esenteras i rapport ö
ver finan-
siell ställning antingen som utlåning till kr
editinstitut eller utlåning till
allmänheten. Alla övrig
a finansiella tillgångar
, som inte är presenterade
i rapport öv
er finansiell ställning som utlåning dokumenterad som vär
-
depapper
, presentera
s antingen som likvida medel, s
tatsskuldförbin
-
delser
/
statsobligationer
, andra räntebärande värdepapper än utlåning
eller derivat.
(vi) Redo
visning av vissa finansiella instrument
Derivatinstrument.
I SEK:s normala affärs
verksamhet an
vänds olika
slag av derivatins
trument i syfte att säkra eller eliminera SEK:s ränte-
och valutakursrisker eller andra risk
er
. Derivaten är klassificerade som
finansiella tillgångar eller skulder v
ärderade till v
erkligt värde via r
esul
-
tatet. I de fall där SEK klassificerar finansiella skulder till verkligt v
ärde
via resulta
tet enligt VV
O är syftet att undvika den obalans som annars
uppkommer och som ber
or på det faktum att förändring i vär
det av
derivatet, r
edovisat till v
erkligt värde
, inte skulle matcha förändring
en
i värdet a
v den underliggande skulden som vär
deras till upplupet
anskaffningsv
ärde.
Garantier
.
SEK är innehavare a
v finansiella garantier i samband med
sin långivning. Sådana kr
editgarantier r
edovisas normalt i en
lighet
med SEK:s etablerade r
edovisningsr
egler som garan
tier och redo
visas
därför inte i balansräkningen förutom a
vseende den förutbetalda kost
-
naden relatera
t till garantiav
giften som erlagts i förskott för framtida
perioder
. När SEK klassificerar ett riskavtäckande instrument som en
finansiell garanti äg
er alltid SEK den specifika tillgång som den finan
-
siella garantin riska
vtäcker och den potentiella ersättning
en som SEK
kan erhålla från motparten under garantin r
epresenterar endas
t inträf
-
fad förlust för SEK r
elaterad till innehav
et. Premier för köpta finansiella
garantier periodiseras och r
edovisas i räntenettot. Kr
editderivat r
edo
-
visas till verkligt vär
de öv
er res
ultatet.
Inbäddade derivat.
I sin or
dinarie verksamhet emitterar SEK finansiella
skulder som ofta innehåller inbäddade derivat. När finansiella skulder
innehåller inbäddade derivat där de ek
onomiska egenskaperna och
riskerna i instrumentets unika k
omponenter inte är besläktade klassi
-
ficeras hela instrumentet oåterkalleligt som finansiella skulder v
ärde
-
rade till verkligt v
ärde via re
sultatet (VV
O), och därmed avskiljs int
e
det inbäddade derivatet.
L
easingtillgång
ar (SEK som leasegivar
e).
I sin ordinarie affärs
verksam
-
het förvärvar SEK leasingtillg
ångar som är klassificerade som finan
-
siella leasingtillgångar (i motsats till opera
tionella leasingtillgångar).
När en sådan klassificering gör
s beaktas leasingavtalets alla aspekter
,
inklusive g
arantier från tredje part. L
easingbetalningen som erhålls från
leasetagar
en delas i redovisning
en upp i två k
omponenter
, en kompo
-
nent som redo
visas som en amortering av SEK:s for
dran och en kom-
ponent som redo
visas som en ränteintäkt.
L
easingskulder (SEK som leasetag
are)
. Alla leasingk
ontrakt med
undantag för kortfristig
a och mindre leasingkon
trakt redovisas som en
tillgång med nyttjanderä
tt som är föremål för av
skrivning och som en
skuld som ränteberäknas. L
easingbetalningarna r
edovisas som amorte
-
ring. L
easing
skulden redovisas under ö
vriga skulder
. Leasing
perioden
uppgår till den icke uppsägning
sbara leasingperioden tillsammans
med ev
entuella förlängnings- och uppsägningsmöjligheter där SEK
är rimligt säker på att utn
yttja dessa. Ombedömningar a
vseende för
-
längnings- och termineringsoptioner g
örs endast om det sker en sig
-
nifikant händelse eller omständighet, vilken ligg
er inom SEK:s kontr
oll
och påv
erkar bedömningen a
v huruvida det är rimligt säkert att optio
-
nen kommer att utn
yttjas. Vidare just
eras leasingperioden om den
icke-uppsägningsbara perioden förändras, till e
xempel vid nyttjande
av en option som tidig
are inte inkluderats i leasingperioden. L
easing-
skulden utgörs a
v nuvär
det av de framtida leasinga
vgifterna, där
diskonterings
räntan utgörs a
v SEK:s marginella låneränta. SEK har valt
som redo
visnings
princip att utnyttja lättnadsreglerna för k
orta avtal
samt leasinga
vtal för tillgångar a
v lägre vär
de, till e
xempel kontors-
maskiner
, och redovisar de
ssa som leasingkostnad under administra
-
tiva kostna
der
. SEK redovisar hela a
vtalet som en leasing, oavsett om
avtalet innehåller k
omponenter som är icke-leasing såsom till e
xempel
serviceavtal. K
ostnader för fastighetsskatt och ej av
dragsgill moms
ingår inte i beräkning
en av leasingskulden.
A
vtalade ännu inte utbetalda lån samt bindande offerter
.
Informa
-
tion om avtalade ännu in
te utbetalda lån och bindande offerter
, som
lämnas som tilläggsupplysning under rubrik
en Åtaganden i not 23,
redo
visas som icke diskonterade framtida kassaflöden a
vseende låne-
ut
betalning
ar relaterade till lån som är acc
epterade men inte utbetalda
på rapport
dagen samt bindande offerter
.
Återk
öpta skuldförbindelser
.
SEK återköper från tid till annan sina
egna skuldförbindelser
. Realiserade vinst
er eller förluster vid återk
öp
redo
visas i rapport öv
er totalresulta
t som en komponent av nettor
e
-
sultat av finansiella transaktioner
.
Tillgång
ar och skulder relater
ade till CIRR-systemet.
Alla tillg
ångar
och skulder relaterade till CIRR-s
ystemet inkluderas i SEK:s tillgång
ar
respektiv
e skulder i koncernens rapport ö
ver finansiell ställning och
moderbolagets balansräkning då SEK bär kr
editrisken för utlåning
en
och är avtalspart a
vseende utlåning och upplåning. Or
ealiserade
omvär
deringseffekter på derivat tillhörande CIRR-s
ystemet netto-
redo
visas under övriga tillg
ångar
.
(vii) Säkringsredo
visning
SEK tillämpar säkringsr
edovisning i de fall då deriv
at anv
änds för
att skapa ekonomisk säkring och säkringsr
elationen kvalificerar för
säkringsredo
visning, förutom för utlåning inom CIRR-sys
temet där
säkringsredo
visning inte tillämpas. Den metod som an
vänds för säk
-
ringsredo
visning är antingen säkring a
v verkligt v
ärde eller kassa-
fortsättning, not 1
Års- och hållbarhetsredo
visning 2021
65
Finansiella noter
flödes
säkring. F
ör att säkringsr
edovisning ska kunna tillämpas enligt
IFRS 9 måste säkringsförhållandet uppfylla kriterierna för en säkrings
effektivitet i början av varje säkra
d period, vilket kräv
er att:
•
det finns ett ekonomiskt förhållande mellan den säkrade posten och
säkringsinstrumentet
•
effekten av kr
editrisk inte dominerar de vär
deförändringar som är
följden av detta ek
onomiska förhållande och
•
säkringskvoten för säkring
sförhållandet är densamma som faktiskt
används i den ek
onomiska säkringen.
Säkring av verkligt v
ärde
.
Säkring av verkligt v
ärde an
vänds för transak
-
tioner där ett eller flera derivat säkrar ränterisk som uppk
ommit från en
fastförräntad finansiell tillgång eller skuld. När säkring a
v verkligt vär
de
används om
vär
deras den säkrade posten till v
erkligt värde med a
vse-
ende på den risk som säkras. SEK definierar risken som säkras i säkring
av v
erkligt värde som risk för förändring a
v verkligt vär
de hänförlig till
vald refer
ensränta (benämnd som ränterisk). Den säkrade post
en kan
vara en del av den finansiella tillg
ången eller skulden, d v s a
vse mindre
än hela förändringen i v
erkligt värde för den finansiella tillg
ången eller
skulden t ex en del a
v löptiden eller det nominella beloppet. Säkrings-
instrument kan vara ett eller flera deriva
t som byter fast ränta till r
örlig
ränta i samma valuta (räntederiva
t) eller ett eller flera derivat som
byter fast ränta i en v
aluta till rörlig ränta i en annan v
aluta (ränte- och
valuta
derivat) då äv
en valutarisken ing
år i säkringen av v
erkligt vär
de.
Både vid identifiering
en av säkringsförhållandet, och under de
ss löp
-
tid, förväntas SEK:s säkringsr
elationer var effektiva a
vseende att kvitta
förändringar i v
erkligt värde hänförlig
a till den säkrade risken. Effektivi
-
teten utvär
deras genom att jämföra väsen
tliga villkor för den säkrade
posten och säkringsinstrumentet. Om de är iden
tiska, men omvända,
anses säkringsförhållandet vara 100 pr
ocent effektivt. Säkringskv
oten
är 1:1 utom under särskilda omständigheter när SEK kan välja en annan
säkringskvot för a
tt förbättra effektiviteten. P
otentiella källor till säk
-
ringsineffektivitet i SEK:s säkringsförhållande är:
•
förändring i tidpunkten för betalning av den säkrade posten
•
derivatet har ett ingå
ende verkligt vär
de p g a skillnader mellan
affärsdag och identifieringen a
v säkringsförhållandet
•
valutabasis behandlas olika vid beräkning av förändring i v
erkligt
värde för säkring
sinstrumentet och den säkrade posten
•
en väsentlig förändring i kr
editrisk för någon av motpart
erna.
•
effekten av den k
ommande reformen för ny
a refer
ensräntor
, då den
kan innebära olika påv
erkan på den säkrade posten och säkrings-
instrumentet, se not 14 för mer detaljer
.
Kreditrisk
en öv
ervakas löpande av SEK:s kr
editav
delning. Kreditrisken
associerad med SEK och motparten vid identifieringen a
v säkrings-
förhållandet är minimal och dominerar inte de förändringar som föl
-
jer av det ek
onomiska sambandet. En omvär
dering sker i de fall när en
väsentlig förändring i kr
editrisk sker för någon a
v parterna, t ex vid fa
l-
lisse mang.
De säkringsinstrument som SEK an
vänder är föremål för säk
erhets
-
marginaler
, clearing och kontantsäkerheter
, vilket väsentligt r
educerar
kreditrisk
en för de inv
olverade parterna. Det är därför osannolikt att
kreditrisk
en ska dominera förändringarna i verkligt v
ärde på säkrings-
instrumentet.
Ineffektiviteten definieras som skillnaden i förändringar i v
erkligt
värde a
vseende den säkrade risken ho
s den säkrade posten och säk
-
ringsinstrumentet. Ineffektiviteten r
edovisas aut
omatiskt i resultatet
vid omvär
dering av den säkrade post
en och säkringsinstrumentet.
Om ett säkringsförhållande inte längr
e uppfyller krav
et på effekti
-
vitet avseende säkringskv
oten men riskhanteringsmålet för det iden
-
tifierade säkringsförhållandet är oförändrat, just
eras säkringskvoten i
säkringsförhållandet (dvs. säkring
en rebal
anseras) så att den uppfyller
kriterierna för säkring igen. Säkringsr
edovisning upphör framåtrikta
t
endast när hela eller del av säkrings
förhållandet inte längre uppfyller
villkor
en för säkringsredo
visning (efter ev
entuell rebalansering). Säk
-
ringsinstrumentet som förfaller
, säljs, avvecklas eller löses in omfattas
av detta. Om en säkring till v
erkligt värde in
te längre uppfyller villko
-
ren för säkringsr
edovisning upphör den delen a
v den säkrade posten
att redo
visas till verkligt vär
de med avseende på den risk som säkras
och redo
visas till upplupet anskaffningsv
ärde och de tidigar
e redo
vi
-
sade vär
deförändringarna för den säkrade posten periodiseras ö
ver
den tidigar
e säkrade postens återstående löptid.
K
assaflödessäkring.
Kassaflödessäkring har tidig
are an
vänts för trans
-
aktioner där ett eller flera derivat säkrar risk för variationer i k
assa-
flöden som uppkommit från en finansiell tillgång eller skuld med
rörlig ränta. Vid kassaflöde
ssäkring redo
visas den säkrade tillgången
eller skulden till upplupet anskaffningsv
ärde och v
erkligt värde-
förändringar i säkringsinstrumentet r
edovisas i ö
vrigt totalre
sultat.
När det säkrade kassaflödet r
edovisas i r
esultatet omförs säkring
s-
instrumentets vär
de
förändring i rapport öv
er totalresultat från ö
vrigt
totalres
ultat till resulta
tet. SEK definierar riskerna som säkras i kassa
-
flödessäkring som risk för förändring av kassaflöden hänförlig till v
ald
refer
ensränta (benämnd som kassaflödesrisk). Säkringsinstrument kan
vara ett eller flera derivat som b
yter rörlig ränta till fas
t ränta i samma
valuta (räntederivat) eller ett eller flera deriv
at som byter r
örlig ränta
i en valuta till fast ränta i en annan valuta (ränt
e- och valuta
deriv
at).
Om kassaflödessäkring
en inte längre
uppfyller villkor
en för
säkrings
r
edovisning, om säkringsinstrumentet a
vyttras, och ackumu
-
lerade vinster eller förluster a
vseende säkringen finns i eg
et kapital,
kvarstår dessa vinster eller förlu
ster i eget kapital och periodiseras via
övrigt totalr
esultat till rän
tenettot öv
er den säkrade postens åt
erstå
-
ende löptid.
(viii) Principer för fastställande av v
erkligt
vär
de på finansiella instrument
Det bästa beviset
på verkligt vär
de är prisnotering
ar på en aktiv mark
-
nad. V
erkligt värde-vär
deringen klassificeras enligt en v
erkligt värde-
hierarki. F
ör finansiella instrument redo
visade till ve
rkligt värde sk
er
en uppdelning på de tre nivå
erna i verkligt vär
de-hierarkin enligt IFRS,
vilka reflekterar bety
delsen av indata. Instrument
ens uppdelning
baseras på den lägsta nivåns indata som är v
äsentlig för verkligt vär
de-
värdering
en i sin helhet. SEK utgår från följande uppdelning för att
fastställa metoder som an
vänts för fram
tagande a
v verkligt v
ärde för
finansiella instrument:
Nivå 1: noterade (ojust
erade) priser på aktiva marknader för iden
-
tiska tillgångar eller skulder
Nivå 2: vär
deringsmodeller där marknadsdata som har signifikant
påv
erkan på verkligt vär
de är observ
erbar
, antingen direkt eller indi
-
rekt och
Nivå 3: vär
deringsmodeller med inslag av egna uppsk
attningar där
dessa uppskattningar har en signifikant på
verkan på v
erkligt vär
de.
SEK redo
visar öv
erföringar mellan nivåer i v
erkligt värde-hierarkin i
början av den rapportperiod som förändring
en har ägt rum.
F
ör alla klasser av finansiella instrument (tillgångar och skulder)
som redo
visas till verkligt vär
de bestäms det v
erkliga vär
det utifrån
observerade marknadspriser eller etablera
de värderingsmodeller
.
Om marknaden för finansiella instrument inte är aktiv fastställs v
erk
-
ligt värde med hjälp a
v en vär
deringsteknik. S
yftet är att fastställa vad
transaktionspriset skulle ha varit vid vär
deringstidpunkten för en trans
-
aktion mellan parter som är oberoende a
v varandra där transaktionen
är motiverad a
v sedvanliga affär
svillkor
. V
ärderingstekniker innefattar
att använda n
yligen g
enomförda transaktioner mellan kunnig
a parter
som är oberoende a
v varandra och har ett intre
sse av att transaktionen
genomför
s, om sådana finns tillgänglig
a. Vidare kan aktuellt v
erkligt
vär
de för ett annat instrument som är i det väsen
tliga likadant an
vän
-
das. Om sådana inte finns vär
deras instrumenten genom att disk
ontera
instrumentets framtida kassaflöden eller med hjälp a
v modeller för
optionsvär
dering. Med reg
elbundna intervall kalibr
eras värdering
stek
-
niken och dess giltighet pr
övas g
enom att anv
ända priser från obser
-
verbara aktuella marknads
transaktioner i samma instrument, eller
baserat på tillgänglig observ
erbar marknadsdata, eller jämf
öra med
motpartens priser
.
Vid beräkning av v
erkligt värde med v
ärderingsmodeller strä
var
SEK efter att anv
ända sig av likvida och observ
erbara marknadsno
-
teringar (marknadsdata) i så hög utsträckning som möjligt, för att v
är-
deringen bäst ska åter
spegla marknadens syn på priser
. Marknadsdata
fortsättning, not 1
66
Års- och hållbarhetsredovisning 2021
Finansiella noter
används, dir
ekt eller indirekt, vid beräkning a
v verkligt vär
de. Ex
empel
på indirekt an
vändning av marknadsdata är:
•
diskontering
skurvor som skapas med hjäl
p av observ
erbar mark
-
nadsdata men sedan interpoleras för att beräkna ick
e observerbara
räntor
•
modellparametrar i kvantitativa modeller som an
vänds för att vär
-
dera en strukturerad pr
odukt till verkligt vär
de, där modellens para
-
metrar kalibreras så att man med hjälp a
v tillgänglig marknadsdata
kan återskapa observ
erade priser på liknande instrument.
I vissa fall, på grund av låg likviditet i marknaden, finns det inte tillg
ång
till observerbar marknadsdata. SEK grundar i dessa fall, i enlighet med
marknadsstandard, sin v
ärdering på marknadsdata baserat på liknande
observerbar marknadsdata. Ett e
xempel är att om det inte finns några
observerbara marknadspriser för en oblig
ation så värderas den med
en kreditkurva som baseras på ob
serverbara marknadspriser för ett
instrument med samma kredit
risk.
F
ör observerbar marknadsdata anv
änder sig SEK av tredjeparts-
information som baserar sig på handlade kontrakt (till e
xempel Bloom
-
berg). Denna typ kan delas in i två grupper där den första gruppen är
direkt observ
erbara priser och den andra gruppen är marknadsdata
beräknad från observera
de priser
. SEK säkerställer löpande att mark
-
nadsdata är av g
od kvalitet och en grundlig validering a
v marknadsdata
görs kv
artalsvis i samband med den ekonomiska rapportering
en.
F
ör transaktioner som inte kan värderas baserat på observ
erbar
marknadsdata är anv
ändning av icke observ
erbar marknadsdata nöd
-
vändig. Exempel på ick
e observerbar marknadsdata är disk
onterings
-
kurvor som skapas med hjälp a
v observerbar marknadsdata men sedan
extrapoleras för att beräkna ick
e observerbara räntor
, korrelationer
mellan olika underliggande marknadsparametrar och v
olatiliteter på
långa löptider
. Icke observerbar marknadsdata i form a
v korr
elationer
beräknas utifrån tidsserier av observ
erbar data. V
ärderingsmodellerna
som SEK använder ö
ver
ensstämmer med accepterade met
oder för
prissättning av finansiella instrument. Ju
steringar till v
erkligt värde till
-
lämpas av SEK där det finns ytterlig
are faktor
er som marknadsaktörer
tar hänsyn till som inte fång
as av vär
deringsmodellen. Den oberoende
riskfunktionen bedömer nivån på justering
ar till verkligt vär
de för att
återspegla motpartsrisk, SEK:s egen kr
edit
värdighet och andra ick
e
observerbara parametrar när så är r
elevan
t.
Styr
elsens finans- och risk
utsk
ott (FRU) godkänner v
äsentliga
modeller för värdering a
v finansiella instrument. Övriga modeller g
od
-
känns av SEK:s finanschef
. Nya modeller tillsammans med validering
anmäls till FRU minst årligen. Ett grundlägg
ande krav för att an
vända
en vär
deringsmodell är att den har validerats och där
efter blivit god
-
känd. V
alidering genomförs a
v den oberoende riskfunktionen. Analys
av väsen
tlig icke-observ
erbar marknadsdata, justeringar till v
erkligt
värde och v
äsentliga vär
deförändringar a
v nivå-3-instrument utförs
kvartalsvis g
enom rimlighetskontr
oller
.
(ix) F
astställande av v
erkligt värde för vissa
typer av finansiella instrument
Derivatinstrument.
Derivatinstrument r
edovisas till v
erkligt värde och
det verklig
a värdet bestäms utifrån etablera
de värderingsmodeller
eller noterade priser
. Vid beräkning av v
erkligt värde för ett deriv
at
-
instrument bedöms påv
erkan på verkligt v
ärde a
v kreditrisken (eg
en
eller motpartens) med hjälp av noterade priser på kr
editderivat med
motparten eller SEK som underliggande exponering för kr
editderi
-
vatet, om sådana priser finns tillgänglig
a.
Emitterade v
ärdepapper
.
Vid beräkning av verkligt vär
de på emit
-
terade vär
depapper bedöms påv
erkan på verkligt vär
de av den
bedömda kreditrisk
en på SEK baserat på internt etablerade modeller
.
Dessa baseras om möjligt på observerbara priser
. I fall då sådana inte
finns tillgängliga utn
yttjas ex
empelvis nylig
en genomför
da transak
-
tionsavslut eller en spr
ead mot likartade låntagar
e.
Emitterade v
ärdepapper som är sammansatta finansiella instrumen
t
med inbäddade derivat.
SEK emitterar v
ärdepapper på mång
a finan
-
siella marknader
. En stor del av dessa är sammansatta finansiella instru
-
ment med inbäddade derivat. SEK:s policy är att säkra risk
er i dessa
instrument genom a
tt använda deriva
t för att få effektiva ekonomiska
säkringar
. Sådana sammansatta finansiella instrument klassificeras
oåterkalleligt i sin helhet som finansiella skulder vär
derade till verkligt
vär
de via resultat
et, och därmed avskiljs int
e derivatet. Eftersom det
inte finns några noterade marknadspriser för denna grupp a
v trans-
aktioner används v
ärderingsmodeller för att beräkna v
erkligt vär
de.
Metoden som tillämpas för att för att fastställa den förändring i v
erkligt
värde för den finansiella skulden som härr
ör från förändringar i SEK:s
egen kr
editrisk (OCA) baseras på förändring
en i kreditrisken för de
n
finansiella skulden från tidpunkten när skulden redo
visades i rapport
öv
er finansiell ställning till balansdagen. I praktik
en innebär detta att
OCA innefattar all marknadsrör
else utöv
er rör
else i benchmarkräntan
eller de inbäddade derivaten.
(x) Nedskrivning av finansiella tillgång
ar
Nedskrivning av finansiella tillg
ångar baseras på förväntade framtida
kreditförlus
ter (ECL). Alla tillgångar som vär
deras till upplupet anskaff
-
ningsv
ärde liksom kr
editåtaganden och finansiella garantier om
fattas
av pr
övning
en av nedskrivningsbeho
vet.
SEK använder både modeller och e
xpertbedömning för att beräkna
reserv
er för förväntade kr
editförluster
. Graden av expertbedömning
beror på modellernas r
esultat, materialitet och tillg
änglig informa
-
tion och kan användas för a
tt ta hänsyn till faktorer som in
te fångas av
modellerna. Modellen för ECL-beräkning utgår från att en exponering
kan återfinnas i tre olik
a stadier
. Samtliga exponering
ar återfinns från
början i stadie 1. I stadie 1 återfinns också e
xponeringar där kreditrisk
en
inte längre är v
äsentligt förhöjd och som därför omklassificerats från
stadie 2. I stadie 1 ska ECL-beräkning
en motsvara r
eservering
ar base
-
rade på förväntade kr
editförluster under de kommande 12 månaderna
(12mECL). I de fall kreditrisk
en har ökat väsentligt sedan det första
redo
visningstillfället flyttas exponering
en till stadie 2. I stadie 2 åter
-
finns också exponering
ar där motparten/
exponeringen inte längr
e är
i fallissemang och som därför omklassificerats från stadie 3, samt en
mindre del e
xponeringar som saknar initial rating och där rating
en är
under BBB. I stadie 2 baseras reserv
eringen på förv
äntade kreditför-
luster under tillgång
ens återstående löptid (L
TECL). Ifall exponeringen
fallerar flyttas exponering
en till stadie 3, där ECL-beräkningen fortsatt
baseras på L
TECL. 12mECL utgörs av den delen a
v L
TECL som här
-
stammar från förväntade kr
editförluster baserade på sannolikheten för
fallissemang (PD) inom 12 månader från balansdagen. Både L
TECL och
12mECL beräknas på individuell basis.
SEK:s modellval är att an
vända kreditratingmodell för samtlig
a
exponeringar
, d
v
s att beräkna förväntade kr
editförluster (ECL) g
enom
användning a
v sannolikheten för fallissemang (PD), förlust vid fallisse
-
mang (L
GD) och kredite
xponering vid fallissemang (EAD).
V
äsentlig ökning av kreditrisk.
En väsentlig ökning a
v kreditrisk är en
relativ bedömning där kr
editkvaliteten på balansdag
en jämförs med
kreditkvalit
eten initialt då exponering
en redo
visades. Utgångspunk
-
ten vid bedömning av v
ad som ska utgöra kriterier för bedömning a
v
kreditrisk är den befintlig
a processen för kr
editriskuppföljning och
kreditriskhantering som tillämpas a
v SEK. Kreditrisk följs upp g
enom
att samtliga motparter får en riskklassificering (ra
ting), vilket medför
att risk
klassificering ska vara grunden i uppföljning ifall en väsentlig
ökning av kr
editrisk har inträffat. Vidar
e anv
änds idag indikatorer som
antal dagar förfallet, ans
tåndsåtgär
der och andra riskhöjande faktor
er
,
såsom cov
enantavvik
elser
, för att följa upp kreditrisken i e
xponeringar
och hos motparter
. Dessa indikatorer tillämpas för a
tt bedöma kredi
-
trisken och huruvida en väsen
tlig ökning av kreditrisk har in
träffat.
•
Riskklassificering
. En väsentlig ökning a
v kreditrisk definieras utifrån
ett visst antal stegs försämring a
v initial rating där en åtskillnad görs
mellan exponeringar med initial rating AAA till A - och ö
vriga.
•
Antal dagar förfallet
. SEK tillämpar den pr
esumtion som speci
-
fikt anges i IFRS 9 och tillämpar mer än 30 dag
ar förfallen fordran
som ett kriterium vid bedömning av v
äsentlig ökning av kr
editrisk.
Samtliga e
xponeringar som är mer än 30 dagar förfallet k
ommer
därmed att återfinnas i stadie 2 och L
TECL beräknas på dessa expo
-
neringar
. För a
tt säkerställa att det inte längr
e föreligg
er en väsentlig
ökning av kr
editrisk tillämpas en karenstid efter att betalning åt
er
fortsättning, not 1
Års- och hållbarhetsredo
visning 2021
6
7
Finansiella noter
skett och det inte lä
ngre finns några förfallna for
dringar för den
exponering
en. Lämplig prö
votid bedöms löpande för att vid var tid
säkerställa att det är en rimlig pr
öv
otid givet SEK:s e
xponeringar och
betalnings strukturer
.
•
Anståndsåtgär
der
. Exponeringar som omfattas a
v anståndsåtgär
der
har en bedömd förhöjd kreditrisk och k
ommer därmed även vid till
-
lämpning av IFRS 9 bedömas ha en väsen
tligt ökad kredit
risk. I likhet
med kriteriet förfallna dagar k
ommer en karenstid att tillämpas för
att säkerställa att e
xponeringen inte längr
e har en förhöjd kreditrisk
vid den tidpunkt då den flyttas tillbaka till stadie 1. Lämplig prö
votid
kommer löpande att bedömas för att vid var tid säk
erställa att det är
en rimlig prö
votid giv
et SEK:s exponering
ar och grunderna till att
exponering
en markerades som anstånd.
•
Andra riskhöjande faktor
er
. Det kan finnas andra faktor
er som indi
-
kerar att e
xponeringen eller motparten har en förhöjd kr
editrisk, vil
-
ket inte fång
as av förändring i riskklassificering, förfallna dagar eller
anståndsåtgär
der
. Exempel på detta är återkommande waiv
ers med
påv
erkan på kreditrisk
en, branschutveckling och e
xtraordinära för
-
ändringar i ledning och/
eller styrelse. F
ör att fånga upp dessa riskhö
-
jande faktorer kan ledning
en göra en specifik kv
alitativ bedömning
av väsen
tligt ökad kreditrisk hos en motpart. D
å denna bedömning
är en kvalitativ expertbedömning k
ommer prö
vo
tiden för en even
-
tuell förflyttning tillbaka till stadie 1 att beaktas vid bedömningen
och ingen e
xtra prö
votid kommer att tillämpas utö
ver det.
F
allissemang.
Ifall exponeringen fallerar flyttas exponering
en till sta
-
die 3, där ECL-beräkningen fortsatt baseras på L
TECL. Fallissemang är
ett my
cket centralt begr
epp vid beräkning av ECL, då bedömning
en
som löpande görs är hur sannolikt det är att en e
xponering fallerar och
givet att e
xponeringen fallerar hur m
yck
et SEK förväntas förlora på
exponering
en.
I redo
visningen vid tillämpning a
v IFRS 9 definieras fallissemang
som att:
•
SEK bedömer det som osannolikt att motparten kommer att betala
sina låneförpliktelser fullt ut oaktat om säkerheter eller g
arantier
tas i anspråk, oberoende a
v ev
entuella förfallna belopp eller antal
kalenderdag
ar sedan de förfallit till betalning. Detta inkluderar även
synnerlig
a skäl, som att riskmotpartens finansiella ställning eller
motsvarande är sådan att motpart
en befinner sig i en situation som
från borgenärss
ynpunkt motsvarar någ
on form av ack
ords- eller
insolvensförfarande
. Detta benämns ’unlikely to pay’
.
•
Riskmotparten är sen att betala en fordran med mer än 90 kalen
-
derdag
ar
.
Om någon e
xponering mot en motpart anses fallerad, ska samtliga
exponeringar mot den motparten anse
s vara fallerade. I de fall en
exponering eller motpart som tidigar
e klassificerats som fallerad inte
längre uppfyller definitionen ska e
xponeringen eller motparten inte
anses som fallerad. F
ör att säkerställa att det inte längr
e föreligg
er
fallissemangsstatus tillämpas en pr
öv
otid efter att exponering
en eller
motparten inte längr
e anses vara fallerad och därmed ska återgå till
stadie 2.
Beräkning av förv
äntade kreditförlu
ster (ECL).
ECL baseras på vad
SEK objektivt förväntar sig förlor
a på exponering
en givet kunskapen
på balansdagen och med beaktande a
v vad som kan komma att in
träffa
i framtiden. ECL är ett sannolikhetsvägt belopp som be
stäms genom
att utvär
dera utfall av flera möjliga scenarier
, där data som ska beaktas
är både information från tidigar
e förhållanden, nuvarande förhållan
-
den och prognoser för framtida ek
onomiska förutsättningar
. Den för
-
väntade kr
editförlusten ska beräknas på låntag
aren, vilket innebär att
PD på låntagar
e (och inte på garant) an
vänds i modellen.
Vidare ska L
GD inkorporera aktuella förväntningar om fram
tiden, d v s
alla kassaflöden, inklusiv
e garantier
. Beräkningen a
v ECL är P
oint-in-Time
och ingående parametrar PD
, LGD och EAD är all
a P
oint-in-Time och
ska inte förväxlas med mots
varande parametrar för kapitaltäckningen.
Sannolikheten för fallissemang (PD).
PD är sannolikheten för att en
motpart fallerar i en eller flera exponeringar inom 1 års horison
t (för
stadie 1) eller under hela löptiden (för stadie 2 och 3). Vid beräkning
av förvän
tade kreditförlust
er under IFRS 9 repr
esenterar PD sanno
-
likheten för fallissemang vid en specifik tidpunkt i en konjunkturcyk
el
(P
oint-in-Time PD). De två viktigaste datakällorna för PD-modellerna
är S&P och V
ärldsbankens databas, där SEK hämtar dels fallissemangs
-
statistik och transitionsmatriser
, dels makroekonomiska serier och
GDP-tillväxtprogno
ser
. SEK har valt att skapa en PD-segmentering på
både geografisk och indu
strinivå.
SEK:s metodik innebär att tre scenarier tas fram för v
arje PD-kurva;
ett basscenario, ett do
wnturn-scenario och ett upturn-scenario.
De tre scenarierna definier
as av en vikt tilldelat varje sc
enario; vik
-
terna ska summera till 1, det vill säga 100 pr
ocent. V
ärldsbankens prognos
utgör basscenariot. Vikterna utarbetas kv
artalsvis a
v en tvärfunktio
-
nell grupp inom SEK och fastställs sedan av v
d och anmäls till styr
el
-
sens kreditutskott. Genom att tilldela v
arje PD-kurva en vikt definierar
SEK sina förväntningar om fram
tida makroekonomisk utv
eckling.
F
örlust vid fallissemang (LGD).
L
GD är det belopp uttryckt som
procen
tuell andel av kr
editexponering vid fallissemang som SEK för
-
väntas förlora från en fallerad motpart. Samma segment an
vänds vid
framtagande a
v L
GD som vid framtagande av PD
, med tillägget att en
indelning i stora företag och SME g
örs för icke-finansiella bolag. P
å
grund av den låga fallissemang
shistoriken i SEK:s utlåning modelle
-
ras L
GD genom tillg
ång till fallissemangsdata från Global Credit D
ata
(GCD), med undantag för segmentet So
vereign där L
GD tas fram uti
-
från kvalitativ bedömning.
Vid bedömning av förvän
tade förluster i kassaflöden ska säk
erheter
och andra kreditförstärkning
ar som är en del av a
vtalsvillkor
en beak
-
tas, under förutsättning att de inte särr
edovisas av för
etaget. Den L
GD
som används i ECL-beräkning ska beakta sam
tliga kassaflöden som kan
komma att flyta in vid ett e
ventuellt fallissemang. Detta inkluderar de
kassaflöden som SEK kan förvän
ta sig från säkerheter och g
arantier
,
som är en del av a
vtalsvillkor
en. F
öljaktligen beaktas i L
GD garantier
där exponering
en är garanterad med en garan
ti som är en del av avtals
-
villkor
en såvida det inte bedöms finnas en ökad k
orrelation mellan lån
-
tagar
e och garantimotpart.
Kredite
xponering vid fallissemang (EAD).
Nedskrivningskra
vet enligt
IFRS 9 gäller samtliga finansiella tillg
ångar som vär
deras till upplupet
anskaffningsv
ärde
. Vidare omfattas acc
epterat ej utbetalat, bindande
offerter och utställda finansiella garanti
avtal, vilka redo
visas utanför
balansräkningen tills de tas i anspråk. När det g
äller dessa ska en bedöm
-
ning göras a
v hur stort belopp som låntagar
e kommer att ha dragit vid
fallissemang, då det enbart är det beloppet som ska ingå i ECL-beräk
-
ningen. Detta kallas v
anligtvis kreditkon
verterings
faktor (CCF).
ECL-beräkning ska göras utifrån hur e
xponeringen ser ut vid tid
-
punkten för fallissemang, vilket medför att amorteringss
truktur och
ev
entuella förväntningar kring förtida återbetalning eller förläng
-
ningsklau
suler i avtal behö
ver tas i be
aktande vid bedömning av EAD
.
Utifrån genomför
da analyser bedöms kontraktuella löptider med
beaktande av amorteringsstruktur vara en bra appr
oximation a
v de
förväntade löptiderna utifrån vilka beräkning a
v ECL ska göras. Det har
inte visat sig finnas något specifikt möns
ter kring förtida återbetalning,
vilket skulle kunna utg
öra basen för en annan ansats.
F
ör befintliga faciliteter (accepterat, ej utbetalat) finns tv
å olika
kon
verteringsfaktor
er (CCF:er) ber
oende på när i tiden fallissemang
sker: (1) för fallissemang inom ett år
, beräknat på fallissemangsdata från
GCD (2) för fallissemang efter ett år
, beräknat på intern fallissemangs
-
data. F
ör bindande offerter av befintliga faciliteter är C
CF baserad
på intern historik för hur m
yck
et av bindande offerter som utnyttjas.
CCF:er anv
änds tillsammans med den preliminära amorteringsplanen
för både den utnyttjade och den outn
yttjade delen av befintlig
a faci-
liteter för att modellera den framtida exponering
en vid fallissemang.
F
ör krediter i stadie 3 där SEK har egen nettorisk beräknas in
te ned
-
skrivningsbehov
et i ECL-modellen, utan affärsansv
arig beräknar och
föreslår nedskrivningsbeho
v utifrån fastställda riktlinjer och metoder
.
Styr
elsens kreditutskott fastställer nedskrivningsbeho
ven för stadie 3.
Nedskrivning av en tillgång
s redo
visade värde sk
er mot reservk
onto
som i rapport öv
er finansiell ställning reducerar den post till vilk
en den
är hänförlig.
fortsättning, not 1
68
Års- och hållbarhetsredovisning 2021
Finansiella noter
Bortbokning av nedskrivna tillg
ångar ur rapport öv
er finansiell ställ
-
ning görs när en förlu
st är konstaterad, d
v
s när det är uppenbart att
det är högst osannolikt att någ
on ytterligar
e del av SEK:s for
dran på
motparten kommer att erhållas inom ö
verskådlig framtid och när det
inte finns några garantier eller säk
erheter som täcker for
dringen. Bort
-
bokning av nedskrivna tillgång
ar kan också göras när k
onkursförfaran
-
det har avslutats och en slutlig förlu
st kan fastställas med beaktande av
värdet a
v ev
entuella tillgångar som innehas a
v konkursboet samt SEK:s
andel av sådana tillg
ångar
.
Återvinning
ar av tidigar
e bortbokade tillgång
ar redo
visas endast om
det är hög sannolikhet för att återvinning kommer att sk
e, såsom när en
konkurs håller på att a
vslutas och betalningen som SEK har att for
dra
slutligen har fastställts.
Med en omstrukturerad lånefor
dran avses en lånefor
dran där SEK
har beviljat låntag
aren eftergifter till följd a
v dennes försämrade finan
-
siella situation. Efter en omstrukturering betraktas lånefor
dran vanli
-
gen inte längr
e som osäker om åtag
andena fullföljs i enlighet med de
nya villk
oren. Eftergifter som har be
viljats i samband med omstruktu-
rering
en betraktas som kreditförlust
er
.
(i) Materiella tillgång
ar
Materiella tillgångar r
edovisas till anska
ffningsvär
det minskat med ack
-
umulerade av
skrivningar och ackumulerade nedskrivning
ar
. An
skaff-
nings
vär
det inkluderar kostnader dir
ekt hänförlig
a till förvärv
et av till
-
gång
en. Materiella tillgångar skrivs a
v linjärt öv
er den beräknade
nyttjandeperioden. Den g
enomsnittliga beräknade nyttjandeperioden,
avskrivningsmet
oder och restvär
de utvär
deras och omprö
vas varje år
.
Från det att en tillgång klassificer
ats som en tillgång som innehas för
försäljning sker ing
en avskrivning. Nyttjanderätter för leasing
avtal
enligt IFRS 16 L
easingavtal r
edovisas som en mat
eriell tillgång när den
underliggande tillgång
en i avtalet är en materiell tillg
ång. SEK redo
visar
nyttjanderätten för h
yresa
vtal som materiella tillgångar
.
(j) Immateriella tillgång
ar
Immateriella tillgångar om
fattar huvudsakligen aktiv
erad del av in
ves
-
tering i IT-syst
em. Utgifter direkt hän
förbara till större in
ves
teringar i
utveckling a
v IT-system r
edovisas som immateriella tillg
ångar om de
förväntas g
enerera framtida ek
onomiska fördelar
. V
ad gäller IT-sy
stem
inkluderar den aktiverade delen ä
ven utgifter som anses v
ara relate
-
rade till den immateriella tillgång
en, t ex kons
ultarvode och kos
tnader
för egen personal som bidragit till fär
digställande av den imma
teriella
tillgång
en. Immateriella tillgångar skrivs a
v linjärt öv
er den beräknade
nyttjandeperioden från den tidpunkt tillgång
en tas i drift. Den genom
-
snittliga beräknade n
yttjandeperioden utvärderas och ompr
övas v
arje
år
. F
ör immateriella tillgång
ar som ännu inte har tagits i bruk sker en
årlig nedskrivningsprö
vning.
(k) F
örmåner till anställda
SEK har både av
giftsbestämda (premiebe
stämda) och förmåns-
bestämda pensionsplaner
.
(i) A
vgiftsbestämda planer (premiebestämda)
En avgiftsbestämd (pr
emiebestämd) pension innebär att pr
emiens
storlek är bestämd på förhand, som i t ex B
TP1 och B
TPK. En avgifts
-
bestämd plan är en plan för ersättning efter av
slutad anställning enligt
vilken ett för
etag betalar fastställda avgifter till en separa
t juridisk
enhet och inte har någon leg
al eller informell förpliktelse att betala
ytterligar
e avgifter
. F
örpliktelser avseende a
vgifter till av
gifts
bestämda
pensionsplaner redo
visas som en kostnad för ersättning
ar till anställda
i resulta
tet i den takt de intjänas genom att de anställda tillhandahåller
tjänster till företag
et under en period. F
örutbetalda avgifter redo
visas
som en tillgång i den mån en kon
tant återbetalning eller minskning av
framtida avgift
er är tillgänglig.
(ii) F
örmånsbestämda planer
F
örmånsbestämd pension innebär att man på förhand bestämmer h
ur
stor pensionen ska bli, som i t ex B
TP2. F
örmånsbestämda pensions
-
planer är övrig
a pensionsplaner som inte kan bestämmas som av
gifts
-
bestämda pensionsplaner
. Nuvärdet a
v nettoförpliktelsen beräknas
separat för respektiv
e förmånsbestämd plan utifrån en uppskattning
av de framtida förmåner som intjänats under tidig
are och inne
varande
perioder
. Nettoförpliktelsen redo
visas i balansräkningen som nuvär
det
av förpliktelserna med a
vdrag för v
erkligt värde för e
ventuella förvalt
-
ningstillgång
ar
.
K
ostnaden för den förmånsbestämda planen för
delas öv
er den
anställdes tjänstgöring
speriod. Beräkningen utförs årlig
en av ober
o
-
ende aktuarier
. F
örpliktelserna vär
deras till nuvär
det av de förväntade
framtida utbetalningarna, med häns
yn tagen till antaganden såsom
förväntade framtida löneökning
ar
, inflation och livslängd. F
örvän
-
tade framtida utbetalningar disk
onteras med en ränta som gäller på
balansdagen för bostadsoblig
ationer och med hänsyn till beräknad
återstående löptid för r
espektive åtagande
. F
örändringar i aktuariella
antaganden och erfar
enhetsbaserade justering
ar av förpliktelser g
er
upphov till aktuariella vinster eller förlu
ster
. Dessa aktuariella vinster
och förluster r
edovisas, tillsammans med skillnaden mellan v
erklig och
beräknad avkastning på pensionstillg
ångar i ö
vrigt totalresultat när de
uppstår
. K
ostnader för tjänstgöring, vins
ter
/förlu
ster vid förändringar
av planer samt räntan på nettot a
v pensionstillgång
ar och pensions
-
skulder redo
visas i resultat
et. SEK deltar i olika kollektiva pensionspla
-
ner som omfattar alla anställda. Tillräcklig information finns tillg
äng
-
lig vilket möjligg
ör beräkning av SEK:s andel av de förmånsbe
stämda
skulderna, tillgångarna samt k
ostnaderna för dessa planer
. Om under
-
liggande antaganden i planerna skulle förändras k
an framtida kostna
-
der för planerna förändras i enlighet därmed.
(l) Eget kapital
Eget kapital i k
oncernen består av följande pos
ter: aktiekapital, reser
-
ver
, balanserad vinst och årets res
ultat. I reserv
er ingår följande pos
-
ter: vär
deförändringar på deriva
t i kassaflödessäkringar (säkring
sre
-
serv), värdeförändring
ar som uppstår på grund av förändring a
v SEK:s
egen kr
editrisk (reserv för eg
en kreditrisk) och vär
deförändringar på
förmånsbestämda pensionsplaner (reserv för förmånsbes
tämda pen
-
sionsplaner).
(m) Skatter
Skatt på årets r
esultat består a
v aktuell skatt och uppskjuten skatt.
Aktuell skatt beräknas på den taxerade inkomsten för räk
enskapsåret.
Uppskjuten skatt består a
v uppskjuten skatt på skattemässiga tempo
-
rära skillnader
. Uppskjuten skatt beräknas med en skattesats på 20
,6
procent (21,4). Upp
skjuten skatt beräknas på skattemässiga temporära
skillnader oavsett om den temporära skillnaden är r
edovisad i r
esultatet
eller i övrigt totalr
esultat. En temporär skillnad är skillnaden mellan en
tillgångs eller skulds r
edovisade vär
de respektiv
e skattemässiga v
ärde
.
(n) Resultat per aktie
Resultat per aktie beräknas som nett
oresultat dividerat med g
enom
-
snittligt antal aktier
. Någon utspädning för
eligger inte
.
(o) Rapport öv
er kassaflöden
Rapport öv
er kassaflöden visar in- och utbetalningar a
v likvida medel
under året. SEK:s rapport ö
ver kassaflöden har upprättats enligt den
indirekta metoden, vilk
et innebär att rör
elseresulta
tet har justerats
för transaktioner som inte medfört in- eller utbetalningar
, som t
ex
avskrivning
ar och kreditförlus
ter
. Redovisning a
v kassaflöden indelas
i kategorierna löpande v
erksamhet, inv
esterings
verksamhet och finan
-
sieringsv
erksamhet. Likvida medel avser banktillg
odohav
anden som
omedelbart kan omsättas till kontan
ta medel samt kortfristig
a deposi
-
tioner
, där tiden till förfall inte öv
erstiger tr
e månader vid anskaffnings
-
tidpunkten.
(p) Kritiska r
edovisningsprinciper
,
bedömningar och uppska
ttningar
Vid fastställande och tillämpning av r
edovisningsprinciper mås
te
ledningen i vissa fall g
öra bedömningar och an
taganden som kan få
väsentlig bety
delse på redo
visningen i den finansiella rapportering
en.
Uppskattningarna är baserade på tidig
are erfar
enhet och antaganden
fortsättning, not 1
Års- och hållbarhetsredo
visning 2021
69
Finansiella noter
som bolaget anser är rättvisande
. Dessa antaganden och bak
om-
liggande beslut på
verkar r
edovisning
en av tillgång
ar
, skulder
, intäkter
och kostnader s
amt lämnade upplysningar
. V
erkligt utfall kan senare
avvika från de uppskattning
ar och antaganden som gjorts.
Bolaget anser att bedömning
ar gjorda r
elaterade till följande kritiska
redo
visningsprinciper är den mest väsentlig
a:
•
Moderbolagets funktionella valuta.
Vidare har för
etaget identifierat följande osäk
erhetsfaktorer vid till
-
lämpning av IFRS:
•
V
ärdering till verkligt v
ärde a
v vissa finansiella instrument
•
A
vsättning för förväntade kreditförlust
er
.
(i) Moderbolagets funktionella valuta
SEK har fastställt att det är sv
enska kronor (Skr) som är för
etagets funk
-
tionella valuta under IFRS. En betydande del a
v företag
ets tillgång
ar
,
skulder och tillhörande derivat är a
vtalade eller har uppkommit i
utländsk valuta. A
vgörande faktor
er för bedömningen är att SEK:s eg
et
kapital är fastställt i sv
enska kronor och att en stor andel a
v SEK:s kost
-
nader
, särskilt personalkostnader
, övriga k
ostnader och skatter
, redo-
visas i sv
enska kronor
. SEK hanterar sin risk i utländsk valuta genom att
säkra exponering
en mellan svenska kr
onor och andra valutor
.
Se not 26 för upplysningar om SEK:s valutapositioner
.
(ii) V
ärdering till v
erkligt värde a
v vissa finansiella instrument
SEK redo
visar en stor del av balansräkning
en till verkligt vär
de, fram
-
förallt räntebärande vär
depapper redo
visade på raderna statsskuld
-
förbindelser
/
statsobligationer och andra räntebärande vär
depapper
än utlåning, derivat och emitterade (ick
e efterställda) skulder
. I de fall
finansiella instrument redo
visas till verkligt v
ärde beräknas dessa v
är-
den utifrån marknadspriser
, värdering
smodeller
, externa
parters vär
-
deringar och diskon
terade kassaflöden. En stor del av SEK:s finansiella
instrument är inte för
emål för publik handel och noterade marknads
-
priser är inte tillgänglig
a. Vid rapporteringen a
v belopp för tillgångar
,
skulder och derivat liksom ink
omster och utgifter är det nödvändigt
att göra antag
anden och uppskattningar om det v
erkliga vär
det på
finansiella instrument och derivat, i s
ynnerhet då det förekommer
onoterade eller illikvida vär
depapper eller andra skuld
instrument.
Om förutsättningarna som ligg
er till grund för dessa antaganden och
uppskattningar skulle förändras, skulle de rapporterade beloppen
kunna förändras. Se not 26 för upplysning om inv
erkan på vär
det av
finansiella tillgångar och skulder om marknadsrän
tan stiger eller sjun
-
ker med en pr
ocentenhet. Andra vär
deringsmodeller respektiv
e anta
-
ganden kan medföra andra r
esultat av v
ärderingarna. SEK g
ör bedöm
-
ningar om vilka som är de mest lämplig
a värderings
teknikerna för de
finansiella instrumenten utifrån grupperingar
. I samtliga fall grundas
besluten på en professionell bedömning i enlighet med SEK:s r
edovis
-
nings- och vär
deringspolicyer
. Ett grundläggande krav för att an
vända
en vär
deringsmodell är att den har validerats och där
efter godkänts,
därutöv
er godkänns samtlig
a modeller minst år
ligen. V
ärderingsmo
-
dellerna som SEK använder ö
ver
ensstämmer med accepterade met
o
-
der för prissättning av finansiella instrument. Ju
steringar till v
erkligt
värde tillämpas när det finns ytt
erligare faktor
er som marknadsaktörer
tar hänsyn till som inte fång
as av vär
deringsmodellen. En justering för
CV
A (Credit V
alue Adjustment) och D
V
A (Debt V
alue Adjustment)
görs för att spegla motpartens kr
editrisk respektiv
e SEK:s egen kr
edit
-
värdighet som på
verkar deriv
atets verklig
a värde (se not 13 för upplys
-
ningar om förändringar i v
erkligt vär
de relaterade till kr
editrisk).
När finansiella tillgångar eller finansiella skulder r
edovisas till v
erk
-
ligt värde v
ärderas instrumentet till sitt fullständig
a verklig
a värde
,
inklusive e
ven
tuell kreditspread. Om notera
de marknadspriser inte
är tillgängliga för sådana instrumen
t är det nödvändigt att göra vissa
antaganden ang
ående kreditspr
ead avseende motparten eller eg
en
kreditspr
ead beroende på om instrumentet är en tillg
ång eller skuld.
Utveckling
en på de finansiella marknaderna har i viss mån påv
erkat
de nivåer till vilka SEK kan emittera v
ärdepapper
. Denna förändring,
vilken är olika stor för olik
a marknader
, är inkluderad i beräkningen a
v
verkligt vär
de för emitterade vär
depapper
. SEK emitterar värdepapper
på många finansiella marknader
. En stor del av dessa är sammansa
tta
finansiella instrument med inbäddade derivat. SEK:s policy är att säkra
risker i dessa instrument g
enom att anv
ända derivat med motsvarande
strukturer för att få effektiva ek
onomiska säkringar
. Sådana samman
-
satta finansiella instrument klassificeras i sin helhet som finansiella skul
-
der värdera
de till verkligt vär
de. Eftersom det i r
egel inte finns några
noterade marknadspriser för denna grupp av transaktioner
, används vär
-
deringsmodeller för att beräkna verkligt v
ärde
. Bruttovär
det på dessa
instrument och derivat, som effektivt säkrar varandra, krä
ver k
omplexa
bedömningar av
seende den mest lämpliga vär
deringstekniken, antag
an
-
den och estimat. Om andra vär
deringsmodeller eller antaganden skulle
användas, eller om an
taganden förändras, skulle det kunna res
ultera i
andra res
ultat avseende v
ärdering
en. Om man bortser från påv
erkan
på värdering
en av SEK:s kr
editspread på eg
en skuld och basisspreadar
,
kommer sådana vär
deförändringar normalt att vara motv
erkande.
SEK använder deriv
atinstrument för att begränsa och r
educera
risker hänförlig
a till finansiella tillgångar och skulder
. F
ör att begränsa
motpartsrisk, det vill säga den form a
v kreditrisk som derivattrans-
aktioner ger uppho
v till, ingår SEK sådana transaktioner endast med
motparter med god kr
editvär
dighet. Vidare eftersträ
var SEK att ing
å
ISD
A Masteravtal med tillhörande säk
erhetsavtal, så kallade Cr
edit
Support Annex, med sina motparter
. Detta innebär att högsta tillåtna
risknivå oav
sett vilka marknadsvär
desförändringar som kan inträ
ffa
fastställs på förhand.
Derivat är vär
derade till verkligt v
ärde med hjälp a
v noterade mark
-
nadspriser i mån av tillg
ång till sådana. Om marknadspriser inte är till
-
gängliga an
vänds vär
deringsmodeller
. SEK använder en modell för att
justera nettoe
xponeringens verklig
a värde för förändring
ar i egen eller
motpartens kreditkv
alitet. De modeller som används omfa
ttar direkt
observerbara marknadsparametrar om sådana finns tillg
ängliga.
31 december 2021 uppgick finansiella tillgångar och skulder där
värdering
smodeller använ
ts och där marknadsdata som har signifikant
påv
erkan på verkligt vär
de är observ
erbar (nivå 2) till Skr 32 miljarder
(28) och Skr 19 miljarder (30), 10 pr
ocent (9) och 6 pr
ocent (10) av totala
finansiella tillgångar r
espektive totala finansiella skulder
. Finansiella
tillgångar och finansiella skulder där v
ärdering
en inkluderar signifi
-
kanta icke observ
erbara parametrar (nivå 3) uppgick till Skr 0 miljar
der
(2) och Skr 35 miljar
der (43), 0 procent (0) och 11 pr
ocent (14) av totala
finansiella tillgångar r
espektive totala finansiella skulder
. Bedömningen
av ick
e observerbara parametrar som ingår i modeller för att beräkna
marknadsvär
de är förknippade med subjektivitet och osäk
erhet, vilket
kan påv
erka redo
visat re
sultat för specifika positioner
. T
rots att SEK:s
värdering
smodeller är lämpliga och förenlig
a med de som används på
marknaden, så skulle andra modeller och antaganden för att bestämma
det verklig
a värdet på vissa finansiella instrument kunna r
esultera i ett
annat estimat av det v
erkliga vär
det på rapporterings
dagen. 31 decem
-
ber 2021 uppgick de totala minimala och maximala effekterna av att
förändra en eller flera icke observ
erbara parametrar för att reflektera
antaganden under andra rimlig
a förhållanden för nivå 3-instrument till
Skr -122 miljoner (-13
7) respektive Skr 122 miljoner (13
7). Se not 13 för
upplysningar om vär
deförändringar på tillgång
ar och skulder om icke
observerbara marknadsparametrar ändras och a
vsnitt h (viii) ov
an för
principer för fastställande av v
erkligt värde på finansiella ins
trument.
(iii) A
vsättning för förväntade kreditförlu
ster
Reserv
eringar beräknas med hjälp av kv
antitativa modeller som by
gger
på indata, antaganden och metoder som i hög grad bes
tår av bedöm
-
ningar från för
etagsledningen. F
öljande punkter kan i synnerhet ha
stor påv
erkan på nivån a
v reserv
eringar: fasts
tällande av en väsen
tlig
ökning av kr
editrisk beaktande av framåtblickande makr
oekonomiska
scenarier och vär
dering av både förvän
tade kreditförluster inom de
kommande 12 månaderna och förvän
tade kreditförlust
er under hela
löptiden. SEK definierar väsentlig ökning a
v kreditrisk som ett visst
antal stegs försämring a
v initial rating. P
er 31 december 2021, om defi
-
nitionen hade varit ett steg mindr
e hade nedskrivningarna varit Skr 1
miljoner (4) högre
, och om definitionen varit ett ytterligar
e steg hade
nedskrivningarna varit Skr 0 miljon (0) lägr
e. SEK:s metodik för beräk
-
ning av sannolikheten för fallissemang innebär att tr
e scenarier som
viktas för varje PD-kurva, vilk
et definierar SEK:s förväntningar om
fortsättning, not 1
70
Års- och hållbarhetsr
edovisning 2021
Finansiella noter
framtida makroek
onomisk utveckling. P
er 31 december 2021, om san
-
nolikheten för ett downturn r
espektive upturn scenario skulle viktats
med 100 procent sannolikhet skulle nedskrivning
arna varit Skr 5 mil
-
joner (12) högre r
espektive Skr 5 miljoner (11) lägr
e. Den 31 december
2021 uppgick SEK:s totala utlåning inklusiv
e poster utanför balansräk
-
ningen till Skr 298 miljar
der (29
4), och den relat
erade reserv
en för
nedskrivningar uppgick till Skr 16
4 miljoner (249). Om till exempel
de faktiska beloppen av totala framtida k
assaflöden vor
e 10 procent
högre eller lägr
e än de bedömda skulle det påv
erka rör
elseresulta
tet
för räkenskapsår
et som slutar 31 december 2021 med ytterligar
e cirka
Skr 16 miljoner (25) och eget kapital vid detta datum med cirka Skr 13
miljoner (20). Ett högre totalt framtida kassaflöde skulle på
verka r
örel
-
seresulta
t och eget kapital positivt, medan ett lägr
e totalt framtida kas
-
saflöde skulle påv
erka rör
elseresultat och eg
et kapital negativt.
(q) Moderbolaget
Årsredo
visningen för moderbolag
et, AB Sv
ensk Exportkredit (publ),
har upprättats i enlighet med sv
ensk lag, krav i enlighet med Lag om
årsredo
visning i kreditinstitut och vär
depappersbolag (1995:1559)
(ÅRKL), RFR 2 Redo
visning för juridiska personer
, utgiven av Rådet för
finansiell rapportering, samt Finansinspektionens före
skrifter (FFFS
2008:25) vilket innebär att IFRS r
egelv
erk tillämpats så långt det varit
möjligt inom ramen för ÅRKL och Finansinspektionens föreskrifter
.
Moderbolagets r
edovisningsprinciper är oförändrade förutom de änd
-
ringar som pr
esenterats för koncernen. Skillnader i r
edovisningsprinci
-
per för moderbolaget jämfört med k
oncernen är följande:
(i) Resultaträkning
I enlighet med krav
en i ÅRKL presenterar moderbolag
et en res
ultat-
räkning kompletterad med en separat rapport för totalr
esultat. Vinster
och förluster som uppstår på grund a
v förändring av SEK:s eg
en kredit-
risk på skulder oåterkalleligt redo
visade till v
erkligt värde r
edovisas i
moderbolaget under nettor
esultat a
v finansiella transaktioner
, medan
det i koncernen r
edovisas i ö
vrigt totalres
ultat. F
örväntade nedskriv
-
ningar av oblig
ationer vär
derade till upplupet anskaffningsv
ärde redo
-
visas i moderbolagets r
esultaträkning separat under nedskrivning a
v
finansiella anläggningstillgång
ar
.
(ii) Aktier i dotterbolag
Inv
esteringar i dotterbolag r
edovisas till anskaffning
svär
de och
erhållna utdelningar r
edovisas i r
esultatet.
(iii) K
oncernbidrag
Till dotterbolag lämnade koncernbidrag r
edovisas, med beaktande a
v
dess skatteeffekt, som inv
estering i andelar i konc
ernföretag i den mån
inte nedskrivning behövs.
(iv) Eget kapital
Eget kapital i moderbolag
et består av följande pos
ter: aktiekapital,
reservfond, fond för utv
ecklingsutgifter
, fond för verkligt värde
, balan
-
serad vinst och år
ets resultat. F
ond för verkligt vär
de består av säk
-
ringsreserv (v
ärdeförändringar på deriv
at i kassa
flödessäkringar).
(v) P
ensionsskuld
I moderbolaget tillämpas andra grunder för beräkning a
v förmåns
-
bestämda planer än de som anges i IA
S 19
. I moderbolaget r
edovisas
B
TP-planen som en avgiftsbes
tämd plan samt att moderbolaget följer
T
ryggandelagens bestämmelser och Finansinspektionens för
eskrif
-
ter
. Utöv
er redo
visningen av B
TP-planen som en avgiftsbestämd plan
är de väsentligast
e skillnaderna jämfört med reglerna i IAS 19 främst
hur diskont
eringsräntan fastställs samt a
tt beräkning av den förmåns-
bestämda förpliktelsen sker utifrån nuv
arande lönenivå utan anta
-
gande om framtida löneökning
ar och att alla aktuariella vinster och
förluster r
edovisas i r
esultatet då de uppstår
.
(r) Nya standar
der och ändringar i standar
der
och tolkningsuttalanden som ännu inte tillämpas
och som bedöms kunna påv
erka SEK
Nya IFRS-standar
der eller IFRS IC-tolkningar
, eller ändringar av de
ssa,
som ännu inte trätt i kraft, vän
tas inte ha någon väsen
tlig inv
erkan på
SEK:s finansiella rapporter
, kapitaltäckning eller stora exponeringar
.
fortsättning, not 1
Års- och hållbarhetsredo
visning 2021
71
Finansiella noter
Not 2. Räntenetto
Skr mn
2021
2020
2019
Ränteintäkter
Utlåning till kreditinstitut
131
236
54
6
Utlåning till allmänheten
3 782
4 210
4 59
7
Utlåning dokumenterad som
räntebärande
värdepapper
7
76
8
97
829
Räntebärande vär
depapper
exklusive utlåning dokumenterade
som ränte
bärande värdepapper
50
242
686
Derivat
-2 239
-1 7
08
-538
Administra
tiv ersättning
CIRR- systemet
1
198
197
1
94
Övriga tillgång
ar
21
34
43
Summa ränteintäkter
2 719
4 108
6
3
57
Räntekostnader
Räntekostnader e
xkl.
resolutionsa
vgift
-724
-2 07
6
-4 471
Resolutionsa
vgift
-88
-86
-169
Summa räntekostnader
-812
-2 162
-4 640
Räntenetto
1 907
1 9
46
1 717
Skr mn
2021
2020
2019
Ränteintäkterna var r
elaterade till:
Finansiella tillgångar v
ärderade till
verkligt värde via r
esultatet
-1 75
0
-1 07
0
452
Derivat i säkringsr
edovisning
-439
-396
-303
Finansiella tillgångar till upplupet
anskaffningsv
ärde
4 908
5
5
74
6 208
Summa ränteintäkter
2 719
4 108
6
3
57
Räntekostnaderna v
ar relatera
de till:
Finansiella skulder värdera
de till
verkligt vär
de via res
ultatet
530
725
1 158
Finansiella tillgångar v
ärderade
till verkligt vär
de via res
ultatet
– negativ ränteintäkt
-73
-60
-72
Finansiella tillgångar v
ärderade
till upplupet anskaffningsv
ärde
– negativ ränteintäkt
0
0
-9
Derivat i säkringsr
edovisning
2 146
1 90
4
-286
Finansiella skulder till upplupet
anskaffningsv
ärde
-3 415
-4 731
-5 431
Summa räntekostnader
-812
-2 162
-4 640
Räntenetto
1 907
1 9
46
1 717
Ränteintäkter g
eografisk
a omr
åden
Skr mn
2021
2020
2019
Sv
erige
863
1 223
1 281
Europa utom S
verig
e
-944
-166
1 340
Länder utanför Europa
2 800
3 051
3 736
Summa ränteintäkter
2 719
4 108
6
3
57
Ränteintäkter per pr
oduktgrupp
Skr mn
2021
2020
2019
Utlåning till sv
enska exportör
er
1 596
1 921
1 9
54
Utlåning till exportör
ernas kunder
2
932
1 229
1
784
Likviditet
191
958
2 619
Summa ränteintäkter
2 719
4 108
6
3
57
1
Inkluderar administrativ ersättning för utveckling
skrediter med Skr 1
miljoner (1).
2
I ränteintäkterna för Utlåning till exportör
ernas kunder ingår Skr 19
7
miljoner (196) som avser ersättning från CIRR-s
ystemet, se not 24.
Not 3. A
vgifts- och pr
ovisionsnett
o
Skr mn
2021
2020
2019
A
vgifts- och provisionsin
täkterna
var r
elaterade till
1
:
Utlåning
2
1
1
Summa
2
1
1
Pro
visionskostnaderna v
ar
relatera
de till
1
:
Depå- och bankavgifter
-9
-10
-8
Courtag
e
-2
-4
-5
Övriga pr
ovisionskostna
der
-20
-29
-21
Summa
-31
-43
-
34
A
vgifts- och provisionsnett
o
-29
-42
-33
1
Skr -27 miljoner (-3
7) avser finansiella tillg
ångar och skulder som inte
värderas till v
erkligt vär
de via resultatet.
72
Års- och hållbarhetsredo
visning 2021
Finansiella noter
Not 4. Nettor
esultat a
v finansiella transaktioner
K
oncernen
Moderbolag
et
Skr mn
2021
2020
2019
2021
2020
Borttagande av finansiella instrumen
t som inte värderas
till verkligt vär
de öv
er re
sultatet:
Finansiella tillgångar till upplupet anskaffning
svär
de
33
14
19
33
14
Finansiella tillgångar och skulder v
ärderade
till verkligt vär
de via
resultatet:
Identifierade vid första r
edovisningstillfället (VV
O)
1
-569
-488
-5 590
-593
-469
Obligatoriskt vär
derat till verkligt v
ärde
582
466
5 710
582
466
Finansiella instrument under säkringsredo
visning till verkligt v
ärde:
Nettores
ultat på säkringsinstrument
-3 39
7
1 277
2 8
46
-3 397
1 277
Nettores
ultat på säkrade poster
3 409
-1 191
-2 7
61
3 409
-1 191
V
alutakursförändringar på alla tillgång
ar och skulder exkl. valutakurs-
förändringar
relaterat till omv
ärdering till v
erkligt värde
-2
5
2
-2
5
Summa nettores
ultat av finansiella transaktioner
56
83
226
32
102
1
Skillnad moderbolag- och koncern förklaras a
v olika redo
visningsprinciper avseende förändring i SEK:s eg
en kreditrisk, se not 1.
Not 5. P
ersonalkostnader
K
oncernen
Moderbolag
et
Skr mn
2021
2020
2019
2021
2020
L
öner och ersättningar till styr
elsen och verkställande dir
ektörer
-8
-7
-7
-8
-7
L
öner och ersättningar till ö
vriga ledande befattningsha
vare
-25
-25
-23
-25
-25
L
öner och ersättningar till ö
vriga anställda
-173
-168
-161
-173
-168
P
ensioner
-66
-64
-60
-66
-64
Sociala kostnader
-
70
-68
-63
-
70
-68
Övriga personalko
stnader
-17
-15
-19
-17
-15
Summa personalkostnader
-359
-347
-333
-359
-347
Den sammanlagda s
umman av ledande befattningsha
var
es, exklusiv
e
moderbolagets v
erkställande direktör
s ersättning uppgick till Skr 25
miljoner (25). A
v ersättning till ledande befattningshavar
e är Skr 25
miljoner (25) pensionsgrundande. A
v ersättning till verkställande
direktör
en i moderbolaget är Skr 5 miljoner (5) pensionsgrundande
.
F
ör samtliga anställda, exklusiv
e verkställande dir
ektören, följer SEK
kollektiva
vtal mellan B
A
O och fackliga organisationer
.
Års- och hållbarhetsredo
visning 2021
73
Finansiella noter
fortsättning, not 5
Ersättning och andra förmåner till styr
else och
ledande
befattningshavare i k
oncernen
2021
Skr tusen
Arvode, inkl.
utskotts arv
ode
Intjänad
fast
ersätt ning
1
Övriga
förmåner
2
P
ensions-
avgifter
3
Summa
Styr
elseordförande:
Lars Linder-Aronson
-609
-
-
-
-609
Övriga styr
elseledamöter:
L
ennart Jacobsen, valdes 2021-0
3-24
-238
-
-
-
-238
Anna Brandt
4
-
-
-
-
-
Reinhold Geijer
-318
-
-
-
-318
Eva Nilsagår
d
-
334
-
-
-
-
3
34
Hans Larsson
-
334
-
-
-
-
334
Hanna Lager
crantz
4
-
-
-
-
-
Cecilia Ar
dström, utträdde 2021-03-24
-83
-
-
-
-83
Ulla Nilsson, utträdde 2021-03-24
-
84
-
-
-
-
84
L
edande befattningshavar
e:
Catrin Fransson, verkställande dir
ektör
5
, avgick 2021-0
7-15
-
-3 130
-15
-896
-4 041
Magnus Montan, v
erkställande direktör
5
, tillträdde 2021-0
7-16
-
-2 459
6
-8
-
837
-3 30
4
P
er Åkerlind, vice verkställande dir
ektör
-
-3 5
44
-20
-1 266
-4 830
Karl Johan Bernerfalk, chefsjurist
-
-1 643
-35
-
5
74
-2 252
Andreas Ericson, chef Internationell Finansiering
-
-2 020
-
34
-646
-2 7
00
Stefan Friberg, finanschef
-
-3 007
-16
-532
-3
555
T
eresa Hamilton Burman, kreditchef
-
-2 459
-30
-529
-3 018
Jens Hedar
, chef Kundrelationer
-
-2 485
-17
-721
-3 223
P
etra Könberg, chef Marknad och k
ommunikation,
avgick 2021-11-30
-
-1 219
-31
-427
-1 6
77
P
eter Svensén, risk
chef
-
-2 624
-26
-
555
-3 205
Sirpa Rusanen, HR-chef
-
-1 7
49
-24
-
6
87
-2 460
Susanna Rystedt, chef S
trategi, affärsutv
eckling
och kommunikation
-
-2 552
-16
-
8
04
-3 372
Madeleine Widaeus, IT-chef
-
-1 7
49
-16
-520
-2 285
Summa
-2 000
-30 640
-288
-8 99
4
-41 922
1
P
å förhand fastställd lön eller andra ersättningar såsom semester
ersättning och traktamenten.
2
Övriga förmåner består av till e
xempel kostförmån.
3
Inkluderar premier till försäkring
ar för sjukersättning vid långvarig sjuk
dom, andra kollektiva riskförsäkring
ar som följer av gällande k
ollektivavtal.
4 Arvoden utgår ej från bolaget till ledamöt
er anställda av Reg
eringskansliet.
5
V
erkställande direktör Catrin Fransson och Magnus Montan har pensionsålder 65 år och en pensionspr
emie om 30 proc
ent av lön.
6
Anställd sedan 2022-06-01.
74
Års- och hållbarhetsredovisning 2021
Finansiella noter
fortsättning, not 5
Ersättning och andra förmåner till styr
else och
ledande
befattningshavare i k
oncernen
2020
Skr tusen
Arvode, inkl.
utskotts arv
ode
Intjänad
fast
ersätt ning
1
Övriga
förmåner
2
P
ensions-
avgifter
3
Summa
Styr
elseordförande:
Lars Linder-Aronson
-588
-
-
-
-
588
Övriga styr
elseledamöter:
Cecilia Ar
dström
-322
-
-
-
-322
Anna Brandt
4
-
-
-
-
-
Reinhold Geijer
-288
-
-
-
-288
Eva Nilsagår
d
-29
7
-
-
-
-297
Ulla Nilsson
-322
-
-
-
-322
Hans Larsson
-302
-
-
-
-302
Hanna Lager
crantz
4
-
-
-
-
-
L
edande befattningshavar
e:
Catrin Fransson, verkställande dir
ektör
5
-
-5 234
-33
-1 53
6
-6 803
P
er Åkerlind, vice verkställande dir
ektör och chef
Strategiska
samarbeten och relationer
-
-3 527
-31
-1 25
7
-4 815
Karl Johan Bernerfalk, chefsjurist
-
-1 57
6
-31
-552
-2 159
Andreas Ericson, chef Medelstora för
etag
-
-2 024
-32
-631
-2 687
Stefan Friberg, finanschef
-
-2 964
-18
-515
-3 49
7
T
eresa Hamilton Burman, kreditchef
-
-2 389
-18
-524
-2 931
Jens Hedar
, chef Stora företag
-
-2 316
-18
-6
35
-2 969
P
etra Könberg, chef Marknad och k
ommunikation
-
-1 286
-
34
-428
-1 7
48
P
eter Svensén, risk
chef
-
-2 597
-26
-569
-3 192
Sirpa Rusanen, HR-chef
-
-1 719
-22
-
67
5
-2 416
Susanna Rystedt, chef A
ffärsutveckling,
affärsstöd,
transformation
-
-2 501
-16
-
788
-3 305
Madeleine Widaeus, IT-chef
-
-1 6
71
-16
-493
-2 180
Summa
-2 119
-29 80
4
-295
-8 603
-40 821
1
P
å förhand fastställd lön eller andra ersättningar såsom semester
ersättning och traktamenten.
2
Övriga förmåner består av till e
xempel kostförmån.
3
Inkluderar premier till försäkring
ar för sjukersättning vid långvarig sjuk
dom, andra kollektiva riskförsäkring
ar som följer av gällande k
ollektivavtal.
4 Arvoden utgår ej från bolaget till ledamöt
er anställda av Reg
eringskansliet.
5
V
erkställande direktör Catrin Fransson har pensionsålder 65 år och en pensionspremie om 3
0 procent a
v lön.
Års- och hållbarhetsredo
visning 2021
75
Finansiella noter
Ersättning och andra förmåner till styr
else och
ledande
befattningshavare i k
oncernen
2019
Skr tusen
Arvode, inkl.
utskotts arv
ode
Intjänad
fast
ersätt ning
1
Övriga
förmåner
2
P
ensions-
avgifter
3
Summa
Styr
elseordförande:
Lars Linder-Aronson
-603
-
-
-
-603
Övriga styr
elseledamöter:
Cecilia Ar
dström
-308
-
-
-
-308
Anna Brandt
4
-
-
-
-
-
Reinhold Geijer
-275
-
-
-275
Hans Larsson
-249
-
-
-
-249
Eva Nilsagår
d
-277
-
-
-
-277
Ulla Nilsson
-298
-
-
-
-298
Hélène W
estholm
4
, utträdde 2019-03-28
-
-
-
-
-
Hanna Lager
crantz
4
, valdes 2019-03-28
-
-
-
-
-
L
edande befattningshavar
e:
Catrin Fransson, verkställande dir
ektör
5
-
-5 015
-25
-1 462
-6 502
P
er Åkerlind, vice verkställande dir
ektör och chef
Strategiska
samarbeten och relationer
-
-3 509
-30
-1 123
-4 662
Karl Johan Bernerfalk, chefsjurist
-
-1 507
-23
-529
-2 059
Andreas Ericson, chef Medelstora för
etag
-
-1 9
78
-28
-607
-2 613
Stefan Friberg, finanschef
-
-2 922
-27
-500
-3 449
T
eresa Hamilton Burman, kreditchef
-
-2 353
-18
-508
-2 8
79
Jens Hedar
, chef Stora företag
-
-2 224
-15
-649
-
2 888
P
etra Könberg, chef Marknad och k
ommunikation
-
-1 236
-33
-407
-1 6
76
Irina Slinko, tf risk
chef
, avgick 2019-08-20
-
-1 159
-12
-
365
-1 536
Anna-L
ena Söderlund, tf riskchef
, tillträdde 2019-08-21,
avgick 2019-10-27
-
-27
8
-6
-115
-399
P
eter Svensén, risk
chef, tillträ
dde 2019-10-28
-
-471
-3
-80
-
554
Sirpa Rusanen, HR-chef
-
-1 644
-42
-623
-2 309
Susanna Rystedt, chef A
ffärsutveckling,
affärsstöd,
transformation
-
-2 484
-40
-759
-3 283
Madeleine Widaeus, IT-chef
-
-1 5
7
4
-16
-463
-2 053
Summa
-2 010
-28 35
4
-318
-8 190
-3
8 8
72
1
P
å förhand fastställd lön eller andra ersättningar såsom semester
ersättning och traktamenten.
2
Övriga förmåner består av till e
xempel bilförmån och kostförmån.
3
Inkluderar premier till försäkring
ar för sjukersättning vid långvarig sjuk
dom, andra kollektiva riskförsäkring
ar som följer av gällande k
ollektivavtal.
4 Arvoden utgår ej från bolaget till ledamöt
er anställda av Reg
eringskansliet.
5
V
erkställande direktör Catrin Fransson har pensionsålder 65 år och en pensionspremie om 3
0 procent a
v lön.
fortsättning, not 5
76
Års- och hållbarhetsredovisning 2021
Finansiella noter
fortsättning, not 5
Information om ersättning inom SEK
SEK omfattas av Finansinspektionens för
eskrifter om ersättningss
ys
-
tem i kreditinstitut, vär
depappersbolag och fondbolag med tillstånd
för diskretionär portföljförvaltning (FFF
S 2011:1). Vidare tillämpar SEK
statens ägarpolicy och principer för bolag med statligt äg
ande 2020
.
Med utgångspunkt i dessa r
egelv
erk har SEK:s styrelse tagit fram ett
förslag till riktlinjer för ersättning till ledande befattnings
havare i SEK,
vilka fastställdes av år
sstämman 2021. A
v riktlinjerna framgår att löner
och ersättningar till ledande befattningsha
var
e inom SEK ska vara
rimliga och väl a
vvägda. De ska ä
ven v
ara konkurrenskra
ftiga, takbe
-
stämda och ändamålsenliga samt bidra till en g
od etik och företagskul
-
tur
. Ersättningen ska inte vara löneledande i förhållande till jämförbara
företag utan präglas a
v måttfullhet. Ersättning till ledande befattnings
-
havar
e utgörs a
v fast kon
tantlön, avg
ångsv
ederlag, pensionsförmåner
och övrig
a förmåner
. P
ensionsvillk
oren för ledande befattningsha
vare
ska vara av
giftsbestämda.
SEK:s ersättningssy
stem är utformat i syfte att främja en sund och
effektiv riskhantering och motverka ett ö
ver
drivet risktag
ande. Ersätt
-
ningen till anställda är huvudsaklig
en beloppsbestämd.
SEK:s styrelses ersättning
sutskott (”
ersättningsutskottet”) ber
eder
förslag till beslut i styrelsen om dels er
sättningspolicy för bolaget, dels
totalersättning för vd, ö
vriga ledamöter i för
etagsledning
en, chefen
för funktionen för reg
elefterle
vnad och andra personer som är dir
ekt
underställda vd, dels villk
or för och utfall i bolagets r
örliga ersättnings
-
system. Ersättning
sutskottet ber
eder och behandlar vidare dels ö
ver
-
gripande frågor om ersättning (lön, pension och ö
vriga förmåner), dels
åtgär
der för att följa upp tillämpningen a
v SEK:s ersättningspolicy
, dels
frågor om suc
cession. Vidare ber
eder ersättningsutskott
et de öv
ergri
-
pande instruktioner för bolagets ersättning
sfrågor som de finner nöd
-
vändiga. Ersättning
sutskottet tillser vidar
e att rele
vant kontr
ollfunktion
inom bolaget, tillsammans med utsk
ottet, årligen granskar och utvär
-
derar bolagets ersättning
ssystem samt granskar om ersättning
ssyste
-
men öv
erensstämmer med bolag
ets ersättningspolicy och r
elevan
ta
instruktioner avseende ersättning. Granskning
sresultatet sk
a redovisas
för styrelsen i en rapport senast samma dag som årsr
edovisning
en
avg
es. Ersättningsutsk
ottet har sammanträtt fem gång
er under 2021.
Bolaget har endast ett s
ystem för rörlig ersä
ttning, individuell rörlig
ersättning (”IRE”). Inom detta system kan fas
t anställd personal som har
kundansvar eller affär
sansvar
, dock ej ledamöter i företagsledningen,
erbjudas möjlighet att erhålla individuell rörlig ersättning. IRE har fun
-
nits sedan 2017 och ska årligen utv
ärderas. Res
ultatet av utvär
dering
-
arna ska redo
visas för ersättningsutsk
ottet.
F
ör IRE gäller att systemet är diskr
etionärt, att alla utfallande belopp
är föremål för uppsk
juten utbetalning och att styr
elsen fattar alla
beslut om utfall och utbetalningar
. F
ör att en individ ska kunna erhålla
utfall under IRE, ska prö
vning ske på tr
e nivåer: bolagsnivå, huvudfunk
-
tionsnivå och individnivå. Pr
övning
en på bolagsnivå utg
ör funda
men-
tet för utfall under IRE. Utfall på bolagsnivå förutsätter att utfallande
avkastning ö
verstig
er en på förhand fastställd målnivå. I för
ekom
-
mande fall justeras utfallande a
vkastning för påv
erkan av r
örelsefräm
-
mande poster och ov
äntat högt risktagande. A
v den vinst som motsva
-
ras av den e
ventuella öv
erstigande a
vkastningen, tillfaller viss andel
IRE på bolagsnivå. Utfallet på bolagsniv
å kan uppgå till högst tv
å
månadslöner
, beräknat för alla i bolaget som omfattas a
v IRE. Om utfall
föreligg
er på bolagsnivå, ska det i nästa steg sk
e en prö
vning på huvud
-
funktionsnivå där huvudfunktionens utfall i förhållande till dess kvan
-
titativa mål bedöms. Om målen ej har nåtts, kan utfallet från bolagsniv
å
reduceras för alla på h
uvudfunktionen. V
ad som återstår efter denna
prö
vning utgör utfall på h
uvudfunktionsnivå, som således kan uppg
å
till högst två månadslöner
, beräknat för alla på huvudfunktionen som
omfattas av IRE. Slutlig
en ska prö
vning ske på individnivå. Vid denna
prö
vning bedöms individens beteende och presta
tioner
. F
ör den
enskilda individen kan utfallet efter prö
vning på individnivå uppgå till
som lägst noll och som högst det lägr
e belopp som motsvarar 1,
5
gång
er utfallet på huvudfunktionsnivå eller belopp motsv
arande EUR
50 000
. Möjligt utfall för den enskilda individen kan således uppgå till
högst tre måna
dslöner eller belopp motsvarande EUR 50 000
. Sam
-
manlagt utfall för alla som omfattas av IRE på en huvudfunktion, mås
te
rymmas inom utfallet på huvudfunktionen. Bolaget betalar arbets-
givarav
gifter på utfallande IRE, som också berättigar till pension.
SEK:s ersättningspolicy är utformad så att bolag
et kan besluta att
ersättning som är för
emål för uppskjuten utbetalning kan k
omma att
innehållas, helt eller delvis, om det i efterhand visar sig att res
ultat
-
kriterierna inte har uppfyllts eller om den ans
tällde brutit mot vissa
interna regler
. Detsamma gäller om utbetalning inte skulle vara för
-
svarbar med häns
yn till bolagets finansiella situation. Vidar
e kan utfal
-
lande belopp komma att jus
teras, om det efter intjänandeåret för
e
-
kommit kr
editförluster eller återvinningar dära
v som kan anses vara
hänförliga till intjänandeår
et.
F
ör alla som omfattas av IRE innebär utbetalningsplanen att 40 pro
-
cent av utfallande ersä
ttning utbetalas det första året efter det år som
utfallet är hänförligt till och att 20 proc
ent utbetalas vart och ett av de
tre följande år
en.
Som en del av bolag
ets strategiska analys och planering utför
bolaget årlig
en en intern kapital- och likviditetsutvär
deringspr
ocess.
En del av denna utvär
dering utgörs
av en analys i syfte a
tt identifiera
anställda vars arbetsuppgifter har en v
äsentlig inv
erkan på bolagets
riskprofil, inklusiv
e de risker som är för
enade med bolagets er
sätt
-
ningspolicy och ersättningss
ystem. Utfallet av denna analys beaktas
vid utformningen a
v ersättningssys
temen för att främja en sund och
effektiv riskhantering och motverka ett ö
ver
drivet risktag
ande. Antalet
enskilda personer som får en ersättning om en miljon Euro eller mer
per räkenskapsår uppg
år till noll. Inga nya a
vtal om rörlig
a ersättningar
har upprättats under året.
V
d, Catrin Fransson till och med 15 juli 2021 respektive Magnu
s
Montan från och med 16 juli 2021, följer gällande riktlinjer för ledande
befattningshav
are i bolag med statligt äg
ande (Statens ägarpolicy och
principer för bolag med statligt ägande 2020).
SEK betalar ålders- och efterlev
andepension med 30 procent a
v
vd:s pensionsgrundande lön. P
ensionsåldern för vd är 65 år
.
F
ör vd betalar SEK premier till försäkring
ar för sjukersättning vid
långvarig sjukdom, andra k
ollektiva riskförsäkringar mots
varande det
som gäller för sjukförsäkringar i B
TP-planen samt till privat sjukvår
ds-
försäkring i Skandia och re
seförsäkring. Övriga förmåner till v
d består
av k
ostförmån. V
d har sex månaders uppsägnings
tid från arbetsgiva
-
rens sida och är därutö
ver berättig
ad till avg
ångsv
ederlag motsv
a
-
rande 12 fasta månadslöner
. A
vräkning sker för inkomst erhållen från
nytt arbete
.
P
ensionsålder är 65 år för samtliga ledande befattningshav
are.
P
ensionsvillkor
, uppsägningsvillk
or och andra anställningsvillk
or för
ledande befattningshav
are följer gällande riktlinjer för ledande befatt
-
ningshav
are i bolag med statligt ägande (S
tatens ägarpolicy och princi
-
per för bolag med statligt ägande 2020) där B
TP-planen ingår som en
godkänd k
ollektiv
avtalad förmåns- och premiebes
tämd pensionsplan.
Sedan årsstämman 2017 tillämpas de ny
a riktlinjerna vid tillsättning av
nya ledande befa
ttningshavar
e inom SEK. P
ensionsavsättningar för
ledande befattningshav
are i SEK ska högs
t uppgå till 30 proc
ent av
pensionsgrundande lön för ålders- och efter
levande
pension. Premien
kan för ålders- och efterlev
andepension öv
erstiga 30 pr
ocent. Detta
med anledning av att SEK t
illämpar en förmånsbestämd pensions
-
plan, B
TP-planen, som följer av k
ollektivavtal mellan Bankinstitutens
Arbetsgivare
organisation (B
A
O) och Finansförbundet, och omfattar
anställda medarbetare i bank och finansbolag.
F
ör ledande befattningshavar
e betalar SEK även pr
emier till försäk
-
ringar för sjukersä
ttning vid långvarig sjukdom, andra k
ollektiva risk
-
försäkringar som följer a
v gällande kollektiva
vtal samt till en re
seför
-
säkring och privat sjukvår
dsförsäkring. Övriga förmåner som erbjuds
av arbetsgivar
en är kostförmån och hu
shållsnära tjänster
.
P
er Åkerlind har sex månaders uppsägningstid från arbetsgiv
arens sida
och är därutöv
er berättigade till a
vgångs
vederlag motsv
arande 18 fasta
månadslöner
. A
vräkning sker för ink
omst erhållen från nytt arbete
. F
ör
övrig
a ledande befattningshavar
e gäller vid uppsägning från arbetsgi
-
varen sida upp
sägningstid enligt kollektiva
vtal. Vid uppsägning från
den anställdes sida gäller uppsägningstid om tr
e eller sex månader
.
Års- och hållbarhetsredo
visning 2021
77
Finansiella noter
fortsättning, not 5
P
ensioner
SEK:s anställda har kollektiva
vtalade pensioner genom B
TP-
planen
som är den mest betydande pensionsplanen för banktjänstemän i
Sverig
e. B
TP-planen tryggas genom för
säkring i försäkringsbolaget
SPP och SEB.
T
otal pensionskostnad för förmånsbestämda
och avgiftsbestämda förmåner
Skr mn
2021
2020
2019
K
ostnad för tjänstgöring under
inne varande
period
-7
-5
-6
Reglering a
v pensionsförpliktelser
0
0
0
Räntekostnad, nett
o
-1
-1
-2
P
ensionskostnad för förmåns-
bestämda pensioner inkl löneskatt
-8
-6
-8
P
ensionskostnad för avgiftsbestämda
pensioner inkl. löneskatt
-58
-58
-52
P
ensionskostnad redo
visad
i
personal kostnader
-66
-
64
-60
Aktuariella vinster (+) och förluster (-)
på förpliktelsens nuvär
de
23
-2
-16
A
vkastning utöver förv
äntad
avkastning, vinster (+) och förlu
ster (-),
på förvaltningstillg
ångarna
1
3
12
F
örändring av effekten av tillgång
stak
exklusiv
e ränta
-
-
-
Omvär
dering av förmånsbestämda
pensionsplaner redo
visade i övrigt
totalres
ultat
24
1
-4
Nettov
ärdet av förmånsbe
stämda pensionsåtaganden
Skr mn
2021
2020
2019
F
örmånsbestämda åtaganden
258
277
272
V
erkligt värde av förvaltning
s-
tillgångar
-201
-195
-189
A
vsättning för pensioner
,
nettoförpliktelse
1
57
82
83
1
Se not 21.
Utveckling
en av förmånsbestämda åtag
anden
Skr mn
2021
2020
2019
F
örmånsbestämda åtaganden,
ingående
vär
de
277
272
2
53
K
ostnad för tjänstgöring under
inne varande
period
7
6
6
Räntekostnad
3
5
5
P
ensionsutbetalningar
-7
-9
-8
Aktuariella vinster (-) och förluster
(+), effekt pga förändra
de demo-
grafiska antaganden
-2
-
-
Aktuariella vinster (-) och förluster
(+),
effekt pg
a förändrade finansiella
antaganden
-24
12
25
Aktuariella vinster (-) och förluster (+),
effekt pga erfar
enhetsbaserat utfall
4
-9
-9
F
örmånsbestämda åtaganden,
utgående vär
de
2
58
277
272
Utveckling
en av verkligt v
ärde på förv
altningstillgång
ar
relater
ade till förmånsbestämda åtaganden
Skr mn
2021
2020
2019
V
erkligt värde på förvaltnings-
tillgångar
, ingående vär
de
195
189
1
73
F
örväntad avkastning på
förvaltningstillg
ångar
2
3
4
A
vgifter från arbetsgivaren
1
9
7
7
Utbetalda ersättningar
2
-6
-8
-7
A
vkastning utöver förv
äntad
avkastning, vinster (+) och förlu
ster
(-), på förvaltningstillg
ångarna
1
4
12
V
erkligt värde på förvaltnings-
tillgångar
, utgående vär
de
201
195
189
1
F
örväntad avgift från arbetsgiv
aren nästk
ommande år
är Skr 6 (5) miljoner
, exklusive särskild lönesk
att.
2
F
örväntade utbetalda ersättning
ar under nästkommande år
är Skr 7 (7) miljoner
.
F
ördelning av förvaltnings
tillgång
ar relat
erade
till förmånsbestämda åtag
anden
Skr mn
2021
2020
2019
Inrikes aktieplacering
ar
4
4
4
Utrikes aktieplacering
ar
24
23
17
Inrikes statsoblig
ationer
34
41
49
Inrikes för
etagsobligationer
12
18
22
Bostadsobligationer
57
53
49
Övriga inv
esteringar
44
33
25
F
astigheter
26
23
23
T
otala förvaltningstillgångar
201
195
189
Aktuariella antaganden vid
utgång
en av året
Procent
2021
2020
2019
Diskonteringsrän
ta
1,8
1,25
1
,7
Antagande om förtida pensionsuttag
2
0,
0
2
0,0
20,0
F
örväntad löneökningstakt
2
,0
2
,0
2
,0
F
örväntad inflation
2
,0
1,8
2,0
F
örväntad livslängd
DUS21
DUS14
DUS14
F
örväntad personalomsättning
5
,0
5
,0
5
,0
78
Års- och hållbarhetsredovisning 2021
Finansiella noter
fortsättning, not 5
K
änslighetsanalys av väsentlig
a antaganden
Negativt utfall
P
ositivt utfall
Skr mn
2021
2020
2019
2021
2020
2019
Diskonteringsrän
ta
-1%
-1%
-1%
+1%
+1%
+1%
F
örmånsbestämt åtagande
329
358
351
206
218
215
K
ostnad för tjänstgöring
7
9
8
4
5
5
Räntekostnad
2
1
2
6
5
6
Livslängd
+1 år
+1 år
+1 år
-1 år
–1 år
–1 år
F
örmånsbestämt åtagande
2
70
291
286
245
264
260
K
ostnad för tjänstgöring
5
7
6
5
7
6
Räntekostnad
5
4
5
4
3
4
A
vstämning av förändring i netto pensionsskuld
Skr mn
2021
2020
2019
P
ensionsskuld, ingående värde
82
83
80
Netto, periodens pensionsk
ostnad
8
8
7
A
vgifter från arbetsgivaren
-8
-7
-7
Netto, pensionsutbetalning
-1
-1
-1
Omvär
dering redo
visat i övrigt
totalres
ultat
-24
-1
4
P
ensionsskuld, utgående värde
57
82
83
P
ensionskostnad
Moderbolaget
Skr mn
2021
2020
P
ensionering i egen regi
Årets pensionsk
ostnad, exkl. skatter
1
0
P
ension genom försäkring
Årets pensionsk
ostnad, exkl. skatter
-
67
-63
Redovisa
d nettokostnad hänförlig till
pensioner
, exkl. ska
tter
-66
-63
A
vstämning av förändring i pensionsskuld
Moderbolaget
Skr mn
2021
2020
P
ensionsskuld, ingående värde
9
10
Upplösning / ytterligar
e
avsättning, netto
-1
-1
P
ensionsskuld, utgående värde
8
9
Nettoränta beräknas med hjälp av disk
onteringsräntan på pensions-
åtagandet, baserat på nettoö
versk
ottet eller nettounderskottet i den
förmånsbestämda planen.
P
ensionskostnad 2021 för förmånsbestämda pensioner uppgår till
Skr 8 miljoner (7).
P
er 31 december 2021 är förväntad vägd åt
erstående tjänstgörings
-
tid för aktiva 12,80 år (13,3
8 år), förväntad väg
d genomsnittlig duration
för förpliktelsens nuvär
de är 19
,
03 år (20
,19 år) och genomsnittslönen
Skr 0
,9 miljoner (0
,9).
Diskonteringsrän
ta
Diskonteringsrän
tan baseras på svensk
a bostadsobligationer då den
marknaden anses vara tillräckligt djup och fung
erande. Diskont
erings
-
ränta utgår från marknadens förvän
tningar på bokslutsdag
en på obli
-
gationer med samma löptid som pensionsskulden.
Antagande om förtida pensionsuttag
Antagande om förtida pensionsuttag är 20 pr
ocent i enlighet med
öv
ergångsr
egeln i B
TP-planen från 1 februari 2013. Tidigaste pensions
-
avg
ången är 61 år för anställda födda 1956 eller tidig
are
. Anställda
födda 196
7 eller senare har ingen rätt att g
å i pension före 65 års ålder
.
F
örväntad avkastning på förvaltningstillg
ångar
F
örväntad avkastning är densamma som diskon
teringsräntan i enlighet
med IAS 19
.
F
örväntad löneökningstakt
F
örväntad löneökningstakt baserar sig på SEK:s bedömning av långsik
-
tig löneökningstakt i SEK.
F
örväntad inflation
F
örväntad inflation ligger i nivå med s
venska r
ealränteobligationer
.
F
örväntad personalomsättning
F
örväntad personalomsättning baserar sig på SEK:s bedömning av den
långsiktiga förvän
tade nivån av personal som lämnar för
etaget under
ett år
.
Moderbolaget
I moderbolaget tillämpas andra grunder för beräkning a
v förmåns
-
bestämda planer än de som anges i IA
S 19
. I moderbolaget r
edovisas
B
TP-planen som en avgiftsbes
tämd plan samt att moderbolaget följer
T
ryggandelagens bestämmelser och Finansinspektionens för
eskrifter
,
eftersom detta är en förutsättning för skattemässig a
vdragsrätt. De
mest väsentlig
a skillnaderna jämfört med reglerna i IAS 19 g
äller främst
hur diskont
eringsräntan fastställs samt a
tt beräkning av den förmåns
-
bestämda förpliktelsen sker utifrån nuv
arande lönenivå utan anta
-
gande om framtida löneökningar
. Hela koncernens personal är anställd
i
moderbolaget.
Medelantalet
anställda
Antal
2021
2020
2019
K
vinnor
127
123
120
Män
129
125
121
Summa medelantalet
anställda
256
248
241
Års- och hållbarhetsredo
visning 2021
79
Finansiella noter
fortsättning, not 5
Anställda vid årets slut
1
Antal
2021
2020
2019
K
vinnor
132
125
123
Män
132
128
121
T
otal personalstyrka
2
264
2
53
244
var
av heltidsanställda
259
247
236
fördelning kvinnor
/män
49/
51
49
/51
50
/50
var
av deltidsanställda
5
6
8
fördelning kvinnor
/män
80/20
83
/17
75
/25
var
av tillsvidar
eanställda
263
2
53
243
fördelning kvinnor
/män
50
/50
49
/51
51/
49
var
av visstidsanställda
1
0
1
fördelning kvinnor
/män
0
/100
0/0
0/100
var
av chefer
33
31
31
var
av icke chefer
231
222
213
1
Information hämtad från HR-sys
temet.
2
Utöver personalstyrk
an hade SEK 73 konsulter (FTE) (7
5 konsulter)
verksamma per 31 december 2021.
Åldersfördelning av ant
al anställda vid årets slut
Antal
2021
2020
2019
T
otal personalstyrka
2
64
253
244
var
av åldersintervall under 3
0 år
12
13
12
var
av åldersintervall 3
0-50 år
131
122
127
var
av åldersintervall ö
ver 50 år
121
118
105
P
ersonalomsättning
Antal
2021
2020
2019
Anställda som slutat anställningen
20
16
30
var
av kvinnor
7
8
16
var
av män
13
8
14
var
av åldersintervall under 3
0 år
1
0
2
var
av åldersintervall 3
0–50 år
9
12
22
var
av åldersintervall ö
ver 50 år
10
4
6
Hälsa
Procent
2021
2020
2019
Sjukfrånvar
o
1
3,5
2,1
2
,5
1
Antal timmar sjukfrånvar
o i förhållande till schemalagd tid.
Jämställdhet och mångfald
2021
2020
2019
F
ördelning kvinnor
/
män i styrelsen
4
3/57
62/38
62/38
F
ördelning kvinnor
/
män
i företagsledning
en
36/64
50
/50
50/
50
F
ördelning kvinnor
/
män
i chefsställning
45/5
5
48
/52
42/
58
F
ördelning kvinnor
/
män i SEK totalt
50/
50
49/
51
50/
50
Not 6. Övrig
a administrationsk
ostnader
Skr mn
2021
2020
2019
Resor och marknadsföring
-3
-3
-7
IT- och informationssystem
(inkl. arvoden)
-16
7
-140
-156
Övriga arv
oden
-44
-38
-
34
L
okaler
-11
-10
-3
Övrigt
-6
-7
-6
Summa övrig
a administrations-
kostnader
-231
-198
-206
Ersättning till re
visor
er
Skr mn
2021
2020
2019
Öhrlings Price
waterhouseC
oopers AB:
Re
visionsuppdrag
1
-8
-9
-10
Re
visionsnära tjänster
2
-
-
0
Skatterelat
erade uppdrag
3
-
-
0
Övriga uppdrag
4
-3
-3
-2
Summa
-11
-12
-12
1
Arvodet a
vser re
vision av årsredo
visningen och ö
versiktlig granskning
av delårsrapporter
.
2
Arvodet avser a
vgifter för intyg
sgivning och liknande tjänster
, som är
relaterade till r
evisionen eller den ö
versiktliga granskning
en och inte
rapporteras under re
visionsuppdrag.
3
Arvodet a
vser tjänster som tillhandahålls av ober
oende skatterådgivar
e.
4 Arvodet avser ö
vriga produkter och tjänst
er som tillhandahålls av bola
-
gets valda r
evisor
er
, annat än det som specificeras under revisions
upp
-
drag till skatterelatera
de uppdrag ovan.
I den finansiella rapporteringen r
edovisas ersättning till r
evisor
er
huvud
sakligen i övriga a
dministrationskostnader
.
Not 7
. Materiella och immateriella tillg
ångar
Skr mn
31 dec
2021
31 dec
2020
31 dec
2019
Bokfört vär
de
Materiella tillgångar
40
22
28
Nyttjanderättstillgångar
152
25
50
Immateriella tillgångar
1
139
98
56
T
otalt bokfört värde
33
1
145
1
34
Årets a
v-/
nedskrivningar
enligt Rapport öv
er total
resultat
i koncernen
-
80
-51
-
57
1
Immateriella tillgångar om
fattar huvudsakligen aktiv
erad del av
inv
esteringar i IT-system. Den g
enomsnittliga beräknade livsläng
den
för immateriella tillgångar är 5 år
.
F
ör upplysningar om nyttjanderättstillgång
ar se not 8 L
easing.
80
Års- och hållbarhetsredo
visning 2021
Finansiella noter
Not 8. L
easing
SEK som leasetagar
e
Alla leasingkontrakt, med undantag för k
ortfristiga och leasingkon
trakt
för vilka den underliggande tillgång
en har ett lågt vär
de, r
edovisas som
en tillgång med nyttjanderä
tt och som en leasingskuld. Nyttjanderätter
ingår i posten materiella och immat
eriella tillgångar och leasingskul
-
den ingår i posten ö
vriga skulder
, se not 7 och not 19. Nyttjanderätter
och leasingskulden avser h
yreslok
aler och datorhallar
. Se även not 1
V
äsentliga redo
visningsprinciper
. Leasingperioden uppgår till den ick
e
uppsägningsbara leasingperioden tillsammans med e
ventuella för
-
längnings- eller uppsägningsmöjligheter där SEK är rimligt säk
er på att
utnyttja dessa. SEK har förlängningsmöjligheter
, som SEK inte är rimligt
säkra på kommer att utn
yttjas. De framtida potentiella leasingbetal
-
ningarna r
elaterade till dessa förlängningsmöjligheter uppg
år till Skr
80 miljoner (77) för en period på 3 år
.
Nyttjanderätter
Skr mn
2021
2020
Ingående balans
25
50
A
vskrivning
-30
-27
Tillägg
1
1
57
2
Utgående balans
152
25
1
L
easingkontrakt har av
slutats och tillkommit. Under 2021 har SEK flyttat
till nya lokaler
.
Redovisat i r
esultatet
Skr mn
2021
2020
A
vskrivning på nyttjanderätter
-30
-27
Räntekostnader på leasing
skuld
-1
0
K
ostnader relatera
de till kortfristiga
leasingkontrakt
1
0
0
K
ostnader relatera
de till leasingkontrakt
med lågt värde
1
-1
-1
V
ariabla leasingavgifter
1
-6
-6
T
otalt belopp redovisat i r
esultatet
-
38
-
34
1
Dessa redo
visas i posten övrig
a administrationskostnader
.
Leasing
skuld
Skr mn
2021
2020
Ingående balans
19
44
Upplupen ränta
1
0
Amortering
-24
-27
Tillägg
1
1
57
2
Utgående balans
153
19
1
L
easingkontrakt har av
slutats och tillkommit. Under 2021 har SEK flyttat
till nya lokaler
.
Leasing
skuldens kontr
aktuella flöden
Skr mn
2021
2020
Inom 1 år
21
18
Mellan 1 och 5 år
122
1
Senare än 5 år
13
-
Diskonteringseffekt
-3
0
Utgående balans
153
19
Det totala kassaflödet för leasing under 2021 var Skr 31 miljoner (3
4).
SEK som leasegivar
e
SEK:s samtliga leasinga
vtal, där SEK är leasegivar
e, klassificeras som finansiella, med häns
yn tagen till leasingkontrakt
ets alla aspekter
, inklusive
garantier från tr
edje part. Nedan visas en avstämning mellan brutto
investering
en och nuvärdet
av fordran a
vseende minimilease
avgifter per rap
-
portperiodens slut. Framtida leasinga
vgifter fördelas i nedanstående förfallotidperioder
. Leasing
avtalen ingår i po
sten utlåning till allmänheten i
rapport öv
er finansiell ställning.
31 december 2021
31 december 2020
Skr mn
Brutto invest
ering
Nuvär
de av
framtida
minimi leaseavgifter
Brutto inv
estering
Nuvär
de av framtida
minimi leaseavgifter
Inom 1 år
111
108
102
99
Mellan 1 och 5 år
83
74
91
81
Senare än 5 år
44
34
19
14
Summa
238
216
212
1
94
Ej intjänade finansiella intäkter
-
21
-
17
Ej gar
anterat r
estvär
de
-
-
-
-
Års- och hållbarhetsredo
visning 2021
81
Finansiella noter
Not 9
. Nedskrivningar
Skr mn
2021
2020
2019
F
örväntade kreditförluster sta
die 1
60
-98
-19
F
örväntade kreditförluster sta
die 2
29
-48
11
F
örväntade kreditförluster sta
die 3
-46
-7
-17
K
onstaterade kreditförlu
ster
-52
-20
-25
Reserv
er som tagits i anspråk för att täcka konstaterade förlu
ster
49
20
40
Återvunna kr
editförluster
1
-
-
Kreditförlust
er
, netto
1
41
-153
-10
1
V
arav Skr 22 miljoner (-125) avser utlåning till allmänheten.
T
abellen nedan visar redovisa
t värde för utlåning och nominellt
belopp för exponering utanför balansräkning
en före r
eserver för
delat
per stadie. S
yftet med tabellen är att sätta re
server för förväntade kr
e
-
ditförluster i r
elation till öv
ergripande exponeringsniv
åer
. Kreditport
-
följen karakteriseras av en m
yck
et god kr
editkvalitet och SEK arbetar
frekv
ent med riskavtäckning, fram
förallt genom garantier från EKN
och andra statliga e
xportkreditinstitut inom OECD
, vilket förklarar den
låga r
eserveringsgraden.
31 december 2021
31 december 2020
Skr mn
Stadie 1
Stadie 2
Stadie 3
Summa
Stadie 1
Stadie 2
Stadie 3
Summa
Utlåning före r
eserver
Utlåning dokumenterad som räntebärande
värdepapper
42 827
3 772
-
46 599
47 095
3 719
-
50 814
Utlåning till kreditinstitut
6 9
48
3 414
-
10 362
8
834
509
-
9 343
Utlåning till allmänheten
147 13
7
30 999
2 284
180 420
142 171
28 109
1 482
171 7
62
Summa utlåning före r
eserver
196 912
38
185
2 28
4
23
7 381
198 100
32 3
3
7
1 482
231 919
P
oster utanför balansräkningen före r
eserv
er
Garantiförbindelser
4
7
67
-
-
4
767
2 463
1 506
-
3 969
A
vtalade, ej utbetalda krediter
26 810
28 466
105
55 38
1
25 893
32 642
-
58
535
Summa poster utanför balansräkningen
före r
eserver
31 577
28 466
105
60 148
28 356
34 148
-
62 504
Summa före r
eserver
228 489
66 651
2 3
89
29
7 529
226 456
66 48
5
1 482
294 423
var
av gar
anterat
63,
7%
93,2%
95,
7%
70
,3%
59
,5%
84,
6%
9
7,
6
%
63,2%
Reserv för förväntade kr
editförluster
, utlåning
Utlåning dokumenterad som räntebärande
värde papper
-14
-7
-
-21
-20
-13
-
-
33
Utlåning till kreditinstitut
-4
0
-
-4
-6
0
-
-6
Utlåning till allmänheten
-64
-20
-48
-132
-113
-42
-46
-201
Summa reserv för förv
äntade
kreditförlust
er
, utlåning
-82
-27
-48
-157
-139
-
55
-46
-240
A
vsättning för förväntade kreditförlust
er
,
poster utanför balansräkningen
1
Garantiförbindelser
0
-
-
0
0
0
-
0
A
vtalade, ej utbetalda krediter
-6
-1
0
-7
-8
-1
-
-9
Summa avsättning för förv
äntade kreditförluster
,
poster utanför balansräkningen
-6
-1
0
-7
-8
-1
-
-9
Summa reserv
er och avsättning
ar för
förväntade kr
editförluster
-88
-28
-48
-164
-147
-56
-46
-249
Reserv
eringsgrad
0,04
%
0,04
%
2,01%
0
,06%
0
,
06%
0,0
8
%
3,10%
0,0
8
%
1
Redovisas under avsättning
ar i rapport öv
er finansiell ställning i koncernen.
82
Års- och hållbarhetsredovisning 2021
Finansiella noter
fortsättning, not 9
Utlåning och poster utanför balansr
äkningen för
e re
serv
för nedskrivning av finansiella tillgång
ar
31 december 2021
31 december 2020
Skr mn
Stadie 1
Stadie 2
Stadie 3
Summa
Stadie 1
Stadie 2
Stadie 3
Summa
Ingående balans
226 456
66 485
1 482
294 423
214 115
61 619
1 327
277 061
Ökning pga ny
a lån
79 856
7 38
0
2
34
87 47
0
129 830
26 030
815
156 6
75
Överfört till stadie 1
1 240
-1 302
-
-62
6
83
-8
72
-
-189
Överfört till stadie 2
-4 6
7
6
4 223
-
-453
-8 391
7 422
-159
-1 128
Överfört till stadie 3
-105
-9
48
945
-108
-
-42
34
-8
Minskning till följd av bortbokning
-7
4 282
-9 18
7
-272
-83 7
41
-109 7
81
-27 6
72
-535
-13
7 988
Utgående balans
228 489
66 651
2 389
297 529
226 45
6
66 485
1 482
294 423
Reserv för nedskrivning av finansiella tillg
ångar
31 december 2021
31 december 2020
Skr mn
Stadie 1
Stadie 2
Stadie 3
Summa
Stadie 1
Stadie 2
Stadie 3
Summa
Ingående balans
-147
-
56
-46
-249
-54
-10
-64
-128
Ökning pga ny
a utbetalningar av lån
-40
0
-25
-65
-
84
0
-
-
84
Omvär
dering av nedskrivning
ar
, netto
51
13
-43
21
-23
-48
2
-69
Överfört till stadie 1
0
0
-
0
0
0
-
-
Överfört till stadie 2
2
-6
-
-4
1
-1
0
0
Överfört till stadie 3
0
2
-21
-19
-
1
-10
-9
Minskning till följd av bortbokning
47
20
43
110
8
0
0
8
Reserv
er som tagits i anspråk för att
täcka konstaterade förlu
ster
-
-
49
49
-
-
20
20
V
alutakurseffekter
1
-1
-1
-5
-7
5
2
6
13
Utgående balans
-88
-28
-48
-164
-147
-56
-46
-249
1
Redovisas under nettore
sultat av finansiella transaktioner i rapport ö
ver totalr
esultat.
Reserv
eringar för förvä
ntade kreditförlu
ster beräknas med hjälp a
v
kvantitativa modeller som b
ygg
er på indata, antaganden och metoder
som i hög grad består a
v bedömningar
. F
öljande kan i synnerhet ha
stor påv
erkan på nivån a
v reserv
eringar: F
astställande a
v en väsentlig
ökning av kr
editrisk, beaktande av framåtblickande makr
oekonomiska
scenarier och vär
dering av både förvän
tade kreditförluster inom de
kommande 12 månaderna och förvän
tade kreditförlust
er under hela
löptiden. F
örväntade kreditförlust
er baseras på vad SEK objektivt för
-
väntar sig förlora på exponering
en givet kunsk
apen på balansdagen
och med beaktande av va
d som kan komma att inträffa i framtiden, och
är ett sannolikhetsvägt belopp som bestäms g
enom att utvär
dera utfall
av flera möjlig
a scenarier
, där data som ska beaktas är både informa
-
tion från tidigar
e förhållanden, nuvarande förhållanden och prognoser
för framtida ekonomiska förutsättning
ar
. SEK:s metodik innebär att
tre scenarier tas fram för v
arje PD-
kurva; ett basscenario
, ett down
-
turn-scenario och ett upturn-scenario. Basscenariot utgörs a
v BNP-
prognoser från V
ärldsbanken. Vid beräkningen a
v SEK:s förväntade
kreditförlus
ter var den senaste tillgänglig
a prognosen V
ärldsbankens
prognos från juni 2021. Basscenariot har vikta
ts mellan 73 och 80 pro
-
cent, och down- och upturn-scenarierna har viktats lika mellan 5 och
19 procent för de olik
a PD-segmenten.
SEK:s IFRS9 modell utgår från historiska samband mellan BNP-till
-
växtspr
ognoser och fallissemangssannolikheten (PD). BNP-t
illväxts
-
prognoserna för 2022, uttry
ckt i proc
ent av för
egående års BNP
,
är fortfarande ov
anligt höga, präglade a
v en återhämtning från det
kraftiga fall i BNP som inträffade under det andra kv
artalet 2020 och
bedöms därför underskatta fallissemangssannolikheterna för tillgång
s-
portföljen. SEK har gjort en öv
ergripande justering efter för
etagsled
-
ningens samlade bedömning. Den innebär en ökning a
v de förväntade
kreditförlus
terna, beräknade enligt IFRS 9 per 31 december 2021.
Års- och hållbarhetsredo
visning 2021
83
Finansiella noter
fortsättning, not 9
Kreditkv
aliteten för utlåning för
e reserv
er och för
delat per stadie
31 december 2021
31 december 2020
Skr mn
Stadie 1
Stadie 2
Stadie 3
Summa
Stadie 1
Stadie 2
Stadie 3
Summa
AAA
-
-
-
-
37
-
-
37
AA+ till A-
25 815
-
-
25 815
29 261
-
-
29 261
BBB+ till BBB-
131 514
2 258
-
133 772
130 068
1 166
-
131 234
BB+ till BB-
32 247
25 043
-
5
7 290
32 275
23 201
-
55 47
6
B+ till B-
6 69
7
5 461
-
12 158
5 99
7
7
053
-
13 050
CCC till D
639
5 423
2 28
4
8 346
462
917
1 482
2 861
Summa före r
eserver
196 912
38
185
2 28
4
237 3
81
198 100
32 33
7
1 482
231 919
F
ör mer information om SEK:s kreditriskhantering se not 26 och avsnitt
et Risk- och kapitalhantering.
84
Års- och hållbarhetsredovisning 2021
Finansiella noter
Not 10
. Inkomstskatt
K
oncernen
Moderbolag
et
Skr mn
2021
2020
2019
2021
2020
Inkomstskatt
Justering a
vseende
tidigare år
0
-4
2
0
-3
Aktuell skatt på årets r
esultat
-272
-266
-
57
0
-26
7
-270
Uppskjuten skatt
1
0
291
1
-
Summa inkomstskatt
-271
-27
0
-277
-266
-273
Skatt rela
terad till övrigt totalr
esultat:
Skatt på poster som
kommer att omklassificeras till res
ultatet
Aktuell skatt
-
-
2
-
-
Skatt på poster som inte k
ommer att omklassificeras till resulta
tet
Aktuell skatt
5
-4
-5
-
-
Uppskjuten skatt
-5
-1
1
-
-
Summa skatt i övrigt
totalresulta
t
0
-5
-2
-
-
A
vstämning av effektiv skattesats
Sv
ensk inkomstskatt (pr
ocent)
2
0,6
21,4
21,4
2
0,6
21,4
Resultat för
e skatt
1 305
1 238
1
3
04
1 280
1 257
Skatt baserad på res
ultat före skatt
-269
-265
-279
-264
-269
Skatteeffekt av:
Ej skattepliktiga intäkter
0
0
9
0
-
Ej av
dragsgilla kostnader
-3
-1
-16
-3
-1
Implicit ränta på periodiseringsfonder
-
-
-1
-
-
Skatteeffekt av upplösning OBR, förändrad sk
attesats
-
-
8
-
-
Skatteeffekt av skatt
elättnaden för inv
esteringar i inv
entarier
1
-
-
1
-
Övrigt
-
-4
2
-
-3
Summa redo
visad skatt
-271
-27
0
-277
-266
-273
Effektiv skatt (procen
t)
2
0,
8
21,8
21,2
2
0,
8
21,
7
Uppskjutna skatter
K
oncernen
Skr mn
2021
2020
Uppskjutna skattefor
dringar
avseende:
T
emporära skillnader
avseende
pensioner
10
15
Skatteeffekt av skatt
elättnaden för
inv
esteringar i in
ventarier
1
-
Summa uppskjutna skattefor
dringar
11
15
Inga underskottsa
vdrag fanns per 31 december 2021 eller 31 dec
em
-
ber 2020
.
F
örändring av uppskjutna skatt
er
K
oncernen
Skr mn
2021
2020
Ingående balans
15
16
F
örändring över r
esultatet
1
0
F
örändring i övrigt totalresultat
-5
-1
Utgående balans
11
15
Uppskjutna skatter redo
visas i moderbolaget med Skr 1 miljon (-) per
den 31 december 2021.
Års- och hållbarhetsredo
visning 2021
85
Finansiella noter
Not 11. Utlåning och likviditetsplac
eringar
Skr mn
31 dec
2021
31 dec
2020
Utlåning:
Utlåning dokumenterad som ränte-
bärande värdepapper
46 5
78
50 780
Utlåning till kreditinstitut
20 775
31 315
Utlåning till allmänheten
180 288
171 562
A
vgår:
K
ontantsäkerheter enligt säk
erhets
avtal
för derivatkon
trakt
-10 417
-21 979
T
otal utlåning
237 224
231 6
78
Likviditetsplaceringar:
Likvida medel
11 128
3 362
K
ontantsäkerheter enligt säk
erhets
avtal
för derivatkon
trakt
-
-
Statsskuldförbindelser
/
stats obligationer
10 8
72
22 266
Andra räntebärande vär
depapper
än utlåning
45 881
33 551
T
otala likviditetsplaceringar
67 8
81
59 179
var
av emitterade av offentlig
a organ
16 584
25 262
Mellanskillnad mellan bokfört vär
de och det belopp som ska infrias
på förfallodagen för r
äntebär
ande vär
depapper som inte tas upp
till sitt verklig
a vär
de
Skr mn
2021
2020
Summa av ö
verstig
ande belopp
243
148
Summa av underskridande belopp
-9
-10
V
olymutveckling utlåning
varav CIRR-s
ystemet
Skr mn
2021
2020
2021
2020
Nyutlåning under året
76
9
88
125 470
11 797
18 350
A
vtalad, ej utbetald utlåning vid årets slut
53 8
71
5
7 213
39 084
51 463
Utestående utlåning vid årets slut
1
23
7 224
231 6
78
87
87
2
69 163
1
Inklusive Skr 315 miljoner (3
82) gällande utveckling
skrediter
.
Utestående utlåning per pr
oduktgrupp
varav CIRR-s
ystemet
Skr mn
31 dec
2021
31 dec
2020
31 dec
2021
31 dec
2020
Utlåning till sv
enska exportör
er
109 281
120 050
-
-
Utlåning till exportör
ernas kunder
127 9
43
111 628
87
87
2
69 163
Summa utlåning
1
23
7 224
231 6
78
87
87
2
69 163
1
Inklusive Skr 315 miljoner (3
82) gällande utveckling
skrediter
.
86
Års- och hållbarhetsredovisning 2021
Finansiella noter
Not 12. Klassificering a
v finansiella tillgång
ar och skulder
Finansiella tillgång
ar fördelade på r
edovisning
skateg
orier
31 december 2021
Tillgångar v
ärderade till
verkligt vär
de via r
esultatet
Upplupet
anskaffningsv
ärde
Summa
Skr mn
Obligatoriskt vär
derat
till verkligt vär
de
Derivat i säkrings-
redo
visning
Likvida medel
-
-
11 128
11 128
Statsskuldförbindelser
/Statsobligationer
10 8
72
-
-
10 8
72
Andra räntebärande vär
depapper än utlåning
45 881
-
-
45 881
Utlåning dokumenterad som räntebärande vär
depapper
-
-
46 57
8
46 57
8
Utlåning till kreditinstitut
-
-
20 775
20 775
Utlåning till allmänheten
-
-
180 288
180 288
Derivat
5
76
4
2
655
-
8 419
Summa finansiella tillgångar
62 517
2 6
55
258 7
69
323 941
31 december 2020
Tillgångar v
ärderade till
verkligt vär
de via r
esultatet
Upplupet
anskaffningsv
ärde
Summa
Skr mn
Obligatoriskt vär
derat
till verkligt vär
de
Derivat i säkrings-
redo
visning
Likvida medel
-
-
3 362
3 362
Statsskuldförbindelser
/Statsobligationer
22 266
-
-
22 266
Andra räntebärande vär
depapper än utlåning
33 551
-
-
33 551
Utlåning dokumenterad som räntebärande vär
depapper
-
-
50 780
50 780
Utlåning till kreditinstitut
-
-
31 315
31 315
Utlåning till allmänheten
-
-
171 562
171 562
Derivat
4 248
3 315
-
7 563
Summa finansiella tillgångar
60 065
3 315
25
7 019
320 399
Finansiella skulder fördelade på r
edovisning
skateg
orier
31 december 2021
Skulder vär
derade till
verkligt vär
de via
resultatet
Upplupet
anskaffningsv
ärde
Summa
Skr mn
Obligatoriskt
värdera
t till
verkligt vär
de
Identifierad vid
första redo
visn.
(VV
O)
Derivat i säkrings-
redo
visning
Skulder till kreditinstitut
-
-
-
5 230
5 230
Skulder till allmänheten
-
-
-
10 000
10 000
Emitterade (icke efterställda) v
ärdepapper
-
39 316
-
240 45
4
279 77
0
Derivat
11 185
-
3 544
-
14 729
Summa finansiella skulder
11 185
39 316
3 544
255 68
4
309 729
31 december 2020
Skulder vär
derade till
verkligt vär
de via
resultatet
Upplupet
anskaffningsv
ärde
Summa
Skr mn
Obligatoriskt
värdera
t till
verkligt vär
de
Identifierad vid
första redo
visn.
(VV
O)
Derivat i säkrings-
redo
visning
Skulder till kreditinstitut
-
-
-
3 486
3 486
Skulder till allmänheten
-
-
-
10 000
10 000
Emitterade (icke efterställda) v
ärdepapper
-
47
388
-
226 588
273 97
6
Derivat
24 921
-
4
74
-
25 395
Summa finansiella skulder
24 921
47
388
4
74
240 07
4
312 85
7
Års- och hållbarhetsredo
visning 2021
87
Finansiella noter
Not 13. Finansiella tillgång
ar och skulder till v
erkligt vär
de
31 december 2021
Skr mn
Bokfört vär
de
V
erkligt värde
Övervär
de (+)/
undervär
de (–)
Likvida medel
11 128
11 128
-
Statsskuldsförbindelser
/Statsobligationer
10 872
10 8
72
-
Andra räntebärande vär
depapper än utlåning
45 881
45 881
-
Utlåning dokumenterad som vär
depapper
46 57
8
47 991
1 413
Utlåning till kreditinstitut
20 775
20 993
218
Utlåning till allmänheten
180 288
186 436
6 148
Derivat
8 419
8 419
-
Summa finansiella tillgångar
323 9
41
3
31 720
7 779
Skulder till kreditinstitut
5 230
5 230
-
Skulder till allmänheten
10 000
10 000
-
Emitterade (icke efterställda) v
ärdepapper
279 77
0
280 294
524
Derivat
14 729
14 729
-
Summa finansiella skulder
309 729
310 253
524
31 december 2020
Skr mn
Bokfört vär
de
V
erkligt värde
Övervär
de (+)/
undervär
de (–)
Likvida medel
3 362
3 362
-
Statsskuldsförbindelser
/Statsobligationer
22 266
22 266
-
Andra räntebärande vär
depapper än utlåning
33 551
33 5
51
-
Utlåning dokumenterad som vär
depapper
50 7
80
52 091
1 311
Utlåning till kreditinstitut
31 315
31 424
109
Utlåning till allmänheten
171 562
180 453
8 891
Derivat
7 563
7 563
-
Summa finansiella tillgångar
320 399
330 710
10 311
Skulder till kreditinstitut
3 486
3 486
-
Skulder till allmänheten
10 000
10 000
-
Emitterade (icke efterställda) v
ärdepapper
273 9
7
6
27
4 552
576
Derivat
25 395
25 395
-
Summa finansiella skulder
312 85
7
313 433
576
Störr
e delen av de finansiella skulderna och till viss del de finansiella
tillgångar
na redo
visas till verkligt v
ärde eller till ett vä
rde som r
epre
-
senterar verkligt v
ärde för k
omponenterna som säkrats i säkrings
-
relation. Utlåning och Upplåning som inte är för
emål för säkrings
-
redo
visning eller klassificerade som VV
O redo
visas till upplupet
anskaffningsv
ärde.
F
astställande av v
erkligt vär
de på finansiella instrument
Det bästa beviset på v
erkligt värde är public
erade prisnoteringar på
en aktiv marknad. Majoriteten a
v SEK:s finansiella instrument är inte
publikt handlade och noterade marknadspriser är inte tillgänglig
a.
V
erkligt värde-värdering
en klassificeras enligt en v
erkligt värde-
hierarki. F
ör finansiella instrument sker en uppdelning på de tre niv
å
-
erna i IFRS verkligt v
ärde-hierarkin vilka r
eflekterar bety
delsen av
indata. Instrumentens uppdelning baseras på den lägsta niv
åns indata
som är väsentlig för v
erkligt värde-
vär
deringen i sin helhet. SEK utgår
ifrån följande uppdelning för att fastställa metoder som anv
änts för
framtagande a
v verkligt vär
de för finansiella instrument:
Nivå 1: noterade (ojust
erade) priser på aktiv marknad för identiska
tillgångar eller skulder;
Nivå 2: vär
deringsmodeller där marknadsdata som har signifikant
påv
erkan på verkligt vär
de är observ
erbar
, antingen direkt eller indi
-
rekt; och
Nivå 3: vär
deringsmodeller som anv
änder observerbar marknads-
data men där det finns inslag av egna uppskattning
ar där dessa upp
-
skattningar har en signifikant på
verkan på v
erkligt värde
.
Mer information om fastställande a
v verkligt
värde på finansiella
instrument finns i not 1.
Vid uppskattningen eller härledning
en av v
erkliga vär
den för poster
redo
visade till upplupet anskaffningsv
ärde har vissa antag
anden gjorts.
I de fall då noterade marknadsv
ärden finns tillgänglig
a för posterna i
fråga har sådana vär
den anv
änts. I tabellerna nedan visas hur verklig
a
värden för po
ster redo
visade till upplupet anskaffningsv
ärde r
espektive
redo
visade till verkligt vär
de fördelas enligt v
erkligt vär
de-hierarkin.
88
Års- och hållbarhetsr
edovisning 2021
Finansiella noter
Finansiella tillgång
ar redo
visade till upplupet anskaffnings
vär
de fördelade i v
erkligt vär
de-hier
arki
31 december 2021
Låne- och kundfordring
ar
V
erkligt värde
Bokfört värde
Skr mn
Nivå 1
Nivå 2
Nivå 3
Summa
Summa
Likvida medel
11 128
-
-
11 128
11 128
Utlåning dokumenterad som vär
depapper
1
970
46 021
-
47 991
46 5
78
Utlåning till kreditinstitut
-
20 993
-
20 993
20 775
Utlåning till allmänheten
-
186 436
-
186 436
180 28
8
Summa finansiella tillgångar i v
erkligt vär
de-hierarki
13 098
25
3 450
-
266 5
48
258 7
69
31 december 2020
Låne- och kundfordring
ar
V
erkligt värde
Bokfört värde
Skr mn
Nivå 1
Nivå 2
Nivå 3
Summa
Summa
Likvida medel
3 362
-
-
3 362
3 362
Utlåning dokumenterad som vär
depapper
306
51 785
-
52 091
50 780
Utlåning till kreditinstitut
-
31 424
-
31 424
31 315
Utlåning till allmänheten
-
180 453
-
180 453
171 562
Summa finansiella tillgångar i v
erkligt vär
de-hierarki
3 668
263 662
-
26
7 3
30
257 019
Finansiella skulder redo
visade till upplupet anskaffnings
vär
de fördelade i v
erkligt vär
de-hier
arki
31 december 2021
Övriga finansiella skulder
V
erkligt värde
Bokfört värde
Skr mn
Nivå 1
Nivå 2
Nivå 3
Summa
Summa
Skulder till kreditinstitut
-
5 230
-
5 230
5 230
Skulder till allmänheten
-
10 000
-
10 000
10 000
Emitterade (icke efterställda) v
ärdepapper
-
240 979
-
240 979
240 454
Summa finansiella skulder i verkligt vär
de-hierarki
-
256 209
-
256 209
255 68
4
31 december 2020
Övriga finansiella skulder
V
erkligt värde
Bokfört värde
Skr mn
Nivå 1
Nivå 2
Nivå 3
Summa
Summa
Skulder till kreditinstitut
-
3 486
-
3 486
3 486
Skulder till allmänheten
-
10 000
-
10 000
10 000
Emitterade (icke efterställda) v
ärdepapper
-
227 164
-
227 164
226 588
Summa finansiella skulder i verkligt vär
de-hierarki
-
240 650
-
240 650
240 07
4
Finansiella tillgång
ar redo
visade till verkligt v
ärde för
delade i verkligt v
är
de-hierarki
31 december 2021
Tillgångar v
ärderade till v
erkligt värde via r
esultatet
Skr mn
Niv
å 1
Nivå 2
Nivå 3
Summa
Statsskuldförbindelser
/Statsobligationer
5 638
5 234
-
10 8
72
Andra räntebärande vär
depapper än utlåning
26 549
19 332
-
45 881
Derivat
-
7
933
486
8 419
Summa finansiella tillgångar i v
erkligt
värde-hierarki
32 18
7
32 499
486
65 172
31 december 2020
Tillgångar v
ärderade till v
erkligt värde via r
esultatet
Skr mn
Niv
å 1
Nivå 2
Nivå 3
Summa
Statsskuldförbindelser
/Statsobligationer
14 169
8 097
-
22 266
Andra räntebärande vär
depapper än utlåning
19 413
14 138
-
33 5
51
Derivat
-
5 985
1
578
7 563
Summa finansiella tillgångar i v
erkligt
värde-hierarki
33 582
28 220
1
57
8
6
3 38
0
fortsättning, not 13
Års- och hållbarhetsredo
visning 2021
89
Finansiella noter
fortsättning, not 13
Finansiella skulder redo
visade till verkligt v
ärde för
delade i verkligt vär
de-hierarki
31 december 2021
Skulder värdera
de till verkligt vär
de via resultat
et
Skr mn
Niv
å 1
Nivå 2
Nivå 3
Summa
Emitterade (icke efterställda) v
ärdepapper
-
6 761
32 555
39 316
Derivat
-
12 206
2 523
14 729
Summa finansiella skulder i verkligt vär
de-hierarki
-
18 96
7
3
5
078
5
4 045
31 december 2020
Skulder värdera
de till verkligt vär
de via resultat
et
Skr mn
Niv
å 1
Nivå 2
Nivå 3
Summa
Emitterade (icke efterställda) v
ärdepapper
-
6 190
41 198
4
7 388
Derivat
-
23 554
1 841
25 395
Summa finansiella skulder i verkligt vär
de-hierarki
-
29 7
44
43 039
72 783
Flytt från nivå 2 till nivå
3 har gjorts med Skr -1 miljon för derivat då
större inslag a
v bedömning skett i vär
deringen (12/2020: flytt från niv
å
2 till nivå 3 har gjorts med Skr -10 649 miljoner för emitt
erade värde
-
papper
, flytt från nivå 3 till nivå 2 med
Skr 6 53
4 miljoner för emitte
-
rade vär
depapper och flytt från nivå 3 till nivå 2 med netto Skr -1 259
miljoner för derivat).
Finansiella tillgång
ar och skulder till verkligt v
ärde i Niv
å 3
31 december 2021
Skr mn
1 jan
2020
F
örvärv
/
emitterat
F
örfall &
av yttrat
Flytt till
nivå 3
Flytt
från
nivå 3
Vinster (+)
och förluster
(–) via
resulta
tet
1
Vinster (+)
och förluster
(-) via övrigt
total res
ultat
V
aluta-
kurs-
effekt
31 dec
2020
Emitterade (icke efterställda) v
ärdepapper
-41 198
-10 3
72
19 33
7
-
-
196
-36
-482
-32 55
5
Derivat, netto
-263
5
-599
-1
-
411
-
-1 590
-2 037
Netto tillgångar och skulder
-41 461
-10 36
7
18 73
8
-1
-
607
-36
-2 0
72
-34 592
31 december 2020
Skr mn
1 jan
2020
F
örvärv
/
emitterat
F
örfall &
av yttrat
Flytt till
nivå 3
Flytt
från
nivå 3
Vinster (+)
och förluster
(–) via
resulta
tet
1
Vinster (+)
och förluster
(-) via övrigt
total res
ultat
V
aluta-
kurs-
effekt
31 dec
2020
Emitterade (icke efterställda) v
ärdepapper
-43 7
52
-10 58
4
16 285
-10 649
6 5
34
-1 345
44
2 269
-41 198
Derivat, netto
22
7
-400
-
-1 259
-1 59
7
-
2 964
-263
Netto tillgångar och skulder
-43 73
0
-10 5
77
1
5 885
-10 649
5 275
-2 9
42
44
5 23
3
-41 461
1
Vinster och förluster via resultatet inklu
sive valutakurspå
verkan r
edovisas som räntenetto och nettor
esultat a
v finansiella transaktioner
. Den under
perioden orealiserade vär
deförändringen för tillg
ångar och skulder inklusiv
e valutakurspåv
erkan som per 31 december 2021 uppgick till Skr 59
4 miljo
-
ner i vinst (36 miljoner i vinst) och redo
visas som nettores
ultat av finansiella transaktioner
.
Osäk
erhet i vär
deringen av Niv
å 3-instrument
Bedömningen a
v parametrarna som ingår i modeller för att räkna mark
-
nadsvär
de på nivå-3-instrument är förknippad med s
ubjektivitet och
osäkerhet. SEK har därför gjort en analys a
v skillnad i vär
deringen av
nivå-3-instrument under andra rimlig
a förhållanden. Instrumenten i
nivå 3 vär
deras med hjälp av modeller för optionsv
ärdering och g
enom
att diskontera instrumen
tets framtida kassaflöden. F
ör de nivå-3-in
-
strument som på
verkas väsen
tligt av ick
e observerbar marknadsdata i
form av k
orrelationer har en omv
ärdering utförts där k
orrelationerna
skiftats. K
orrelationen uttry
cks som ett vär
de mellan 1 och -1, där 0
anger ing
et samband, 1 anger
maximalt positivt samband och -1 anger
maximalt negativt samband. Den maximala k
orrelationen i interv
allet
för icke-observ
erbar indata kan således bli från 1 till -1. Omvär
deringen
sker g
enom att justera korr
elationerna med +/– 0
,12 vilket motsvarar
den nivå som SEK an
vänder inom ramen för försiktig vär
dering. F
ör de
nivå-3-instrument som på
verkas väsen
tligt av icke observ
erbar mark
-
nadsdata i form av SEK:s eg
en kreditv
ärdighet har en omv
ärdering
utförts där kurvan har skiftats. Omv
ärdering
en sker g
enom att justera
kreditspr
eaden med +/- 10 baspunkter
, vilket har bedömts som rimliga
förändringar av SEK:s kr
editsprea
d. Analysen visar påv
erkan av icke
observerbar marknadsdata på markna
dsvär
det. Utöv
er detta påv
erkas
marknadsvär
det äv
en av observ
erbar marknadsdata. Resulta
tet av ana
-
lysen stämmer väl ö
ver
ens med SEK:s affärsmodell där emitterade vär
-
depapper som är sammansatta med derivat säkras g
enom att använda
derivat. Samma underliggande marknadsdata an
vänds i vär
deringen a
v
både det emitterade vär
depappret och a
v derivatet som säkrar transak
-
tionen. Detta innebär att en vär
deförändring på det emitterade värde
-
pappret, e
xklusive på
verkan a
v vär
det i SEK:s egna kreditspr
ead, kom
-
mer att motverkas a
v en motsvarande v
ärdeförändring på derivatet.
90
Års- och hållbarhetsr
edovisning 2021
Finansiella noter
fortsättning, not 13
K
änslighetsanalys i nivå 3
Tillgångar och skulder
31 december 2021
Skr mn
V
erkligt
vär
de
Icke observ
erbar
indata
Intervall för ick
e
observerbar indata
V
ärderings metod
Känslighet
Max
Känslighet
Min
Aktie
-892
K
orrelation
0,12 – (0
,12)
Optionsmodell
-3
3
Ränta
-1
K
orrelation
0,12 – (0
,12)
Optionsmodell
0
0
V
aluta
-1 03
8
K
orrelation
0
,12 – (0
,12)
Optionsmodell
-56
56
Övriga
-106
K
orrelation
0
,12 – (0
,12)
Optionsmodell
0
0
Summa Derivat netto
-2 037
-59
59
Aktie
-9 283
Korrelation
0
,12 – (0
,12)
Optionsmodell
3
-3
Kreditspr
ead
10BP – (10BP)
Diskonterade kassaflöden
10
-10
Ränta
-11 900
Korrelation
0
,12 – (0
,12)
Optionsmodell
0
0
Kreditspr
ead
10BP – (10BP)
Diskonterade kassaflöden
58
-
58
V
aluta
-11 235
Korrela
tion
0
,12 – (0
,12)
Optionsmodell
59
-59
Kreditspr
ead
10BP – (10BP)
Diskonterade kassaflöden
50
-50
Övriga
-13
7
K
orrelation
0
,12 – (0
,12)
Optionsmodell
0
0
Kreditspr
ead
10BP – (10BP)
Diskonterade kassaflöden
1
-1
Summa Emitterade (icke
efterställda) vär
depapper
-32 5
55
181
-181
T
otal påverkan på
total res
ultatet
122
-122
Tillgångar och skulder
31 december 2020
Skr mn
V
erkligt
vär
de
Icke observ
erbar
indata
Intervall för ick
e
observerbar indata
V
ärderings metod
Känslighet
Max
Känslighet
Min
Aktie
-144
K
orrelation
0
,12 – (0
,12)
Optionsmodell
-6
6
Ränta
4
Korr
elation
0
,12 – (0
,12)
Optionsmodell
0
0
V
aluta
9
Korr
elation
0,12 – (0
,12)
Optionsmodell
-
53
53
Övriga
-132
K
orrelation
0
,12 – (0
,12)
Optionsmodell
0
0
Summa Derivat netto
-263
-59
59
Aktie
-14 836
K
orrelation
0,12 – (0
,12)
Optionsmodell
6
-6
Kreditspr
ead
10BP – (10BP)
Diskonterade kassaflöden
8
-8
Ränta
-13 181
Korr
elation
0,12 – (0
,12)
Optionsmodell
0
0
Kreditspr
ead
10BP – (10BP)
Diskonterade kassaflöden
65
-65
V
aluta
-13 0
7
0
K
orrelation
0
,12 – (0
,12)
Optionsmodell
53
-53
Kreditspr
ead
10BP – (10BP)
Diskonterade kassaflöden
63
-63
Övriga
-111
Korr
elation
0
,12 – (0
,12)
Optionsmodell
0
0
Kreditspr
ead
10BP – (10BP)
Diskonterade kassaflöden
1
-1
Summa Emitterade (icke
efterställda) vär
depapper
-41 198
196
-196
T
otal påverkan på
total res
ultatet
1
37
-137
Känslighetsanalysen visar den effekt en förskjutning a
v korr
elatio
-
ner samt SEK:s egen kr
editspread har på det v
erkliga vär
det av niv
å
3-instrument. T
abellen visar maximal positiv och negativ vär
deföränd
-
ring då korr
elationer samt kreditspr
ead skiftas med +/- 0
,12 respektiv
e
+/- 10 baspunkter
. Vid sammanställning av total maximal och minimal
påv
erkan på totalres
ultatet anv
änds det mest gynnsamma respektiv
e
ogynnsamma skiftet för varje k
orrelation vid beaktande a
v den totala
exponering som uppstår f
rån emitterade vär
depapper tillsammans
med säkrande derivat. Den r
esulterande effekten avseende känslighet
mot korr
elationer blir Skr +/- 3 miljoner (+/- 0). P
åverkan från SEK:s
egen kr
editspread uppg
år till Skr 119 miljoner (13
7) vid maximalt scena
-
rio och Skr -119 miljoner (-13
7) vid minimalt scenario.
Års- och hållbarhetsredo
visning 2021
91
Finansiella noter
fortsättning, not 13
V
erkligt värde r
elaterat till kr
editrisk
V
erkligt värde som härrör från kr
editrisk
(- skulder ökar
/ + skulder minskar)
P
eriodens förändring i verkligt värde som härr
ör
från kreditrisk (+ intäkt/ - förlu
st)
Skr mn
31 december 2021
31 december 2020
2021
2020
Netto CV
A/DV
A
1
-14
-17
3
-5
OCA
2
-132
-108
-24
18
1
Credit value adju
stment (CV
A) och Debt value adjustment (D
V
A) speglar hur motpartens kreditrisk respektiv
e SEK:s egen kreditv
ärdighet på
verkar
derivatets
verkliga vär
de.
2
Own credit adjustment (OCA) speglar hur förändring
ar i SEK:s egen kr
editvärdighet på
verkar det v
erkliga vär
det för finansiella skulder klassificerade
till verkligt vär
de via res
ultatet.
Not 14. Derivat och säkring
sredo
visning
Derivat för
delade på kateg
orier
31 december 2021
31 december 2020
Skr mn
Tillgångar
V
erkligt
vär
de
Skulder
V
erkligt
vär
de
Nominellt
vär
de
Tillgångar
V
erkligt
vär
de
Skulder
V
erkligt
vär
de
Nominellt
vär
de
Ränterelat
erade kontrakt
3 192
9 464
361 160
3 846
11 77
4
323 66
4
V
alutarelaterade k
ontrakt
5 218
3 518
157 362
3 249
11 236
1
53 838
Aktierelaterade k
ontrakt
2
895
9 801
4
57
620
15 598
K
ontrakt relaterade till rå
var
or
, kreditrisk m
m
7
85
2
3 521
11
1
76
5
7 513
Summa derivatinstrument
8 419
14 729
531 8
44
7 563
25 395
500 613
31 december 2021
31 december 2020
varav deriv
at för ekonomisk säkring klassifi
cerade
men ej i säkringsredo
visning
Skr mn
Tillgångar
V
erkligt
vär
de
Skulder
V
erkligt
vär
de
Nominellt
vär
de
Tillgångar
V
erkligt
vär
de
Skulder
V
erkligt
vär
de
Nominellt
vär
de
Ränterelat
erade kontrakt
1 936
7 361
149 8
75
2
357
12 226
132 228
V
alutarelaterade k
ontrakt
3 819
2 077
126 460
1 423
10 310
132 029
Aktierelaterade k
ontrakt
2
895
9 801
4
57
620
15 598
K
ontrakt relaterade till rå
var
or
, kreditrisk m
m
7
85
2
3 521
11
1
76
5
7 513
Summa derivatinstrument
5 76
4
11 185
289 65
7
4 248
24 921
28
7 368
31 december 2021
31 december 2020
varav deriv
atinstrument i verkligt vär
desäkring
Skr mn
Tillgångar
V
erkligt
vär
de
Skulder
V
erkligt
vär
de
Nominellt
vär
de
1
Tillgångar
V
erkligt
vär
de
Skulder
V
erkligt
vär
de
Nominellt
vär
de
1
Ränterelat
erade kontrakt
1 256
2 104
211 285
1 489
-453
191 435
V
alutarelaterade k
ontrakt
1 399
1 440
30 902
1 826
927
21 810
Summa derivatinstrument
2
655
3 544
242 18
7
3 315
4
74
213 245
1
Nominellt belopp för de instrument som är direkt på
verkade a
v IBOR-reformen uppg
år till Skr 105 440 miljoner (55 09
4).
92
Års- och hållbarhetsr
edovisning 2021
Finansiella noter
Löptidsanaly
s nominellt vär
de
1
för säkringsinstrument
31 december 2021
Skr mn
< 1 mån
1 mån < 3 mån
3 mån < 1 år
1 år< 5 år
> 5 år
Ränterela
terade kontrakt
Säkring av fasträntad tillg
ång
57
229
94
2
12 0
70
7 3
40
Säkring av fasträntad skuld
12 650
12 650
29 739
131 655
5 306
V
alutarelaterade k
ontrakt
Säkring av fasträntad tillg
ång
97
205
1 5
77
2
976
233
Säkring av fasträntad skuld
16
1 010
5 917
15 669
2 590
31 december 2020
Skr mn
< 1 mån
1 mån < 3 mån
3 mån < 1 år
1 år< 5 år
> 5 år
Ränterela
terade kontrakt
Säkring av fasträntad tillg
ång
4
17
146
7 0
42
11 089
Säkring av fasträntad skuld
-
9 809
3
4 739
126 023
2 607
V
alutarelaterade k
ontrakt
Säkring av fasträntad tillg
ång
41
61
427
3 240
6
33
Säkring av fasträntad skuld
-
425
1 920
11 066
4 491
1
A
vser nominellt värde innan kvittning av derivat.
Redovisade v
är
det av säkrad post i v
erkligt vär
de samband och den ackumulerade
verkligt v
ärde just
eringen som ing
år i det redo
visade vär
det
31 december 2021
31 december 2020
Tillgångar
Skr mn
Bokfört värde
V
erkligt
värde-
justering
Bokfört värde
V
erkligt
värde-
justering
Utlåning dokumenterad som räntebärande vär
depapper
11 035
2
78
9 778
598
Utlåning till kreditinstitut
1 019
-23
969
4
Utlåning till allmänheten
14 869
527
13 032
1 044
Summa
26 923
782
23 779
1 646
31 december 2021
31 december 2020
Skulder
Skr mn
Bokfört värde
V
erkligt
värde-
justering
Bokfört värde
V
erkligt
värde-
justering
Emitterade (icke efterställda) v
ärdepapper
216 242
1 183
195 460
5 454
Summa
216 242
1 183
195 460
5 45
4
F
ör upplysning om säkringsineffektivitet se not 4 Nettoresultat a
v finansiella transaktioner
.
SEK:s riskhanteringsstrategi och s
yfte är att identifiera väsentlig
a valu
-
takurs- och ränteexponering
ar och hantera dessa riske
xponeringar
med lämpliga derivatinstrumen
t eller alternativ till dessa. SEK har mål
-
sättningen att så långt som möjligt uppnå v
erkligt vär
de säkringsredo
-
visning för transaktioner som används för ek
onomisk säkring.
SEK sätter ränte
villkor primärt baserat på olika beho
v och prefe
-
renser för låntag
are och motparter
. Tillgångar och skulder kan där
-
för ha olika fasta räntelöptider
, vilket leder till ränterisk. Genom att
använda deriv
at, omvandlas den ursprunglig
a ränterisken i tillg
ångar
och skulder från fast till rörlig
a räntevillk
or i valutor på väl fung
erande
marknader
, såsom EUR, USD och Skr
.
Det är SEK:s målsättning att mitigera risk
en för förändringar i verk
-
ligt vär
de för den säkrade posten på
grund av förän
dringar i refer
ens
-
ränta genom att om
vandla en fast ränta för en finansiell tillg
ång eller
skuld till en rörlig ränta. SEK an
vänder räntes
wappar
, eller delar av
dessa för att säkra fast till rörlig rän
ta.
SEK utlåning och upplåning sker i olika valutor basera
de på önske
-
mål från låntagar
e och inv
estorer
. Utlåning och upplåning sker därför
sällan i samma valuta och motverk
ar därför inte varandra. V
alutaex
-
poneringen mellan olika transaktioner är fullt mat
chade genom olika
valutaderiva
t. Det är SEK:s målsättning att mitig
era risken för föränd
-
ring i verkligt vär
de på grund av förändringar i valutakurs och r
eferens
-
ränta genom att om
vandla en fast ränta för en finansiell tillg
ång eller
skuld till en tillgång eller skuld i sv
enska kronor med r
örlig ränta. SEK
använder v
alutaränteswappar för de
ssa säkringar
.
Sedan 2010-talet pågår en r
eform att ersätta eller anpassa r
efe
-
rensräntor som LIB
OR och andra erbjudna interbankräntor (”IBORs
”).
SEK:s exponering som på
verkas dir
ekt av r
eferensränter
eformen är
främst dess utlåningskon
trakt till rörliga ränt
or
, dess utlånings- och
upplåningskon
trakt till fasta räntor som är säkrade till r
örliga räntor
samt valutasw
appar till rörlig ränta. Exponering
arna mot rörlig ränta är
huvudsakligen mot U
SD LIBOR, S
TIBOR och EURIBOR. LIBOR är den
grupp av r
eferensräntor som har en tidsatt a
vveckling
splan i nuläget.
2021-12-31 upphörde notering
ar att ställas för GBP LIBOR, CHF LIBOR,
EUR LIBOR, JPY LIBOR sam
t USD LIBOR 1W och 2M. Övriga U
SD
LIBOR noteringar k
ommer att upphöra efter 2023-06-30
. Överv
ak
-
ningsmyndigheter i U
S
A har utfärdat r
ekommendationer att ing
en ny
exponering som r
efererar till USD LIBOR sk
a tillföras efter 2021-12-31.
Undantag ges för t e
x säkring av befintlig e
xponering. F
ör EURIBOR
och S
TIBOR har ingen a
vvecklingsplan k
ommunicerats utan den g
ene
-
rella uppfattning
en är att dessa kommer att fortsä
tta att existera de
fortsättning, not 14
Års- och hållbarhetsredo
visning 2021
93
Finansiella noter
fortsättning, not 14
närmaste åren. SEK har för närv
arande finansiella kontrakt som r
efere
-
rar till USD LIBOR som sträck
er sig bortom juni 2023.
SEK har sedan 2018 arbetat med förberedelser inför r
eferensränt
e
-
reformen. Under 2021 har a
vtal, system, räntekurv
or
, prissättning, vär
-
derings och riskmodeller och proc
esser anpassats för att hantera de
nya riskfria r
eferensränt
or (RFR:er) som ersätter LIBOR. SEK har anslutit
till 2020 ISD
A F
allback Protocol vilk
et sätter marknadsstandar
d för han
-
tering mellan motparter av k
onv
ertering av derivat till n
y refer
ensränta
under refer
ensräntereformen. F
ör utlåningstransaktioner hanteras kon
-
vertering per a
vtal. Inför årsskiftet 2021 har SEK hanterat k
onvert
ering
av utestående e
xponeringar med r
eferensräntor GBP LIBOR och JP
Y
LIBOR. Utestående e
xponeringar med refer
ensränta USD LIB
OR och
förfall efter juni 2023 kommer att k
onvert
eras under perioden fram till
2023-06-30
. B
yte av r
eferensränta under r
eferensrän
tereformen ska
genomföras med för
esatsen att byt
et ska vara ekonomiskt neutralt för
respektiv
e part. SEK har under 2021 applicerat lättnadsr
egeln under
IFRS9 avseende att ändra definitionen a
v säkrad risk i befintliga säk
-
ringsrelationer för säkring
ar med GBP LIBOR respektiv
e JPY LIBOR
definierad som ursprunglig säkrad risk. V
ad gäller säkringsförhållanden
med refer
ens till USD LIBOR och vilka har en löptid bortom 2023-06-
30 bedömer SEK att osäkerhet a
vseende framtida refer
ensräntor kvar
-
står fram till att säkringsinstrumentet k
onv
erteras. SEK applicerar lätt
-
nadsreg
eln under IFRS9 för bedömning av framtida effektivitet.
Övriga upplysning
ar avseende SEK:s säkring
sredo
visning återfinns
i avsnittet om Risk- och kapitalhant
ering, Rapport öv
er förändring i
eget kapital, not 1 V
äsentliga redo
visningsprinciper
, samt Not 4 Netto
-
resulta
t av finansiella transaktioner
.
Inom ramarna för SEK:s policy med avseende på motparts-, ränte-,
valuta- och ö
vriga risker an
vänder sig SEK a
v
, och är SEK part i, olika
slag av derivat, h
uvudsakligen ränte- och valuta
kurs
relaterade a
vtal.
Dessa instrument redo
visas till verkligt v
ärde i rapport ö
ver finansiell
ställning baserat på vär
det per kontrakt.
SEK använder a
vtal för att säkra riske
xponering hänförlig till finan
-
siella tillgångar och skulder
. Derivat är värderade till v
erkligt vär
de
med hjälp av noterade marknadspriser om sådana finns a
tt tillgå. Om
marknadspriser inte är tillgänglig
a används v
ärderingsmodeller
. SEK
använder modeller för att ju
stera nettoexponering
ens verklig
a värde
för förändringar i motpartens kr
editkvalitet. De modeller som anv
änds
omfattar både direkt ob
serverbara och härledda marknadsparametrar
.
Majoriteten av SEK:s deriv
atkontrakt är så kallade O
TC-derivat,
det vill säga, deriva
tkontrakt för vilka a
vslut ej sker på en börs. SEK:s
derivattransaktioner som inte g
örs på en börs sker under ISD
A Mas
-
teravtal. Under sådana a
vtal aggreg
eras alla positiva och nega
tiva vär
-
den med en och samma motpart inom varje valuta till ett nettobelopp
som ska betalas från en motpart till en annan. Vid specifika händelser
,
såsom vid en utebliven betalning a
vslutas alla utestående transaktio
-
ner som omfattas av a
vtalet, en värdering sk
er och samtliga transaktio
-
ner regleras netto
. SEK har för avsikt att enbart ingå deriv
attransaktio
-
ner med motparter i jurisdiktioner där det finns en legal rätt att kvitta
de redo
visade beloppen vid betalning när sådana händelser inträffar
.
De ovan nämnda ISD
A Masteravtalen uppfyller inte kriterierna
för kvittning i rapporten öv
er finansiell ställning på grund av att den
legala kvittningsrätt
en av r
edovisade belopp g
äller enbart i händelse
av en angiv
en typ av betalningsinställelse
, insolvens eller k
onkurs av
SEK eller motparten. Därutö
ver så har inte SEK och dess motparter för
avsikt att r
eglera posterna med ett nettobelopp eller samtidigt r
eali
-
sera tillgång
en och reglera skulden.
ISD
A Masteravtalet k
ompletteras med tilläggsa
vtal som reglerar
motpartsrisken med säkerhet
er
. SEK tar emot och accepterar säker-
heter i form av k
ontanta medel. Sådana säkerheter är för
emål för stan
-
dardiserade a
vtalskonstruktioner g
enom ISD
A Credit Support Anne
x.
Upplysningarna i tabellerna nedan inkl
uderar finansiella tillgångar
och finansiella skulder som är föremål för ett rättsligt bindande ram-
avtal om nettning eller liknande a
vtal som täcker finansiella instru
-
ment. SEK har enbart derivattransaktioner som är för
emål för rättsligt
bindande ramavtal om nettning eller liknande a
vtal. Derivattillg
ångar
och derivatskulder g
entemot centrala motpart
er för clearing kvittas i
rapport öv
er finansiell ställning.
Finansiella tillgång
ar som är föremål för kvittning, r
ätts
ligt
bindande ramavtal om nettning och liknande avt
al
Skr mn
31 dec 2021
Derivat
31 dec 2020
Derivat
Bruttobelopp för finansiella
tillgångar
10 059
9 912
Belopp som kvittas i rapporten
öv
er finansiell ställning
-1 640
-2 3
49
Nettobelopp för finansiella till
-
gångar som pr
esenteras i rapporten
öv
er finansiell ställning
8 419
7
563
Belopp som omfattas av rättsligt
bindande avtal om nettning eller
liknande avtal r
elaterade till:
Finansiella instrument
-3 262
-2 35
4
Mottagna kontantsäk
erheter
-3 500
-2 502
Nettobelopp
1
6
57
2
707
Finansiella skulder som är föremål för kvittning, r
ättsligt
bindande ramavtal om nettning och liknande avt
al
Skr mn
31 dec 2021
Derivat
31 dec 2020
Derivat
Bruttobelopp för finansiella
skulder
16 369
27 7
44
Belopp som kvittas i rapporten
öv
er finansiell ställning
-1 640
-2 3
49
Nettobelopp för finansiella skulder
som present
eras i rapporten öv
er
finansiell ställning
14 729
25 39
5
Belopp som omfattas av rättsligt
bindande avtal om nettning eller
liknande avtal r
elaterade till:
Finansiella instrument
-3 262
-2 35
4
Erlagda k
ontantsäkerheter
-9 528
-20 172
Nettobelopp
1 939
2 869
94
Års- och hållbarhetsredo
visning 2021
Finansiella noter
Not 15. Aktier
SEKETT AB är sedan mars 2018 ett vilande helägt dotterbolag till AB Sv
ensk Exportkredit med ett aktiekapital på Skr 5
0 000
.
Aktier i dotterbolag
31 december 2021
31 december 2020
Skr mn
Bokfört värde
Antal aktier
Bokfört värde
Antal aktier
SEKETT AB (org. nr 559132-9668)
0
50
0
50
Not 16. Övrig
a tillgång
ar
Skr mn
31 dec
2021
31 dec
2020
F
ordran på staten
avseende CIRR-
och utvecklingskr
editer
7 208
12 359
Likvidfordran
191
465
Övrigt
52
29
Summa
7 451
12 853
Not 17
. F
örutbetalda kostnader
och upplupna intäkter
Skr mn
31 dec
2021
31 dec
2020
Upplupna ränteintäkter
1
876
1
958
F
örutbetalda
kostnader och andra
upplupna intäkter
37
29
Summa
1 913
1
9
87
Not 18. Ej efterställd upplåning
31 december 2021
Skr mn
Ej efterställda skulder exkl.
emitterade
värdepapper
Ej efterställda emitterade
vär
de papper
Summa
V
alutarelaterade k
ontrakt
-
25 112
25 112
Ränterelat
erade kontrakt
15 230
254 298
269 528
Aktierelaterade k
ontrakt
-
223
223
K
ontrakt rel. till rå
varor
, kreditrisk m
m
-
1
37
1
37
Summa ej efterställd upplåning
15 230
279 77
0
295 000
var
av denominerad i:
Skr
USD
JPY
EUR
Övriga
valutor
Summa
24 6
72
202 15
8
20 852
19 841
27 477
295 000
31 december 2020
Skr mn
Ej efterställda skulder exkl.
emitterade
värdepapper
Ej efterställda emitterade
vär
de papper
Summa
V
alutarelaterade k
ontrakt
-
19 207
19 207
Ränterelat
erade kontrakt
13 486
254 3
77
267 8
63
Aktierelaterade k
ontrakt
-
281
281
K
ontrakt rel. till rå
varor
, kreditrisk m
m
-
111
111
Summa ej efterställd upplåning
13 486
273 9
76
287 462
var
av denominerad i:
Skr
US
D
J
PY
EUR
Övriga
valutor
Summa
16 5
47
202 7
8
7
27 812
19 994
20 322
28
7 462
Års- och hållbarhetsredo
visning 2021
95
Finansiella noter
fortsättning, not 18
SEK:s finansieringsprogr
am
Utestående belopp
1
Skr mn
31 december 2021
31 december 2020
Medium-term note program:
Unlimited Euro Medium-T
erm Note Programme
107 59
7
96 724
Unlimited SEC-register
ed U
.S. Medium-T
erm Note Programme
159 39
3
160 9
45
Unlimited Sw
edish Medium-T
erm Note Programme
429
4
38
Unlimited MTN/S
TN AUD Debt Iss
uance Programme
4 417
4 5
44
Commer
cial paper program:
USD 3,
000
,
000
,
000 U
.S. Commer
cial P
aper Programme
1 806
10 006
USD 4,
000
,
000
,
000 Euro-C
ommercial P
aper Programme
1 355
-
1
Upplupet anskaffningsv
ärde exklu
sive verkligt v
ärde-justering
ar
.
Skulder i finansieringsv
erksamheten
Kassaflöden
Icke-kassaflödespåv
erkande poster
Skr mn
1 januari
2021
V
aluta-
kurseffekt
Orealiserade
vär
deför ändringar
Upp lupen
ränta
31 december
2021
Ej efterställd upplåning
28
7 462
-10 958
2
2 588
-4 092
-
295 000
L
easingskuld
19
-24
-
1
57
1
1
1
53
Derivatkon
trakt, netto
17 832
-1 523
-7 589
-2 410
-
6 310
T
otala skulder i finans
ierings-
verksamheten
305 313
-12 505
14 999
-6 3
45
1
301 463
1
A
vser ökning av leasingskuld p g a nya leasing
avtal.
Kassaflöden
Icke-kassaflödespåv
erkande poster
Skr mn
1 januari
2020
V
aluta-
kurseffekt
Orealiserade
vär
deför ändringar
Upp lupen
ränta
31 december
2020
Ej efterställd upplåning
273 017
29 460
-17 00
4
1 989
-
28
7 462
L
easingskuld
44
-27
-
2
1
-
19
Derivatkon
trakt, netto
13 088
-8 651
11 819
1
576
-
17 832
T
otala skulder i finans
ierings-
verksamheten
286 149
20 782
-5 185
3
5
67
-
305 313
Not 19
. Övriga skulder
Skr mn
31 dec
2021
31 dec
2020
Likvidskulder
725
1
94
Övriga
442
261
Summa
1 16
7
455
Not 20
. Upplupna kostna
der och
förutbetalda intäkter
Skr mn
31 dec
2021
31 dec
2020
Upplupna räntekostnader
1 793
1 8
43
Övriga upplupna kos
tnader och
förutbetalda
intäkter
82
81
Summa
1
87
5
1 924
96
Års- och hållbarhetsredovisning 2021
Finansiella noter
Not 21. A
vsättningar
K
oncernen
Moderbolaget
Skr mn
31 december 2021
31 december 2020
31 december 2021
31 december 2020
P
ensionsförpliktelse
1
57
82
8
9
Långfristig
personal förmån
4
8
6
8
F
örväntade kreditförluster för pos
ter
utanför
balansräkningen
2
7
9
7
9
Summa
68
99
21
26
1
Se not 5.
2
A
vsättning för förväntade kr
editförluster utanför balansräkning
en, enligt IFRS 9
, se not 9
.
Not 22. Eg
et kapital
K
oncernen
Moderbolaget
Skr mn
31 december 2021
31 december 2020
31 december 2021
31 december 2020
Aktiekapital
3 990
3 990
3 990
3 990
Reservfond
-
-
198
198
F
ond för utvecklingsutgifter
-
-
126
94
Reserv
er/F
ond för verkligt värde
Egen kr
editrisk
-102
-
84
-
-
F
örmånsbestämda pensionsplaner
-27
-45
-
-
Balanserad vinst
16 9
47
16 203
16 532
15 8
40
Summa eget kapital
20 808
20 064
20 846
20 122
K
oncernen
Moderbolaget
Skr mn
31 december 2021
31 december 2020
31 december 2021
31 december 2020
Bundet eget kapital
4 314
4 282
4 314
4 282
Fritt eget kapital
16 49
4
15 782
16 532
15 840
Summa eget kapital
20 808
20 064
20 846
20 122
Aktiekapitalet består av 3
990 000 aktier med ett kvotv
ärde 1 000 per
aktie.
Egen kr
editrisk består av vinster och förlu
ster som uppstår på grund
av förändring a
v SEK:s egen kr
editrisk på skulder oåterkalleligt redo-
visade till verkligt v
ärde. Dessa pr
esenteras i ö
vrigt totalresultat i r
eser
-
ven för eg
en kreditrisk och omklassificeras inte till r
esultatet i k
on
-
cernen. I moderbolaget r
edovisas dessa vins
ter och förluster under
nettores
ultat av finansiella transaktioner
.
F
örmånsbestämda pensionsplaner består av vinster och förluster som
uppstår vid vär
deförändringar på förmånsbestämda pensionsplaner
.
Dessa present
eras i övrigt totalr
esultat i re
serven för förmånsbe
-
stämda pensionsplaner enligt IAS 19
. I moderbolaget r
edovisas int
e
dessa pensionsplaner som förmånsbestämda, se not 1 (q).
F
ond för utvecklingsav
gifter avser aktiv
erade utgifter för eg
en
upparbetad utveckling.
Hela beloppet av eg
et kapital är hänförligt till moderbolagets
aktieägar
e.
Reservfonden för moderbolag
et avser tidig
are lagstadg
ad avsättning
till bundet eget kapital. Kra
vet a
vskaffades 1 janu
ari 2006 och tidigare
gjorda a
vsättningar står kvar
.
F
ör information om mål, riktlinjer och processer för hantering a
v kapi
-
tal se F
örvaltningsberättelse och avsnitt om Risk- och kapitalhantering.
F
örslag till vinstdisposition
Resultatet a
v koncernens och moderbolag
ets verksamhet under år
et
och ställningen den 31 december 2021 framg
år av rapport ö
ver total
-
res
ultat, rapport öv
er finansiell ställning och kassaflödesanalys för
koncernen samt r
esultaträkning, balansräkning och kassaflödesanalys
för moderbolaget och därtill hörande noter
. Styrelsen har beslutat att
föreslå årsstämman a
tt utdelning ska ske med Skr 414 miljoner (290)
i enlighet med företag
ets utdelningspolicy
. F
öljande förslag till vinst
-
disposition avseende moderbolag
et.
Medel till årsstämmans förfogande uppgår till
16 532
Styr
elsen föreslår att till årsstämmans förfog
ande
stående medel används sålunda:
– till aktieägar
en utdelas Skr 103,
70 per aktie
414
–
i ny räkning öv
erföres återstående disponibla
vinstmedel
16 118
Års- och hållbarhetsredo
visning 2021
97
Finansiella noter
Not 23. S
tällda säkerheter och e
ventualförpliktelser
Skr mn
31 dec
2021
31 dec
2020
Ställda säk
erheter
K
ontantsäkerheter enligt säk
erhetsavtal för derivatk
ontrakt
10 417
21 9
79
Eventualförpliktelser
Garantiförbindelser
4
7
67
3 969
Åtag
anden
A
vtalade, ej utbetalda krediter
53 8
71
57 213
Bindande offerter
1 510
1 322
Not 24. CIRR-syst
emet
I SEK:s uppdrag ingår att administr
era kreditgivning
en i svensk
a statens
system för sta
tsstödda exportkr
editer (CIRR-systemet). SEK erhåller
kompensation från s
venska staten i form a
v en administrativ ersättning
som beräknas på utestående kapitalbelopp.
I CIRR-systemet r
edovisas den administra
tiva ersättningen som
staten kompenserar SEK med som en administra
tiv ersättning till SEK.
Se tabellerna nedan som visar rapport öv
er totalres
ultat och rapport
öv
er finansiell ställning för CIRR-systemet, så som de pr
esenteras för
ägar
en. I räntekostnader ing
år räntekostnader för lån mellan SEK och
CIRR-systemet vilka åter
speglar upplåningskostnaden för CIRR-s
yste
-
met. Ä
ven räntekostna
der för derivat som säkrar krediterna r
edovisas
som räntekostna
der
, vilket skiljer sig från SEK:s redo
visningsprinciper
.
Arrangörsa
vgifter till SEK redo
visas tillsammans med övrig
a arrangörs
-
avgifter som rän
tekostnader
.
Utöv
er CIRR-systemet adminis
trerar SEK sv
enska statens tidi
-
gar
e system för utv
ecklingskrediter enligt samma principer som för
CIRR-systemet. Ing
en nyutlåning sk
er av utveckling
skrediter
. Utestå
-
ende utvecklingskr
editer uppgick 31 december 2021 till Skr 315 miljo
-
ner (382) och r
esultatet uppgick till Skr -21 miljoner (-28) för perioden
januari till december 2021. SEK:s administrativ
a ersättning för adminis
-
tration av utv
ecklingskrediter uppgick till Skr 1 miljoner (1).
Rapport öv
er totalr
esultatet för CIRR-sy
stemet
Skr mn
2021
2020
Ränteintäkter
2 105
2 17
0
Räntekostnader
-2 061
-2 087
Ränteskillnadsersättning
7
14
V
alutakurseffekter
-1
4
Resultat innan ersättning till SEK
50
101
Administra
tiv ersättning till SEK
-197
-196
Rör
elseresultat CIRR-s
ystemet
-147
-95
Ersättning till (-) / från (+) staten
147
95
Rapport öv
er finansiell ställning för CIRR-syst
emet
Skr mn
31 dec
2021
31 dec
2020
Likvida medel
8
2
Utlåning
87
87
2
69 163
Derivat
36
-
Övriga tillgång
ar
7 359
12 528
F
örutbetalda kostnader och
upplupna intäkter
4
70
4
07
Summa tillgångar
95 7
45
82 100
Skulder
88 092
69 289
Derivat
7 060
12 232
Upplupna kostnader och
förutbetalda
intäkter
593
57
9
Summa skulder
9
5 7
45
82 100
Åtag
anden
A
vtalade, ej utbetalda krediter
39 08
4
51 463
Bindande offerter
1 510
1 322
98
Års- och hållbarhetsredovisning 2021
Finansiella noter
Not 25. Kapitalsituation
K
apitaltäckningsanalys
31 december 2021
31 december 2020
Kapitalr
elationer
procent
1
procen
t
1
Kärnprimärkapitalr
elation
21,6
21.8
Primärkapitalrelation
21,
6
21,8
T
otal kapitalrelation
21,6
21,8
1
Kapitalrelationerna visar kv
oten av respektiv
e kapitalmått och totalt riske
xponeringsbelopp. Se tabellerna ”K
apitalbas-, tilläggs- och av
dragsposter”
och ”Minimikapitalkrav e
xklusive buffertar”
.
31 december 2021
31 december 2020
Riskbaserat kapitalbaskrav
Skr mn
procent
1
Skr mn
procent
1
Kapitalbaskrav om 8 pr
ocent
7 3
71
8
,0
7 136
8,0
var
av krav på primärk
apital
om 6 procent
5 528
6,0
5 352
6,0
var
av krav på k
ärnprimärkapital
om 4,5 proc
ent
4 146
4
,5
4 014
4
,5
Särskilt kapitalbaskrav (P
elare 2-kra
v)
3 382
3
,7
3 921
4,4
K
ärnprimärkapital tillg
ängligt att
anv
ändas som buffert
4
9 149
9,
9
12 310
13,8
Buffertkrav
2 333
2,5
2 259
2,5
var
av kapitalkonserv
eringsbuffert
2 303
2,5
2 230
2,5
var
av kontr
acyklisk kapitalbuffert
30
0,0
29
0,0
P
elare 2-vägledning
1 382
1,5
-
-
T
otalt riskbaserat kapitalbaskrav
14 468
15,
7
13 316
14,9
1
Uttrycks som andel a
v totalt riskvägt exponeringsbelopp
.
2
Minimikraven enligt CRR (Eur
opaparlamentet och rådets föror
dning (EU) nr 5
75
/2013 av den 26 juni 2013 om tillsynskrav för kr
editinstitut och värde
-
pappersföretag och om ändring a
v föror
dning (EU) nr 648
/2012) är införda i S
verig
e utan öv
ergångsperiod.
3
Individuellt P
elare 2 kra
v på 3,
6
7 procent av totalt riskvägt e
xponeringsbelopp, enligt beslut a
v FI från senaste öv
ersyns- och utvär
deringsprocess (ÖUP).
4 Tillgängligt kärnprimärkapital för att möta buffertkrav efter kapitalbaskra
v om 8 procent (SEK täck
er hela kapitalbaskrav
et med kärnprimärkapital, dvs
4,5 proc
ent, 1,5 procent och 2 pr
ocent) samt efter P
elare 2-krav (3,
6
7 procent). P
elare 2-kra
vet är inte a
vdragen i jäm
förelsesiffran från föreg
ående år
.
5
Finansinspektionen har underrättat SEK per 2021-09-29 (inom senaste öv
ersyns- och utvär
deringsprocess) att utö
ver kapitalkra
ven enligt för
ordning
(EU) nr 5
75
/2013 om tillsynskrav
, bör SEK hålla ytterligare kapital (P
elare 2-vägledning) på 1,50 pr
ocent av t
otalt riskvägt exponeringsbelopp
. P
elare
2-vägledningen utg
ör inget bindande kra
v
31 december 2021
31 december 2020
Bruttosoliditet
Skr mn
Skr mn
Exponeringar inom balansräkning
en
209 889
29
7 605
Exponeringar utanför balansräkning
en
5 309
3
7 162
T
otalt exponeringsmått
2
215 198
33
4
7
67
Bruttosoliditetsgrad
3
9
,3%
5,8%
1
Inga öv
ergångsr
egler för IFRS 9 har utnyttjats, vilk
et innebär att reg
elverket har införts fullt ut i brutt
osoliditetsmåttet.
2
P
er Q2 2021 har SEK ändrat beräkningsmetod för exponering
småttet som en anpassning till nya r
egelv
erkskrav (CRRII), där vissa exponering
ar inte
längre ska tas med. J
ämförelsetal har inte räknats om.
3
Definieras i CRR som kvoten mellan primärkapitalet och ett e
xponeringsmått.
31 december 2021
31 december 2020
Bruttosoliditetskrav
Skr mn
pr
ocent
1
Skr mn
procent
1
Minimikrav om 3 pr
ocent
6 456
3,00
-
-
P
elare 2-vägledning
323
0,
2
-
-
T
otalt kapitalkrav relat
erat
till bruttosoliditet
6 779
3,2
-
-
1
Uttrycks som andel a
v totalt exponeringsbelopp
.
2
Finansinspektionen har underrättat SEK per 2021-09-29 (inom senaste öv
ersyns- och utvär
deringsprocess) att SEK bör hålla kapital (P
elare 2-vägled
-
ning) på 0
,15 procent a
v totalt exponeringsmått för brutto
soliditet. P
elare 2-v
ägledningen utgör ing
et bindande krav
.
Års- och hållbarhetsredo
visning 2021
99
Finansiella noter
fortsättning, not 25
K
apitalbas – tilläggs- och avdr
agsposter
Moderbolaget
Skr mn
31 dec
2021
31 dec
2020
Aktiekapital
1
3 990
3 990
Ej utdelade vinstmedel
15 518
14 856
Ackum
ulerat annat totalresultat och andra r
eserv
er
323
292
Resultat netto eft
er avdrag för förutsebara k
ostnader och utdelningar som v
erifieras
av
personer som har en oberoende ställning
601
694
Kärnprimärkapital för
e lagstiftningsjustering
ar
20 432
19 832
Y
tterligare ju
stering pga försiktig vär
dering
-395
-306
Immateriella tillgångar
-99
-98
Vinster eller förluster på skulder som vär
deras till verkligt v
ärde och som ber
or
på ändringar av ins
titutets egen kreditstatus
98
77
Negativa belopp till följd a
v beräkningen a
v förväntade förlustbelopp
-111
-55
Sammanlagda lagstiftning
sjusteringar av k
ärnprimärkapital
-
507
-382
Summa kärnprimärkapital
19 925
19 450
Primärkapitaltillskott
-
-
Summa primärkapital
19 925
19 450
F
örlagslån inräknade i supplementärkapital
-
-
Kreditriskjus
teringar
2
-
-
Summa supplementärkapital
-
-
T
otalt kapitalbas
19 925
19 450
1
F
ör en närmare beskrivning av ingående instrumen
t i aktiekapitalet, se not 22.
2
Det belopp för förväntade förluster som beräknas enligt IRK-metoden utg
ör ett bruttoav
drag från kapitalbasen. Bruttoavdrag
et minskas med de redo
-
visningsmässiga nedskrivningar som r
elaterar till exponering
ar som bidrar till den förväntade förlusten. Öv
erskjutande belopp av sådana r
edovisnings-
mässiga nedskrivningar ökar kapitalbasen. Denna ökning är begränsad till 0
,6 pr
ocent av SEK:s risk
exponeringsbelopp för stats-, för
etags- och instituts-
exponeringar enligt IRK-metoden. P
er 31 december 2021 hade begränsningsregeln ing
en påv
erkan (2020: ingen påv
erkan).
Minimikapitalkr
av exklu
sive buffertar
Moderbolaget
31 december 2021
31 december 2020
Skr mn
EAD
1
Risk e
xpone-
rings belopp
Minimi-
kapitalkrav
EAD
1
Risk e
xpone-
rings belopp
Minimi-
kapitalkrav
Kreditrisk enligt schablonmetoden
F
öretag
2 990
2 990
239
2 238
2 238
179
F
allerade exponeringar
74
74
6
7
7
1
Summa kreditrisk schablon
metoden
3 064
3 064
245
2 245
2 245
1
80
Kreditrisk enligt IRK-metoden
Stater
196 606
9
67
3
7
74
192 0
77
9 6
84
7
75
Finansiella institut
2
41 082
8 843
707
30 661
6
76
4
54
1
F
öretag
3
115 412
62 988
5 039
117 415
63 7
66
5 101
Motpartslösa tillgångar
372
37
2
30
163
163
13
Summa
kredit risk
IRK- metoden
353 472
81 8
76
6 55
0
340 316
80 3
77
6 430
Kredit vär
dighets justerings risk
e.t
.
2 922
233
e
.t.
2 284
183
V
alutakursrisk
e
.t
.
645
52
e.t
.
664
52
Råvarurisk
e.t
.
11
1
e.t
.
7
1
Operativ risk
e.t
3 622
290
e.t
.
3 625
290
Summa
356 536
92 140
7 371
342 5
61
89 202
7 136
1
Exposure at defa
ult (EAD) visar storleken på den utestående e
xponeringen vid fallissemang.
2
V
arav motpartrisk i derivatkontrakt: EAD Skr 5 9
75 miljoner (5 53
5), riskexponeringsbelopp Skr 2 000 miljoner (1 908) och k
apitalkrav Skr 160 miljoner (153).
3
V
arav relaterad till Specialutlåning: EAD Skr 5 224 miljoner (3 8
47) riskexponeringsbelopp Skr 3 589 miljoner (2 7
39) och kapitalkrav Skr 28
7 miljoner (219).
100
Års- och hållbarhetsredo
visning 2021
Finansiella noter
fortsättning, not 25
Kreditrisk för
delad på PD-nivå
T
abellen illustrerar e
xponering vid fallissemang (EAD), andel av expo
-
neringen som g
år förlorad givet ett fallissemang (L
GD) samt sannolik-
heten för att motparten ska fallera eller ställa in betalning
arna (PD)
för de exponeringsklasser där SEK int
ernt estimerat PD
. Genom
-
snittlig PD är beräknad utan hänsyn till PD-g
olv
. Genomsnittligt PD
och L
GD är viktat med EAD
, genomsnittlig riskvikt är kv
oten mellan
riskexponering
s
belopp och EAD
.
31 december 2021
31 december 2020
Procent
AAA till
AA-
0
,
003%-
0
,
01%
A+
till A–
0
,
02–
0,07
%
BBB+
till BBB–
0
,12–
0
,32%
BB+
till B–
0,
54
–
6,80%
CC
C till D
44,36–
100%
AAA till
AA-
0
,
003%-
0
,
01%
A+
till A–
0
,
02–
0,07
%
BBB+
till BBB–
0
,12–
0
,32%
BB+
till B–
0,
54
–
6,80%
CC
C till D
27
,27–
100%
Stater
EAD (Skr mn)
191 669
4
5
87
-
-
-
186 722
5 28
7
-
68
-
Genomsnittlig PD
0,
0
04
0,0
5
-
-
-
0,0
04
0,0
5
-
4,14
-
Genomsnittlig L
GD
45,0
45,
0
-
-
-
45,0
45,
0
-
45,0
-
Genomsnittlig riskvikt
4
,6
20,3
-
-
-
4,6
2
0,0
-
149,
5
-
31 december 2021
31 december 2020
Procent
AAA till
AA-
0
,
01%-
0,04
%
A+
till A–
0
,
06–
0
,11%
BBB+
till BBB–
0
,16–
0
,32%
BB+ till B–
0,
50
–
8,27%
CC
C till D
28,91–
100%
AAA till
AA-
0
,
01%-
0,04
%
A+
till A–
0
,
06–
0
,11%
BBB+
till BBB–
0
,16–
0
,32%
BB+ till B–
0,
50
–
8,27%
CC
C till D
28,91–
100%
Finansiella institut
EAD (Skr mn)
18 176
21 63
7
1 225
43
-
12 7
42
15 896
1
984
39
-
Genomsnittlig PD
0,
04
0,07
0,25
1,16
-
0,04
0,07
0
,18
0
,7
6
-
Genomsnittlig L
GD
3
5
,7
32,8
45,0
45,
0
-
3
6
,7
3
5
,7
45,
0
45,0
-
Genomsnittlig riskvikt
1
7,
6
22,
0
67,
9
129,3
-
17
,3
22,1
5
0,
3
131,5
-
F
öretag
EAD (Skr mn)
2 562
16 286
6
7 509
23 810
22
2 302
17 929
69 263
24 063
12
Genomsnittlig PD
0,
04
0,0
9
0,24
0
,
74
89
,43
0,
03
0,0
9
0,23
1,02
28.9
Genomsnittlig L
GD
45,0
45,
0
45,0
45,
0
45,0
45,0
45,0
45,0
45,
0
45,0
Genomsnittlig riskvikt
19,2
3
0,0
49
,9
85,4
39,2
19,4
30,
6
49
,4
8
6,6
263,
7
Kreditrisk
er
F
ör riskklassificering och kvantifiering av kr
editrisk tillämpar SEK en
intern riskklassificeringsmetod (IRK). SEK tillämpar den grundläg
-
gande IRK-metoden. I den grundläggande IRK-met
oden fastställer
bolaget sannolikheten för att dess motpart
er ska fallera inom ett år
(PD
, Probability of Default), medan ö
vriga parametrar som på
verkar
riskberäkningen bestäms i enlighet med CRR. Tillämpning a
v IRK-me
-
toden kräv
er Finansinspektionens tillstånd och är föremål för löpande
tillsyn. Vissa e
xponeringar är undantagna från tillämpning a
v IRK-me
-
toden, efter medgivande a
v Finansinspektionen, och då tillämpas i
stället schablonmetoden för att beräkna kapitalkrav
et. F
ör ytterligare
information om vilka exponering
ar det gäller se a
vsnitt ”Riskmät
-
ning” i not 26. Under 2020 g
enomförde SEK en ö
vers
yn av sina kr
e
-
ditriskprocesser för att uppfylla n
ya r
egelv
erkskrav
, EBA-riktlinjerna
EB
A/
GL/2016/
07 och kommissionens deleg
erade föror
dning (EU)
2018
/171, gällande definition av fallissemang. Öv
ersynen r
esulterade
i att SEK upprättade en ny in
tern definition av fallissemang, som där
-
efter godkändes a
v Finansinspektionen och som senare den 1 jan
uari
2021 implementerades i IRK-metoden för beräkning a
v kapitalbaskrav
.
Exponeringsbelopp för motpartsrisk i derivatk
ontrakt beräknas i enlig
-
het med schablonmetoden för motpartsrisk. SEK tillämpar ny scha
-
blonmetod för motpartsrisk sedan 30 juni 2021.
Kreditv
ärdighetsju
steringsrisk
Ett kapitalkrav för kr
editvärdighetsju
steringsrisk ska beräknas för samt
-
liga O
T
C-derivatkontrakt, förut
om för kreditderivat som an
vänds som
kreditrisksky
dd och transaktioner med en kvalificerad central motpart.
SEK använder schablonmetoden för a
tt beräkna detta kapitalkrav
.
V
alutakursrisk
V
alutarisk beräknas på bokförda vär
den i enlighet med standard-
metoden, där scenariometoden anv
änds för beräkning av gamma- och
volatilitetsrisk
er
.
Råvarurisk
Kapitalbaskra
v för råvar
urisk har beräknats enligt schablonmetodens
förenklade metod, där s
cenariometoden använ
ds för beräkning av
gamma- och v
olatilitetsrisker
.
Operativa risk
er
Kapitalkra
v för operativ risk beräknas enligt schablonmetoden, där
bolagets v
erksamhet delas in i affärsområden defi
nierade enligt CRR.
Kapitalkra
vet för r
espektive område beräknas g
enom att en faktor
,
beroende på affärsområde
, multipliceras med en intäktsindikator
.
De faktorer som är tillämplig
a för SEK är 15 procen
t och 18 procent.
Intäktsindikatorn utg
örs av genomsnitt
et av de tre senas
te räkenskaps
-
årens r
örelseintäkter per affärsområ
de.
Överg
ångsr
egler
SEK tillämpar inte öv
ergångsbestämmelser för IFRS 9 för förv
äntade
kreditförlus
ter
. SEK:s kapitalbas och kapitalrelationer a
vspeglar redan
effekten av IFRS 9 för förvän
tade kreditförluster
.
Års- och hållbarhetsredo
visning 2021
101
Finansiella noter
fortsättning, not 25
Kapitalbuffertar
SEK möter krav på kapitalbuffertar med kärnprimärk
apital per den
31 december 2021. FI har inte klassificerat SEK som en s
ystemviktig
bank. Det krav på buffert för s
ystemviktig
a institut som trädde i kraft
1 januari 2016 g
äller därför inte för SEK. Kapitalk
onserveringsbuffert
ingår med 2,5 pr
ocent. Det kon
tracykliska buffertvärdet för ber
örda
exponeringar inom S
verig
e sänktes per den 16 mars 2020 från 2,5 pr
o
-
cent till 0 proc
ent. Sänkningen gjor
des i föreb
yggande s
yfte, för att
motverka kr
editåtstramningar till följd a
v utveckling
en och spridningen
av co
vid-19 och dess effekter på samhällsekonomin. Finansinspektio
-
nen beslutade den 29 september 2021 att höja det kontra
cykliska buf
-
fertvärdet till 1 pr
ocent. Det n
ya buffertvär
det gäller från och med den
29 september 2022. P
er 31 december 2021 utgör andelen kapitalkrav
för berör
da kreditrisk
exponeringar hänförligt till S
verig
e 68 pr
ocent
(7
0) av totalt ber
ört kapitalkrav oa
vsett hemvist, en andel som också
är den vikt som appliceras på det sv
enska buffertvär
det i beräkningen
av SEK:s k
ontracykliska kapitalbuffert. Den k
ontracykliska kapitalbuf-
ferten per 31 december 2021 för S
verig
e är upplöst med anledning av
sänkningen a
v det kontracykliska buffertv
ärdet till 0 pr
ocent. Buffert
-
värden be
slutade inom andra länder kan påv
erka SEK, men eftersom
huvuddelen av SEK:s kapitalkra
v för berör
da kredite
xponeringar är
hänförligt till Sv
erige är också den pot
entiella påv
erkan begränsad. P
er
31 december 2021 bidrog buffertv
ärden i andra länder till SEK:s kon
-
tracykliska kapitalbuffert med 0
,
03 pr
ocentenheter (0
,
03).
Bruttosoliditet
Bruttosoliditetsgraden (häv
stången) är ett mått som har offentlig
-
gjorts från och med 2015. Ett minimikrav på 3 pr
ocent, som beräknas
på det totala exponeringsmått
et, tillämpas från 30 juni 2021. Brutto-
soliditetsgraden definieras i CRR som kvoten mellan primär
kapitalet
och ett exponeringsmått. I e
xponeringsmåttet ingår tillg
ångar
, dock
med särskild behandling för bland annat derivatposter
, samt kredi
-
triskexponering
ar utanför balansräkningen vilk
a viktats med en faktor
som beror på typen a
v exponeringen. SEK tillämpar in
te öv
ergångsbe
-
stämmelser för IFRS 9 för förväntade kr
editförluster
. SEK:s bruttosoli
-
ditetsgrad avspeglar r
edan effekten av IFRS 9 för förv
äntade kreditför
-
luster
. SEK har en bruttosoliditetsgrad som uppgår till 9
,3 procent per
den 31 december 2021, som klart öv
erstiger kra
ven.
P
elare 2-vägledning
P
elare 2-vägledning avser a
v Finansinspektionen bedömd lämplig nivå
för institutets kapitalbas. Skillnaden mellan den bedömda lämpliga
nivån på kapitalbasen och minimikapitalkra
vet, P
elare 2-krav
en och
det kombinerade buffertkra
vet kommer beräknas, be
slutas och fast
-
ställs av Finansinspektionen i form a
v en ej bindande rekommenda
tion
(s.k. P
elare 2-vägledning). P
elare 2-vägledning omfattar både det risk
-
baserade krav
et och bruttosoliditetskrav
et, och ersätter den tidigar
e
kapitalplaneringsbufferten.
Internt bedömt kapitalbeho
v
Skr mn
31 dec
2021
31 dec
2020
Kreditrisk
6 038
6 121
Operativ risk
225
203
Marknadsrisk
1 247
1 140
Övriga risker
2
34
183
Str
essbuffert
1 610
2 831
Summa
9
354
10 478
SEK genomför r
egelbundet en int
ern kapitalutvärdering, där bolag
et
bedömer hur my
cket kapital som behö
vs för att täcka bolag
ets risker
.
Resultat
et av SEK:s bedömning av kapitalbeho
vet pr
esenteras o
van.
Mer information kring den interna kapitalutvär
deringspr
ocessen och
dess metoder finns i avsnittet Risk- och kapitalhan
tering.
Likviditetstäckningsgrad
Skr mdr
, genomsnitt 12 månader
31 dec
2021
31 dec
2020
T
otala likvida tillgångar
56,
1
4
9,0
Nettolikviditetsutflöden
1
10
,1
10,1
Likviditetsutflöden
21,2
22,1
Likviditetsinflöden
12,2
13,3
Summa
695%
60
4%
1
Nettolikviditetsutflöden är beräknade som nettot a
v likviditetsutflöden
och cappade likviditetsinflöden. Cappade likviditetsinflöden är beräk
-
nade enligt artikel 425 a
v CRR (EU 5
75
/2013) och artikel 3
3 av den av
K
ommissionen Delegerade för
ordningen (EU) 2015
/61.
Information om Likviditetstäckningsgraden (L
CR) enligt artikel 447 av
CRR (EU 5
75
/2013), beräknad enligt den av kommissionen Deleg
e
-
rade föror
dningen (EU) 2015
/61.
Stabil nettofinansiering
skvot
Skr mdr
31 dec
2021
31 dec
2020
Tillgänglig stabil finansiering
245,9
242,6
Krav på stabil finansiering
176
,4
179,
7
Stabil nettofinansieringskv
ot
139%
135%
Information om stabil nettofinansiering
skvot (NSFR) enligt artik
el 447
av CRR (EU 5
75
/2013), beräknad enligt kommissionens Del
egerade
föror
dning (EU) 2015
/61.
102
Års- och hållbarhetsredo
visning 2021
Finansiella noter
Not 26. Riskupplysning
ar
Innehåll
Kreditrisk
Riskhantering
102
Riskmätning
103
Riskö
vervakning
103
Riskupplysningar
103
Marknadsrisk
Riskhantering
111
Riskmätning
111
Riskö
vervakning
113
Riskupplysningar
113
Likviditetsrisk och
finansieringsrisk
Riskhantering
114
Riskmätning
114
Riskö
vervakning
114
Riskupplysningar
114
Operativ risk
Riskhantering
118
Riskmätning
118
Riskö
vervakning
118
Riskupplysningar
118
Hållbarhetsrisk
Riskhantering
118
Riskmätning
118
Riskö
vervakning
118
Riskupplysningar
118
F
ör beskrivning av SEK:s riskhantering se äv
en avsnittet Risk- och kapi
-
talhantering, sid 3
4-39
.
K
onsolideringen a
v SEK enligt tillsynsr
egelv
erken avvik
er från
den som görs i k
oncernredo
visningen, då någ
on konsolidering enligt
tillsynsr
egelv
erken inte sker eft
ersom det helägda dotterbolag
et,
SEKETT AB, som är det enda bolaget i k
oncern förutom moderbola
-
get, int
e är ett finansiellt bolag. Inget dotter
bolag är ett institut enligt
CRR:s definition varför dotterbolag inte heller omfattas a
v tillsynsr
e
-
gelv
erken på individuell nivå.
T
abellerna över kr
editkvaliteten per rad i rapport ö
ver finansiell
ställning och tabellen som illustr
erar kopplingen mellan ra
d i rapport
öv
er finansiell ställning och exponeringar enligt CRR visar bokför
da
värden. Övrig
a tabeller visar belopp i enlighet med kapitalkravsberäk
-
ningarna, dock utan tillämpning av k
onv
erteringsfaktor
er
.
Kreditrisk
Kreditrisk är risk
en för fallissemang på en skuld som kan uppstå genom
att en låntagar
e inte kan g
öra nödvändiga betalning
ar
. Kredit
risken
delas upp i fallissemangsrisk, koncen
trationsrisk och landsrisk, se
avsnittet Risk- och kapitalhant
ering.
SEK:s kreditrisk
er begränsas genom e
tt riskbaserat urval a
v mot
-
parter och reduceras ytt
erligare huvudsaklig
en genom g
arantier
,
nettningsavtal
och säkerheter
. SEK:s aptit för kreditrisker är bety
dligt
större än dess aptit för andra risk
er
.
Riskhantering
Riskpolicy och kreditpolicy
Fun
damenten för SEK:s kreditriskh
antering är riskpolicyn och kr
edit-
policyn som utfärdats a
v styrelsen samt kr
editinstruktionen som utfär
-
dats av styr
elsens kreditutsk
ott. Dessa styrdokumen
t utgör ram
verket
för den kreditrisknivå som SEK a
ccepterar
, beskriver beslutsor
dning
och kreditbeslutsmandat och kr
editnormen. Underlydande metoddo
-
kument tydligg
ör kreditpr
ocessen, grundläggande principer för limiter
och hantering av pr
oblemkrediter
.
Kreditnormen är ett centralt begr
epp för kreditgivning
en inom SEK
och tydligg
ör en förväntansbild av
seende kreditkvalitet. F
ör att en
affärstransaktion ska anses falla inom kr
editnormen krävs att pr
opån
uppfyller krav inom följande områden: norm för risknivå och norm för
kreditvillk
or
.
Bolagets styr
else fastställer en öv
ergripande ram för SEK:s riskhan
-
tering i form av policys, risk
aptit, kapitalmål (beslutas a
v bolagsstäm
-
man) samt limiter
. F
ör kreditrisk definieras ett flertal mått för riskaptit.
Styr
elsen beslutar också om företag
ets policy för hållbar verksamhet.
Alla kredit
beslut ska fattas i enlighet med den av styr
elsen etablerade
besluts
mandat
strukturen för delegerat beslutsfattande
. SEK:s kredit-
besluts
strukt
ur och fastställda mandat b
ygger på en beslutsstruk
-
tur som utgår från dualitetsprincipen, så att en noggrann analys och
bedömning av alla kr
editpropåer sk
er
.
Riskreducering
Kreditrisk
en reduceras g
enom användande a
v olika kreditrisk
skydd, i
form av garan
tier
, nettningsavtal och andra former av säk
erheter
.
Garantigivarna, inom fram
för allt slutkundfinansieringen, är till
största delen statlig
a exportkreditorg
an inom OECD där sv
enska
Exportkreditnämnden (EKN) är den s
törsta garanti
givaren. Kr
edit-
risken allokeras till en g
arantigivar
e och därför består största delen
av SEK:s garan
terade kreditrisk
exponering av e
xponering mot statliga
motparter vid rapportering av nettokr
editriske
xponering. Garantier
erhålls äv
en från finansiella institut och, i mindre utsträckning, icke-
finansiella företag och försäkringsbolag.
Motpartsrisken i derivatk
ontrakt dokumenteras alltid med ISD
A
Master Agreement, vilk
et också innebär ett nettningsa
vtal, med stöd
av säk
erhetsavtal i form av ett Cr
edit Support Annex (CS
A). God
-
kända säkerheter under de säk
erhetsavtal som SEK ingått be
står alltid
av likvida medel.
SEK använ
der sig också av olika typer a
v säkerheter för att r
edu
-
cera kreditrisk
er i viss typ av kr
editgivning. Säkerheter är bety
delse
-
fulla i enskilda affärer men har en begränsad på
verkan i den totala utlå
-
ningsportföljen.
Limitsättning
SEK använder sig a
v limiter för att begränsa kreditrisk
er till en bestämd
nivå. Limiter uttry
cker den högsta tillåtna e
xponeringen mot en mot
-
part för specifika löptider och för olika typer av e
xponeringar
, exem
-
pelvis direkt
utlåning, garantier
, motpartsrisk i derivatkontrakt eller
likviditetsplaceringar
. Exponeringar måste rymmas inom de limiter som
är beslutade för berör
da motparter
. De öv
ergripande limiterna fast
-
ställs av styr
elsen. Alla limiter omprö
vas minst en gång per år
.
Reserv
eringsprö
vning
Från 1 januari 2018 tillämpar SEK IFRS 9 a
vseende nedskrivning av
finansiella instrument. Nedskrivningen baseras på en modell för för
-
väntade kr
editförluster (ECL). De tillg
ångar vars nedskrivningsbeho
v
ska prö
vas delas in i tre s
tadier: stadie 1, stadie 2 och stadie 3. Samtliga
exponeringar finns från början i s
tadie 1. I stadie 2 återfinns expone
-
ringar där det skett en v
äsentlig ökning av kr
editrisk och stadie 3 omfat
-
tar fallerade exponeringar
. Nedskrivningar i stadie 3 beräknas genom
individuell prö
vning utifrån en expertbaserad bedömning. En individu
-
ell reserv
eringsprö
vning görs när det finns objektiv
a omständigheter
som tyder på att den finansiella tillg
ången kan behö
va skrivas ned
enligt stadie 3. Kreditk
ommittén bereder r
eserveringsför
slag från kre
-
ditanalytiker och kundansv
ariga, där
efter beslutar kreditutskottet om
reserv
eringar
. Styrelsen fastställer bokslutet och därig
enom slutligt
äv
en reserv
eringar
. För mer in
formation om beräkning av förvän
tade
kreditförlus
ter inom ramen för IFRS 9
, se not 1 (h).
Riskmätning
SEK använder
, och har tillstånd för
, en grundläggande internriskklassi-
ficeringsmetod (IRK-metod) för att mäta kr
editrisken i e
xponeringar
mot en majoritet av SEK:s motparter
. Det betyder att SEK för de
expo
neringarna använder egna estimat a
v riskparametern sannolik
-
Års- och hållbarhetsredo
visning 2021
103
Finansiella noter
fortsättning, not 26
het för fallissemang (PD), vilken per motpart r
eflekterar den åsatta
interna riskklassen. Övriga riskparametrar
, bland andra förlust givet
fallissemang (LGD) och kreditk
onv
erteringsfaktor
er (CCF) bestäms av
tillsynsför
ordning
en (CRR). Alla SEK:s motparter ska åsättas en intern
riskklassificering (rating).
SEK:s tillstånd från Finansinspektionen att anv
ända en grund
-
läggande IRK-metod omfattar e
xponeringar mot stater
, kommuner
,
landsting, multilaterala utv
ecklingsbanker
, företag inklusive försäk
-
ringsbolag och finansiella institut. F
ör vissa exponeringar har SEK a
v
Finansinspektionen medgivits undantag från IRK-metoden. F
ör dessa
exponeringar an
vänder SEK schablonmetoden och e
xtern rating vid
beräkning av risk
exponeringsbeloppet (om ext
erna rating saknas
erhåller exponering
en en riskvikt på 100 procent).
De undantagna exponering
arna, för vilka schablonmetoden i stäl
-
let används, är följande (undan
tagen förutsätter att dessa e
xpone
-
ringar är av mindr
e betydelse v
ad gäller storlek och riskpr
ofil):
•
Exponeringar mot små-och medels
tora företag (med en årsomsä
tt
-
ning som inte öv
erstiger EUR 5
0 miljoner)
•
Exponeringar inom affärsområdet C
ustomer Finance
•
Garantier till förmån för små och medelstora företag
De motparter som i kapitaltäckningen an
vänder extern ra
ting åsätts en
intern rating under IFRS 9
.
Motpartrisk i derivatk
ontrakt
Motpartsrisk i derivatkon
trakt, som utgör en form av kr
editrisk, uppstår
när derivatinstrument an
vänds för att hantera risker
. F
ör att begränsa
denna risk ingår SEK sådana transaktioner endast med motparter
med god kr
editvärdighet. Y
tterligare minskning av risk
en åstadkoms
genom att SEK ing
år ISD
A Master-avtal med tillhörande säk
erhets
-
avtal (CS
A-avtal) med sina motparter innan derivatkontrakt ing
ås.
Dessa bilaterala säkerhetsa
vtal innebär att en högsta tillåten riskniv
å
definieras i form av ett tr
öskelbelopp. ISD
A- och CSA-a
vtal granskas
kontinuerligt för att villk
oren vid beho
v ska kunna omförhandlas. F
ör
motpartsexponeringar som till följd a
v marknadsv
ärdes
förändringar
öv
erstiger tr
öskelbe
lopp under rele
vant CS
A ska r
eglering ske, så a
tt
motpartsexponering
en sänks till avtalad nivå. Sedan slutet a
v 2016 är
alla därefter ing
ångna räntederivat för
emål för central clearing i enlig
-
het med EU:s föror
dning om O
T
C-derivat, centrala motparter och
transaktions
register (EMIR).
SEK mäter exponering mot motpartsrisk
med schablonmetoden (”S
A-CCR”) enligt CRR II.
Riskö
vervakning
SEK:s exponeringar analyseras, rapport
eras och följs upp regelbundet
avseende riskk
oncentrationer i kr
editportföljen och kreditkvalit
eten
på enskilda kredittag
are. Analysen om
fattar bland annat (i) storlek på
enskilda engag
emang, (ii) geografisk hem
vist och (iii) branschtillhörig
-
het. Analysen avser så
väl direkt e
xponering som indirekt e
xponering.
De ovannämnda k
oncentrationsrisk
erna beaktas i SEK:s beräkning av
internt bedömt kapitalbeho
v för kreditrisk
er
, där de bidrar till ett högre
kapitalbehov än minimikapitalkra
vet. Minimi
kapitalkrav
et beaktar inte
koncentrationsrisk
er vid kapitalkravsberäkning
ar
. F
ör uppföljning och
kontr
oll av stora e
xponeringar har SEK definierat interna limiter
, som
sätter ytterligar
e begränsningar på sådana e
xponeringars storlek utö-
ver va
d som anges i tillsynsför
ordning
en (CRR).
Exponeringar som bedöms som pr
oblemkrediter
, det vill säga
sådana där SEK bedömer att det är hög sannolikhet att åtaganden
enligt det ursprungliga a
vtalet inte k
ommer att uppfyllas, analyseras
djupare och mer fr
ekvent. Begr
eppet problemkr
editer omfattar expo
-
neringar med anstånd, osäkra for
dringar
, nödlidande exponeringar och
fallerade exponeringar
. A
vsikten är att i ett tidigt skede iden
tifiera kre
-
diter med en förhöjd risk. Detta för att anpassa e
xponeringen, min
ska
kreditförlus
ter och säkerställa att riskklassificering
en reflekterar risk
en
avseende den specifika motparten.
Kreditportföljen s
tresstestas r
eg
elbundet. Utfallet av scenario
-
analyserna och stresst
esterna rapporteras till styrelsen och styr
elsens
finans- och riskutskott r
egelbundet. Bolag
ets risk- och produktklassifi
-
cering samt riskestima
t utgör en central del a
v rapporteringen a
v kredi
-
trisk till styrelsen, styr
elsens finans- och riskutskott, för
etagsledningen
samt kreditk
ommittén. V
d och riskchef informerar styrelsen och sty
-
relsens finans- och riskutsk
ott om alla signifikanta ändringar a
vseende
SEK:s IRK-system. SEK:s IRK-s
ystem valideras a
v den oberoende risk-
funktionen minst årligen.
Riskupplysningar
F
ör en kompletterande och utökad redog
örelse a
v den kreditrisk-
relaterade in
formationen hänvisas till den separata riskrapporten
”Capital Adequ
acy and Risk Management (Pillar 3) R
eport 2021”
.
Riskupplysningar kr
editrisk
T
abellen på nästa sida visar maximal kredite
xponering. Beloppen är
nominella värden ut
om för likvida medel och derivat som är bokförda
värden. Maximal kr
editriske
xponering för utlåning till kreditinstitut
och utlåning till allmänheten innefattar avtalad, ej utbetald utlåning
vid årets slut som tas upp till nominellt vär
de.
1
04
Års- och hållbarhetsredovisning 2021
Finansiella noter
fortsättning, not 26
31 december 2021
Maximal kreditrisk
exponering
Skr mn
Tillgångar v
ärderade till
verkligt vär
de
Upplupet anskaffningsvärde
Likvida medel
-
11 128
Statsskuldsförbindelser
/Statsobligationer
10 88
4
-
Andra räntebärande vär
depapper än utlåning
45 959
-
Utlåning dokumenterad som vär
depapper
-
46 736
Utlåning till kreditinstitut
-
12 891
Utlåning till allmänheten
-
238 599
Derivat
8 419
-
Summa finansiella tillgångar
65 262
309 35
4
31 december 2020
Maximal kreditrisk
exponering
Skr mn
Tillgångar v
ärderade till
verkligt vär
de
Upplupet anskaffningsvärde
Likvida medel
-
3 362
Statsskuldsförbindelser
/Statsobligationer
22 275
-
Andra räntebärande vär
depapper än utlåning
33 663
-
Utlåning dokumenterad som vär
depapper
-
50 9
47
Utlåning till kreditinstitut
-
16 326
Utlåning till allmänheten
-
227 0
75
Derivat
7 563
-
Summa finansiella tillgångar
63 501
297 710
T
abellen nedan visar kreditkvaliteten efter risk
avtäckning (netto) per
rad i rapport öv
er finansiell ställning. Beloppen är bokförda v
ärden.
SEK använder sig a
v garantier och försäkring
ar som kreditrisksky
dd, se
vidare a
vsnitt Risk- och kapitalhantering. Kreditkv
aliteten på finansiella
tillgångar bedöms g
enom användning a
v intern eller ext
ern rating.
31 december 2021
Skr mn
AAA
AA+ till A-
BBB+ till BBB-
BB+ till B-
CCC till D
Bokfört vär
de
Likvida medel
11 128
-
-
-
-
11 128
Statsskuldsförbindelser
/Statsobligationer
2 493
8 3
79
-
-
-
10 8
72
Andra räntebärande vär
depapper än utlåning
23 669
21 412
-
800
-
45 881
Utlåning dokumenterad som vär
depapper
2 982
10 78
3
3 365
29 448
-
46 5
78
Utlåning till kreditinstitut
4 122
14 5
73
115
1 965
-
20 775
Utlåning till allmänheten
101 245
20 206
20 983
37
7
5
8
96
180 288
Derivat
-
7 427
992
-
8 419
Summa finansiella tillgångar
145 639
82 780
24 463
7
0 963
96
323 941
A
vtalade, ej utbetalda krediter
48 633
852
1 423
2 963
-
53 8
71
31 december 2020
Skr mn
AAA
AA+ till A-
BBB+ till BBB-
BB+ till B-
CCC till D
Bokfört vär
de
Likvida medel
3 362
-
-
-
-
3 362
Statsskuldsförbindelser
/Statsobligationer
11 380
10 886
-
-
-
22 266
Andra räntebärande vär
depapper än utlåning
16 919
16 632
-
-
-
33 551
Utlåning dokumenterad som vär
depapper
2
9
37
11 938
6 305
29 600
-
50 780
Utlåning till kreditinstitut
1 88
6
27 245
78
2 106
-
31 315
Utlåning till allmänheten
90 244
21 682
18 062
41 549
25
171 562
Derivat
-
5 8
46
-
1 717
-
7 563
Summa finansiella tillgångar
126 728
9
4 229
24 445
7
4 972
25
320 399
A
vtalade, ej utbetalda krediter
52 669
1
3
74
1 145
2 025
-
5
7 213
Års- och hållbarhetsredo
visning 2021
105
Finansiella noter
fortsättning, not 26
T
abellen nedan illustrerar k
opplingen mellan rad i rapport ö
ver finansiell ställning och nettoe
xponeringar enligt CRR.
31 december 2021
Skr mdr
Bokfört
vär
de
Justering till
bokfört vär
de från
exponering
Stater
K
om-
muner
Multilaterala
utvecklings
-
banker
Offentliga
organ
Finansiella
institut
F
öretag
Likvida medel
11,1
0,
1
2
,0
0,
0
0,0
0,0
9,0
0,0
Statsskuldsförbindelser
/
Stats obligationer
10,9
0,0
10
,9
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
Andra räntebärande vär
de-
papper än utlåning
45,9
4
,6
6
,7
11,6
2
,6
5,4
11,9
3,1
Utlåning dokumenterad som
värdepapper
4
6,6
-0
,1
3
,0
0,0
0,0
0,0
0,
0
43,
7
Utlåning till kreditinstitut inklusiv
e
likvida medel
1
2
0,
8
11,
6
3
,6
2,4
0,0
0,0
2,5
0
,7
Utlåning till allmänheten
180
,3
-1,0
109
,9
0,
3
0,
4
0,0
5,5
65,2
Derivat
8,4
2,4
0,0
0,0
0,0
0,0
6
,0
0,0
Övriga tillgång
ar
7,
5
7,
5
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
Summa finansiella
tillgångar
331,5
25,1
136,1
14,3
3
,0
5,4
34,9
112,
7
Eventualförpliktelser och åtag
anden
2
60
,1
-
6,0
49,4
1
,0
0,0
0,0
6,
3
9,
4
T
otalt
391,6
19,1
185,
5
15,3
3
,0
5,4
41,2
122,1
31 december 2020
Skr mdr
Bokfört
vär
de
Justering till
bokfört vär
de från
exponering
Stater
K
om-
muner
Multilaterala
utvecklings
-
banker
Offentliga
organ
Finansiella
institut
F
öretag
Likvida medel
3,4
0,
1
2
,5
-
-
-
0,
8
-
Statsskuldsförbindelser
/
Stats obligationer
22,3
0,0
22,3
-
-
-
-
-
Andra räntebärande vär
de-
papper än utlåning
33
,6
-0
,2
3,2
7,
9
3,2
4,2
13,2
2,1
Utlåning dokumenterad som
värdepapper
5
0,
8
0,0
2,9
-
-
-
0,
5
47
,4
Utlåning till kreditinstitut inklusiv
e
likvida medel
1
31,3
21,9
1,1
4,1
-
-
3,4
0,
8
Utlåning till allmänheten
171,6
-1,
6
9
9
,7
0,
3
0,
3
6
,6
66,3
Derivat
7,
6
2,1
-
-
-
-
5
,5
-
Övriga tillgång
ar
12,9
12,9
-
-
-
-
-
-
Summa finansiella
tillgångar
333,5
35,2
131,
7
12,3
3,5
4,2
30,
0
116,
6
Eventualförpliktelser och åtag
anden
2
62,5
1,3
53
,8
-
-
-
0,
9
6,5
T
otalt
396
,
0
36,5
185,5
12,3
3
,5
4,2
3
0,
9
123,1
1
Skr 10
,4 miljarder (22,
0) av det bokförda vär
det för Utlåning till kreditinstitut utgörs a
v kontantsäk
erheter enligt säkerhetsavtal för deriv
at
kontrakt.
2
Består av ev
entualförpliktelser och åtaganden förutom k
ontantsäkerheter
.
Derivate
xponering efter nettning under gällande ISD
A Master-avtal
i enlighet med CRR-reg
elverk
ets hantering av motpartsrisk i derivatk
on
-
trak
t up
pgår till Skr 6
,0 miljar
der (5,5). F
ör mer information om hante
-
ring av motpartsrisk i derivatk
ontrakt under CRR, se avsnitt Risk- och
kapitalhantering.
106
Års- och hållbarhetsr
edovisning 2021
Finansiella noter
fortsättning, not 26
T
otala kreditexponering
ar i koncernen
Nettoexponering
ar redovisas eft
er beaktande av effekter a
v garan
-
tier och kreditder
ivat. Bruttoexponerin
gar redo
visas utan beaktande
av effekter a
v garantier och kr
editderivat. Beloppen är i enlighet med
kapitalkravsberäkning
arna, dock utan tillämpning av kon
vertering
sfak
-
torer
, enligt den interna riskuppföljningen. I tabeller som visar expo
-
neringars g
eografiska fördelning r
edovisas Nor
damerika exklusiv
e
Centralamerika.
T
otala nettoexponering
ar
Skr mdr
Räntebärande vär
depapper
och
utlåning
A
vtalad ej utbetald utlåning,
derivat,
m m
T
otal
31 dec 2021
31 dec 2020
31 dec 2021
31 dec 2020
31 dec 2021
31 dec 2020
Exponeringsklass
Belopp
%
Belopp
%
Belopp
%
Belopp
%
Belopp
%
Belopp
%
Stater
136,1
44,4
131,6
45,
0
49
,4
74
,
8
53,9
8
0,0
185,5
4
9,
8
185,5
51,6
K
ommuner
14,3
4
,7
12,3
4,2
1
,0
1,5
-
-
15,3
4,1
12,3
3,4
Multilaterala
utvecklingsbank
er
3
,0
1,0
3,5
1,2
-
-
0,0
0,0
3
,0
0,
8
3,5
1
,0
Offentliga organ
5,4
1
,7
4,2
1,5
-
-
-
-
5,4
1,4
4,2
1,2
Finansiella institut
34,9
11,4
24,5
8,4
6,3
9,
5
6,4
9,
5
41,2
11,1
3
0,
9
8
.6
F
öretag
112,
7
36,8
116,
0
3
9
,7
9,
4
14,2
7,
1
1
0,
5
122,1
32,8
123,1
34,2
T
otalt
30
6,4
100
,0
292,1
100
,0
66
,1
100
,0
6
7,
4
100
,
0
3
72,5
100,
0
35
9,
5
100
,
0
Kredit
exponering
ars geografiska för
delning
Bruttoexponering
ars geogr
afiska fördelning per e
xponeringsklass
31 december 2021
Skr mdr
Mellan östern/
Afrika/T
urkiet
Asien
ut
över
Japan
Japan
Nord-
amerika
Oceanien
Latin-
amerika
Sv
erige
V
äst europa
ut
över
Sv
erige
Central-
och
Öst eur
opa
T
otalt
Stater
25,9
3,3
1,9
1,3
-
42,2
6,6
10,1
-
91,3
K
ommuner
1
,6
-
-
-
-
-
10
,4
0,
0
-
12,0
Multilaterala
utvecklingsbank
er
-
-
-
-
-
-
-
2,6
-
2
,6
Offentliga organ
-
-
-
-
-
-
-
5,4
-
5,4
Finansiella institut
-
-
2,3
3,9
-
-
1
7,
5
15,3
0,
1
39,1
F
öretag
13,2
4,4
1,2
56,5
-
8,8
9
9,
8
3
4
,0
4,2
222,1
Summa
4
0
,7
7,7
5,4
61,
7
-
51,
0
13
4,3
6
7,
4
4,3
3
72,5
31 december 2020
Skr mdr
Mellan östern/
Afrika/T
urkiet
Asien
ut
över
Japan
Japan
Nord-
amerika
Oceanien
Latin-
amerika
Sv
erige
V
äst europa
ut
över
Sv
erige
Central-
och
Öst eur
opa
T
otalt
Stater
11,3
3
,6
2,4
0,8
-
42,0
12,1
12,
7
-
84,9
K
ommuner
1,4
-
-
-
-
-
7,
9
0,0
-
9,
3
Multilaterala
utvecklingsbank
er
-
-
-
-
-
-
-
3,1
-
3,1
Offentliga organ
-
-
-
-
-
-
-
4,3
-
4,3
Finansiella institut
-
1,2
0,
1
1,0
0,
8
-
13,3
10
,4
0,
2
2
7,
0
F
öretag
14,1
5,0
1
,7
64
,0
-
8
,0
105,1
28,3
4
,7
230
,9
Summa
26,8
9,
8
4,2
6
5,8
0,8
5
0,0
138,4
58,
8
4,9
35
9,
5
Års- och hållbarhetsredo
visning 2021
107
Finansiella noter
fortsättning, not 26
Nettoexponering
ars geogr
afiska fördelning per e
xponeringsklass
31 december 2021
Skr mdr
Mellan östern/
Afrika/T
urkiet
Asien
ut
över
Japan
Japan
Nord-
amerika
Oceanien
Latin-
amerika
Sv
erige
V
äst europa
ut
över
Sv
erige
Central-
och
Öst eur
opa
T
otalt
Stater
-
0,
4
2
,0
2
,0
-
-
161,5
1
7,
0
2
,6
185,5
K
ommuner
-
-
-
-
-
-
15,3
0,0
-
15,3
Multilaterala
utvecklingsbank
er
-
-
-
-
-
-
-
3
,0
-
3
,0
Offentliga organ
-
-
-
-
-
-
-
5,4
-
5,4
Finansiella institut
0,0
-
2,4
4,9
-
-
15,1
18,
6
0,
2
41,2
F
öretag
1,4
1,2
3,3
5
,7
-
3,3
82,
7
23,1
1,4
122,1
Summa
1,4
1
,6
7,7
12,6
-
3,3
27
4,
6
6
7,
1
4,2
372,5
31 december 2020
Skr mdr
Mellan östern/
Afrika/T
urkiet
Asien
ut
över
Japan
Japan
Nord-
amerika
Oceanien
Latin-
amerika
Sv
erige
V
äst europa
ut
över
Sv
erige
Central-
och
Öst eur
opa
T
otalt
Stater
0,1
0.
4
2,4
1,6
-
-
159
,2
1
9,0
2,8
185,5
K
ommuner
-
-
-
-
-
-
12,2
0,
1
-
12,3
Multilaterala
utvecklingsbank
er
-
-
-
-
-
-
-
3,5
-
3,5
Offentliga organ
-
-
-
-
-
-
-
4,2
-
4,2
Finansiella institut
0,0
1,2
0,6
1
,7
0,
8
-
11,4
15,0
0,
2
3
0,
9
F
öretag
2
,6
1,1
3,9
5
,7
-
3,3
85,2
20,9
0,4
123,1
Summa
2
,7
2
,7
6,9
9,0
0,
8
3,3
268,
0
62,
7
3,4
35
9,
5
108
Års- och hållbarhetsr
edovisning 2021
Finansiella noter
fortsättning, not 26
Effekten av kreditrisksky
dd per exponeringsklass och typ av sky
dd
T
abellen nedan redovisar utifrån brutt
oexponeringarnas e
xponerings
-
klass en uppdelning utifrån om beloppen omfattas eller inte omfattas
av kr
editriskskydd i form a
v garantier eller
kreditderiva
t som medräk-
nats i kapitaltäckningsberäkning
arna. Kreditförsäkring
ar utfärdade a
v
försäkringsbolag räknas därvid som garantier
. Skyddade belopp har
delats upp efter skydds
utfärdarens e
xponeringsklass och typ av sky
dd.
T
abellerna visar därmed vilka typer av skydd som om
vandlar bruttoe
x
-
poneringar till nettoexponering
ar
.
Effekten av kr
editrisksky
dd
Bruttoexponering
ar per exponeringsklass
31 december 2021
Skr mdr
Stater
K
ommuner
Multilaterala
utvecklings
-
banker
Offentliga
organ
Finansiella
institut
F
öretag
T
otalt
vara
v
föremål för
nedskrivnings
-
krav IFRS9
1
Belopp relatera
de till skydd utfär
dade av:
Stater
70,
9
1
,6
-
-
-
93,1
165,6
165,6
var
av gar
antier från Exportkr
editnämnden
70,4
1
,6
-
-
-
82,
6
154,
6
15
4,
6
var
av gar
antier från ö
vriga
exportkr
editorgan
-
-
-
-
-
7,
5
7,
5
7,
5
var
av övrig
a gar
antier
0,
5
-
-
-
-
3,0
3
,5
3,5
K
ommuner
-
-
-
-
2,4
1,2
3
,6
3
,6
Multilaterala utveckling
sbanker
-
-
-
-
-
0,
4
0,
4
0,
4
Finansiella institut
0,1
-
-
-
0,
1
5
,6
5,8
5,8
var
av kreditderiv
at
-
-
-
-
-
-
-
-
var
av gar
antier
0,1
-
-
-
0,
1
5
,6
5,8
5,8
F
öretag
0,
3
-
-
-
-
4,9
5,2
5,2
var
av kreditförsäkring
ar från
försäkringsbolag
-
-
-
-
-
0
,7
0
,7
0
,7
var
av övrig
a gar
antier
0,
3
-
-
-
-
4,2
4,5
4,5
Summa skyddade e
xponeringar
71,3
1
,6
-
-
2,5
105,2
18
0,6
1
8
0,6
Ej skyddade e
xponeringar
2
2
0,0
10
,4
2
,6
5,4
3
6,6
116,9
191,9
124,3
T
otalt
91,3
12,
0
2
,6
5,4
39
,1
222,1
372,5
30
4,9
31 december 2020
Skr mdr
Stater
K
ommuner
Multilaterala
utvecklings
-
banker
Offentliga
organ
Finansiella
institut
F
öretag
T
otalt
vara
v
föremål för
nedskrivnings
-
krav IFRS9
1
Belopp relatera
de till skydd utfär
dade av:
Stater
56,8
1,4
-
-
-
98,9
157
,1
15
7
,1
var
av gar
antier från Exportkr
editnämnden
56,1
1,4
-
-
-
89,1
146
,
6
146,6
var
av gar
antier från ö
vriga
exportkr
editorgan
0
,7
-
-
-
-
6,8
7,
5
7,
5
var
av övrig
a gar
antier
-
-
-
-
-
3
,0
3
,0
3
,0
K
ommuner
-
-
-
-
4
,0
0,
3
4,3
4,3
Multilaterala utveckling
sbanker
-
-
-
-
-
0,
4
0,
4
0,
4
Finansiella institut
0,
0
-
-
-
-
7,
9
7,
9
7,
9
var
av kreditderiv
at
-
-
-
-
-
-
-
-
var
av gar
antier
0,0
-
-
-
-
7,
9
7,
9
7,
9
F
öretag
-
-
-
-
-
3
,5
3,5
3,5
var
av kreditförsäkring
ar från
försäkringsbolag
-
-
-
-
-
0,
6
0,6
0,6
var
av övrig
a gar
antier
-
-
-
-
-
2,9
2,9
2,9
Summa skyddade e
xponeringar
56,8
1,4
-
-
4
,0
111,
0
17
3,2
173,2
Ej skyddade e
xponeringar
2
28,1
7,
9
3,1
4,3
23,0
119
,9
186
,3
1
3
0,
5
T
otalt
84,9
9,
3
3,1
4,3
2
7,
0
230
,9
3
5
9.
5
3
0
3
,7
1
Tillgångar v
ärderade till upplupet anskaffnings
värde
, vilka är föremål för nedskrivningskra
ven i IFRS 9
.
2
Exponeringar där skyddsutfär
daren tillhör samma k
oncern som motparten i den ej skyddade e
xponeringen har hänförts till ”Ej sky
ddade exponeringar”
.
Beloppen för dessa är för företag Skr 22,8 miljar
der (26,1), för finansiella institut 0
,
0 miljarder (0
,6) r
espektive för stater Skr 0
,0 miljarder (0
,1).
Års- och hållbarhetsredo
visning 2021
109
Finansiella noter
fortsättning, not 26
Bruttoexponering
ar i Europa, e
xklusiv
e Sv
erige, per e
xponeringsklass
31 december 2021
Skr mdr
S
tater
Kommuner
Multilaterala
utvecklingsbank
er
Offentliga
organ
Finansiella
institut
F
öretag
T
otalt
Finland
1
,0
0,0
-
-
0,
3
9,
0
10
,3
Storbritannien
-
-
-
-
2
,0
7,
4
9,
4
T
yskland
3,1
-
-
5,2
0,
3
0,
2
8,8
Norge
-
-
-
-
1,9
4
,7
6
,6
Österrike
4,3
-
-
-
1
,8
-
6,1
Danmark
-
-
-
0,
2
3,1
1,8
5,1
Spanien
-
-
-
-
0,
5
4,5
5
,0
Nederländerna
-
-
-
-
3,3
0,6
3,9
Frankrike
-
-
-
-
2
,0
1,8
3
,8
L
uxemburg
0,6
-
2
,6
-
-
-
3,2
P
olen
-
-
-
-
-
2,8
2,8
Italien
-
-
-
-
0,0
2,4
2,4
Belgien
1,2
-
-
-
-
0,
3
1
,5
P
ort
ugal
-
-
-
-
-
0,
9
0,
9
Irland
-
-
-
-
0,
1
0,
3
0,
4
Serbien
-
-
-
-
-
0,
4
0,
4
Litauen
-
-
-
-
-
0,
3
0,
3
Ryssland
-
-
-
-
-
0,
2
0,
2
Tjeckien
-
-
-
-
-
0,
2
0,
2
Estland
-
-
-
-
-
0,
1
0,
1
Island
-
-
-
-
-
0,
1
0,
1
L
ettland
-
-
-
-
0,
1
-
0,
1
Slovakien
-
-
-
-
-
0,
1
0,
1
Summa
10,2
0,0
2
,6
5,4
15,4
38,1
71,
7
31 december 2020
Skr mdr
S
tater
Kommuner
Multilaterala
utvecklingsbank
er
Offentliga
organ
Finansiella
institut
F
öretag
T
otalt
Finland
2,4
0,
0
0,
3
-
0,1
6,2
9,0
T
yskland
2,2
-
-
4,3
0,
3
-
6,8
Spanien
-
-
-
-
0,
4
5
,7
6,1
Österrike
4,1
-
-
-
1
,6
-
5
,7
Storbritannien
-
-
-
-
2,2
2
,7
4,9
Norge
-
-
-
-
0,
1
4
,6
4
,7
Danmark
0,
8
-
-
-
2
,0
1
,7
4,5
L
uxemburg
1
,0
-
2,8
-
-
-
3,8
Frankrike
-
-
-
-
2,1
1,4
3,5
Nederländerna
1,0
-
-
-
1,5
0,
5
3
,0
Italien
-
-
-
-
-
2,9
2,9
P
olen
-
-
-
-
-
2,9
2,9
Belgien
1,2
-
-
-
0,0
0,
2
1,4
Belarus
-
-
-
-
-
1,3
1,3
Schw
eiz
-
-
-
-
-
1,2
1,2
P
ort
ugal
-
-
-
-
-
0
,7
0,7
Irland
-
-
-
-
0,
1
0,
3
0,
4
Serbien
-
-
-
-
-
0,
3
0,
3
Ryssland
-
-
-
-
-
0,
2
0,
2
L
ettland
-
-
-
-
0,
2
-
0,
2
Island
-
-
-
-
-
0,
1
0,
1
Estland
-
-
-
-
0,0
0,
1
0,
1
Ukraina
-
-
-
-
-
0,0
0,0
Summa
12,
7
0,
0
3,1
4,3
1
0,6
3
3
,0
6
3
,7
110
Års- och hållbarhetsredo
visning 2021
Finansiella noter
fortsättning, not 26
Nettoexponering
ar i Europa, e
xklusiv
e Sv
erige, per e
xponeringsklass
31 december 2021
Skr mdr
Stater
K
ommuner
Multilaterala
utvecklingsbank
er
Offentliga
organ
Finansiella
institut
För
etag
T
otalt
T
yskland
3
,7
-
-
5,2
1,1
0,
3
10,3
Finland
1,5
0,0
-
-
0,
4
6,3
8,2
Frankrike
4,5
-
-
-
1,9
1,4
7,
8
Storbritannien
0,0
-
-
-
3
,0
4
,0
7,
0
Norge
0,6
-
-
-
1,9
4,3
6,8
Österrike
4,3
-
-
-
1
,7
-
6
,0
Danmark
0,
2
-
-
0,
2
3,2
1,8
5,4
L
uxemburg
0,7
-
3
,0
-
-
0,6
4,3
Nederländerna
0,
3
-
-
-
3,4
0,
3
4
,0
Belgien
1,2
-
-
-
0,8
0,
9
2,9
P
olen
2,6
-
-
-
-
0,
2
2,8
Spanien
-
-
-
-
1,3
1
,0
2,3
P
ort
ugal
-
-
-
-
-
1
,0
1
,0
Irland
-
-
-
-
-
0,6
0,6
Serbien
-
-
-
-
-
0,
4
0,
4
Schw
eiz
-
-
-
-
0,
0
0,
4
0,
4
Litauen
-
-
-
-
-
0,
3
0,
3
Tjeckien
-
-
-
-
-
0,
2
0,
2
Estland
-
-
-
-
-
0,
1
0,
1
Island
-
-
-
-
-
0,
1
0,
1
Italien
-
-
-
-
0,0
0,
1
0,
1
L
ettland
-
-
-
-
0,
1
-
0,
1
Slovakien
-
-
-
-
-
0,
1
0,
1
T
otal
1
9,6
0,0
3,0
5,4
18,8
24,4
71,2
31 december 2020
Skr mdr
Stater
K
ommuner
Multilaterala
utvecklingsbank
er
Offentliga
organ
Finansiella
institut
För
etag
T
otalt
Finland
2,5
0,
1
0,3
-
0,
2
5,8
8,9
T
yskland
3
,0
-
-
4,2
1
,0
0,
4
8
,6
Frankrike
4
,8
-
-
-
2
,6
0,6
8
,0
Storbritannien
0,0
-
-
-
3,2
3,8
7,
0
Österrike
4,1
-
-
-
1
,6
-
5
,7
Danmark
1
,0
-
-
-
2
,5
1
,7
5,2
Norge
0,
2
-
-
-
0,
2
4,4
4,8
L
uxemburg
1
,0
-
3,2
-
-
0,
4
4
,6
Nederländerna
1,3
-
-
-
1
,6
0,
3
3,2
P
olen
2,9
-
-
-
-
0,0
2,9
Belgien
1,1
-
-
-
0
,7
0
,7
2,5
Spanien
-
-
-
-
1,3
0,
6
1,9
Schw
eiz
-
-
-
-
0,
1
0
,7
0,
8
P
ort
ugal
-
-
-
-
-
0
,7
0
,7
Irland
-
-
-
-
-
0,6
0,6
Serbien
-
-
-
-
-
0,
3
0,
3
L
ettland
-
-
-
-
0,
2
-
0,
2
Island
-
-
-
-
-
0,
1
0,
1
Italien
-
-
-
-
-
0,
1
0,
1
Estland
-
-
-
-
0,0
0,
1
0,
1
T
otal
21,9
0,
1
3,5
4,2
15,2
21,3
66,2
Års- och hållbarhetsredo
visning 2021
111
Finansiella noter
fortsättning, not 26
F
öretagse
xponeringar för
delade efter bransch
1
31 december 2021
31 december 2020
Skr mdr
Brutt
oexponering
Nettoexponering
Bruttoexponering
Nettoexponering
IT och telekommunikation
76,
2
14,8
81,4
15,1
Industri
44,
7
41,6
43,2
42,1
K
onsumentvar
or
32,3
2
7,
5
3
7,
9
27
,3
Råvar
or
23,4
16,1
25,
6
1
0
,7
Finans
21,8
10,1
24,3
1
9,0
El, vatten och gas
1
9,
5
9,
2
12,
0
4,8
Hälsovår
d
2,8
2,5
4,8
3,8
Energi
1,2
0,
1
1,2
0,
1
Övrigt
0,2
0,
2
0,
5
0,
2
Summa
222,1
122,1
230
,9
123,1
1
I enlighet med rapporteringsstandard (GICS).
Marknadsrisk
Marknadsrisk är risken för förlust
eller förändringar i den framtida
intjäningen på grund a
v förändringar i ex
empelvis räntor
, valutakurser
,
råvarupriser eller aktiepriser
. En distinktion görs mellan marknadsrisk
i icke-marknads
värderade tillg
ångar och skulder och tillgångar och
skulder till verkligt vär
de. Marknadsrisk inkluderar prisrisk i samband
med försäljning av tillg
ång eller stängning av exponering.
Riskhantering
SEK:s styrelse fastställer risk
aptit och strategi för hantering av mark
-
nadsrisk vilka ger ö
vergripande gränser för för
etaget att v
erka inom.
Därutö
ver fastställer v
d instruktioner som reglerar SEK:s hantering a
v
marknadsrisker
. Riskchefen beslutar om metoder för hur marknadsris
-
ker ska beräknas och för
eslår ändringar i li
mitstruktur i samband med
öv
ersyn a
v riskaptit
och limiter
. SEK:s riskaptit för marknadsrisk är låg,
och bolagets strategi för a
tt hantera marknadsrisk syftar till att säk
er
-
ställa ett stabilt räntenetto.
SEK har endast bankbok och avsikten är att hålla tillg
ångar och
skulder till förfall. Bolaget lånar upp medel g
enom att emittera obli
-
gationer eller andra skuldebr
ev som, oa
vsett marknadsriskexpone
-
ringar
, säkras via derivat till rörlig ränta. Upplånade medel ska an
vändas
antingen dir
ekt till utlåning, främst till rörlig ränta alt
ernativt via derivat
till rörlig ränta, eller för att säk
erställa att SEK har tillräcklig likviditet
i form av likviditetsr
eserv och likviditetsplaceringar
. Tillgänglig finan
-
siering matchar durationen i utlåningen och likvidit
etsplaceringarnas
förfalloprofil anpassas för att säk
erställa att tillgängliga medel finns för
avtalade men ännu ej utbetalda kr
editer
.
Orealiserade v
ärdeförändringar i SEK:s tillg
ångar och skulder vär
-
derade till verkligt v
ärde påv
erkar både r
esultat och kapitalbas. SEK:s
största nettoe
xponeringar är mot ränterisker
, basisrisker och kre
-
ditspreadrisk
er
. Dessa hanteras genom fastställda limiter och daglig
limituppföljning. Ränte- och valutarisk exklusiv
e orealiserade v
ärde
-
förändringar hålls på en låg nivå g
enom att matcha tillgång
ar och skul
-
der eller genom an
vändning av deriv
at. Därutöv
er växlas r
egelbundet
upparbetade vinster och förluster i utländsk v
aluta till svenska kr
onor
.
Marknadsriske
xponeringar mäts och rapporteras daglig
en till vd
och till styrelsens finans- och riskutsk
ott vid deras ordinarie samman-
träden. Limitöv
erträdelser eskaleras utan dröjsmål till v
d och till styrel
-
sens finans- och riskutskott.
Riskmätning
Nedan följer en öv
ergripande redog
örelse för hur SEK intern
t mäter
marknadsrisk. Staten ersätter SEK för alla rän
tedifferenser
, upplånings
-
kostnader och netto
valutakursförlus
ter inom CIRR-systemet, se not 1.
CIRR-systemet rapporteras därför separat.
Räntenettorisk
Räntenettorisk uppkommer g
enom obalanser mellan räntebärande
tillgångar och skulder i form a
v volym och räntebindning
stid, samt i
de fall upp- respektiv
e utlåning inte är valutamatchade och matchning
hanteras genom an
vändning av deriv
at. SEK:s primära mått för ränte
-
nettorisk mäts genom att str
essa räntor 100 baspunkter och v
alutaba
-
sisspreadar 20 baspunkter ö
ver den k
ommande 12-månadersperioden.
Exponeringen uppgick vid utg
ången av 2021 till Skr 200 miljoner (271).
V
alue-at-Risk och stressad V
alue-at-Risk
SEK:s primära mått på marknadsrisk avseende or
ealiserade vär
deför
-
ändringar är str
essad V
alue-at-Risk (s
V
aR). V
alue-at-Risk (V
aR) är ett
statistiskt marknadsriskmått som uppskattar risk
erad förlust med en
viss sannolikhet. F
ör en given tidshorisont och konfidensniv
å anger
V
aR det tröskelv
ärde som förlusten in
te kommer att ö
verstiga till följd
av förändringar på de finansiella markna
derna. SEK använder historisk
simulering som V
aR-modell med en tidshorisont på en dag, där histo
-
riska marknadsr
örelser från de två se
naste åren appliceras
på dagens
innehav för att simulera möjlig
a utfall av vär
deförändringar
. De mark
-
nadsparametrar som inkluderas som riskfaktorer är rän
tor
, tenorba
-
sisspreadar
, valutabasisspreadar
, kreditspreadar
, valutor
, aktier
, aktie
-
index, rå
varuindex samt v
olatiliteter för sw
aptioner
, cap/floor
, aktier
,
råvaruinde
x och valutor
. Beräkningen av V
aR sker för hela portföljen
samt separat för likviditetsportföljen.
Str
essad V
aR (s
V
aR) beräknas med samma uppsättning riskfaktorer
och metod som V
aR, men där ett mer stressat scenariofönster v
äljs.
Str
essad V
aR mäts med 99 procent k
onfidensnivå och exponering
en
för totalportföljen uppgick vid utgång
en av 2021 till Skr 124 miljoner
(100). De drivande riskfaktor
erna för s
V
aR är primärt basisspreadar
och räntor
.
K
ompletterande str
esstester
SEK utför reg
elbundet stresst
ester genom att tillämpa observ
erade
rör
elser i marknadsfaktorer (hist
oriska scenarier) liksom möjliga fram
-
tida rör
elser (hypotetiska eller framåtblickande sc
enarier). De hypo
-
tetiska scenarierna inkluderar bland annat räntechock
er och omvända
stresste
ster
. Denna typ av analys ger ledning
en en uppfattning om den
potentiella effekten på SEK:s verk
samhet utifrån betydande rör
elser i
riskfaktorer eller br
edare marknadsscenarier sam
t säkerställer äv
en att
riskmätningen fortlöpande är effektiv
.
Riskspecifika mått
Räntenettorisk, V
aR, s
V
aR och stresstester k
ompletteras med riskspe
-
cifika mått avseende bland annat rän
terisk, spreadrisk och v
alutarisk.
Dessa beskrivs ytterligar
e i tabellen på nästa sida.
112
Års- och hållbarhetsredo
visning 2021
Finansiella noter
fortsättning, not 26
Marknadsrisk typ
Definition
Riskprofil
Ränterisk för föränd-
ringar av ek
onomiskt
vär
de (EVE)
Ränterisk för förändring av ek
onomiskt värde beräknas
dels genom ett 100 baspunkters parallellskifte a
v alla
räntekurvor
, dels genom vridningar av ränt
ekurvan.
Risken är hänförlig till SEK:s totala v
erksamhetsprofil, särskilt obalans
mellan räntebärande tillgångar och skulder i form a
v volym och
räntebindningstid. Riskmåtten fångar den lång
siktiga effekten av
ränteförändringar
.
Kreditspr
eadrisk
i tillgångar
Kreditspr
eadrisk i tillgångar beräknas som möjlig på
ver
-
kan på SEK:s kapitalbas, i form av or
ealiserat resulta
t,
till följd av ett 100 baspunkters skift i kr
e
ditspreadar för
de tillgångar som r
edovisas till v
erkligt värde
.
Risken är hänförlig till SEK:s likviditetsportfölj.
Kreditspr
eadrisk
i egen skuld
Kreditspr
eadrisk i egen skuld visar möjlig på
verkan
på SEK:s eget kapital, i form a
v orealiserat r
esul
-
tat, då samtliga SEK:s kr
editspreadar skiftats med
20
baspunkter
.
Risken är hänförlig till SEK:s strukturerade skuld vilk
en är värdera
d till
verkligt vär
de.
V
alutabasis-
spreadrisk
V
alutabasisspreadrisk mäter möjlig påv
erkan på SEK:s
kapitalbas, i form av or
ealiserat resultat, då sam
tliga
valutabasisspreadar skifta
ts med 20 baspunkter
.
Risken är hänförlig till valutabasiss
wappar som SEK anv
änder sig av
för att säkra valutarisk i portföljen.
V
alutarisk
Risken mäts som v
ärdeförändringen a
v alla valutaposi
-
tioner exklusiv
e orealiserade vär
deförändringar vid en
antagen förändring a
v valutakursen mellan respektiv
e
valuta och sv
enska kronor med tio pr
ocentenheter
.
V
alutapositionen uppkommer till största delen löpande till följd av
skillnaden mellan intäkter och kostnader i utländsk v
aluta.
T
enorbasis-
spreadrisk
T
enorbasisspreadrisk mäter påv
erkan på SEK:s ekono
-
miska värde till följd a
v skiften med tio baspunkter av
räntekurvor med olika tenor som bas.
Risken är framförallt hänförlig till upp- och utlåning med en månads
eller sex månaders ränteomsättning
speriod som inte swappas till tr
e
månaders ränteomsättningsperiod.
Övriga risk
er
(aktierisk,
råvarurisk,
volatilitetsrisk)
Aktierisk, aktiev
olatilitetsrisk, F
X-volatilitetsrisk, rå
varu
-
risk, råvaruv
olatilitetsrisk och ränte
volatilitetsrisk mäter
orealiserade vär
deförändringar och beräknas med hjälp
av str
esstester av underligg
ande index och vola
tiliteter
.
SEK:s räntev
olatilitetsrisk är primärt hänförlig till ränteg
olv i utlånings-
transaktioner
, medan bolagets aktie- och råvarurisk
er samt F
X-vola-
tilitetsrisker endast uppk
ommer i den strukturerade upplåningen.
Resultatpå
verkan uppk
ommer trots att samtlig
a strukturerade kassa
-
flöden matchas i en säkrande swap
. Dessa risker är låga och upps
tår
då värdering
en av oblig
ationen tar hänsyn till SEK:s egen kr
editspread
medan swappen inte på
verkas a
v den.
Års- och hållbarhetsredo
visning 2021
113
Finansiella noter
fortsättning, not 26
Riskö
vervakning
Marknadsrisker mäts, analyseras och rapporteras till bolag
ets ledning
på daglig basis. Eventuella limitö
verträdelser eskaleras omg
ående och
hanteras enligt dokumenterade instruktioner
. Månadsvis sker ä
ven en
mer omfattande analys av h
ur marknader och risker utveckla
ts under
perioden kompletterad med str
esstester
.
Riskupplysningar
F
ör en kompletterande och utökad redog
örelse a
v den marknads
-
risk-relaterade in
formationen hänvisas till den separata riskrapporten
”Capital Adequ
acy and Risk Management (Pillar 3) R
eport”
.
V
ärdeförändring om marknadsräntan stiger med en pr
ocentenhet
Inv
erkan på värdet a
v tillgångar och skulder
, inklusive derivat, om marknadsrän
torna stiger med en pr
ocentenhet (+1 proc
ent).
2021
2020
Skr mn
T
otalt
varav finansiella
instrument
vär
derade till verkligt vär
de
via resulta
t
T
otalt
varav finansiella
instrument
vär
derade till verkligt vär
de
via resulta
t
Utländsk valuta
-268
162
-200
146
Sv
enska kronor
-109
121
-116
156
Summa
-3
77
283
-316
302
V
ärdeförändring om marknadsräntan sjunker med en pr
ocentenhet
Inv
erkan på värdet a
v tillgångar och skulder
, inklusive derivat, om marknadsrän
torna sjunker med en proc
entenhet (-1 procent).
2021
2020
Skr mn
T
otal
varav finansiella
instrument
vär
derade till verkligt vär
de
via resulta
t
T
otal
varav finansiella
instrument
vär
derade till verkligt vär
de
via resulta
t
Utländsk valuta
57
9
-165
592
-128
Sv
enska kronor
256
-115
306
-150
Summa
835
-280
898
-278
Tillgång
ar
, skulder och derivat denominerade i utländsk v
aluta
Tillgångar
, skulder och derivat som är denominerade i utländsk valuta,
det vill säga andra valutor än s
venska kr
onor har omräknats till sv
enska
kronor med an
vändning a
v de valutakurser som gä
llde vid årets slut.
T
abellen nedan visar
, för de valutor som repr
esenterar de största
andelarna av koncernens nett
otillgångar och nettoskulder i balans
-
räkningen, valutakur
s (uttryckt i sv
enska kronor per enhet), andel a
v
den totala volymen tillg
ångar och skulder denominerade i r
espektive
valuta samt valutapositioner vid år
ets slut (nettot av balansräkning
ens
alla tillgångar och skulder). Beloppen är bokför
da vär
den.
31 december 2021
31 december 2020
V
aluta
V
äxelkurs
Andel vid
årets slut (%)
V
alutapositioner
vid
årets slut (Skr mn)
V
äxelkurs
Andel vid
årets slut (%)
V
alutapositioner vid
årets slut (Skr mn)
EUR
10
,2431
1
-242
10
,0181
1
-189
USD
9,0
3
56
0
-50
8,1739
1
-148
JPY
0,0
78
5
0
9
0,07
9
3
0
-89
GBP
12,2119
0
-51
11,1683
0
-68
MXN
0,4408
1
-105
0,4117
1
-123
THB
0,27
09
0
-4
0
,2727
0
60
Övriga
-
0
-19
-
0
-12
Summa
valuta position
2
-462
3
-569
114
Års- och hållbarhetsredovisning 2021
Finansiella noter
fortsättning, not 26
I enlighet med SEK:s strategi för riskhantering säkras inte v
alutapo
-
sitioner hänförliga till or
ealiserade värdeförändring
ar
. Vid årets slut
uppgick valutapositioner exklu
sive or
ealiserade värdeförändring
ar
till Skr 5 miljoner (-48). Tillgång
ar och skulder som är denominerade
i utländsk valuta ingår i de totala v
olymerna av tillg
ångar och skulder
med följande belopp (i miljoner sv
enska kronor).
Skr mn
31 december
2021
31 december
2020
T
otalt tillgångar
333 647
335 399
var
av denominerade
i
utländsk valuta
262 056
19
4 60
7
T
otalt skulder
312 839
315 33
5
var
av denominerade
i
utländsk valuta
262 518
195 17
6
Likviditetsrisk och finansieringsrisk
Likviditets- och finansieringsrisk definieras som risken att bolag
et inte
kan refinansiera utestå
ende samt avtalade, ej utbetalda kr
editer eller är
oförmöget att möta utökade kra
v på likvida medel. Likviditetsrisk inne
-
fattar äv
en risken att bolag
et tvingas låna till oför
delaktig ränta eller
måste sälja tillgång
ar till ofördelaktigt pris för att kunna fullg
öra sina
betalningsåtaganden.
Riskhantering
SEK:s styrelse har det ö
vergripande ans
var
et för likviditets- och
finansieringsrisker och fastställer s
tyrdokument för likviditetsrisk
-
hantering, vidar
e fastställer vd ins
truktion för den löpande operativa
hanteringen. Likviditetsrisk han
teras operativt av tr
easuryfunktionen.
Likviditets- och finansieringsrisk mäts r
egelbundet och rapporteras till
affärsansvarig
a, företagsledning
en, vd, samt s
tyrelsen och dess utskott.
SEK har en låg tolerans för långsiktig strukturell likviditetsrisk och
finansiering ska finnas tillgänglig ö
ver hela löptiden för samtliga kr
edit
-
åtaganden, a
vseende såväl utestå
ende som avtalade, ännu ej utbetalda
krediter
. Bolaget inkluderar låneramen från Riksgälden som tillgänglig
finansiering. Låneramen, beviljad a
v staten via Riksgälden, uppgick till
Skr 200 miljarder (200) vid utg
ången av 2021. Låneramen kan an
vändas
för finansiering av CIRR-s
ystemet samt för kommersiell e
xportfinansie
-
ring upp till Skr 15 miljarder (15). Låneramen ska utg
öra en reserv för
tillfällen då SEK:s upplåningsmarknader inte är tillgänglig
a. Under 2021
har ingen dragning gjorts under låneramen.
Upplånade medel, vilka ännu inte betala
ts ut i form av kr
editer
,
placeras i räntebärande vär
depapper
, så kallade likviditetsplaceringar
.
Hanteringen a
v likviditetsplaceringar r
egleras i Finansierings- och lik
-
viditetsstrategin, vilken fasts
tälls av styr
elsens finans- och riskutskott.
Likviditetsplaceringar består a
v likviditetsre
serven och övrig
a place
-
ringar
, vilka tillsammans utgör SEK:s likviditetsportfölj. Storlek
en av
likviditetsportföljen är anpassad för att tä
cka utflöden hänförliga till:
1) avtalade men ej utbetalda kr
editer
, 2) säkerhetsavtal med derivat
-
motparter
, 3) utflöden som uppstår på grund av k
ortfristiga upplå
-
ningstransaktioner och 4) budget
erad nyutlåning. Målet för SEK:s
nyutlåningsber
edskap är att möjliggöra minst tv
å månaders nyutlåning
i linje med SEK:s bedömda nyutlånings
behov
.
F
örfalloprofilen i likviditetsplaceringarna ska ta häns
yn till nettoför
-
fall av upplåning och utlåning. Placering
ar ska göras i tillgång
ar av g
od
kreditkv
alitet. Vid placeringstillfället
ska hänsyn tas till omsättning
s
-
barhet under normala marknadsförhållanden samt att placerings
valuta
ska vara i enlighet med fastställda riktlinjer
. SEK har för avsikt att till
-
gångarna ska hållas till förfall och a
vyttras endast om omständighet
-
erna så kräv
er
. En stor del av SEK:s likviditetsplaceringar utg
örs av den
så kallade likviditetsr
eserven, där enbart v
ärdepapper som anses
sär
-
skilt höglikvida ingår
. Syftet med likviditetsr
eserven är att säk
erställa
den kortsiktiga betalning
sförmågan och att uppfylla bolag
ets krav på
lägsta likviditetstäckningsgrad (L
CR).
SEK:s upplåningsstrategi r
egleras i styrdokumentet Finansiering
s
och likviditetsstrategi som fastställts a
v styrelsens finans- och risk-
utskott. I syft
e att säkra tillgång till kortfristig upplåning har SEK r
ev
ol
-
verande upplåningspr
ogram för löptider under ett år
. Dessa består av
ett US Commer
cial P
aper Program (UCP) och ett Eur
opean Commer
-
cial P
aper program (ECP). SEK har också en så kallad s
wing line, vilken
fungerar som back up-facilitet för SEK:s r
ev
olverande upplåning
spro
-
gram för löptider under ett år
. F
ör att trygg
a tillgång till stora volymer
långfristig upplåning, och för att säkerställa att bristande likvidit
et eller
placeringsaptit hos enskilda upplåningskällor in
te ska utgöra ett hin
-
der för verksamheten, emitterar SEK oblig
ationer med olika strukturer
,
valutor och löptider
. SEK genomför dessutom emissioner på många
olika geografiska markna
der
. V
ad gäller löptid tas hänsyn till att ingen
refinansieringsrisk tillåts.
SEK har en beredskapsplan för hant
ering av likviditetskriser utfär
-
dad av finanschefen. Planen definierar v
ad SEK bedömer konstituera
en likviditetskris och redo
visar vilka åtgär
der bolaget a
vser vidta, om
en sådan kris bedöms föreligg
a. Vidare beskrivs beslutsorg
anisatio
-
nen vid en likviditetskris. Planen omfattar äv
en en intern och extern
kommunikationsplan. Ber
edskapsplanen är äv
en sammankopplad med
utförandet och resulta
ten av de scenarioanalyser som r
egelbundet
genomförs, där olik
a åtgärder för a
tt öka frigörandet a
v likvida medel
analyserats i föreb
yggande s
yfte.
Riskmätning
Likviditetsrisk på kort sikt ö
verv
akas främst via mätning av likviditets
-
täckningsgraden (L
CR), som visar SEK:s höglikvida tillgångar i relation
till bolagets nettok
assautflöde inom 30 kalender
dagar
. Ä
ven kassaflö
-
desprognoser på upp till ett år tas r
egelbundet fram enligt olik
a sce
-
narier
. F
ör långsiktig strukturell likvidit
etsrisk är SEK:s policy att inte
acceptera r
efinansieringsrisk. F
örhållandet mellan upplåning, inklusive
eget kapital, och utlåning ö
ver tid pr
ognostiseras. Vidar
e beräknas
äv
en stabil nettofinansieringskv
ot (NFSR). NSFR mäter volymen till
-
gänglig stabil finansiering i r
elation mot behov
et av stabil finansiering.
SEK utför äv
en likviditetsstresstes
ter reg
elbundet.
Riskö
vervakning
Likviditetsrisk öv
ervakas g
enom reg
elbunden analys och rapporte
-
ring till företagsledning
en, styrelsens finans- och riskutsk
ott, styrelsen
och treasuryfunktionen. S
tyrelserapportering g
örs reg
elbundet och
omfattar uppföljning av L
CR, NSFR, interna mått, likviditetsportföljens
sammansättning samt likviditetsstr
esstester
.
Riskupplysningar
F
ör en kompletterande och utökad redog
örelse a
v den likviditets- och
finansieringsriskrela
terade informationen hänvisas till den separata
riskrapporten ”Capital A
dequacy and Risk Manag
ement (Pillar 3)
Report 2021”
.
Års- och hållbarhetsredo
visning 2021
115
Finansiella noter
fortsättning, not 26
Likviditetsre
serven
1
31 december 2021
Skr mdr
T
otal
SKR
EUR
USD
Övrigt
V
ärdepapper emitterade eller garan
terade av stater
, centralbanker
eller multilaterala utveckling
sbanker
23,
0
4,4
4,8
13,
7
0,
1
V
ärdepapper emitterade eller garan
terade av komm
uner
eller andra
offentliga organ
15,8
8,0
1
,6
6,2
-
Säkerställda oblig
ationer emitterade av institut
12,9
12,9
-
-
-
Tillgodoha
vanden i Riksgäldsk
ontoret
2
,0
2
,0
-
-
-
T
otal likviditetsreserv
5
3
,7
27
,3
6,4
19,9
0,
1
31 december 2020
Skr mdr
T
otal
SKR
EUR
USD
Övrigt
V
ärdepapper emitterade eller garan
terade av stater
, centralbanker
eller multilaterala utveckling
sbanker
29,9
12,1
6,1
11,1
0,6
V
ärdepapper emitterade eller garan
terade av komm
uner
eller andra
offentliga organ
12,1
7,
9
0,
3
3,9
-
Säkerställda oblig
ationer emitterade av institut
7,
5
7,
5
-
-
-
Tillgodoha
vanden i Riksgäldsk
ontoret
2,5
2,5
-
-
-
T
otal likviditetsreserv
52,
0
30,0
6,4
15,
0
0,6
1
Likviditetsreserven är en delmäng
d av SEK:s likviditetsplacering
ar
.
Likviditetsplacering
ar per återstående löptid (”M”)
31 dec
2021
31 dec
2020
M
≤
1 år
84
%
86%
1 år < M
≤
3 år
16%
14%
M > 3 år
-
-
Nyck
eltal för likviditetsrisk
31 dec
2021
31 dec
2020
L
CR enligt EU-regler
463%
447%
NFSR
139%
135%
Likviditetsplacering
ar per exponeringstyp
Procent
31 dec
2021
31 dec
2020
Stater och multilaterala utv
ecklings
-
banker
40
59
K
ommuner och offentliga org
an
23
20
Säkerställda oblig
ationer
19
13
Finansiella institutioner
15
8
F
öretag
3
-
116
Års- och hållbarhetsr
edovisning 2021
Finansiella noter
fortsättning, not 26
K
ontraktuella flöden
31 december 2021
Skr mn
F
örfall
≤
1 månad
F
örfall
1 månad
≤
3 månader
F
örfall
3 månader
≤
1 år
F
örfall
1 år
≤
3 år
F
örfall
3 år
≤
5 år
F
örfall
> 5 år
Summa
kassaflöde
Diskon te-
rings effekt
Bokfört
vär
de
Finansiella tillgång
ar
Likvida medel
11 129
-
-
-
-
-
11 129
-1
11 128
Statsskuldförbindelser
/
Statsobligationer
1 822
4 131
4 144
785
-
-
10 882
-10
10 872
Andra räntebärande vär
de-
papper än utlåning
7 647
10 909
17 511
9 913
-
-
45 980
-99
45 881
Utlåning dokumenterad som
värdepapper
77
1 532
7 529
14 427
15 220
11 329
50 144
-3 536
46 57
8
Utlåning till kreditinstitut
11 6
73
110
2 417
2 581
1 218
3 581
21 580
-805
20 775
Utlåning till allmänheten
5 182
7 229
37 218
62 116
43 37
5
5
0
8
87
206 007
-25 719
180 288
Derivatinstrument
497
1
336
2 154
2470
691
2 486
9 6
34
-1 215
8 419
var
av kassainflöde v
alutaderivat
912
13 27
4
21 973
41 7
66
5 075
4 071
87 0
71
var
av kassautflöde v
alutaderivat
-896
-12 596
-20 6
45
-39 925
-4 786
-3 37
3
-82 221
Summa
3
8 027
25 247
70
97
3
92 292
60 50
4
68 283
35
5 326
-31 385
323 9
41
var
av derivatinstrument
i
säkringssamband
-7
205
3
74
688
222
1 597
3 079
-418
2 661
31 december 2021
Skr mn
F
örfall
≤
1 månad
F
örfall
1 månad
≤
3 månader
F
örfall
3 månader
≤
1 år
F
örfall
1 år
≤
3 år
F
örfall
3 år
≤
5 år
F
örfall
> 5 år
Summa
kassaflöde
Diskon te-
rings effekt
Bokfört
vär
de
Finansiella skulder
Skulder till kreditinstitut
-5 230
-
-
-
-
-
-5 230
-
-5 230
Skulder till allmänheten
-
-9 998
-
-
-
-
-9 998
-2
-10 000
Emitterade (icke efterställda)
värdepapper
-13 58
7
-26 300
-52 343
-128 316
-42 130
-41 864
-30
4 540
24 77
0
-279 770
Derivatinstrument
-358
101
-206
-4 139
-1 637
-4 210
-10 449
-4 280
-14 729
var
av kassainflöde v
alutaderivat
888
16 122
10 459
8 188
8 942
5 107
49 7
06
var
av kassautflöde v
alutaderivat
-952
-17 618
-10 981
-8 886
-8 964
-5 454
-52 8
55
Summa
-19 175
-36 197
-52 549
-132 455
-43 7
6
7
-46 0
7
4
-33
0 217
20 488
-309 729
var
av derivatinstrument
i
säkringssamband
41
201
-61
-1 86
4
-3
45
-83
0
-
2 858
-688
-3 5
46
Åtag
anden
A
vtalade, ej utbetalda krediter
-238
-1 93
8
-14 890
-22 498
9
70
38 59
4
Likviditetsöv
erskott (+)/
underskott (–)
18 614
-12 888
3 5
34
-62 661
17 70
7
60 803
25 109
Ackumulerat likvidit
etsöv
erskott
(+)/
underskott (–)
18 614
5 726
9 260
-5
3 401
-35 69
4
25 109
25 109
Utöv
er instrument i rapport ö
ver finansiell ställning och a
vtalade, ej
utbetalda krediter så har SEK utestå
ende bindande offerter om Skr 1,5
miljarder samt ytterlig
are tillg
ängliga medel bestående av en låneram
hos Riksgäldsk
ontoret uppgå
ende till Skr 200 miljarder (200) för 2021.
Låneramen kan anv
ändas för finansiering av CIRR-syst
emet samt för
kommersiell e
xportfinansiering upp till Skr 15 miljarder (15). SEK har
utnyttjat 10 miljar
der (10) av låneramen per 31 december 2021. Lånera
-
men har i december 2021 förlängts att gälla ä
ven för 2022, och då med
Skr 175 miljar
der vara
v Skr 13 miljarder för kommersiell e
xportfinansie
-
ring. V
ad avser undersk
ott med förfall mellan en till tre månader och
ett till tre år så a
vser bolaget att r
efinansiera dessa genom upplåning på
de finansiella marknaderna.
Tillgångar som har flera lösenda
tum antas innehas till slutförfallo-
datum. Derivat som har flera lösendatum antas återbetalas vid tid
-
punkten för det första lösendatumet oavsett om det är SEK eller mot
-
parten som har rätt att påkalla förtidslösen. Skulder där endast SEK har
rätt att förtidslösa antas innehas till slutförfall. Skulder med obligat
o
-
risk förtidslösen antas återbetalas vid första lösentillfället. Inbädda
de
derivat i finansiella tillgång
ar och skulder har hanterats enligt samma
metodik som dess vär
dkontrakt. Det är inte tr
oligt att den tillämpade
försiktighetsprincipen gällande kassaflödena på deriva
t blir ett verk
-
ligt utfall. K
ontantsäkerheter enligt säk
erhetsavtal för deriv
atkontrakt
antas förfalla inom det första löptidsintervallet. Skillnader mellan bok
-
förda vär
den och framtida kassaflöden på samtlig
a finansiella tillgångar
och skulder redo
visas i kolumnen Diskon
teringseffekt.
Års- och hållbarhetsredo
visning 2021
117
Finansiella noter
fortsättning, not 26
F
öljande tillgångar och skulder som inte är finansiella instrument har
en ungefärlig förvän
tat återbetalningstid som är kortar
e än 12 måna
-
der: övrig
a tillgångar
, förutbetalda kostnader
, upplupna intäkter
, övriga
skulder
, upplupna kostnader samt förutbetalda intäkter
. Alla andra till
-
gångar och skulder som int
e är finansiella instrument har en ungefärlig
förväntad återbetalnings
tid som är 12 månader eller längre.
Samtliga belopp o
van innehåller ränta förutom a
vtalade, ej utbe
-
talda krediter
.
31 december 2020
Skr mn
F
örfall
≤
1 månad
F
örfall
1 månad
≤
3 månader
F
örfall
3 månader
≤
1 år
F
örfall
1 år
≤
3 år
F
örfall
3 år
≤
5 år
F
örfall
> 5 år
Summa
kassaflöde
Diskon te-
rings effekt
Bokfört
vär
de
Finansiella tillgång
ar
Likvida medel
2 801
-
-
-
-
-
2 801
561
3 362
Statsskuldförbindelser
/
Statsobligationer
-
10 204
10 85
7
1 190
-
-
22 251
15
22 266
Andra räntebärande vär
de-
papper än utlåning
1 639
6 932
17 975
6 585
500
-
33 631
-80
33 551
Utlåning dokumenterad som
värdepapper
68
6 0
53
3 928
17 211
14 307
12 116
53
683
-2 903
50 780
Utlåning till kreditinstitut
66
219
3 437
3 556
1 129
1 166
9
57
3
21 7
42
31 315
Utlåning till allmänheten
3 798
8 998
29 47
5
5
7 960
44 105
41 094
185 430
-13 868
171 562
Derivatinstrument
84
534
1 27
6
1
8
87
1 289
1 919
6 989
5
74
7 563
var
av kassainflöde v
alutaderivat
2 6
35
8 812
4
9
87
11 682
3 799
7 478
39 393
var
av kassautflöde v
alutaderivat
-2 470
-8 192
-4 3
77
-10 37
6
-3 08
7
-6 582
-35 08
4
Summa
8 456
32 940
66 9
48
88
38
9
61 330
56 295
314 35
8
6 0
41
320 399
var
av derivatinstrument
i
säkringssamband
-6
49
3
53
813
261
632
2 102
1 213
3 315
31 december 2020
Skr mn
F
örfall
≤
1 månad
F
örfall
1 månad
≤
3 månader
F
örfall
3 månader
≤
1 år
F
örfall
1 år
≤
3 år
F
örfall
3 år
≤
5 år
F
örfall
> 5 år
Summa
kassaflöde
Diskon te-
rings effekt
Bokfört
vär
de
Finansiella skulder
Skulder till kreditinstitut
-58
-147
-518
-851
-300
-68
- 1 9
42
-1 5
44
-3 486
Skulder till allmänheten
-
-2
-4
-9 999
-
-
-10 005
5
-10 000
Emitterade (icke efterställda)
värdepapper
-4 486
-31 436
-64 93
8
-125 810
-36 55
7
-17 447
-280 6
7
4
6 698
-273 9
7
6
Derivatinstrument
-1 206
-3
333
-4 288
-2 192
-440
-39
-11 498
-13 897
-25 395
var
av kassainflöde v
alutaderivat
1 105
20 400
49 648
8 472
2 802
1 8
42
84 269
var
av kassautflöde v
alutaderivat
-1 201
-23 333
-53 89
4
-9 215
-3 302
-1 828
-92 773
Summa
-5 750
-34 918
-69 7
48
-138 852
-37 29
7
-17 5
5
4
-30
4 119
-8 73
8
-312 85
7
var
av derivatinstrument
i
säkringssamband
-8
-26
-143
-371
-196
22
-722
248
-47
4
Åtag
anden
A
vtalade, ej utbetalda krediter
-4
-2 001
-4 633
-9 897
-13 936
7
6 724
Likviditetsöv
erskott (+)/
underskott (–)
2 702
-3 979
-7 433
-60 360
10 097
115 465
56 492
Ackumulerat likvidit
etsöv
erskott
(+)/
underskott (–)
2 702
-1 277
-8 710
-69 0
7
0
-58 97
3
56 492
5
6 492
Operativ risk
Operativ risk är risken för förlus
ter till följd av ej ändamålsenliga,
otillräckliga eller fallerade pr
ocesser eller rutiner
, system, mänsklig
a
fel eller yttre händelser
. Operativ risk inkluderar legala risker
, IT-och
informationssäkerhetsrisk
er
.
Riskhantering
Operativ risk finns potentiellt inom alla funktioner inom SEK. Cheferna
för samtliga funktioner inom bolag
et ansvarar för effektiv hantering a
v
operativ risk inom den egna funktionen. Som stöd för hantering
en av
operativ risk arbetar bolaget utifrån styrande dokument i enlighet med
SEK:s riskramv
erk. Riskfunktionen ansvarar för att följa upp
, analysera
och rapportera risken på aggr
egerad nivå sam
t för att följa upp ända-
målsenligheten och effektiviteten i hantering
en av operativ risk i bola
-
get. Rapportering sk
er från riskfunktionen till företagsledning
en samt
till styrelsens finans- och riskutsk
ott.
118
Års- och hållbarhetsr
edovisning 2021
Finansiella noter
fortsättning, not 26
Riskmätning
SEK mäter och rapporterar risknivån för operativ risk minst kv
artalsvis.
Risknivån baseras på förväntad förlu
st till följd av identifierade opera
-
tiva risker
, storleken på förluster till följd a
v incidenter
, limiterade ny
ck
-
elriskindikatorer sam
t huruvida det har inträffat några öv
erträdelser av
regler r
elaterade till den tillståndspliktiga v
erksamheten. SEK anv
än
-
der schablonmetoden vid beräkning av kapitalkra
vet för operativ risk.
Riskö
vervakning
SEK arbetar med operativa risker på alla niv
åer i organisationen för att
säkerställa att bolag
et kan identifiera och reduc
era riskerna. Alla risk-
relaterade händelser r
egistreras i ett IT-baserat s
ystem för incidentrap
-
portering. Grundorsaken analyseras och åtg
ärder sätts in för att förhin
-
dra upprepning a
v händelsen.
Genom processen för n
ya pr
odukter (NP
AP) förhindrar SEK att
bolaget omedv
etet tar på sig risk som företag
et inte kan hantera.
Funktionerna utför r
egelbundna självutv
ärderingar a
v verksam
-
heten för att identifiera och reduc
era högt värderade risk
er
. Självut
-
värdering
en och påföljande analys koor
dineras med affärsplaneringen
och den interna kapitalutvär
deringen. Riskfunktionen g
enomför en
aggreg
erad uppföljning och analys av risk
erna och åtgär
dsplanerna
och väsentliga operativ
a riskhändelser
.
Riskupplysningar
F
ör en kompletterande och utökad redog
örelse a
v informationen rela
-
terad till operativ risk hänvisas till den separata riskrapport
en ”Capital
Adequ
acy and Risk Management (Pillar 3) R
eport”
.
Hållbarhetsrisk
Hållbarhetsrisker är risken a
tt bolagets verk
samhet direkt eller indirekt
påv
erkar sin omgivning negativt inom områdena etik, korruption, miljö
och klimat, mänskliga rättigheter eller arbets
villkor
. I mänskliga rättig
-
heter ingår barnrättsperspektiv
et, i arbetsvillkor ing
år jämställdhet och
mångfald och i etik ingår skattetranspar
ens.
Hållbarhetsrisk innebär att SEK:s riskkoncept br
eddas till att äv
en
inkludera omgivningens inklusiv
e klimatets på
verkan a
v bolagets
verksamhet. Hållbarhetsrisk kan ä
ven på
verka ö
vriga riskslag neg
ativt
såsom kreditrisk och innebär både en ick
e-finansiell och finansiell risk
för bolaget.
Riskhantering
Hållbarhetsrisker hanteras utifrån ett riskbaserat förhållning
ssätt och
SEK gör bara affär
er där SEK uppnått kundkännedom. SEK:s åtgär
der
för att hantera hållbarhetsrisk
er styrs av na
tionella och internationella
reg
elverk och riktlinjer
, tillsammans med statens ägarpolicy och rikt
-
linjer för bolag med statligt ägande
, vår ägaran
visning, inom områ
-
dena anti-korruption, klimat- och miljöhäns
yn, mänskliga rättig
heter
och arbetsvillkor
. SEK:s krav för att motverka neg
ativ miljömässig och
social påv
erkan i verk
samheter och projekt bolag
et finansierar utgår
från internationella riktlinjer inom hållbarhetsområdet.
De internationella riktlinjer som SEK arbetar för att efterle
va finns
beskrivna i hållbarhetsnoterna.
Riskmätning
SEK mäter och rapporterar risknivån för hållbarhetsrisk minst kv
ar
-
talsvis. P
otentiella hållbarhetsrisker identifieras och bedöms på land-,
motpart-, eller affärsnivå.
•
Land – Länder klassificeras utifrån risk för korruption, neg
ativ påver
-
kan på mänskliga rättigheter inklu
sive arbetsvillk
or samt risk för
penningtvätt, finansiering av t
errorism och icke transpar
ent skatte
-
jurisdiktion.
•
Motpart – K
ontroller g
örs avseende kundkännedom, inklu
sive ägar
-
förhållanden och kontr
oll mot internationella sanktionslistor samt om
motparten har varit inv
olvera
d i incidenter inom hållbarhetsområdet.
•
Affär – i) Pr
ojekt och proj
ektrelaterad finansiering klas
sificeras
ut
ifrån potentiell social och miljömässig påv
erkan enligt OECD:s
riktlinjer för social och miljömässig hänsyn vid statsstödda e
xport
-
krediter eller Ekv
atorprinciperna. Ka
tegori A-pr
ojekt innebär risk
för påtaglig potentiell påv
erkan, kateg
ori B-projekt innebär viss
potentiell påv
erkan och kateg
ori C-projekt ing
en eller liten poten
-
tiell påv
erkan. ii) Övriga affä
rer analyseras för att bedöma
risker för
korruption, negativ miljö- eller klima
t
påverk
an, negativ påv
erkan på
mänskliga rättigheter och arbets
villkor samt risk för penningtvätt,
finansiering av terr
orism och icke transpar
ent skattejurisdiktion.
Riskö
vervakning
Hållbarhetsrisk öv
ervakas g
enom reg
elbunden analys och rapporte
-
ring till styrelsen. Pr
ojekt- eller projektr
elaterad finansiering med iden
-
tifierad förhöjd hållbarhetsrisk följs upp genom k
ontinuerlig kontr
oll
att hållbarhetsklausuler i a
vtal efterlevs.
SEK utför årligen str
esstester a
vseende klimatrisker
. Utfallet av
scenarioanalys och stre
sstest rapporteras till företag
sledningen, sty
-
relsens finans- och riskutsk
ott och styrelsen.
Riskupplysningar
F
ör en kompletterande redog
örelse av in
formationen relaterad till
hållbarhetsrisk hänvisas till den separata riskrapporten ”Capital A
de
-
quacy and Risk Manag
ement (Pillar 3) Report 2021”
.
Not 27
. T
ransaktioner med närstående
SEK definierar närstående i moderbolag och koncern som:
•
aktieägar
en, svenska sta
ten
•
bolag och organisationer som är
kontr
ollerade genom en sta
tlig
ägar
e, sv
enska staten
•
dotterbolag
•
ledande befattningshav
are
•
övrig
a närstående parter
Sv
enska staten äg
er 100 procent a
v bolagets aktiekapital. Genom
direkta g
arantier utfärdade a
v Exportkredit
nämnden, EKN, var 44 pro
-
cent (39) av SEK:s ut
estående lån den 31 december 2021 garantera
de
av den s
venska staten. Ersättning till EKN för de g
arantier där SEK står
för kostnaden uppg
år för 2021 till Skr 45 miljoner (26). SEK administre
-
rar
, mot ersättning, sv
enska statens s
ystem för statsstödda e
xportkre
-
diter (CIRR-sys
temet) samt statens tidig
are sy
stem för utveckling
skre
-
diter
, se not 1 (f) och not 24.
SEK har en låneram hos Riksgäldsk
ontoret på Skr 200 miljar
der
(200), Låneramen kan anv
ändas för finansiering av CIRR-sys
temet
samt för kommersiell e
xportfinansiering upp till Skr 15 miljarder (15).
SEK har utnyttjat 10 miljar
der (10) av låneramen per 31 december 2021.
Låneramen har i december 2021 förlängts att g
älla äv
en för 2022, och
då med Skr 175 miljar
der vara
v Skr 13 miljarder för kommersiell e
xport
-
finansiering.
SEK ingår transaktioner med för
etag som helt eller delvis ägs eller
kontr
olleras av staten. SEK finansierar ock
så exportkrediter (i form a
v
direkta eller indir
ekta lån) till företag med ankn
ytning till staten. T
rans
-
aktioner med närstående motparter sker på samma villk
or (inklusiv
e
ränta och amorteringsplaner) som transaktioner med icke när
stående.
K
oncernens och moderbolagets mellanha
vanden med närstående
parter skiljer sig inte väsentligt åt. Ing
a interna mellanhav
anden före
-
kommer mellan moder-och dotterbolag. F
ör ytterligar
e information
hänvisas till not 1 (d) Principer för k
onsolidering och not 15.
L
edande befattningshav
are omfattar följande positioner:
•
styrelsen
•
verkställande dir
ektören
•
övrig
a personer ingående i företag
sledningen
F
ör information om ersättning och andra förmåner till ledande befatt
-
ningshav
are hänvisas till not 5.
Övriga närstående parter utg
örs av nära anhörig
a till ny
ckelpersoner i
ledande positioner
. Övriga närstående parter utg
örs också av för
etag
som står under bestämmande inflytande av n
yck
elpersoner i ledande
positioner inom SEK liksom föret
ag som står under bestämmande
inflytande av nära anhöriga till de
ssa befattningshavar
e.
F
öljande tabeller summerar i övrigt koncernens transaktioner med
närstående:
Års- och hållbarhetsredo
visning 2021
119
Finansiella noter
fortsättning, not 27
2021
Aktieägar
e, sv
enska staten
Bolag och organisationer vilka är
kontr
ollerade genom en statlig
ägar
e, sv
enska staten
Summa
Skr mn
Till gångar
/
Skulder
Ränte intäkter
/
Ränte kostnader
Till gångar
/
skulder
Ränteintäkter
/
Ränte kostnader
Till gångar
/
Skulder
Ränte intäkter
/
Ränte kostnader
Kassa
2 000
-
-
-
2 000
-
Statsskuldförbindelser
/
Statsobligationer
1 250
-7
-
-
1 250
-7
Andra räntebärande
värdepapper än utlåning
-
-
5 175
0
5 175
0
Utlåning dokumenterad
som värdepapper
-
-
2 600
33
2 600
33
Utlåning till kreditinstitut
-
-
1 719
23
1 719
23
Utlåning till allmänheten
-
-
1 419
9
1 419
9
A
vräkningsfordran mot staten
1
7 209
-
-
-
7 209
-
Summa
10 459
-7
10 913
65
21 3
72
58
Skulder till allmänheten
10 000
-
-
4
10 000
4
Övriga skulder
147
-
-
-
147
-
Summa
10 147
-
-
4
10 147
4
2020
Aktieägar
e, sv
enska staten
Bolag och organisationer vilka är
kontr
ollerade genom en statlig
ägar
e, sv
enska staten
Summa
Skr mn
Till gångar
/
Skulder
Ränte intäkter
/
Ränte kostnader
Till gångar
/
skulder
Ränteintäkter
/
Ränte kostnader
Till gångar
/
Skulder
Ränte intäkter
/
Ränte kostnader
Kassa
2 500
-
-
-
2 500
-
Statsskuldförbindelser
/
Statsobligationer
9
57
3
-21
-
0
9
57
3
-21
Andra räntebärande
värdepapper än utlåning
-
-
1 000
2
1 000
2
Utlåning dokumenterad
som värdepapper
-
-
2 600
31
2 600
31
Utlåning till kreditinstitut
-
-
2 108
45
2 108
45
Utlåning till allmänheten
-
-
1 56
5
27
1 565
27
A
vräkningsfordran mot staten
1
12 359
-
-
12 359
-
Summa
24 432
-21
7 273
105
31 70
5
84
Skulder till allmänheten
10 000
-
-
-
10 000
-
Övriga skulder
95
-
-
10
95
10
Summa
10 095
-
-
10
10 095
10
1
F
ör information om avräkningsfordran mot stat
en hänvisas till not 16 och not 24.
Not 28. Händelser efter rapportperioden
Den 1 januari 2022 inför
des Lag om riskskatt för kr
editinstitut. SEK:s
kostnad för 2022 r
espektive 2023 beräknas uppg
å till Skr 109 miljoner
respektiv
e Skr 133 miljoner
.
Den 4 januari 2022 r
ekryterades Maria Simonson till rollen som håll
-
barhetschef på SEK. Maria Simonson tillträder sin tjänst den 1 april 2022.
Den 2 februari 2022 tillkännaga
vs att Lars Linder-Ar
onson, SEK:s
nuvarande styr
elseordförande
, avg
år vid bolagsstämman 24 mars
2022, efter elva år på posten. R
egeringskansliet förslår att L
ennart
Jacobsen v
äljs till ny styrelseor
dförande.
120
Års- och hållbarhetsredo
visning 2021
Hållbarhet
snoter
Innehåll
Not 1. Information om hållbarhetsredo
visningen
120
Not 2. Intressen
ter
120
Not 3. V
äsentlighetsanalys
121
Not 4. Hållbarhetsstyrning
122
Not 5. Hållbarhetsmärkta lån
123
Not 6. Klimatr
elaterade risker och möjligheter
124
Not 7
. Anti-korruption och affärsetik
129
Not 8. Arbetsvillkor och mänsklig
a rättigheter
130
Not 9
. Projektr
elaterad finansiering
130
Not 10
.
Indirekta ekonomiska och sociala effekter
130
Not 11. FN:s globala hållbarhetsmål
131
Not 12. F
ossilfritt Sverig
e
131
Not 13. GRI-index
132
Not 1. Information om
hållbarhetsr
edovisning
en
Hållbarhetsrapport enligt ÅRL
SEK:s hållbarhetsrapport är en del av för
etagets årsr
edovisning och
hållbarhetsinformationen har integr
erats i förvaltningsberättelsen,
i rele
vanta noter samt i hållbarhetsnoterna. Hållbarhetsin
formation
finns äv
en med i företag
ets övriga finansiella rapporter
.
F
ör beskrivning av affärsmodell, se sid 8-9
. SEK:s P
olicy för hållbart
företag
ande och resultat a
v policyn finns beskrivet under Mål och utfall
på sid 28, i not 26 samt i hållbarhetsnot 4-10
. Hållbarhetsrisker finns
beskrivet i a
vsnittet Risk- och kapitalhantering, se sid 39
, i not 26 samt i
hållbarhetsnot 4-9
. Resulta
tindikatorer rapporteras under Mål och
utfall på sid 28, under Nyck
eltal på sid 33, och i hållbarhetsnot 5-10
.
GRI
SEK:s hållbarhetsredo
visning avser kalenderår
et 2021 och är upprättad
i enlighet med Global Reporting Initiativ
es (GRI Standar
ds), tillämp
-
ningsnivå C
ore
. I redo
visningen an
vänds också rele
vanta delar a
v GRI
sektorsupplement för finansiella aktör
er
. K
omplett GRI-index med
valda indikator
er för väsentliga fråg
or redo
visas i hållbarhetsnot 13.
Den senaste föreg
ående hållbarhetsrapporten för SEK avseende
kalenderår 2020 publicerades i februari 2021.
T
CFD
I not 6 redo
visas SEK:s klimatrelaterade finansiella- och ick
e finansiella
risker och möjligheter i enlighet med r
ekommendationerna från T
ask
F
orce on Climate-related Financial Disclo
sures (T
CFD).
Hållbarhetsredo
visning
ens omfattning och avgränsning
SEK:s hållbarhetsredo
visning omfattar hela koncernen. SEK r
edovisar
styrning och hantering av sociala och miljömässig
a risker vid utlåning
i enlighet med GRI:s sektorsupplement för finansiella aktör
er
. Redo
-
visningsprinciper a
vseende enskilda indikator
er framgår i samband
med redo
visning av r
espektive indikator
. F
ör mer information, kontakta
SEK:s hållbarhetschef
.
Sv
ensk lag om banksekrete
ss reglerar redo
visning av informa
tion
som rör enskilda affär
er
. SEK tar aktiv del i utveckling av ök
ad trans
-
parens för banksek
torn avseende hållbarhetsfråg
or
. SEK utgår från
internationella riktlinjer för transparens g
ällande utlåning. De riktlinjer
som främst är rele
vanta för SEK är Ekva
torprinciperna och T
CFD för
transparens a
vseende projektr
elaterad finansiering och klimatr
elate
-
rade risker i utlåning
en.
F
örsiktighetsprincipen
SEK följer försiktighetsprincipen genom att hållbarhetsrisk
er är ett
riskslag inom koncernen och en del i riskram
verk
et.
F
örändringar i hållbarhetsredo
visningen
Under året har SEK arbetat med att kartlägg
a och förtydlig
a redo
vis
-
ningsprinciper gällande hållbarhetsinformation. I hållbarhetsr
edovis
-
ningen 2021 har följande väsen
tliga förändringar g
enomförts. En ny
hållbarhetsnot, hållbarhetsmärkta lån har lagts till. Flera nya n
yck
eltal
har lagts till, och definitionen för gröna lån har uppdatera
ts, där garan
-
tiförbindelser nu ingår
. Uppdatering har inte gjorts på historiska ny
ck
-
eltal. SEK utvärderar löpande sin balansräkning enligt det gr
öna ram
-
verk
et, vilket kan leda till förändringar a
v historiska n
yckeltal då äldr
e
lån omklassificeras. SEK har äv
en uppdaterat sitt ramv
erk för gröna lån,
se not 4 för detta.
P
olicy för extern granskning
I enlighet med ägarpolicy sker e
xtern granskning av bolag
ets re
visorer
.
Not 2. Intr
essenter
Intressen
ter är de grupper eller individer som påv
erkar eller påverk
as
av SEK:s v
erksamhet. SEK:s mest centrala intr
essentgrupper identi
-
fieras av SEK:s ledning i samband med den årlig
a genomgång
en och
fastställandet av SEK:s v
äsentlighetsanalys enligt GRI. Intressen
tgrup
-
perna repr
esenterar de olika kapitalen som är viktiga för SEK:s a
ffärs-
modell och som affärsmodellen påv
erkar
, se sid 8-9
.
Intre
ssentdialog 2021
SEK använder olika former för in
tressentdialog: medarbetar- och kun
-
dundersökning genomförs v
artannat år (senast 2020); och möten
med inv
esterare och för
etag om grön och ans
varsfull finansiering sker
löpande. I dialog
en med civilsamhället har SEK under 2021 fördjupat
dialogen med intr
esseorganisationer kring det s
venska e
xportkre
-
ditsystemets ambition oc
h ställningstagande för utfasning a
v fossila
bränslen. Intressen
tdialogen 2021 tog upp fråg
or som långsiktiga och
strategiska mål för hållbart vär
deskapande, klimatfråg
or och transpa
-
rens g
ällande klimat- och hållbarhetsrisker
, samt anti-korruption. F
okus
har framförallt legat på r
esultatet av C
OP-26 samt hur SEK som finan
-
siell aktör kan stötta i den gröna oms
tällningen. SEK har tillsammans
med agentbank
er och exportör
er diskuterat frågan om ty
dliga och
förutsägbara hållbarhetskrav för internationell finansiering. SEK har
lyssnat in för att säkerställa rimlighet i kra
ven. Utö
ver detta har år
ets
temperaturundersökning utvärderat c
ovid-19-pandemins fortsatta
påv
erkan på arbetssituationen under 2021. Under 2021, analyserade
masterstudenter på Örebr
o universitet SEK:s k
ommunikation och styr
-
ning av hållbarhetsfråg
or
.
Under 2021 har SEK tillsammans med EKN inrättat ett vetensk
ap
-
ligt klimatråd. Klimatrådet ska fung
era som en rådgivande funktion för
klimatpåv
erkan och omställningen från det s
venska e
xportsystemet,
och utgör en diskussionspart och kunsk
apsstöd inom klimatfrågan.
Intre
ssentanalys
I tabellen visas de intressen
ter som ledningen fastställt som mest cen
-
trala samt hur dialogen med dem sk
er och vilka frågor som de framhål
-
lit som viktiga för SEK att prioritera. De g
enerella förvän
tningar som
redo
visas i tabellen är en sammanväg
d bedömning av intr
essentdialog
som skett tidigar
e år justerat med de teman som belysts under 2021.
Hållbarhetsnoter
Års- och hållbarhetsredo
visning 2021
121
Hållbarhet
snoter
Intressent
er
Dialogform
Viktiga fråg
or 2021
Generella förväntning
ar
Sv
enska staten (ägar
e)
Ägarpolicy
, uppdrag, ägar-
anvisning,
styr
else represen
ta tion,
reg
elbundna samtal och möten
samt
nätverks träffar
.
Reg
eringen har givit exportfinansieringss
yste
-
met restriktioner för finansiering a
v prospekte
-
ring och utvinning av fossila bränslen samt vill
se öv
er hur det sv
enska exportfinansierings-
systemet ska bidra till ty
dlig omställning och
kraftigt minskade utsläpp av v
äxthusgaser
. Att
klimatberäkna låneportföljen bedöms som
viktigt framgent.
Agera ans
varsfullt och tillvarata affärs
-
möjligheter som leder till hållbart värde
-
skapande. Sam
verka med övrig
a statliga
aktörer inom ”T
eam Sw
eden”
.
Anpassa exportkr
editsystemet till P
aris-
avtalet.
Sv
enska exportör
er
Möten, kundundersökning, enkät
hållbarhetsfrågor
, nätverksträffar
,
delegationsr
esor
.
Proaktiva finansiering
s
lösningar till interna-
tionella och inhemska omställningsprojekt.
Restriktioner mot finansiering a
v fossila bräns
-
len bör vara rimliga.
T
ydliga och rimliga hållbarhets
krav
.
Finansiering av omställningspr
ojekt.
Frågor som r
estriktioner inom hållbar
-
hetsområdet bör framförallt drivas inom
OECD för att uppnå lika villkor
.
Inv
esterare
Möten, konferenser
, investerar
-
presentationer och finansiella
rapporter
.
Ökad efterfrågan på gr
öna obligationer och
obligationer kopplade till Ag
enda 2030
, samt
omställning mot aktiviteter som klassas gröna
enligt EU:s taxonomi.
Samv
erkan kring hållbarhets
frågor
. Emit
-
tera gröna oblig
ationer och obligationer
kopplade till de globala hållbarhetsmålen
och EU:s taxonomi.
Frivillig organisationer
och civilsamhälle
Möten, enkät hållbarhetsfrågor
,
rapporter
.
Civilsamhället framhåller att restriktioner mot
finansiering av fossil v
erksamhet bör införas.
De anser också att exportkr
editer kan spela
en viktig roll i att främja energiomställning
en
i länder med begränsade resur
ser
. SEK bör
agera kra
vställare inom anti-k
orruption och för
mänskliga rättigheter i internationella pr
ojekt.
Agera ans
varsfullt och transparent.
T
ydliga förväntning
ar på export
bolagens
hållbarhetsarbete i komplex
a marknader
.
A
vstå från att finansiera fossilrelaterad
kraftgener
ering.
Medarbetare
Samtal, möten, medarbetar-
undersökning, pulsmätningar
,
dialog med fackliga klubbar på
arbetsplatsen.
Co
vid-19-pandemin har påverka
t arbetsmiljön.
Frågor som bättr
e balans mellan arbetsliv och
fritid har blivit viktiga att hantera.
God
arbetsmiljö,
utvecklings möjlig heter
,
engagerande arbets
uppgifter och att
agera ans
varsfullt.
Not 3. V
äsentlighetsanalys
SEK utgår ifrån en k
ombination av int
erna och externa faktor
er för
att fastställa vilka hållbarhetsfråg
or som är mest väsentliga och vilk
en
information som därmed ska ingå i hållbarhetsr
edovisning
en. F
akto
-
rerna inkluderar SEK:s uppdrag och hållbarhe
tskontext,
frågeställ
-
ningar som lyfts fram av in
tressenterna, samhällsförv
äntningar och
SEK:s inv
erkan i lev
erantörsledet och i kundledet.
Metod
SEK definierar potentiella hållbarhetsfråg
or utifrån den kontext som
SEK verkar inom och
utifrån intressen
tdialogen. SEK:s ledning fast
-
ställer sedan och prioriterar de mest v
äsentliga hållbarhetsfråg
orna.
Prioriteringen sk
er genom en bedömning a
v vad som är rimligt utifrå
n
SEK:s påv
erkan på ekonomi, miljö och samhälle
, de förväntning
ar
intressen
terna uttryckt samt SEK:s möjlighet att ag
era. F
ör de väsent
-
liga fråg
orna rapporterar SEK re
sultatet av hållbar
hetsarbetet utifrån
GRI:s riktlinjer
.
Inför hållbarhetsredo
visningen 2021 g
enomförde
s inga föränd
-
ringar i väsentlighetsanalysen.
I diagrammet nedan illustr
eras SEK:s mest väsentliga hållbarhets
-
frågor och deras inbör
des förhållanden. F
ör en beskrivning av de
väsentliga hållbarhetsfråg
orna se hållbarhetsnot 5-9
.
P
åv
erkan av
SEK:s utlåning
P
åv
erkan av SEK:s
egna verksamhet
Rele
vans för SEK:s intressen
ter
SEK:s påv
erkan på ekonomi, miljö och samhälle
V
äsentlighetsanalys 2021
3
5
7
9
11
2
4
6
8
10
12
1
Affärsetik
Arbetsvillkor
Anti-korruption
Arbetsmiljö
Jämställdhet
Integration i samhället
Klimatförändring
L
ev
erantörernas ans
varstagande
Miljöhänsyn
Miljöpåv
erkan
Mångfald
Mänskliga rättigheter
3
5
7
9
11
2
4
6
8
10
12
1
122
Års- och hållbarhetsredo
visning 2021
Hållbarhet
snoter
Not 4. Hållbarhetsstyrning
Ägar
en
Ägar
ens styrning av SEK:s hållbarhetsa
rbete sker g
enom statens ägar
-
policy och ägaranvisning sam
t genom bolagsor
dningen, bolagss
täm
-
man, styrelsen och v
d.
A
v statens ägarpolicy framgår att SEK som statligt ägt bolag ska
agera för
edömligt inom hållbart företagande vilk
et framförallt innebär
att SEK ska:
•
arbeta strategiskt, integr
era frågorna i sin affärsstrategi och fastställa
strategiska hållbarhetsmål
•
agera transpar
ent i frågor som r
ör väsentliga risk
er och möjligheter
och föra en aktiv dialog med bolagets intr
essenter i samhället
•
samarbeta med andra bolag och rele
vanta organisationer
•
efterlev
a internationella riktlinjer på hållbarhetsområdet
Enligt ägaranvisning
en ska SEK:
”
…arbeta för efterle
vnad av de internationella riktlinjer som finns
inom området för hållbart företag
ande kring miljöhänsyn, anti-korrup
-
tion, mänskliga rättighete
r
, arbetsvillkor och affärsetik. I
sina kredit
-
bedömningar
, där det är relevant, följa int
ernationella ramv
erk såsom
OECD:s ”Common Appr
oaches for Officially Supported Export Cre
-
dits and envir
onmental and social due diligence
” eller Ekvatorprinci
-
perna samt beakta OECD:s riktlinjer för hållbar långivning (Sustainable
L
ending) vid export till låginkomstländer
.
”
Styr
elsen
Styr
elsen är ytterst ansvarig för att ett aktivt och lång
siktigt arbete för
hållbar utveckling bedrivs inom för
etaget. S
tyrelsen beslutar om håll
-
barhetsstrategi och mål i samband med affärsplanen samt riskstrategin
där hantering av hållbarhetsrisk
er ingår
. Styr
elsen följer upp och utvär
-
derar SEK:s hållbarhetsarbete löpande. Under slutet a
v 2021 antog
styrelsen SEK
s ”P
olicy för hållbar finansiering”, vilk
en stipulerar grund
-
läggande principer för SEKs kr
editgivning. P
olicyn innebär en tydli
-
gar
e och mer ambitiös vägledning för SEKs v
erksamhet, bl.a. genom
att upphöra med finansiering av pr
ospektering av fossila bränslen. Se
policyn i sin helhet på www
.sek.se. Utöv
er policyn har SEK även under
2021 antagit flera långsiktiga mål k
opplat till hållbarhet, klimat och håll
-
bar finansiering. Dessa beskrivs närmre i hållbarhetsnot 6
.
Internationella riktlinjer inom hållbarhet
De internationella riktlinjer inom hållbarhet som är styrande för
SEK:s verksamhet är följande: Ekv
atorprinciperna, de tio principerna
i FN Global Compact, FN:s vägledande principer för för
etagande och
mänskliga rättigheter
, FN:s konv
ention om barns rättigheter
, OECD:s
riktlinjer för multinationella företag, OECD:s k
onv
ention och riktlinjer
inom anti-korruption, OECD:s riktlinjer för social och miljömässig hän
-
syn vid statsstödda e
xportkrediter samt OECD:s riktlinjer för hållbar
långivning (Sustainable lending) vid export till låg
inkomstländer
.
Organisation och ans
varsför
delning
Under 2021 har SEK tagit beslut om och påbörjat en omorganisation
som ska konsolidera strukturen run
t hållbarhetsarbetet, under ledning
av en central funktion. SEK:s org
anisation avseende bolag
ets hållbar
-
hetsarbete beskrivs i SEK:s Bolagsstyrningsrapport 2021.
Nätverk inom hållbarhet
Genom samarbete med olika organisationer kan SEK dela erfar
enheter
och diskutera utmaningar och lösningar för olik
a hållbarhetsrelaterade
frågor
. SEK deltar i följande nätverk inom hållbarhet:
•
Hållbart företag
ande i statligt ägda för
etag
•
Ekvatorprinciperna
•
OECD:s arbetsgrupper för social och miljömässig hänsyn
vid statsstödda exportkr
editer
•
Sv
enska ICC:s r
eferensgrupp inom CSR
•
UN Global Compacts s
venska nätv
erk
•
Enact, nätverk för hållbarhetsr
edovisning
Styr
dokument
SEK har en policy för hållbart företag
ande. I den ingår bland annat
SEK:s väsentliga fråg
or; anti-korruption och affär
setik, miljö- och
klimatpåv
erkan samt arbetsvillk
or och mänskliga rättigheter
, se håll
-
barhetsnot 6-8. Hållbarhetsrisker är integr
erad i SEK:s riskpolicy och
relaterade dokumen
t, se sid 38. Instruktionen för hantering av hållbar
-
hetsrisk reglerar hur hållbarhetsrisk
er identifieras och hanteras inom
organisationen. Under 2021 har ä
ven policy samt riskaptit för hållbar
finansiering antagits. Utöv
er det klassificeras SEK:s hållbarhetsmärkta
lån enligt följande ramv
erk:
•
SEK:s ramv
erk för gröna obligationer
•
SEK:s klassificering av hållbarhetslänkade lån
•
SEK:s sustainability bond frame
work
Under 2021 har SEK:s ramv
erk för gröna obligationer uppda
terats för
att återspegla EU:s taxonomi ö
ver gr
öna aktiviteter
.
Hantering av hållbarhetsrisk
Hållbarhetsrisk definieras i SEK:s riskpolicy som risken att SEK:s v
erk
-
samhet direkt eller indir
ekt påv
erkar sin omgivning negativt inom
områdena etik, korruption, miljö och klimat, mänsklig
a rättigheter
eller arbetsvillkor
. I mänskliga rättigheter ingår barnrättsperspektiv
et,
i arbetsvillkor ing
år jämställdhet och mångfald och i etik ingår skatte
-
transparens. SEK:s han
tering av hållbarhetsrisk
er styrs genom
styrel
-
sens riskaptit avseende hållbarhetsrisk samt VD:s instruktion för han
-
tering av hållbarhetsrisk
er
.
SEK hanterar hållbarhetsrisker vid utlåning g
enom att:
•
identifiera hållbarhetsrisker i den finansiella transaktionen och i den
underliggande affär
en;
•
genomföra håll
barhetsbedömning av parternas kapa
citet att han
-
tera identifierade hållbarhetsrisker;
•
bedöma om hållbarhetsrisker är inom SEK:s riskaptit för hållbarhets
-
risker;
•
genomföra för
djupad hållbarhetsbedömning vid förhöjda hållbar
-
hetsrisker (se r
espektive not);
•
ställa krav och följ upp så att hållbarhetsrisk
er hanteras enligt SEK:s
riskaptit för hållbarhetsrisker under kr
editens löptid.
F
ör nya utlåningsaffär
er inhämtas normalt följande information:
•
syftet med den finansiella och k
ommersiella affären;
•
parter i den finansiella och kommersiella a
ffären samt lokalisering
av parterna;
•
betalningsflöden i den finansiella och kommersiella affär
en;
•
varan eller tjänsten som e
xporteras samt slutan
vändandet av v
aran
eller tjänsten;
•
om den kommersiella affär
en potentiellt utgör pr
ojekt eller projekt
-
relaterad finansiering i enlighet med OECD:s C
ommon Approaches
respektiv
e Ekvatorprinciperna;
•
geografisk plats för slutan
vändandet av v
aran eller tjänsten;
•
om låntagar
en är en offentlig aktör i ett land klassificerat a
v IMF
/
V
ärldsbanken som låginkomstland, s.k. ID
A-land;
•
om den kommersiella affär
en avser fossil energiutvinning eller fossil
verksamhet.
Vid förhöjda hållbarhetsrisker g
enomförs en fördjupad hållbarhets-
bedömning:
•
projekt och pr
ojektrelaterad finansiering till k
ategori A- och B-pr
o
-
jekt;
•
förhöjd risk för brott mot mänsklig
a rättigheter
, samt förhöjd kor
-
ruptionsrisk.
Aktiviteter 2021
Under 2021 har SEK gjort en öv
ersyn ö
ver flera styrande policys och
ramv
erk, som uppdaterats. Bland annat har ramv
erket för gr
öna obliga
-
tioner uppdaterats, samt har P
olicy för hållbar finansiering tagits fram
och godkänts a
v styrelsen.
Års- och hållbarhetsredo
visning 2021
123
Hållbarhet
snoter
Not 5. Hållbarhetsmärkta lån
SEK erbjuder följande hållbarhetsmärkta lån: gröna, sociala och hållbar
-
hetslänkade lån. I tabellen redo
visas SEK:s hållbarhetsmärkta lån enligt
SEK:s ramv
erk. Då många n
yckeltal är n
ya saknas historiska upplysning
ar
.
Gröna lån
SEK erbjuder gröna lån som främjar ö
verg
ången till en klimatsmart eko
-
nomi. Gröna lån kat
egoriseras enligt ”SEK Sustainability Frame
work”
,
det vill säga SEK:s ram
verk för gr
öna obligationer och finansieras via
SEK:s gröna oblig
ationer
. Under året har SEK antagit flera ambitiösa
mål angående gr
öna lån, läs ytterligare i hållbarhetsnot 6
.
Hållbarhetslänkade lån
Hållbarhetslänkade lån är rör
elsefinansiering (lån och obligationer inklu
-
sive villk
orade lån såsom kreditlinor) och garan
tier som används för att
främja låntagar
ens hållbarhetsarbete, som i sin tur stöder miljömässig och
socialt hållbar ekonomisk v
erksamhet och tillv
äxt. SEK:s hållbarhets
-
länkade lån ska följa ICMA:s standarder för hållbarhetslänk
ade lån.
Sociala lån
SEK: s sociala lån adresserar sociala utmaning
ar för en identifierad mål
-
grupp. Kra
ven för sociala lån finns angivna i ”SEK Sustainability Bond
Framew
ork”
.
Styrning och rapportering
Samtliga ram
verk för SEK:s hållbarhetsmärkta lån återfinns på
www
.sek.se. Utöv
er de ramverk och s
tandarder SEK anv
änder för håll
-
barhetsmärkta lån, finns metoddokument för klassificering upprättade
.
SEK mäter indirekta miljöförbättring
ar avseende k
oldioxidutsläpp
i gröna lån utifrån metod angiv
en i ”International Financial Institution
Framew
ork for Harmonized Appr
oach to Greenhouse Gas A
ccoun
-
ting”
, nov
ember 2012 och i enlighet med ”SEK:s ramv
erk för gröna
obligationer”
, september 2014. Den uppskattade minskning av k
ol
-
dioxidutsläpp som r
edovisas utgår från beräkning
ar SEK erhållit från
projektäg
are, e
xportör eller i samband med rapporter som tagits fram i
samband med projekten. Beräkning
ar görs på pr
ojektbasis, och baseras
på det år projektet är fär
digställt och r
edovisas i proportion till SEK:s
andel av pr
ojektets totala finansiering.
Skr mn (om inte annat ange
s)
2021
2020
Gröna lån
T
otal volym
1
35 106
-
V
arav utlåning i balansräkningen
17 993
-
Andel av total utlåning i balans-
räkning
en
7,
5
%
-
Nyutlåning
11 530
10 827
V
arav avtalat ej utbetalt
8 310
-
V
arav garan
tier
150
-
Antal ny
a lån
2
18
11
V
arav antal gar
antier
3
-
Antal ny
a projekt/
verksamhet
e
r
13
-
V
olym gröna obligationer emitterade
under perioden
6 100
5 100
Årlig koldioxidminskning
från gröna pr
ojekt (ton CO
2
e)
>5 240 000
>5 211 000
Sociala lån
T
otal volym
1
1 90
4
-
V
arav utlåning i balansräkningen
0
-
Andel av total utlåning i balans-
räkning
en
0%
-
Nyutlåning
1 90
4
-
V
arav avtalat ej utbetalt
1 904
-
Antal ny
a lån
2
1
-
Antal ny
a projekt/
verksamhet
e
r
1
-
Hållbarhetslänkade lån
T
otal volym
1
1 690
-
V
arav utlåning i balansräkningen
1 546
-
Andel av total utlåning i balans-
räkning
en
0,5
%
-
Nyutlåning
1 690
-
V
arav avtalat ej utbetalt
145
-
Antal ny
a lån
2
5
-
Antal ny
a proj
e
kt/
verk
samheter
4
-
T
otal hållbarhetsmärkt volym
1
38 7
01
-
T
otal hållbarhetsmärkt utlåning i balans
-
räkningen
19 5
39
-
Andel av utlåning i balansräkning
en
8%
-
T
otal utlåning i balansräkningen
23
7 224
231 6
78
1
T
otal volym inkluderar utlåning i balansräkningen samt a
vtalat
ej utbetalt och garantier
.
2
Flera lån kan gå till samma projekt/
verksamhet.
124
Års- och hållbarhetsredovisning 2021
Hållbarhet
snoter
Not 6. Klimatr
elaterade risk
er och möjligheter
I denna not redo
visas information om SEK:s klimatrelat
erade risker och
möjligheter enligt rek
ommendationer från T
ask F
orce on Clima
te–rela
-
ted financial disclosur
es (TCFD). D
å SEK tillämpar ett dubbelt väsent
-
lighetsperspektiv (så kallat ”impact in
” och ”impact out” perspektiv)
analyserar och present
erar SEK inte bara de klimatrelaterade risk
ernas
finansiella påv
erkan på SEK (impact in) utan äv
en den påv
erkan som SEK
genom sin finansierings
verksamhet kan ha på klimatet (impa
ct out).
Som kreditmarkna
dsbolag är SEK exponerat mot klimatr
elaterade
risker och möjligheter g
enom utlåningen och aktiviteter som finansiell
intermediär
, samt genom sin operativ
a verksamhet. Det är framförallt
i SEK:s utlånings- och upplåningstransaktioner som väsen
tliga klimat-
relaterade
, både finansiella och icke-finansiella risk
er och möjligheter
uppstår i SEK:s affärsmodell. SEK:s dir
ekta klimatpåv
erkan begränsas i
huvudsak till affärsre
sor och huvudkontor
.
Exportfinansieringssystemet
SEK är del av det s
venska exportfinansiering
ssystemet och en väsentlig
del av SEK:s internationella utlåning
sverk
samhet garanteras av Export
-
kreditnämnden (EKN). Klimatr
elaterade frågor i SEK: s affär
smodell är
därför sammankopplade med det s
venska exportfinansiering
ssystemet.
I Sv
eriges e
xport- och inv
esteringsstrategi 2019 uttry
cks att reg
eringen
anser att Sv
erige bör driv
a på för att de internationella och europeiska
reg
elverk
en för bl.a. exportkrediter och annan offen
tlig handelsfinan
-
siering bidrar till hållbarhet och uppfyllandet av P
arisavtalet.
2020 fick EKN i uppdrag av r
egering
en att se öv
er hur de sv
enska
och internationella exportfinansiering
ssystemen ska bidra till en ty
dlig
omställning och minskade utsläpp av v
äxthusgaser
, i linje med Pari
-
savtalet. Den 4 september 2020 ö
verlämnade EKN tillsammans med
Sv
ensk Exportkredit (SEK) till r
egering
en en rapport som presenterar
en analys av hur e
xportfinansiering kan bidra till klimatomställningen.
I rapporten konstatera
s att EKN:s och SEK:s agerande kan fung
era
som katalysator för att driva
på förändringar av både in
ternationella
reg
elverk, andra länders ag
erande och enskilda företag. I rapporten
beskrivs hur SEK:s kreditgivning och EKN:s g
arantigivning kan anpas
-
sas till P
arisavtalet g
enom att upphöra med stöd av e
xport till utvinning
av fossila bränslen, g
enom stimulans till affär
er som bidrar till klimat
-
omställningen och g
enom att beakta inlåsningsrisker och omställning
s
-
möjligheter i exportaffär
er
.
SEK och EKN har mot bakgrund av o
vanstående påbörjat det
gemensamma arbete
t att anpassa exportfinansiering
ssystemet till
P
aris
avtalet. Som en del i det arbetet har SEK och EKN äv
en påbörjat
ett samarbete relatera
t till en framtida gemensam rapportering a
v kli
-
matrelaterade risk
er och möjligheter
.
Utveckling inom r
eg
elverksområdet
Inom ramen för ’EU Sustainable Finance
’-initiativet har r
egleringen a
v
ESG-området (miljömässiga, sociala samt styrning
srelaterade områ
-
det) ökat markant under 2020-2021 för att institut ska förstå, identi
-
fiera, öv
ervaka och kontr
ollera exponering mot ESG-risk
er (impact in),
samt effektivt styra institutets egen på
verkan på om
världen (impact
out). P
arallellt introduceras ä
ven flertalet standar
der för klassificering
av gr
öna tillgångar och skulder (EU-tax
onomin och EU standard för
gröna oblig
ationer) i syfte att fastställa en g
emensam baslinje för hur
finansiella instrument ska utvär
deras och definieras utifrån ett hållbar
-
hetsperspektiv
. Samtliga pågående initiativ syftar dels till att s
tyra kapi
-
talflöden och inv
esteringar mot en mer hållbar ekonomi inom EU
, möj
-
liggöra/
påtvinga omställning inom EU-ekonomin via den finansiella
sektorn samt säkerställa att finansiella ins
titut och investerar
e på ett
effektivt sätt förstår och hanterar de långsiktig
a riskerna som klimat
-
förändringar (och omställning dära
v) medför
. Utöver detta sk
er äv
en
utveckling a
v flera regulatoriska initiativ vilk
et avser att säk
erställa att
finansiella institut identifierar
, mäter
, analyserar
, utvärderar och rap
-
porterar miljömässiga, sociala och styrningsr
elaterade risker
. Finan
-
siella institut ska även offen
tliggöra information inom hållbarhetsrap
-
portering och som en del av r
egulatoriska upplysningar (P
elare 3).
SEK arbetar löpande med att säkerställa att bolag
ets hållbarhetsarbete
utvecklas i linje med utv
ecklingen a
v reg
elverksområdet.
Redo
visningens huvudområden
I enlighet med T
CFD: s rekommenda
tioner presenteras nedan SEK:s
klimatrelaterade risk
er och möjligheter enligt följande fyra avsnitt:
styrning, strategi, riskhantering samt mål och mätetal.
Styrning
Styrning av klima
trelaterade fråg
or är en viktig del i SEK:s arbete för
att driva på en positiv förändring r
elaterat till omställning samt för att
hantera bolagets klimatr
elaterade risker och möjlighet
er
.
Styr
elsens öv
ersyn av klima
trelaterade risk
er och möjligheter
Det är styrelsen som är ytterst ans
varig för att ett aktivt och långsiktigt
arbete för hållbar utveckling bedrivs inom SEK. S
tyrelsen beslutar om
både kort- och långsiktig
a klimatmål. Styrning a
v klimatrelaterade frå
-
gor är integr
erat i SEK:s strategi, affärsplanering samt i SEK:s riskram
-
verk och kr
editbeslut.
SEK:s klimatmål
F
ör att bidra till en tydlig omställning och minska
de utsläpp av växt
-
husgaser
, i linje med Parisa
vtalet har styrelsen antagit följande ö
vergri
-
pande långsiktiga v
erksamhetsmål:
•
SEK:s balansräkning ska nå nettonoll koldio
xidutsläpp senast 20
45.
•
Andelen gröna lån i SEK:s låneportfölj ska öka till 50 pr
ocent senast
2
0
3
0.
•
SEK ska nå nettonollutsläpp i den egna verksamheten senas
t 2030
.
Se ytterligar
e beskrivning under avsnittet Mål och Mätetal.
P
olicy för hållbar finansiering
Styr
elsen beslutar om ”P
olicy för hållbar finansiering” som anger
grundläggande hållbarhetsr
elaterade principer och ställningstagan
-
den för kreditgivning och likviditetsplac
eringar
. Princip 5 i policyn
anger att SEK ska ha en r
estriktiv hållning till affär
er med negativ
påv
erkan på klimatet. Princip 7 anger att SEK sk
a integrera ESG-fak
-
torer i kr
editbedömningen a
v motparter och princip 8 anger att SEK
ska arbeta proaktivt för att möjligg
öra affärer som bidrar till a
tt uppnå
FN:s globala mål för hållbar utveckling och P
arisavtalet. Se ytterligare
information i hållbarhetsnot 4.
Riskpolicy
Styr
elsen beslutar även om SEK:s ”Riskpolicy” som ang
er huvuddrag
en
i SEK:s ramv
erk för riskhantering. I policyn definieras riktlinjerna för
hur bolaget effektivt och ändamålsenligt ska iden
tifiera, mäta, styra,
rapportera och utöv
a kontr
oll över de v
äsentliga risker
, däribland håll
-
barhetsrisker där klimatr
elaterade risker ingår
, som bolaget är eller kan
förväntas komma a
tt bli, exponerat mot.
Riskaptit
V
erksamhetens styrning av hållbarhetsrisker hanteras ä
ven g
enom styrel
-
sens riskaptit avseende hållbarhetsrisk, där klimatr
elaterade delar ingår
.
L
edningens r
oll vid bedömning och hantering av
klimatrelat
erade risker och möjligheter
L
edningen bedömer och hanterar klimatr
elaterade fråg
or som en
integrera
d del i företagets riskhan
tering, affärsstrategi och planerings-
process. V
d:s ”Instruktion för hantering av Hållbarhetsrisk” beskriv
er
ledningens ans
var för att bedöma och hantera klimatr
elaterade risker
och möjligheter
.
Strat
egi
SEK har en strategi och färdplan för att bidra till oms
tällning och mins
-
kade utsläpp av v
äxthusgaser
, i linje med Parisavtalet sam
t för att redu
-
cera bolagets finansiella klimatr
elaterade risker och öka de klima
trela
-
terade möjligheterna.
Som en del i det sv
enska och internationella exportfinansierings
-
systemen är SEK en viktig part för att bidra till oms
tällningen. Till
-
sammans med Exportkreditnämnden (EKN) har SEK därför ä
ven en
gemensam fär
dplan för ett exportfinansi
eringssystem som är i
linje
med P
arisavtalet.
SEK:s strategiska arbete för att nå satta mål består a
v följande
huvudaktiviteter:
•
Begränsa utlåning till fossila bränslen.
•
Arbeta aktivt för att möjliggöra och öka den gr
öna upp- samt utlåning
-
en, det vill säga finansiering
en, exempelvis g
enom att införa program
för att öka gröna pr
odukter samt engag
era sig i kundernas omställning.
•
Säkerställa riktig och fullständig hantering a
v ESG faktor
er och håll
-
barhetsrisker i kr
editgivningsprocessen vilk
et inkluderar hanteringen
av klimatr
elaterade omställningsrisker
samt fysiska klimatrelaterade
risker i utlåningsportföljen.
Års- och hållbarhetsredo
visning 2021
125
Hållbarhet
snoter
•
Öka transparens och jämförbarhet g
enom kontinuerlig rapport
ering
av klimatr
elaterade risker och möjligheter sam
t de framsteg som
görs på området.
Exportfinansieringssystemets g
emensamt formulerade fär
dplan består av:
•
Ett gemensamt ställning
stagande r
elaterat till begränsningar i utlå
-
ningen till fossila bränslen.
•
Utveckla gr
öna exportkr
editer
.
•
Inrätta ett gemensamt v
etenskapligt klimatråd.
•
Gemensamt engag
emang med exportör
er om deras omställnings
-
planer
.
•
Öka exportkr
editsystemets transpar
ens genom en framtida g
emen
-
sam rapport öv
er klimatrelaterade risk
er och möjligheter
.
Klimatrelat
erade finansiella- och icke finansiella risk
er
Klimatrelatera
de finansiella risker består av tv
å kategorier: omställ
-
ningsrisker och fysiska risk
er
. Omställningsrisk är risker som uppstår
hos verksamhet
er exempelvis till följd a
v förändringar i policys, lag
ar
och regler
, teknologiska förändringar samt förändringar på marknaden
till följd av anpassning
ar till nya klima
trelaterade kra
v
. Fysiska risker
avser risk
er som verksamheter utsätts för till följd a
v akuta klimatrela
-
terade händelser
, exempelvis e
xtrem
väder
, samt kroniska förändring
ar
i klimatmönster
, såsom stigande ha
vsnivåer
. Exempel på hur klimatr
e-
laterad fysisk risk kan materialiseras för v
erksamheter exponerade mot
fysisk risk är ökade operativa k
ostnader
, värdeminskning
/
nedskriv
-
ningar
, svårt/
dyrt att få försäkringsskydd, s
vårt/
dyrt med finansiering,
störningar i le
veranskedjor sam
t förflyttning av arbetskraft. Om det
påv
erkar motpartens återbetalningsförmåga, innebär bå
de omställ
-
nings- samt fysisk risk en finansiell risk för SEK.
Omställningsrisker bedöms på k
ort sikt vara de mest väsentlig
a för
de verksamheter som SEK finansierar
. Omställningsrisken är äv
en en
påtaglig risk på medel- och lång sikt varför SEK: s scenarioanalyser för
att identifiera risker samt str
esstester utförs på k
ort-, medel- och lång
sikt. Fysiska risk
er analyseras av SEK idag till viss del vid ing
ången av
nya a
ffärer samt g
enom öv
ergripande kvalitativa s
cenarioanalyser
. De
fysiska riskerna bedöms öka på medel- och lång sikt. SEK: s
analys av
fysiska risker k
ommer att utvecklas k
ontinuerligt i takt med att ny kli
-
matdata blir tillgänglig.
Klimatrelaterad ick
e-finansiell risk är risken för att SEK g
enom sin
verksamhet på
verkar klimatet neg
ativt. Denna risk uppstår främst till
följd av utlåning till fossila- samt fossilr
elaterade tillgång
ar och projekt.
De icke-finansiella klimatr
elaterade riskerna identifieras och analyse
-
ras både på kort-, medel- och lång sikt. Vilk
en påv
erkan en affär eller
ett projekt skulle kunna ha på miljön analyseras a
v SEK för hela affä
-
rens livsläng
d.
Klimatrelaterade risk
er kan omv
andlas till möjligheter av v
erksam
-
heter som tillhandahåller produkter och tjäns
ter som bidrar till att
motverka klimatförändring
arna. SEK:s klimatrelaterade möjlighet
er
består främst av utlåning till gr
öna tillgångar och pr
ojekt samt av emit
-
tering av gr
öna obligationer
.
Utlåning till fossila- och fossilrela
terade tillgångar
En viktig del i SEK: s strategi för att nå uppsatta mål och r
educera de
klimatrelaterade risk
erna är att begränsa utlåningen till fossila bräns
-
len. Dessa begränsningar finns angivna i SEK: s ”P
olicy för hållbar finan
-
siering” samt i Styr
elsens Riskaptit.
SEK har en metodik för att klassificera exponering
arna i sin utlå
-
ningsportfölj, se detaljer och begräsningar a
vseende denna metodik
nedan. Med fossila tillgång
ar avses utlåning till fossila bränslen i
nom
sektorerna k
ol, olja och gas. Tillgång
ar som inte klassas som fossila men
som har en direkt k
oppling till de fossila bränslena kol, olja och gas har
SEK valt att benämna ”fossilr
elaterade” tillg
ångar
.
Både fossila- och fossilrelat
erade tillgångar förknippas med väsen
t
-
liga risker associerade med en snabb oms
tällning och krav på minskade
koldioxidutsläpp
. F
ossila- och fossilrelaterade tillgång
ar innebär äv
en
en så kallad icke-finansiell risk för SEK då k
oldioxidutsläppen påv
erkar
klimatet negativt.
SEK:s uppföljning och exponering mot fossila- och fossilr
elaterade
tillgångar samt
exponering mot sektorer utsa
tta för omställningsrisk
presenteras under sektionen mål och mä
tetal.
Klimatrelat
erade möjligheter
F
ör att öka de klimatrelaterade finansiella möjligheterna samt för att styra
inv
esteringar mot hållbara v
erksamheter och därmed bidra till att uppnå
målen i P
arisavtalet har SEK satt mål a
vseende utlåning till gröna tillgång
ar
.
Krav
en finns angivna i ”SEK Sustainability Bon
d Framew
ork”
. SEK har
äv
en hållbarhetslänkade lån som i vissa fall kan bidra positivt till klima
-
tomställningen. Gr
öna tillgångar be
skrivs närmare i hållbarhetsnot 5.
Nedanstående diagram visar den relativ
a andelen av SEK:s gr
öna lån,
hållbarhetslänkade lån, samt fossil
a- och fossilrelatera
de lån i relation
till total utlåning.
Gröna lån, hållbarhetslänk
ade lån samt fossil och
fossilrelat
erade lån i r
elation till total utlåning
Gröna lån 8%
Hållbarhetslänkade lån <1%
F
ossil och fossilrelaterade lån <1%
Övrig utlåning 91%
Motståndskraften i SEK:s strategi och affärsmodell
i ett 2° C eller lägre scenario
SEK genomför klimatr
elaterade scenarioanalyser och str
esstester för
att bedöma vad omställningsrisk
er kan ha för påv
erkan på de verk
-
samheter som SEK finansierar samt på SEK:s finansiella situation och
kapitalrelation.
Årets scenarioanalyser och str
esstester för omställning
srisk baseras,
i linje med föreg
ående år
, på två scenarier som har utvecklats a
v den
internationella energimyndighet
ens (IEA:s) ”W
orld Energy Outlook”:
”F
astställda policyer scenariot” (S
tated P
olicies Scenario) och ”Hållbar
utveckling scenariot” (Su
stainable Dev
elopment Scenario). Scenariot
för hållbar utveckling beskriv
er en stor och snabb transformation inom
energisektorn med målet att begränsa den globala uppv
ärmningen till
maximal 1,8°C. S
tresstest
er utförs genom att an
vända förväntade
negativa eller positiv
a förändringar i för
etagens kreditra
ting, till följd
av de klimatr
elaterade omställningsrisk
erna som identifierats i respek
-
tive klimatscenario
, och vidare analysera effekten a
v förändringen på
låneportföljens kapitalrelation. Vid str
esstester har SEK för
enklat anta
-
git att den nuvarande låneportföljen k
ommer att förlängas och vara
konstant både på k
ort-, medellång- samt lång sikt. Arbetet med scena
-
rioanalyser och stresst
ester bidrar till ett ökat lärande kring hållbarhet
och koppling
en till risker och möjligheter i den egna verk
samheten.
T
abell över de sekt
orer som har störst förändring i ratingmigration i scenariot för hållbar utv
eckling:
Tidsaspekt
Kort sikt (< 3 år)
Medellång sikt (3-10 år)
Lång sikt (> 10 år)
Olja, Gas & F
örbrukningsdrivmedel
-1
-3
-5
Elverksamhet, Ober
oende kraftproducen
ter & handlare
0
-2
-2
F
ordonsindustrin
-3
-2
-1
By
ggkonstruktion & T
eknik
0
0
-1
P
apper & Skog
0
-1
-2
Metaller & Gruvdrift
0
-2
-1
126
Års- och hållbarhetsr
edovisning 2021
Hållbarhet
snoter
Resultat
et av årets str
esstester visar på begränsade neg
ativa effekter
på SEK:s finansiella situation till följd av klimatr
elaterade omställnings
-
risker
. T
abellerna nedan visar den uppskattade långsiktiga neg
ativa effek
-
ten (mer än 10 år) på SEK:s totala kapitalrelation i ab
soluta procent, om
SEK:s utlåning skulle förbli konstant och e
xponerad för de två olika kli
-
matscenarierna. Vissa sektorer är sär
skilt känsliga för långsiktiga omställ
-
ningsrisker till e
xempel ”kol, olja och g
as”
, ”elv
erksamheter”
, oberoende
”kraftproducen
ter och energihandlare
” samt ”metaller och gruvdrift”
.
P
otentiell förändring av SEK:s totala
kapitaltäckning i ett
10-årsperspektiv
2021
2020
F
astställda policyer scenariot
-1%
-1%
Hållbar utveckling scenariot
-2%
-2%
Exponering mot sektorer känslig
a för fysisk risk
I årets str
esstester har SEK endast inkluderat klimatr
elaterade omställ
-
ningsrisker
, då dessa i dagsläget anses v
ara mest rele
vanta för SEK att
analysera till följd av beho
vet a
v snabb omställning för att kunna nå
målen i P
arisavtalet. F
ysiska klimatrelat
erade risker
, till exempel som
ett 4°C scenario, är inte inkludera
de men en inledande kvalitativ ana
-
lys av fysiska klimatr
elaterade risk
er har påbörjats under året. Den
ansats som SEK initialt valt är att ringa in de sekt
orer som anses vara
särskilt utsatta för fysiska klimatr
elaterade risker
. En utökad analys av
fysiska klimatrela
terade risker kommer att g
öras framöv
er för att få
bättre förståelse för de
ssa riskers påv
erkan på exponering
arna i SEK:s
utlåningsportfölj samt för att möta kommande kra
v på ESG-upplys
-
ningar
. Det kommande arbetet inkluderar en utökad analys av olika
geografiska områdens utsatthet för fy
sisk risk.
SEK:s och EKN:s gemensamma v
etenskapliga klimatråd
F
ör att höja exportkreditsy
stemets kompetensnivå kring klimatfråg
or
och koppla det till v
etenskapen har SEK och EKN under 2021 gemensamt
inrättat ett vetenskapligt klima
tråd bestående av fyra klimatforskar
e.
Klimatrådet fungerar som ett rådgiv
ande expertorgan som s
yftar
till att vägleda det sv
enska exportfinansiering
ssystemet, det vill säga
SEK:s och EKN:s verksamheter
. Mer specifikt fungerar klimatrådet
som ett rådgivande strategiskt stöd till SEK och EKN i arbetet med a
tt
anpassa det sv
enska exportfinansieringss
ystemet för att ligga i linje
med P
arisavtalets 1,5-gradersmål sam
t när det gäller andra principiella
strategiska ställning
staganden. Exe
mpel på frågeställning
ar som kan
diskuteras av klima
trådet är naturgasens roll i låg- o
ch medelinkomst
-
länders energiomställning samt hur uppdatering a
v länders och före
-
tags åtaganden inklu
sive IPC
C:s rapporter bör påv
erka inriktningen i
det sv
enska och internationella exportfinansiering
ssystemet. F
okus
för klimatrådets arbete är det globala klimatsys
temet och export-
finansieringens på
verkan på de globala växth
usgasutsläppen, snarar
e
än territoriella eller konsum
tionsbaserade utsläpp av växthu
sgaser i
Sv
erige
. Klimatrådet har inte någon opera
tiv roll i bolag
ens beslutspro
-
cess i enskilda affärsbeslut.
Riskhantering
SEK har formaliserade och systematiserade pr
ocesser för att identi
-
fiera, analysera, bedöma och hantera klimatr
elaterade finansiella- och
icke finansiella risker
, i linje med hanteringen av ö
vriga risk
er i verksam
-
heten. Klimatrelatera
de risker är en del av SEK: s riskram
verk där finan
-
siell klimatrelaterad risk indir
ekt ingår i kr
editrisk medan icke-finansiell
klimatrelaterad risk analy
seras inom ramen för hållbarhetsrisk.
Finansiella omställningsrisk
er identifieras g
enom klimatrelatera
de
scenarioanalyser och stre
sstester samt g
enom att analysera ESG fak
-
torer i kr
editratingprocessen. Se
vidare beskrivning av han
tering av
hållbarhetsrisk i hållbarhetsnot 4.
ESG faktor
er i kreditratingpr
ocessen
Under året har SEK påbörjat en pr
ocess för att förstärka och förty
d
-
liga befintlig metod för iden
tifiering, utvärdering och bedömning a
v
ESG-faktorer (inklu
sive klimatr
elaterade finansiella risker) inom ramen
för SEK:s riskklassificering.
Under nov
ember 2021 anmälde SEK till FI om uppdaterad metodik,
med därtill underliggande arbetspr
ocesser
, för att tydligar
e inkludera
ESG-faktorer (inklu
sive klimatr
elaterade finansiella risker) i riskklassifi
-
ceringspr
ocessen för SEK:s företagsmotpart
er
. ESG-faktorer beaktas
redan i riskklassificering
sbedömningarna, men givet den r
eviderade meto
-
diken har arbetspr
ocesser och struktur förtydligats och förstärkts i s
yfte
att möjliggöra en mer effektiv och ändamålsenlig analys. Ambitionen
är att den kompletterande metodik
en ska implementeras under 2022.
Proce
ss för att identifiera, bedöma och hantera
miljörelatera
de (icke-finansiella) risker
Utlånings- och likviditetstransaktioner scr
eenas av SEK för att iden
-
tifiera transaktioner med hög risk för miljö-/klimatpåv
erkan. F
ör de
transaktioner där man identifierar en hög risk för negativ klimatpå
ver
-
kan utförs fördjupade analyser
. Dessa transaktioner analyseras även a
v
hållbarhetsanalytiker för att säk
erställa att transaktionen är inom SEK:s
riskaptit. F
öljande parametrar indikerar förhöjd klimatrelaterad risk:
•
fossil- och fossilrelatera
d verksamhet;
•
övrig
a sektorer som är utsatta för omställnings- sam
t fysisk klimat
-
relaterad risk,
•
transaktioner länkade till gruvindustrin sam
t komplexa markn
ader
,
samt;
•
projekt och pr
ojektrelaterad finansiering.
F
ossil- och fossilrelaterad verksamhet om
fattar här utvinning, prospek
-
tering samt transport av fossila bränslen. Utvinning a
v fossila bränslen
omfattar kolelda
de kraftverk och indu
striprojekt som innefattar k
olel
-
dade kraftverk och annan energipr
oduktion från fossila bränslen. Med
fossila bränslen menas energi från kol, olja, naturgas och oljeskiffer
.
K
ostnader för klimatr
elaterade åtgär
der
Under 2021 har SEK inte bokfört några väsentlig
a kostnader för klimat
-
relaterade å
tgärder men bolag
et har påbörjat ett prioriterat IT pr
ojekt
för att följa upp ESG faktorer i utlåning
en vilket bedöms leda till ökade
kostnader under 2022.
A
vseende åtgärder som utförts för att minska för
etagets dir
ekta
klimatpåv
erkan kan re
surssparande ex
empelvis i form av minskad
användning a
v papper och resande i vissa fall ha minskat SEK:s k
ostna
-
der
. Ingen separat beräkning av den faktisk
a kostnadsr
eduktionen har
utförts då beloppet inte anses vara materiellt.
Slutligen bedöms på
verkan på den totala s
venska e
xporten av att
inte erbjuda statlig e
xportfinansiering till projekt eller v
erksamheter
som avser utvinning och pr
ospektering av fossila bränslen r
elativt
begränsad ur ett nationellt perspektiv
.
Mål och Mätetal
F
ör att nå satta mål följer SEK upp bolagets e
xponering mot tillgång
ar
som skulle kunna vara exponerade mot klimatr
elaterade risker
.
Klassificering av klimatr
elaterade e
xponeringar
Metoden för att klassificera exponering
ar i SEK:s utlåningsportfölj som
är känsliga för klimatr
elaterade risker är baserad på sektors begr
eppet
”
carbon asset risk framew
ork” som har utvecklats a
v W
orld Resour
ces
Institute (WRI) och UNEP Finance Initiative (UNEP-FI). F
yra olika grup
-
peringar r
elaterade till dessa sektor
er är mappade baserat på Global
Industry Classification Standar
d (GICS), se tabell ”
F
ossil tillgångsklass
uppdelad i ny
ckelsektor
er”
. Då SEK ser att det finns begränsningar
relaterat till GICS-k
oder samt att mappningen behö
ver uppdateras för
att uppfylla kommande r
egelv
erkskrav kommer en ö
vers
yn av k
oderna
att göras under k
ommande år
.
Exponering mot sektorer utsatta för klima
trelaterad risk
I tabell ”
Sektorer utsatta för omst
ällningsrisk samt övrig
a tillgång
ar
”
visas SEK:s exponering (brutto och netto) mot tillg
ångar som är eller
skulle kunna vara exponerade mot finansiell- och ick
e-finansiell klimat
-
relaterad risk. Ick
e-finansiell klimatrelaterad risk a
vser endast tillgång
ar
med kopplingar till k
ol, olja och gas. T
otalt uppgår bruttoexponering
ar
mot dessa tillgångar till Skr 1,
7 miljarder (a
vser fossil tillgångsklass 1 i
tabell ”Sektorer utsatta för omställning
srisk” samt samtliga tillgång
ar
tabell ”
Andra fossilrelaterade tillg
ångar”).
I tabell ”
Sektorer k
änsliga för oms
tällningsrisk, bruttoexpone
ring
”
visas de sektorer som SEK, baserat på T
CFD: s rekommendationer
,
samt bedömning av ratingmigrationer (se tabell under stra
tegidelen)
utöv
er de fossila tillgångarna k
ol, olja och gas anser är mest känslig
a för
omställningsrisk. T
abellen innehåller äv
en exempel på v
ad som driver
riskerna.
SEK:s bruttoexponering mot fossilr
elaterade tillgång
ar som inte
kommer under sektork
oderna presenteras i tabell ”
Andr
a fossilrela
-
terade tillg
ångar
, bruttoexponering”
.
Års- och hållbarhetsredo
visning 2021
127
Hållbarhet
snoter
F
ossil tillgångsklass uppdelad i ny
ckelsektor
er
(WRI and UNEP-FI P
ortfolio Carbon Initiative)
1. F
ossila tillgångar
K
ol & F
örbrukningsbränslen
Integrerad Olja & Gas
Olja & Gasutvinning & Produktion
Övrig Olja & Gas
2.
F
ossil bränsleberoende
infrastruktur
Motor- & J
ärnväg
ar
Elektriska verksamheter
3.
F
ossilberoende tillg
ångar som står inför omställning till lågfossil teknologi
Flyg, R
ymd & F
örsvar
F
ordonstillverkar
e
Elektrisk utrustning
Marin verksamhet
P
apper- & skogspr
odukter
4.
F
ossilberoende tillg
ångar som inte möter lågfossil
konkurrens
Byggk
onstruktion- och T
eknik
By
ggmaterial
Gruv & Mineralnäring
Sektorer utsatt
a för omställningsrisk samt övrig
a tillgång
ar
2021
2020
Bruttoexponering
Nettoexponering
Bruttoexponering
Nettoexponering
F
ossil tillgångsklass (kopplad till sektor)
Skr mdr
%
Skr mdr
%
Skr mdr
%
Skr mdr
%
F
ossila tillgångar (fossil tillgångsklass 1)
1,2
0,3
0,
1
0,0
1,2
0,
3
0,
1
0,0
Övriga tillgång
ar som kan vara
exponerade mot klimatrelaterad risk
(fossil tillgångsklass 2-4)
55,2
14,8
3
4
,7
9,
3
53,4
14,9
3
4
,7
9
,7
Övriga tillgång
ar i sektorer som inte
är klassificerade som känsliga mot
klimatrelaterad risk
316,1
8
4,9
3
3
7,7
9
0
,7
304,9
84
,
8
324,
7
90,3
Sektorer k
änsliga för omst
ällningsrisk, bruttoexponering
2021
Sektor
Skr mdr
%
Exempel på möjlig påv
erkan för kunder i dessa sektorer kan inkludera
P
apper & Skog
14,0
3,8
•
Ökade priser på utsläpp av v
äxthusgaser
•
F
örändrat kundbeteende
•
F
örordningar och r
egleringar a
v nuvarande produkt
er och tjänster
•
Stigmatisering a
v sektorer
•
Ökad oro hos in
tressenter ang
ående negativ återkoppling
•
K
ostnader för omställning till ny teknologi för minskning a
v utsläpp
•
Ersätta nuvarande pr
odukter och tjänster med andra alternativ för
att minska utsläpp
•
Misslyckade in
vestering
ar i ny teknologi
F
ordons- och flygindustin
1
14,
5
3,9
Elverksamhet (sk "utilities
") och
Kraftproducen
ter
10,
0
2
,7
Metaller & Gruvdrift
6,8
1,8
Olja, Gas och F
örbruknings-
drivmedel
1,2
0,
3
By
ggkonstruktion &
T
eknik
3,8
1
,0
Övriga Sektor
er som är känsliga
för omställningsrisk
6,1
1
,6
T
otal
56,4
15,1
1
Flygindustrin inklusiv
e flygförsv
ar och rymdteknik
Andra fossilr
elaterade tillgång
ar
, bruttoexponering
2021
2020
F
ossilrelaterade tillgång
ar ej mappade till GICS-koder enligt o
van
Skr mdr
%
Skr mdr
%
Naturgastillgångar & pr
ojekt
0,
2
0,
1
0,2
0,
1
Olja & P
etroleumtillgångar
0,
2
0,
1
0,
2
0,
1
T
ransport som används i kolgruv
or
0,
1
0,0
0,
2
0,1
128
Års- och hållbarhetsredovisning 2021
Hållbarhet
snoter
SEK:s klimatrelat
erade verksamhetsmål
Nedan beskrivs SEK:s verksamhetsmål i mer detalj.
Mål 1: SEK:s balansräkning sk
a nå nettonoll
koldio
xidutsläpp senast 20
45.
F
ör att nå detta mål bedömer SEK att finansieringen av fossila v
erk
-
samheter initialt behöv
er begränsas för att sedan upphöra. Vidare
behöv
er risker samt e
xponering mot andra sektorer som är utsatta för
omställnings- samt fysisk risk analyseras för att framö
ver ha möjlighe
-
ten att forma strategier som begränsar e
ventuella risker r
elaterat till
dessa sektorer
.
Mål 2: Andelen gröna lån i SEK:s låneportfölj
s
ka ök
a till 50 procen
t senast 2030
.
Det långsiktiga hållbarhetsmålet a
vseende gröna lån i utlåningsport
-
följen har brutits ner på delmål under kommande affärsplaneperiod.
De kortsiktiga målen för gr
öna lån är:
•
15 procent gr
öna lån i låneportföljen per 2022.
•
20 procent gr
öna lån i låneportföljen per 2023.
•
25 procent gr
öna lån i låneportföljen per 2024.
SEK presenterar uppföljning
en av gr
öna lån och obligationer i hållbar
-
hetsnot 5. Det ingår i SEK:s uppdrag att finansiera för sv
enska staten
viktiga strategiska affär
er
, vilka inte alltid möter SEK:s kriterier för grön
utlåning. I det fall omfattning av dessa affär
er ökar kan det försv
åra för
SEK att nå målet om 50 proc
ent grön låneportfölj.
Mål 3: SEK ska nå nettonollutsläpp i den egna
verksamheten senast 20
30
.
I tabell ” SEK:s direkta k
limatpåv
erkan” pr
esenteras SEK:s uppfölj
ning
av bolag
ets beräknade växthusg
asutsläpp.
Miljö- och klimatpåv
erkan från kontor och r
esor
SEK:s direkta klimat- och miljöpå
verkan k
ommer framförallt från SEK:s
kontor i S
tockholm och från affärsresor
. Den direkta påv
erkan är inte
klassificerad som en väsentlig hållbarhetsfråg
a utifrån väsentlighetsa
-
nalysen. SEK:s resepolicy stipulerar a
tt resor i tjänsten ska vara moti
-
verade och sk
e på ett så kostnadseffektivt och miljöanpassat sätt som
möjligt. Vid val av fär
dsätt ska minsta möjliga miljöpå
verkan efter
strä
-
vas. Under 2021 har klimata
vtrycket från tjänst
eresor minskat ytterli
-
gar
e, framförallt till följd av c
ovid-19-pandemin. F
ör energin till SEK:s
kontor och serv
erhallar används förn
yelsebara energikällor
.
Redo
visning av dir
ekta miljöeffekter i form a
v utsläpp från SEK:s
verksamhet mäts utifrån GHG-pr
otokollet (Gr
eenhouse Gas Pr
oto
-
col). Metoden anger h
ur de olika utsläppen kategoriseras och rang
ord
-
nas utifrån SEK:s del av utsläppskällan. GHG -pr
otokollet kateg
orise-
rar utsläpp i tre ”
scope
” med avtagande rådighet med ök
ande ”scope
”
.
I redo
visningen a
v utsläpp från SEK:s eg
en verksamhet an
vänds antal
årsanställda vid årets slut, som för år 2021 v
ar 264 sty
cken. SEK klimat
-
kompenserar för de totala växth
usgasutsläppen som ing
år i scope för
redo
visningen. Scope 2 inkluderar el och ärrv
ärme för SEK:s kontor
,
och scope 3 inkluderar tjänstere
sor
, pendling, logistik och kontorsma
-
terial. F
ör mer information om SEK:s egna utsläpp, se www
.sek.se.
Miljö- och klimatpåv
erkan från SEK:s portfölj
SEK har påbörjat ett arbete för att i enlighet med kommande r
egulato
-
riska krav ta fram en metod för att r
edovisa scope 3-utsläpp a
vseende
de motparter och aktiviteter som SEK finansierar (s.k. ”Kat
egori 15:
inv
esteringar”). Giv
et hög komplexitet inom ramen för utv
ecklingen
kommer arbetet och implementering
en av en metodik för beräkning
ar
av scope 3-utsläpp att fortsätta framg
ent.
SEK:s direkta klimatpåv
erkan
Klimatpåv
erkan av v
erksamheten i ton CO
2
e
2021
2020
2019
2018
2017
T
otala växthusgasutsläpp
129
165
381
415
440
Direkta växth
usgasutsläpp scope 1
-
-
0
16
16
Indirekta växth
usgasutsläpp energian
vändning scope 2
1
15
9
16
33
25
Andra indirekta utsläpp a
v växthusg
as scope 3
114
156
365
366
400
Utsläpp per anställd
0,
5
1
0,6
5
1,56
1
,74
1
,7
6
1
Beräknat enligt den marknadsbaserade metoden.
Års- och hållbarhetsredo
visning 2021
129
Hållbarhet
snoter
Not 7
. Anti-korruption och affärsetik
Ett aktivt anti-korruptionsarbete och affärsetik inom in
ternationell
handel och exportfinansiering är viktiga k
omponenter för att stoppa
ekonomisk br
ottslighet och skapa förutsättningar för hållbar tillväxt
i världen. Som statlig finansiär har S
EK en viktig roll att spela för att
ställa krav och k
ontrollera så att int
ernationella riktlinjer
, se hållbar
-
hetsnot 4, följs av för
etag som använder e
xportfinansiering och av de
egna medarbetarna. SEK:s mål är att all utlåning ska utvär
deras för kor
-
ruptionsrisker och vid förhöjd risk g
örs en fördjupad analys.
P
olicy och riskaptit
SEK:s anti-korruptionspolicy följer s
vensk mutbr
ottslagstiftning samt
internationella initiativ som syftar till a
tt motverka korruption och
annan finansiell brottslighet och följer anti-k
orruptionslagstiftningen
i de länder och jurisdiktioner där bolaget v
erkar
. SEK följer K
od mot
korruption i näringsliv
et som fastställts av Institutet mot Mutor
.
Affärsbeslut sk
a fattas på affärsmässiga grunder och ing
en gåv
a
eller repr
esentation, som kan uppfattas som otillbörlig eller som inne
-
fattar någon form a
v förväntad motpr
estation, får ges eller tas emot.
Ingen form a
v utpressning
eller mutor inklusiv
e oegentlig
a erbju
-
danden om betalningar till eller från anställda, org
anisationer eller
offentliga tjänstemän toler
eras. Ett sådant agerande k
an leda till rättsliga
åtgär
der samt uppsägning av anställning, uppdrag eller affärsr
elation.
SEK:s riskaptit för korruptionsrisk
er vid utlåning i komplexa mark-
nader innebär att exportör eller annan aktör som finansiering
en avser
ska ha kapacitet att hantera k
orruptionsrisker i enlighet med inter
na
-
tionella riktlinjer
.
F
örhöjd risk
F
örhöjd risk för korruptionsrisk anses föreligga om någ
on av följande
riskindikatorer för
eligger:
•
utlåning till försvars- eller b
yggindustrin i k
omplexa marknader;
•
finansiering av pr
ojekt med offentlig köpar
e i komplexa marknader;
•
exportör som an
vänt agen
ter i underliggande affärstransaktion
i komplex
a marknader;
•
distributörer
, EPC:er
, eller exportörer som ag
erat mellanhand
i komplex
a marknader;
•
misstanke om k
edja av affärstransaktioner när belopp
/kvantitet
ändrats i de olika delarna där SEK kan ha utlåning i en del av en
större transaktionsk
edja;
•
affär med koppling till länder med särskilt hög k
orruptionsrisk.
En komplex
marknad definieras som länder med hög korruptionsrisk
eller hög risk för brott mot mänsklig
a rättigheter
.
T
ransaktioner med förhöjd korruptionsrisk 2021
Nya transaktioner har g
enomförts i följande länder som klassificeras
som komple
xa marknader: Elfenbenskusten, Indonesien, Irak, Me
xiko,
Sri Lanka, Thailand, Vietnam och Zambia. Samtliga a
v dessa transak
-
tioner bedöms efterlev
a internationella riktlinjer inom antikorruption.
Utbildning
SEK har genomfört en uppdatering a
v bolagets uppförandek
od som
förmedlats till samtliga medarbetar
e, chefer och ledning samt till
inhyr
d personal och kons
ulter genom årlig int
ern utbildning där del
-
tagandet varit 100 pr
ocent. SEK:s styr
elsemedlemmar har under året
genomg
ått utbildning i anti-korruption. Riktad utbildning har sk
ett till
affärs- och kundansvarig
a genom e
xtern föreläsar
e.
•
”T
one at the top”
•
P
olicyer and instruktioner
•
Visselblåsarsystem
•
Utbildning
F
ör ytterligare information om SEK:s anti-korruptionspr
ogram, se www
.sek.se
•
V
erktyg för riskutvärdering
•
F
ördjupad hållbarhetsanalys
•
Kreditpr
ocess
•
A
vtalsvillkor
•
Internre
vision och kontr
oll
•
Intern och extern rapportering
•
K
orruptionsriskbedömning
•
V
äsentliga förändringar
SEK:s anti-korruptionspr
ogram
Risk-
bedömning
Uppföljning &
rapportering
K
ontroll-
aktiviteter
Styrning
130
Års- och hållbarhetsredo
visning 2021
Hållbarhet
snoter
Not 8. Arbetsvillk
or och mänskliga rä
ttigheter
Hänsyn till arbetsvillk
or och mänskliga rättigheter vid int
ernationella
affärer är en förutsättning för hållbar tillv
äxt i världen. Som statlig
finansiär har SEK en viktig roll att spela som kra
vställare för att e
xport
-
företag följer FN:s riktlinjer för för
etag och mänskliga rättigheter
,
OECD:s riktlinjer för multinationella företag, sam
t att projekt vid pr
o
-
jektrelaterad finansiering följer OECD:s riktlinjer för social och miljö-
mässig hänsyn vid statsstödda e
xportkrediter eller Ekva
torprinciperna.
P
olicy och riskaptit
SEK tillämpar FN:s vägledande principer för företag och mänsklig
a rät
-
tigheter
, inklusive IL
O:s kärnkonv
entioner
. Vid affärer i konfliktdrabbade
områden samt i länder och branscher med särskilt hög risk för brott mot
mänskliga rättigheter beaktas särskilt detta. SEK kan i sådana fall krä
va
att företag g
enomför en konsekv
ensanalys vad gäller mänsklig
a rättig
-
heter
. Vid risk för kränkning av barns rättigheter krä
vs särskild hänsyn.
SEK ska avstå från affär
er då det bedöms finnas påtaglig risk för
att mänskliga rättigheter inte r
espekteras och då SEK bedömer att ris
-
kerna inte k
ommer hanterats i enlighet med FN:s vägledande principer
för företag och mänsklig
a rättigheter
.
Enligt SEK:s riskaptit vid utlåning i komple
xa marknader ska expor
-
tör eller annan aktör som finansieringen a
vser ha kapacitet att hantera
risker för mänskliga rättighet
er i enlighet med internationella riktlinjer
.
Se vidare hållbarhetsnot 4.
F
örhöjd risk
F
örhöjd hållbarhetsrisk mot arbetsvillkor och mänskliga rättigheter
anses föreligg
a om någon av följande riskindik
atorer för
eligger:
•
större pr
ojekt (se projektr
elaterad finansiering, hållbarhetsnot 8).
•
gruvdrift i k
omplexa marknader;
•
verksamhet eller export till v
erksamheter i K
onfliktdrabbade områden;
•
telekomoperatör
er eller telekomutru
stning till länder med repr
es
-
siva auktoritära styr
en;
•
genteknik till länder med r
epressiv
a auktoritära styren;
•
verksamheter i eller e
xport till länder med särskilt hög risk för brott
mot mänskliga rättigheter
.
En komplex
marknad definieras som länder med hög korruptionsrisk
eller hög risk för brott mot mänsklig
a rättigheter
.
T
ransaktioner med förhöjd risk 2021
Nya transaktioner har g
enomförts i följande länder som klassificeras
som komplex
a marknader: Burkina F
aso, Irak, Saudiarabien, Thailand,
T
urkiet och Vietnam. Samtliga av dessa transaktioner bedöms efter
-
leva in
ternationella riktlinjer för mänskliga rättigheter
.
Not 9
. Projektr
elaterad finansiering
Vid finansiering av internationella pr
ojekt kan risksituationer uppstå
inom samtliga väsen
tliga hållbarhetsfrågor
.
P
olicy och riskaptit
SEK tillämpar Ekvatorprinciperna för hantering a
v hållbarhetsrisker i
samband med projektr
elaterad finansiering eller OECD:s riktlinjer för
social och miljömässig hänsyn vid statsstödda e
xportkrediter
.
Ekvatorprinciperna och OECD:s riktlinjer för social och miljömäs
-
sig hänsyn vid statsstödda e
xportkrediter b
ygg
er på IFC:s hållbarhets
-
standarder som ska v
ara uppfyllda eller förväntas uppfyllas vid pr
o
-
jektrelaterad finansiering.
SEK är medlem i och deltar i utvecklingsarbetet inom Ekv
atorprin
-
ciperna.
Enligt SEK:s riskaptit ska ett bolag, vid projektr
elaterad finansiering,
efterlev
a Ekvatorprinciperna eller OECD:s riktlinjer för social och mil
-
jömässig hänsyn vid statsstödda e
xportkrediter
.
Vid Projekt och Pr
ojektrelaterad finansiering i enlighet med
OECD:s Common Appr
oaches respektiv
e Ekvatorprinciperna ska
avtals
villkor avseende hant
ering av miljö- och sociala risker inkluderas.
Uppföljning av Hållbarhetsrisk
er i relev
anta ingångna affär
er görs så
länge SEK har utestående e
xponering mot dessa.
Vid redan ing
ångna transaktioner som inte längr
e bedöms följa
SEK:s riskaptit ska SEK vidta åtgär
der utifrån de möjligheter som finns
att påv
erka samt rapportera avvik
elsen till styrelsen.
F
örhöjd risk
F
örhöjd projektrelaterad hållbarhetsrisk anses för
eligga vid följande
riskindikatorer:
•
Projekt och Pr
ojektrelaterad Finansiering till kat
egori A-pr
ojekt
eller;
•
kategori B-pr
ojekt
Projekt kat
egoriseras enligt definition i Equ
ator Principles (”Ekva
tor
-
principerna
”) eller OECD Common Appr
oaches (”Common App
-
roaches
”).
Projektr
elaterad finansiering 2021
Nya pr
ojektrelaterade utlåning
stransaktioner under 2021 bedöms
efterlev
a Ekvatorprinciperna eller OECD:s riktlinjer för social och mil
-
jömässig hänsyn vid statsstödda e
xportkrediter
.
Under året identifierades 3 a
v totalt 68 projekt som pot
entiellt låg
utanför SEK:s riskaptit. Åtg
ärder vidtogs bland anna
t genom upprättande
av åtg
ärdsplaner
. Under 2021 beviljade SEK tre A-projekt: i S
torbritan
-
nien, Ghana, och T
anzania samt åtta B-projekt: i S
verig
e, Chile, Ghana
och Angola. F
ör en definition av A/B
/
C-projekt sam
t en fullständig
rapport inskickad till Equator Principles A
ssociation, se www
.sek.se.
2021
2020
2019
2018
2017
Andel av all n
yutlåning som genomgått miljömässig och social granskning
inklusive mänsklig
a rättigheter
, arbetsvillkor och anti-k
orruption
100%
100%
100%
100%
100%
Beviljade lån till kateg
ori A-projekt (an
tal)
3
4
1
1
2
Beviljade lån till kateg
ori B-projekt (an
tal)
8
5
2
5
4
Not 10
. Indirekta ek
onomiska och sociala effekter av SEK:s utlåning i S
verig
e
Genom SEK:s utlåning skapas en indirekt på
verkan i S
verig
e bland annat
genom att e
xportaffärer bidrar till BNP
-tillväxt och arbetstillfällen.
Metod
Indirekt på
verkan a
v SEK:s nyutlåning på S
verig
es BNP och sysselsätt
-
ning beräknas genom multiplik
atorer som SCB tagit fram på bransch-
nivå enligt SNI 200
7
. Multiplikatorerna som beräkningarna baseras
på är från 2017
. Modellen beräknar det svenska innehållet i en e
xpor
-
torder eller vid en in
vestering. SEK finansierar mång
a olika typer av
affärer och alla passar int
e nödvändigtvis in i modellen med exakthet.
Beräkningarna kan därför endast g
öras på en öv
ergripande nivå och
resulta
ten bör tolkas med försiktighet.
Indirekt på
verkan
2021
2020
2019
2018
2017
Bidrag till Sv
eriges BNP (Skr mn)
52 000
80 000
51 000
36 000
51 000
Bidrag till arbetstillfällen i Sv
erige (antal)
65 000
8
7 000
51 000
48 000
65 000
Års- och hållbarhetsredo
visning 2021
131
Hållbarhet
snoter
Not 11. FN:s globala hållbarhetsmål
SEK står bakom FN:s globala hållbarhetsmål. SEK bidrar till a
tt uppfylla de globala hållbarhetsmålen både
genom finansiering och som arbetsgiv
are
. SEK har varit aktiv inom gr
ön finansiering sedan 2015 och SEK
breddar sina hållbara finansiering
serbjudanden. SEK:s fokus är att integr
era hållbarhetsrisker i riskramv
erket
för att minska potentiellt neg
ativ påv
erkan på globala hållbarhetsmål som viss ek
onomisk aktivitet kan inne
-
bära. SEK:s ambition är att under 2022 ta fram ty
dligar
e målsättningar k
opplade till de globala hållbarhets-
målen för verk
samheten. I tabellen redo
visas n
ya och pågående aktivitet
er som SEK genomför för a
tt
adre
ssera
utvalda
håll barhetsmål.
Not 12. F
ossilfritt Sv
erige
Initiativet F
ossilfritt S
verig
e syftar till att s
ynligg
öra aktörer som i sin v
erksamhet bidrar till att lösa klimat-
utmaningen och uppnå målet om ett fo
ssilfritt samhälle. SEK ble
v 2016 medlem i F
ossilfritt S
verig
e och har
under året deltagit i nä
tverksmöten. Nedan r
edovisas aktiviteter som stödjer initiativ
et.
SEK:s aktiviteter för att bidra till
ett fossilfritt S
verig
e
•
Gröna lån & oblig
ationer
•
Klimatkompensation a
v de egna utsläppen
•
Finansieringsstrategi för att stötta F
ossilfritt
Sv
erige
s färdplan
Hållbarhetsmål och rele
vanta delmål
Aktiviteter
11.2 Tillgängligg
ör hållbara transportsystem för alla
11.
6 Minska städers miljöpåv
erkan
•
T
eam Sweden arbetsgrupp för Smarta städer
•
Industrilett partnerskap mellan Indien och S
verig
e för smarta
och hållbara städer
7
.2 Öka andelen förnybar energi i världen
7
.A Investera i r
en energi
7
.B Bygg ut och förbättra infrastruktur
en för energi i
utvecklingsländerna
•
Gemensam plan med EKN att anpassa exportkr
editsystemet till
P
arisavtalet.
•
T
eam Sweden initiativ att a
dressera stora internationella
omställningsprojekt
•
Emission av gr
ön obligation
•
Lansering av gr
öna låneerbjudanden och grön prissättning
16.5 Bekämpa k
orruption och mutor
•
T
eam Sweden arbetsgrupp inom anti-k
orruption
•
T
eam Sweden arbetsgrupp för mänsklig
a rättigheter
17
.17 Uppmuntra effektiva partnerskap
•
Ekvatorprinciperna och OECD:s g
emensamma förhållningssätt för
social och miljömässig hänsyn vid statsstödd kr
editgivning
•
T
ransparency Business Group
•
Projekt för förbättrad hållbarhetsinforma
tion. Samverkan med
akademi, myndigheter
, företag och finanssektorn
132
Års- och hållbarhetsr
edovisning 2021
Hållbarhet
snoter
Not 13. GRI-inde
x
Nedan redo
visas de standar
der och upplysningar i enlighet med Global R
eporting Initiative (GRI)
Standar
ds och
sektorsupplement finansiella aktör
er som rapporten är upprättad enligt. Som en del i SEK:s deltagande i UN Glo
-
bal Compact (UNGC) rapport
erar SEK ”Communication on Pr
ogr
ess
” för 2021 nedan. I tillägg till rapportering
i enlighet med GRI Standar
ds och UNGC finns äv
en rapportering av aktiviteter inom ramen för FN:s globala håll
-
barhetsmål och F
ossilfritt Sv
erige, se hållbarhetsnot 11 och 12.
Standar
d
Upplysning
Innehåll
Sidhän visning
UN GC
princip
GRI 102: GENERELLA UPPL
YSNINGAR 2016
102-1
Organisationens namn
Sid 61
102-2
V
erksamhet, varumärke
, produkter och tjänster
Sid 16-17
102-3
L
okalisering av org
anisationens huvudkontor
Sid 61
102-4
Länder där organisationen är verksam
Sid 61
102-5
Ägarstruktur och företag
sform
Sid 41
102-6
Marknader som organisationen är v
erksam på
Sid 14-18, 31, 109-111
102-7
Organisationens storlek
Sid 29-3
3, 61, 79
102-8
Medarbetar
e
Sid 26, 79
102-9
L
ev
erantörskedja
Sid 26
102-10
V
äsentliga förändringar gällande org
anisation och lev
erantörskedja
Inga väsentlig
a förändringar
102-11
Försiktighetsprincipen
Sid 120
102-12
Externa initiativ
Sid 131
102-13
Medlemskap i organisationer
Sid 122
102-14
Uttalande från organisationens högsta beslutsfattar
e
Sid 6-7
, 40
102-15
Risker och möjligheter
Sid 10-11, 28, 38-39, 124-128
102-16
V
ärderingar
, principer och etiska risklinjer
Sid 47
, 122
102-17
Visselblåsarfunktion
Sid 47
102-18
Bolagsstyrning
Sid 41-47
102-32
Högsta styrande organ för hållbarhetsrapportering
Sid 122
102-40
Lista över in
tressentgrupper
Sid 120-121
102-41
Kollektiv
avtal
Sid 7
6
102-42
Identifiering och urval av intre
ssenter
Sid 120-121
102-43
F
örhållningssätt till intr
essentengag
emang
Sid 120-121
102-44
Viktiga frågor som lyfts av intr
essenter
Sid 121
102-45
Enheter som ingår i den finansiella redovisning
en
Sid 61
102-46
Process för att definiera innehållet i rapporten
Sid 120-121
102-47
V
äsentliga hållbarhetsfrågor
Sid 121
102-48
F
örändringar a
v information
Sid 120
102-49
F
örändringar i r
edovisningen
Sid 120
102-50
Redovisning
speriod
Sid 120
102-51
Datum för publicering av den senaste r
edovisning
en
Sid 120
102-52
Redovisningscyk
el
Sid 120
102-53
K
ontaktperson för hållbarhetsrapport
Sid 120
Års- och hållbarhetsredo
visning 2021
13
3
Hållbarhet
snoter
Standar
d
Upplysning
Innehåll
Sidhän visning
UN GC
princip
102-5
4
Rapportering i enlighet med GRI:s standarder
Sid 120
102-55
GRI-index
Sid 132-133
102-56
Extern granskning
Sid 120, 140
V
ÄSENTLIGA HÅLLBARHET
SFRÅ
GOR
GRI 201: EK
ONOMISKT UTF
ALL 2016
103-1,103-2,103-3
Hållbarhetsstyrning
Sid 122, 124-128
201-1
Skapat och fördelat dir
ekt ekonomiskt vär
de
Sid 56-58, 7
8-80
, 86
201-2
Finansiell påv
erkan klimatförändring
Sid 124-128
GRI 203: INDIREKT EK
ONOMISK P
Å
VERKAN 2016
103-1,103-2,103-3
Hållbarhetsstyrning
Sid 6, 12-16, 120-122, 129-130
203-2
V
äsentlig indirekt ekonomisk på
verkan
Sid 9
, 12-13, 130
GRI 205: ANTI-K
ORRUPTION 2016
103-1,103-2, 103-3
Hållbarhetsstyrning
Sid 33, 47
, 118, 122
10
205-1
Analys av v
erksamheten avseende risk för k
orruption
Sid 118, 129-130
10
205-2
Utbildning inom anti-korruption
Sid 26, 3
3, 129
10
GRI 405: MÅNGF
ALD OCH JÄMS
T
ÄLLDHET 2016
103-1,103-2,103-3
Hållbarhetsstyrning
Sid 26, 42
3
405-1
Mångfald hos styrelse, ledning och medarbetare
Sid 9, 26, 3
3, 48-51, 79
GRI 412: MÄNSKLIGA RÄ
TTIGHETER 2016
103-1,103-2,103-3
Hållbarhetsstyrning
Sid 19, 118, 124, 130
1, 2, 4, 5, 6
412-3
Kreditbeslut som g
enomgått riskidentifiering a
v mänskliga rättigheter
Sid 118, 130
2
GRI G4: SEKT
ORSUPPLEMENT
, FINANSIELLA AKT
ÖRER
103-1,103-2,103-3
Hållbarhetsstyrning
Sid 120, 122, 124-128
FS6
Utlåningsportfölj fördelat på r
egion och sektor
Sid 14-18, 31, 62, 109-111, 118
FS8
Produkter med positiv miljöpå
verkan
Sid 16, 22-23, 24, 33, 62, 123
1
34
Års- och hållbarhetsredovisning 2021
Styr
else och vd försäkrar härmed att k
oncernredo
visningen
respektiv
e års- och hållbarhetsredo
visningen har upprättats
i enlighet med International Financial Reporting S
tandards,
IFRS, publicerade av In
ternational Ac
counting Standar
d Board
(IASB) tillika antagna i Eur
opeiska parlamentets och rådets
föror
dning (EC) nummer 1606/2002 da
terat 19 juli 2002 res
-
pektive g
od redo
visningssed i S
verig
e och ger en rättvisande
bild av k
oncernens och moderbolagets ställning och r
esultat.
F
örvaltningsberättelsen för koncernen r
espektive moderbola
-
get g
er en rättvisande öv
ersikt ö
ver konc
ernens och moder
-
bolagets v
erksamhet, ställning och re
sultat samt beskriv
er
väsentliga risk
er och osäkerhetsfaktor
er som moderbolaget
och de företag som ing
år i koncernen står inför
.
S
tyr
elsens underskrift
er
Stockholm den 21 februari 2022
Lars Linder-Aronson
Anna Brandt
Styrelsens or
dförande
Styr
elseledamot
Reinhold Geijer
L
ennart Jacob
sen
Hanna Lager
crantz
Styr
elseledamot
Styr
elseledamot
Styr
elseledamot
Hans Larsson
Eva Nilsagår
d
Styr
elseledamot Styr
elseledamot
Magnus Montan
V
erkställande direktör
V
år re
visionsberättelse har lämnats den 24 februari 2022
Öhrlings Price
waterhouseC
oopers AB
Anneli Granqvist
P
eter Sott
Auktoriserad r
evisor
Auktoriserad r
evisor
Huvudansvarig r
evisor
Års- och hållbarhetsredo
visning 2021
135
Rapport om årsr
edovisning
en och koncernr
edovisningen
Uttalanden
Vi har utfört en re
vision av årsr
edovisning
en och koncernr
e
-
dovisning
en för AB Sv
ensk Exportkredit (publ) för år 2021 med
undantag för bolagsstyrningsrapporten på sidorna 41-51. Bola
-
gets årsr
edovisning och k
oncernredo
visning ingår på sidorna
8-13
4 i detta dokument.
Enligt vår uppfattning har årsr
edovisning
en upprättats i enlig
-
het med lagen om årsr
edovisning i kr
editinstitut och värdepap
-
persbolag och ger en i alla v
äsentliga av
seenden rättvisande bild
av moderbolag
ets finansiella ställning per den 31 december 2021
och av dess finansiella r
esultat och kassaflöde för år
et enligt
lagen om årsr
edovisning i kr
editinstitut och värdepappersbolag.
K
oncernredo
visningen har upprä
ttats i enlighet med lagen om
årsredo
visning i kreditinstitut och vär
depappersbolag och ger en
i alla väsentliga a
vseenden rättvisande bild a
v koncernens finan
-
siella ställning per den 31 december 2021 och av dess rapport
öv
er totalres
ultat och kassaflöde för året enligt Interna
tional
Financial Reporting Standar
ds (IFRS), såsom de antagits a
v EU,
och lagen om årsr
edovisning i kr
editinstitut och värdepappers
-
bolag. V
åra uttalanden omfattar inte bolagsstyrningsrapport
en
på sidorna 41-51. F
örvaltningsberättelsen är förenlig med årsr
e
-
dovisning
ens och koncernr
edovisning
ens övrig
a delar
.
Vi tillstyrker därför att bolagss
tämman fastställer resulta
träk
-
ningen och balansräkning
en för moderbolaget och k
oncernen.
V
åra uttalanden i denna rapport om årsredo
visningen
och koncernr
edovisning
en är förenlig
a med innehållet i den
kompletterande rapport som har ö
verlämnats till moderbo
-
lagets r
evisionsutsk
ott i enlighet med re
visorsför
ordning
ens
(53
7
/2014) artikel 11.
Grund för uttalanden
Vi har utfört re
visionen enligt International Standar
ds on A
udi
-
ting (IS
A) och god r
evisionssed i S
verig
e. V
årt ansvar enligt
dessa standarder beskriv
s närmare i a
vsnittet Re
visorns ansvar
.
Vi är oberoende i förhållande till moderbolag
et och koncernen
enligt god r
evisorssed i S
verige och har i ö
vrigt fullgjort vårt
yrkesetiska ans
var enligt dessa krav
. Detta innefattar att, baserat
på vår bästa kunskap och ö
vertyg
else, ing
a förbjudna tjänster
som avses i r
evisors
föror
dningens (5
3
7
/2014) artikel 5.1 har
tillhandahållits det granskade bolaget eller
, i förekommande fall,
dess moderföretag eller dess k
ontrollerade för
etag inom EU.
Vi anser att de re
visionsbevis vi har inhämta
t är tillräckliga
och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.
V
år re
visionsansats
Re
visionens inriktning och omfattning
Vi utformade vår r
evision g
enom att fastställa väsentlighetsnivå
och bedöma risken för väsen
tliga felaktigheter i de finansiella
rapporterna. Vi beaktade särskilt de områden där v
erkställande
direktör
en och styrelsen gjort s
ubjektiva bedömningar
, till exem
-
pel viktiga r
edovisningsmässig
a uppskattningar som har gjorts
med utgångspunkt från antag
anden och prognoser om framtida
händelser
, vilka till sin natur är osäkra. Liksom vid alla re
visioner
har vi också beaktat risken för att styr
elsen och verk
ställande
direktör
en åsidosätter den interna k
ontrollen, och bland annat
öv
ervägt om det finns belägg för sys
tematiska avvik
elser som
givit upphov till risk för v
äsentliga felaktigheter till följd av
oegentligheter
.
Vi anpassade vår r
evision för att utföra en ändamålsenlig
granskning i syfte att kunna uttala oss om de finansiella rappor
-
terna som helhet, med hänsyn tag
en till bolagets och k
oncer
-
nens struktur
, redovisning
sprocesser och k
ontroller samt den
bransch i vilken k
oncernen verkar
. Som en del av vår r
evision
förlitar vi oss på intern kon
troll ö
ver applikationer
, system och
hänförliga plattformar som stödjer AB S
vensk Exportkredit
(publ)s redo
visning och finansiella rapportering.
Därför utförs granskningsåtg
ärder för att säk
erställa att sys
-
tem och proce
sser är utformade, underhållna, drivs och sky
ddas
på ett sätt som säkerställer att risk
en för felaktigheter minimeras.
Granskningsåtgär
der innefattar genomg
ångar a
v processer
,
utvär
dering av design samt test a
v effektivitet i kontr
oller
. Ä
ven
substansgranskningsåtg
ärder har utförts. Där det v
arit möjligt
har vi förlitat oss på företag
sledningens egna utvär
deringar a
v
kontr
ollsystem. V
år re
vision utförs löpande under året med
särskilt fokus på kvartalsbokslut. I samband med att AB S
vensk
Exportkredit (publ) k
oncernen lämnat kvartalsrapporter har vi
rapporterat våra observa
tioner till styrelsens r
evisionsutsk
ott
och avlagt e
xterna rapporter öv
er vår ö
versiktliga granskning.
Vid årsbokslutet rapporterar vi äv
en våra huvudsaklig
a observa
-
tioner till styrelsen i sin helhet
V
äsentlighet
Re
visionens omfattning och inriktning påv
erkades av v
år
bedömning av väsen
tlighet. En re
vision utformas för att uppnå
en rimlig grad av säk
erhet om huruvida de finansiella rappor
-
terna innehåller några väsentlig
a felaktigheter
. F
elaktigheter kan
uppstå till följd av oeg
entligheter eller misstag. De betraktas
som väsentliga om enskilt eller tillsammans rimlig
en kan förvän
-
tas påv
erka de ekonomiska beslut som an
vändarna fattar med
grund i de finansiella rapporterna.
Baserat på professionellt omdöme fasts
tällde vi vissa kvanti
-
tativa väsentlighets
tal, däribland för den finansiella rapportering
som helhet. Med hjälp av dessa och kv
alitativa öv
erväganden
fastställde vi re
visionens inriktning och omfattning och våra
granskningsåtgär
ders karaktär
, tidpunkt och omfattning, samt att
bedöma effekten av enskilda och sammantagna felaktigheter på
de finansiella rapporterna som helhet.
Särskilt betydelsefulla områ
den
Särskilt betydelsefulla områden för r
evisionen är de områden
som enligt vår pr
ofessionella bedömning var de mest betydelse
-
fulla för re
visionen av årsr
edovisning
en och koncernr
edovis
-
ningen för den aktuella perioden. Dessa områden behandlades
inom ramen för re
visionen av
, och i vårt ställningstagande till,
årsredo
visningen och k
oncernredo
visningen som helhet, men
vi gör ing
a separata uttalanden om dessa områden.
Re
visionsberättelse
Till bolagsstämman i AB S
v
ensk Exportkredit (publ), org. nr 5
5608
4-0315
136
Års- och hållbarhetsr
edovisning 2021
Särskilt betydelsefullt områ
de
Hur vår r
evision beaktade det särskilt
betydelsefulla området
V
ärdering a
v vissa finansiella instrument i Nivå
2 och Nivå 3 som innehas till v
erkligt värde
V
ärdering
en av vissa finansiella instrument i Niv
å 2 och Nivå
3 var ett fokusområde under r
evisionen på grund a
v dess
betydelse för den finansiella ställning
en och res
ultatet. Majo
-
riteten av SEK
s tillgångar och skulder v
ärderade till v
erkligt
vär
de i nivå 2 och nivå 3 innehas för riskhantering r
elaterade
till SEKs strukturerade upplåning.
I vär
deringen av finansiella ins
trument i Nivå 2 och Nivå
3 används till s
tor utsträckning ej observerbar indata för
återkommande beräkning
ar av v
erkligt värde vilk
et inbegri
-
per bedömningar a
v ledningen och an
vändandet av upp
-
skattningar
, värderingsmodeller och antag
anden som inte är
observerbara för tr
edje part.
Viktiga områden för vär
dering av finansiella instrumen
t
som innehas till verkligt v
ärde är:
•
Riktlinjer och policys för modeller och värdering
•
Interna kontr
oller av hierarkin för v
erkligt värde
,
justeringar a
v verkligt v
ärde
, pristester samt kon
troll och
styrning av modeller
.
•
Upplysningar om finansiella instrument
Se årsredo
visningen not 1, not 13, not 14 och not 18.
I vår r
evision bedömde vi utformning
en och testade effek
-
tiviteten för kontr
ollerna avseende v
ärdering a
v finansiella
instrument vilka inkluderar:
•
bolagets styrning, rapporteringspr
ocesser och kontr
oller
,
•
identifiering, beräkning och överv
akning av vär
deringen
av finansiella instrument,
•
hierarkin för verkligt vär
de, justering
ar av v
erkligt värde
och prisv
erifiering,
•
dataflöden och datainput för värdering
•
kontroll och styrning a
v modeller
.
F
ör de värderingar som är ber
oende av ick
e observerbar
indata eller som kräv
er en högre grad a
v bedömningar
,
bedömde vi de antaganden, metoder och modeller som
bolaget an
vände.
Vi har använ
t oss av vär
deringsspecialister för att utföra
oberoende testning a
v ett urval k
omplexa modelldrivna vär
-
deringar för att bedöma rimligheten i de an
vända modellerna
samt att utvär
dera ledningens vär
dering.
Vi har granskat att upplysningarna som gjorts i årsr
edovis
-
ningen är rimlig
a.
Nedskrivning av lån till kunder
Redo
visning avseende nedskrivning a
v lånefordringar krä
ver
bedömning av så
väl tidpunkten för nedskrivningsbeho
v som
bedömning av storlek
en av ett sådant nedskrivning
sbehov
.
SEK reserv
erar för förväntade kr
editförluster i enlighet
med IFRS 9
. IFRS 9 kateg
oriserar lånefordringar i tr
e olika
kategorier som be
stäms av nivån på och förändring
ar i nivå
avseende kr
editrisk för varje enskilt lån. Den första fasen
innebär en förväntad kr
editförlust inom 12 månader vilket
tillämpas för samtliga lån utom i de fall en v
äsentlig ökning
av kr
editrisk har inträffat sedan första bokföringstillfället. F
ör
lånefordring
ar med en väsentligt ökad kr
editrisk, kategori 2,
eller lånefordring
ar i fallissemang, kategori 3, beräknas för
-
väntad kr
editförlust på hela lånets livsläng
d.
F
örväntad kreditförlu
st beräknas som en funktion av san
-
nolikheten för fallissemang, exponering
en vid fallissemang,
förlusten vid fallissemang samt tidpunkten för fallissemang.
IFRS 9 tillåter också att förväntade kr
editförluster ju
steras
med beaktande av pr
ofessionella bedömningar
.
SEK:s IFRS 9 modell utgår från BNP-tillväxtspr
ognoser
för att uppskatta påv
erkan på sannolikheten för fallissemang.
Co
vid-19-pandemin fortsätter att påv
erka omv
ärlden och för
att adressera o
säkerheterna i den framtida marknadsmiljön,
vilket fortsatt bedöms underskattat a
v SEKs modelldrivna
res
ultat för förväntade kr
editförluster
, har SEK gjort en över
-
gripande justering efter för
etagsledningens samla
de bedöm
-
ning i enlighet med IFRS 9
.
Se årsredo
visningen not 1 och not 9
.
I vår r
evision bedömde vi utformning
en och testade effektivi
-
teten för kontr
ollerna avseende nedskrivning a
v lån. Gransk
-
ningen a
v interna kontr
oller inkluderade rutiner för ö
vervak
-
ning samt dualitet och n
yck
elkontr
oller i låneprocessen.
V
åra kreditmodelleringse
xperter har gjort kontr
ollberäk
-
ningar på ett urval a
v lån för att bedöma riktigheten i beräk
-
nade kreditförlu
ster
.
F
ör att utvärdera datakvalit
é har vi stämt av datapunkter
i de beräknade kreditförlu
sterna till källsystem. F
ör att testa
öv
ervakning
en av kr
editer har vi verifierat riskratings på ett
urval av ej nedskrivna- och nedskrivna lån.
Vi har äv
en granskat justering
ar baserade på professio
-
nella bedömningar
, framtagna som ett resultat a
v den globala
covid-19-pandemin. Vi har bedöm
t grunderna och motiven
för att redo
visa dessa justering
ar i årsbokslutet och granskat
protok
oll för att säkerställa att ju
steringarna har föranletts a
v
korr
ekta kontr
oller och godkännanden.
Vi har granskat att upplysningarna som gjorts i årsr
edovis
-
ningen är rimlig
a.
Års- och hållbarhetsredo
visning 2021
137
Annan information än årsr
edovisning
en
och konc
ernredo
visningen
Detta dokument innehåller äv
en annan information än årsr
edo
-
visningen och k
oncernredo
visningen och återfinns på sidorna
1-7
, 27
, 120-133 och 141-144. Den andra informationen består ä
ven
av bolag
ets ersättningsrapport som vi inhämtade för
e datumet
för denna re
visionsberättelse. Det är styr
elsen och verks
tällande
direktör
en som har ansvar
et för denna andra information.
V
årt uttalande avseende årsr
edovisning
en och koncern-
redo
visningen omfattar in
te denna information och vi gör ing
et
uttalande med bestyrkande avseende denna andra in
formation.
I samband med vår r
evision av år
sredo
visningen och k
on
-
cernredo
visningen är det v
årt ansvar att läsa den informa
tion
som identifieras ov
an och öv
erväga om informationen i v
äsentlig
utsträckning är oförenlig med årsr
edovisning
en och koncern
-
redo
visningen. Vid denna g
enomgång beaktar vi ä
ven den
kunskap vi i övrigt inhämta
t under re
visionen samt bedömer om
informationen i övrigt v
erkar innehålla väsentlig
a felaktigheter
.
Om vi, baserat på det arbete som har utförts avseende
denna information, drar slutsatsen att den andra informationen
innehåller en väsentlig felaktighet, är vi skyldiga a
tt rapportera
detta. Vi har inget att rapportera i det a
vseendet.
Styr
elsens och verk
ställande direktör
ens ansvar
Det är styrelsen och v
erkställande direkt
ören som har ansv
aret
för att årsredo
visningen och k
oncernredo
visningen upprä
ttas
och att de ger en rättvisande bild enligt lag
en om årsr
edovisning
i kreditinstitut och vär
depappersbolag och, vad gäller k
oncern-
redo
visningen, enligt IFRS, såsom de antagits a
v EU
, och lagen
om årsredo
visning i kreditinstitut och vär
depappersbolag. Styr
el-
sen och verkställande dir
ektören ans
varar ä
ven för den interna
kontr
oll som de bedömer är nödvändig för att upprätta en års
-
redo
visning och koncernr
edovisning som int
e innehåller några
väsentliga felaktighet
er
, vare sig dessa ber
or på oegentligheter
eller misstag.
Vid upprättandet av årsr
edovisning
en och koncernr
edo
-
visningen ans
varar styrelsen och v
erkställande direktören för
bedömningen a
v bolagets och k
oncernens förmåga att fortsätta
verksamheten. De upplyser
, när så är tillämpligt, om förhållan
-
den som kan påv
erka förmågan att fortsätta v
erksamheten och
att anv
ända antagandet om fortsatt drift. Antag
andet om fortsatt
drift tillämpas dock inte om styr
elsen och verkställande dir
ek-
tören a
vser att likvidera bolaget, upphöra med v
erksamheten
eller inte har något r
ealistiskt alternativ till att g
öra något a
v detta.
Styr
elsens re
visionsutskott ska, utan att det på
verkar styr
el
-
sens ansvar och uppgifter i ö
vrigt, bland annat ö
vervaka bolag
ets
finansiella rapportering.
Re
visorns ansvar
V
åra mål är att uppnå en rimlig grad av säk
erhet om huruvida
årsredo
visningen och k
oncernredo
visningen som helhet in
te
innehåller några väsentliga felaktighet
er
, vare sig dessa ber
or på
oegentligheter eller miss
tag, och att lämna en re
visionsberät
-
telse som innehåller våra uttalanden. Rimlig säkerhet är en hög
grad av säk
erhet, men är ingen g
aranti för att en re
vision som
utförs enligt IS
A och god r
evisionssed i S
verig
e alltid kommer
att upptäcka en väsentlig felaktighet om en sådan finns. F
elaktig
-
heter kan uppstå på grund av oeg
entligheter eller misstag och
anses vara väsentlig
a om de enskilt eller tillsammans rimligen
kan förväntas på
verka de ek
onomiska beslut som användar
e
fattar med grund i årsredo
visningen och k
oncernredo
visningen.
En ytterligar
e beskrivning av vårt ans
var för r
evisionen a
v års-
redo
visningen och k
oncernredo
visningen finns på R
evisorsinspek
-
tionens webbplats: www
.revisorsinspektionen.se
/
revisornsans
var
.
Denna beskrivning är en del av r
evisionsberättelsen.
Rapport om andra krav enligt lag
ar och andra författningar
Re
visorns granskning av förv
altning och förslag
till disposition av bolagets vinst eller förlu
st
Uttalanden
Utöv
er vår r
evision a
v årsredo
visningen och k
oncernredo
vis
-
ningen har vi ä
ven utfört en r
evision a
v styrelsens och v
erkstäl
-
lande direktör
ens förvaltning för AB S
vensk Exportkr
edit (publ)
för år 2021 samt av förslag
et till dispositioner beträffande bola
-
gets vinst eller förlu
st.
Vi tillstyrker att bolagss
tämman disponerar vinsten enligt för
-
slaget i förv
altningsberättelsen och beviljar styr
elsens ledamöter
och verkställande dir
ektören ans
varsfrihet för räk
enskapsåret.
Grund för uttalanden
Vi har utfört re
visionen enligt god r
evisionssed i S
verig
e. V
årt
ansvar enligt denna beskriv
s närmare i av
snittet Re
visorns ansvar
.
Vi är oberoende i förhållande till moderbolag
et och koncernen
enligt god r
evisorssed i S
verige och har i ö
vrigt fullgjort vårt
yrkesetiska ans
var enligt dessa krav
.
Vi anser att de re
visionsbevis vi har inhämta
t är tillräckliga
och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.
Styr
elsens och verk
ställande direktör
ens ansvar
Det är styrelsen som har ans
varet för för
slaget till dispositioner
beträffande bolagets vinst eller förlu
st. Vid förslag till utdelning
innefattar detta bland annat en bedömning av om utdelning
en är
försvarlig med häns
yn till de krav som bolag
ets och koncernens
verksamhetsart, omfa
ttning och risker ställer på storleken a
v
moderbolagets och k
oncernens egna kapital, konsoliderings-
behov
, likviditet och ställning i övrigt.
Styr
elsen ansvarar för bolag
ets organisation och förvalt
-
ningen a
v bolagets ang
elägenheter
. Detta innefattar bland annat
att fortlöpande bedöma bolagets och k
oncernens ekonomiska
situation, och att tillse att bolagets org
anisation är utformad så
att bokföringen, medelsförv
altningen och bolag
ets ekonomiska
angeläg
enheter i övrigt k
ontrolleras på ett betry
ggande sätt.
Den verkställande dir
ektören sk
a sköta den löpande förvalt
-
ningen enligt styr
elsens riktlinjer och anvisning
ar och bland
annat vidta de åtgär
der som är nödvändiga för att bolag
ets
bokföring ska fullgöras i ö
ver
ensstämmelse med lag och för att
medelsförvaltning
en ska skötas på ett betrygg
ande sätt.
138
Års- och hållbarhetsredo
visning 2021
Re
visorns ansvar
V
årt mål beträffande re
visionen av förvaltning
en, och därmed
vårt uttalande om ansv
arsfrihet, är att inhämta re
visionsbe
vis
för att med en rimlig grad av säk
erhet kunna bedöma om någon
styrelseledamot eller v
erkställande direkt
ören i någ
ot väsentligt
avseende:
•
företagit någon åtg
ärd eller gjort sig skyldig till någ
on
försummelse som kan föranleda ersättningsskyldighet
mot bolaget
•
på något annat sätt handlat i strid med aktiebolagslag
en,
lagen om bank- och finansieringsr
örelse
, lagen om
årsredo
visning i kreditinstitut och vär
depappersbolag
eller bolagsordning
en.
V
årt mål beträffande re
visionen av förslag
et till dispositioner av
bolagets vinst eller förlu
st, och därmed vårt uttalande om detta,
är att med rimlig grad av säk
erhet bedöma om förslaget är för
en
-
ligt med aktiebolagslagen.
Rimlig säkerhet är en hög grad a
v säkerhet, men ing
en garanti
för att en re
vision som utförs enligt god r
evisionssed i S
verige
alltid kommer att upptäcka åtg
ärder eller förs
ummelser som kan
föranleda ersättningsskyldighet mot bolag
et, eller att ett förslag
till dispositioner av bolag
ets vinst eller förlust inte är för
enligt
med aktiebolagslagen.
En ytterligar
e beskrivning av vårt ans
var för r
evisionen a
v
förvaltning
en finns på Revisorsinspektionens w
ebbplats:
www
.revisorsinspektionen.se
/
revisornsans
var
. Denna beskriv
-
ning är en del av r
evisionsberättelsen.
Re
visorns granskning av Esef-r
apporten
Uttalanden
Utöv
er vår r
evision a
v årsredo
visningen och k
oncernredo
vis
-
ningen har vi ä
ven utfört en granskning a
v att styrelsen och
verkställande dir
ektören har upprä
ttat årsredo
visningen och
koncernr
edovisning
en i ett format som möjliggör enhetlig elek
-
tronisk rapportering (Esef-rapporten) enligt 16 kap
. 4 a § lagen
(200
7:528) om värdepappersmarkna
den för AB Sv
ensk Export
-
kredit (publ) för år 2021.
V
år granskning och vårt uttalande avser endast det lag
stad
-
gade kra
vet.
Enligt vår uppfattning har Esef-rapporten #[checksumma]
upprättats i ett format som i allt väsentligt möjligg
ör enhetlig
elektronisk rapportering.
Grund för uttalanden
Vi har utfört granskningen enligt F
ARs rekommendation R
evR
18 Re
visorns granskning av Esef-rapporten. V
årt ansvar enligt
denna rek
ommendation beskrivs närmare i a
vsnittet Re
visorns
ansvar
. Vi är oberoende i förhållande till AB S
vensk Exportkr
edit
(publ) enligt god r
evisorssed i S
verige och har i ö
vrigt fullgjort
vårt yrkesetisk
a ansvar enligt dessa kra
v
.
Vi anser att de bevis vi har inhämta
t är tillräckliga och ända
-
målsenliga som grund för vårt uttalande
.
Styr
elsens och verk
ställande direktör
ens ansvar
Det är styrelsen och v
erkställande direkt
ören som har ansv
aret
för att Esef-rapporten har upprättats i enlighet med 16 kap. 4 a §
lagen (200
7:528) om värdepappersmarknaden, och för att det
finns en sådan intern kon
troll som styr
elsen och verkställande
direktör
en bedömer nödvändig för att upprätta Esef-rapporten
utan väsentliga felaktighet
er
, vare sig dessa ber
or på oegentlig
-
heter eller misstag.
Re
visorns ansvar
V
år uppgift är att uttala oss med rimlig säkerhet om Esef-rappor
-
ten i allt väsentligt är upprättad i ett format som uppfyller kra
ven
i 16 kap. 4 a § lag
en (200
7:528) om värdepappersmarkna
den, på
grundval av v
år granskning.
Re
vR 18 kräv
er att vi planerar och genomför v
åra gransknings-
åtgär
der för att uppnå rimlig säkerhet att Esef-rapporten är upp
-
rättad i ett format som uppfyller dessa krav
.
Rimlig säkerhet är en hög grad a
v säkerhet, men är ing
en
garanti för att en granskning som utförs enligt R
evR 18 och g
od
re
visionssed i Sv
erige alltid k
ommer att upptäcka en väsentlig
felaktighet om en sådan finns. F
elaktigheter kan uppstå på grund
av oeg
entligheter eller misstag och anses vara v
äsentliga om de
enskilt eller tillsammans rimligen kan förv
äntas påv
erka de ekono-
miska beslut som anv
ändare fattar med grund i Esef-rapporten.
Re
visionsföretag
et tillämpar ISQC 1 K
valitetskontr
oll för re
vi
-
sionsföretag som utför r
evision och ö
versiktlig granskning a
v
finansiella rapporter samt andra bestyrkandeuppdrag och nära
-
liggande tjänster och har därmed ett allsidigt s
ystem för kvalitets-
kontr
oll vilket innefattar dokumenterade riktlinjer och rutiner
avseende efterle
vnad av yrk
esetiska krav
, standarder för yrkes
-
utövning
en och tillämpliga kra
v i lagar och andra författningar
.
Granskningen innefattar att g
enom olika åtgär
der inhämta
bevis om att Esef-rapporten har upprätta
ts i ett format som möj
-
liggör enhetlig elektr
onisk rapportering av årsr
edovisning
en och
koncernr
edovisning. R
evisorn väljer vilk
a åtgärder som ska utfö
-
ras, bland annat genom att bedöma risk
erna för väsentliga felak
-
tigheter i rapporteringen v
are sig dessa ber
or på oegentligheter
eller misstag. Vid denna riskbedömning beaktar re
visorn de
delar av den interna k
ontrollen som är r
elev
anta för hur styr
el
-
sen och verkställande dir
ektören tar fram underlag
et i syfte att
utforma granskningsåtgär
der som är ändamålsenliga med häns
yn
till omständigheterna, men inte i syft
e att göra ett uttalande om
effektiviteten i den interna kon
trollen. Granskning
en omfattar
också en utvär
dering av ändamålsenligheten och rimligheten i
styrelsens och v
erkställande direkt
örens antag
anden.
Granskningsåtgär
derna omfattar huvudsaklig
en en teknisk
validering av Esef-rapport
en, dvs. om filen som innehåller
Esef-rapporten uppfyller den tekniska specifikation som ang
es
i kommissionens deleg
erade föror
dning (EU) 2019
/
815 och en
avstämning a
v att Esef-rapporten öv
erenss
tämmer med den
granskade årsredo
visningen och k
oncernr
edovisning
en.
Vidare omfattar granskning
en äv
en en bedömning av h
uruvida
Esef-rapporten har märkts med iXBRL som möjliggör en rättvi
-
sande och fullständig maskinläsbar version a
v koncernens r
esul
-
tat-, balans- och egetkapitalräkning
ar samt kassaflödesanalysen.
Re
visorns granskning av bolagsstyrningsrapporten
Det är styrelsen som har ans
varet för bolag
sstyrningsrapporten
på sidorna 41-51 och för att den är upprättad i enlighet med års
-
redo
visningslagen.
V
år granskning har skett enligt F
AR:s uttalande Re
vR 16
Revisorns granskning a
v bolagsstyrningsrapporten. Detta
Års- och hållbarhetsredo
visning 2021
139
innebär att vår granskning a
v bolagsstyrningsrapporten har en
annan inriktning och en väsentligt mindr
e omfattning jämfört
med den inriktning och omfattning som en re
vision enligt Inter
-
national Standar
ds on Auditing och g
od re
visionssed i S
verig
e
har
. Vi anser att denna granskning ger oss tillräcklig grund för
våra uttalanden.
En bolagsstyrningsrapport har upprättats. Upplysning
ar i
enlighet med 6 kap. 6 § andra sty
cket punkterna 2–6 årsr
edovis
-
ningslagen sam
t 7 kap. 31 § andra sty
cket samma lag är för
enliga
med årsredo
visningens och k
oncernredo
visningens ö
vriga delar
samt är i öv
erensstämmelse med år
sredo
visningslagen och lag
en
om årsredo
visning i kreditinstitut och vär
depappersbolag.
Öhrlings Price
waterhouseC
oopers AB, 113 9
7 Stockholm,
utsågs till AB S
vensk Exportkr
edit (publ)s re
visor av bolags
-
stämman den 24 mars 2021 och har varit bolag
ets re
visor sedan
22 mars 2017
.
Stockholm den 24 februari 2022
Öhrlings Price
waterhouseC
oopers AB
Anneli Granqvist
P
eter Sott
Auktoriserad r
evisor
Auktoriserad r
evisor
Huvudansvarig r
evisor
140
Års- och hållbarhetsredovisning 2021
Inledning
Vi har fått i uppdrag av styr
elsen och företag
sledningen i AB
Sv
ensk Exportkredit (publ) a
tt granska AB Sv
ensk Exportkre
-
dits hållbarhetsredo
visning för år 2021. F
öretaget har definie
-
rat hållbarhetsredo
visningens om
fattning på sidan 120-133.
Den lagstadga
de hållbarhetsrapporten definieras på sidan 27
.
Styr
elsens och för
etagsledningens ans
var
för hållbarhetsredo
visning
en
Det är styrelsen och för
etagsledning
en som har ansvar
et för
att upprätta hållbarhetsredo
visningen inklu
sive den lags
tad
-
gade hållbarhetsrapporten i enlighet med tillämplig
a kriterier
respektiv
e årsredo
visningslagen. Kriterierna framgår på sidan
120-133 i hållbarhetsr
edovisning
en, och utgörs a
v de delar av
ramv
erket för hållbarhetsr
edovisning utgiv
et av GRI (Global
Reporting Initiativ
e) som är tillämpliga för hållbarhetsr
edovis
-
ningen, samt a
v företag
ets egna framtagna r
edovisnings- och
beräkningsprinciper
. Detta ansvar innefattar äv
en den interna
kontr
oll som bedöms nödvändig för att upprätta en hållbar
-
hetsredo
visning som inte innehåller väsentlig
a felaktigheter
,
var
e sig dessa beror på oeg
entligheter eller misstag.
Re
visorns ansvar
V
årt ansvar är att uttala en slutsa
ts om hållbarhetsredo
vis
-
ningen grundad på v
år granskning och lämna ett yttrande
avseende den lag
stadgade hållbarhetsrapporten. V
årt upp
-
drag är begränsat till den historiska information som r
edovisas
och omfattar således inte framtidsorient
erade uppgifter eller
annan T
CFD-relaterad in
formation i not 6.
Vi har utfört uppdraget i enlighet med IS
AE 3000
Andra
bestyrkandeuppdr
ag än re
visioner och öv
ersiktlig
a gransk
-
ningar av historisk finansiell in
formation
. Uppdraget består a
v
en re
vision av hållbarhetsr
edovisning
en som helhet. En re
vi
-
sion syftar till att uppnå en rimlig säk
erhet, för att försäkra oss
om att informationen inte innehåller väsen
tliga felaktigheter
.
En re
vision innefattar att granska ett urval a
v underlagen för
kvantitativ och kvalita
tiv information i hållbarhetsredo
vis
-
ningen. Vi har utfört v
år granskning avseende den lagstadg
ade
hållbarhetsrapporten i enlighet med F
ARs rek
ommendation
Re
vR 12
Re
visorns yttrande om den lagstadg
ade hållbarhets
-
rapporten
. En granskning enligt R
evR 12 har en annan inrikt
-
ning och en betydligt mindr
e omfattning jämfört med den
inriktning och omfattning som en re
vision enligt International
Standar
ds on Auditing och g
od re
visionssed i övrigt har
.
Re
visionsföretag
et tillämpar ISQC 1 (International S
tandard
on Quality C
ontrol) och har därmed ett allsidigt s
ystem för
kvalitetskon
troll vilk
et innefattar dokumenterade riktlinjer
och rutiner avseende efterle
vnad av yrk
esetiska krav
, standar
-
der för yrkesutö
vningen och tillämpliga krav i lag
ar och andra
författningar
. Vi är oberoende i förhållande till AB S
vensk
Exportkredit enligt g
od re
visorssed i S
verig
e och har i övrigt
fullgjort vårt yrkesetisk
a ansvar enligt dessa kra
v
.
De granskningsåtgär
der som vidtas vid en granskning enligt
Re
vR12 gör det inte möjligt för oss a
tt skaffa oss en sådan
säkerhet att vi blir medv
etna om alla viktiga omständigheter
som skulle kunna ha blivit identifierade om en re
vision utförts.
Den uttalade slutsatsen grundad på en granskning enligt
Re
vR12 har därför inte den säkerhet som en uttalad slutsats
grundad på en re
vision har
.
V
år granskning utgår från de a
v styrelsen och för
etagsled
-
ningen v
alda kriterier
, som definieras ovan. Vi anser att de
ssa
kriterier är lämpliga för upprättande a
v hållbarhetsredo
vis
-
ningen.
Vi anser att de bevis som vi skaffa
t under vår granskning är
tillräckliga och ändamålsenlig
a i syfte att g
e oss grund för vårt
uttalande nedan.
Uttalande
Grundat på vår r
evision anser vi att den information i hållbar
-
hetsredo
visningen som omfa
ttas av vårt uppdrag, i allt v
äsent
-
ligt, har upprättats i enlighet med de ov
an av styr
elsen och
företagsledning
en angivna kriterierna.
En lagstadga
d hållbarhetsrapport har upprättats.
Stockholm den 24 febru
ari 2022
Öhrlings Price
waterhouseC
oopers AB
Anneli Granqvist
Sara Höög
Auktorisera
d re
visor
Auktoriserad r
evisor
Re
visorns rapport från r
e
vision av hållbarhets-
r
edo
visning
en samt yttrande av
seende den
lagstadg
ade hållbarhetsrapporten
Till bolagsstämman i AB S
v
ensk Exportkredit
(publ), org. nr 55608
4-0315
Års- och hållbarhetsredo
visning 2021
141
A-, B- och C-projekt
Projekt och pr
ojektrelatera
d finansiering klassificeras enligt
OECD:s riktlinjer för social och miljömässig hänsyn vid stats
-
stödda exportkr
editer
. Kategori A-pr
ojekt innebär att det finns
påtagliga risk
er för potentiell miljö- och social påv
erkan. Kate
-
gori B-pr
ojekt innebär viss sådan potentiell på
verkan och kate
-
gori C pr
ojekt bedöms ha ingen eller m
yck
et liten påv
erkan.
A
ttraktiv arbetsgivar
e
Attraktiv arbetsgiv
are mäts som ett inde
x med max 100 där
följande områden ingår: ledarskap
, arbetsbelastning, intre
s
-
sant jobb, utv
ecklingsmöjligheter
, jämställdhet och avsaknad
av diskriminering, mobbning och se
xuella trakasserier
.
A
vkastning på eget kapital efter sk
att
Nettores
ultat, uttryckt i pr
ocent per annum a
v innevarande
års genomsnittlig
a (beräknat på rapportperiodens ingående
och utgående balans) egna kapital.
A
vkastning på tillgångar eft
er skatt
Nettores
ultat, uttryckt i pr
ocent per annum a
v innevarande
års genomsnittlig
a (beräknat på rapportperiodens ingående
och utgående balans) balansomslutning.
Bruttosoliditetsgrad
Primärkapitalet uttryckt i pr
ocent a
v ett exponeringsmått
beräknat i enlighet med CRR (se not 26).
CIRR-kredit
er som andel av nyutlåning
Andel statsstödda exportkr
editer (CIRR) a
v nyutlåning.
CIRR-systemet
CIRR-systemet utg
örs av s
venska s
tatens system för stats
-
stödda exportkr
editer (CIRR-krediter).
Ekvatorprinciperna
Ramv
erk för riskhantering som antagits a
v internationella
finansinstitut för att fastställa, bedöma och hantera miljö- och
sociala risker i pr
ojekt.
Empow
erment
Empow
erment mäts som ett index med max 100 utifrån h
ur
medarbetarna uppfattar att de har motivation, vilja, befog
en
-
heter och kompetens för att bidra till v
erksamheten.
Genomsnittliga räntebärande skulder
I posten ingår utes
tående icke efterställd upplåning och efter
-
ställda skulder (förlagslån). Beräknat på rapport
periodens
ingående och utg
ående balans.
Genomsnittliga räntebärande tillg
ångar
I posten ingår likvida medel, statsskulds
förbindelser
/
stats-
obligationer
, andra räntebärande värdepapper än utlåning,
utlåning dokumenterad som räntebärande vär
depapper
, ut
-
låning till kreditinstitut och utlåning till allmänheten. Beräknat
på rapportperiodens ingående och utg
ående balans.
Grön utlåning och gr
öna lån
SEK:s gröna utlåning utg
örs av gr
öna lån som främjar öv
er
-
gång
en till en klimatsmart ekonomi. Klassificering sk
er av
hållbarhetsanalytiker inom SEK. Uppföljning och rapportering
sker a
v de effekter lånet gett uppho
v till, ex
empelvis minskade
växthusg
asutsläpp. När termen gr
öna projekt an
vänds är detta
samma sak som gröna lån. Gr
öna lån klassificeras enligt SEK:s
ramv
erk för gröna oblig
ationer och gröna lån finansierar pr
o
-
dukter eller tjänster som leder till betydande och på
visbara
framsteg mot målet hållbar utveckling.
Hållbara grunder
SEK:s uppdrag är att på kommersiella och hållbara grunder
säkerställa tillg
ång till finansiella lösningar för sv
ensk export
-
näring. Med hållbara grunder avses att bedriv
a verksamheten
på ett sätt som gynnar hållbar utveckling vilk
et innebär att
agera ans
varsfullt och minimera risken för neg
ativ påv
erkan
och äv
en tillvarata möjligheter till ett hållbart vär
de
skapande.
Hållbarhetslänkade lån
Hållbarhetslänkade lån är rör
elsefinansiering som är kopplad
till låntagar
ens mål inom hållbarhet, till ex
empelvis energief
-
fektivisering, minskade transporter eller minskat antal oly
ckor
.
Om låntagar
en uppnår sina mål erhålls en lägre ränteniv
å.
SEK:s hållbarhetslänkade lån följer ICMA:s standarder för
hållbarhetslänkade lån.
Indirekt på
verk
an BNP-tillväxt och arbetstillfällen i S
verig
e
Genom SEK:s utlåning skapas en indirekt på
verkan i S
verige
bland annat genom att e
xportaffärer bidrar till BNP-tillv
äxt
och arbetstillfällen. Den indirekta på
verkan a
v SEK:s nyut-
låning på Sv
erige
s BNP och sysselsättning beräknas g
enom
multiplikator
er som SCB tagit fram på branschnivå enligt SNI
200
7
. Modellen beräknar det sv
enska innehållet i en export-
order eller vid en in
vest
ering. SEK finansierar många olika
typer av affär
er och alla passar inte nödvändigtvis in i model
-
len med exakthet. Beräkning
arna kan därför endast göras på
en öv
ergripande nivå och r
esultaten bör tolkas försiktigt.
K/I-tal
Summa rör
elsekostnader i förhållande till rän
tenetto och
avgifts- och pr
ovisionsnett
o.
Klimatrisk
Klimatförändringen leder till klimatrisk
er som kan påv
erka
fysiska tillgång
ar när den globala medeltemperaturer fort-
sätter att stiga med gradvis höjda ha
vsnivåer och ökad g
enom
-
snittlig nederbörd.
Kärnprimärkapitalr
elation
Kapitalr
elationen är kvoten a
v kärnprimärkapital och totalt
riske
xponeringsbelopp.
Definitioner
142
Års- och hållbarhetsredovisning 2021
Likviditetstäckningsgrad
Likviditetstäckningsgraden (L
CR) – likviditetsmått som visar
storleken på SEK:s höglikvida tillg
ångar i r
elation till bolagets
nettokassautflöde inom 30 kalender
dagar
. LCR på 100 pr
ocent
innebär att bolagets likviditetsr
eserv är tillräckligt stor för
att bolaget ska kunna han
tera ett stressat likviditets
utflöde i
30 dagar
. EU-reglerna tar
, till skillnad från FI-reglerna, bland
annat hänsyn till utflöden som mots
varar de behov a
v att ställa
säkerheter a
vseende derivat som skulle uppstå till följd a
v
effekterna av ett neg
ativt marknads
scenario.
Medelstora för
etag
F
öretag med en årsomsättning mellan Skr 500 miljoner och
Skr 5 miljarder
.
Ny långfristig upplåning
Nyupplåning med löptider längre än ett år
. Mätetalet är base
-
rat på affärsdag. I rapport öv
er kassaflöden i koncernen visas
beloppet baserat på likviddag. Dessa belopp kan skilja sig
något åt då tidpunkten för affär
sdag och likviddag kan inträffa
i olika rapportperioder
.
Nyutlåning
Nyutlåning avser alla n
ya accepterade kr
editer
, oavsett löptid.
All nyutlåning är inte rapportera
d i rapport öv
er finansiell
ställning och rapport öv
er kassaflöden i koncernen utan viss
del är avtalade
, ej utbetalda krediter (se not 23). De rapporte
-
rade beloppen för avtalade
, ej utbetalda krediter kan k
omma
att förändras när de rapporteras i rapport öv
er finansiell ställ
-
ning, t ex på grund a
v förändrade valutakurser
.
Primärkapitalr
elation
Kapitalr
elationen är kvoten a
v primärkapital och totalt
riske
xponeringsbelopp.
RAROC (Risk-A
djusted Return On Capital)
K
voten mellan förväntad intjäning med a
vdrag för förv
äntad
förlust samt allok
erade kostnader och ianspråktag
et eget
kapital.
Resultat per aktie för
e och efter utspädning (Skr)
Nettores
ultat dividerat med genomsnittligt antal aktier som
uppgår till 3 990 000 för samtlig
a perioder
.
Riske
xponeringsbelopp
Tillgångar och andra å
taganden justerade för deras risk i enlig
-
het med EU:s föror
dning 5
75
/2013.
Sociala lån
Sociala lån erbjuds till exportför
etag och lev
erantörer till pr
o
-
jekt, ofta i utvecklingsländer
, vars syfte är a
tt förbättra sociala
förhållanden. Klassificering sker a
v hållbarhetsanalytiker inom
SEK. Sociala lån klassificeras enligt SEK:s Sustainability bond
framew
ork,
Stabil nettofinansiering
skvot
Stabil finansiering i r
elation till bolagets illikvida tillg
ångar
under ett stressat ettår
sscenario beräknat i enlighet med
Basel III.
Stora för
etag
F
öretag med en årsomsättning ö
ver Skr 5 miljar
der
.
S
venska e
xportör
er
F
öretag som exporterar från S
verige eller underle
verantör
er
till dessa företag.
S
ystemexport
Innebär export a
v lösningar där flera le
verantör
er bidrar
.
T
otal kapitalr
elation
Kapitalr
elationen är kvoten a
v total kapitalbas och totalt
riske
xponeringsbelopp.
Utestående ick
e efterställd upplåning
Summan av skulder till kr
editinstitut, upplåning från allmän
-
heten och emitterade (icke efters
tällda) värdepapper
.
Utestående samt a
vtalade, ej utbetalda kr
editer
Med utlåning avses kr
editer som lämnats i form a
v ränte-
bärande vär
depapper likväl som krediter som lämnats mot
traditionell dokumentation. Dessa belopp utg
ör SEK:s verk
-
liga utlåning. Enligt SEK:s uppfattning utg
ör dessa belopp
användbara mä
tetal på SEK:s utlåningsv
olymer
. K
ommentarer
avseende utlåning
svolymer i denna rapport a
vser därför
belopp som baserats på denna definition (se Rapport öv
er
finansiell ställning och not 11).
Årlig koldio
xidminskning från gr
öna projekt
Beräknas som en årlig CO
2
e reduktion för ett typiskt år då
projektet är i bruk. Beräkning
sprinciper redo
visas i hållbar
-
hetsnot 5.
Om inte annat ang
es, uttrycks alla belopp i denna rapport i miljoner (”mn
”) sv
enska kr
onor (”Skr”), förkortat ”Skr mn
” och
avser förhållanden i k
oncernen bestående a
v moderbolaget och dess dotterbolag. Den internationella k
oden för sv
enska
kronor
, SEK, används inte i denna rapport för att undvik
a sammanblandning med den använda förk
ortningen för AB S
vensk
Exportkredit, vilk
en bolaget har an
vänt sedan det grundades 1962.
AB Sv
ensk Exportkredit (SEK), org
anisationsnummer 5560
8
4-0315, med säte i Stockholm. SEK är ett publikt bolag i
aktiebolagslagens mening. I vissa fall mås
te ett publikt bolag lägga beteckning
en ”(publ.)” till sin firma.
AB Sv
ensk Exportkredit, Flemingg
atan 20
, Box 19
4, 112 26 Stockholm
T
el: 08-613 83 00
, E-post: information@sek.se, www
.sek.se